Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3"

Transkript

1 ~SAlA Bilaga KS 2011/114/2 ~ KOMMUN 1112) ANSÖKAN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Lisa Granström Energimyndigheten Box Eskilstuna Ink. ANSÖKAN Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3 Detta är Sala kommuns ansökan till Energimyndighetens program Uthållig kommun etapp 3. Ansökan diskuterades på Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 24 maj 2011 och preliminärt beslut om ansökan fattades av KSAU den 31 maj 2011, vartefter ansökan skickas in. Kommunstyrelsen fattar slutgiltigt beslut om ansökan den 9 juni 2011 och beslutet skickas därefter till Energimyndigheten. Ansökan är upplagd enligt Energimyndighetens ansökningsformulär. GRUNDUPPGIFTER Kommunens namn: Sala kommun Ansvarig kontaktperson: Lisa Granström, Temaområden som kommunen avser att delta i: Fysisk planering Näringspolitik ANSÖKAN 1. Beskriv kommunens förvaltningsorganisation för energi- och klimatarbetet Nedanstående bild inklusive text beskriver den organisation som Sala kommun tänker arbeta utefter inom ramen för Uthållig kommun etapp 3. Efter utvärdering av den organisationsstruktur som valdes i etapp 2 har vi valt att göra en omorganisation. Den nya organisationen kommer få en mycket starkare direkt politisk förankring i och med att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för arbetet. Utvärderingen visade även att arbetssättet med två programledare var ett vinnande koncept och därför kommer arbetsformen att behållas. SALA KOMMUN Tekniska förvaltningen Box Sala Besöksadress: Rådhusgatan 4 C Växel: Fax: Lisa Granström Miljöingenjör Direkt:

2 ~SAlA ~KOMMUN 2 (12) Tekniska förvaltningen A. Styrgrupp B. Ledningsgrupp C. Programledare 2 st D. Arbetsgrupp E. Projektgrupp E. Projektgrupp A. Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU sammanträder en gång i månaden och kommer ha en stående punkt kring Uthållig kommun minst varannan månad. Då ska programledarna rapportera hur arbetet fortskrider och beslut om inriktning mm tas. Arbetssättet garanterar en stark politisk förankring och engagemang. B. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av de förvaltningschefer och de bolags Vd:ar vilka för de verksamheter blir berörda. Ledningsgruppen finns redan och leder arbetet inom projektet Energi och byggande. Ledningsgruppens ansvar är att leda och vara programledarnas stöd i det operativa arbetet. C. Programledare Två programledare kommer att vara verksamma inom etapp 3 av Uthållig kommun. Detta för att försäkra sig om att programmet leds vidare vid eventuella längre frånvaroperioder. Ena programledaren är organiserad under kommunledningen, vilket gör att de övergripande frågorna får en

3 3 (12) 2011"05~09 Tekniska förvaltningen naturlig plats i arbetet. Den andra programledaren är organiserad på Tekniska förvaltningen, vilket ger en nära kontakt med kommunens lokalförvaltare. En viss uppdelning av arbetsuppgifterna kommer ske utifrån temaområden. En av programledarna kommer vara kontaktpersonen mot Energimyndigheten. Programledarnas ansvar är att vara kontakten mellan myndigheten och kommunkoncernen. Att bygga vidare på de nätverk som skapades under etapp 2 är en förutsättning för fortsatt bra arbete inom Uthållig kommun i Sala. Programledarna svarar även för att programmet drivs vidare i den riktning som styrgruppen beslutar. Täta kontakter med styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen och de olika projektgrupperna är självklar. Arbetssättet är väl beprövat inom etapp 2 och anses vara ett gott exempel att bygga vidare på. D. Arbetsgrupp Inom etapp 3 kommer Sala arbeta vidare med den tvärsektoriella arbetsgrupp som bildades under etapp 2. Beroende på inriktning av Etapp 3 kan gruppens sammansättning förändras något. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att dra lärdom av de projekt som genomförs, se samordningsvinster och se när samarbetsmöjligheter uppstår. E. Projektgrupper Det kommer att bildas en projektgrupp för varje delprojekt inom de två respektive temaområdena. Projektgrupperna har ett operativt ansvar att driva projekten framåt. Via programledarna får projektgrupperna information som förmedlats av Energimyndigheten. 2. Beskriv vilka resurser kommunen avser att avsätta för arbetet inom Uthållig kommun Kommunen kommer att avsätta resurser framförallt i form av nedlagd arbetstid. Deltagarna i styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen samt projektgrupperna avsätter tid till att arbete med projekten, delta i möten, konferenser samt deltaga i de utbildningar m.m. som Energimyndigheten anordnar. Respektive projekt har ansvar för att ekonomiska medel tilldelas projekten. Det kan ske inom befintlig ram eller genom att projektmedel äskas.

4 .m SALA lci1 KOMMUN Tekniska förvaltningen 3. Beskriv vilka projekt eller ideer som kommunen avser att utveckla genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Kommunen kommer kraftsamia för att koncernövergripande arbeta mer samordnat och strategiskt med energifrågan vid ny- och ombyggnation. Det innebär att energibolaget (Sala-Heby Energi AB), bostadsbolaget (Sala bostäder AB), fastighetsbolaget (SIFAB), Sala Silvergruva AB samt kommunens lokalförvaltarnare, planarkitekter, markingenjörer samt upphandlarna gemensamt ska samarbeta för att hitta nya sätt hur vi kan arbeta för att det som byggs i Sala ska vara mer energieffektivt. Det övergripande syftet med projektet är att uppnå målen i klimatstrategin genom att arbeta med dessa frågor. Projektet Energi och byggande har redan tagit fart i Sala. En workshop genomfördes i maj På workshopen deltog 50 personer och representanter fanns från samtliga nämnder, förvaltningar och bolag, vilket visar att frågan engagerar hela kommunkoncernen. Diskussionerna kring workshopfrågorna var livliga och det finns nu en gemensam bild kring att Sala kommun behöver agera tydligare i dessa frågor. Att arbeta samordnat med frågorna på många olika nivåer i den kommunala verksamheten tror vi är ett framgångsrecept. I Uthållig kommun etapp 3 vill Sala kommun studera hur vi kan lyfta frågan om energi och byggande i allt från energi- och klimatstrategi, översiktlig fysisk planering, detaljplanering, markavtal, upphandling, bygglov ner till det konkreta genomförandet av byggprojekt och driften av våra byggnader. Vi tror att vi gör detta lämpligast genom att inledningsvis upprätta någon form av avsiktsförklaring för "energieffektivt byggande i Sala" kopplat till framtagande av projektplaner och handlingsplaner för policys och riktlinjer vad gäller energieffektivt byggande i Sala. Projekt som diskuterats inom temat Energi och byggande är bland annat att öka nyproduktion av passivhusjlågenergihus i kommunen. Vi skulle inom ramen för detta då undersöka hur vi kan arbeta med riktlinjer och krav både för det som byggs av kommunen för att nyttja för egen verksamhet men även för privat byggnation. Även att undersöka hur vi kan ställa krav när kommunen är markägare och hur kommunen kan stimulera marknaden att bygga passivhus skulle kunna vara en del av det arbetet. Att arbeta med "morötter" för att belöna energismart byggande bör också utredas vidare. Att ombyggnation och renoveringar, i kommunalt ägda lägenheter och lokaler, samt i privata fastigheter, ska göras med passivhusjlågenergihus teknik är delprojekt som diskuterats.

5 ~SALA ~KOMMUN 5 (12) Tekniska förvaltningen Inom ramen för Energieffektiviseringsstödet har Sala i handlingsprogrammet angett många projekt, på temat Energi och byggande, som ska genomföras. Genom vårt deltagande i Uthållig kommun etapp 3 planerar Sala kommun växla upp det grundläggande arbete som genomförs inom stödet. Exempel på detta är att utveckla samarbeten både koncernövergripande, men även mellan privata aktörer, statliga bolag och högskolajuniversitet. Inom projektet Energi och byggande kommer fysiska åtgärder i befintligt bestånd genomföras men även frågor kring samarbeten och samverkan kommer att prioriteras. Vi tror att projektet, genom att ta ett koncernövergripande ansvar och föra aktiv dialog med privata aktörer och näringslivet, kan utgöra ett spjutspetsprojekt för kommuner med samma förutsättningar som Sala. Projektet Energi och byggande berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" samt "energijfjärrvärmebolagens medverkan i fysisk planering" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. ii. Klimatsmart stadsdel I det pågående arbetet med Plan för Sala stad (PFSS), fördjupning av översiktsplanen, har särskilt fokus lagts på att studera staden ur ett energi perspektiv, då staden har varit kommunens fallstudie inom Uthållig kommun etapp 2. Det är nu dags att ta detta projekt ett steg vidare och bli mer konkreta. Detta vill vi göra genom att jobba mer detaljerat med ett av kommunens utvecklingsområden som pekas ut i Plan för Sala stad. Enheten Planering och utveckling på kommunstyrelsens förvaltning har påbörjat ett samarbete med kommunens energibolag, Sala-Heby Energi AB, för att undersöka hur Sala kommun skulle kunna möjliggöra byggandet aven energismart stadsdel i Sala. Tanken med projektet är att det ska vara kompetenshöjande och fungera som ett pilotprojekt för att ta reda på mer kring; vad kan detaljplan och markavtal reglera? Vilka energikrav ska vi ställa? Vilka styrmedel och morötter är lämpliga? Projektet berör punkterna "spetsteknik inom stadsbyggnadsprojekt", "energi-jfjärrvärmebolangens medverkan i fysisk planering" samt "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader. Sala kommun har ett mycket rikt kulturarv. Ett av våra unika områden är Sala Silvergruva med många värdefulla kulturbyggnader. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Att renovera dessa byggnader och

6 .m SALA.,.., KOMMUN 6 (12) Tekniska förvaltningen möjliggöra energieffektivisering är en utmaning. Fastigheterna på Sala silvergruva ägs av att ett kommunalt bolag, Sala silvergruva AB. Under 2011 har en avhandling från KTH undersökt vilka möjligheter det finns att skapa ett hållbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende på ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Avhandlingen undersökte nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfångare, solceller, pelletspannor, värmepumpar, effektivisering samt lagring av värme från växthus respektive fjärrvärme. Avhandlingen framhöll också vikten av att arbeta med energieffektiviseringar, dock utreddes inte detta i avhandlingen. Inom ramen för Uthållig kommun Etapp 3 vill därför bolaget finna lösningar för att genomföra energieffektivisering på ett tillfredställande sätt, både kulturmiljömässigt och ekonomiskt. Detta ska uppnås genom framförallt samarbeten och samverkan (läs mer under punkt 6). Avhandlingen anger en rekommendation för fortsatt arbete där undersökning av vindhastigheten ska ingå, för att undersöka potentialen för vindkraft på gruvområdet. Detta skall göras under en längre mätperiod, helst över ett helt år eller längre. Detta har Sala Silvergruva AB för avsikt att genomföra inom ramen för etapp 3. Projektet berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. iv. Planering av vindkraft 2009 genomfördes en vindkartering av det kommunala energibolaget Sala-Heby Energi AB och LRF. Karteringen saknar dock koppling till den fysiska planeringen och kommunens översiktsplan. Sala kommun har därför som avsikt att inom ramen för Uthållig kommun etapp 3 speciellt utreda frågan kring vindkraft och vindkraftsetableringar i den nya översiktsplanen som ska börja tas fram under Projektet berör punkten "mark- och planprocesser för produktion av förnybar energi" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. b. Temaområde näringspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sedan etapp 2 i Uthållig kommun har Sala genomfört ett projekt, Ekolyftet, riktat mot näringslivet med syfte att införa miljöledningssystem. Nätverket med privata företagare är fortfarande mycket aktivt. Kommunens näringslivsorganisation, Företagarcentrum, har för avsikt att under etapp 3 stödja och växla upp arbetet med miljöledningssystem, med befintlig grupp som bas, för att fokusera på energieffektivisering. Arbetet planerar att, med

7 Tekniska förvaltningen energi kartläggnings checkarna som grund, arbeta för ett mer energi effektivt näringsliv. Det innefattar även utbildningar, frukostrnöten mm. Företagarcentrum har även planer på att inrätta ett Passivhus centrum för Mälardalen i Sala. Centrumet skulle innefatta utbildningar, både för yrkesverksamma men även genom Yrkeshögskolan. Ett inledande möte med näringslivet, skolan, tjänstemän och politiker genomfördes i mars, där alla ställde sig positiva till Företagarcentrums målsättning. Kontakter har även etablerats med det befintliga passivhuscentrumet i Alingsås.lnom etapp 3 vill Företagarcentrum etablera ett passivhuscentrum i Mälardalen. Projektet berör punkterna "kommunen som samordnare för företagsnätverk" och "kommunen och näringsliv i samverkan med andra regionala parter i energi- och klimatarbetet" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala-Heby Energi AB har för avsikt att etablera en lokal biogasproduktion belägen mellan Sala och Heby och baserad på substraten halm, gödsel och slakteriavfall. Ca 8000 ton TS av substratmaterial kommer användas och halm kommer att utgöra den dominerande råvaran för biogasproduktionen. Det unika med anläggningen blir förbehandlingen med termisk hydrolys, som kommer att göra det möjligt att utnyttja halm för rötning på ett industriellt sätt. Rötresterna kommer att återföras till jordbruksmark för att säkra kretsloppet av näringsämnen. Biogasen kommer att uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Konceptet att utnyttja ett vanligt förekommande lignocellulosamaterial med stor potential, halm, för produktion av biogas kan med denna anläggning demonstreras i ett lokalt/regionalt energisystem på ett mycket bra sätt. Sala-Heby Energi AB har sökt investeringsmedel från Energimyndigheten för projektet. Arbetet inom Uthållig kommun etapp 3 skulle innebära att investeringen kopplas till en plattform för erfarenhetsutbyte och spridning av det goda exemplet. Projektet berör punkterna "stärka lokal förnybar energiproduktion genom kommunala satsningar" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3.

8 8(12) Tekniska förvaltningen 4. OCH 5 Vilka mål och resultat har ni för projekten? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Målet med projektet energi och byggande är att vara ett övergripande projekt och katalysator för genomdrivandet av energieffektiviseringar i kommunen. Målet är att säkerställa att byggande i Sala är energieffektivt Till 2015 ska projektet ha bidragit med att målen i klimatstrategin nås. ii. Energismart stadsdel Målet med projektet är att arbeta fram en modell för hur en mindre kommun kan arbeta med energifrågan på stadsdelsnivå. Vilka styrmedel råder kommunen över, utformning av bebyggelse, transporter etc. Resultatet tänker vi oss skulle kunna användas som underlag för "policy" för byggande på kommunal mark. Resultatet tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Dels så förväntas en mätbar minskning av energiförbrukningen, både i kwh och kronor. Vidare kommer erfarenheter sammanställas i en handbok med bland annat goda exempel som ska användas inom respektive bolag, men även ska spridas till andra med likande utmaningar. iv. Planering av vindkraft Målet med projektet är att få styrdokument för arbetet med vindkraft och genom dessa få ett mer effektivt arbetssätt vad gäller vindkraftfrågan. Syftet med handlingen är att den ska underlätta för kommunerna, andra myndigheter och eventuella exploatörer i kommande prövningar av vindkraftsanläggningar

9 JmSAlA W'i1I KOMMUN 9 (12) Tekniska förvaltningen b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv ii. Målet är att skapa nätverk mellan kommunen och näringslivet och inom näringslivet för att Sala ska får ett mer energieffektivt näringsliv, med större konkurrenskraft. Att etablera ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Biogasproduktion i Sala/Heby Målet är en produktion av 20,7 GWh biogas årligen. I och med att gasen ska upp graderas till fordonsgaskvalitet kommer det kunna ersätta 2100 m 3 bensin och därmed minska utsläppen av koldioxid med över 5000 ton/år. 5. Vilket stöd efterfrågar kommnnen från Energimyndigheten för att kunna utveckla projektet/ideen på bästa sätt? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt. uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. ii. Energismart stadsdel Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. Expertkunskap att bolla detta specifika projekt med eller medel att anlita "projektledare" för att säkerställa att processen leder till önskat resultat. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Inom projektet skulle expertstöd sökas på Energimyndigheten. Även myndighetens roll som förmedlare av kontakter inom den statliga sektorn, verk (tex Statens fastighetsverk) och myndigheter, efterfrågas. Projektet skulle även vilja, med hjälp av energimyndigheten, knyta kontakt och söka stöd av Högskolan på Gotland och forskningsprogrammet Spara och bevara

10 I'mSAlA ~KOMMUN 10 (12) Tekniska förvaltningen iv. Planering av vindkraft Inom projektet önskar Sala stöd av Energimyndigheten att genom att möjliggöra samordning av den planerade utredningen med andra kommuner i samma situation. b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sala önskar experthjälp av Energimyndigheten när det gäller energieffektivisering i näringslivet med att hitta modeller, metoder och verktyg för effektivt nätverkande mellan kommun och näringsliv. Sala söker också stöd för att hitta bra utbildningsplattformar när det gäller energieffektivisering. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: Utgöra en plattform för spridning av vårt goda exempel Stärka kontakterna mellan universitet/högskola 6. Finns det ett strukturerat samarbete med regionala parter och/eller andra kommuner i ert beskrivna projekt? Om detta är fallet, beskriv det nedan. Som redovisats ovan kommer samarbeten ske i samtliga projekt. Samarbeten kommer att etableras kommunkoncernövergripande och med privata aktörer med liknande utmaningar. Sala önskar även etablera samarbeten och utbyte med andra myndigheter, Länsstyrelsen, statliga verk och högskolor/universitet. Inom vindkraftsprojektet planeras ett fortsatt samarbete med energibolag och intresseorganisationer. Ett ökat samarbete mellan näringsliv, markägare och lokala företag krävs för att uppnå ett lyckat resultat. För energieffektivisering i näringslivet har redan samarbete med Heby kommun inletts. Vi har för avsikt att gemensamt arbeta för ett mer energieffektivt näringsliv. Även samarbeten med EU-finansierade SUNE-projektet (Svartådalens Utsläpp s neutrala Energi)bland annat avseende utbildning kring energi effektivisering planeras. En inledande kontakt med passivhuscentrum i Alingsås har redan tagits. Dessa, samt näringsliv, skola, universitet/högskola och andra kommuner blir givna samarbetsparter för att skapa ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Samarbeten med Storstadsklustret, från Etapp 2, och deras gemensamma projektupplägg ses som en möjlighet till samarbete. Sala ser gärna samarbeten med andra kommuner som antas till Etapp 3.

11 fmsala ~KOMMUN 11(12) S-09 Tekniska förvaltningen 7. Beskriv ev spridningsvägar till andra parter för den kunskap kommunen inhämtar genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande ii. Genom de projekt Sala avser att genomföra inom ramen för Etapp 3 och Energi och byggande kommer spridningen vara god. Samtliga bolag och förvaltningar kommer vara aktiva och får ta del av de resultat som framkommer av genomförda delprojekt Sala kommer starta upp en hems ida (under kommunens officiella hems ida) där projekten kommer beskrivas, resultat, erfarenheter och tips kommer presenteras. Sidan kommer vara sökbar för alla vilket kan ge god spridning av våra projekt och resultat Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Energismart stadsdel Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Resultatet av projektet Energismart stadsdel tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Spridningseffekterna i projektet är stora. I Sala är hela innerstaden riksintresse för kulturmiljö där energieffektivisering ska gå hand i hand med värnande om riksintresset Där finns en möjlighet att sprida kunskapen både inom den kommunala koncernen som ägare till flera fastigheter, men även till privata aktörer och privatpersoner. Projektet öppnar även upp för fler projektdeltagare både kommunala och privata med likande utmaningar. En spridning nationellt är även den möjlig. iv. Planering av vindkraft Genom den plattform som Sala önskar att Energimyndigheten bistår kan arbetet spridas. Genom dialog med privata aktörer, näringsliv, markägare och intresseorganisationer sprids även frågan lokalt.

12 Pm SALA ~KOMMUN 12 (12) Tekniska förvaltningen 8. Övrigt b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Vårt arbete för att näringslivet ska bli energieffektivt kan spridas till andra kommuner med samma förutsättningar genom bland annat hemsidan, Energimyndigheten och massmedia. Ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala sprids genom de utbildningsinsatser som genomförs, framtaget material, massmedia, annonser, evenemang mm mm. ii. Biogasproduktion i SalajHeby Projektet förväntas spridas dels genom Energimyndighetens kanaler, dels genom den egna hemsidan, massmedia och trycksaker. Även möjligheter till studiebesök planeras. Energi- och klimatstrategi Kommunen har en antagen klimatstrategi från 2006 som bifogas denna ansökan. Klimatstrategin omfattar hela kommunen och är gällande. En tvärpolitisk grupp kommer i augusti få i uppdrag att ta fram en uppdaterad energi- och klimatstrategi. Till den politiska gruppen kommer berörda tjänstemän knytas. Nya projekt och samarbeten Under programperioden öppnar Sala upp för att ansluta sig till nya projekt och samarbeten som uppkommer inom ramen för Etapp 3. Med vänliga hälsningar Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Friman Kommunchef Bilagor: 1. Klimatstrategi för Sala kommun, antagen Sala kommuns arbete inom energi- och klimatfrågor,

13 3 ; Kl i matstrate för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB. Författare. miljöingenjör Lisa Granström Sala kommun och produktutvecklare Hans Nilsson SHE AB.

14 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFORTECKNING... 2 INTRODUKTION... 3 BÄRANDE IDEER FÖR ENERGI- OCH KLIMATARBETET I SALA KOMMUN... 4 ENERGIEFFEKTIVISERING... """""""''''''''''''''''''''''...,... 4 UPPVÄRMNING... 4 TRANSPORTER... 4 ENERGIPRODUKTION... 4 SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 5 ENERGIANVÄNDNING I SALA KOMMUN... 6 UPPVÄRMNING... 7 TRANSPORTER... 8 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I SALA KOMMUN... 8 KOLDIOXID... 8 METAN... Il DIKVÄ VEOXID... Il ÖVRIGA VÄXTHUSGASER... Il V AD HAR GJORTS HITTILLS? ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING TRANSPORTER ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE MÅL FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER NATIONELLA MILJÖKVALITETSMAL SALA KOMMUNS KLIMATMAL Långsiktiga mål Delmål Energieffektivisering Delmål Uppvärmning Delmål Transporter Delmål Energiproduktion.... '" 15 Delmål Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse """""""""""'" 15 VAD BEHÖVER GÖRAS? - HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ DELMÄLEN ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING TRANSPORTER... ""'''''' 15 ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING... ""'''' 17 TRANSPORTER... "."... ".""."".""""".".".".. ".".. "" ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN OCH KUNSKAP S SPRIDNING Bilaga 1: Detta har gjorts; fler åtgärder 2 (18)

15 Introduktion Klimatstrategin syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av Sala kommuns bidrag till klimatpåverkan. Baserat på redovisade källor till utsläpp och en översiktlig analys av möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser, ges förslag till mål och åtgärder för att minska Sala kommuns klimatpåverkan. I Sala kommun bor ca personer, varav drygt 30 % bor utanför någon av tätorterna. Kommunen är till ytan Västmanlands läns största kommun med l 175 km 2. Kommunikationer är viktiga, och att kunna erbjuda transportalternativ som främjar lägre utsläpp av växthusgaser, såsom kollektivtrafik och/eller alternativa drivmedel, är en stor utmaning. Sala är en pendlingskommun varför dessa frågor är av särskilt stor vikt. Sala kommun har ett brett näringsliv med många småskaliga verksamheter. Utmärkande för Sala kommun, jämfört med riket, är sysselsättningen i vård- samt jordbrukssektom. Sala kommun har en stor andel jordbruksbygd, ca 24 % av kommunens totala areal 5% av Salas invånare är direkt sysselsatta med jord- och skogsbruk. Andelen privatägd skog är stor, 70% av den totala skogsarealen. Förutom den traditionella vårdsektorn har Sala även en rättspsykiatrisk anstalt och byggandet av Sveriges största fangelse pågår. Arbetet med frågor kring hållbar utveckling har länge varit en prioriterad fråga i Sala. Mellan år bedrevs ett mycket aktivt projekt, Vår bit av jorden, som ledde fram till den kommunövergripande kombinerade Agenda 21- och översiktsplanen, Plan för Sala ekokommun. Planen redovisar mål och åtgärder för hur kommunen ska uppnå hållbar utveckling, vilka många är kopplade till arbetet med att minska kommunens utsläpp av växthusgaser, till exempel beslutet att inte tillåta extemhandel Arbetet har allt sedan dess fortskridit med fortsatt fokus på hållbar utveckling, där klimatstrategin är en central del i arbetet. Ett nätverk har bildats, Agenda 21-nätverket, med en representant från varje förvaltning samt från kommunala bolag, i vilket frågor kring hållbar utveckling diskuteras och erfarenhetsutbyte sker. 3 (18)

16 Bärande ideer för energi- och klimatarbetet i Sala kommun Energieffektivisering Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som aldrig används. Att kraftigt minska användningen av energi är absolut nödvändigt för att nå ett hållbart samhälle. Såväl i Sverige som i Sala har energianvändningen de senaste två decennierna varit på en ganska konstant nivå. Det är bra att energianvändningen inte ökar, men inte nog bra att den inte minskar. Nu krävs nya insatser för att effektivisera energianvändningen. Förutom miljövinster så finns ofta goda ekonomiska vinster med en minskad användning av energi. Uppvärmning En stor energiaktör lokalt för uppvärmning är Sala-Heby Energi AB (SHE), som till 87,5 % ägs av Sala kommun. SHE:s visioner inom detta område är bland annat att alla hushåll i kommunen ska kunna erbjudas ett uppvärmningsalternativ som inte är baserat på el eller fossila bränslen. Att man ska använda så lite som möjligt av fossila bränslen är idag en självklarhet. El, som är en mycket högvärdig form av energi, används bättre inom andra områden än till uppvärmning. Sett till det nationsövergripande energisystemet sker produktion avel med en hög insats av s.k. primärenergi; el produceras ofta med olja eller kol som bränsle. l de fall där el sparas in eller ersätts av någon annan energiform besparar man därför atmosfären en hel del koldioxid. Transporter En dominerande del av utsläppen av växthuspåverkande gaser härrör från transporter. Sala kommuns geografi, med stor yta, och struktnr, med många utspridda tätorter, medger tyvärr en begränsad kollektivtrafik. l ett kortare perspektiv är ett snabbt och effektivt införande av tillgängliga alternativa fordonsbränslen därför en god lösning. På längre sikt måste beteendemönstret ändras så att transporterna minskar. Sala tätort är också en viktig jämvägsknutpunkt för arbetspendlare till och från bland annat Västerås och Uppsala, och förhoppningen är att järnvägstrafiken skall öka på bekostnad av bilåkande. Energiproduktion Den energi som produceras i kommunen ska självklart vara förnybar. De förutsättningar som finns i kommunen medger goda förutsättningar för t.ex. kraftvärme för el- och värmeproduktion samt småskalig biogasproduktion. De bränslen som används till detta ska vara lokalt producerade, vilket ger flera hållbarhetsvinster; en ekonomiskt livskraftig landsbygd, en bibehållen öppen landskapsbild, ökad försörjningssäkerhet och minskade transporter. Tyvärr är vindförhållandena inom kommunen relativt ogynnsamma för vindkraft enligt de vindkarteringar som gjorts och med dagens energipriser. Ä ven vad gäller småskalig vattenkraft är möjligheterna begränsade. Solenergi, både aktiv och passiv, borde däremot kunna utnyttjas betydligt mer omfattande än idag. 4 (18)

17 Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Klimatförändringar är en global företeelse. Sala kommun ska verka för samarbete med aktörer på många nivåer inom klimatområdet. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, och Sala kommun ska sträva efter att vara en föregångskommun i klimatfrågor för framför allt mindre och mellanstora kommuner. Ett effektivt kunskapsutbyte är nyckeln till ett snabbare införande av mer energieffektiv teknik, nya bränslen och förändrade beteenden. En viktig del av klimatstrategin är att stå förberedd för de ändrade klimatförhållanden som kan uppkomma. Idag vet vi för lite om vad som kan hända för Sala kommuns del vid en ökad växthuseffekt. Det är viktigt att belysa detta närmare i en studie, och att förmedla resultat och slutsatser till kommuninvånarna parallellt med övrig klimatinformation. 5 (18)

18 Energianvändning i Sala kommun Här följer en analys över hur energi används i stora drag inom Sala kommun. Diagrammet nedan visar den slutliga energianvändningen i kommunen med sektorsvis uppdelning. (Sektorsnurnreringen här och framöver är densamma som används av SCB). Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun l90 6 Hushåll il Övriga tjänster i r O 9.4 Transporter lo 9.3 Offentlig \erksamsjet Industri. bygg;erkso o El9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske l o _J Diagram J. Slutlig energianvändning i Sala kommun, sektorsvis uppdelning. Källa: SCE. Den slutliga energianvändningen har sedan en tid tillbaka legat på en nivå om ca 700 GWhlår. De sektorer som svarar för den största slutliga energianvändningen är hushållssektorn och transportsektom. Diagram 2 nedan visar vilken typ av bränslen som används inom de olika sektorerna. Använda data är från Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun uppdelat på sektor & bränsleslag i ~ å ~ R2 Imrusl.-i. byligve<ks 9.3 otfen~ig verksarrnet 9.4 Transporter 9 5 ÖV'<>la tjlonster 9.6 Kl.hål Jordbruk, akpg" bruk; fis ka sektor Diagram 20 Slutlig energianvändning i Sala kommun 2004, sektorsvis och uppdelat per bränsleslag. Källa: SCB. 6 (18)

19 I sektorn med störst energianvändning, hushållssektorn, åtgår en stor andel av energin för uppvärmningsändamål. Glädjande nog sker mycket av uppvärmningen i denna sektor med förnybara bränslen såsom trädbränsle och med fjärrvärme. Desto mer bekymrande är den relativt stora användningen av elkraft inom hushållssektorn. Att e1användningen är fortsatt stor trots att ny energieffektiv teknik finns tillgänglig är dock inte unikt för Sala kommun utan är snarast en nationell trend. I transportsektorn dominerar användningen av fossilbränslen helt, och det behövs genomgripande förändringar för att åstadkomma kraftigt minskade utsläpp från denna sektor. Bensin står för lejonparten av bränsleanvändningen och diesel för en mindre del. Inslag av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol är än så länge försumbara. Anmärkningsvärt ur klimatsynpunkt i de fyra återstående sektorerna är framför allt användningen av elkraft och att användningen av eldningsolja inom lantbrukssektom är relativt stor. Tabell l nedan visar energianvändningen år 2004 uppdelat på ändamålen uppvärmning, övrig e1användning (exklusive el för uppvärmning) och transport. Dessa data ligger till grund för de delmål som tagits fram för Sala kommuns klimatarbete och som redovisas längre fram i klimatstrategin. För att ge en ökad förståelse följer en kortare analys för speciellt uppvärmningsområdet och transportområdet. Beträffande användningen avel för övriga ändamål (dvs. exklusive uppvärmning) antas att användningen i allt väsentligt överensstämmer med nationella mönster för elanvändning. A v detta skäl görs här ingen närmare analys av användningen av "övrig el" i Sala kommun. Ovrig Ändamäl Uppvärmning el Transport BiObränsle Olja för för El för Energisort uppvärmning uppvärmning Fjärrvärme uppvärmning Övrio el Bensin Diesel Energimängd, GWh Tabell l. Energwnvandnmgen I Sala kommun ar " 2004 uppdelat efter tre Viktiga andamal: uppvarmmng. OVrlg elanvändning (exklusive el for uppvärmning) och transport. Den totala energianvändningen i kommunen var 672 GWh år Källa: SeE och SHE. Uppvärmning I Sala tätort har utbyggnaden av fjärrvärme kommit relativt långt, trots relativt "värmeglesa" förhållanden. (Värmeglesa förhållanden innebär t.ex. att andelen värmefdrbrukare med ett litet värmebehov är stor: i praktiken innebär det en stor andel småhus och/eller att det är långt mellan de fastigheter som värms upp.) År 1992 övergick värmeverket från att ha eldat i huvudsak kol till att elda biobränsle. År 2001 togs så ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i drift, vilket förutom fjärrvärme har medfört en produktion av förnybar elkraft i Sala kommun. Kraftvärmeverket eldas med skogsflis som bränsle. Det viktigaste som återstår utbyggnadsmässigt är att kunna erbjuda småhusområden med direktverkande elvärme en fjärrvärmeanslutning. Detta skulle ge en betydande utsläppsminskning av koldioxid i det större perspektivet då elförbrukningen i det svenska elsystemet på marginalen i praktiken produceras med europeisk kolkraft. 7 (18)

20 I kommunens mindre tätorter saknas fjärr- och närvärme i allt väsentligt. En önskan finns om utbyggnad men de värrneglesa förhållandena har hittills gjort det svårt att få lönsamhet i en sådan verksamhet. En stor del av befolkningen i kommunen är bosatta utanför tättbebyggt område. Här sker uppvärmningen av hus och lokaler till stor del med direktverkande el, värmepumpar och biobränsle (ved, spannmål och pellets). Enligt en tidigare inventering gjord vid SHE och baserad på statistik från SCB och Energimyndigheten så är användningen avel för uppvärnming i Sala kommun ca 60 GWh. Antalet småhus med direktverkande el var vid tidpunkten för inventeringen drygt 700. Därtill finns en stor mängd hus, drygt 2200, med vattenburna system och kombinationspannor i vilka flera energislag, bl.a. el, kan nyttjas för uppvärnming. Ca 350 småhus hade vid tidpunkten för inventeringen uppvärnming med enbart olja. Transporter På grund av de långa avstånden i Sala, och den begränsade möjligheten för kollektivtrafik, är persontransporter med bil vanliga, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp. Att kunna erbjuda alternativa drivmedel och ett utökat utbud av kollektivtrafik är åtgärder som skulle minska utsläppen av växthusgaser. Kortare transportsträckor med bil bör kunna ersättas med gång eller cykel. Väg 67 och väg 70 ingår i det nationella stamvägnätet. Dessutom utgör väg 70 en del av förbindelsen mellan Stockholmsregionen och Dalarna, den så kallade Moraleden, med stor andel tung trafik. Vintertid är vägen hårt belastad av turisttrafik till och från skidorterna i Dalarna. Väg 67 och väg 70 har också viktiga regionala funktioner för arbetspendling mellan kommunerna Sala, Västerås, Enköping, Heby, Uppsala och Avesta. Väg 67 är en av de vägar i Sverige som har störst andel tung trafik beräknat utifrån den totala trafikrnängden på vägen. Då SCB:s statistik för koldioxidutsläpp inom transportsektor beräknas utifrån såld mängd drivmedel kan den stora genomfartstrafiken i Sala förklara delar av utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Sala kommun Koldioxid Koldioxid (C0 2 ) bildas vid förbränning av bränslen som innehåller grundämnet kol. Om bränslena är fossila, dvs. de har utgått ur biosfårens kretslopp, tillförs atmosfåren koldioxid av fossilt ursprung. Sedan industrialismens början har halten av koldioxid i atmosfåren ökat från ca 280 ppm till ca 370 ppm. Koldioxid är den växthusgas som ligger bakom den största delen av påverkan på växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid i Sala kommun har minskat kontinuerligt sedan med 1990, se diagram 3 nedan. År 1990 var utsläppen av fossil koldioxid ca 5,5 ton per person och år. År 2004 hade den siffran minskat till 3,0 ton per person och år. Det bör betonas att CO 2 -utsläpp från elproduktion inte tas med i SCB:s redovisning av de kommunala energibalanserna, och att 8 (18)

Klimatstrategi för Sala kommun

Klimatstrategi för Sala kommun Klimatstrategi för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun 2006-10-19 Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Deltagande i "Uthållig kommun", etapp 3; ansökan

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Deltagande i Uthållig kommun, etapp 3; ansökan SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 5 (33) 130 Deltagande i "Uthållig kommun", etapp 3; ansökan Dnr 2007/319 INLEDNING Sala kommun har varit med

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 14 (21) Sammanträdesdatum 2011-12-20 324 Dnr 2011/300 Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 INLEDNING Skrivelse från Västmanlands

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Motion om att främja energieffektivt byggande som passivhus och plusenergihus

Motion om att främja energieffektivt byggande som passivhus och plusenergihus SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2011-10-13 r(f: S IIA~mLING ~'JR 61 2011 22 (44) 196 Dnr 2011/45 Motion om att främja energieffektivt byggande som passivhus och plusenergihus INLEDNING

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

ÅTGÄRD 6 KRAFTHUSET BILAGA 7. Insatsens syfte

ÅTGÄRD 6 KRAFTHUSET BILAGA 7. Insatsens syfte ÅTGÄRD 6 KRAFTHUSET Insatsens syfte Klimathotet måste mötas på många sätt. Bland åtgärderna är det särskilt viktigt att väcka och ta vara på ett lokalt engagemang. Folkbildning och information bör därför

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Fossilbränslefria kommuner i norra Skåne Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200781 Sammanfattande beskrivning Projektet är ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen i Skåne tillsammans

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år.

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år. 20 år av hållbarhetsarbete År 2012 hade det gått 20 år sedan FN år 1992 höll den första stora konferensen om hållbar utveckling. Sommaren 2012 ägde en uppföljare rum, även denna gång i Rio de Janeiro.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer