INNEHÅLLET I BASPAKETET Högvärdig E-basgitarr Stoppad bärväska Högvärdig anslutningskabel (ung. 3 m) Justeringsbar bärrem för basgitarren 3 plektrer N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLET I BASPAKETET Högvärdig E-basgitarr Stoppad bärväska Högvärdig anslutningskabel (ung. 3 m) Justeringsbar bärrem för basgitarren 3 plektrer N"

Transkript

1

2 INNEHÅLLET I BASPAKETET Högvärdig E-basgitarr Stoppad bärväska Högvärdig anslutningskabel (ung. 3 m) Justeringsbar bärrem för basgitarren 3 plektrer Nybörjarbok för basgitarrer 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BASENS DELAR... 4 INLEDNING... 5 Vänster hand (griphand)... 5 Hålla basen rätt... 5 STÄMMA BASEN... 5 Elektronisk stämmare... 5 Relativ stämmetod... 6 Tangentinstrument... 6 SPELTEKNIKER... 7 Plektrer... 7 Slå på strängarna med plektret... 7 Slå på strängarna med fingrarna... 7 Slapbasteknik... 8 NOTERING... 9 Greppdiagram... 9 Tabulatur... 9 MUSIKEXEMPEL Blues Snabb rock Shuffle Blues Slap Blues Walking Bass RYTMIK Notvärden Punkterad not Rytmikövning Trioler Rytmikövning Pauser Rytmikövning Shuffle SKALOR Intervaller Dur och moll Dur-tonstegen Moll-tonstegen Dur-pentatoniken Moll-pentatoniken Den kromatiska tonstegen Hållningen av den vänstra handen Skalövning Skalövning D-dur-tonstegen G-moll-tonstegen Skalövning Skalövning ACKORD C-dur (C) D-moll (Dm) E-moll (Em) F-dur (F) G-dur (G) A-moll (Am) Förminskat H-moll (Hm -5 ) VÅRD OCH UNDERHÅLL Rengöring av basen Försiktighetsåtgärder Byta strängar

4 BASENS DELAR Det spelar ingen roll, vilken basgitarr du spelar på, de grundläggande delarna är alltid desamma. Följande bild upplyser dig om deras beteckningar. Ge dig tid till att göra dig förtrogen med dem! 4

5 INLEDNING Välkommen i BEHRINGER familjen! I denna nybörjarbok för basgitarrer får du veta hur kul det kan vara, att spela ett musikinstrument. Först vill vi göra dig förtrogen med de viktiga principerna som beträffar ditt instrument, med olika speltekniker och lite mera. Därefter visar vi dig olika exempel på musik, rytmikövningar och skalor, vilka ska underlätta steget in i basspelandet. Låt dig inte skrämmas av denna mängd information, även om det verkar mycket till en början. Koppla av när du övar och du märker snabbt, att du gör framsteg. Lycka till! Vänster hand (griphand) Fingrarna på den vänstra handen är numrerade från 1 till 4, med början med pekfingret. Tryck alltid ner strängarna med fingerspetsarna. Råd: Det går betydligt lättare med korta fingernaglar. Hålla basen rätt Placera basen på ditt högra lår och kläm fast den mellan bröstet och den högra armen. Du måste absolut vara avspänd! Stabilisera basens läge med din kropp och inte med dina händer. Basens hals ska luta lätt uppåt. När du korsar benen, kan du hålla halsen högre och det går lättare att spela. Några allmänna råd: * Kontrollera regelbundet din kroppshållning liksom dina armar och ben, för att undvika kramper. * Experimentera med din kroppshållning, tills det känns skönt. * Försök att hålla huvudet rakt, annars spänner du ryggraden. När basen hänger för djupt när du spelar stående, så kan din vänstra hand spännas onödigt mycket. Eller den högra handen överlastas, när du slår på strängarna. Ställ alltså in bärremmen så, att din kroppshållning blir bekväm och att båda händerna befinner sig helt avspända i sina positioner. SITTANDE KROPPSHÅLLNING STÅENDE KROPPSHÅLLNING STÄMMA BASEN Stämma en bas betyder att exakt ställa in tonen för varje sträng. Det finns olika metoder för att stämma din bas, med du borde först veta vilka toner som ligger på de fyra bassträngarna: Sträng 1: G (den tunnaste, understa strängen) Sträng 2: D Sträng 3: A Sträng 4: E (den tjockaste, översta strängen) Elektronisk stämmare Elektroniska stämmare finns att få i alla musikaffärer. De ger dig den enklaste möjligheten, att stämma sin bas. En stämmare analyserar tonhöjden på varje sträng, när du slår på dem separat. På en optisk indikering kan du se om den beträffade tonen är för hög eller för låg. På vår webplats ( finner du en virtuell stämmare. Ladda ner den! 5

6 Relativ stämmetod Den relativa stämmetoden är den mest oberoende metoden, eftersom du alltid kan använda den överallt. För detta behöver du en referenston (t.ex. från ett annat instrument eller en stämgaffel). Även när bara en sträng är riktigt stämd, så de andra strängarna stämmas i förhållande till varandra. I följande exempel tjänar den fjärde strängen (E) som utgångspunkt. 1. Stäm den fjärde tomma strängen (E) med hjälp av en referenston (t.ex. en stämgaffel). 2. Tryck på den fjärde strängen i det femte bandet. Nu hör du den ton till vilken den öppna tredje strängen (A) ska stämmas. Slå nu på den intryckta fjärde strängen och den tomma tredje strängen och stäm den tredje tills de båda tonerna stämmer överens. 3. Använd nu denna metod på de övriga strängarna. Referenstonen är alltid den sträng som har ett högre tal än den som ligger invid och som ännu ska stämmas. Här har vi resumerat det för dig: Fjärde strängen, femte bandet = den tomma tredje strängen Tredje strängen, femte bandet = den tomma andra strängen Andra strängen, femte bandet = den tomma första strängen Håll dig helt enkelt till denna översikt: Tangentinstrument Du kan även stämma din bas med hjälp av ett piano eller ett keyboard. Men du måste då veta, vilka toner på tangentbordet som stämmer överens med bassträngarna. Titta därför på följande bild: För att stämma din bas, gör så här: 1. Sätt dig ner bekvämt med basen. 2. Se till att keyboardet finns inom räckhåll. 3. Tryck ner noten E på keyboardet och anpassa tonen på E-strängen (den översta) till denna ton, genom att vrider på dess stämmekanism. 4. Repetera denna procedur på motsvarande sätt för strängarna A, D och G tillsammans med de motsvarande noterna på keyboardet. Om det skulle bereda dig svårigheter att stämma alla fyra strängarna med hjälp av keyboardet, använd denna metod endast för en sträng och stäm de övriga enligt den relativa stämmetoden. 6

7 SPELTEKNIKER Plektrer Håll fast plektret mellan tummen och pekfingret. I din BASS GUITAR PACK finns det tre plektrer. De flesta basisterna börjar med ett tunt plektrum och använder de tjockare, när de har förbättrat sin spelteknik. Slå på strängarna med plektret Här ser man hur plektret ska beröra strängarna. Koppla av och tänk inte hela tiden över vad du just håller på med. Det hjälper dig att känna dig avspänd när du spelar. Du kan slå på strängarna på två sätt med plektret: uppifrån och ner (slag nedåt) och underifrån och upp (slag uppåt). Försök helt enkelt att slå regelbundet på en sträng omväxlande uppifrån ner och tvärtom ( Alternate Picking ). Här är en metronom till stor hjälp, för att kunna uppnå en konstant rytm och en regelbundenhet. Börja först med ett mycket långsamt tempo och slå på strängarna i takt med metronomen (för varje slag ett slag). När du sedan känner dig säker med detta tempo, kan du börja att öka hastigheten stegvist. Slå på strängarna med fingrarna Många basister föredrar att slå på strängarna med fingrarna. För detta ska du använda den högra handens pekfinger och långfinger och omväxlande slå på strängen med dem. För detta, lägg tummen som stöd på basens E-sträng (översta strängen) och slå med pekfingrets spets på A-strängen som ligger därunder så, att pekfingret sedan vilar på E-strängen som ligger ovanför. Slå nu på samma vis på A-strängen med långfingret. Så snart som långfingret vilar på E-strängen, lyft pekfingret igen och slå åter på A-strängen osv. Försök på detta vis att slå på basens fyra strängar och använd, när möjligt, även en metronom för att uppnå en konstant rytm. Tänk bara på att ta bort tummen från E-strängen, när du vill slå på den. Då får du stöda tummen på lådan. 7

8 Slapbasteknik En av spelteknikerna som sedan länge har etablerats vid basspelning är att slappa. På det spelsättet slås basens strängar enbart med tummen. Detta sker ofta omväxlande med den så kallade rivningen (pop) av en högre liggande sträng. Så börjar man t.ex. med att först slå på E-strängen med tummen (slap) och sedan riva D-strängen med pekfingret eller långfingret (pop). Sträck sedan ut tummen och slå på den översta E-strängen med tumleden, ungefär i höjd med änden på greppbrädet. De andra fingrarna ligger ihopvikta i närheten av den understa G-strängen. Lillfingret kan användas för att stöda handen på lådan. Slå sedan på en av de båda undre strängarna (aldrig på båda samtidigt!) med pekfingret eller långfingret, genom att skjuta in fingertoppen under G- eller D-strängen och sedan riva strängen uppåt med en så liten bit av fingertoppen som möjligt och med inte alltför mycket kraft. Observera: Om du går till väga alltför häftigt, så kan strängen gå sönder. Vid den här speltekniken, ge akt på att handledens rörelser ska utföras avslappnat. Armen ska ligga så orörlig som möjlig på baslådan. 8

9 NOTERING Greppdiagram Greppdiagrammet visar dig vilka noter som spelas och vilka strängar som slås. Följande bild visar dig exakt hur greppdiagrammet avbildar greppbrädet på basen. Tabulatur Det finns olika sätt att skriva ner musik, t.ex. notskrift, vilken kräver en viss övning för att sedan kunna hitta de nedskrivna tonerna på greppbrädet. Ett annat problem med notskriften i sammanhang med spelandet på ett stränginstrument är att man ofta kan spela en och samma ton i olika positioner och på olika strängar. Det utgår inte entydigt från notskriften var tonen nu verkligen ska tas. Detta måste då markeras dessutom. För att notera följande övningar (utom de rytmiska övningarna i kapitlet RYTMIK ) använder vi i denna bok det så kallade tabulaturskrivsättet. För basen består det av fyra linjer, där den understa linjen föreställer E-strängen och de däröver liggande A-, D- och G-strängen. Liksom greppdiagrammet innehåller även tabulaturen en bild på greppbrädet. För att visa den kronologiska följden uppdelas tabulaturen liksom notskriften i takter. Tonerna i en takt avbildas med hjälp av tal, som befinner på den sträng som ska spelas. Talen anger det band i vilket den beträffade strängen ska tas. De olika tonernas längd markeras dessutom, så som vid notskrift (se kap. Notvärden ). 9

10 MUSIKEXEMPEL I detta kapitel finner du några exempel på olika musikstilar. Vi använder till detta tabulaturskrivsättet, eftersom det är lättare när man börjar. Bäst vore det att använda en metronom för att uppnå en jämn rytm. Ge akt på att gripa tonerna ordentligt utan att din vänstra hand är spänd och belastas i onödan. Blues Detta standard bluesschema består av 16 takter och uteslutande av fjärdedelsnoter. Snabb rock Detta exempel innehåller endast åttondelsnoter och därmed åtta slag per takt. Därför är slaget dubbelt så snabbt som i föregående blues. Sänk tempot, om du i början skulle ha problem med hastigheten. Shuffle Blues Det här är en blues med ternär rytm. För närmare upplysningar, läs igenom kapitlet RYTMIK. Börja även här med ett långsamt tempo, för att uppnå en konstant rytm och för att vänja dig vid sättet att spela shuffle. Om det inte skulle lyckas meddetsamma, spela det här stycket i helt normala åttondelstrioler utan paus. Så snart du behärskar detta säkert, kan du försöka att utelämna den andra noten i varje triol. Slap Blues Följande blues i E-dur spelas med slaptekniken, där de djupa noterna på E- och A-strängen slås med tummen (slap) och de höga tonerna på D- och G-strängen rivs (pop). 10

11 Walking Bass Detta exempel är ett typiskt sätt att spela blues-, rhythm & blues- och jazz. Liksom första exemplet består även denna enbart av fjärdedelsnoter. Ge akt på att det inte uppstår några pauser mellan de olika noterna, så att de övergår flytande i varandra. RYTMIK Som basist är du i hög grad ansvarig för rytmen och grooven. Du är i praktiken länken mellan rytmen (slagverk, perkussion osv.) och harmonin (t.ex. gitarr, keyboard eller sång) och sörjer för att det blir en enhet en bra känsla för rytm är förutsättningen för detta. Detta kapitel ska ge dig en överblick över mångfaldet av rytmer och att underlätta dina första steg i den riktningen. För att visa notvärdena och i de rytmikövningar som följer använder vi i detta kapitel notskriften. Notvärden Musikstyckena delas upp i takter, vilka innehåller ett bestämt antal delar. Det mest kända är väl här 4/4-takten. Denna har en längd på fyra delar och när du vill slå alla fyra delarna på din bas, så skulle du spela fyra fjärdedelsnoter per takt. Därför heter det också 4/4-takt. Naturligtvis finns det många möjligheter att fylla en takt på de allra mest olika vis, för att kunna utveckla ett effektfullt rytmiskt mönster. Därför måste man känna till de olika notvärdena i vilka en takt kan delas. När en 4/4-takt innehåller endast en not, som sträcker sig över taktens hela längd (fyra delar), så talar man här om en helnot. Den har samma längd som fyra fjärdedelsnoter: w = q q q q När du lägger in två lika långa noter i en 4/4-takt (den ena börjar med den första fjärdedelen, den andra med den tredje fjärdedelen), så spelar du två halvnoter. Var och en av dem har samma längd som två fjärdedelsnoter: h h = q q q q Om du spelar alla fyra delarna av en not, så innehåller takten fyra fjärdedelsnoter så som antyddes i början: q q q q = q q q q Det går att dela en fjärdedelsnot i kortare notvärden. Så motsvarar längden på en fjärdedelsnot t.ex. samma längd som två åttondelsnoter. Om du nu för var och en av de fyra delarna spelar två lika långa åttondelsnoter, så innehåller takten åtta delar. Om du för var och en av de fyra fjärdedelarna spelar fyra slag, så kallas det sextondelsnoter. Då skulle en 4/4-takt innehålla sexton delar: Punkterad not En punkt efter en not betyder att det beträffade notvärdet förlängs med hälften av sitt eget tidsvärde. Så har t.ex. en punkterad fjärdedelsnot samma längd som en fjärdedelsnot plus en åttondelsnot, och en punkterad halvnot samma längd som en halvnot plus en fjärdedelsnot osv. h. = h + q l q. = q + e l e. = e + x l x. = x + r I följande rytmikövning finns det en punkterad fjärdedelsnot på tre ställen. När du spelar, ge akt på att förlänga dessa noter med en åttondelsnot. 11

12 Rytmikövning 1: Den här övningen kombinerar olika notvärden över åtta 4/4-takter med varandra. Försök först att spela varje takt för sig i långsamt tempo helst med hjälp av en metronom. Ibland hjälper det att samtidigt räkna fjärdedelarna högt eller att slå dem med foten. När du sedan behärskar de olika takterna säkert, kan du försöka förbinda dem med varandra. Så snart du har kommit till slutet av den åttonde takten, börja gärna om från början igen. När du sedan kan spela denna övning säkert, försök att steg för steg öka tempot. I följande övningar spelas alla tonerna på den tomma A-strängen. Du kan naturligtvis även öva dig på de andra strängarna också: Trioler När man inte delar ett notvärde i två lika stora delar (t.ex. en fjärdedelsnot i två åttondelsnoter) utan i tre delar, så uppstår de så kallade triolerna. På bilden på noten eller i tabulaturen markeras dessa med siffran 3 som står över eller under noten. Om man inte delar en helnot i två utan i tre halvnoter, så får man de så kallades halva triolerna. Enligt detta skulle en 4/4-takt uppvisa en halv triol (eller tre enstaka halvnoter): När man delar upp en halvnot i tre fjärdedelsnoter, så får man fjärdedelstrioler. En 4/4-takt skulle i så fall innehålla två fjärdedelstrioler (eller sex enstaka fjärdedelsnoter). Om man inte delar upp fjärdedelsnoten i två, utan i tre åttondelsnoter, så får man åttondelstrioler. En 4/4-takt skulle då uppvisa fyra åttondelstrioler, alltså tolv enstaka åttondelsnoter: Enligt samma princip går det att dela upp åttondelsnoterna i tre sextondelsnoter, sextondelstriolerna. I detta fall skulle en 4/4-takt innehålla åtta sextondelstrioler (24 enstaka sextondelsnoter): 12

13 Rytmikövning 2: Den här övningen kombinerar nu över åtta 4/4-takter de olika typerna av trioler. Försök att lära dig dem på samma vis som första övningen. Det kan hända, att det verkar lite svårt i början, att få en känsla för sättet att spela med trioler. Försök därför att öva långsamt, takt för takt, och att hålla samma avstånd mellan de olika triolerna. Pauser I musiken finns det naturligtvis också spelpauser, vars betydelse man inte ska underskatta. Även pauserna måste spelas på rätt sätt. När det sätts in på rätt ställe, bildar de ett viktigt stilmedel för effektfulla grooves och rytmiska figurer. Liksom för notvärdena finns det här även helpausen (motsvarar längden på en hel not): i = w halvpausen (motsvarar längden på en halvnot): = h fjärdedelspausen (motsvarar längden på en fjärdedelsnot): åttondelspausen (motsvarar längden på en åttondelsnot): r= q ä = e och sextondelspausen (motsvarar längden på en sextondelsnot): = x Det finns naturligtvis ännu kortare pauser, på samma vis som det även finns ännu kortare notvärden. Men i den här basskolan vill vi inte gå in på detta, eftersom de används i ett fantastiskt speltempo och eventuellt skulle vara för komplicerat för en början. Rytmikövning 3: Som avslutning ännu en övning, som förbinder de båda föregående exemplen och som dessutom använder några pauser. Här blir kontrasten mellan de olika rytmerna särskilt tydlig. Se till att du också verkligen stannar av strängarna under pauserna. Tonerna som uppstår får inte tona av på dessa ställen. 13

14 Shuffle När du spelar ett musikstycke med trioler (t.ex. i åttondelstrioler) och för varje triol utelämnar den andra noten (t.ex. åttondelspaus), så uppstår en livlig, levande rytm en så kallad ternär rytm eller även Shuffle. Den icke trioliska, binära rytmen låter i jämförelse till denna mer statisk och svänger mindre. Rytmikexemplet 3 uppvisar detta sätt att spela på några ställen och i kapitlet MUSIKEXEMPEL finner du en shuffle-blues. SKALOR Skalor är helt enkelt en följd av enstaka toner, som (mestadels) kan tillordnas en bestämd tonart. Med dem kan man följa musikstycken, som spelas i den beträffade tonarten. Den mest bekanta skalorna är väl de så kallade dur-tonstegarna och moll-tonstegarna. Skillnaden mellan dessa skalor består av anordningen av de halva och hela tonstegen, varigenom skalornas individuella karaktärer uppstår. Till förklaring: Ett halvt tonsteg motsvarar bytet från ett band till nästa högre (eller nästa lägre) band: t.ex. bytet från E (andra bandet, D-strängen) till F (tredje bandet, D-strängen) eller tvärtom. Detta tonavstånd (intervall) kallar man liten sekund. Däremot beskriver ett helt tonsteg bytet från ett band till nästnästa högre (eller nästnästa lägre) band. t.ex. bytet från F (tredje bandet, D-strängen) till G (femte bandet, D-strängen) eller tvärtom. Detta tonavstånd (intervall) kallar man stor sekund. Intervaller Här vill vi gärna kort förklara vad intervaller är, så att du inte får svårigheter med vissa begrepp i följande kapitel. Ett intervall betecknar avståndet på tonhöjden mellan två noter. Det finns många olika, eftersom det också finns många olika noter. På följande bild visas alltid de olika noternas avståndet till grundtonen C (Tonika). Dur och moll Vad är egentligen skillnaden mellan en dur- och en molltonstege? Av betydelse är här avståndet (intervall) mellan den första tonen (grundton) och den tredje tonen (ters) på skalan. Om detta intervall omfattar fyra halva tonsteg (eller två hela tonsteg), så rör det sig om en stor ters. Detta är betecknande för en dur-tonstege, som i regel har ett ljusare, gladare uttryck. Men om detta intervall består av bara tre halva tonsteg (eller ett halvt tonsteg och ett helt tonsteg), så rör det sig om en liten ters, som är betecknande för en molltonstege. Moll-tonstegarna låter vanligtvis mer melankoliskt och tristare än dur-tonstegarna. Dur-tonstegen Följande bild visar dig greppdiagrammet för C-dur-tonstegen. Den består av sju toner som följer direkt efter varandra och där den åttonde tonen (C) börjar tonstegen på nytt, men en oktav högre. C - D - E - F - G - A - H - (C). Karakteristiskt för dur-tonstegen är att det finns halva tonsteg som befinner sig mellan det tredje och det fjärde steget (från E till F) och mellan det sjunde och det åttonde steget (från H till (C)). De romerska talen på alla greppdiagram som följer tjänar till för att hitta rätt och betecknar det band, som du befinner dig i. I följande exempel har det sjunde bandet angivits (VII). 14

15 Moll-tonstegen Bilden visar dig A-moll-tonstegen. Det består också av sju toner som följer direkt efter varandra. Även här påbörjar den åttonde noten (A) tonstegen en oktav högre på nytt A - H - C - D - E - F - G - (A). Skillnaden mot dur-tonstegen består i att de halva tonstegen befinner sig på andra steg: mellan det andra och det tredje steget (från H till C) och mellan det femte och det sjätte steget (från E till F). Den här skalan börjar i femte bandet (V). Du har säkert märkt, att A-moll-tonstegen består i princip av samma toner som C-dur-tonstegen. På samma vis ligger de halva tonstegen också på samma toner (från H till C och från E till F). Skalorna börjar egentligen bara på olika toner, varigenom de halva tonstegen förskjuts till andra steg. Man säger att A-moll är parallelltonarten till C-dur. Dur-pentatoniken Penta är grekiska och betyder fem och tonik står för ton. Pentatoniska tonstegar består av fem toner per oktav. Vid durpentatoniken handlar det om en dur-tonstege utan den fjärde och den sjunde noten, som gör att den inte innehåller något halvt tonsteg. Bilden visar C-dur-pentatoniken med följande noter: C - D - E - G - A - (C). När du jämför dessa noter med C-durtonstegen, kan du fastställa, att här fattas tonerna F och H. Den sjätte tonen (C) innebär även här att skalan börjar om på nytt men en oktav högre. Moll-pentatoniken A-moll-pentatoniken består också av fem toner och kan härledas ur A-moll-tonstegen, genom att man tar bort den andra (H) och den sjätte tonen (F): A - C - D - E - G - (A). Vid den sjätte tonen (A) börjar skalan om på nytt, men en oktav högre. Använd tonerna från dur- och moll-pentatoniken för att spela t.ex. enkla löpningar. Den kromatiska tonstegen Den kromatiska tonstegen består uteslutande av halva tonsteg och innehåller sålunda alla tolv tonerna: C - C# - D - D# - E - F - F# - G - G# - A - A# - H - (C). Från den trettonde tonen (C) börjar även denna tonstege om på nytt, men en oktav högre. Då denna tonstege uppvisar endast halva tonsteg, kan den inte tillordnas någon tonart (dur eller moll) och låter inte så harmoniskt. Hållningen av den vänstra handen Med undantag av den kromatiska skalan, befinner sig skalornas olika toner inom ett område på fyra band. Se till att var och en av fingrarna på din vänstra hand är ansvarig för ett av dessa band. Detta betyder för C-dur-tonstegen/C-dur-pentatoniken (sjunde höjdläget): 7. Band (VII): första fingret (pekfinger) 8. Band (VIII): andra fingret (långfinger) 9. Band (IX): tredje fingret (ringfinger) 10. Band (X): fjärde fingret (lillfinger)...och för A-moll-tonstegen/A-moll-pentatoniken (femte höjdläget): 5. Band (V): första fingret (pekfinger) 6. Band (VI): andra fingret (långfinger) 7. Band (VII): tredje fingret (ringfinger) 8. Band (VIII): fjärde fingret (lillfinger) 15

16 Här utgör den kromatiska skalan ett undantag. Så snart som du byter till nästa sträng när du spelar, måste du förskjuta höjdläget med ett band. På D-strängen befinner sig dessutom inte fyra men fem toner, varav de två båda sista tonerna greppas med lillfingret. För att kunna utföra detta, måste du vid slutet av skalan rutscha med lillfingret från det nionde bandet (IX) till det tionde bandet (X) (Slide). När du börjar skalan med tonen C, ser det ut så här: E-strängen: första fingret (VIII) andra fingret (IX) tredje fingret (X) fjärde fingret (XI) A-strängen: första fingret (VII) andra fingret (VIII) tredje fingret (IX) fjärde fingret (X) D-strängen: första fingret (VI) andra fingret (VII) tredje fingret (VIII) fjärde fingret (IX) fjärde fingret (X) När du spelar, håll fingrarna så raka som möjligt och försök att förbli avspänd och stressa dig inte. Skalövning 1: Försök att spela alla skalorna uppåt och nedåt i det tempo som du tycker är skönt (helst med hjälp av en metronom). Om du använder ett plektrum, försök att använda växelslaget som nämndes i början (Alternate Picking), genom att du börjar med att slå den första tonen nedåt och sedan växelvis får de andra tonerna att ljuda med ett slag uppåt och ett slag nedåt. Ge ovillkorligen akt på att konstant växla mellan ett slag uppåt och ett slag nedåt och på att hålla ett konstant tempo, för att uppnå ett jämnt spel. Försök även att börja skalorna omvänt med ett slag uppåt. På så vis kan du lära din högra hand att bli självständig. Skalövning 2: Förskjut skalorna på greppbrädet, så att de börjar med andra toner. På så vis lär du dig att säkert spela skalorna i olika tonhöjder. Så snart som du byter tonhöjd och därmed grundton, ändrar sig även tonarten. Om du förskjuter t.ex. C-dur-tonstegen uppåt med två band, så ligger skalans första ton på E-strängens tionde band (D). Därmed blir skalan en D-dur-tonstege. Om du förskjuter t.ex. A-moll-tonstegen nedåt med två band, så ligger den första tonen på E-strängens tredje band (G) och skalan blir en G-moll-tonstege, osv. D-dur-tonstegen G-moll-tonstegen Skalövning 3: Följande bild visar dig ännu en gång C-dur-tonstegen. Men i detta fall spelas den över två oktaver och sträcker sig över tio band. Detta ska hjälpa dig att bli medveten om, att det är möjligt att spela tonerna på en skala över hela greppbrädet. Skalövning 4: Följande bild visar dig, hur tonerna till C-dur- (eller A-moll-) tonstegen är fördelade över hela greppbrädet. Från det tolvte bandet (XII) har varje strängs oktav uppnåtts och greppbrädet börjar i praktiken om från början igen. Försök att lägga dessa följder på minnet och att utveckla egna löpningar, melodier och riffs, som innehåller dessa toner. Försök även att spela skalan med att börja med andra toner i olika tonhöjder (t.ex. i andra tonhöjden från G). På vis uppstår en mängd nya skalor, som baserar sig på C-durskalan. 16

17 Om du nu skulle utesluta alla H och alla F från översikten, så skulle tonerna till C-dur- (eller A-moll-) pentatoniken bli kvar och fördela sig över hela greppbrädet. Öva denna på samma vis som C-durskalan. ACKORD Trots att basisten mer sällan kommer i beröring med ackord än till exempel gitarristen, så vill vi ändå ge dig en kort överblick över varav ackorden består och vilka olika ackord som finns. Ett ackord består alltid av åtminstone tre olika toner: Tonikan (grundton), tersen (tonstegens tredje ton) och kvinten (tonstegens femte ton). Man kallar detta även att stapla terser, enligt vilken det ligger ett avstånd (intervall) på en ters mellan var och en av de tre tonerna. Denna typ av ackord bestäms av hur de olika terserna (stor och liten ters) har anordnats. Om ett ackord innehåller först en stor och en sedan en liten ters, så rör det sig om ett durackord. Om ackordet har en liten ters i början och sedan en stor ters, så är det ett mollackord. Ur detta får vi följande sammansättningar för dur- och mollackord: Durackord: Mollackord: Tonika, stor ters, kvint Tonika, liten ters, kvint I det som följer tar vi den kända C-dur-tonstegen och försöker att bilda ett ackord på var och en av de sjunde tonerna. Vi startar med C som Tonika. När vi i tonstegens övriga toner nu söker efter tersen till Tonikan, så stöter vi på E, den tredje tonen på skalan. Här rör det sig om en stor ters (4 halva tonsteg). Med E som utgångspunkt, söker vi nu efter nästa ters. Den befinner sig en halvton och en helton över E (liten ters) vid G och är kvinten till Tonikan C. Det framgår av tersernas anordning först en stor ters, sedan en liten ters att det rör sig om ett durackord. Därmed har vi alla tre tonerna till C-dur-ackordet (C, E, G). Förkortningen för detta ackord är helt enkelt bara C. Nu tar vi D, den nästa tonen på C-dur-tonstegen, och letar på samma sätt efter ackordtonerna, så får vi D, F och A. Här rör det sig om D-moll-ackordet, eftersom tersernas anordning först uppvisar en liten ters och sedan en stor ters. Förkortningen för detta ackord är Dm. När du efter samma princip bildar en treklang på var och en av tonerna, så uppstår följande ackord som är egna för varje tonstege. *UXQGWRQ 7HUV.YLQW $FNRUG Första steget C E G & Andra steget D F A 'P Tredje steget E G H (P Fjärde steget F A C ) Femte steget G H D * Sjätte steget A C E $P Sjunde steget H D F +P Hm -5 ackordet (förminskat H-moll) på det sjunde steget bildar här ett undantag gentemot de andra dur- och mollackorden. Här staplas två små terser över varandra, varigenom det uppstår en förminskad kvint (eller även en föstorad kvart) från Tonikan H till F. Alla andra ackord har rena kvinter, som består av en stor och en liten ters. 17

18 I det som följer ser du sju greppdiagram, vilka var och en visar en möjlighet hur dessa ackord kan spelas. C-dur (C) D-moll (Dm) E-moll (Em) F-dur (F) G-dur (G) A-moll (Am) Förminskat H-moll (Hm -5 ) 18

19 VÅRD OCH UNDERHÅLL Rengöring av basen Efter varje spelning, rengör strängarna med en mjuk, torr trasa. Handsvets kan orsaka rost på strängarna! En regelbunden rengöring förlänger strängarnas livstid.. Polera din bas då och då med en högvärdig instrumentpolityr, som innehåller en liten andel silikonfri vax. För att vårda greppbrädet, kan du gnida in trät med citronolja på en trasa. Detta förhindrar att trät torkar. Försiktighetsåtgärder Luta inte basen mot en vägg någon skulle kunna knuffa till den, så att den trillar omkull. Låt inte basen ligga på golvet eller på sängen någon skulle kunna trampa på den eller sätta sig på den och skada den. Låt inte basen ligga kvar i bilens bagageutrymme när det är extremt varmt eller kallt. Vid extrema temperaturer kan ett instrument deformeras! Om basen skulle ligga en längre tid i bilen, lossa strängarnas spänning och vänta sedan tills instrumentet har anpassat sig till omgivningstemperaturen innan du stämmer det igen. Byta strängar Bassträngar finns att få i alla musikaffärer. Där får du även detaljerade upplysningar om hur du drar på de nya strängarna. Förnya strängarna regelbundet, eftersom deras klang med tiden förlorar sin klarhet. Hur ofta du måste byta ut dem beror även på strängarnas typ och tjocklek. Tumregel: När basen låter dämpat, så är det dags för nya strängar. Tekniska ändringar och ändringar av utseendet förbehålles. Alla uppgifter var aktuella vid tryckning. De här avbildade eller nämnda namn på andra företag, institutioner eller publikationer och deras respektive logotyper är registrerade varumärken och tillhör dess innehavare. Med användningen av dessa hävdar BEHRINGER inget anspråk på de registrerade varumärken eller något existerande samband mellan varumärkesinnehavaren och BEHRINGER. BEHRINGER garanterar ej för att beskrivningar, illustrationer och uppgifter är rätt och fullständiga. Avbildade färger och specifikationer kan avvika obetydligt från produkten. BEHRINGER produkter kan enbart köpas hos auktoriserade återförsäljare. Distributörer och återförsäljare är inte några befullmäktigade ombud till BEHRINGER och saknar behörighet att på något sätt binda BEHRINGER rättsligt vare sig det handlar om en uttrycklig eller konkludent handling. Denna bruksanvisning är skyddad av upphovsrätten. Varje duplicering resp. Nytryck, även av utdrag och varje återgivning av illustrationer, även i förändrat skick, får endast göras med BEHRINGER International GmbH skriftliga tillåtelse. BEHRINGER är ett registrerat varumärke. ALLA RÄTTIGHETER FÖRBEHÅLLS 2006 BEHRINGER International GmbH. BEHRINGER International GmbH, Hanns-Martin-Schleyer-Str , Willich-Münchheide II, Tyskland. Tel , Fax

Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK

Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för BEHRINGER BT108 BASSPACK. Du hittar svar på alla dina frågor i BEHRINGER BT108 BASSPACK

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Namn: Klass: Musikteori

Namn: Klass: Musikteori Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02 Pianostudio.0 Anders Svedberg Höstterminen 202 rev.02 Sida av Målsättning: - ha kul - lära sig spela några låtar som man gillar själv - förstå lite av hur låtarna är uppbyggda Pianostudio.0 - Anders Svedberg

Läs mer

MUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING

MUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Matematiken och musiken hör nära samman. Det märkliga och harmoniska sambandet mellan olika toners höjd och intervall utforskades

Läs mer

BEHRINGER e-gitarr Fodrat etui BEHRINGER VINTAGER AC108 gitarrförstärkare Justerbar gitarrem Kvalitativ anslutningskabel (ca 2 m) 3 plektrum Greppdiagrammposter Svajarm Bruksanvisning för förstärkaren

Läs mer

Varför musikteori? Toner - grunden inom musikteori

Varför musikteori? Toner - grunden inom musikteori Varför musikteori? Musikteori kan ibland kännas som ett onödigt ont, men när man väl gör framsteg öppnar sig många möjligheter. Här presenteras en sammanfattning utav det som vi har arbetat med på lektionstid.

Läs mer

Det innebär att C# =Ciss, D#=Diss, F#=Fiss, G#=Giss, A#=Aiss

Det innebär att C# =Ciss, D#=Diss, F#=Fiss, G#=Giss, A#=Aiss Instrumentkunskap! Kromatisk skala innebär att man spelar pianots alla 12 toner ifrån C-B sen börjar mönstret om igen. De två svarta tangenterna kallar vi för tvillingar och till vänster om den första

Läs mer

Instudering. inför. musikteoriprov åk 7

Instudering. inför. musikteoriprov åk 7 Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1

Läs mer

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD TORI SKALOR INTRVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARRN FLR SÄTT ATT STÄMMA GITARRN ACKORD av Tomas Larsson SKALOR Om vi börjar på tonen C och spelar bara vita tangenter (på

Läs mer

Din manual BEHRINGER AC108 GUITARPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2298782

Din manual BEHRINGER AC108 GUITARPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2298782 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för BEHRINGER AC108 GUITARPACK. Du hittar svar på alla dina frågor i BEHRINGER AC108 GUITARPACK

Läs mer

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn: Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs

Läs mer

Instudering inför musikteoriprov åk 6

Instudering inför musikteoriprov åk 6 Instudering inför musikteoriprov åk 6 Notnamn Noterna har fått namn efter alfabetet: a b c d e f g. œ g1 ettstrukna oktaven tvåstrukna oktaven œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ a b c1 d1 e1 f1 g1 a1 b1 c2

Läs mer

Kör framåt i <TID> sekunder. Kör bakåt i <TID> sekunder. Sväng vänster i <TID> sekunder. Sväng höger i <TID> sekunder

Kör framåt i <TID> sekunder. Kör bakåt i <TID> sekunder. Sväng vänster i <TID> sekunder. Sväng höger i <TID> sekunder Kör framåt i sekunder Kör bakåt i sekunder Sväng vänster i sekunder Sväng höger i sekunder Kör framåt Kör framåt när ljus lyser på vänster sida Kör framåt när ljus lyser på höger

Läs mer

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall

Läs mer

KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller.

KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller. KYRKOTONARTERNA (namnet härstammar från den Europeiska kyrkomusiken) eller DURDIATONISKA SYSTEMET eller MODES eller MODUS eller MODALA SKALOR eller. Att förstå hur Kyrkotonarterna (Modes etc.) fungerar

Läs mer

Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9

Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9 Instudering inför musikteoriprov åk 8-9 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt 1 Siddhi Johan Sundt Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt Siddhi Johan Sundt ISBN 123-46-789-123-1 2012 Siddhi Johan Sundt och Sundt och Sånt Förlag Layout: Siddhi Johan Sundt Illustrationer

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

ACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs

ACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs ACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs (2012 /rev 2018) 1 Detta häfte är gjort för mina pianoelever på Kulturskolan i Falkenberg. Häftet kan hjälpa till att lära dig spela ackord på piano. Om du följer sidorna

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

SOFTWARE INSTALLATIONS- BESKRIVNING

SOFTWARE INSTALLATIONS- BESKRIVNING SOFTWARE INSTALLATIONS- BESKRIVNING Version 1.0 September 2006 Softwarepaket Native Instruments Guitar Combos BEHRINGER Edition (PC/Mac) Kristal Audio Engine (PC) Audacity (PC/Mac) BEHRINGER USB AUDIO

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera

Läs mer

Metoden för kropp och medvetande

Metoden för kropp och medvetande Metoden för kropp och medvetande Inledningen 1. Vänd handflatorna bakåt och nedåt 2. För händerna lite fram och tillbaka - 3 gånger 3. Vänd handflatorna mot varandra och lyft händerna till i höjd med Duqi

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Modern Legatoteknik Del 1 Hybrid Picking för Rock och Fusion Av Richard Lundmark

Modern Legatoteknik Del 1 Hybrid Picking för Rock och Fusion Av Richard Lundmark Modern Legatoteknik Del 1 Hybrid Picking för Rock och Fusion Av Richard Lundmark Introduktion Välkommen till den första lektionen av fyra som behandlar Modern Legatoteknik för Rock och Fusion. Tekniken

Läs mer

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9. Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kari Jämbäck, Musikinstitutet Kungsvägen Otso Summanen, Musiikkiopisto Avonia INLEDNING

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Vägledning för spelare och tjänstemän på Regel 14-1b

Vägledning för spelare och tjänstemän på Regel 14-1b Vägledning för spelare och tjänstemän på Regel 14-1b 14-1b Förankring av klubban Vid golfslag får spelaren inte förankra klubban, vare sig "direkt" eller genom att använda en "ankringspunkt." Not 1: Klubban

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt

Läs mer

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning:

Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning: Material: Tuomo Kallio, Jarkko M. Salo, Jarkko J. Salo, Juho Vanhanen, Louhimo och Rytm-institutets lärare Layout och grafik: Olli Kiviluoto Bilder: Pekka Pohjoispää och Henri Peltola Svensk översättning:

Läs mer

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften

Läs mer

TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar

TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL sammanställd av Håkan Widar 1 Förord Denna sammanfattning av elementär grundläggande teori är menad för dragspelsundervisning i kulturskola, studiecirklar eller privatundervisning.

Läs mer

Kurs i Allmän musiklära

Kurs i Allmän musiklära Uppsala universitet Institutionen för musikvetenskap Musikteorins grunder (MtA) Kurs i Allmän musiklära Sammanställt av Anne Reese Följande kursmaterial är sammanställt av Anne Reese. Detta är en kort

Läs mer

Ska på kroppshållningen? Här blir det lite repetition av det i alla fall, nu kör vi!

Ska på kroppshållningen? Här blir det lite repetition av det i alla fall, nu kör vi! Kroppshållning Hållningen är viktig, inte bara när vi dansar utan att vi alltid ska tänka på hur vi står och går så att vi får bra balans. Öva på att med jämna mellanrum sträcka på kroppen, dra bak axlarna,

Läs mer

Kontakt med himlen och jorden

Kontakt med himlen och jorden Kontakt med himlen och jorden 1. Forma himmel och jord händer. Pekfinger och tumme formar en ring, fingrarna pekar rakt framåt. Placera vänster hand överst med ringen i höjd med hjärtat och fingrarna pekar

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Rygg- och nackmassage

Rygg- och nackmassage Rygg- och nackmassage Idrott & hälsa 1 Ryggmassage Dags att börja. Se till att den du ska massera tar av ringar, armband etc. som kan störa massagen. Sätt på lite lugn, skön musik och försök att ge din

Läs mer

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning

Läs mer

Börja skriva noter med Dorico

Börja skriva noter med Dorico Börja skriva noter med Dorico Öppna ett nytt projekt För att öppna ett nytt projekt, klicka Ctrl + N (Windows) Cmd + N (Mac) eller klicka på Create New Project. Lägg tlll en notrad med sång Klicka på symbolen

Läs mer

Att lära ut bas En studie i basundervisning

Att lära ut bas En studie i basundervisning Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL Särskild lärarutbildning Examensarbete 15 högskolepoäng Att lära ut bas En studie i basundervisning To teach bass A study of bass teaching Jonas Castell Lärarexamen

Läs mer

Tematräning F00 Skotteknik

Tematräning F00 Skotteknik Tematräning F00 Skotteknik Olika typer av passningar Inledningsvis börjar jag med att presentera lite olika avslut och passningar. Dessa kan alla användas i de olika övningarna som presenteras sedan. Sträva

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 18. PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR...

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 18. PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR... INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Noter... 3 ALLT HÄNGER IHOP... 4 Tradering... 4 Improvisation... 4 Exempel... 4 PRAKTISK MUSIKTEORI... 5 Ord & begrepp... 5 Keyboard... 5 2. LJUD & MUSIK... 6 A 4 = 440 Hz...

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Utveckla resonemang om musicerande

Utveckla resonemang om musicerande Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. MUSIKINSTRUMENT Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. 1. Somliga instrument har strängar som svänger. De kallas för stränginstrument.

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV

Läs mer

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal. Programmet är till för dig som inte har konditionsidrottat på några år och målet med programmet är att du efter 12 veckor minst ska klara av att springa 5 kilometer. Några träningsvarianter att ha koll

Läs mer

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin

Läs mer

MINIAMP GMA100. Bruksanvisning Version 1.1 maj 2006

MINIAMP GMA100. Bruksanvisning Version 1.1 maj 2006 MINIAMP GMA100 Bruksanvisning Version 1.1 maj 2006 MINIMAMP GMA100 VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR: 1) Läs dessa anvisningar. 2) Spara dessa anvisningar. 3) Följ alla varningar. 4) Följ alla anvisningar.

Läs mer

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll

Läs mer

Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt

Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 CIRKULATIONSTRÄNING Det är bra om du kommer upp så snabbt som möjligt

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma

Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 TÄNK PÅ DIN HÅLLNING Du har säkert märkt att din hållning förändrats under graviditeten.

Läs mer

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Så lägger ni upp passet: Värm upp så ni blir mjuka

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",

Läs mer

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas

Läs mer

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15 MANUAL BORDSMASSAGESET VÄLKOMMEN SOM ÄGARE TILL ETT TARSUS BORDSMASSAGESET! Vårt mål är att du som användare ska uppleva att Tarsus produkter underlättar ditt arbete och främjar en god arbetsmiljö. Om

Läs mer

Kursplan för MUSIK (primärstadiet)

Kursplan för MUSIK (primärstadiet) Europaskolorna Ref: 2002-D-7410-sw-3 Original: FR Slutversion Europaskolorna O.S.G.B.G. Kursplan för MUSIK (primärstadiet) Godkänd av styrelsen den 6, 7 och 8 maj 2003 i Shannon Träder i kraft under en

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

DEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-5-2

DEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-5-2 ISBN 978-91-980248-5-2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Praktisk Musikteori 2... 3 SYSTEM... 4 Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor... 4 Funktioner... 4 Stegsystem... 4 Berklee-systemet (jazzteori)... 4 Testa

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Meditativ Balans. Gör alla övningar extremt långsamt. Helén Kåselöv.

Meditativ Balans. Gör alla övningar extremt långsamt. Helén Kåselöv. Meditativ Balans Meditation är det centrala i all form av traditionell yoga. Detta pass som är ämnat att skapa en fördjupad lugn-och-ro-respons och meditativ upplevelse i sig, syftar framförallt till att

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid!

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid! JULUTMANINGEN Utrustning: klubba, boll, två koner. Regler: Teknikövningarna sida 2-5 - görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid! Styrkeövningarna sida 6-15 görs enligt antal gånger

Läs mer

http://zrajm.org/songs/notguide/

http://zrajm.org/songs/notguide/ 1 av 10 2015-09-23 17:04 Den här texten är skamlöst stulen ifrån http://www.fritext.se/boms/bommall.html och upphottad för mina egna behov (framförallt har jag stoppat in engelsk terminologi, det är lämpligt

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

MP-100. Bruksanvisning

MP-100. Bruksanvisning MP-100 Bruksanvisning INNEHÅLL Uppackning av Merit MP-100 --------------------------------------- 3 Batteriinstallation ------------------------------------------------------ 4 Nedladdning av musik ------------------------separat

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 skriva

Läs mer

Matematik klass 1. höst-terminen

Matematik klass 1. höst-terminen Matematik klass 1 höst-terminen rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Anneli Weiland Matematik åk 1 HT 1 Rita rätt antal bollar 1 2 3 4 5 Rita rätt antal fiskar I II III IIII V skriv romersk

Läs mer

UPPGIFT 1 LAMELLER. Minsta antalet hål: 1. Första lamellen? Andra lamellen? Minsta antalet hål: 3

UPPGIFT 1 LAMELLER. Minsta antalet hål: 1. Första lamellen? Andra lamellen? Minsta antalet hål: 3 UPPGIFT 1 LAMELLER FIGUR 1. Överst de två lamellerna som de ges till programmet. Underst samma två lameller när den ena förskjutits så att bästa läge uppkommit. I figur 1, övre delen, ser du två lameller,

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer