Att lära ut bas En studie i basundervisning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lära ut bas En studie i basundervisning"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL Särskild lärarutbildning Examensarbete 15 högskolepoäng Att lära ut bas En studie i basundervisning To teach bass A study of bass teaching Jonas Castell Lärarexamen 90 hp Examinator: Kristian Lutz Särskild lärarutbildning Handledare: Anders Lindh

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur baslärare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad är viktigt att lära ut för att eleven ska kunna skapa själv? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara på tio frågor. I resultatet visade det sig att lärarna hade en hel del likheter i sitt sätt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det även fanns olika sätt att undervisa. Respondenternas resonemang kring elevens självständiga skapande med motivation, känsla och personlighet kan vara vitalt för vidare studier eller för musiklärare och utbildningar. Nyckelord: baslinjer, ledtoner, ackordföljder, undervisning, skapande, färdigheter 3

4 1. INLEDNING 1.1 Musikexempel Musikteori Styrdokument SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2.1 Syfte Frågeställningar METOD 3.1 Undersökningsmetod Urval Genomförande och analys Etik RESULTAT 4.1 Resultat av intervjuer Diskussion Förslag till vidare forskning 34 Källförteckning 35 Ordlista 36 Bilaga 38 4

5 5

6 1. Inledning I mitt arbete som musiklärare på gymnasiet med el och kontrabas som instrument ställs jag i undervisningen inför att lära ut basstämmor. En basstämma är oftast en serie toner som ingår i den tonart som musikstycket går i eller som passar till underliggande ackord och som med sin utformning ger en karaktär åt musiken. Vissa musikstilar eller genrer bygger på att instrumenten spelar olika så kallade riff. Dessa riff ger en tydlig prägel och lyssnaren kan sätta etikett på musiken så att den får en tillhörighet. Andra musikstilar, t ex jazz, kan vara improviserade. Här kan man färga ackord och baslinjer väldigt fritt. Inom jazzen finner man även att det styrande momentet för rytmen är en gemensam puls. Även om jazz generellt är ganska fri i sitt uttryck finns det ändå tonala och rytmiska ramar att förhålla sig till. Det finns musik som kallas freeform. Här ligger utmaningen i att ständig vara i nuet och kunna se förbi de begränsningar som eventuellt finns. Musik kan också vara noterad och begränsa den personliga tolkningen till olika nyanser eller tempo. Många basister på gymnasiet har lärt sig spela på egen hand. I många fall är det så att eleven inte tänker på vilka toner de spelar. Det visar sig ofta att de lärt sig olika grepp eller basgångar utan att veta teorin bakom. Stand By Me av Ben E. King är ett exempel. Alla elever jag träffar och testar den på vet direkt vilken låt det är när de hör den och kan spela basgången men oftast vet de inte vilka toner de egentligen spelar och varför. Andra låtar som elever brukar jamma på är Metallicas Enter Sandman. Det klassiska Smoke On The Water riffet av Deep Purple har nog alla spelat. Alla dessa riff spelar elever utan problem. I avsnittet om musikexempel ger jag en teoretisk förklaring på nämnda riff. Mina erfarenheter visar att svårigheten börjar när eleven själv ska praktisera sina färdigheter och välja toner och skapa utifrån en bank av egna kunskaper och inte strikt hålla sig till ett riff. Det verkar vara så att eleverna är så vana vid att höra dessa färdiga figurer eller riff att de har svårt att utifrån ett teoretiskt perspektiv skapa en baslinje. Jag vill genom denna studie få en inblick i hur olika baslärare förmedlar kunskaper och färdigheter till sina elever. Detta kan kanske öka min och andras förståelse för hur man kan nå elever på olika sätt. 6

7 1.1 Musikexempel Stand By Me Låten är diatonisk dvs. att alla ackord ligger i samma tonart. Om vi tänker oss att vi spelar i C-dur är första ackordet C. Basgången börjar på en upptakt till första ackordet med tonerna, 5 och M7. Förflyttningen till nästa ackord går via ton 7 till Am där basen spelar tonen A fortsätter i fallande riktning till den lilla 7an och sedan till nästa ackord som är F. På detta ackord spelas tonerna F och den stora tersen som är A. Vidare till ackordet G och sedan via den stora tersen B tillbaka till första ackordet C. Enter Sandman Låten går i E. Detta är en typisk rocklåt där gitarrerna spelar powerchords eller kvintackord, med tonerna E, B och E en oktav upp. Ackordet har alltså ingen ters. Karaktären är omisskännlig med sin energi. Melodistämman, i det här fallet sången ligger på den lilla tersen och vittnar om en moll-karaktär. Riffet som spelas utgörs av tonerna E som är grundton som går till oktaven. Därefter kommer tonen Bb. Intervallen E till Bb kallas för Tritonus och har en dissonant klang och är karaktäristisk för dödsmetallmusik. Intervallen används bland annat som förstärkning i skräckfilmer. I den äldre vokalmusiken var t. förbjuden såsom ett osångbart och oskönt intervall ( diabolus in musica. djävulen i musiken )." (Brodin, 1975). Nästkommande är tonen A som också anger ackordbyte till A. Frasen repeteras från början med samma mönster tre gånger och avslutas med att spela tonerna G som är den lilla tersen och F# som är den stora sekunden. På vägen tillbaka till E fungerar tonen F# som en naturlig ledton. 7

8 Smoke On The Water Låten går i G moll, man använder man sig av tonerna G, Bb, C som är de första stegen på en pentatonisk skala i moll. Vi återfinner även i denna låt fenomenet tritonus, i detta fall tonen Db. När man lägger till denna ton till en mollpenta så blir det en bluesskala som i sin helhet innehar tonerna, G, Bb, C, Db, D och F. Ovan nämnda riff är alltså exempel på musik som man inte behöver särskilt mycket teoretisk eller gehörsmässig kunskap för att reproducera. Man kan på ganska grund kunskapsnivå spela riffen och få det att låta ganska bra. Om vi i Smoke On The Water inte har riffet att hänga upp låten på utan bara fyra takter Gm blir det mer komplicerat. Antingen behöver man ha ett väl utvecklat gehör eller kunskapen om vilka toner som ingår i ackordet. Man kan även använda sig av olika skalor såsom t ex Gm Penta eller G Eolisk. Det är kanske inte en förutsättning men det blir lättare att skapa baslinjer på egen hand om man har kunskapen om dessa ting. I boken Jazz och popimprovisation, av Gunnar Lindgren och Lennart Åberg beskrivs kopplingen mellan regler, traditioner och improvisation. Man menar att som musiker eller konstnär behöver man ha vissa förkunskaper om hantverket för att kunna skapa i en genre. En fundamental egenskap i den improviserade jazzen och popen är det egna skapandet som det kommer till uttryck både enskilt och kollektivt och det kan tyckas paradoxalt att försöka lära ut hur man improviserar. Men lika lite som en Mozart stiger fram som ett skapande geni ur tomma intet gör en Charlie Parker det. Det finns alltid en tradition bakom, ett visst tonspråk, som visar sig i vissa "regler" eller konventioner, som är gemensamma för en stor grupp musiker under en viss period, och vissa element kan man se som genomgående i all improvisation som bygger på den afro-amerikanska traditionen. Det rör sig t ex om rytmisk uppfattning och gestaltning, tonbildning och en rad andra faktorer. Det rör sig också om individuella och kollektiva byggstenar, som ett visst frasförråd, en viss ensembletyp osv. (Gunnar Lindgren och Lennart Åberg, 1975,s.5) 8

9 Lidgren & Åberg menar att det verkar paradoxalt att lära ut hur man improviserar men konstaterar att det är en rad bakomliggande faktorer som skapar förutsättningar, såsom tonspråk och regler. Deras teorier får tydligt stöd hos Vygotskij (1995), som menar att improvisation är att kunna använda sig av och kombinera olika element från erfarenheter. Ju mer erfarenheter man har i sin erfarenhetsbank desto rikare improvisation. Fantasins skapande aktivitet är direkt avhängig av rikedomen och mångfalden i människors tidigare erfarenheter, eftersom dessa erfarenheter utgör det material som fantasikonstruktionerna byggs av. Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. (Fantasi och kreativitet i barndomen. (Vygotskij, 1995,s.19) Den pedagogiska slutsats man kan dra av detta är att det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa en tillräckligt stadig grund för dess skapande verksamhet. Ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer det vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement det besitter i sin verklighet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar. (Vygotskij, 1995, s.20) De elever vi lärare möter i gymnasiet har kanske inte så stor bank att använda idéer ur. Det intressanta är hur och vad vi lär dem för att de ska kunna skapa själva. 1.2 Musikteori Från tonen C i en oktav till C i nästa finns det tolv toner, om vi räknar alla halvtoner. Durskalan är uppbyggd av hela och halva tonsteg ur dessa tolv. Vi utgår från stamtonerna, det vill säga dur-skalan, C,D,E, F, G, A, B, C och sätter en siffra på var och en av dessa toner, 1 till 8. Om vi ska bygga ett ackord behöver det innehålla tre toner, grundton, ters och kvint. Inom pop och jazz genren lägger man gärna till en färgning, septiman. Steg 1, prim är grundton. Steg 3, ters. Steg 5 kvint och steg 7 är septim. Dessa fyra toner, C,E, G och B utgör om man slår an dem samtidigt ackordet CMaj7. Tonen B är den stora septimen som förkortas Maj, som kommer från Engelskans Major som betyder stor. Det viktiga är att kunna läsa ackordanalyser och med hjälp av harmonilära veta vilka toner som passar att spela i ackordet. Det är detta som är charmen med jazznotation, att kunna spela toner som inte står utskrivna men som man vet 9

10 passar och som många gånger låter bättre än vad notskriften säger. (Mikkola, 1999). För att kunna spela toner som inte står utskrivna och att få dem att fungera i ett sammanhang så behöver man just det Vygotskij talar om; det material som fantasikonstruktionerna byggs av. En baslinje kan vara väldigt stark i sitt tonala budskap. Om det tonala målet är att komma till ackordet C är det vanligt att den föregås av tonen G som ligger på kvintavstånd till C, detta är en så kallad kadens. Slutfall, melodisk eller harmonisk vändning som åstadkommer vilopunkt eller avslutning.(brodin, 1975) Om man i C-dur hör förbindelsen G till C vill man gärna uppfatta detta som en slutformel, mer eller mindre definitiv. Kommer de båda ackorden som avslutning på en fras, känner man det naturligt och tryggt - man känner sig hemma". (Aulin, 1952) En välkänd linje som är typisk för dansbandsgenren är 1,3,5,3, 5, grundton, ters och kvint. En annan bekant är inom 50-talsrock: 1,3,5,6,b7, 6,5,3. I denna basgång träffar vi på den lilla septiman, b7. Denna ton ger ett bluesigare uttryck än med den stora septimen. Dessa exempel är riffbaserade och ger ett tydligt sound och berättar för åhöraren vad den lyssnar på. Man kan säga att en basstämma skapar en genre beroende på hur den utformas och spelas. Inom jazzmusik används samma toner men även kromatiska (halvtoner) ledtoner eller approachnotes. Detta är toner som används i ett rytmiskt förlopp och som löses upp till nästkommande ackord och då ofta till grundtonen i detta. Vill man exempelvis spela tonen A i ett A7, kan man spela Bb G G# - A för att på så sätt cirkla in A:et. De kromatiska tonerna blir då sänkt nia liten sjua (ingår i ackordet) stor sjua grundton". (Olovsson, 2005) Ett begrepp inom jazzen är walking. Det betyder att basstämman vandrar mellan ackorden. Om varje takt i ett stycke musik innehåller fyra fjärdedelar och det finns ett ackord per takt kommer basen att spela en ny ton på varje fjärdedel. På så sätt stannar aldrig basen vid en ton utan söker sig hela tiden vidare med hjälp av ackordtoner och ledtoner. Man kan säga att man 10

11 ständigt cirklar in nästkommande ackord. Ett ackord innehåller fyra toner i sin grundställning men kan färgas med andra eller fler toner från skalan beroende på vilken funktion det har. Exempel: Ackordet CMaj7 innehåller C,E, G, B. Steg 1,3,5, 7. Ackordet C7 innehåller tonerna C, E, G och Bb. Här finner vi steg 1, 3, 5 och b7. Ackordet kan även färgas med steg b5, b6, b9, 9, #9, 11, #11, och 13. Dessa är de övriga halvtonerna ur de tolv jag nämnde tidigare. 1.3 Styrdokument I detta arbete ställer jag frågan, - Vilka kunskaper och färdigheter tycker lärare att elever behöver för att självständigt kunna skapa baslinjer? Det är en spännande och stimulerande uppgift att möta elever i gymnasiet och en utmaning att täcka in de styrdokument som ligger till grund för utbildningen. Redan i grundskolans kursplan för ämnet musik skriver skolverket som ett strävansmål att: "eleven utvecklar förmågan att själv skapa musik för att kommunicera tankar och idéer". Som uppnåendemål i femte respektive nionde skolåret står det att eleven skall individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former respektive eleven skall kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer. (Skolverket, 2000) I kommentarerna för estetiska programmets programmål talar man om att, "Olika typer av skapande verksamhet har en central plats i programmet och ger eleverna stora möjligheter att utveckla fantasi och kreativitet.) ( ) Om man tittar på ordförklaringen till ordet -kreativitet., kan man läsa nationalencyklopedins tolkning; Kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv; att se verkligheten med nya ögon.( ) Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt, oavsett om de skapade är ett ting i den yttre världen eller en konstruktion av intellektet eller känslan, en konstruktion som bara existerar och ger sig till känna i människans inre. (Vygotskij, 1995, s.11) 11

12 I programmålen för det Estetiska programmet på gymnasiet talar man om skapande, inlevelse och uttryck. Estetiska programmet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom kultur och estetik samt att ge möjlighet att allsidigt utveckla förmågan till skapande, inlevelse och uttryck. Programmet syftar vidare till att ge eleverna vana vid att möta, uppleva och analysera uttryck inom olika konstarter samt till att förbereda för fortsatta studier och för lärande i arbetslivet inom såväl estetiska som andra verksamhetsområden. ( ) I det estetiska programmet betonas den egna skapande verksamheten. Utbildningen ger förståelse av olika konstnärliga uttrycksformer och av gränsöverskridande samarbete och ger tillfälle att pröva och utveckla den egna förmågan att uttrycka sig. Detta kan vara ett medel för personlig utveckling och självförverkligande och kan kombineras med ett allmänt estetiskt intresse. ( ) Forskning om instrumentalundervisning visar på att det förtroende som tidigt ges åt musikelevers eget omdöme och vilja med musiken, är mycket viktigt. Avsaknaden av detta kan få långtgående konsekvenser för musikerns förtroende för sin egen förmåga att vara kapabel att skapa egna tolkningar av musik" (Hultberg, 2000, som citerat i Johansson & Svenningsson 2008: 4). Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. (Kursplan för musik i grundskola, Skolverket, 2000). Som en punkt under - Elevers ansvar och inflytande i Lpf 94 (s.13) står det att skolan ska sträva efter att eleven: "stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor" (Skolverket, 2000). Hur gör vi för att inspirera elever att tänka fritt? Kan vi lärare skapa förutsättningar som ger elever tillräckligt med kunskap, färdighet och självtillit att kunna tolka sin omgivning och uttrycka sig? Att hjälpa eleven att stärka tilltron till förmåga och initiativ är av största vikt. Kan jag som musiklärare inspirera eleven till att vilja lära sig? Kan jag få eleven att praktisera 12

13 sina kunskaper om egna tonval och improvisation ligger det helt i linje med skolverkets styr dokument. Följande tolkning av ordet inspiration är ganska målande. "Inspiration, ingivelse eller påverkan som förlöser den skapande förmågan."( ) 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur baslärare resonerar kring undervisningen i basspel. 2.2 Frågeställningar Vilka kunskaper och färdigheter tycker lärare att elever behöver för att självständigt kunna skapa baslinjer? På vilka sätt förmedlar lärare dessa i undervisningen? 3. Metod. 3.1 Undersökningsmetod För att få ett så brett och innehållsrikt spektra som möjligt utifrån syfte och frågeställning valde jag att göra intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna spelades in eftersom respondenternas uppfattningar och egna tankar var viktiga att nå. Intervjufrågorna var bestämda men då svaren varierade ville jag lämna utrymme för följdfrågor. Det kan finnas värdefulla nyanser och skillnader i den information man får från respondenterna som kan bidra till en vidare syn på pedagogik och hur elever tar den till sig. Detta kan i sin tur ge en tydligare bild av de fasta frågorna och jag kan få en rikare och mer djuplodad diskussion. Jag ville också kunna tolka de upplevelser respondenterna hade för att kunna öka kunskap och förståelse. Johansson & Svedner (2006, s.43) menar att man behöver anpassa frågorna för att få de personliga och uttömmande svaren som behövs. 13

14 I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt. Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjligheter att ta upp allt hon har på hjärtat. (Johansson & Svedner, 2006) 3.2 Urval De sex respondenter jag valde ut arbetar på skolor i södra Sverige och är aktiva både som musiker och lärare. Samtliga arbetar med elever från nybörjarstadiet till de som kommit långt i sin utveckling. En del av lärarna är mer förtrogna med jazz och några kommer från pop/rocksidan. Detta var ett medvetet val i förhoppningen att jag skulle få en bredare grund till min diskussion. Tyvärr lyckades jag inte hitta någon kvinnlig baslärare då det hade varit intressant för diskussionen att se om det visade sig några skillnader mellan mäns och kvinnors åsikter om vilka färdigheter och kunskaper eleverna bör ha. 3.3 Genomförande och analys Jag kontaktade respondenterna via telefon och frågade om de var intresserade att bli intervjuade till mitt examensarbete. Jag förklarade kortfattat min frågeställning och att jag skulle behöva spela in intervjun och hur mycket tid som skulle tas i anspråk. Vi bestämde tid och plats enligt deras önskemål. Vid ett av tillfällena hade respondenten glömt bort vårt avtal varvid en ny tid bokades och intervju genomfördes. Frågorna var utformade så att jag i början av intervjun skulle få svar på hur de olika lärarna tänker själva angående sitt eget basspel och vilka kunskaper de haft nytta av. Där efter var frågorna konstruerade utifrån en riktning mot eleven. Jag fick vid några tillfällen leda in respondenten till frågorna via andra frågor än just den som stod i frågeformuläret. Detta för att på ett subtilt sätt kunna ställa den riktiga frågan utan att lägga orden i mun på respondenten. Jag blev även tvungen att korrigera frågornas ordning då en specifik fråga besvarades via sidospår i samtalet. Intervjuerna, som spelades in tog cirka en timma var. Dessa skrev jag sedan ner för att öka kontakten och förståelsen för vad som sades. På grund av att jag är ämneskunnig inom musik och läraryrket så hade jag möjlighet att tolka viss terminologi som användes i sammanhanget. Jag märkte vid genomlyssning och dokumentation att jag genom egna erfa- 14

15 renheter hade en känslomässig förmåga att kunna läsa mellan raderna vad som sades. Detta kan ha påverkat mig i tolkningen av stoffet. 3.4 Etik Innan intervjuerna genomfördes klargjordes för respondenterna att deras uttalanden skulle vara anonyma. De fick också ta del av syftet med undersökningen. Samtliga gav sitt medgivande till att medverka. 4. Resultat 4.1 Resultat av intervjuer Jag har valt att dela upp resultatet i tre delar: Del 1, handlar om hur baslärarna resonerar kring sitt eget spelande och vad som varit utvecklande för dem. Del 2, inriktar sig på metoder och läromedel. Del 3, som knyter samman allt till min frågeställning, handlar om vilka kunskaper och färdigheter lärare tycker att elever behöver för att självständigt kunna skapa baslinjer och på vilka sätt lärare förmedlar dessa i undervisningen. Del 1 Respondent 1 Jag spelar bas för att det är så gött! Jag tror att man är lite som en storpappa i familjen när man spelar bas. Man måste förhålla sig till ackord och vilken genre man spelar. Att spela bas är som att vara fotbollsmålvakt. Det är basen som allt hänger på. Jag tycker att man kommer in i något som är en själv när man spelar bas. Man hittar grejer som är naturligt och personligt och som man trivs med utan att det blir upprepning och som man anpassar efter musiken. Man måste passa in och ha känslan annars blir det pannkaka. I viss musik kanske man inte ska följa vanliga skalor. Om man tar Skamusik som jag spelar, så är det är väldigt udda musik om man verkligen kollar in hur de spelar. Det kanske skulle 15

16 funka att spela en vanlig uppgång men det är inte säkert att det låter som det ska; SKA. Jag har lyssnat och hittat egna vägar. Jag har kollat in andra basister hur de spelar och försökt plocka ut det jag gillar och försöker anpassa det till mig själv och den musik som jag spelar. Jag tänker musiken innan jag spelar den. Här anses att genre, personlighet och känsla är viktiga beståndsdelar i respondentens eget basspel. Vidare är det viktigt att förhålla sig till ackord och att plankning har varit utvecklande. Respondent 2 Basens syfte är att fånga upp och stabilisera den kreativa energin som finns, vara stadig stöttande och pådrivande. Den ska vara givande för en själv också, musikaliskt och artistiskt. Beroende vem man kompar ska man vara sams och göra gemensam sak och inte fajtas sinsemellan. Sedan måste man lyssna mycket på den andre. Är det en proffsig sångerska kan man ta sig friheter om det är en amatör måste man vara övertydlig och stötta. Jag försöker förmedla min person och energi oavsett om jag spelar punk, rock eller jazz. Jag skiljer inte så mycket där, givetvis blir det olika spelsätt och fraser men i grunden är det samma sak. Sedan är det bra om man får in lite magi också. Det gillar jag. Först och främst att ha fullständigt klart för sig den tekniska biten med att veta var alla toner ligger och att ha ett bra gehör och notläsningsförmåga så att man kan kasta sig ut i friheten utan att vara rädd att inte hitta tillbaka. Att kunna anpassa sitt basspel efter situationen och lyssna anser R2 värdefullt. Även här kommer personligheten in som en viktig sak, till och med nämns magi som en beståndsdel att ta tillvara. Likaså teknik, gehör och teoretisk kunskap. Respondent 3 Jag tänker mycket utifrån genre och känsla. Vissa kunskaper måste man ha för att kunna spela så det är ju klart men det är mest improvisation och känsla som jag jobbar med. Jag började spela bas ganska sent, i högstadiet tror jag att det var. Rytmiken är jätteviktig, den är viktigare än att kunna spela skalor. Jag har jobbat mycket med slagverk också. Återigen ser vi att genre och känsla nämns. R3 ser även att rytmik är en viktig beståndsdel. 16

17 Respondent 4 Skapandet av baslinjer beror på vilken genre det är och vilka harmonier man spela. Sedan beror det på ur man är själv som musiker. I jazz ska man få det att driva och svänga med långa toner. I funk kanske man använder lite kortare eller så. Jag har lyssnat och spelat mycket plockat av andra. Jag växte upp i funkeran på 70-talet med Commodores och det var kul. Det var väl det som fick mig att börja spela och bli inspirerad. Jag har plankat mycket och fått genrekännedom. Jag har spelat mycket trummor också och har nog en del fördel med det. Noter och teori måste man också ha med sig och veta vad som ingår i ackord. Vilka klanger man kan använda. Detta måste man ha med sig för att kunna skapa egna baslinjer. Genrer, harmonier och plankningar. R4 påvisar även vikten av sväng, driv och rytmik. R4 menar också att kunskapen om ackord och teori är en nödvändighet. Respondent 5 När jag spelar vill jag förmedla en känsla. Jag vill smitta av mig och få alla som lyssnar att känna kanske inte samma känsla som jag men, ah du fattar vad jag menar. När man står på scen och alla sjunger med eller dansar då har man lyckats förmedla något. Det spelar ingen roll om det är världens fräckaste riff eller solo eller ett groove eller något väldigt soft med bara basen i fokus. Jag vill kunna styra bandet med mina bastoner. Det har ju med lyhördhet att göra hur man jobbar tillsammans i bandet. Om någon har en fräck idé så är det kanonbra om man kan haka på och basen är ju inget direkt ljudstarkt instrument så man måste vara övertygande om man ska kunna styra. Jag har spelat mycket med olika musiker och spelat en massa olika genrer och lärt mig av det. En annan sak är nog att jag är nyfiken som person och inte haft så mycket förutfattade meningar om vad som är bra eller dåligt. Det försöker jag även föra över till eleverna. Känsla, lyhördhet, groove finns även hos R5 som ingredienser. Här anses det även viktigt att spela mycket med andra och olika musiker för att utvecklas. Nyfikenhet kommer in som ett begrepp som menas kunna berika. 17

18 Respondent 6 Det beror på vilken stil man spelar. Harmonik och ackord och groove. Gehöret är viktigt så att man spelar ihop med de andra. Beroende på med vilka man spelar så spelar jag friare mad de jag spelat mycket med. Vickar jag i ett band så kanske jag spelar lite enklare och tydligare för att etablera en trygghet för mig och de jag spelar med. Jag spelar ganska mycket pop och då finns det inte så mycket utrymme för eget skapande även om jag inte plankar rakt av. Jag brukar planka ackorden och sedan göra mig en bild av hur man kan spela utifrån det och den genre låten har. Då känner jag att jag kan sätta min egen prägel på det och då låter det som jag och det är bra. Tekniska kunskaper är bra att ha men ju mer man spelar så tycker jag att lyssnandet och kommunikationen med andra är viktigt. Den sociala biten är viktigt för att kunna spela ihop och om man ska få jobb så måste man kunna samarbeta och vara trevlig. Det jag lärt mig mest på är nog att jag lärde mig att spela piano och kompa, då utvecklades mitt basspel. Ibland när man känner igen låtar så tror man att man kan dem och då är det lätt hänt att man slappnar av och glömmer bort att lyssna och kommunicera. Viss rockmusik kan vara klurig att spela för det är alltid skrivna riff som man måste spela. Det är lättare om det är lite souligt för då kan man hitta på själv. Här ser vi igen viktiga saker som ackord, groove och gehör. Vi återfinner att det är viktigt att kunna anpassa sig och att lyssna. R6 menar att det är viktigt att kunna sätta sin prägel eller personlighet på musiken och nämner även att social kompetens som komponent. R6 säger sig kännas friare i det egna skapandet än i framförandet av olika riffbaserade låtar. När jag sammanfattar första delen angående respondenternas resonemang kring det egna musicerandet går det att se ganska stora likheter. De anser att deras eget basspel grundar sig mycket på att kunna anpassa sig till rådande förhållande. Detta kan vara vilken genre som spelas vid tillfället eller vem man spelar med. Ackord och harmonik är ett återkommande exempel på byggstenar de tycker är viktiga att skapa musik utifrån. Den egna personligheten belyses av flera som en grundläggande egenskap att ta till vara. 18

19 Del 2 Respondent 1 Jag eller eleven har oftast en låt med på papper som vi spelar. Vi brukar ha en inspelning så man kan höra hur de spelar och utgå från det. Sedan beroende på hur kunnig eleven är får man kanske ändra lite, antingen göra det enklare eller också utveckla till mer avancerat, och då är det bra att utgå från ackordanalysen. Då brukar man hitta något som eleven tycker är coolt och som den vill spela kanske fast det är enkelt. Sedan kan man höja ribban allteftersom eleven utvecklas. Jag skrev ut en bild till en elev en gång på hamburgargreppet. Om du tänker dig att du håller en hamburgare med vänster hand. Precis så ska man hålla runt bashalsen för att få en bra handställning. Det är talande och lätt att komma ihåg. Jag försöker att uppmuntra eleverna så att de känner att de har kul. Det är nästan skitsamma vad man lär sig för har man roligt så tror jag att man lär sig mycket bättre. Det funkar inte att börja med piskan för då kommer eleven kanske inte tillbaka. Man måste jobba efter elevens förutsättningar. Att ha kul gäller ju allt i livet. Det ska inte kännas som en börda att spela bas. Jag utgår alltid från eleven. Jag använder internet ganska mycket, det är mycket bra. R1 utgår gärna från en låt eleven vill spela eller som anses vara viktigt i elevens utvecklig. Här finns ett brett sortiment med plankning, bildliga visualiseringar som hamburgargreppet och internet som exempel på läromedel och metoder. Elevens motivation och glädje inför uppgiften ses som grundläggande. Respondent 2 Att de sjunger till, det brukar vara väldigt effektivt. Det har med höger och vänster hjärnhalva att göra, det har jag jobbat mycket med. Om en elev har problem att planka eller att spela något rytmisk, då säger jag att de sjunga i stället för att spela och då kan de oftast det efter några gånger. De får en annan uppfattning om hur snabb en rytm är till exempel. Också om de ska hitta en ton är det bra att sjunga för att kunna hitta på basen. Band in the box använder jag mycket. Det är lätt att skriva in och transponera. Det finns en på gott och ont stadig trummaskin som är bra att spela till. Jag brukar göra så att de spelar till en basstämma som jag tar bort efter ett tag så att de kan spela själva. Det finns en bok som heter The Bass Bible, av Paul Westwood. Han tar upp alla möjliga stilar och den är jättebra. Sedan har jag en dvd med Jaco Pastorius där han säger en hel del bra saker. Jag brukar visa hans övningar 19

20 också. Jag tar aldrig en bok från pärm till pärm utan vissa saker i olika böcker som jag tycker verkar bra. Jag hittade The Bass Player, där det står mycket bra saker om hur olika basister tänker och olika övningar som de gjort till exempel Victor Wootens banjoteknik. Jag brukar plocka från en massa olika källor. Det finns så mycket på internet. Jag brukar visa mina kontrabaselever Françoise Rabbath som har en egen fingersättning med 6 olika lägen på hela basen och där tekniken går ut på att vara avslappad och använda tummen som en pivåpunkt som rullar på baksidan av bashalsen, eller John Patittucci som spelar både el och kontra. Jag har inte sett så mycket högerhandsteknik beträffande kontrabas. Jag vet att Ray Brown har en gammal som finns dokumenterad. Jag själv använder en slags gitarrteknik med 3 fingrar på högerhanden och 4 på vänster som jag trivs med. Steve Swallow spelar elbas och använder plektrum och spelar på upstroke. Man jag saknar nog inget egentligen. Om någon elev gillar en speciell basist brukar jag säga att de ska kolla in hur han gör för att få fram sitt sound och försök att efterlikna det och blanda tills du hittar ett eget sätt som du gillar. R2 ser det inneboende instrumentet dvs. sången som en stor hjälp att få saker att falla på plats. Detta övar även gehöret. Vidare används datorprogram med trummaskin som hjälpmedel. Böcker, dvd, internet används för att belysa att det finns olika tekniker eller sätt att spela så att eleven kan få komma fram till vad som passar bäst. Respondent 3 Vi jobbar en del med Sibelius notskrivningsprogram. Om man ska transponera så är det smidigt att kunna scanna in en not i fotoscore. Vi använder ganska mycket böcker men även spotify så att eleven får höra vad det är de ska spela men sedan plankar vi och skriver ut på noter så de får lära sig att läsa. Det är viktigt att förankra läsningen med gehöret. Man det viktigaste är nog glädjen att spela och att få spela det man tycker om. Får man sätta musiken i ett sammanhang med toner och noter ökar motivationen. Plankning är jättebra. Man får verkligen jobba med gehöret. Man utvecklas med det. R3 jobbar med plankningar som ett viktigt moment i elevens utveckling. Här kombineras det även teoretiskt med att skriva noter. På så vis övas gehöret. Vi ser att som hos R1 är det viktigt med glädje för att få motivation. 20

21 Respondent 4 Metoder är också att kunna spela lite blues och kunna improvisera i till exempel bluesskalan. Nästan alla källarband lär sig spela så och att spela i olika boxar och så. Att improvisera på en enkel nivå och att få känna lusten. Olika tekniker har med metoder att göra också. På youtube finns det massor. En metod som jag har är också att de måste försöka att lyssna och hitta själva genom plankning. Jag har mycket böcker Bass Bible bland annat. Youtube och nätet i stort för att få inspiration. Jag tycker att jag har det som behövs i läromedel det är alltid någon bok som passar till just den eleven. Jag har gjort egna övningar till vissa elever för att det ska passa riktigt. Jag har lagt in ett program som heter Easy Drummer på min dator där eleven får spela till olika komp. Jag brukar lägga lite ackord till så att eleven får känna att det är som att spela med ett band. Jag låter nästan alltid eleven spela med komp till. Då ser man att det börjar lysa i ögonen och de blir inspirerade. Ibland kan det räcka med ett fräckt trumkomp för att de ska gå igång. Jag jobbar förresten den första tiden med att eleverna ska bli bra på rytmen. De ska kunna klappa olika rytmer så att de känner igen dem så att de kan koppla samman det med tonhöjden på ett lättare sätt sedan. Även om det är nybörjare kan man gå ganska snabbt fram för de lär sig fort. Jag använder slagverksnoter och är det någon som inte vill klappa rytmen så får de spela på en ton. När vi gör denna övning är det viktigt att de har pulsen med och lägger den i kroppen. Att stampa fjärdedelarna i foten eller att dansa med i rytmen så att man känner sig trygg då blir man inte så lättrubbad om någon annan i bandet spelar en konstig rytm eller så. Rytmen ska finnas i kroppen. Det finns olika boxar på basens greppbräda. Första boxen sträcker sig till de fyra första banden eller tonerna på greppbrädan. Bluesskalan kan spelas som ett riff i en box och eleven kan få en känsla för tonaliteten genom detta. Vi ser här att lust och inspiration är viktigt. Återigen är internet, datorprogram och plankningar användbara i undervisningen. R4 menar att det är viktigt att förankra rytmen teoretiskt men även att förankra känslan i kroppen. Respondent 5 Det viktigaste är att få eleven motiverad. Att jag som lärare kan fånga upp elevens intresse. En grej kan vara att se om en elev är imponerad av en artist eller attityden i en viss musik, då är det bra att kunna fånga upp det. När jag lär ut så vill jag förmedla känslan av hur en ton eller ett harmoniskt förlopp känns. Om vi går från A till Eb till D till Ab och till A igen så vill jag förmedla känslan av att tonerna strävar mot ett mål. Det är att förstå känslan som blir den drivande faktorn i intresset Jag har ganska lång erfarenhet av att spela och jag använder 21

22 inte direkt några läromedel. Jag försöker möta eleven där den befinner sig utvecklingsmässigt just för stunden och bejaka det som aktuellt. Den viktigaste metoden för R5 är att få eleven motiverad. Han menar att man bör fånga upp energin från eleven om han/hon är inspirerad av något. Läraren jobbar med att få in den känslomässiga aspekten i hur toner kan sträva mot ett mål och att detta i sin tur leder till inspiration. Respondent 6 I början vill många att jag ska bestämma hur de ska spela. Det kan bli en spärr om man säger att de ska hitta på själva men om man smyger in att, du kan väl spela de här tonerna rakt fram så går det lättare. Jag brukar kompa och efter ett tag tycker de att det är lite tråkigt att spela samma toner hela tiden, då får de prova att vända mitt i tonförrådet och få en ny struktur. När man gjort det ett tag så märker de att de faktiskt spelar solo eller skapar själva. Det är bra med tydliga ramar i början så att de känner sig trygga. Plankningar är jättebra för elevens utveckling, de lär sig hur man använder tonerna och får fler ord i sin musikaliska vokabulär. När de plankat får man gå in och visa vad det är de spelar så att de kan få förståelse ur ett teoretiskt perspektiv också annars kan det hända att de tror att man bara kan spela på ett sätt. Det de plankat kan kanske överföras på en annan låt också. Jag brukar få eleverna att skriva egna övningar. Om de får i uppgift att skriva en övning med G-dur treklang så kan de sätta ihop den med rytmövningen de gjorde och på så sätt kombinera dessa. Jag kan hjälpa till att öppna dörrar åt eleverna så att de kan komma åt det de söker efter. Jag använder inga läromedel i form av böcker direkt men noter och tabs. En del sidor på internet använder jag ganska mycket studybass.com till exempel. Jag googlar ibland om det är något speciellt jag söker. Youtube är toppenbra. I vissa böcker använder jag bara sidor som jag tycker är bra. Sedan använder jag övningar som jag lärt av mina lärare och även övningar som jag skrivit R6 använder här ett tonförråd eller en skala för att komma igång. Ramar för att eleven ska känna sig trygg. Plankningar återkommer som viktiga delar i undervisningen. Läraren återkopplar plankningen teoretiskt med en förklaring på vad det är för toner som spelas. Hos denna lärare får eleven skriva egna övningar. Internetsidor som studybass eller youtube används för övning och inspiration men även noter och tabs. 22

23 Plankningar och riff/skalor, internetsidor, datorprogram är mycket använda läromedel av respondenterna. Det är det till stor del att få fram glädjen och inspirationen hos eleven som anses vara viktigt hos alla respondenter. Del 3 Respondent 1 Nummer ett är skillnaden på dur och moll, genrekänsla och hur mycket man ska spela, så att man inte förstör en ballad till exempel. Jag tror att det är bra att börja planka så att man känner sig cool när man kan spela Billie Jean eller Black Night för då kan man få upp självförtroendet. Man lär sig även hur basen kan låta och kan fatta lättare senare hur man kan kombinera toner. Att skilja på dur och moll är ett sätt att lägga grunden för kunna lokalisera sig i det tonala landskapet. När man plankar en låt är det bra att börja med att urskilja grundtonen. Hittar man den och meloditonen är det lättare att förstå och hitta tonerna mellan. R1 menar att det är viktigt att få en känsla för det man gör. De två låtexempel som R1tar upp har väldigt tydliga riff. De är ganska lätta att spela och ger genast en känsla för det man spelar och det låter bra nästan meddetsamma. Sedan har man hur mycket nytta som helst av att skapa själv. Det är kul och när man gör egen musik själv är det kul att kunna göra själv. Jag minns ju fortfarande slingor som vi gjorde i det första bandet och hur kul det var att kunna skapa själv. Om man ska tolka en låt är det viktigt att kunna göra eget. Vet man grunderna kan man måla sin egen tavla. Vissa grundkunskaper som kanske inte är ur rent musikalisk synvinkel är att man måste tvättar händerna innan man spelar annars låter basen dåligt efter ett tag. Sedan är det viktigt hur man håller så att man har en skön ställning. Det kan hända att man får kramp eller så. R1 tycker att det finns olika grundkunskaper som är viktiga. Det är inte bara rena musikkunskaper man behöver tänka på. Renlighet och ergonomi spelar också in för att fåbra förutsättningar för att skapa. R1 framhåller vikten av att det ska var glädjande att spela musik. 23

24 Det är viktigt att lära timing så att det man lirar blir tight. Många är intresserade av att fräscha upp en låt. Då kollar vi vad som passar med hjälp av en del teori. Genom att veta vilka toner ackorden innehåller kan man göra en liten extra räka eller så. Kan man harmonin är det ganska lätt att färga upp en låt med basgångar upp eller ner. En jätte enkel uppgång från G till D är till exempel G, B, C,D och som kan färga en låt ganska mycket istället för att bara ligga kvar tills det nästa ackord kommer. R1 utnyttjar elevens driv och engagemang och tar direkta exempel där eleven direkt kan förstå hur man kan göra för att utveckla en linje. Detta leder till bestående kunskaper om hur man kan jobba med musik. Det är bra att veta hur ackorden binds ihop och hur man får det att bli en struktur och inte bara separata ackord. Hur man binder ihop kan man kanske översätta till en annan låt. Att kunna hantera basen rent tekniskt, att underlätta för sig själv. Alla kan inte spela musik, är man inte musikalisk eller rytmisk kan man inte bli bra. Man måste vara musikalisk. Naturligtvis kan man rent teoretiskt lära sig att trycka ner rätt tangent eller sträng men att spela är en annan sak. Man måste även ha en stark vilja att spela för att lära sig R1 vill även mena att det underlättar om man har god teknik, ett rytmiskt sinne och ett visst mått musikalisk begåvning. Respondent 2 Det är viktigt att man ser personligheten bakom eleven. De basgångar som jag gör kanske inte passar eleven, då får man ge den verktyg att skapa egna gångar utifrån sina förutsättningar. Då finns det olika metoder för det. Jag brukar fråga vad de gillar för musik och sedan plankar vi det och kollar vad det är för basgångar och så kan jag föra det bakåt sedan. Om de gillar Kiss så är det ganska mycket bluesskala i basen och då kan man föra det vidare till BB King och helt plötsligt är man inne på jazz och kan gå vidare och man hamnar kanske på Sinatra. Man måste se vem det är som ska använda basgången och ta tillvara personligheten. Här ser vi att R2 tar hand om elevens personliga förutsättningar med. Plankning nämns som ett bra sätt att komma i kontakt med basgångar. Dessa tolkas och kompletteras med eventuella skalor för att komma vidare. 24

25 Sedan är det självklart att man övar med metronom eller Band in the box och så att det blir stadigt och rent, men det ingår i det tekniska. Sedan är det väldigt bra att lära ut de mest elementära ackorden 2,5,1 eller dur och moll eller att en baston kan ändra ett helt ackord beroende på vilken ton man väljer. Man får en känsla av makt och det är härligt. Jag använder den här urmossiga metoden med tonarter, 2,5,1 att relatera till. Har du Dm7, G13, CM7 och Am7 så vet du att du kan spela en Cdur skala. Men du måste färga dem så att du får grundtonerna enligt ackorden. När du har Dm måste du tänka D-dorisk, på G får du tänka G- mixolydisk. På C får du tänka C- dur och Am tänker man ren moll. Sedan får man göra basgångar efter det för att man har då kopplat ihop dem med tonarten. Alla dessa innehåller C-dur. R2 påvisar med hjälp av skalor ett förhållningssätt till tonaliteten hos ackord för att eleven ska kunna förankra hur det låter och sedan sätta det i ett sammanhang. Efter ett tag lär man sig att se standardlåtar som inte bara en hel hög med ackord utan som olika modes eller skala och då kan man spela mer modalt. Om det är mer komplex musik som Giant Steps eller så spelar jag grundton, halvton, grundton, halvton under eller över, för det är effektivt Jag visar på pianot eller basen hur tonalitet och ackord hör ihop. Jag har en övning där man spelar brutna ackord eller arpeggios. CM7. Dm7 Em7, FM7, G7,Am7, Bm7b5. Sedan gör vi samma sak i harmonisk moll så att de får en grund och förstår, Aha, det är så ackorden funkar. Att Em7 kan tillhöra C-dur eller D-dur eller en massa andra tonarter. Det beror på vad som kommer sedan och vart man är på väg så att elever lär sig tänka och lyssna musikaliskt och inte teoretiskt. De allra flesta känner igen saker som de hör. Detta går att överföra på Beatles, och på annan pop och så fast då handlar det om treklanger. Arpeggios i övningen som avses är de toner som används, grundton, ters, kvint och septima. Dessa övningar är avsedda för elever som kommit en bit i sin utveckling. R2 visar även hur de kromatiska tonerna används. Dessa är starkt ledande toner som cirklar in målet. R2 försöker lära eleven att förankra saker gehörsmässigt. Om jag har en nybörjarelev börjar jag med två ackord eller att de får kompa blinka lilla stjärna eller något. Om de tycker att det är för mossigt så tar vi något annat som är lite roligare. När de då kompar får de prova med grundton och kvint. Senare kan man ta någon ton emellan så att de kommer till nästa ackord via en halvton över eller under och på så sätt kan de göra en basgång. Efter det 25

26 kan de börja jobba med skalan som tillhör. Huvudsaken är att de förstår varför vissa ackord hör samman i en tonart, jo, de finns på den skalan. R2 jobbar med nybörjare på samma sätt som de som kommit längre men på en mer grundläggande nivå. Det kan röra sig om bara två ackord och en enkel melodi. Han anpassar direkt efter eleven för att bibehålla intresset. Jag försöker undvika att använda pentaskalan för att det blir lite låst. Penta skalan är ungefär samma som bluesskalan och det passar på vissa stilar man jag är inte så vän med de här pentafraserna. Jag tänker mer utifrån en tonart för då får man större melodisk frihet till eleven. Säger man åt eleven att de kan spela de här fem tonerna som finns i pentaskalan så kan det inte bli fel, ja, då spelas dessa och så tänker de inte på vad som händer runt i kring. Jag tvingar eleverna att skapa eget för de ska ha möjlighet att välja själva. Om någon elev är väldigt låst så säger jag att de ska prova att sjunga så som de skulle vilja ha det. Då brukar det komma en massa roliga grejer som vi då spelar in och plankar. Då kan man påvisa hur de gjorde i olika situationer. Upplevelsen brukar bli att oj, är jag så avancerad. Och det är de men om man begränsar dem med att säga att de ska göra en basgång på ett visst antal toner eller en skala så gör de just det man efterfrågar och inget annat. R2 använder sig av flera sätt för att fånga eller hitta eleven. Att ge dem ett begränsat antal toner att spela kan göra att de låser upp sig om de har svårt för att våga prova själva. En metod som kommer fram här är att spela in och planka sig själv eller sjunga det de tänker. Att skapa själv gör att eleven får en personlighet. Då blir det ingen kopia av mig eller någon och det är livsviktigt idag. Om någon elev är helt låst kan det hjälpa utvecklingen om de får ett begränsat antal toner att spela på en låt. Jag säger att om du använder dessa toner kan du aldrig spela fel och då kan eleven komma loss och gå vidare. Det finns så klart omöjliga elever också som inte kan lära sig. Det är viktigt att man inte begränsar i onödan och man får inte generalisera undervisningen, vi jobbar ju med människor och man måste vara flexibel i stunden med vem man jobbar med. R2 ser personligheten som en stor kapacitet i det kommande skapandet men verkar även tycka att ett visst mått av begåvning spelar in. 26

27 Respondent 3 Jag brukar visa att man kan spela helt kromatiskt från t ex A till D. Om man utgår från blinka lilla stjärna så kanske vi börjar med en rytm och grundton, kanske någon kromatisk ton innan nästa ackord. De tre första tonerna i durskalan funkar bra. Man måste hålla koll i första hand om det är moll eller dur. I de flesta fall funkar det med kvint och oktav. Sedan är kromatiska skalor eller toner bra. Den kromatiska ledtonen är ganska enkel att förstå för den strävar. Det är som det sista steget innan slutet liksom som leder till nästa grundton. Jag tror att det är enklare att förstå ju mindre intervallerna är. Det är en känsla av att man är nära målet. Kommer man på och förstår den känslan är det lättare att gå vidare. Enkelheten och de kromatiska tonerna återkommer. R3 vill även att eleven ska kunna känna eller få den gehörsmässiga känslan av att tonerna kommer att nå ett mål. Man övar upp sin improvisation och det är bra för kreativiteten. Eleverna kan skriva eget och man ser att de blir lyckligare då. Det är bra att testa själv. För mig får eleverna testa vilka toner som helst även om det är fel så att de får upp en glädje i att spela innan man börjar tillrättavisa. Jag tycker att man ska vara positiv till allt eleven ger sig på för då vågar de också försöka mer. Det händer ju att elever inte vågar men vågar man inge vinner man inget heller. Hellre spela fel än att inte spela alls. Jag säger till mina elever att de ska spela mycket till skivor hemma, blir de trötta på läxorna är det bra att spela det man tycker om en stund och sedan återkomma. R3 är angelägen om att ta vara på elevernas glädje i skapandet. Eleverna får prova att använda vilka toner som helst i syfte att hitta entusiasmen. Respondent 4 För det första måste man veta som ingår i ackord. Vilka klanger man kan använda. Grundton och kvint är bra att börja med. Många genrer använder just dessa och sedan kan man rytmisera olika. Detta måste man ha med sig för att kunna skapa egna baslinjer. Att spela och spela mycket är viktigt. Om man sätter igång ett trumgroove på en maskin och jag spelar piano till kan eleven gör eget. I slapbass program som jag har på datorn finns det en mängd olika varianter man kan spela. När man spelat mycket läggs dessa till i minnet i en bank där man sedan kan kombinera och plocka olika för att själv kunna skapa. Grundläg- 27

28 gande är ändå att kunna harmonin, om det är moll eller dur och där kommer teorin in med grundton ters och kvint. R4 framhåller enkelheten för eleven genom att den får börja med att använda grundton och kvint. Även om eleven är på så grundläggande nivå att den endast hunnit tillgodogöra sig kunskapen om grundton och kvint ges det tillfälle att spela i ett sammanhang. I detta fall med trummaskin och pianokomp. Den minnesbank R4 syftar på är den man har inom sig, det rytm och tonförråd eleven skapat genom att öva. Basen är ju väldigt bra uppbyggd för det är samma grepp på intervallerna. Vi brukar försöka komma igenom många genrer i början och inte stanna så länge på samma låt. Även om det låter lite dåligt så kör vi vidare. Detta för att eleven ska kunna få en bank med riff eller toner för att sedan kunna skapa själv oavsett vilken genre. Då vet eleven hur de ska spela för att musiken ska få en tillhörighet genremässigt. En annan sak som är viktig att lära ut är att man ska lyssna mycket på andra instrument eller bastrumman och försöker följa med. Ackordföljden är ju också viktig att kunna följa. Om det är en rockabilly så har det en viss prägel eller walkingbass, då får man börja enkelt och här har jag också böcker som är bra. Baslinjer olika varianter där man utgår från grundton och sedan kvint och en kromatisk ledton ner till kvarten så har man fått en basgång som funkar ganska bra på enkel nivå. Baslinjen beror på om man ska vara ett stöd eller om man kan vara fri. Genom att eleven får tillgång till många olika genrer skapas förtrogenhet med olika sätt att spela och höra musik. R4 använder sig även av de kromatiska ledtonerna för att göra en baslinje. Det kan vara ett problem att veta var på basen man ska spela de olika tonerna. Jag har märkt att om man har tjejer som spelar så vill de inte spela fel, det ska vara bra direkt. Killar kör mer så det ryker även om det låter skit och det är ju bra att testa sig fram men man måste också reflektera och förstå om man spelar fel och åtgärda det. När de hör det själv har de kommit ganska långt annars måste man stoppa och ändra. Sedan är det viktigt att man spelar med dem hela tiden och att ge positiv feedback och att de får reflektera själva över vad de spelar. Jag skulle vilja säga att eleverna har 100 % nytta av att skapa själv. I sitt eget 28

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02 Pianostudio.0 Anders Svedberg Höstterminen 202 rev.02 Sida av Målsättning: - ha kul - lära sig spela några låtar som man gillar själv - förstå lite av hur låtarna är uppbyggda Pianostudio.0 - Anders Svedberg

Läs mer

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Robert Johnson (blues)

Robert Johnson (blues) 1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap

Läs mer

Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar

Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar TEATER, DANS, MUSIK, SÅNG, BILD & FORM Årskurs 4 9 Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar Välkommen på ÖPPET HUS! Läs mer på sid 3 Det ska vara ROLIGT att gå i skolan!

Läs mer

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4 Lika olika! Manus, text, musik, sång, kör, formgivning, produktion: Maud Mamma Måd Cederlöw, www.mammamåd.se Arrangemang, musik m.m.: Andreas Hedlund (för övrig CD-info se konvolut) Urval av och omarbetning

Läs mer

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll: Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD TORI SKALOR INTRVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARRN FLR SÄTT ATT STÄMMA GITARRN ACKORD av Tomas Larsson SKALOR Om vi börjar på tonen C och spelar bara vita tangenter (på

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn: Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas"

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte Musik skall byggas 9. MUSIK ÅK 5 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas" (Musik: "Musik skall byggas utav glädje", Lill Lindfors/Björn Barlach/Åke Cato) Hej och välkomna till studio ett. Jag heter Bengt och jag är inspelningstekniker

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Nu ska vi spela musik!

Nu ska vi spela musik! Nu ska vi spela musik! - Hur elever uppfattar ensemblespelet utifrån sitt fritidsmusicerande Kristoffer Jonsson Examensarbete 10 poäng VT 07 Examensarbete på lärarprogrammet, 180 p Institutionen för estetiska

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..?

Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..? Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..? Vi tror det! Eller rättare sagt vi vet att vi kan det tillsammans! Kultur i skolan Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Undervisa i världens största språk - musik

Undervisa i världens största språk - musik Joel Johansson 24 år Ämneslärarprogrammet Undervisa i världens största språk - musik Institutionen för Musik, Pedagogik och Samhälle KMH:s ämneslärarprogram KMH:s ämneslärarprogram i musik med inriktning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

KULTURSKOLAN VT 2016. Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. www.atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

KULTURSKOLAN VT 2016. Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. www.atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Glädje & gemenskap Kunskap & kreativitet Upplevelse & livslångt lärande KULTURSKOLAN VT 2016 www.atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Välkommen till en mötesplats för musik och skapande i gemenskap

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Majorna-Linné stadsdelsförvaltning Program 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Välkommen till Kulturskolan är till för dig som är 6 19 år och bor i Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget,

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men. Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP) 2014 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids Lokal Pedagogisk Planering (LPP) Musik Vi använder oss av musik där eleven ska ges möjlighet att Utveckla sin koordination och finmotorik Utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elbas Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Analys av Superhjälten

Analys av Superhjälten Musikens språk Analys av Superhjälten Vem handlar det om? Var utspelar det sig? När utspelas berättelsen? Vem riktas texten till? Vad handlar problemet/konflikten om? Analys av Superhjälten Barn / förälder???

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall

Läs mer

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar Livet är en magisk resa där tiden inte existerar 1 Livet är en magisk resa där tiden inte existerar - för det enda som finns är nuet och i varje nytt nu skapar Du Dig själv på nytt i den mest storslagna

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur sjutton lär de sig?

EXAMENSARBETE. Hur sjutton lär de sig? EXAMENSARBETE 2009:002 Hur sjutton lär de sig? - en studie av lärstilar och träblåsundervisning Marit Lindås Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt 1 Siddhi Johan Sundt Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt Siddhi Johan Sundt ISBN 123-46-789-123-1 2012 Siddhi Johan Sundt och Sundt och Sånt Förlag Layout: Siddhi Johan Sundt Illustrationer

Läs mer

Verksamhetens innehåll

Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer