Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3"

Transkript

1 ~SAlA Bilaga KS 2011/114/2 ~ KOMMUN 1112) ANSÖKAN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Lisa Granström Energimyndigheten Box Eskilstuna Ink. ANSÖKAN Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3 Detta är Sala kommuns ansökan till Energimyndighetens program Uthållig kommun etapp 3. Ansökan diskuterades på Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 24 maj 2011 och preliminärt beslut om ansökan fattades av KSAU den 31 maj 2011, vartefter ansökan skickas in. Kommunstyrelsen fattar slutgiltigt beslut om ansökan den 9 juni 2011 och beslutet skickas därefter till Energimyndigheten. Ansökan är upplagd enligt Energimyndighetens ansökningsformulär. GRUNDUPPGIFTER Kommunens namn: Sala kommun Ansvarig kontaktperson: Lisa Granström, Temaområden som kommunen avser att delta i: Fysisk planering Näringspolitik ANSÖKAN 1. Beskriv kommunens förvaltningsorganisation för energi- och klimatarbetet Nedanstående bild inklusive text beskriver den organisation som Sala kommun tänker arbeta utefter inom ramen för Uthållig kommun etapp 3. Efter utvärdering av den organisationsstruktur som valdes i etapp 2 har vi valt att göra en omorganisation. Den nya organisationen kommer få en mycket starkare direkt politisk förankring i och med att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för arbetet. Utvärderingen visade även att arbetssättet med två programledare var ett vinnande koncept och därför kommer arbetsformen att behållas. SALA KOMMUN Tekniska förvaltningen Box Sala Besöksadress: Rådhusgatan 4 C Växel: Fax: Lisa Granström Miljöingenjör Direkt:

2 ~SAlA ~KOMMUN 2 (12) Tekniska förvaltningen A. Styrgrupp B. Ledningsgrupp C. Programledare 2 st D. Arbetsgrupp E. Projektgrupp E. Projektgrupp A. Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU sammanträder en gång i månaden och kommer ha en stående punkt kring Uthållig kommun minst varannan månad. Då ska programledarna rapportera hur arbetet fortskrider och beslut om inriktning mm tas. Arbetssättet garanterar en stark politisk förankring och engagemang. B. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av de förvaltningschefer och de bolags Vd:ar vilka för de verksamheter blir berörda. Ledningsgruppen finns redan och leder arbetet inom projektet Energi och byggande. Ledningsgruppens ansvar är att leda och vara programledarnas stöd i det operativa arbetet. C. Programledare Två programledare kommer att vara verksamma inom etapp 3 av Uthållig kommun. Detta för att försäkra sig om att programmet leds vidare vid eventuella längre frånvaroperioder. Ena programledaren är organiserad under kommunledningen, vilket gör att de övergripande frågorna får en

3 3 (12) 2011"05~09 Tekniska förvaltningen naturlig plats i arbetet. Den andra programledaren är organiserad på Tekniska förvaltningen, vilket ger en nära kontakt med kommunens lokalförvaltare. En viss uppdelning av arbetsuppgifterna kommer ske utifrån temaområden. En av programledarna kommer vara kontaktpersonen mot Energimyndigheten. Programledarnas ansvar är att vara kontakten mellan myndigheten och kommunkoncernen. Att bygga vidare på de nätverk som skapades under etapp 2 är en förutsättning för fortsatt bra arbete inom Uthållig kommun i Sala. Programledarna svarar även för att programmet drivs vidare i den riktning som styrgruppen beslutar. Täta kontakter med styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen och de olika projektgrupperna är självklar. Arbetssättet är väl beprövat inom etapp 2 och anses vara ett gott exempel att bygga vidare på. D. Arbetsgrupp Inom etapp 3 kommer Sala arbeta vidare med den tvärsektoriella arbetsgrupp som bildades under etapp 2. Beroende på inriktning av Etapp 3 kan gruppens sammansättning förändras något. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att dra lärdom av de projekt som genomförs, se samordningsvinster och se när samarbetsmöjligheter uppstår. E. Projektgrupper Det kommer att bildas en projektgrupp för varje delprojekt inom de två respektive temaområdena. Projektgrupperna har ett operativt ansvar att driva projekten framåt. Via programledarna får projektgrupperna information som förmedlats av Energimyndigheten. 2. Beskriv vilka resurser kommunen avser att avsätta för arbetet inom Uthållig kommun Kommunen kommer att avsätta resurser framförallt i form av nedlagd arbetstid. Deltagarna i styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen samt projektgrupperna avsätter tid till att arbete med projekten, delta i möten, konferenser samt deltaga i de utbildningar m.m. som Energimyndigheten anordnar. Respektive projekt har ansvar för att ekonomiska medel tilldelas projekten. Det kan ske inom befintlig ram eller genom att projektmedel äskas.

4 .m SALA lci1 KOMMUN Tekniska förvaltningen 3. Beskriv vilka projekt eller ideer som kommunen avser att utveckla genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Kommunen kommer kraftsamia för att koncernövergripande arbeta mer samordnat och strategiskt med energifrågan vid ny- och ombyggnation. Det innebär att energibolaget (Sala-Heby Energi AB), bostadsbolaget (Sala bostäder AB), fastighetsbolaget (SIFAB), Sala Silvergruva AB samt kommunens lokalförvaltarnare, planarkitekter, markingenjörer samt upphandlarna gemensamt ska samarbeta för att hitta nya sätt hur vi kan arbeta för att det som byggs i Sala ska vara mer energieffektivt. Det övergripande syftet med projektet är att uppnå målen i klimatstrategin genom att arbeta med dessa frågor. Projektet Energi och byggande har redan tagit fart i Sala. En workshop genomfördes i maj På workshopen deltog 50 personer och representanter fanns från samtliga nämnder, förvaltningar och bolag, vilket visar att frågan engagerar hela kommunkoncernen. Diskussionerna kring workshopfrågorna var livliga och det finns nu en gemensam bild kring att Sala kommun behöver agera tydligare i dessa frågor. Att arbeta samordnat med frågorna på många olika nivåer i den kommunala verksamheten tror vi är ett framgångsrecept. I Uthållig kommun etapp 3 vill Sala kommun studera hur vi kan lyfta frågan om energi och byggande i allt från energi- och klimatstrategi, översiktlig fysisk planering, detaljplanering, markavtal, upphandling, bygglov ner till det konkreta genomförandet av byggprojekt och driften av våra byggnader. Vi tror att vi gör detta lämpligast genom att inledningsvis upprätta någon form av avsiktsförklaring för "energieffektivt byggande i Sala" kopplat till framtagande av projektplaner och handlingsplaner för policys och riktlinjer vad gäller energieffektivt byggande i Sala. Projekt som diskuterats inom temat Energi och byggande är bland annat att öka nyproduktion av passivhusjlågenergihus i kommunen. Vi skulle inom ramen för detta då undersöka hur vi kan arbeta med riktlinjer och krav både för det som byggs av kommunen för att nyttja för egen verksamhet men även för privat byggnation. Även att undersöka hur vi kan ställa krav när kommunen är markägare och hur kommunen kan stimulera marknaden att bygga passivhus skulle kunna vara en del av det arbetet. Att arbeta med "morötter" för att belöna energismart byggande bör också utredas vidare. Att ombyggnation och renoveringar, i kommunalt ägda lägenheter och lokaler, samt i privata fastigheter, ska göras med passivhusjlågenergihus teknik är delprojekt som diskuterats.

5 ~SALA ~KOMMUN 5 (12) Tekniska förvaltningen Inom ramen för Energieffektiviseringsstödet har Sala i handlingsprogrammet angett många projekt, på temat Energi och byggande, som ska genomföras. Genom vårt deltagande i Uthållig kommun etapp 3 planerar Sala kommun växla upp det grundläggande arbete som genomförs inom stödet. Exempel på detta är att utveckla samarbeten både koncernövergripande, men även mellan privata aktörer, statliga bolag och högskolajuniversitet. Inom projektet Energi och byggande kommer fysiska åtgärder i befintligt bestånd genomföras men även frågor kring samarbeten och samverkan kommer att prioriteras. Vi tror att projektet, genom att ta ett koncernövergripande ansvar och föra aktiv dialog med privata aktörer och näringslivet, kan utgöra ett spjutspetsprojekt för kommuner med samma förutsättningar som Sala. Projektet Energi och byggande berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" samt "energijfjärrvärmebolagens medverkan i fysisk planering" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. ii. Klimatsmart stadsdel I det pågående arbetet med Plan för Sala stad (PFSS), fördjupning av översiktsplanen, har särskilt fokus lagts på att studera staden ur ett energi perspektiv, då staden har varit kommunens fallstudie inom Uthållig kommun etapp 2. Det är nu dags att ta detta projekt ett steg vidare och bli mer konkreta. Detta vill vi göra genom att jobba mer detaljerat med ett av kommunens utvecklingsområden som pekas ut i Plan för Sala stad. Enheten Planering och utveckling på kommunstyrelsens förvaltning har påbörjat ett samarbete med kommunens energibolag, Sala-Heby Energi AB, för att undersöka hur Sala kommun skulle kunna möjliggöra byggandet aven energismart stadsdel i Sala. Tanken med projektet är att det ska vara kompetenshöjande och fungera som ett pilotprojekt för att ta reda på mer kring; vad kan detaljplan och markavtal reglera? Vilka energikrav ska vi ställa? Vilka styrmedel och morötter är lämpliga? Projektet berör punkterna "spetsteknik inom stadsbyggnadsprojekt", "energi-jfjärrvärmebolangens medverkan i fysisk planering" samt "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader. Sala kommun har ett mycket rikt kulturarv. Ett av våra unika områden är Sala Silvergruva med många värdefulla kulturbyggnader. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Att renovera dessa byggnader och

6 .m SALA.,.., KOMMUN 6 (12) Tekniska förvaltningen möjliggöra energieffektivisering är en utmaning. Fastigheterna på Sala silvergruva ägs av att ett kommunalt bolag, Sala silvergruva AB. Under 2011 har en avhandling från KTH undersökt vilka möjligheter det finns att skapa ett hållbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende på ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Avhandlingen undersökte nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfångare, solceller, pelletspannor, värmepumpar, effektivisering samt lagring av värme från växthus respektive fjärrvärme. Avhandlingen framhöll också vikten av att arbeta med energieffektiviseringar, dock utreddes inte detta i avhandlingen. Inom ramen för Uthållig kommun Etapp 3 vill därför bolaget finna lösningar för att genomföra energieffektivisering på ett tillfredställande sätt, både kulturmiljömässigt och ekonomiskt. Detta ska uppnås genom framförallt samarbeten och samverkan (läs mer under punkt 6). Avhandlingen anger en rekommendation för fortsatt arbete där undersökning av vindhastigheten ska ingå, för att undersöka potentialen för vindkraft på gruvområdet. Detta skall göras under en längre mätperiod, helst över ett helt år eller längre. Detta har Sala Silvergruva AB för avsikt att genomföra inom ramen för etapp 3. Projektet berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. iv. Planering av vindkraft 2009 genomfördes en vindkartering av det kommunala energibolaget Sala-Heby Energi AB och LRF. Karteringen saknar dock koppling till den fysiska planeringen och kommunens översiktsplan. Sala kommun har därför som avsikt att inom ramen för Uthållig kommun etapp 3 speciellt utreda frågan kring vindkraft och vindkraftsetableringar i den nya översiktsplanen som ska börja tas fram under Projektet berör punkten "mark- och planprocesser för produktion av förnybar energi" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. b. Temaområde näringspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sedan etapp 2 i Uthållig kommun har Sala genomfört ett projekt, Ekolyftet, riktat mot näringslivet med syfte att införa miljöledningssystem. Nätverket med privata företagare är fortfarande mycket aktivt. Kommunens näringslivsorganisation, Företagarcentrum, har för avsikt att under etapp 3 stödja och växla upp arbetet med miljöledningssystem, med befintlig grupp som bas, för att fokusera på energieffektivisering. Arbetet planerar att, med

7 Tekniska förvaltningen energi kartläggnings checkarna som grund, arbeta för ett mer energi effektivt näringsliv. Det innefattar även utbildningar, frukostrnöten mm. Företagarcentrum har även planer på att inrätta ett Passivhus centrum för Mälardalen i Sala. Centrumet skulle innefatta utbildningar, både för yrkesverksamma men även genom Yrkeshögskolan. Ett inledande möte med näringslivet, skolan, tjänstemän och politiker genomfördes i mars, där alla ställde sig positiva till Företagarcentrums målsättning. Kontakter har även etablerats med det befintliga passivhuscentrumet i Alingsås.lnom etapp 3 vill Företagarcentrum etablera ett passivhuscentrum i Mälardalen. Projektet berör punkterna "kommunen som samordnare för företagsnätverk" och "kommunen och näringsliv i samverkan med andra regionala parter i energi- och klimatarbetet" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala-Heby Energi AB har för avsikt att etablera en lokal biogasproduktion belägen mellan Sala och Heby och baserad på substraten halm, gödsel och slakteriavfall. Ca 8000 ton TS av substratmaterial kommer användas och halm kommer att utgöra den dominerande råvaran för biogasproduktionen. Det unika med anläggningen blir förbehandlingen med termisk hydrolys, som kommer att göra det möjligt att utnyttja halm för rötning på ett industriellt sätt. Rötresterna kommer att återföras till jordbruksmark för att säkra kretsloppet av näringsämnen. Biogasen kommer att uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Konceptet att utnyttja ett vanligt förekommande lignocellulosamaterial med stor potential, halm, för produktion av biogas kan med denna anläggning demonstreras i ett lokalt/regionalt energisystem på ett mycket bra sätt. Sala-Heby Energi AB har sökt investeringsmedel från Energimyndigheten för projektet. Arbetet inom Uthållig kommun etapp 3 skulle innebära att investeringen kopplas till en plattform för erfarenhetsutbyte och spridning av det goda exemplet. Projektet berör punkterna "stärka lokal förnybar energiproduktion genom kommunala satsningar" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3.

8 8(12) Tekniska förvaltningen 4. OCH 5 Vilka mål och resultat har ni för projekten? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Målet med projektet energi och byggande är att vara ett övergripande projekt och katalysator för genomdrivandet av energieffektiviseringar i kommunen. Målet är att säkerställa att byggande i Sala är energieffektivt Till 2015 ska projektet ha bidragit med att målen i klimatstrategin nås. ii. Energismart stadsdel Målet med projektet är att arbeta fram en modell för hur en mindre kommun kan arbeta med energifrågan på stadsdelsnivå. Vilka styrmedel råder kommunen över, utformning av bebyggelse, transporter etc. Resultatet tänker vi oss skulle kunna användas som underlag för "policy" för byggande på kommunal mark. Resultatet tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Dels så förväntas en mätbar minskning av energiförbrukningen, både i kwh och kronor. Vidare kommer erfarenheter sammanställas i en handbok med bland annat goda exempel som ska användas inom respektive bolag, men även ska spridas till andra med likande utmaningar. iv. Planering av vindkraft Målet med projektet är att få styrdokument för arbetet med vindkraft och genom dessa få ett mer effektivt arbetssätt vad gäller vindkraftfrågan. Syftet med handlingen är att den ska underlätta för kommunerna, andra myndigheter och eventuella exploatörer i kommande prövningar av vindkraftsanläggningar

9 JmSAlA W'i1I KOMMUN 9 (12) Tekniska förvaltningen b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv ii. Målet är att skapa nätverk mellan kommunen och näringslivet och inom näringslivet för att Sala ska får ett mer energieffektivt näringsliv, med större konkurrenskraft. Att etablera ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Biogasproduktion i Sala/Heby Målet är en produktion av 20,7 GWh biogas årligen. I och med att gasen ska upp graderas till fordonsgaskvalitet kommer det kunna ersätta 2100 m 3 bensin och därmed minska utsläppen av koldioxid med över 5000 ton/år. 5. Vilket stöd efterfrågar kommnnen från Energimyndigheten för att kunna utveckla projektet/ideen på bästa sätt? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt. uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. ii. Energismart stadsdel Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. Expertkunskap att bolla detta specifika projekt med eller medel att anlita "projektledare" för att säkerställa att processen leder till önskat resultat. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Inom projektet skulle expertstöd sökas på Energimyndigheten. Även myndighetens roll som förmedlare av kontakter inom den statliga sektorn, verk (tex Statens fastighetsverk) och myndigheter, efterfrågas. Projektet skulle även vilja, med hjälp av energimyndigheten, knyta kontakt och söka stöd av Högskolan på Gotland och forskningsprogrammet Spara och bevara

10 I'mSAlA ~KOMMUN 10 (12) Tekniska förvaltningen iv. Planering av vindkraft Inom projektet önskar Sala stöd av Energimyndigheten att genom att möjliggöra samordning av den planerade utredningen med andra kommuner i samma situation. b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sala önskar experthjälp av Energimyndigheten när det gäller energieffektivisering i näringslivet med att hitta modeller, metoder och verktyg för effektivt nätverkande mellan kommun och näringsliv. Sala söker också stöd för att hitta bra utbildningsplattformar när det gäller energieffektivisering. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: Utgöra en plattform för spridning av vårt goda exempel Stärka kontakterna mellan universitet/högskola 6. Finns det ett strukturerat samarbete med regionala parter och/eller andra kommuner i ert beskrivna projekt? Om detta är fallet, beskriv det nedan. Som redovisats ovan kommer samarbeten ske i samtliga projekt. Samarbeten kommer att etableras kommunkoncernövergripande och med privata aktörer med liknande utmaningar. Sala önskar även etablera samarbeten och utbyte med andra myndigheter, Länsstyrelsen, statliga verk och högskolor/universitet. Inom vindkraftsprojektet planeras ett fortsatt samarbete med energibolag och intresseorganisationer. Ett ökat samarbete mellan näringsliv, markägare och lokala företag krävs för att uppnå ett lyckat resultat. För energieffektivisering i näringslivet har redan samarbete med Heby kommun inletts. Vi har för avsikt att gemensamt arbeta för ett mer energieffektivt näringsliv. Även samarbeten med EU-finansierade SUNE-projektet (Svartådalens Utsläpp s neutrala Energi)bland annat avseende utbildning kring energi effektivisering planeras. En inledande kontakt med passivhuscentrum i Alingsås har redan tagits. Dessa, samt näringsliv, skola, universitet/högskola och andra kommuner blir givna samarbetsparter för att skapa ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Samarbeten med Storstadsklustret, från Etapp 2, och deras gemensamma projektupplägg ses som en möjlighet till samarbete. Sala ser gärna samarbeten med andra kommuner som antas till Etapp 3.

11 fmsala ~KOMMUN 11(12) S-09 Tekniska förvaltningen 7. Beskriv ev spridningsvägar till andra parter för den kunskap kommunen inhämtar genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande ii. Genom de projekt Sala avser att genomföra inom ramen för Etapp 3 och Energi och byggande kommer spridningen vara god. Samtliga bolag och förvaltningar kommer vara aktiva och får ta del av de resultat som framkommer av genomförda delprojekt Sala kommer starta upp en hems ida (under kommunens officiella hems ida) där projekten kommer beskrivas, resultat, erfarenheter och tips kommer presenteras. Sidan kommer vara sökbar för alla vilket kan ge god spridning av våra projekt och resultat Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Energismart stadsdel Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Resultatet av projektet Energismart stadsdel tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Spridningseffekterna i projektet är stora. I Sala är hela innerstaden riksintresse för kulturmiljö där energieffektivisering ska gå hand i hand med värnande om riksintresset Där finns en möjlighet att sprida kunskapen både inom den kommunala koncernen som ägare till flera fastigheter, men även till privata aktörer och privatpersoner. Projektet öppnar även upp för fler projektdeltagare både kommunala och privata med likande utmaningar. En spridning nationellt är även den möjlig. iv. Planering av vindkraft Genom den plattform som Sala önskar att Energimyndigheten bistår kan arbetet spridas. Genom dialog med privata aktörer, näringsliv, markägare och intresseorganisationer sprids även frågan lokalt.

12 Pm SALA ~KOMMUN 12 (12) Tekniska förvaltningen 8. Övrigt b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Vårt arbete för att näringslivet ska bli energieffektivt kan spridas till andra kommuner med samma förutsättningar genom bland annat hemsidan, Energimyndigheten och massmedia. Ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala sprids genom de utbildningsinsatser som genomförs, framtaget material, massmedia, annonser, evenemang mm mm. ii. Biogasproduktion i SalajHeby Projektet förväntas spridas dels genom Energimyndighetens kanaler, dels genom den egna hemsidan, massmedia och trycksaker. Även möjligheter till studiebesök planeras. Energi- och klimatstrategi Kommunen har en antagen klimatstrategi från 2006 som bifogas denna ansökan. Klimatstrategin omfattar hela kommunen och är gällande. En tvärpolitisk grupp kommer i augusti få i uppdrag att ta fram en uppdaterad energi- och klimatstrategi. Till den politiska gruppen kommer berörda tjänstemän knytas. Nya projekt och samarbeten Under programperioden öppnar Sala upp för att ansluta sig till nya projekt och samarbeten som uppkommer inom ramen för Etapp 3. Med vänliga hälsningar Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Friman Kommunchef Bilagor: 1. Klimatstrategi för Sala kommun, antagen Sala kommuns arbete inom energi- och klimatfrågor,

13 3 ; Kl i matstrate för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB. Författare. miljöingenjör Lisa Granström Sala kommun och produktutvecklare Hans Nilsson SHE AB.

14 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFORTECKNING... 2 INTRODUKTION... 3 BÄRANDE IDEER FÖR ENERGI- OCH KLIMATARBETET I SALA KOMMUN... 4 ENERGIEFFEKTIVISERING... """""""''''''''''''''''''''''...,... 4 UPPVÄRMNING... 4 TRANSPORTER... 4 ENERGIPRODUKTION... 4 SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 5 ENERGIANVÄNDNING I SALA KOMMUN... 6 UPPVÄRMNING... 7 TRANSPORTER... 8 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I SALA KOMMUN... 8 KOLDIOXID... 8 METAN... Il DIKVÄ VEOXID... Il ÖVRIGA VÄXTHUSGASER... Il V AD HAR GJORTS HITTILLS? ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING TRANSPORTER ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE MÅL FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER NATIONELLA MILJÖKVALITETSMAL SALA KOMMUNS KLIMATMAL Långsiktiga mål Delmål Energieffektivisering Delmål Uppvärmning Delmål Transporter Delmål Energiproduktion.... '" 15 Delmål Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse """""""""""'" 15 VAD BEHÖVER GÖRAS? - HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ DELMÄLEN ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING TRANSPORTER... ""'''''' 15 ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN ENERGIEFFEKTIVISERING UPPVÄRMNING... ""'''' 17 TRANSPORTER... "."... ".""."".""""".".".".. ".".. "" ENERGIPRODUKTION SAMVERKAN OCH KUNSKAP S SPRIDNING Bilaga 1: Detta har gjorts; fler åtgärder 2 (18)

15 Introduktion Klimatstrategin syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av Sala kommuns bidrag till klimatpåverkan. Baserat på redovisade källor till utsläpp och en översiktlig analys av möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser, ges förslag till mål och åtgärder för att minska Sala kommuns klimatpåverkan. I Sala kommun bor ca personer, varav drygt 30 % bor utanför någon av tätorterna. Kommunen är till ytan Västmanlands läns största kommun med l 175 km 2. Kommunikationer är viktiga, och att kunna erbjuda transportalternativ som främjar lägre utsläpp av växthusgaser, såsom kollektivtrafik och/eller alternativa drivmedel, är en stor utmaning. Sala är en pendlingskommun varför dessa frågor är av särskilt stor vikt. Sala kommun har ett brett näringsliv med många småskaliga verksamheter. Utmärkande för Sala kommun, jämfört med riket, är sysselsättningen i vård- samt jordbrukssektom. Sala kommun har en stor andel jordbruksbygd, ca 24 % av kommunens totala areal 5% av Salas invånare är direkt sysselsatta med jord- och skogsbruk. Andelen privatägd skog är stor, 70% av den totala skogsarealen. Förutom den traditionella vårdsektorn har Sala även en rättspsykiatrisk anstalt och byggandet av Sveriges största fangelse pågår. Arbetet med frågor kring hållbar utveckling har länge varit en prioriterad fråga i Sala. Mellan år bedrevs ett mycket aktivt projekt, Vår bit av jorden, som ledde fram till den kommunövergripande kombinerade Agenda 21- och översiktsplanen, Plan för Sala ekokommun. Planen redovisar mål och åtgärder för hur kommunen ska uppnå hållbar utveckling, vilka många är kopplade till arbetet med att minska kommunens utsläpp av växthusgaser, till exempel beslutet att inte tillåta extemhandel Arbetet har allt sedan dess fortskridit med fortsatt fokus på hållbar utveckling, där klimatstrategin är en central del i arbetet. Ett nätverk har bildats, Agenda 21-nätverket, med en representant från varje förvaltning samt från kommunala bolag, i vilket frågor kring hållbar utveckling diskuteras och erfarenhetsutbyte sker. 3 (18)

16 Bärande ideer för energi- och klimatarbetet i Sala kommun Energieffektivisering Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som aldrig används. Att kraftigt minska användningen av energi är absolut nödvändigt för att nå ett hållbart samhälle. Såväl i Sverige som i Sala har energianvändningen de senaste två decennierna varit på en ganska konstant nivå. Det är bra att energianvändningen inte ökar, men inte nog bra att den inte minskar. Nu krävs nya insatser för att effektivisera energianvändningen. Förutom miljövinster så finns ofta goda ekonomiska vinster med en minskad användning av energi. Uppvärmning En stor energiaktör lokalt för uppvärmning är Sala-Heby Energi AB (SHE), som till 87,5 % ägs av Sala kommun. SHE:s visioner inom detta område är bland annat att alla hushåll i kommunen ska kunna erbjudas ett uppvärmningsalternativ som inte är baserat på el eller fossila bränslen. Att man ska använda så lite som möjligt av fossila bränslen är idag en självklarhet. El, som är en mycket högvärdig form av energi, används bättre inom andra områden än till uppvärmning. Sett till det nationsövergripande energisystemet sker produktion avel med en hög insats av s.k. primärenergi; el produceras ofta med olja eller kol som bränsle. l de fall där el sparas in eller ersätts av någon annan energiform besparar man därför atmosfären en hel del koldioxid. Transporter En dominerande del av utsläppen av växthuspåverkande gaser härrör från transporter. Sala kommuns geografi, med stor yta, och struktnr, med många utspridda tätorter, medger tyvärr en begränsad kollektivtrafik. l ett kortare perspektiv är ett snabbt och effektivt införande av tillgängliga alternativa fordonsbränslen därför en god lösning. På längre sikt måste beteendemönstret ändras så att transporterna minskar. Sala tätort är också en viktig jämvägsknutpunkt för arbetspendlare till och från bland annat Västerås och Uppsala, och förhoppningen är att järnvägstrafiken skall öka på bekostnad av bilåkande. Energiproduktion Den energi som produceras i kommunen ska självklart vara förnybar. De förutsättningar som finns i kommunen medger goda förutsättningar för t.ex. kraftvärme för el- och värmeproduktion samt småskalig biogasproduktion. De bränslen som används till detta ska vara lokalt producerade, vilket ger flera hållbarhetsvinster; en ekonomiskt livskraftig landsbygd, en bibehållen öppen landskapsbild, ökad försörjningssäkerhet och minskade transporter. Tyvärr är vindförhållandena inom kommunen relativt ogynnsamma för vindkraft enligt de vindkarteringar som gjorts och med dagens energipriser. Ä ven vad gäller småskalig vattenkraft är möjligheterna begränsade. Solenergi, både aktiv och passiv, borde däremot kunna utnyttjas betydligt mer omfattande än idag. 4 (18)

17 Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Klimatförändringar är en global företeelse. Sala kommun ska verka för samarbete med aktörer på många nivåer inom klimatområdet. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, och Sala kommun ska sträva efter att vara en föregångskommun i klimatfrågor för framför allt mindre och mellanstora kommuner. Ett effektivt kunskapsutbyte är nyckeln till ett snabbare införande av mer energieffektiv teknik, nya bränslen och förändrade beteenden. En viktig del av klimatstrategin är att stå förberedd för de ändrade klimatförhållanden som kan uppkomma. Idag vet vi för lite om vad som kan hända för Sala kommuns del vid en ökad växthuseffekt. Det är viktigt att belysa detta närmare i en studie, och att förmedla resultat och slutsatser till kommuninvånarna parallellt med övrig klimatinformation. 5 (18)

18 Energianvändning i Sala kommun Här följer en analys över hur energi används i stora drag inom Sala kommun. Diagrammet nedan visar den slutliga energianvändningen i kommunen med sektorsvis uppdelning. (Sektorsnurnreringen här och framöver är densamma som används av SCB). Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun l90 6 Hushåll il Övriga tjänster i r O 9.4 Transporter lo 9.3 Offentlig \erksamsjet Industri. bygg;erkso o El9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske l o _J Diagram J. Slutlig energianvändning i Sala kommun, sektorsvis uppdelning. Källa: SCE. Den slutliga energianvändningen har sedan en tid tillbaka legat på en nivå om ca 700 GWhlår. De sektorer som svarar för den största slutliga energianvändningen är hushållssektorn och transportsektom. Diagram 2 nedan visar vilken typ av bränslen som används inom de olika sektorerna. Använda data är från Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun uppdelat på sektor & bränsleslag i ~ å ~ R2 Imrusl.-i. byligve<ks 9.3 otfen~ig verksarrnet 9.4 Transporter 9 5 ÖV'<>la tjlonster 9.6 Kl.hål Jordbruk, akpg" bruk; fis ka sektor Diagram 20 Slutlig energianvändning i Sala kommun 2004, sektorsvis och uppdelat per bränsleslag. Källa: SCB. 6 (18)

19 I sektorn med störst energianvändning, hushållssektorn, åtgår en stor andel av energin för uppvärmningsändamål. Glädjande nog sker mycket av uppvärmningen i denna sektor med förnybara bränslen såsom trädbränsle och med fjärrvärme. Desto mer bekymrande är den relativt stora användningen av elkraft inom hushållssektorn. Att e1användningen är fortsatt stor trots att ny energieffektiv teknik finns tillgänglig är dock inte unikt för Sala kommun utan är snarast en nationell trend. I transportsektorn dominerar användningen av fossilbränslen helt, och det behövs genomgripande förändringar för att åstadkomma kraftigt minskade utsläpp från denna sektor. Bensin står för lejonparten av bränsleanvändningen och diesel för en mindre del. Inslag av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol är än så länge försumbara. Anmärkningsvärt ur klimatsynpunkt i de fyra återstående sektorerna är framför allt användningen av elkraft och att användningen av eldningsolja inom lantbrukssektom är relativt stor. Tabell l nedan visar energianvändningen år 2004 uppdelat på ändamålen uppvärmning, övrig e1användning (exklusive el för uppvärmning) och transport. Dessa data ligger till grund för de delmål som tagits fram för Sala kommuns klimatarbete och som redovisas längre fram i klimatstrategin. För att ge en ökad förståelse följer en kortare analys för speciellt uppvärmningsområdet och transportområdet. Beträffande användningen avel för övriga ändamål (dvs. exklusive uppvärmning) antas att användningen i allt väsentligt överensstämmer med nationella mönster för elanvändning. A v detta skäl görs här ingen närmare analys av användningen av "övrig el" i Sala kommun. Ovrig Ändamäl Uppvärmning el Transport BiObränsle Olja för för El för Energisort uppvärmning uppvärmning Fjärrvärme uppvärmning Övrio el Bensin Diesel Energimängd, GWh Tabell l. Energwnvandnmgen I Sala kommun ar " 2004 uppdelat efter tre Viktiga andamal: uppvarmmng. OVrlg elanvändning (exklusive el for uppvärmning) och transport. Den totala energianvändningen i kommunen var 672 GWh år Källa: SeE och SHE. Uppvärmning I Sala tätort har utbyggnaden av fjärrvärme kommit relativt långt, trots relativt "värmeglesa" förhållanden. (Värmeglesa förhållanden innebär t.ex. att andelen värmefdrbrukare med ett litet värmebehov är stor: i praktiken innebär det en stor andel småhus och/eller att det är långt mellan de fastigheter som värms upp.) År 1992 övergick värmeverket från att ha eldat i huvudsak kol till att elda biobränsle. År 2001 togs så ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i drift, vilket förutom fjärrvärme har medfört en produktion av förnybar elkraft i Sala kommun. Kraftvärmeverket eldas med skogsflis som bränsle. Det viktigaste som återstår utbyggnadsmässigt är att kunna erbjuda småhusområden med direktverkande elvärme en fjärrvärmeanslutning. Detta skulle ge en betydande utsläppsminskning av koldioxid i det större perspektivet då elförbrukningen i det svenska elsystemet på marginalen i praktiken produceras med europeisk kolkraft. 7 (18)

20 I kommunens mindre tätorter saknas fjärr- och närvärme i allt väsentligt. En önskan finns om utbyggnad men de värrneglesa förhållandena har hittills gjort det svårt att få lönsamhet i en sådan verksamhet. En stor del av befolkningen i kommunen är bosatta utanför tättbebyggt område. Här sker uppvärmningen av hus och lokaler till stor del med direktverkande el, värmepumpar och biobränsle (ved, spannmål och pellets). Enligt en tidigare inventering gjord vid SHE och baserad på statistik från SCB och Energimyndigheten så är användningen avel för uppvärnming i Sala kommun ca 60 GWh. Antalet småhus med direktverkande el var vid tidpunkten för inventeringen drygt 700. Därtill finns en stor mängd hus, drygt 2200, med vattenburna system och kombinationspannor i vilka flera energislag, bl.a. el, kan nyttjas för uppvärnming. Ca 350 småhus hade vid tidpunkten för inventeringen uppvärnming med enbart olja. Transporter På grund av de långa avstånden i Sala, och den begränsade möjligheten för kollektivtrafik, är persontransporter med bil vanliga, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp. Att kunna erbjuda alternativa drivmedel och ett utökat utbud av kollektivtrafik är åtgärder som skulle minska utsläppen av växthusgaser. Kortare transportsträckor med bil bör kunna ersättas med gång eller cykel. Väg 67 och väg 70 ingår i det nationella stamvägnätet. Dessutom utgör väg 70 en del av förbindelsen mellan Stockholmsregionen och Dalarna, den så kallade Moraleden, med stor andel tung trafik. Vintertid är vägen hårt belastad av turisttrafik till och från skidorterna i Dalarna. Väg 67 och väg 70 har också viktiga regionala funktioner för arbetspendling mellan kommunerna Sala, Västerås, Enköping, Heby, Uppsala och Avesta. Väg 67 är en av de vägar i Sverige som har störst andel tung trafik beräknat utifrån den totala trafikrnängden på vägen. Då SCB:s statistik för koldioxidutsläpp inom transportsektor beräknas utifrån såld mängd drivmedel kan den stora genomfartstrafiken i Sala förklara delar av utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Sala kommun Koldioxid Koldioxid (C0 2 ) bildas vid förbränning av bränslen som innehåller grundämnet kol. Om bränslena är fossila, dvs. de har utgått ur biosfårens kretslopp, tillförs atmosfåren koldioxid av fossilt ursprung. Sedan industrialismens början har halten av koldioxid i atmosfåren ökat från ca 280 ppm till ca 370 ppm. Koldioxid är den växthusgas som ligger bakom den största delen av påverkan på växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid i Sala kommun har minskat kontinuerligt sedan med 1990, se diagram 3 nedan. År 1990 var utsläppen av fossil koldioxid ca 5,5 ton per person och år. År 2004 hade den siffran minskat till 3,0 ton per person och år. Det bör betonas att CO 2 -utsläpp från elproduktion inte tas med i SCB:s redovisning av de kommunala energibalanserna, och att 8 (18)

Klimatstrategi för Sala kommun

Klimatstrategi för Sala kommun Klimatstrategi för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun 2006-10-19 Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB.

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år.

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år. 20 år av hållbarhetsarbete År 2012 hade det gått 20 år sedan FN år 1992 höll den första stora konferensen om hållbar utveckling. Sommaren 2012 ägde en uppföljare rum, även denna gång i Rio de Janeiro.

Läs mer

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Finansiering av energi- och klimatprojekt; ansökan från Förbundet Agenda 21

Finansiering av energi- och klimatprojekt; ansökan från Förbundet Agenda 21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 5(24) Sammanträdesdatum 2012-05-02 110 Finansiering av energi- och klimatprojekt; ansökan från Förbundet Agenda 21 Dnr 2012/90 INLEDNING Förbundet Agenda

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Klimatstrategi för Katrineholms kommun

Klimatstrategi för Katrineholms kommun Styrdokument Klimatstrategi för Katrineholms kommun styrdokument Reviderad av kommunfullmäktige, 178 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 2 (21) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2003-04-22,

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer