Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
|
|
- Pernilla Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elbas Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare!
2 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven för grund- och musikinstitutsnivåerna i Finlands musikläroinrättningars förbund har utvecklats i andan av Utbildningsstyrelsens riktlinjer för den fördjupade läroplanen för grundundervisning i konst. Det nya innehållet ger eleverna en större frihet och läraren mera ansvar när det gäller repertoaren. Det viktigaste är att väcka intresse för att spela och uppträda samt att upprätthålla ett förhållande till musiken. Nivåprovens innehåll Nivåproven skall uppmuntra eleven att söka sin egen musikaliska identitet. och läraren planerar nivåprovet tillsammans. Ensemblespel är en väsentlig del av studierna och en del av nivåprovet kan bestå av ensemblespel. Programmet bör i genomsnitt uppfylla respektive nivås rekommendationer beträffande innehållet. Repertoaren bör ge en god bild av elevens färdigheter rent rytmiskt, harmoniskt, tekniskt och formmässigt samt vad gäller stilkännedom och frasering. Erfarenheterna av prestationen samt nämndens sporrande och konstruktiva utvärdering hjälper eleven att sätta upp nya mål. Nivåprov Nivåprovet kan ske i form av ensemblespel, om möjligt i slutproven som konsert eller konsertliknande tillställning. Repertoaren bör omfatta de rekommendationer som ges för respektive instrument. Repertoaren kan delvis gärna utgöras av elevens egna kompositioner. s tekniska nivå (skalor, etyder, harmonikunskaper, rudiment m.m.) kan konstateras separat från nivåprovet, enligt det enskilda musikinstitutets praxis. Tekniskt kunnande Att utveckla elevens tekniska färdigheter bör vara en naturlig del av spel- och ensemblelektionerna, vilket stöder elevens utveckling och förhållande till instrumentets krav. Närmare beskrivning av de tekniska kraven framkommer i de enskilda instrumentfordringarna. Att spela utantill Utantillspel skall i huvudsak eftersträvas. Repertoaren Repertoarförteckningarna för varje enskilt instrument ses som hjälpmedel för lärarna och fungerar som riktgivande exempel inför planering av elevens repertoar. Läraren kan specifikt ta fram material enligt den enskilda elevens intresse, nivå och behov. Repertoaren bör vara varierad och mångsidig. Bedömning Bedömningens uppgift är att stöda inlärningen och hjälpa eleven att sätta upp mål samt uppnå dessa. En mångsidig, kontinuerlig utvärdering innehåller en uppmuntrande och konstruktiv respons samt handledning i självutvärdering. 2
3 Bedömningsskala utmärkta 5 berömliga 4 goda 3 nöjaktiga 2 godkänd 1 omtages Slutproven bedöms med skalan 1-5 och omtages. Om så önskas kan läroinrättningen tillämpa en mer detaljerad poängsättning (utmärkta 21-25, berömliga 16-20, goda 11-15, nöjaktiga 6-10, godkänd 1-5) enligt grunderna för den egna läroplanen. Andra prestationer än slutprov kan bedömas utan betyg. Nivåprovet är då antingen godkänt eller omtages. Enligt de nationella grunderna för läroplanen bör antalet bedömare vara minst två. Musikinstitutet kan i sin egen läroplan närmare bestämma bedömningsnämndens sammansättning. I nivåprovsprotokollet bör framgå att elevens tekniska nivå är dokumenterad. får en muntlig bedömning av nämndemedlemmarna alternativt ordförandes sammandrag. får en skriftlig utvärdering enligt Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. 3
4 Grundnivå 1 ALLMÄNNA MÅL - hittar ett naturligt sätt att spela - förmår läsa enklare nottextur - behärskar övningens grundelement, bl.a. regelbundenhet, mångsidighet och självständighet - erhåller tekniska och rytmiska grundfärdigheter - förmår ta fram styckets karaktär - erhåller färdighet i att lära sig nya stycken - erhåller färdighet i att spela utantill - erhåller färdighet i att gestalta enklare musikaliska strukturer - får handledning i att uppträda - får erfarenhet av att uppträda - får erfarenhet av samspel - får intresse för att lyssna på musik - förmår sköta sitt instrument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - förstår basens funktion i musiken och rytmensemble - behärskar enkelt gehörsspel - behärskar enkla baskomp - får färdighet i att förstå och känna rytmik samt underindelning (subdivision). INNEHÅLL - pentatoniska skalor i dur och moll i flyttbara positioner - skalorna spelas så att de stöder elevens utveckling och beaktar instrumentets förutsättningar - treklanger i dur och moll i flyttbara positioner - rytmik, puls och indelning - rytmpyramid på en ton (fjärdedel, åttondel, sextondel) - höger- och vänsterhandsteknik - riff som baserar sig på pentatoniska skalor - riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - riff och stycken från pop-, rock- och bluesgenren samt annan musik som stöder elevens utveckling innehållande rak åttondels-, fjärdedels- och shufflerytmik - gehörsspel - ackordprogressioner I-IV-V, I-VI-IV-V o.s.v. - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter på gehör - introduktion av noter - ensemblespel - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - treklanger i dur och moll 4
5 - uppspel av tre stycken eller mönster (patterns) i olika tempo, av vilka ett spelas upp utan ackompanjemang - ackordprogressioner med valfri kompfigur - ackord-prima vista 5
6 Grundnivå 2 ALLMÄNNA MÅL - utvecklar sin notläsning - utvecklar fortsättningsvis övningens grundelement - utvecklar tekniska och rytmiska färdigheter, bl.a. förståelse av rytmisk underindelning - improviserar och komponerar utgående från sina egna förutsättningar - lär sig nya stycken på egen hand - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - vidareutvecklar sina färdigheter i att musicera i grupp - lyssnar på musik och identifierar olika stilar och genrer. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - besitter tekniska grunder för elbasspel - utvecklar sitt gehörsspel och sin formkänsla samt skapar baslinjer - förstår samspelet och kommunikationen mellan bas och trummor. INNEHÅLL - durskalor - harmoniska moll- och bluesskalor - naturlig mollskala - introduktion av öppna strängar till skalspel - skalorna spelas så att de stöder elevens utveckling och beaktar instrumentets förutsättningar - höger- och vänsterhandsteknik - fyrklanger i grundposition - rytmpyramid på skala (fjärdedelar, åttondelar, åttondelstrioler, sextondelar) - riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - riff och låtar som stöder elevens utveckling - komprytmik 4/4, 3/4, 6/8, 12/8, 2/4 - rock- och blues walking bass - sextondelsrytmik samt soul- och funkmönster (patterns) - ackordprogressioner - notläsning - gehörsspel - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter (på gehör och enligt notation) - ensemblespel - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i grundposition - uppspel av fyra stycken eller mönster (patterns) i olika tempi, av vilka ett spelas upp utan ackompanjemang - ackordprogressioner med valfri kompfigur - ackord- och melodi-prima vista 6
7 Grundnivå 3 ALLMÄNNA MÅL - upprätthåller och utvecklar sin spelförmåga på ett självständigt sätt - får beredskap för ett livslångt musikutövande - utvecklar ytterligare sina tekniska och rytmiska färdigheter samt det konstnärliga uttrycket - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - fungerar som fullvärdig medlem i en grupp - lyssnar på musik, stiftar bekantskap med nutida musik och musiktradition samt följer med händelser inom musiklivet bl.a. genom media och konserter. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - behärskar grunderna i olika genrer inom rytmmusiken - behärskar grunderna i improvisation - har inblick i olika speltekniker och sound inom olika genrer - förmår transkribera för sitt instrument. INNEHÅLL - melodisk moll - kyrkotonarternas sju steg - skalor i två oktaver enligt Gary Willis method (se bilaga) - skalorna spelas så att de stöder elevens utveckling och beaktar instrumentets förutsättningar - rytmpyramid - fyrklanger i alla vändningar - jazzbaserad walking bass (in 2, walking bass, jazzblues, rhythmchanges, II-V-I, jazzwalz) - latin (komprytmik, samba, bossa nova, afro-cuban bass, latinlines, reggae) - soul och funk (motown, Jaco Pastorius, Tower of Power, slapstyle, James Brown m.m.) - soloimprovisation (blues, modal improvisation, enkla ackordprogressioner) - notläsning - gehörsspel - melodispel - rytmik och frasering - transkription - lyssna på inspelningar - ensemblespel - studioarbete - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i alla vändningar - uppspel av fyra till sex stycken med kompgrupp - ackord- och melodi-prima vista 7
8 Musikinstitutsnivå ALLMÄNNA MÅL - tillägnar sig kunskaper och färdigheter som möjliggör fortsatta musikstudier eller en livslång hobby - tolkar musik självständigt - förmår ge musikaliska helheter ett personligt uttryck - erbjuds möjligheter och får erfarenhet av att uppträda och spela i olika musikaliska sammanhang - blir en aktiv musikkonsument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - utvecklar sin egen musikaliska röst och identitet - förmår både rytmiskt och dynamiskt spela olika stilar med olika sound och fraseringar - behärskar olika sätt att fysiskt hantera sitt instrument - förmår improvisera - har god kännedom om olika harmonier och ackordprogressioner - besitter goda kunskaper i gehörsspel. INNEHÅLL - olika sätt att fysiskt hantera elbasen - olika rytmiska fraseringar: laid back, in front of the beat och swingfrasering - rytmik - jazzgenren - latingenren (kubansk, brasiliansk) - soulgenren - fingerfunkgenren - slapbass - funkgenren - reggae - udda taktarter - kyrkotonarter - modes utgående från melodisk moll - notläsning - gehörsspel - avancerad improvisation - melodispel - transkriptionsuppgifter - avlyssning av inspelningar - femklanger - studioarbete - ensemblespel - valfria studier NIVÅPROV - variationsrik konsert på ca 30 minuter med sex till åtta stycken - prima vista enligt bigbandstil 8
9 UTVÄRDERINGSGRUNDER När elevens spel utvärderas skall man ta hänsyn till behärskandet av följande tekniska, tolkningsmässiga och konstnärliga faktorer: - rytmkänsla och time (underindelning) - tonkvalitet och dynamik - naturligt spelsätt, ergonomi - musikaliskt uttryck - uppträdande och närvaro - stilkänsla - samspel och interaktion - förberedelse och genomförande av programmet - spel glädje - mental träning och förberedelse 9
10 TIPS OM TAJMING- OCH RYTMIKÖVNINGAR Att få god tajm är, för det mesta, inte svårt. Konstateras skall, att ju bättre teknisk färdighet du har på ditt eget instrument, desto större är sannolikheten att du kan hålla en jämn puls i ditt musicerande. När man övar tajm så är det mest väsentliga, att du för det första, gör det med hjälp av en metronom eller en trummaskin eller förinspelad musik som utan tvivel är gjord med hjälp av sekvenser. Om vi börjar med metronomen, så sätt den på ett mediumtempo t ex ¼=60 slag i minuten. Stampa med foten i samma puls som metronomen samtidigt som du ljudligt (viktigt) räknar sextondelar med munnen: 1 å så å 2 å så å 3 å så å 4 å så å. Det mest väsentliga är alltså att foten stampar pulsen hela tiden. När du känner dig bekväm med detta så klappar du med händerna t ex den sista sextondelen i varje takt, dvs. 4 å så å. Om du märker att foten följer med ditt klapp; gå tillbaka till ruta ett! Om det känns avspänt och under kontroll så kan du klappa som nästa övning t ex alla å i takten. Glöm inte att räkna högt hela tiden. Tar vi steget vidare så kunde nästa övning basera sig på åttondelstrioler. Ta då samma tempo (60) och stampa pulsen med foten, räkna högt (viktigt) 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så. Klappa först den sista triolen, alltså så, i varje fjärdedel. Därefter klappar du det andra triolslaget i varje fjärdedel alltså å. Försök att även känna groovet i kroppen när du gör dessa övningar, för att inte tala om när du spelar ditt instrument. Om kroppen är med så torde även ditt spel låta avslappnat. Prova även med åttondelar, räkna då 1 å 2 å 3 å 4 å. Som tumregel kan man säga att ju långsammare tempo desto tätare med indelningsrytmik och ju snabbare desto sprödare. Tempi i dina övningar skall vara långsamt. Att sedan göra allting snabbare är inte så stor konst. Det absolut viktigaste är att din fot stampar pulsen och du känner groovet i kroppen. När du sedan musicerar och märker att din fot antingen är helt stilla eller stampar efter de fraser du spelar; ja då har du ett problem! Gå tillbaka till ruta ett! Med andra ord skall du relatera allt du spelar till din puls (läs: fot). Ett annat sätt att öva tajm är när du lyssnar på radio eller skiva. När du hittat pulsen, sänk då volymen till noll och sjunga indelningarna, som är passlig för just den låten, och efter en stund öka volymen på nytt. Hur nära pulsen var du när musiken hördes på nytt? Användandet av metronom kan du också laborera med på så sätt, att du spelar t ex dina skalor så att pulsen från metronomen och din fot, spelas på alla sista triolslag, alltså så. Redan i initialskedet märker du att skalorna faktiskt svänger! När du sedan känner dig trygg i ditt tajmspel så blir följaktligen nästa steg att lyssna på trumspelaren, vars primära uppgift bl.a. är att sammansvetsa allas rytmkänsla och puls till ett. Din solida puls är lika viktig som alla andras. Fotnot: tajm= tidsuppfattning / puls 10
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs merKlarinett (rytmmusik)
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Klarinett (rytmmusik) Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merSML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Trummor. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trummor Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merSML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merSML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Minna-Liisa Tammela, Emmi Skaag, Emma Raunio, Anne Carlsson INLEDNING Alla har sin egen röst. Vi popsånglärare
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Åsa Gustavsson, Musikinstitutet Kungsvägen Hellevi Lassfolk, Musikinstitutet Juvenalia INLEDNING
Läs merÖvergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kari Jämbäck, Musikinstitutet Kungsvägen Otso Summanen, Musiikkiopisto Avonia INLEDNING
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merCentralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merMusik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Läs merSamarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merSe möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst
Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Leila Kurkikangas, Musiikkiopisto Juvenalia Maarit Ranta, Musiikkiopisto Juvenalia Ulrike
Läs merFör att: Kunna spela tillsammans med andra i olika grupper och orkestrar. Få en bra musikalisk grund inför elevens fortsatta resa inom musiken.
Slagverk Så här börjar man: Vi lär oss att uppleva och förstå pulsen i musiken genom lyssnande och härmövningar. Vi jobbar med grundläggande teknik för virveltrumma samt trumset första året. Alla antagna
Läs merPlanering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merMUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING
Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Matematiken och musiken hör nära samman. Det märkliga och harmoniska sambandet mellan olika toners höjd och intervall utforskades
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merKurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 22 of 39 Kurser termin 3 och 4, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1009 BG1011 BG1012 BG1013 BG1014 Huvudinstrument 2, kandidat, jazz,
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Hanna Haapamäki, Satu Parkkonen och Kimmo Absetz INLEDNING Bästa blockflöjtsvänner! Denna kunskapsstege
Läs merFokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Läs merSveaskolans mål i musik
Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,
Läs merMusiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1
Musiklinjen Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Läsåret 2010/2011 Huvudinstrument Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på sitt huvudinstrument,
Läs merBroskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merKURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merAllmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Läs merSkolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,
Läs merKurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 8 of 39 Kurser termin 1 och 2, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1002 BG1003 BG1004 BG1005 BG1006 BG1007 BG1008 Huvudinstrument 1,
Läs merRockMusikLinjen MUSIKER LÅTSKRIVARE HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE
RockMusikLinjen är en studiemedelsgrundande 1-årig utbildning. Kurstiden är heltid och undervisningen är förlagd till måndagar t. o. m. fredagar. Total kurstid är 34 veckor fördelat på 2 terminer, 30 timmar
Läs merLäsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Läs merBalettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen
1 Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen Balett Att utveckla dansen som sceniskt uttryck Att utveckla en baletteknik som möjliggör en yrkeskarriär som dansare Att skapa insikt och förståelse
Läs merMusik Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikinstitut(i(samarbete(med(grundskolan(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikundervisning!genom!brasskarusell!!!!!!
Musikinstitutisamarbetemedgrundskolan Musikundervisninggenombrasskarusell PeterRoos Kehittyvärehtori2014=2015 Sibelius=akademin Innehållsförteckning Inledning 1. Hurinleddessamarbetetmellangrundskolaochbrasskarusell?
Läs merCentrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merAnsökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Läs merHANINGE MUSIKKLASSER Brandbergsskolan
HANINGE MUSIKKLASSER Brandbergsskolan Sång- och orkesterklasser Haninge musikklassers verksamhet är förlagd till Brandbergsskolan och är integrerad med skolans övriga verksamhet. Vi följer samma läroplan
Läs merKKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits
KONSTNÄRLIGA FAKULTETSNÄMNDEN KKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Konstnärliga
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kristian Kauppinen, Musikinstitutet Kungsvägen Kari Tikkala, Musikinstitutet Juvenalia
Läs merMusik på distans. Information & Kursbeskrivning
Musik på distans Information & Kursbeskrivning Läsåret 2015/2016 -Musik på distans- Läsåret 2015/2016 #2 - Allmän information för Musik på distans, 25% deltid, läsåret 2015/2016 - Vision/mål för kursen
Läs merGRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:
Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Tanja Kauppinen-Savijoki, Rabbe Österholm, Christel Österholm INLEDNING Grunderna i sång
Läs merAnmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester
Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100] 7 kap. Gr2: 28
Läs merÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM
ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM Sverige kan stoltsera med en stor mängd fantastiska låtskrivare och artister som försett några av världens i särklass största artister med toppklassigt låtmaterial. Namn
Läs merMusik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Läs mer4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.
Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merperception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion
2009 UW Kultursyn perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Action without reflection Reflection after action Reflection before action Reflection in action Donald Schöön The Reflective
Läs merPlanering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Fågelbäcksskolan i Trelleborgs kommun. Beslut
Beslut Trelleborgs kommun trelleborgs.kommun@trelleborg.se 2018-10-26 Dnr 400-2017:10215 Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Fågelbäcksskolan i Trelleborgs kommun
Läs merMusik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs merFÖRESKRIFT 41/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I MUSIK I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 41/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I MUSIK I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund ISBN 952
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merTillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN
Läs merVårens kurser för barn och unga!
Vårens kurser för barn och unga! Musik är glädje och lust! Från våren -16 har vi musiklekis varje vecka! Kom och möt Bel Cantos nya musiklekislärare Rebecka Aavanen, Pirjo Högbäck och Anders Hallbäck!
Läs merMUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MUSIK Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och
Läs merEnsemblesång samt musikteori
Ensemblesång samt musikteori Kursens syfte är att ge de studerande en grundläggande teknik i ensemblesång, stämsång, notläsning, rytmik, dynamik, frasering, intonation och auditionträning. - en medvetenhet
Läs merFörslag till fyra nya lokala inriktningar på det estetiska programmet på Angeredsgymnasiet från och med läsåret 2006/2007
Sid 1 Förslag till fyra nya lokala inriktningar på det estetiska programmet på Angeredsgymnasiet från och med läsåret 2006/2007 ESTETISKA PROGRAMMET LOKAL INRIKTNING: ARTIST Programmål och programstruktur
Läs merGr2: 28 Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som
Antagningsomgång 2016-01 Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100]
Läs merUndervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Uppgifter Filmmusik Soundtrap av Rickard Carlsson 2017 -Filmmusik är en bakgrundsmusik eller musik som beskriver och förhöjer filmens budskap eller rollfigurernas känslotillstånd. Filmmusik förekommer
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs mer