MusikteoriForum Öst. Medlemsbrev nr 8, december Ordförande har ordet. Preliminärt program för vårterminen. Bästa MFÖ:are!

Transkript

1 MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 8, december 2010 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Det är lätt att råka säga att något är rätt eller fel när man undervisar i musikteori. Man vet ju vad man vill lära ut och varför. Vilken tradition som avses anser man vara underförstått. Ett bra exempel är den parallella stämföringen som är förträfflig i ett sammanhang och bannlyst i ett annat. Vi fick en tydlig påminnelse om detta av Gunnar Valkare härom veckan. Han visade i sitt seminarium för MFÖ att tonerna i våra västerländska skalor egentligen inte är givna a priori. Han visade bland annat en karta som beskrev hur noga, men olika, man stämt sina instrument i några grannbyar i östra Afrika. Ingen stämning var lik den andra och alla tyckte att deras var den rätta. Man kunde därför inte heller spela med varandra. I varje by måste det ha funnits någon sorts teoripedagog som med all rätt framhärdade sin tradition. Och vad hade man för val? Alla andra byar spelade falskt Det kändes välgörande att sitta där på Musikhögskolan och påminnas om att vi inte med självklarhet sitter i världens musikaliska centrum. Jag kommer hädanefter aldrig att säga rätt eller fel, rent eller falskt utan att tillägga i den här traditionen. Hälsningar Gunnar Preliminärt program för vårterminen Här kommer de programpunkter vi för närvarande håller på att planera: En repris av Sibeliuskursen som vi hade på KMH på kvällen den 20 september. Den blev mycket uppskattad och flera av deltagarna önskade mer Sibelius. Vi vill också ge fler medlemmar tillfälle att gå kursen, en kväll i början av vårterminen. En heldag en lördag i början av februari om den nya gymnasieskolan och de nya ämnesplanerna i musik de nya kursplanerna i ämnet musik på grundskolan den nya lärarutbildningen antagningsproven till Musikhögskolorna i musikteori, speciellt de nya proven för lärarprogrammet. 1

2 En heldag i april om musikskapande med föreläsare inom singer/songwriting-traditionen arrangering med förslagsvis Anders Berglund som föreläsare Så fort som vi får besked om vilka datum vi kan erbjuda dessa program kommer vi att meddela er genom vår hemsida och med mejl. Våra programpunkter som vi haft under hösten Vi har haft tre programpunkter, varav en är kursen i notskrivningsprogrammet Sibelius, som går att läsa om i Medlemsbrev 7. (Du som inte har möjlighet att gå kursen i vår, kan på egen hand lära dig mycket på ) Söndagen den 10 oktober påbörjades vår nya aktivitet Analys och Konsert på Kulturhuset med operan Rhenguldet. Joakim Tillman från Stockholms Universitet stod för analysen. Han hade redan innan föreslagit att vi själva i förväg skulle orientera oss om handlingen i operan. Gunnar Persson hade dessutom skickat oss en guide från Stefan Johansson om ledmotiven. Dessa finns att lyssna på och läsa om på Vi var alltså väl förberedda när Joakim gjorde en kort resumé om handlingen och sedan gick in på hur operan hade mottagits av samtida kritiker, och hur de uppfattade Wagners formuppbyggnad. Joakim visade på de många transponeringarna till skiftande tonarter i de olika episoderna. Intressant att höra var att vissa tonarter var förknippade med bestämda symboler och idéer i dramat, t.ex. när det handlar om floden Rhen och naturen går musiken i Ess-dur, om Valhall i Dess-dur, om förnekandet av kärleken i c-moll. Sedan kom vi till de viktiga ledmotiven, som vi lyssnade till och tittade på i noterna. Joakim analyserade deras funktioner som formbyggande eller dramatiska. Efter denna analys var vi väl förberedda att gå till Klarabiografen för att se föreställningen, en sändning med hög kvalitet från Metropolitan. Förutom att vi såg och hörde de duktiga världsstjärnorna i ensemblen, kunde vi också ta del av de tekniska lösningarna för den 45 ton tunga scenografin och se hur Rhendöttrarna, fastspända i linor, kunde leka kring rhenguldet på flodens botten och ta sig upp igen. Det blev en bra start på vår nya aktivitet, Analys och konsert, och vi kommer att fortsätta med denna programpunkt men med nya inslag i andra genrer. Noter till Rhenguldet (och en mängd andra klassiska verk som inte är copyrightskyddade) kan man få alldeles gratis på Joakim har också skickat sina powerpointsidor från analysen som en pdf-fil, som nu ligger på vår hemsida Öppna hemsidan och logga in på Öst med de användarnamn som ni nyligen fick i mejlet från Gunnar Persson. Då får ni under Öst fram Medlemssidor med en mängd information från våra seminarier.) R R 2

3 Lördagen den 20 november var det dags för flera aktiviteter: Seminarium med Gunnar Valkare, Årsmöte 2010 och Våra bästa tips angående rock-/popgehör. Gunnar Valkare, professor i Musik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan inledde dagen med att tala om Tonsystem under musikens olika åldrar En starkt bidragande orsak tilll Gunnars intresse för olika tonsystem kommer från hans resor i Afrika, den första i Uganda Sedan blev det resor i Tanzania för att göra en LP för Caprice räkning. Han studerade vid denna tid musikantropologi. I Afrika finns det en oändlig mängd tonsystem. I t.ex. södra Moçambique har de flesta folken mellan fem och sju toner i skalan, men de intoneras olika, även om de bor i närliggande byar. Att spela tillsammans i xylofonorkestrar var i stort sett omöjligt. (Se Gunnars Perssonss inledning.) Gunnar Valkare visar hur xylofonerna intoneras ibland några folk i södra Moçambique. I Uganda använder sig gandafolket av en ekvipentatonisk skalaa med ungefär samma avstånd mellan tonerna, som då blir något större än våra heltoner. Moll Gandaskalan Dur När missionärerna kom till Uganda hade de problem att lära ut melodier som gick i dur, eftersom durskalans tredje ton, tersen, ligger mellan gandaskalans andra och tredje ton. Mollskalans tredje ton fungerar däremot bättre, eftersom den ligger ganskaa nära gandaskalans andra ton. Därför går nästan alla kyrkmelodier i Uganda i moll, även idag. 3

4 Gunnar Valkare pratade sedan om hur han delar in musikens utveckling till dagens moderna samhälle i fyra åldrar. Den första åldern fanns i jordbrukssamhällen som inte hade skriftspråk. Musik och dans var centralaa medel för att utföra riter, handlingar som bevarar bekräftar och skapar värden. Vi lyssnade till ett exempel från ett folk som fortfarande är kvar i första åldern: protomalajer i Malaysia. En man undervisade genom att sjunga på två toner, en recitationston och en som låg ett tonsteg upp, samtidigt som han slog takten. Ett annat exempel vi lyssnade till från samma första ålder var från ön Malo i Melanesien. Det var en tvåstämmig sång med ett tonsystem om sju toner, alla inom kvartintervallet. Sångarna lät mycket säkra trots alla mikrointervall att hålla rätt på. Den andra åldern inträdde då skriftspråket hade uppfunnits. Oktaven delades ofta i s..k. ekvisystem, om fem eller sju lika tonsteg. Ett exempel hämtade Gunnar från den indonesiska gamelanmusiken, som har två huvudsakliga skalor, slendro med fem lika stora tonsteg och pelog, en skala med sju toner med olikstora tonsteg. Här var det mycket noga med tonernas stämning. Dessa tonsystem är vi ovana vid och helt annorlundaa mot vår västerländska intervallära, grundlagd av Pythagoras och hans lärjungar ca 500 f. Kr. Dessa grundlade en tidig musikteori på matematisk grund när de undersökte förhållandet mellan olika toner, strängars längd, tjocklek och harmoniskaa intervall. Ex. på harmoniska intervall är 1:2 (oktav), 3:2 (kvint) och 4:3 (kvart). Kvintcirkeln byggdes, fast den inte riktigt går ihop efter 12 kvinter. Musikens tredje ålder kännetecknas av att musiken fick en egen skrift. Musikteoretiska system blir möjlig. Gunnar gick snabbt igenom hur det under romartiden gjordes försök av Pippin den lille att införa ett enhetligt tonsystem för att man skulle sjunga likadant i kyrkorna. Vi fick också höra om tetrakord- och hexakordläran, musica reala och musica ficta, kromatik, tonen h = b durum m.m. Musikens fjärde ålder inleds med inspelningstekniken. Tyvärr kan jag inte referera mer här, eftersom jag skulle ordna med lunch till hungriga åhörare när Gunnar föreläste om detta. Men läs gärna mer om Musikens olika åldrar på /internt/lyran/lyran_1002/05.htm Sedan följde MusikteoriForum Östs Årsmöte, då två nya styrelsemedlemmar invaldes: Eva Wedin, lektor i rytmik vid KMH Peter van Tour, lärare vid Christopher Polhelmsgymnasiet och gehörslärare vid KMH Läs mer om vårt årsmöte i protokollet på Öst Protokoll 4

5 Dagen avslutades med Våra bästa tips angående rock-/popgehör. De kommer här i kortfattad version. Roine Jansson: Nyttan av att låta metronomen ange tvåan och fyran i takten i stället för ettan och trean. Vi testade metodiken då vi läste rytmen i För kärlekens skull av Ted Gärdestad och Some Skunk funk av Randy Brecker. Det var mycket svårare att få stadiga pulsslag till en början, men sedan skärpte vi oss och blev mer rytmiska. Gunnar Persson: Att arbeta med riff: hur man noterar rytmer genom att markera var i en sextondelsgrupp en ton kommer, hur man skriver ner ett riff man har hört, att hitta på ett eget riff och skriva ner det. Johan Nyberg: Att skriva ner formen i en låt, att göra ett trumkomp till låten, att hitta ackord och basgångar till den, att praktiskt utföra melodi, harmonik, basgång och trummor. Brita Bremberg: Att lyssna ut harmoniken genom att välja låtar med ett begränsat ackordförråd och att använda sig av blanketter med tomma taktrutor. Frasernas längd markeras genom att de är skrivna på varsin rad. Se kompendiet Ackordlyssning (KMH) av Brita Bremberg och Ulla-Britt Åkerberg. Så återstår det bara för mig och vår styrelse att önska er alla en God Jul. Haninge den 13 december Brita Bremberg Sekreterare 5