Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen Sida 1 av 17. rev 1.02

Transkript

1 Pianostudio.0 Anders Svedberg Höstterminen 202 rev.02 Sida av

2 Målsättning: - ha kul - lära sig spela några låtar som man gillar själv - förstå lite av hur låtarna är uppbyggda Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 2 av

3 Vad är egentligen en låt? Det är lättare att förstå hur en låt är uppbyggd om man först förstår lite av "byggstenarna" som används: Så här hänger det ihop: Toner Intervaller Skalor Ackord Ackordsföljder Toner skapar intervaller Intervaller skapar skalor Skalor skapar ackord Ackord skapar ackordsföljder Ackordsföljder skapar låtar Låtar Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

4 Vad heter tonerna? C-durskalan: C-durskalan: Svarta tangenter: # = -iss. Exempel: F# uttalas Fiss och är ett höjt F b= -ess. Exempel: Gb uttalas Gess och är ett sänkt G Förenklat kan man säga att de här tonerna avser samma ton på keyboarden, dvs F#=Gb, G#=Ab osv Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 4 av

5 Pianostudio.0 - Anders Svedberg Intervall (=avstånd mellan toner) och durskalor Heltoner och halvtoner är skalornas byggstenar. helton halvton helton halvton En halvton sträcker sig från en tangent till nästa tangent, dvs inga tangenter mellan tonerna. Man räknar alltså ETT steg upp eller ned. En helton hoppar över en tangent, dvs det finns en tangent mellan tonerna. Man räknar alltså TVÅ steg upp eller ned. Durskalans intervall (=avstånden mellan tonerna i durskalan): C-durskalan helton helton halvton helton helton helton halvton hel hel halv hel hel hel halv Samtliga durskalor: Fingersättning för skalorna enl nedan: tumme = pekfinger = 2 långfinger = ringfinger = 4 lillfinger = Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

6 Intervall= avstånd Typ Kromatisk intervallstorlek (=antal halvtoner räknat från Prim) Exempel C- dur: C- durskalan markerad Tonens nummer i durskalan Prim Ren 0 C Sekund Ters Db Eb 2 4 D E 2 Kvart Ren F 4 Kvint Ren G Sext Septima 8 0 Ab Bb 9 A B 6 Oktav Ren 2 C 8 Det viktiga här är att förstå att varje ton i skalan har ett nummer (nummer -8). Nr 8=nr eftersom alla toner repeteras. I exemplet är både och 8 tonen C. exempel C-durskalan: sekund -2 ters - kvart -4 kvint - sext -6 septima - oktav -8 Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 6 av

7 Dur-ackord Ett ackord som består av tre toner kallas för en treklang. De tre tonerna kallas grundton, ters och kvint (eftersom avståndet ned till grundtonen är en ters respektive en kvint ). Grundtonen är ackordets utgångspunkt, och också den ton ackordet får sitt namn från. Tersen ligger i ett durackord fyra halvtoner över grundtonen. ( ters = dur-ackord. ters = moll-ackord.) Kvinten ligger i ett durackord sju halvtoner över grundtonen. Intervall= avstånd Typ Antal halvtoner räknat från Prim (=kromatisk intervallstorlek) Exempel C- dur: C- durskalan markerad Tonens nummer i durskalan Prim Ren 0 C Sekund Ters Db Eb 2 4 D E 2 Kvart Ren F 4 Kvint Ren G Sext Septima 8 0 Ab Bb 9 A B 6 Oktav Ren 2 C 8 Grundläge (ettan nederst) Tersläge (trean nederst) Kvintläge (femman nederst) Det viktiga här är att förstå att ett durackord består av tonerna ++. Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

8 Moll-ackord Tersen ligger i ett mollackord tre halvtoner över grundtonen. ( ters = dur-ackord. ters = moll-ackord.) Intervall Typ Antal halvtoner räknat från Prim (=kromatisk intervallstorlek) Exempel C- moll: C- mollskalan markerad Tonens nummer i mollskalan Prim Ren 0 C Sekund Ters Db Eb 2 4 D Eb 2 Kvart Ren F 4 Kvint Ren G Sext Septima 8 0 Ab Bb 9 A B 6 Oktav Ren 2 C 8 C-mollackordet Grundläge (ettan nederst) Tersläge (trean nederst) Kvintläge (kvinten nederst) Det viktiga här är att förstå att ett mollackord består av tonerna ++ (med sänkt :a) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 8 av

9 Hur man hittar de naturliga ackorden i alla tonarter Varje dur-tonart har ett antal ackord som infaller helt naturligt på varje ton i durskalan. För att hitta dessa tar du varannan ton i skalan till du har tryckt ned tre toner. Fortsätt sedan till nästa ton i skalan och gör samma sak (hoppa över varannan ton). Här är ett exempel för tonarten C-dur. Så här ser C-durskalan ut: Vi tänker oss också att varje ton i skalan får ett nummer, till (se gröna markeringar). OBS! Viktigt! Alla ackord nedan har sin egen etta (grundton), trea (ters) och femma (kvint). (++, se röd markering) Börja på tonen C och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett C-durackord C-dur = -ackordet i tonarten C-dur Börja på tonen D och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett D-mollackord D-moll = 2-ackordet i tonarten C-dur 2 2 Börja på tonen E och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett E-mollackord E-moll = -ackordet i tonarten C-dur Börja på tonen F och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett F-durackord F-dur = 4-ackordet i tonarten C-dur 4 4 Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 9 av

10 Börja på tonen G och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett G-durackord G-dur = -ackordet i tonarten C-dur Börja på tonen A och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett A-mollackord A-moll = 6-ackordet i tonarten C-dur 6 6 Börja på tonen B och ta därefter varannan ton i C-durskalan så får du ett B-dimackord B-dim = -ackordet i tonarten C-dur OBS! När vi nyss kallade B-dimackordet för -ackordet menar vi att det byggs från :e tonen i skalan. Blanda INTE ihop det med tex ackorden G eller B som är något helt annat. Det gäller inte bara C-durskalan utan samtliga durskalor: Exempel, durskalor och deras naturliga ackord Ton i skalan Ackord C-durskala D-durskala G-durskala A-durskala dur C-dur D-dur G-dur A-dur -> viktigt ackord 2 moll D-moll E-moll A-moll B-moll moll E-moll F#-moll B-moll C#-moll 4 dur F-dur G-dur C-dur D-dur -> viktigt ackord dur G-dur A-dur D-dur E-dur -> viktigt ackord 6 moll A-moll B-moll E-moll F#-moll dim B-dim C#-dim F#-dim G#-dim Se nästa sida för samtliga tonarter och deras naturliga ackord. Det första, fjärde och femte ackordet är de viktigaste ackorden. Förenklat kan man säga att de återkommer mycket oftare än de övriga ackorden. När man talar om tre-ackordslåtar menar man alltså låtar som bara bygger på tre ackord (+4+). Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 0 av

11 Nummersystemet Toner i durskalorna samt tonernas nummer Tonart = C C D E F G A B C C-durskalan F F G A Bb C D E F F-durskalan Bb Bb C D Eb F G A Bb Bb-durskalan Eb Eb F G Ab Bb C D Eb Eb-durskalan Ab Ab Bb C Db Eb F G Ab Ab-durskalan Db Db Eb F Gb Ab Bb C Db Db-durskalan Gb Gb Ab Bb Cb Db Eb F Gb Gb-durskalan F# F# G# A# B C# D# E# F# F#-durskalan B B C# D# E F# G# A# B B-durskalan E E F# G# A B C# D# E E-durskalan A A B C# D E F# G# A A-durskalan D D E F# G A B C# D D-durskalan G G A B C D E F# G G-durskalan Naturliga ackord (diatoniska ackord) inom respektive tonart Nummer Tonart = C C-dur D-moll E-moll F-dur G-dur A-moll B-dim C-dur F F-dur G-moll A-moll Bb-dur C-dur D-moll E-dim F-dur Bb Bb-dur C-moll D-moll Eb-dur F-dur G-moll A-dim Bb-dur Eb Eb-dur F-moll G-moll Ab-dur Bb-dur C-moll D-dim Eb-dur Ab Ab-dur Bb-moll C-moll Db-dur Eb-dur F-moll G-dim Ab-dur Db Db-dur Eb-moll F-moll Gb-dur Ab-dur Bb-moll C-dim Db-dur Gb Gb-dur Ab-moll Bb-moll Cb-dur Db-dur Eb-moll F-dim Gb-dur F# F#-dur G#-moll A#-moll B-dur C#-dur D#-moll E#-dim F#-dur B B-dur C#-moll D#-moll E-dur F#-dur G#-moll A#-dim B-dur E E-dur F#-moll G#-moll A-dur B-dur C#-moll D#-dim E-dur A A-dur B-moll C#-moll D-dur E-dur F#-moll G#-dim A-dur D D-dur E-moll F#-moll G-dur A-dur B-moll C#-dim D-dur G G-dur A-moll B-moll C-dur D-dur E-moll F#-dim G-dur Viktigt ackord Viktigt ackord Viktigt ackord Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

12 De vanligaste ackorden Ett ackord som består av tre toner kallas för en treklang. Tonerna i ackordet kallas grundton, ters och kvint (eftersom det är en ters respektive en kvint ner till grundtonen). Grundtonen är ackordets utgångspunkt, och också den ton ackordet får sitt namn från. Tersen är ackordets mittersta ton. ters = dur-ackord. ters = moll-ackord. Kvinten är ackordets översta ton. Här är en förklaring till siffrorna på ackordstonerna i bilderna nedan: = Prim eller ettan. Grundtonen. = Ters eller trean. Avståndet mellan - är en ters. Kan vara liten (moll) eller stor (dur). = Kvint eller femman. Avståndet mellan - är en kvint. = Septima eller sjuan. Avståndet mellan - är en septima. Kan vara liten eller stor. C (=C dur, stor ters) C moll (liten ters) C dim (dim=diminished=understigande (eller "förminskad" eller "sänkt")) liten ters och understigande (=sänkt) kvint Fyra huvudtyper av ackord: -dur -moll -dim (förminskat eller understigande) -aug (överstigande) C aug (aug=augmented=överstigande, stor ters och överstigande (=höjd) kvint) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 2 av

13 Andra vanliga ackord Här är en förklaring till siffrorna på ackordstonerna i bilderna nedan: = Prim eller ettan. Grundtonen. = Ters eller trean. Avståndet mellan - är en ters. Kan vara liten (moll) eller stor (dur). = Kvint eller femman. Avståndet mellan - är en kvint. = Septima eller sjuan. Avståndet mellan - är en septima. Kan vara liten eller stor. 4 = Kvart eller fyran. Sus4-ackord innehåller fyran istället för trean. 2 = Sekund eller tvåan. Sus2-ackord innehåller tvåan istället för trean. C maj (ett dur-ackord där man lagt till en stor :a) C moll (ett moll-ackord där man lagt till en liten :a) C (ett så kallat dominantackord, kännetecknet för det är stor ters+liten :a) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

14 C dim (ett dim-ackord där man lagt till en dubbelsänkt :a). C moll b (samma som C moll men med understigande (=sänkt) kvint) C aug maj (överstigande (=höjd) kvint+stor :a) C aug = C # (överstigande kvint+liten :a) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 4 av

15 C b (understigande eller sänkt kvint =sänkt ) C moll maj (moll-ackord med stor :a) C b (=ett C-ackord med understigande kvint(=sänkt :a)) C sus 4 C sus 2 Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av

16 Ackord (dur, moll, och moll) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid 6 av

17 De vanligaste ackordsföljderna Om du lyssnar på mycket av de senaste 0 årens popmusik kommer du att upptäcka att de flesta låtarna är uppbyggda på dessa ackordsföljder:. Ackorden stiger i kvarter (=faller i kvinter) (Vanligt i bland annat jazz, gospel, amerikansk västkustmusik etc.) tex Dm-G-C där Dm till G -> kvart mellan D och G G till C -> kvart mellan G och C Exempel: "Greatest Love of All" med Whitney Houston länk: refräng: I Em I Am I Dm I G I E till A -> stiger en kvart A till D -> stiger en kvart D till G -> stiger en kvart 2. Ackorden faller i terser (=stiger i sexter) tex C-Am-F-G där C till Am -> liten ters mellan C och A Am till F -> stor ters mellan A och F Exempel: "One Last Time" med Agnes, takt -> F till Dm (faller en liten ters) "Händerna mot himlen" med Petra Marklund, takt 4 i refrängen -> Dm till Bb (faller en stor ters). Ackorden stiger i sekunder (=faller i septimor) tex C-F-G där F till G -> stor sekund mellan F och G Exempel: "The Lazy Song" med Bruno Mars, rad takt -> Dm till Em (stiger en sekund) rad takt -> F till G (stiger en sekund) Pianostudio.0 - Anders Svedberg sid av