Begränsad klimatpåverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begränsad klimatpåverkan"

Transkript

1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17

2 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Gotländska delmål Utsläpp av koldioxid (växthusgas) från fossila bränslen Utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 % lägre än utsläppen år Detta motsvarar en minskning från ton år 2000 till ton år Energianvändning Användningen av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 % av den totala energianvändningen. Avgränsningar mot andra miljömål Under miljömålet Skyddande ozonskikt behandlas utsläpp av freoner, som också är växthusgaser. Under God bebyggd miljö behandlas transportsystem och energianvändning i samhällsplaneringen. Under Frisk luft behandlas utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Regionalt miljötillstånd Fakta Generationsmålet Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska till skillnad från övriga generationsmål vara uppnått till år 2050 (övriga år 2020). Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (lustgas, N 2 O), svavelhexafluorid (SF 6 ), fluorkarboner (FC) och florkolväten (HFC) räknat som koldioxidekvivalenter, ska stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sverige skall också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål. Klimatpåverkan är ett globalt problem som måste angripas regionalt och lokalt. Av de fossila bränslen som används i Sverige åtgår omkring 90 % för energiproduktion. Den största delen går till transporter, industrisektorn och för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den gas som till största delen bidrar till växthuseffekten är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. På Gotland frigörs dessutom stora mängder koldioxid från stenindustrins processer. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen och är sett ur ett internationellt perspektiv den näst viktigaste växthusgasen. De största källorna för metanutsläpp under mänsklig påverkan härrör från jordbruket och avfallshanteringen. Den största mängden metan som totalt sett släpps ut produceras emellertid naturligt i naturens syrefria miljöer, t.ex. i våtmarker. Metan har en omsättningstid i atmosfären på cirka tio år. Dikväveoxid har sitt ursprung i odling på humusrika jordar, gödselhantering och förbränning. Dikväveoxid har ett långsamt kretslopp i atmosfären där omsättningstiden är omkring 150 år. HFC (förening av väte, fluor och kol) läcker ut från kylskåp, värmepumpar mm. Fluorkarboner är en förorening som kommer från aluminiumframställning och svavelhexafluorid från läckage från tyngre elektrisk apparatur. Utsläppen av växthusgaser i Sverige består främst av koldioxid (80 %), metan (9 %) och dikväveoxid (9 %). Utsläppen av övriga växthusgaser är förhållandevis små. Däremot har dessa mycket stor inverkan på växthuseffekten. 18

3 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Koldioxidekvivalenter Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden. Ju högre GPW-värde, desto större effekt på klimatet. På detta sätt kan man räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Koldioxid GWP har värderas till 1, metan (21), dikväveoxid (310), HFC (1 300), CF4 (6 500) och svavelhexafluorid (23 900). Energislag Med fossila bränslen avses t.ex. bensin, eldningsolja, diesel, kol/koks och naturgas. Dessa bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären och påverkar därmed växthuseffekten. Fakta Till förnybara energislag räknas t.ex. vattenkraft, solenergi, vindkraft, trädbränslen och biogas. Så länge upptaget av koldioxid i växande biomassa är minst lika stort som mängden koldioxid som avgår vid förbränning av biobränslen ger förbränningen inget nettotillskott av koldioxid och således inget bidrag till växthuseffekten. Till återvunnen energi räknas t.ex. att ta tillvara spillvärme från industrin eller utsorterade brännbara avfallsfraktioner. Återvunnen energi kan antingen ha fossilt eller förnybart ursprung. Vid förbränning av återvunnet bränsle så som plast och däck, räknas dessa fraktioner till fossila bränslen enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC. Koldioxidutsläpp på Gotland Det totala utsläppet av koldioxid på Gotland, inklusive processutsläpp, ökade från cirka ton år 1993 till drygt ton år Utsläppet motsvarar totalt 33,8 ton per invånare och år (eller 17 ton om processutsläppen räknas bort). Om man inte räknar med utsläppen från cementindustrin motsvarar utsläppet 5,4 ton koldioxid per invånare och år (baserat på invånare). Siffrorna kan jämföras med det nationella målet 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till år

4 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från fossila bränslen på Gotland år 2000 Kategori Delsumma Ton CO 2 ton CO 2 Cementa energianvändning* Cementa process utsläpp Gotland exklusive Cementa** Transport (bensin, diesel) Värme (EO1-5, gasol) El Delsumma Gotland totalt CO Källa: Beräkningarna för kategorin Gotland exklusive Cementa är gjorda med en modifierad version av Naturvårdsverkets emissionsprogram. Siffrorna för Cementa AB härrör från bolaget och bygger på en beräkningsmodell enligt World Business Council for Sustainable Development. Modellen används bland annat vid fråga om utsläppsrätter. Den mängd koldioxid som avgår då biobränslen används tas inte med i ovanstående beräkningar eftersom de inte bidrar till växthuseffekten. * I Cementas energianvändning ingår en stor andel förbränning av däck och plast som kategoriseras som återvunnet bränsle. Enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC har dessa bränslen fossilt ursprung varför de räknas med i utsläppen av CO 2. ** I kategorin ingår utsläpp från industri och hushåll. Energianvändning på Gotland Den totala årliga energianvändningen i länet är nu cirka GWh. Detta motsvarar totalt sett 74 MWh per person, eller 36 MWh per person om förbrukningen vid Cementa AB inte medräknas (jfr cirka 66 MWh per capita nationellt). Energi från kol, olja, fossil gas och importerad el utgör cirka 81 %, medan förnybar/återvunnen energi utgör cirka 19 %. Detta kan jämföras med det gotländska delmålet för 2010 som anger att användningen av fossila bränslen högst skall uppgå till 55% och förnybar energi minst till 45 %. Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000 (totalt) Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import El import Kol import Petcoke import Däck import Plast import 26 < 1 Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi Vindkraft Värmepumpar* Biobränsle fjärrvärme Biobränsle övrigt** 86 2 Återvunnen energi 20 < 1 Solvärme 1 < 1 Delsumma lokalt producerad energi Totalt Gotland 100 % 4216 Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland * GEAB 68 GWh plus en uppskattning av privata värmepumpar 32GWh. ** Privat ved/flis och träpellets användning (Källa: skorstensfejare och pelletsleverantörer). 20

5 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000, exklusive Cementa AB Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import El import Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi Vindkraft Värmepumpar Biobränsle fjärrvärme Biobränsle övriga 86 4 Återvunnen 20 1 Solvärme 1 <1 Delsumma lokalt producerad energi Totalt Gotland Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland. Hur når vi målen? För närvarande finns endast tillförlitlig statistik över utsläpp av växthusgasen koldioxid. För att kunna visa en helhetsbild av utsläppssituationen finns det anledning att kartlägga utsläppen av andra växthusgaser. Delmål för dessa gaser kan därefter komma att behövas. Målsättningen att utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri exklusive Cementa AB, efter år 2010 skall vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000 innebär för bränsleanvändningen en minskning från ton år 2000 till ton år Totalt sett motsvarar detta ungefär det nationella målet (4,8%). För att kunna nå delmålen förutsätts att det finns ett detaljerat handlingsprogram som beskriver vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra, vilka aktörer som har ansvar för att åtgärderna genomförs osv. Delmålen bygger i stora drag på omställning och effektivisering av både energi- och transportsektorn. På Gotland finns en stor potential förnybara energiresurser. I fig. 1 presenteras en uppskattning av förnybara energiresurser (Göran Bylund, Energibyrån i Visby) som måste tas hänsyn till vid diskussioner om omställning av energianvändning. Exempel på åtgärder som skulle kunna ingå i handlingsprogrammet är energirådgivning till allmänheten, upprättande av energiplaner för företag, utbyggnad av vindkraft och fjärrvärme, utvinning av energi ur organiskt avfall, att hänsyn tas till energi- och transportfrågor vid nybyggnation av bostäder, anpassad upphandling som styr mot effektivare energianvändning och övergång till energieffektiva arbetsmaskiner och arbetsredskap, anpassade för förnybara bränslen. Eftersom frågan är komplex och till viss del förenad med intressekonflikter måste ett genomarbetat handlingsprogram tas fram i bred förankring i det gotländska samhället. Trafiksektorn fortsätter att öka och en fortsatt ökad användning av fossila bränslen innebär ett allvarligt hot mot växthuseffekten. EU:s direktiv om biodrivmedel (2003/30/EG) ligger till grund för en statlig utredning om biodrivmedel. I ett första delbetänkande (SOU 2004:4) behandlas dels frågan om skyldigheten för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart bränsle från och med 2005, dels frågan om ett vägledande nationellt mål för fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen för Ett annat styrmedel för att reglera utsläppen av koldioxid tros bli införseln av internationell handel med utsläppsrätter. Frågan har sitt ursprung i Kyotoprotokollet och handeln syftar till att på ett avgörande sätt minska 21

6 kostnanden för att uppnå en viss given nivå av utsläppsminskning. Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att börja 2005 och för Gotlands del berörs cementindustrin och vissa anläggningar för energiproduktion. Fig. 1 Uppskattning av de förnybara energiresurser som finns på Gotland räknat i GWh (Göran Bylund, Energibyrån i Visby). Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen Med tanke på den potential som finns för förnybara energiresurser på Gotland och de intentioner som finns i kommunens styrdokument finns det anledning att skärpa det nationella delmålet som innebär att utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år På Gotland saknas siffror för Utsläppen har dock ökat mellan 1993 och Minskningen av utsläpp måste ske genom omställning och effektivisering av energi- och transportsystem. För Gotlands del, exklusive Cementa, bedöms detta kunna ske genom exempelvis införsel av hållbara alternativ till bensin och diesel (etanol, metanol, vätgas, RME etc., cirka 2 %), effektivare transporter genom bl.a. bättre kollektivtrafik och lägre snittförbrukning av bränsle (cirka 3 %) samt ersättning av eldningsolja för uppvärmning (pellets, träflis, ved, fjärrvärme och värmepumpar, cirka 10%). Minskningen innebär en sänkning av koldioxidutsläppen från 5,4 ton per capita till 4,6 ton per capita (baserat på invånare). Eftersom huvuddelen av Cementas återvunna bränsle inte är koldioxidneutralt, utan i det här sammanhanget jämställs med fossilt bränsle, kan en minskning från Cementas sida bara nås via effektivisering, minskad produktion eller införsel av förnybar energi. En stor andel av de totala koldioxidutsläppen härrör från Cementas processutsläpp. Dessa utsläpp är en effekt av processindustrin, d.v.s. bearbetningen av kalkstenen och härrör från själva råmaterialet eftersom koldioxiden funnits bunden i kalkstenen. Detta utsläpp är därför direkt relaterat till produktionsvolymen. Energianvändning Delmålet innebär att den totala användningen av fossil energi på Gotland (inkluderat cementindustrin) måste minska drastiskt och ersättas med i första hand (lokalt producerad) förnybar energi. Återvunnen energi kategoriseras förvisso till stora delar som fossil energi men det finns ändå anledning att från resurssynpunkt, under en övergångsperiod, använda återvunnen energi hellre än rena fossila bränslen. Till förnybar energi som på sikt bedöms ha stor potential räknas vindkraft, biomassa och biogas. På vilket sätt övergången till dessa energislag ska kunna ske bör kunna regleras närmare i framtida handlingsprogram. På Gotland har många planer och strategier tagits fram som stödjer åtgärder för att uppnå klimatmålet. Några exempel är kommunens Agenda 21-arbete (Ekoprogram 1996, Kretsloppsplan 1998) och kommunens energiplan (Energi 2005). Energiplanen visar att det finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen i befintlig bebyggelse. Gotlands kommuns fastigheter har t.ex. en besparingspotential av driftkostnaderna uppemot 10 mil- 22

7 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN joner kronor per år genom energieffektiviseringar. I planens målsättning framhålls att fjärrvärmen på Gotland år 2005 skall produceras till minst 95 % med förnybara och återvunnen energi, att vindkraften under perioden byggs ut till en installerad effekt på minst 120 MW och att värmebehovet i enfamiljshus inte skall överstiga kwh/år (nybyggda småhus) respektive kwh/år (upprustade småhus). Dessa frågor behandlas under miljömålet God bebyggd miljö. Kommunen har vidare en hel rad goda exempel att visa upp på t.ex. transportsidan (rapsdrivna fordon) och miljöanpassat byggande (t.ex. energilösningen vid Almedalsbiblioteket. Kommunen ingår även i en rad nätverk och EU-projekt med miljö- och energiprofil. Nivå för CO 2 Temperatur- Temperatur- Temperaturstabilisering i ppm förändring i C förändring i C förändring i C Om klimatet inte är Mest troliga Om klimatet är särskilt känsligt temperaturförändring mycket känsligt 350 0,8 1,3 2, ,1 1,8 3, ,3 2,2 4, ,6 2,6 4, ,8 2,9 5,3 Samband mellan koldioxidkoncentrationen och temperaturförändringar vid olika antagna känsligheter hos klimatet. Källa: Klimatdelegationen. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Utsläppen av klimatpåverkande gaser ökar risken för global klimatförändring. Innan människan började förbränna fossila bränslen låg koncentrationen av koldioxid på omkring 280 ppm. Idag ligger den på cirka 360 ppm och ökar med cirka 1,5 ppm per år. Jordens temperatur har ökat med cirka 0,6 grader från slutet av 1800-talet till år Enligt IPCC:s senaste bedömningar kan det ske en fortsatt global temperaturstegring med 1,4-5,8 grader fram till år Det skulle därigenom bli varmare på jorden än det varit någon gång under de senaste åren. Även om luftens halter av växthusgaser om hundra år skulle ha stabiliserats kommer uppvärmningen fortsätta ännu längre in i framtiden. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer att merparten av temperaturökningen förklaras av ökade halter växthusgaser i atmosfären till följd av människans verksamhet. En rad icke önskvärda storskaliga effekter kan bli det oönskade resultatet. Forskarna bedömer att polarisarnas utbredning kommer att minska och att förhållandena för havsströmmar, vind och nederbörd ändras. Om den globala temperaturökningen är cirka 2,5 grader på 50 till 100 års sikt kan temperaturen öka med 4 grader i Norden. Sammantaget innebär effekterna av en temperaturökning att hela klimatsystem påverkas. Detta leder i sin tur till exempelvis utbredning av torka på vissa ställen och en förhöjd havsnivå som översvämmar låglänta områden på andra ställen. Medeltemperaturen behöver bara öka en grad för att Sydsverige ska få det klimat som nu råder i centrala Tyskland. Detta borde exempelvis kunna möjliggöra ökad 23

8 avkastning inom jord- och skogsbruk, men öka risken för skadeangrepp. Det preciserade miljömålet innebär att den sammanlagda halten år 2050 skall stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm. Naturvårdverkets bedömning är att utsläppen av koldioxid i i-länder behöver minska med 60 % från 1995 års nivå till På längre sikt måste minskningen bli %. Om ingenting görs för att hejda växthuseffekten kan det för Gotlands del innebära en höjd vattennivå och ett förändrat klimat. Effekterna kan bli omfattande för viktiga näringar som jord- och skogsbruk. För den biologiska mångfalden finns risk för att känsliga ekosystem går förlorade. 24

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

7. Stöd för hållbar utveckling

7. Stöd för hållbar utveckling 7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Gotländska miljömål. allas vårt ansvar

Gotländska miljömål. allas vårt ansvar Gotländska miljömål allas vårt ansvar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Grundvatten

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län? Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer