Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Transkript

1 1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik Sjödin och Per Nilsson, Naturvårdsverket. Seminariet inleddes med att Erik Sjödin presenterade Naturvårdsverkets uppdrag kring Grön infrastruktur. Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket, presenterade Naturvårdsverkets pågående regeringsuppdrag om metoder för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv och att utveckla digital information om naturområden. Sven Vasseur, Lantmäteriet, presenterade Lantmäteriet, deras huvudsakliga uppdrag. Han berättade även om pågående regeringsuppdrag att tillhandahålla gratis kartinformation. Se presentation. Diskussion och reflektion Frågeställningar: 1. På vilket sätt har ni värderat kvaliteter för friluftsliv på förhand utifrån olika kartunderlag? Vad var bra, mindre bra? Som hjälp för arbetet med att kartlägga friluftslivsfrågan tar vi tacksamt emot idéer och erfarenheter som ni vill dela med er av om fungerande underlag för att utvärdera kvalitéer för friluftsliv utifrån t.ex. kartmaterial. 2. Var i landskapet är det viktigast att planera för friluftsliv i förhållande till befolkningstäthet? Vi är intresserade av att ta del av Er åsikt rörande om var i landkapet det är viktigast att planera för friluftsliv i förhållande till hur många som bor där. Å ena sidan kan ju friluftslivskvalitéer nära bebyggelse sägas vara viktiga eftersom många utnyttjar dem och att markens alternativvärde är högt där, å andra sidan är blir de helt orörda och ostörda kvalitéer allt färre. 3. Har ni exempel på hur ni inkluderat kvaliteter för friluftsliv i olika planer, fördelar och nackdelar? Vi är intresserade av olika aspekter där Ni utifrån Era olika bakgrunder och olika synvinklar har inkluderat friluftslivsaspekten i olika planer. 4. Vad behövs för att friluftsliv inte ska bortprioriteras när avvägningar sker gentemot mål om kommunal befolkningstillväxt?

2 2(7) Vi är intresserade av Er åsikt om vad ni tror krävs för att friluftslivsfrågan inte ska åsidosättas i en avvägning mot brist på bostäder och en ökad befolkningstäthet. Sammanfattning 1. Det finns många olika typer av underlag tex kartor både digitala och på papper. Olika typer av underlag kan finnas på olika myndigheter och organisationer. Digitalt material underlättar GIS analyser. Det är viktigt att finna attraktiva och välbesökta områden. Kart-/GIS analyser kan användas för att identifieraområden och även barriärer som hindrar tillgängligheten. Det är också viktigt med empiriska data, dvs undersökningar av var och hur människor använder landskapet som komplement till kartor och inventeringar. 2. Områden nära boende miljöer som används för vardagsrekreation är viktiga, särskilt i tätorter större samhällen där det kan vara stor tryck på att exploaterade obebyggda områden. Man bör särskilt tänka på tillgängligheten för barn, unga och äldre. Men även områden längre bort som används för helg och semesterbesök är viktiga. Det kan finnas olika krav på kvaliteter/önskemål när det gäller vardagsnaturen och semesternaturen. Olika typer av friluftsmål har olika syften och olika krav på landskapet. 3. Det finns olika exempel på underlag där friluftslivet fått plats i den kommunala och regionala planeringen; kommunala översiktsplaner, regionala utvecklingsplaner. Det finns exempel på kommuner som använt medel från den Lokala Naturvårdssatsningen för att utveckla gröna kommunala plandokument. 4. För att friluftslivet inte ska glömmas bort ska det finnas någon som är ansvarig för friluftslivet på respektive myndighet. Det krävs dessutom kompetens för detta, det kan betyda att tex lokalpolitiker måste kompetensutvecklas. Friluftslivet måste lyftas fram tidigt i planprocessen och det måste finnas ett medborgarperspektiv och en möjlighet för medborgare att påverka processen. Sammanställning av gruppdiskussion på workshop om grön infrastruktur och friluftsliv Fråga 1. På vilket sätt har ni värderat kvaliteter för friluftsliv på förhand utifrån olika kartunderlag? Vad var bra, mindre bra?

3 3(7) Som hjälp för arbetet med att kartlägga friluftslivsfrågan tar vi tacksamt emot idéer och erfarenheter som ni vill dela med er av om fungerande underlag för att utvärdera kvalitéer för friluftsliv utifrån t.ex. kartmaterial. Grupp 1: I gruppen finns erfarenhet av att initialt arbetat med GIS-analyser. Exempelvis för att identifiera barriärer, störande verksamheter etc. men efter det behövs paltsbesök, inventering, samtal med markägare på plats etc. Avstånd till vatten kan man också se. Värdera olika kvaliteter i landskapet, befintligt kartmaterial räcker ett tag sedan krävs dialog med nyttjare och markägare. Grupp 2: Tillgänglighet/barriärer. Närhet till skola. Analyser av avstånd till olika områden (park, reservat, friluftsområden) Grupp 3: Skötseldos (både i planering och för åtgärder i Naturreservat). Kunde kompletteras med bilder. Jättebra underlag för uppföljning och planering. Liknande saknas i kommunal verksamhet. Det finns ett stort behov. Informationsunderlag kan ibland vara spridda på enheter- samordnande roll och gemensamt kartunderlag saknas. Exempel SOLEN Tjörns kommun. Leder, badplatser mm finns angivna. Uppdatering och kartläggning av friluftsliftskvaliteter pågår. Dock delad karta med flera enheter och begränsad användbarhet. Riksintressen för friluftsliv/rörligt friluftsliv. Bra som grundläggande underlag. Naturvårdsverkets webbplats: Skyddad natur Grupp 4: Gröna kilar Några viktiga kvalitéer: tillgänglighet/service, tillgång, barriärer (hinder som järnvägar, vägar, svårframkomlig terräng blött & sumpigt), utsiktspunkter, variationsrikedom, kvalitetsskogar (tätortsnära), tystnad/ostördhet, orördhet, vildmark, utblickar, aktiviteter Tätortsnära Turistmagneter Aktivitetsområden Områden med attraktioner som t ex skidbackar, skidspår, vandringsleder Grupp 5: Pilotprojekt Stockholms stad att kartlägga ekosystemtjänster, kulturvärden, upplevelsevärden mm. Solkartor GIS-skikt Översiktsplanen viktig

4 4(7) Grönplan Typ av skog Friluftslivsplan Upplevelsekvaliteter ger inventeringar Berg är en förutsättning för utsiktspunkter Buller (vägar, fotbollsplaner) kommentar Erik Sjödin: observera att Jönköpings län inom ramen för Grön infrastruktur har tagit fram bullerkartor över hela Sverige baserat på vegetationens bullerdämpande effekt (observera att modellen bör förfinas genom att topologi läggs till analyserna) Rörlighet i friluftslivet viktigt Flexibilitet i samverkan Exempel fruktkartan Barriärer Tänk i termer av upplevelsekvaliteter, vissa inventeringar finns och en del av dessa finns som kartmaterial, alltså tänk på att alla inventeringar inte resulterat i kartunderlag. Information från allmänheten och föreningsrörelsen. Citizen science ger nya möjligheter att hitta viktiga områden för friluftsliv och för att undersöka vad olika områden används för. Det finns en app som heter Fruktkartan som visar platser med vilda fruktträd, bärbuskar som ett exempel. Fråga 2. Var i landskapet är det viktigast att planera för friluftsliv i förhållande till befolkningstäthet? Vi är intresserade av att ta del av Er åsikt rörande om var i landkapet det är viktigast att planera för friluftsliv i förhållande till hur många som bor där. Å ena sidan kan ju friluftslivskvalitéer nära bebyggelse sägas vara viktiga eftersom många utnyttjar dem och att markens alternativvärde är högt där, å andra sidan är blir de helt orörda och ostörda kvalitéer allt färre. Grupp 1 För vardagsrekreation är den tätortsnära/urbana naturen viktig. Främst kanske för äldre och barn. Tillgänglighet till strandzonen är också viktig, kanske särskilt i befolkade områden kanske mer riksintresseområden. I områden för vardagsrekreation, nära boende, tänk särskilt på barn, unga äldre Grupp 2 Stora regionala skillnader. Både och Nära skolor, förskolor på skolgårdar i deras närmiljö, utflyktsområden. Tänk på barriäreffekter inte bara avstånd mellan boende och naturområden

5 5(7) Grupp 3 I tätorten bor flest människor, vilket ger fler möjligheter att utöva friluftsliv om t.ex. friluftsliv. Olika målgrupper kräver olika slags friluftsliv. VIKTIGT! Men även viktigt i andra områden Grupp 4: Hela skalan behövs! Det går inte att enbart planera för vardagsfriluftslivet i tätortsnära natur! Det är också viktigt att planera för mer turist/friluftslivsmål längre bort som ex. Sarek, Sylarna (Fjällen). Helg- och semesterrekreation. Det är lite olika kvalitetskrav på vardagsnaturen och semesternaturen. Det måste finnas riskmedvetenhet i tänket! Dvs tätortsnära natur finns risk för att det exploateras hotet för exploatering kanske är större där än i om råden längre utanför tätorten. Däremot finns risker/hot även där i och med hot av exploatering ex. gruvor och skogsbruk. Grupp 5: Båda är viktiga. Olika syften kring friluftsliv. Olika kvalitetskrav. 3. Har ni exempel på hur ni inkluderat kvaliteter för friluftsliv i olika planer, fördelar och nackdelar? Vi är intresserade av olika aspekter där Ni utifrån Era olika bakgrunder och från olika synvinklar har inkluderat friluftslivsaspekten i olika planer. Grupp 6 Exempel på underlag: Kommunala ÖP, i Uppsala finns friluftslivet med över hela kommunen även på privat mark. Friluftsliv definieras som större tysta, mörka områden. Regionala utvecklingsplaner, Jönköping har gjort detta, finna även i tre andra län. I Örebro län har 3 kommuner använt LONA-medel för grön planering. Strandskydd I Svenska Klätterförbundets Accessdatabas finns viktiga områden för klättring. Sammanfattningsvis: olika ingångar eller olika fokus ger olika resultat, det är viktigt att ta med många underlag för att få bredden av friluftslivet. Grupp 7 Riksintressen för friluftslivet Översiktsplaner Detaljplaner

6 6(7) Fördelar: säkrar utrymmen/resurser för fortsatt friluftsliv via de för medborgare och gäster. Grupp 10 Översiktsplanering Fördjupad översiktsplanering Grönstrukturprogram Grönstrukturen Spridningskorridorer Upplevelsevärden Friluftslivsplan Skötselplaner Skogsstyrelsens mål 4. Vad behövs för att friluftsliv inte ska bortprioriteras när avvägningar sker gentemot mål om kommunal befolkningstillväxt? Vi är intresserade av Er åsikt om vad ni tror krävs för att friluftslivsasfrågan inte ska åsidosättas i en avvägning mot brist på bostäder och en ökad befolkningstäthet. Grupp 6 En ansvarig funktion för friluftsliv. Riktlinjer gärna Nationella vid arbetet med grönstrukturplaner. Egna avsatta områden för friluftsliv utan att kalla dem för reservat. Ska revideras ofta beroende på utveckling av friluftslivets former och aktiviteter. Det finns en risk att expanderande kommuner bygger bort möjligheterna till friluftsliv. Det finns en risk att kommunerna bygger bort attraktiva miljöer för friluftslivet. Att lyfta över friluftslivet helt och hållet till privat mark kan ge problem, ex Nacka kommun / Erstavik. Strandskydd är viktigt och bör värnas. Knyta monetärt värde till friluftsliv, exempel från Finland på Tankesmedjan. Det är viktigt med kompetens i planprocessen. Det är också viktigt med empiri i planprocessen, mäta var människor är, var skolor, dagis mm gör sina utflykter. Kan man planera städer på annat sätt än förtätning och expansion, kan satellitstäder vara en möjlighet. Friluftslivet har ingen tydlig hemvist i kommunal och regional planering. Det behövs en ansvarig person. Det är viktigt att avsätta områden för friluftsliv som är skyddade från exploatering men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att friluftslivet utvecklas och förändras. De avsatta områdena måste därför kunna utvecklas och förändras. Grupp 7 Utbildning av politiker om friluftslivsfrågor så att de inte bara prioriterar traditionell tillväxt.

7 7(7) Lyfta fram friluftslivet tidigt i planprocessen Utbilda medborgare i hur planprocesser fungerar så att de kan påverka politikerna i rätt skede. Koppla friluftslivets värden tydligare till besöksnäringsutveckling, så att detta går hand i hand och prioriteras tydligare. Fråga 4: Vad behövs för att friluftsliv inte ska bortprioriteras när avvägningar sker gentemot mål om kommunal befolkningstillväxt? Vi är intresserade av Er åsikt om vad ni tror krävs för att friluftslivsfrågan inte ska åsidosättas i en avvägning mot brist på bostäder och en ökad befolkningstäthet. Grupp 10: Identifiera eksosystemtjänster, kulturella, folkhälsa, barnperspektiv Allmän opinion, friluftslivsföreningar Kartapp för att lägga in kommentarer, t.ex. Göteborg, Lysakil Reservat