MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar"

Transkript

1 MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall ska ha utgörs en ackordtyp av alla sätt dessa intervalls varianter kan sättas ihop på. Det finns många olika sätt att uttrycka samma sak. Välj det sätt som känns mest hanterbart men för att undvika missförstånd är det smart att alltid på något vis ange alla toner du vill ha med i ett ackord Beteckning Betydelse Exempel Ton-namn Treklang Om inget annat anges: Dur-treklang C m, mi Liten Ters Förkortning för minor third eller moll Cm - Liten Ters C- Förminskad treklang (prim-liten ters-förminskad kvint) C dim Förminskad treklang (prim-liten ters-förminskad kvint) Förkortning Cdim för diminished sus2 Tersen byts ut mot stor sekund sus står för suspended third Csus2 sus4 Tersen byts ut mot ren kvart sus står för suspended third Csus4 / Annan baston än ackordets grundton Ackord till vänster om strecket C/G - önskad baston till höger. ( ) Hjälpmedel för att göra ackord-beteckningar lättare att läsa ma7, maj7 Stor Septim Förkortning för major seventh Cmaj7, 7 Stor Septim C 7 7 Förminskad fyrklang (prim-liten ters-förminskad kvint-förminskad C 7 septim) Halv-förminskad fyrklang (prim-liten ters-förminskad kvint-liten C septim) Detsamma som m7 b5 6 Intervallnummer: Stor Sext C6 1, 3, 5 Dur-treklangens intervallnummer: Prim (1), Stor Ters (3), Ren Kvint C5 (5) 9, 11, 13 Färgningarnas intervallnummer: Oktav+Stor Sekund (9), Oktav+Ren C7(9,11) Kvart (11), Oktav+Stor Sext (13) 9 Tersstapel upp till 9. C9 11 Tersstapel upp till 11. Vid dur-treklang: utelämna ters C11 13 Tersstapel upp till 13. Vid dur-treklang: utelämna 11 C13 b Litet eller förminskat intervall C7(b9) # Förstorat intervall C 7(#11) alt. Fri bruk av b9, #9, #11, b13. Förkortning för alteration. C7alt. add Betecknar att ett intervall ska läggas till utan att några andra toner Cadd9 följer med automatiskt. omit Betecknar att ett intervall ska uteslutas C7omit5 no Betecknar att ett intervall ska uteslutas. Engelsk motsvarighet till omit. C7(no3rd) Överlagring: ackordet ovanför strecket ska i sin helhet läggas ovanpå ackordet under strecket.

2 Ackord-typer och Beteckningar Min definition av ett ackord är när 3 eller fler toner klingar samtidigt. Om 2 toner klingar samtidigt kallar jag det ett intervall. Ackord indelas i ackord-typer som i sin tur är grundlaget för ackord-beteckningarna. Det är viktigt att komma ihåg att dessa beteckningar inte talar om exakt hur ett ackord ska tas. De talar bara om vilka toner ackordet ska innehålla men hur dessa toner ska organiseras är i stor grad upp till utövaren. Det finns idag dessvärre inget allmänt gällande system för hur ackord betecknas och man stöter ofta på olika sätt att notera samma sak vilket är förvirrande. Jag ska i denna text försöka täcka de vanligaste sätten. En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Den säger dock ingenting om vilken variant dessa intervall ska ha och en ackordtyp utgörs därför av alla sätt dessa intervalls varianter kan sättas ihop på. Alla samtidigt klingande toner kan teoretiskt definieras som en ackord-typ men precis som med skalor har vissa strukturer visat sig mer musikaliskt användbara än andra. Exempel på sådana strukturer är treklanger, fyrklanger, sus-ackord och sext-ackord. Viktigast av dessa är tre- och fyrklangerna och vi ska därför se närmare på dessa. Treklanger Som vi kan ana av namnet innehåller denna ackord-typ 3 toner. Vilken som helst kombination av 3 toner är dock inte en treklang. Med ackord-typen treklang menar vi alla möjliga kombinationer av Prim, Ters och Kvint: Notation Intervallstruktur Prim-Stor Ters- Ren Kvint. Beskrivning Dur-treklang. Beteckning Betecknas bara med namnet på ackordets grundton. I detta fall: C Prim-Liten Ters- Ren Kvint. Prim-Stor Ters- Förstorad Kvint. Prim-Stor Ters- Förminskad Kvint. Prim-Liten Ters- Förminskad Kvint. Prim-Liten Ters- Förstorad Kvint. Moll-treklang. Dur-treklang med förstorad kvint. Dur-treklang med förminskad kvint. Förminskad treklang Moll-treklang med förstorad kvint Betecknas med namnet på ackordets grundton efterföljt av m, mi eller -. I detta fall: Cm, Cmi eller C- Betecknas som dur-treklang efterföljt av (#5), + eller aug. I detta fall: C(#5), C+ eller Caug. Betecknas som dur-treklang efterföljt av (b5). I detta fall: C(b5) Betecknas med namnet på ackordets grundton efterföljt av dim,, m(b5) eller mi(b5). I detta fall: Cdim, C, Cm(b5) eller Cmi(b5). Denna treklang är en-harmonisk med en bvi-treklang och uttrycks bäst som sådan. I detta fall: Ab/C

3 Man stöter också av och till på ett system där en stor bokstav betyder dur-treklang och en liten bokstav betyder moll. Det är bra att veta om detta men för guds skull: Låt oss göra vårt bästa för att detta inte brer ut sig! Sus Sus är en förkortning för suspenderad ters och innebär att man utesluter tersen och ersätter den med något av de 2 intilliggande intervallen sekunden (= sus2) eller kvarten (= sus4). Man använder ofta sus-ackord för att skapa förväntning om en ters: Kvint-Ackordet 5 Beteckningen 5 efter stor bokstav betyder att man bara ska spela grundton och kvint. Denna beteckningen ser man oftast inom gitarr-baserad musik eftersom det är ett av de absolut mest använda ackorden inom Rock och Pop: Snedstrecket / Tecknet "/" betyder at ackordets lägsta ton ("bastonen") ska vara en annan än ackordets grundton. Till vänster om strecket anger man ackordet och till höger den önskade bastonen. Beteckningen G/A innebär således en G-dur treklang med bastonen A. I talspråk säger man "G med A i basen":

4 Parentes-tecknen ( ) Parentes-tecknen "( )" har inget annat syfte än att underlätta läs-förståelse. Principerna för bruken av dem är inte väldigt fastlagda men som regel brukar så kallade färgningar och alterationer sättas inom parentes. En annan situation där de är bra att ha är när en beteckning blir dubbeltydig. En D-dur treklang med förminskad kvint t.ex kan betecknas som Db5 men detta kan fort missförstås som ett kvint-intervall från tonen Db. Beteckningen D(b5) kan däremot inte misstolkas. Fyrklanger En fyrklang är en utvidelse av treklangen där vi i tillägg till Prim, Ters och Kvint även har en Septim. Septimen finns i två varianter: stor och liten. Av varje treklang får vi därför 2 möjliga fyrklanger - en med stor septim och en med liten septim. De vanliga beteckningarna för stor septim är maj7, ma7, eller 7. Liten septim betecknas bara med 7: Treklang Fyrklang - Stor Septim Fyrklang - Liten Septim C Cmaj7, Cma7, C eller C 7 C7 Ackord-typen fyrklanger består med ett undantag av alla treklangerna och deras beteckningar med tillagd liten eller stor septim. Undantaget gäller utvidelsen av den förminskade treklangen (prim-liten ters-förminskad kvint) till så kallad förminskad och halv-förminskad fyrklang. Avståndet från ton till ton i en förminskad treklang är en liten ters och i en förminskad fyrklang lägger vi till ytterligare en liten ters. Vi får därmed en förminskad septim som ligger ett halvt steg under en liten septim. Detta ackord betecknas dock ändå med beteckningen för liten septim: C C 7

5 Detta missförstås lätt eftersom beteckningen C 7 enligt fyrklangs-logiken skulle innebära en förminskad treklang med liten septim. Detta ackord brukar man dock kalla en halvförminskad fyrklang och beteckna med : C C 7 C betecknas också som Cm7(b5) eller Cmi7(b5). Det är också värt att veta att en förminskad septim är enharmonisk med en stor sext och en förminskad fyrklang kan i praktiken lika gärna betecknas 6: C 6 C 7 Om man valt att göra detta och kallat ackordet ett "förminskat sext-ackord" eller något liknande så hade ovanstående paradox aldrig behövat uppstå. Ett annan lösning hade varit att beteckna det som b7. Sext-Ackord Sext-ackordet är liksom fyrklangen en utvidelse av treklangen och innehåller också fyra toner. Tonen som läggs till är naturligtvis sexten där beteckningen 6 står för stor sext: Treklang Sext-Ackord C C6 Teoretiskt sett skulle man också kunna tala om b6-ackord men i realiteten beskrivs dessa ackord oftast som omvändningar av andra ackord: Cm(b6) Abmaj7/C I övrigt gäller samma principer som för fyrklanger.

6 Färgningar Färgningar utgör ingen egen ackord-typ utan är bara ett sätt att "utsmycka" en fyrklang. Som vi sett innehåller en fyrklang redan Prim, Ters, Kvint och Septim och vi har därför bara tre intervall kvar. Det är dessa vi nu lägger till: sekunden, kvarten och sexten. De olika varianterna av dessa intervall kan vi lägga till för att t.ex göra ett ackord fylligare eller skapa spänning. Det finns dock en regel: Färgningar ska alltid ligga minst en oktav ovanför ackordets grundton. Anledningen till detta är att färgningar som ligger för nära grundtonen tenderar att "gröta till" och göra ackordet odefinierat. Jämför t.ex dessa 2 klanger som teoretiskt sett skulle kunna sägas vara samma ackord: Av denna grund betecknas inte dessa toner med 2, 4 och 6 som man skulle kunna förvänta utan man plussar istället på de 7 steg som en oktav motsvarar och sekunden uttrycks därför som 9 istället för 2 (2+7), kvarten blir 11 (4+7) och sexten blir 13 (6+7). Denna regel kan dock liksom många andra regler vara mycket intressant att bryta. Om färgningen är förminskad (b) eller förstorad (#) säger man att det är en altererad. I praktiken finns 4 altererade färgningar: b9, #9, #11 samt b13. b11 utesluts eftersom den är enharmonisk med stor ters och #13 eftersom den är enharmonisk med liten septim. Man stöter av och till på beteckningar som t;ex C7alt. och det innebär ett C7 med valfria alterationer. Det existerar idag 2 olika system för att beteckna färgningar: 1) Färgningarna sätts inom parentes och betecknas i enlighet med steg-teorin där ett stort eller rent intervall uttrycks med intervallets nummer, ett litet eller förminskat med ett b framför intervall-numret och ett förstorat med ett # framför intervall-numret. 2) Inom framför allt Jazz används ofta ett system som jag kallar "tersstapel-systemet". Ett annat sätt att beskriva en treklang på är att man "staplar" 2 terser på varandra: Om vi bygger på ters-stapeln med ytterligare en ton får vi en fyrklang:

7 Lägger vi på ytterligare 3 terser får vi en fyrklang med 9, 11 och 13: Att lägga på ytterligare en ters är meningslöst eftersom vi då kommer tillbaka till grundtonen. I tersstapel-systemet betecknar man bara treklangen och den "översta tersen" och förutsätter att alla toner upp till denna siffra ska med. Om inte annat anges ska septimen vara liten. Ackordet i exemplet betecknas i detta system som Dm13 medan ett Cmaj7(9) blir ett Cmaj9. Det finns dock 3 viktiga undantag: På dur13-ackord utelämnas 11 På dur11-ackord utelämnas tersen Om en färgning är altererad ska den betecknas på samma sätt som system 1. Vilket system man bör välja avhänger av vanor och stil. System 2 är kan vara praktiskt när man opererar med kraftigt färgade klanger eftersom beteckningarna blir kortare. Många Jazzmusiker tycker också att det är mer lättläst. Personligen använder jag uteslutande system 1. Add Beteckningen add skulle inte behövas om inte tersstapel-systemet existerade (se avsnittet om färgningar). Add betecknar en färgning som ska läggas till utan att några andra toner följer med automatiskt. Således innebär beteckningen Cm add11 en C moll treklang med tillagd 11 medan beteckningen Cm11 står för en C moll fyrklang med liten septim och tillagd 9 och 11: Omit Denna term är ganska ovanlig men innebär att ett intervall ska uteslutas. Beteckningen Cmaj7omit5 innebär således ett Cmaj7 utan kvint (=5): Man ser också en engelsk variant av detta där man ersätter "omit" med "no". Ovanstående ackord skulle här betecknas som Cmaj7no5th.

8 Överlagringar Överlagring innebär att ett ackord ska läggas över ett annat. Man betecknar detta genom att sätta den ena ackord-beteckningen över den andra åstskilt av ett horisontellt streck: När det gäller överlagringar är det en poäng att ackorden i sin helhet läggs mot varandra och inte blandas. Om du spelar ovanstående ackord så hör du att det är två ganska olika ackord. Båda kan dock betecknas som A7(b9,#11) men med den beteckningen vet man mycket lite om hur tonerna ska placeras i förhållande till varandra. Du kan lika gärna få det här ackordet: A7(b9,#11) Eller någon annan av de många möjliga klanger denna beteckning kan skapa. SUUUUUCK! Det "system" för ackord-beteckning som vi lever med i dag är motsägelsefullt och onödigt svårt att undervisa. Med tanke på den flexibilitet som musik-teorin visat upp genom historien och den hastighet med vilken den anpassar sig till förändringar (något hastigare än evolutionen) lär det dock dröja innan det finns ett entydigt system, om någonsin. Personligen tycker jag det är bra att vänja sig vid att på något vis ange alla toner man vill ha med i ett ackord. Ackord-beteckningarna blir något längre och svår-uttalade men i gengäld får man ett system som i alla fall jag tycker är mer lätt-undervisat och flexibelt i förhållande till olika stilarter.

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02 Pianostudio.0 Anders Svedberg Höstterminen 202 rev.02 Sida av Målsättning: - ha kul - lära sig spela några låtar som man gillar själv - förstå lite av hur låtarna är uppbyggda Pianostudio.0 - Anders Svedberg

Läs mer

DEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-5-2

DEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-5-2 ISBN 978-91-980248-5-2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Praktisk Musikteori 2... 3 SYSTEM... 4 Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor... 4 Funktioner... 4 Stegsystem... 4 Berklee-systemet (jazzteori)... 4 Testa

Läs mer

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD TORI SKALOR INTRVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARRN FLR SÄTT ATT STÄMMA GITARRN ACKORD av Tomas Larsson SKALOR Om vi börjar på tonen C och spelar bara vita tangenter (på

Läs mer

Förord. Försök att lära dig de i häftet förekommande ackordläggningarna utantill. Omvändningarna lär du dig efterhand som de blir aktuella.

Förord. Försök att lära dig de i häftet förekommande ackordläggningarna utantill. Omvändningarna lär du dig efterhand som de blir aktuella. Förord Försök att lära dig de i häftet förekommande ackordläggningarna utantill. Omvändningarna lär du dig efterhand som de blir aktuella. Är du ung tar det bara några år men som vuxen kan det ta betydligt

Läs mer

Musikteori III. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-2-X Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden

Musikteori III. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-2-X Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden Musikteori III av Peter Mikkola Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-2-X Tryck Enskede Offset AB Kopiering förbjuden Intro What s wrong with playing right? Jay Graydon, gitarrist och producent, som svar på

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Kurs i Allmän musiklära

Kurs i Allmän musiklära Uppsala universitet Institutionen för musikvetenskap Musikteorins grunder (MtA) Kurs i Allmän musiklära Sammanställt av Anne Reese Följande kursmaterial är sammanställt av Anne Reese. Detta är en kort

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9

Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9 Instudering inför musikteoriprov åk 8-9 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b

Läs mer

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn: Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs

Läs mer

Musikteori I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-0-3 Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden

Musikteori I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-0-3 Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden Musikteori I av Peter Mikkola Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-0-3 Tryck Enskede Offset AB Kopiering förbjuden Intro På nytt går vi till storms emot ert öra, så väl förskansat mot vårt tal. ur Hamlet

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller.

KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller. KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller. Att förstå hur Kyrkotonarterna (Modes etc.) fungerar

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

Instudering. inför. musikteoriprov åk 7

Instudering. inför. musikteoriprov åk 7 Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1

Läs mer

Övningsbok I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 2000 ISBN Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB

Övningsbok I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 2000 ISBN Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB av Peter Mikkola Peter Mikkola 2000 ISBN 91-973550-4-6 Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB Peter Mikkola.. Tonernas namn och lage Kapitel 1 1. Toner som används i musik har alla

Läs mer

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 18. PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR...

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 18. PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR... INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Noter... 3 ALLT HÄNGER IHOP... 4 Tradering... 4 Improvisation... 4 Exempel... 4 PRAKTISK MUSIKTEORI... 5 Ord & begrepp... 5 Keyboard... 5 2. LJUD & MUSIK... 6 A 4 = 440 Hz...

Läs mer

Traditionell harmonilära

Traditionell harmonilära Traditionell harmonilära baserad på den fyrstämmiga satsen Institutionen förr musikvetenskap Version 2011-04-12 2 Förord Detta kursmaterial är en pappersutskrift av satsläredelen i den webbaserade distanskursen

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Varför musikteori? Toner - grunden inom musikteori

Varför musikteori? Toner - grunden inom musikteori Varför musikteori? Musikteori kan ibland kännas som ett onödigt ont, men när man väl gör framsteg öppnar sig många möjligheter. Här presenteras en sammanfattning utav det som vi har arbetat med på lektionstid.

Läs mer

Accordeonets och dragspelets standardbas

Accordeonets och dragspelets standardbas LUNDS UNIVERSITET EXAMENSARBETE Musikhögskolan i Malmö Höstterminen 2005 Musiklärarutbildningen 10 poäng IE-utbildningen Marcus Nordstrand Accordeonets och dragspelets standardbas Kombinerade ackord/grundbasar

Läs mer

Att lära ut bas En studie i basundervisning

Att lära ut bas En studie i basundervisning Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL Särskild lärarutbildning Examensarbete 15 högskolepoäng Att lära ut bas En studie i basundervisning To teach bass A study of bass teaching Jonas Castell Lärarexamen

Läs mer

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt 1 Siddhi Johan Sundt Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt Siddhi Johan Sundt ISBN 123-46-789-123-1 2012 Siddhi Johan Sundt och Sundt och Sånt Förlag Layout: Siddhi Johan Sundt Illustrationer

Läs mer

Namn: Klass: Musikteori

Namn: Klass: Musikteori Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 1 Börja förstå musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Kurs ett börja förstå musikens språk Lektion ett Lektion två Lektion tre Lektion fyra Lektion fem Lektion sex Lektion

Läs mer

En kort studie i matematisk musikteori

En kort studie i matematisk musikteori Inledning, 2004 Denna skrift är inte så mycket för den musikintresserade, som för den matematiskt intresserade. Jag hoppas kunna förmedla några tankar om tonskalornas matematik. Skriften blev till när

Läs mer

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång. Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du

Läs mer

Bråk. Introduktion. Omvandlingar

Bråk. Introduktion. Omvandlingar Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det

Läs mer

Stora Musikguiden Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40028

Stora Musikguiden Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40028 Stora Musikguiden Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40028 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade

Läs mer

Harmonier för jazzgitarr Strategier för utvecklandet av ackordspel på gitarr. Patrik Tammelin

Harmonier för jazzgitarr Strategier för utvecklandet av ackordspel på gitarr. Patrik Tammelin Harmonier för jazzgitarr Strategier för utvecklandet av ackordsel å gitarr Patrik Tammelin Kurs: LEV300 Handledare: Harald Stenström Examinator: Christina Ekström Termin: HT-2012 Abstract Titel: Harmonier

Läs mer

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll: Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva

Läs mer

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET. UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 skriva

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Stämföringar av Bud Powell

Stämföringar av Bud Powell ! Stämföringar av Bud Poell En studie om Bud Poells sätt att stämföra Samuel Sjöstrand Examensarbete för musikpedagog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för musik Jakobstad 201 1 EXAMENSARBETE Författare:

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

Inspelningen. Samplingsinfo

Inspelningen. Samplingsinfo Allmänt PoM Piano är den första kommersiella samplingen från PoM Ljudproduktion. Vi hoppas att du ska tycka lika mycket om ljudet från pianot som vi gör. När detta skrivs finns samplingen tillgänglig i

Läs mer

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Gitarr. skalor intervall harmonilära kvintcirkel skalor på gitarr rytm att stämma gitarren fler sätt att stämma gitarren ackord övningar

Gitarr. skalor intervall harmonilära kvintcirkel skalor på gitarr rytm att stämma gitarren fler sätt att stämma gitarren ackord övningar Gitarr skalor intervall harmonilära kvintcirkel skalor på gitarr rytm att stämma gitarren fler sätt att stämma gitarren ackord övningar Tomas Larsson SKALOR Om vi börjar på tonen och spelar bara vita tangenter

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Nittontonsskalan. Kandidatuppsats Handledare: Lars Kjelldahl Examinator: Mads Dam

Nittontonsskalan. Kandidatuppsats Handledare: Lars Kjelldahl Examinator: Mads Dam Nittontonsskalan DAN ISACSON GRUSÅSGRÄND 154 121 30 ENSKEDEDALEN 076-345 39 50 DISACSON@KTH.SE - BJÖRN HEGERFORS BIRGER JARLSGATAN 46 114 29 STOCKHOLM 076-207 31 27 BJORNHEG@KTH.SE Kandidatuppsats Handledare:

Läs mer

efact Sök Sök/Rapporter (2008-04-18)

efact Sök Sök/Rapporter (2008-04-18) efact Sök Sök/Rapporter (2008-04-18) Sök För att söka efter fakturor, tryck Alt + Ö eller klicka på Sök i den övre menyraden. Man kan söka på tre olika typer av värden; 1. Fakturavärden. Information knutet

Läs mer

På frågan om vad det kan finnas för

På frågan om vad det kan finnas för BENGT ULIN Matematik i musiken Musik kan ses som en matematisk övning osynlig för själen. Författaren visar på rika möjligheter till integration av musik, fysik och matematik i skolan vad gäller t ex musikupplevelser

Läs mer

TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar

TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL sammanställd av Håkan Widar 1 Förord Denna sammanfattning av elementär grundläggande teori är menad för dragspelsundervisning i kulturskola, studiecirklar eller privatundervisning.

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt. till eleven Uppdrag I Textbanken jobbar du med uppdrag. Det är din lärare eller den som skrivit in dig som användare som avgör vilka uppdrag du ska utföra. Ett uppdrag består av en eller flera övningar.

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV

Läs mer

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.

Läs mer

Nittontonsskalan. Kandidatuppsats Handledare: Lars Kjelldahl Examinator: Mads Dam

Nittontonsskalan. Kandidatuppsats Handledare: Lars Kjelldahl Examinator: Mads Dam Nittontonsskalan DAN ISACSON GRUSÅSGRÄND 154 121 30 ENSKEDEDALEN 076-345 39 50 DISACSON@KTH.SE - BJÖRN HEGERFORS BIRGER JARLSGATAN 46 114 29 STOCKHOLM 076-207 31 27 BJORNHEG@KTH.SE Kandidatuppsats Handledare:

Läs mer

ATT SKRIVA EN MATEMATISK TEXT

ATT SKRIVA EN MATEMATISK TEXT ATT SKRIVA EN MATEMATISK TEXT OLOF BERGVALL Innehåll 1. Introduktion 1 2. Uppbyggnad 2 3. Ordval och språk 3 4. Symboler och formler 4 Denna text är tänkt att vara en introduktion till hur man presenterar

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y

Läs mer

Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK

Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för BEHRINGER BT108 BASSPACK. Du hittar svar på alla dina frågor i BEHRINGER BT108 BASSPACK

Läs mer

DEMO - FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-6-9

DEMO - FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-6-9 ISBN 978-91-98048-6-9 Gunno Klingfors Kulturkapital AB 01 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 4 Många moment... 4 Kreativitet och hantverk... 5 Keyboard... 5 Notskrift... 5 Hur blir man rik och berömd... 5 Härma!...

Läs mer

Min matematikordlista

Min matematikordlista 1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv

Läs mer

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 ! GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Namn: GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING. Övningstentamen 2

OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING. Övningstentamen 2 Institutionen för Data- och informationsteknik JSk TENTAMEN OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING Övningstentamen 2 TID: 4 timmar Ansvarig: Betygsgränser: Hjälpmedel: Jan Skansholm Sammanlagt maximalt

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut

Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut Föreställ dig en tegel och motor butik där entrén är delvis blockerad, produkter dåligt organiserade, utan ordentliga skyltar. Skulle detta vara

Läs mer

Det virtuella tangentbordet

Det virtuella tangentbordet Kapitel tre Det virtuella tangentbordet I det här kapitlet ska vi titta närmare på tangentbordet i ipad och hur det används i olika sammanhang. Som du kanske har märkt öppnas tangentbordet automatiskt

Läs mer

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 I samarbete med: Med hjälp av de här lättlästa instruktionerna lär du dig att använda en Samsung Galaxy Tab 3 med operativsystemet Android 4.1.2. Ett operativsystem

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris Krister Svanberg, mars 2012 1 De fyra fundamentala underrummen till en matris 1.1 Definition av underrum En given delmängd M av IR n säges vara ett underrum i IR n om följande gäller: För varje v 1 M,

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 1 Inledning Välkommen till steg 4 av Internetkursen för nybörjare! Vid det förra kurstillfället

Läs mer

Träning av det relativa gehöret

Träning av det relativa gehöret EXAMENSARBETE 15hp Höstterminen 2014 Lärarutbildningen i musik Handledare: Ingemar Fridell Träning av det relativa gehöret Pedagogers metoder och strategier i gehörsundervisningen på gymnasie- och musikhögskolenivå.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 Ordboken 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 MINIMERA OCH STÄNG... 3 SÖKFÄLT... 4 SÖKRESULTAT... 4 Resultat... 4 Ordklassfärger...

Läs mer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Tre städer A, B och C, belägna som figuren till höger visar, ska förbindas med fiberoptiska kablar. En så kort ledningsdragning som möjligt vill uppnås för

Läs mer

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Excel Inledning Microsoft Excel är ett kalkylprogram som ingår i Microsoft Office. Kalkyl betyder här beräkning så vi kan säga att Excel är ett program som används för

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Vilka formler ska stå i cellerna D2 till D5? Hur får man tal skrivna med två decimaler?

Vilka formler ska stå i cellerna D2 till D5? Hur får man tal skrivna med två decimaler? Uppsala universitet Matematiska institutionen Anna-Lisa Dyrelius Skriva formler i Excel Ex ) Telefonräkning Fast avgift kr 5 Avgift per markering 0, Antal markeringar 000 Total kostnad kr =B+B*B Ex ) Beräkna

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

UPPGIFT 1 LAMELLER. Minsta antalet hål: 1. Första lamellen? Andra lamellen? Minsta antalet hål: 3

UPPGIFT 1 LAMELLER. Minsta antalet hål: 1. Första lamellen? Andra lamellen? Minsta antalet hål: 3 UPPGIFT 1 LAMELLER FIGUR 1. Överst de två lamellerna som de ges till programmet. Underst samma två lameller när den ena förskjutits så att bästa läge uppkommit. I figur 1, övre delen, ser du två lameller,

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

bilder för användning

bilder för användning Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5

Läs mer

UPPGIFT 1 V75 FIGUR 1.

UPPGIFT 1 V75 FIGUR 1. UPPGIFT 1 V75 FIGUR 1. Varje lördag året om spelar tusentals svenskar på travspelet V75. Spelet går ut på att finna sju vinnande hästar i lika många lopp. Lopp 1: 5 7 Lopp 2: 1 3 5 7 8 11 Lopp 3: 2 9 Lopp

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

INSTRUKTIONSHÄFTE CTK496/700SW1A

INSTRUKTIONSHÄFTE CTK496/700SW1A Sw INSTRUKTIONSHÄFTE CTK496/700SW1A Viktigt! Lägg noga märke till följande viktiga punkter innan produkten tas i bruk. Innan den valfria nättillsatsen AD-5 tas i bruk för att driva enheten bör du kontrollera

Läs mer

Videoapparat SB4714W/2 & SB4701W/A. Installation och handhavande SB4714W/2

Videoapparat SB4714W/2 & SB4701W/A. Installation och handhavande SB4714W/2 Videoapparat SB7W/ & SB70W/A Installation och handhavande 86-05-9 SB70W/A SB7W/ Instruktioner Bewator avsäger sig allt ansvar för alla typer av oriktig användning av utrustningen, modifieringar av något

Läs mer

Elias Castegren. (Version 1, 2012)

Elias Castegren. (Version 1, 2012) Liten Emacs-referens Elias Castegren (Version 1, 2012) Det här är en kort genomgång av några väldigt grundläggande kommandon i Emacs. Dokumentet är inte utförligt eller ens särskilt pedagogiskt, utan jag

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Modul 1 Mål och Sammanfattning Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation

Läs mer