Teoriboken praktisk musikteori

Transkript

1 Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson

2 Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y r a Lektion fem Lektion sex Lektion sju Lektion åtta Lektion nio och tio enkel harmonisering i dur mer om harmonisering i dur harmonisering i moll harmonisering med tonartsfrämmande ackord, dominantens dominant harmonisering med två fem ett plankning storform, ackord, melodi, kompfigurer fyrstämmig sats introduktion fyrstämmig sats rörelse, motrörelse, tersstämmor, sekvenser skriv ditt eget fyrstämmiga arr

3 Intro Kan någon annan verkligen bestämma vilka ackord det ska vara i en låt, finns det rätt och fel? Behövs noter över huvud taget? Nu för tiden kan man ju spela in all musik man gör eller hör i sin telefon, dator eller mp3-spelare. Det verkar också som om de allra flesta berömda artister och låtskrivare varken kan läsa eller skriva noter, åtminstone inom populärmusiken. Svaret på bägge frågorna är NEJ! Du kan mycket väl bestämma helt själv vilka ackord du vill använda till en låt men om du vill att den ska användas på något särskilt sätt, till exempel sjungas av barn på dagis eller framföras på en konsert i kyrkan bör du veta vilka ackord du ska använda för att det ska låta som du vill. Om du tänker bli popstjärna behöver du inte kunna noter. Det har inte så mycket att göra med tidens moderna uppfinningar. Pojkarna i The Beatles kunde inte noter och det finns väl knappt några som har haft såna stora framgångar som artister och låtskrivare. De skrev sin musik på sextiotalet. Björn och Benny i Abba kan inte heller noter något vidare, deras största hits skrevs på sjuttiotalet. Skälet till att noter inte behövs är helt enkelt att man spelar upp sina låtar för varandra och lär sig på gehör. Sångstämmor improviseras fram och spelas in. Vill man ändra och göra om så gör man det. Men som tur är finns Beatles och Abbas låtar nedskrivna på noter vilket innebär att vi idag kan sjunga och spela dem. Om man däremot vill syssla med musik yrkesmässigt eller som hobby har man stor användning för harmonilära och notkunskap. Om man ägnar sig åt musik som bygger på noter förstås. Nästan alla som har musik som yrke i någon form kan noter. Att skriva körarr utan att kunna noter är omständligt och svårt, framförallt är det väldigt tidskrävande att lära ut. I den här sista och avslutande kursen får du lära dig grunden i hur man sätter ackord till, harmoniserar, musik. Du får också lära dig hur man skriver för fyrstämmig kör. Fundera på... Om Bach hade levat idag hade han skrivit noter då eller spelat in på sin mobiltelefon? 3

4 Lektion ett enkel harmonisering i dur Att sätta ackord till en melodi kallas att harmonisera. Förr sa man harmonier när vi idag säger ackord. Själva ordet harmoni betyder samklang, att leva i ett harmoniskt förhållande till exempel. Att harmonisera en melodi kan göras på massor av olika sätt, du väljer själv hur det ska låta till slut genom att välja vilka ackord du ska använda, vilka färgningar och hur ofta ackordbytena ska komma. Dock finns det några saker du bör ta hänsyn till. Du kommer att höra om det låter rätt eller fel, eftersom du har hört massor av låtar och ditt öra har vant sig vid den sortens harmonisering vi använder i Västeuropa. Först ska du bestämma vilken tonart det är, då får du på köpet de sex vanliga ackorden, huvudtreklangerna, som du kan använda när du gör en enkel men fungerande harmonisering. Det här brukar kallas visharmonisering fast det används i alla genrer, inte bara visa. (Om du behöver kan du repetera det här momentet i kurs fem, lektionerna sex och sju. Även lektion nio som handlar om funktionsanalys kan vara bra att titta på en gång till.) Exemplet här nedan har två korstecken och går därför i D-dur eller parallelltonarten H-moll. Den sista meloditonen är ett d, därför kan vi bestämma oss för att det är frågan om D-dur. Om vi ritar upp de sex huvudtreklangerna i D-dur så har vi det ackordmaterial som vi ska använda oss av. Kom ihåg att dominanten alltid ska vara ett sju-ackord. Du kan också hitta en tonarts ackord i kvintcirkeln förstås. (Titta i kurs fem, lektion sex om du behöver repetera.) T S D Hur ofta du ska byta ackord bestämmer du själv, det brukar liksom kännas i kroppen. De allra flesta låtar slutar på tonikan och har dominanten som näst sista ackord, oftast startar låten på tonikan också. Ibland är det självklart vilka ackord som ska användas, här i exemplet går melodin hela tiden på ackordstonerna. Bä, bä vita lamm Oftast vandrar dock melodin, då är det viktigt att se vilka toner som finns på de betonade taktslagen. Nästa exempel går i tretakt så det första taktslaget är betonat liksom det tredje. Där hittar du ackordstonerna. Redan i ett sånt här enkelt exempel kan det finnas flera varianter av harmonisering men för att det ska låta traditionellt och vanligt bör du inte krångla till det så mycket. Det finns egentligen inga rätt och fel men det är bra att lära sig hur det brukar vara. Därefter kan du hitta på egna förslag för att det ska låta på ett visst sätt. Provspela och lyssna helt enkelt! Kurs åtta 4

5 Trad Öv n i n g a r Läxa till: Bestäm tonart på följande låtar. Ta reda på vilka de sex grundackorden är, via skalan och treklangerna eller kvintcirkeln. Harmonisera sen låtarna på ett traditionellt sätt. Har du tid kan du göra egna varianter också! Du kommer väl ihåg att de betonade taktslagen i en fyrtakt är på ettan och trean? Trad Den här låten startar inte på tonikan. När lillan kom till jorden Tre pepparkaksgubbar 5 Lektion ett