Några av de mest framstående kompositörerna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några av de mest framstående kompositörerna"

Transkript

1 RENÄSSANS ( ) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv, sin kultur, och världen i sin helhet. Några av de mest framstående kompositörerna Palestrina ( ) William Byrd ( ) -Musiken blev tätare och mycket renässansmusik består av fyra och fem olika stämmor som ljuder samtidigt, medan det under medeltiden var desto vanligare med bara en eller på sin höjd två stämmor. -De olika stämmorna hade självständiga melodier vilket kallas för polyfoni -Renässansens kompositörer började tänka på formandet av ackord (som alltid läses vertikalt i noter). Tidigare under Medeltiden var man mer intresserad av melodierna. -Renässansen var a cappella-musikens gyllene era. Begreppet i sig betyder ungefär som i kyrkan eller som i kapellet, men vad som menas är icke-ackompanjerad sång alltså sång utan instrument (under medeltiden var nämligen alla instrument förutom orgeln bannlysta i kyrkosammanhang). All musik framfördes dock inte a cappella. Instrument förekom också, såsom krumhorn, luta och viola da gamba. -När det gäller rytm är renässansmusik ofta kontinuerlig och förhållandevis statisk. Taktarter hade ännu inte utvecklats. -Under renässansen var inte moll och dur uppfunnet ännu. -Det var stor skillnad mellan kyrklig och folklig musik.

2 BAROCKEN ( ) Barocken avlöste Renässansen någon gång kring 1600-talets början och slutade år 1750 (det år då barockens och en av musikhistoriens mest framstående kompositörer Johann Sebastian Bach dog). Kompositörer Under barocken var några av musikhistoriens allra största tonsättare verksamma, ex Antonio Vivaldi ( ) Johann Sebastian Bach ( ) Georg Friedrich Händel ( ) -Det var under barocken som dur- och molltonarter uppfanns. -En oerhört viktigt sak inom barockens musik är generalbas, en notskrift som går ut på att man anger ackord i relation till en basnot som utgör grunden för kompositionen. -Många nya former av musikstycken utvecklades under barocken och t.ex operan kom fram då. -Under barocken utvecklades barockorkestern en föregångare till den moderna symfoniorkestern. -Det var fortfarande stor skillnad mellan kyrklig och folklig musik

3 WIENKLASSICISMEN ( ) För att skilja på den allmänna estetiska stilriktningen och den musikaliska epoken används ofta ordet Wienklassicismen, eftersom den förknippas i synnerhet med de tonsättare verksamma i Wien. De mest framstående tonsättarna under klassicismen Wolfgang Amadeus Mozart ( ) Ludwig van Beethoven ( ) -Under Wienklassicismen blev musiken enklare igen och musiken övergick till att huvudsakligen vara en melodi som ackompanjeras av ackord, -Balans, proportion, symmetri och elegans var saker som värderades högt i musiken under klassicismen. Spela ex upp Mozarts välbekanta Eine Kleine Nachtmusik (1787). Lägg också märke till homofonin du hör aldrig mer än en melodi på en gång. -I ett klassicistiskt stycke ändras ofta tonen mellan glatt och hoppfullt till sorgset, och många olika tonarter och klanger kunde utforskas. Vidare var snabba omställningar mellan svagt och starkt vanligt. -Det var vanligt att man avslutade musiken med det ackord kring vilket låten var uppbyggd. Man avslutademed tonartsackordet. -Under klassicismen växte orkestern i storlek, och cembalon ersattes gradvis nu av pianot som uppfanns under 1700-talet.

4 ROMANTIKEN ( ) Romantiken har i det här fallet inte direkt något med kärlek att göra, utan är istället ett estetiskt koncept som har sitt ursprung inom konsten och litteraturen. Framstående tonsättare under romantiken Franz Schubert ( ) Frédéric Chopin ( ) Pjotr Tjajkovskij ( ) Edvard Grieg ( ) Edward Elgar ( ) Att ge form åt ett musikaliskt stycke handlade inte längre lika mycket om att följa ett recept. Form och design blev mer personligt för att ge utrymme åt mer intensiva musikaliska känslouttryck. Under Romantiken blev melodierna mer rörliga. Melodier under klassicismen tenderade röra sig huvudsakligen stegvis men under romantiken blev intervallen och hoppen större. Under romantiken blev också harmonier och rytmer mer utsvävande och varierande och istället för den vanliga dur- och mollskalan använde man sig av den kromatiska skalan som är alla toner mellan två oktaver. Musiken under romantiken tog nya former, och många nya genre växte fram. -Allt eftersom musiken blev mer avancerad och var man nu tvungen att vara väldigt duktig för att kunna spela. Man kunde nu vara proffs på musik. En virtuos är en tekniskt skicklig musiker.

5 Modernismen ( ) När vi så närmar oss nutiden brukar vi säga att vi går över i Modernismen. Musiken utvecklas ständigt och Modernismen blev experimentens epok. Man sade adjö till de gamla sätten att komponera och skapade många nya musikaliska trender. Viktiga tonsättare under modernismen och postmodernismen Jean Sibelius ( ) Igor Stravinskij ( ) Modernismen kan inte sammanfattas lika lätt eftersom detfanns så många olika varianter men Inom konstmusiken är 1900-talets melodier ofta kromatiska (använder oktavens alla tolv toner) och hoppande snarare än långa och slingrande. Under den första halvan av 1900-talet var man emellertid inte så intresserad av att följa tonarter, utan letade sig istället bort från traditionella harmonier genom dissonanta ackord. (Spela gärna för klassen. Prova att sätta dig vid ett piano och spela ett Eb7-ackord. Spela sedan ett E-durackord i oktaven under samtidigt! Då har du ett typiskt dissonant ackord) -Man började experimentera med rytmer och klangfärger. En tons klangfärg är dess specifika karaktär. Alla instrument har olika klangfärger, vilket gör att vi kan skilja på dem även när de spelar exakt samma ton. Under denna epok så experimenterade man oerhört mycket med nya kombinationer för att få fram nya klangfärger talets klassiska musik kunde både vara atonal (inte ha någon tonart alls) eller polytonal (musik där flera tonarter uppträder samtidigt).

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Klassisk musik ÅG 20150126

Klassisk musik ÅG 20150126 Klassisk musik ÅG 20150126 Medeltiden ---1450 Sakral = Kyrkomusik Accapella = Sång utan instrument Under medeltiden hade kyrkan stor makt och påverkade musiken väldigt mycket. Gregoriansk sång var den

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

KLASSISK MUSIKHISTORIA

KLASSISK MUSIKHISTORIA KLASSISK MUSIKHISTORIA Musik under antiken Antiken inföll under århundradena runt Kristi födelse; d.v.s. den tid då de grekiska och romerska kulturerna stod på sin höjdpunkt. Vi vet inte mycket om hur

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

Klassisk västerländsk musikhistoria

Klassisk västerländsk musikhistoria Klassisk västerländsk musikhistoria Musik har funnits bland människor i alla tider. Fattiga och rika människor har på olika sätt haft behov att uttryckt sig i musik, sång och dans. Musiken grundar sig

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men. Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Tankar kring min estetiska hållning

Tankar kring min estetiska hållning Kurs: DG1013 Självständigt arbete 15 hp (2012) Konstnärlig kandidatexamen i musik 180 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Handledare: Gunnar Valkare Shergo Dakouri Tankar kring

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Musikens historia Forntid - Nutid

Musikens historia Forntid - Nutid Forntiden Musikens historia Forntid - Nutid När det gäller så här långt tillbaka i tiden vet man inte någonting med säkerhet utan det mesta är forskarnas gissningar. Man tror att musik har funnits nästan

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Musikens grunder. Innehåll, målsättningar och tidtabell. Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén. Lärare

Musikens grunder. Innehåll, målsättningar och tidtabell. Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén. Lärare Musikens grunder Innehåll, målsättningar och tidtabell Lärare Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén Musikens grunder, fördjupad lk 1. Grundnivå Innehållet i musikens grunder består av förmågan att

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum:

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum: i samarbete med Caroli församling John Cage 30 och 4 och 1 av 44 Freeman Etudes, nr 5 (1977 80) Thirty Pieces for String Quartet (1983) paus Four (1989) 44 Harmonies, nr 20 (1976) Bozzinikvartetten Clemens

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

2014-2015. Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium

2014-2015. Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium 2014-2015 Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium Sista ansökningsdag: 18/6 2014 2015 v.1.0 KULAN -Kultur i skolan Kulan

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

SommarNytt 2011. Sommartid i Bjärreds församling!

SommarNytt 2011. Sommartid i Bjärreds församling! SommarNytt 2011 Sommartid i Bjärreds församling! Redaktionen Ansvarig utgivare: www.bjarredsforsamling.se Öresundvägen 9 Kyrkoherde:Eva Landberg Tryckt hos Totalprint AB,Malmö 237 35 Bjärred bjarredsforsamling@svenskakyrkan.se

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Den Klassiska musiken Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Forntiden Startade att utforska/härma ljuden i t.ex naturen Syftet: Musiken var funktionell. Användes

Läs mer

Och skogen blir en orgel

Och skogen blir en orgel Och skogen blir en orgel Finlandssvenska dikter om musik En antologi av Bror Rönnholm Schildts Innehåll Finlandssvensk poesi från Palestrina till Part Förord av Bror Rönnholm 5 Giovanni Pierluigi da Palestrina

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik

Läs mer

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas"

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte Musik skall byggas 9. MUSIK ÅK 5 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas" (Musik: "Musik skall byggas utav glädje", Lill Lindfors/Björn Barlach/Åke Cato) Hej och välkomna till studio ett. Jag heter Bengt och jag är inspelningstekniker

Läs mer

Klassisk Musik. från ca 500 f Kr

Klassisk Musik. från ca 500 f Kr Klassisk Musik Antiken från ca 500 f Kr I förhistorisk tid och under antiken var musiken en del av det dagliga livet, man förknippade ofta musik med magiska krafter, och utövade olika ceremonier för att

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP /Higher Education Diploma in Church Music, 120 ECTS Credits

Läs mer

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV

Läs mer

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april.

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april. Bild 1 Upplysningstiden Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april Bild 3 Historisk kontext Perdioden låg omlott

Läs mer

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt 1 Siddhi Johan Sundt Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt Siddhi Johan Sundt ISBN 123-46-789-123-1 2012 Siddhi Johan Sundt och Sundt och Sånt Förlag Layout: Siddhi Johan Sundt Illustrationer

Läs mer

Dom bara sjunger En studie av musikteorins roll i amatörkörer

Dom bara sjunger En studie av musikteorins roll i amatörkörer EXAMENSARBETE 2005:04 MUH Dom bara sjunger En studie av musikteorins roll i amatörkörer BRITTA HÄLLSTIG Luleå tekniska universitet MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Musikpedagogik 2005:04 MUH ISSN: 1402-182X ISRN:

Läs mer

-Dess roll och utveckling

-Dess roll och utveckling LUNDS UNIVERSITET EXAMENSARBETE Musikhögskolan i Malmö Höstterminen 2005 Musiklärarutbildningen 10 poäng David Ericsson TRANSKRIPTION FÖR GITARR OCH LUTA GENOM TIDERNA -Dess roll och utveckling Handledare:

Läs mer

Undervisningen i ämnet musikteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet musikteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MUSIKTEORI Ämnet musikteori behandlar gehör, musikaliska former och musikens begrepp. Kunskaper i musikteori bidrar till en musikalisk helhetssyn samt förstärker och utvecklar musikutövandet, musikskapandet

Läs mer

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.

Läs mer

Välkomna till 26:e året med Saxå kammarmusikfestival

Välkomna till 26:e året med Saxå kammarmusikfestival 26 juni 2 juli 2011 Välkomna till 26:e året med Saxå kammarmusikfestival ------------------------------- Söndag 26 juni kl 18.30 Saxå Herrgård Entré 250 kr Invigningskonsert Franz Liszt Ballad nr 2 i h-moll

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Mellersta Upplands Kammarorkester Styrelsens berättelse om verksamheten under år 2000 fram till årsmötet den 27 mars 2001.

Mellersta Upplands Kammarorkester Styrelsens berättelse om verksamheten under år 2000 fram till årsmötet den 27 mars 2001. Mellersta Upplands Kammarorkester Styrelsens berättelse om verksamheten under år 2000 fram till årsmötet den 27 mars 2001. Orkesterns styrelse har under året bestått av följande medlemmar: Tore Stenström

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar dig 9 Känslornas språk 10 Att sälja med musik 11 Musik i Tv-reklam 12 Alltför höga ljud 13

Läs mer

5.15 MUSIK. Hänvisning till punkt 7.15 i Lpgr 16.1.2004

5.15 MUSIK. Hänvisning till punkt 7.15 i Lpgr 16.1.2004 5.15 MUSIK Hänvisning till punkt 7.15 i Lpgr 16.1.2004 I musikundervisningen ingår sång, spel, musiklyssnande, musik och rörelse samt andra sätt att producera, konsumera och framföra musik. Alla elever

Läs mer

Nämn några kvinnliga musiker under antiken.

Nämn några kvinnliga musiker under antiken. Utdrag ur 1 Under lång tid i historien har det varit förbjudet för kvinnor att musicera offentligt. Men under antiken fanns det dock ett område, där kvinnliga musiker t.o.m. kunde bli berömda. Vilket?

Läs mer

Pipor och klockor. Uppsala kammarorkester Dirigent: paul Mägi Solist: per gross, blockflöjter

Pipor och klockor. Uppsala kammarorkester Dirigent: paul Mägi Solist: per gross, blockflöjter Pipor och klockor Uppsala kammarorkester Dirigent: paul Mägi Solist: per gross, blockflöjter torsdag 19 sept 2013 Program Carl Philipp Emanuel Bach Sinfonia i G-dur, Wq 173 9 1714-1788 Allegro assai Andante

Läs mer

Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020

Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del (lärarledd undervisning) åk

Läs mer

Namn: Klass: Musikteori

Namn: Klass: Musikteori Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,

Läs mer

Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai)

Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai) 10.3 TORSDAGSSERIEN 7 Musikhuset kl. 19.00 Sir András Schiff, dirigent och pianosolist Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai) 20 min W. A. Mozart:

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och

Läs mer

Robert Johnson (blues)

Robert Johnson (blues) 1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet

Läs mer

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och SCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli en

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIER FÖR UNGA 2016

LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIER FÖR UNGA 2016 LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIER FÖR UNGA 2016 DANS Felix Luttinger Namn: Felix Luttinger, Uppsala Född: 1998 Felix har dansat i sex år inom framförallt break- och streetdance. För Felix har dansen en stor

Läs mer

Musikens historia Forntid - Nutid

Musikens historia Forntid - Nutid Forntiden Musikens historia Forntid - Nutid Om saker så här långt tillbaka i tiden vet man inte någonting med säkerhet utan det mesta är forskarnas gissningar. Man tror att musik har funnits nästan lika

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2000. Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2000. Del I Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 010. NATIONELLT KURSPROV I

Läs mer

ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER

ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER Duetten Det skymmer kommer från scen nr 2 i första akten av Pikovaja dama - Spader dam (op 68), en opera i 3 akter och sju scener. Den uruppfördes 1890 på Mariinskijteatern

Läs mer

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll: Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 1 Börja förstå musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Kurs ett börja förstå musikens språk Lektion ett Lektion två Lektion tre Lektion fyra Lektion fem Lektion sex Lektion

Läs mer

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Två kurser om 15 hp totalt 30 hp ett samarbete mellan Stockholms universitet och Kungl. Musikhögskolan Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6 Praktisk estetisk

Läs mer

Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013

Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013 Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013 Kära besökare! Välkomna till Musik i Sommarkväll 2013! Konserterna arrangeras i våra fem kyrkor samt i Läby Hembygdsgård och Ekeby by och utgör, tillsammans

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer