Domarseminarium Linköping /14

Transkript

1 Domarseminarium Linköping /14 Domarseminariet ägde rum lördagen den 13 samt söndagen den 14 januari 2007 på Frimurarehotellet i Linköping. Närvarolista Domare (34 st) Emelie Blixt, David Borg, Micael Brobeck, Christer Djup, Margareta Donosa, Christofer Elghorn, Gabriella Elghorn, Emil Eriksson, Jan Falk, Susanne Gyllander, Lennart Haglund, Bengt Hellsten, Cicki Hellsten, Anders Henriksson, Annette Holmberg, Mia Johansson, Anders Jonsson, Robert Kaland, Ulf Lindbergh, Jan Lund-Jensen, Mikael Moilanen, Tomas Nilsson, Helena Norbelie, Kenneth Norbelie, Sven Noregran, Birgitta Nyberg, Lennart Näsholm, Helen Olsson, Roger Sundin, Mikael Trägårdh, Pelle Ålander, Tomas Ölvebring, Ingemar Önnerås, Ann-Katrin Övergaard Aspiranter (15 st) Mats Andersson, Elisabeth Arréhn-Knutsson, Pia Billsten, Janet Billsten-Larsson, Eleonor Ekorn, Bo Hanner, Mikaela Hellsten, Angelica Källström, Yvonne Lindgren, Malin Lundkvist, Kalle Palo, Jorma Waldén, Åse Waldén, Sören Ådin, Johan Åhs Mötets öppnande Christofer Elghorn föreslogs och utsågs till moderator för årets seminarium samt öppnade därefter mötet och hälsade alla domare och aspiranter varmt välkomna. Till sekreterare utsågs Emil Eriksson och till justerare av protokollet valdes Helen Olsson och Johan Åhs. Uppföljning av 2006 års seminarium Inledningsvis gjordes en kortare sammanfattning av förra årets seminarium och utvärderingen gicks igenom. Denna visade på ett mycket positivt utfall, såväl med avseende på arrangemanget som på innehållet. Vid 2006 års seminarium lades mycket vikt vid att ytterligare förtydliga och fördjupa kunskaperna utifrån tidigare seminarier. Detta främst med avseende på begreppet dansanthet och vad som är bra dans. Dessutom innehöll det föregående seminariet bland annat en genomgång och repetition av akrobatikregler. Mötets innehåll och upplägg Examinatorerna hade tillsammans utarbetat ett schema för vilka ämnen som bör aktualiseras under årets seminarium. Dessa hade bland annat sin grund i önskemål från tidigare seminarier, men som av utrymmesskäl inte har kunnat diskuteras vid tidigare tillfällen. Ett exempel på ett sådant ämne är dubbelbugg som det ägnades en stor del åt under årets seminarium. Detsamma gäller begreppet dansanta inbromsningar som förtydligades och förklarades samt exemplifierades. Vidare har vissa trender eskalerat under året, som exempelvis ett stressigt beteende. Därmed blev även detta en given punkt på att ta upp. Lördag 13 januari 1 Delbedömning olika sätt att tänka Vad gäller delbedömning, som tillämpas i grenar med absolut bedömning, presenterades två olika varianter på hur man som domare kan tänka när man sätter siffrorna. Båda dessa varianter kommer i slutändan fram till samma sak. Det finns inte någon skillnad i vad siffrorna resulterar i, det är bara sättet att tänka som skiljer sig. 1 (7)

2 2 Dubbelbugg en introduktion En genomgång av dubbelbugg har länge efterfrågats av den enkla anledningen att det behöver förtydligas för att säkerställa kvaliteten hos den samlade domarkåren i bedömningarna. En introduktion i ämnet hölls där reglementet gicks igenom, formationsbegreppet aktualiserades och hur bedömningen av dubbelbugg praktiskt går till togs upp. 2.1 Förtydligande vad säger reglementet? Inledningsvis gjordes ett avstamp från reglementet och tävlingsbestämmelserna. Där framgår att dubbelbugg definieras som att det är tre personer i en liten formationsdans. Det är skapandet av formationer, linjer och mönster som utöver platsbyten är det mest typiska karaktärsdraget. Detta ska genomsyra bedömningen av dubbelbugg och får inte åsidosättas. Dubbelbugg är alltså en liten formationsdans som dansas av tre personer. Förenklat är det tre personer som tillsammans skapar en formationsdans bestående av Bugg, Boogie Woogie, Rock n Roll och Lindy Hop eller en blandning av dessa. Det är dock likvärdigt att dansa en av dessa grenar, blanda eller att individerna blandar olika samtidigt. 2.2 Formationsbegreppet Det karaktäristiska för dubbelbugg är begreppet formation. Det är detta som skapar möjligheter som pardansen saknar i och med att det är tre personer som deltar. Det är tillåtet att tjejer dansar killens steg och tvärtom. Dessutom kan trion dansa spegelvänt eller symmetriskt, det vill säga att en individ dansar spegelvänt i relation till en annan. Det handlar om att hitta tekniker för att skapa intressanta lösningar. Att blanda olika grundtekniker utgör heller inget hinder. En dubbelbuggskoreografi ska präglas av mönsterexakthet, det vill säga att dansarna inte bara hamnar på plats B från att ha varit på plats A. Det måste finnas en medveten tanke bakom hur dansarna placerar sig och vad det är som gör att de hamnar just där de hamnar. Det kan skapas en kontrastrikhet genom olikhet, så länge det är medvetet. 2.3 Bedömning av dubbelbugg Vad gäller bedömningen av dubbelbugg gäller samma kriterier oavsett klass och bedömningssystem. Grundfrågorna ska naturligtvis tillämpas, det vill säga dansar trion i takt, finns grundläggande platsbyten som en dominerande del av dansen och dansas swingliknande grundsteg. Domare bör därefter i sin bedömning använda samma tänk som i delbedömning och således värdera teknik, utförande och figurer/koreografi, även när det gäller helbedömning. Vad gäller teknikrutan framgår att karaktären spelar en viktig roll, det vill säga förmedlingen av dansens karaktär. Det handlar om dubbelbuggskaraktär, vilket innebär mönstertänkande och formationsteknik. I utföranderutan betonas grenkaraktären, vilket även detta motsvaras av karaktären av dubbelbugg. Här ingår även förmågan att sälja dansen dubbelbugg. Dansen bygger på formation, alltså måste det vara med som ett värde för att sälja dansen. I figurer- och koreografirutan ingår allt som faktiskt är en koreografi och som har ett koreografiskt värde. I samtliga rutor ligger fokus på mönstertänkande, vilket innebär att mönsterexakthet samt mjuka, smidiga och oväntade övergångar ska ingå som en röd tråd i alla delkomponenter i alla rutor. Dubbelbugg döms således som alla andra swingdanser, plus karaktären av dubbelbugg. Originalitet och tema tillsammans med en röd tråd i koreografin är faktorer som spelar in i bedömningen. Karaktären skapas av formationstekniken. 2 (7)

3 3 Dubbelbugg videoexempel och gruppdiskussioner Efter introduktionspasset följde ett antal exempel på trior som med beröm uppfyller kriterierna med avseende på vad som är bra dubbelbugg enligt de faktorer som väger tungt i bedömningen. Vidare gjordes en indelning i smågrupper där alla fick se samma trior och fick värdera hur bra dubbelbugg det var utifrån parametrarna formationsteknik och mönstertänkande. Vid detta tillfälle sattes dansarnas dansanta beteende åt sidan eftersom just detta inte skulle utgöra fokus. Inga av de trior som förevisades på video är i dag aktiva. 4 Tydliga dansanta inbromsningar Vid de senaste årens seminarier har begreppen puls och sväng aktualiserats och diskuterats i stor utsträckning. Vad som inte har diskuterats lika flitigt är den parameter som också ska väga mycket tungt i en domares bedömning av bugg, nämligen dansanta inbromsningar. Inledningsvis definierades begreppet dansanta inbromsningar som att det handlar om hur man gör för att föra och följa på ett bra och tydligt sätt så att det för oss som domare går att se. Bra föra och följa består av orsak och verkan. Vidare diskuterades att förning kan vara fysisk och/eller visuell. Vad gäller den fysiska förningen visades exempel på hur förningen kan ske såväl i ändläget som mitt i rörelsen. Inget sätt är bättre eller sämre än något annat. Exempel på visuell förning är att killens beteende visar väg för tjejens rörelse eller för riktningen dit killen vill att tjejen ska gå. I bugg måste det alltid finnas en fysisk förning när damen ska göra riktnings- eller rotationsändringar. Det innebär dock inte att visuell förning inte också kan förekomma. I definitionen på det vi menar med swingkaraktär ingår att det ska finnas en viss mängd av anspänning och för att man ska uppleva att det är bra måste man kunna se föra och följa tydligt. Precis som med pulsen räcker det inte med att det finns föra och följa för att det ska vara bra. Förutom att det ska finnas så måste det vara av en kvalitativ nivå, precis som att när pulsen blir av tillräcklig kvalitet upplever betraktaren att det svänger. Tydliga dansanta inbromsningar har inget att göra med rätt eller fel utan endast hur bra eller dåligt det är. Tydliga dansanta inbromsningar är heller inget som enbart är förknippat med bugg utan är snarare något som är viktigt i samtliga grenar. 5 Rytmik Lördagen avslutades med ett pass som behandlade rytmik. En definition som användes var att rytm betyder ström eller flöde samt att takt är en tidsindelning och rytm är en tidsfördelning. Vidare diskuterades förväntad regelbunden rytmisk behandling, det vill säga förväntade steg i förhållande till rytmiken (kick-ball-change i rock, eller hesitering i baklägen i bugg) och oregelbunden rytmisk behandling. För att ytterligare konkretisera den problematik som finns på tävlingsgolvet visades videoexempel på bland annat buggpar med oregelbunden rytmik samt par i Boogie Woogie där grundstegen dansas utan synkoperad rytmik, det vill säga utan koppling till musikens rytm. I samband med detta gjordes ytterligare förtydliganden gällande hur detta ska bedömas i exempelvis Boogie Woogie där en osynkoperad rytmik resulterar i 0 poäng i teknikrutan. Vidare delades deltagarna åter igen in i smågrupper där uppgiften var att identifiera instrument i olika låtar och därefter diskutera vad de olika instrumenten har för funktion och betydelse i låten, exempelvis vad gäller grundrytm och utsmyckning. Denna övning avslutades med personliga framträdanden av respektive grupps tolkning av de ljud och de rytmer som instrumenten åstadkommer. 3 (7)

4 Söndag 14 januari 6 Begreppsförklaringar Vissa begrepp behöver kontinuerligt diskuteras för att öka förståelsen för begreppens tillämpningsområden. Framför allt blir det viktigt att vi som domare menar samma sak när vi använder oss av begreppen för att exempelvis diskutera värdegrundande frågor. 6.1 Ej akrobatik i Boogie Woogie Sedan förra seminariet finns det definitioner på vad som menas med ej akrobatik i Boogie Woogie. Definitionerna av ej akrobatik i Boogie Woogie gäller dock bara de två internationella klasserna i junior och vuxen. I övriga klasser är akrobatik inte alls tillåtet. I samband med diskussionerna kring ej akrobatik i Boogie Woogie påpekades även att det är killens normala höjd i stående position som avgör högsta höjd och således huruvida det är tillåtet eller inte. Vad gäller dubbelbugg så är det alltid SN-graden som avgör, oavsett vilken gren karaktären hämtas från. 6.2 Skilje Det åligger samtliga domare att i varje omgång vid relativ bedömning döma så att ett skilje på hälften av paren/triorna uppstår, om inte sekretariatet meddelat annat. Detta måste följas bättre än vad som varit fallet senaste tiden. Avvikelser från skilje vid hälften kan uppstå med plus/minus en till semifinal, plus/minus två till kvartsfinal och plus/minus fyra i tidigare uttagningar. 6.3 Stress/vändningsfel Stress är en trend som har eskalerat under hela Såväl par som trior har börjat behandla takten på ett märkbart stressigt sätt. I detta sammanhang gjordes en åtskillnad mellan stress och vändningsfel. Vad gäller stress upplevs dansarnas rörelse (och steg) vara förskjutna i förhållande till musikens taktslag, vilket gör att paret uppfattas som mer eller mindre före i takten. Detta kan ibland resultera i att paret hamnar mellan takt och baktakt. I de fall stressen är så pass stor att dansarna inte längre är i takt resulterar det naturligtvis i sämsta bedömning. Om det är gränsfall blir bedömningen sämre, dock utan att resultera i sämsta bedömning. Vid vändningsfel är damens fötter rätt i takten, till skillnad från överkroppen som redan lämnat ändläget i baksteget på 1 eller 3. Genomgående vändningsfel resulterar i sämsta bedömning. 7 Information, diskussioner och frågor inom respektive steg I vissa avseenden är en indelning efter stegtillhörigheter nödvändig då vissa ämnen enbart rör vissa steg eller aspiranter. 7.1 Sidodomarnas frågestund De som deltog på seminariet i egenskap av domaraspiranter fick ett informationstillfälle med en examinator om exempelvis hur man lämpligen inleder sin tilltänkta domarkarriär med sidobedömningar och lärlingstillfällen samt hur en examination praktiskt går till. Aspiranterna fick även möjlighet att ställa alla tänkbara frågor om allt möjligt som rör rollen som domare. 7.2 Steg 1 och steg 2 Gruppen förde diskussioner om vilka egenskaper som en bra domare kan förknippas med där aspekter som kunnig, engagerad, uppdaterad och opartisk lyftes fram. Vi konstaterade att domarna finns för att hjälpa dansarna att avgöra vem som är bäst på att dansa och att vi därmed har ett viktigt förtroende att förvalta. 4 (7)

5 Det åligger alla domare att se till att man kan bibehålla en hög kvalitet på sina kunskaper och sina bedömningar. 7.3 Steg 3 Inom steg 3-gruppen diskuterades bland annat rekommendation av domare inför examination. Det påpekades att det är viktigt att man skaffar sig tillräckliga kunskaper om personen i fråga och att när man rekommenderar en kollega till steg 3 att man är så säker att man kan tänka sig att personen går in och dömer ett mästerskap istället för en själv. Vidare konstaterades det att om en domare blivit rekommenderad av en steg 3-domare och sedan ej klarat sin examination bör domaren i fråga bli rekommenderad av någon annan steg 3-domare till nästa tillfälle. Samtliga steg 3-domare kan bli tillfrågade av en examinator att uttala sig om någon som fått rekommendationer. Det finns en skillnad mellan att ha en lärling och att en domare eller aspirant bara står bredvid. Om det är tänkt att vara ett lärlingstillfälle bör det med fördel vara uppstyrt och att syftet är tydligt och uttalat i förväg. Att det dessutom efteråt bör ske en sammanfattning och diskussion bör ses som en förutsättning. Domare och aspiranter bör gå lärling många gånger, gärna fler än 3 gånger. Gruppen diskuterade även att steg 3-domare naturligtvis kan ge rekommendationer på alla nivåer, inte bara från steg 2 till steg 3. Gruppen med steg 3-domare som var närvarande på seminariet tycker att det är ett stort och ärorikt förtroende att vara steg 3-domare. 8 Smörgåsbordet Från tidigare seminarier hade önskemål om flera olika mindre ämnen uppkommit, varpå det nu fanns möjlighet att delta i det som kändes mest intressant för respektive domare och aspirant. Ämnena var uppdelade i såväl informationspunkter som diskussionspunkter. Informationspunkterna bestod av danshistoria och musikteori och diskussionspunkterna var indelade i kvinnligt/manligt, dubbelbuggsakrobatik, trender, och hur bedöms par kontra individ. Var och en av de olika grupperna hade olika föreläsare eller diskussionsledare. 8.1 Danshistoria Kenneth Norbelie ledde detta pass som handlade om danshistoria ur ett Lindy Hop-perspektiv. Kenneth gick igenom dansens ursprung med avstamp från hur slavarna skapade danser som kom att inspirera en hel värld. Deltagarna i gruppen fick stifta bekantskap med danser som Cake walk (The Chalk Line Walk), Charleston, The Black Bottom (Swanee Bottom), Break away, Collegiate Shag, Balboa, Big Apple, Shim Sham och slutligen swing eller Lindy Hop. 8.2 Musikteori Jan Falk höll i musikteoripasset som bestod av en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen gick Jan igenom musikens uppbyggnad i form av de olika strukturerna swing, blues och rock n roll (vers + refräng). Musikteori har diskuterats vid tidigare seminarier och en utförligare redogörelse för de olika strukturerna går att finna i tidigare protokoll. Den praktiska delen bestod av kartläggning av olika låtars uppbyggnad/struktur. 8.3 Kvinnligt/manligt Bengt Hellsten höll i gruppen som diskuterade kvinnligt och manligt beteende hos dansarna i våra danser. Gruppen hade intressanta diskussioner och konstaterade att detta var ett ämne som kunde diskuteras mer. 5 (7)

6 8.4 Dubbelbuggsakrobatik Micael Brobeck höll i denna grupp där diskussionen handlade om hur akrobatik i dubbelbugg ska se ut för att vara bra. Gruppen konstaterade att akrobatik är att kasta och att det handlar om att den kastade partnern lättar från greppet. Om partnern inte lättar handlar det snarare om ett lyft än om ett kast, dock är ett lyft fortfarande akrobatik. Vidare konstaterades det att när det handlar om höjder och nivåer är det den som är längst som man går efter. Vid akrobatik i dubbelbugg förväntas alla i trion att vara delaktiga. Såväl ingång som utgång till den akrobatiska delen är viktiga faktorer med avseende på helhetsintrycket. Vidare förväntas ett bra flyt eller flöde genom hela den akrobatiska figuren. All akrobatik bör flyta från dans till akrobatik till dans i en följd. Avslutningsvis diskuterade gruppen vilka olika grepp i dubbelbugg som är tillåtna respektive otillåtna. 8.5 Trender Lennart Haglund ledde den grupp som diskuterade trender och där togs ett antal diskussionspunkter upp som gruppen har upplevt har aktualiserats under den senaste tiden. Det konstaterades att det blivit mer vanligt förekommande att tjejen går bakåt efter vänstervändning, vilket enligt denna grupp skulle kunna bero på platsbytestänkandet från övriga grenar. Varför detta resulterar i sämsta bedömning i bugg förtydligades senare under övriga frågor. En trend som går att återse i samtliga grenar är att såväl dansare som tränare har blivit mer medvetna om musiken och dess uppbyggnad eller struktur, vilket bidrar till en högre musikalisk kvalitet på rörelserna i de olika danserna. En annan punkt som diskuterades var att personer som inte närvarar vid domarseminarierna trots allt kan fortsätta att döma aktivt. Inför dansarna saknas det en motivering till varför detta inte åtgärdas. Dessutom upplevde gruppen att det är konstigt att icke närvarande domare kan tacka ja till erbjudanden om att döma mästerskapstävlingar. Domarseminariet blir bättre för varje år som går. Det finns en struktur och det går ut på utbildning och fortbildning för att öka kompetensen. Intresset bland domaraspiranter är fortsatt stort. 8.6 Par/individ I denna diskussionsgrupp diskuterades hur parets kontra individens prestationer bedöms. Diskussionsledare var David Borg och gruppen diskuterade hur viktig parkänsla egentligen är i den bemärkelsen att båda i paret måste vara på samma nivå för att det ska finnas parkänsla. Det finns inget egenvärde av att vara på samma nivå för att uppnå parkänsla. Ett exempel skulle kunna vara att en världsmästare dansar med en betydligt sämre partner, men världsmästaren borde inte behöva sänka sig till en lägre nivå för att det ska finnas en parkänsla. Det är de tydliga dansanta inbromsningarna som i grund och botten skapar parkänslan. Vidare diskuterades hur detta ska bedömas. Likheten i paret, det vill säga att dansarna håller en liknande nivå, får inte värderas för högt. Samdans är därmed inte detsamma som att man inom paret dansar lika. I samband med diskussionerna kring värdering av paret kontra individens prestationer lyftes två tankemodeller fram; additionsmetoden och multiplikationsmetoden. Enligt additionsmetoden ger ett par där dansvärdena hamnar på 5 och 5 ett resultat på 10, vilket även ett par med 4 och 6 gör. Enligt multiplikationsmetoden blir 5 och 5 bättre än 4 och 6, vilket betyder att jämna dansare ska belönas bättre än ojämna. 6 (7)

7 9 Övriga frågor och förtydliganden Seminariet avslutades med övriga frågor eller frågor som redan berörts men som behövde ytterligare förtydliganden. 9.1 Stress/vändningsfel Det fanns ett behov av att göra ytterligare förtydligande kring distinktionen mellan stress och vändningsfel. Ämnet diskuterades på nytt och flertalet videofilmer studerades med efterföljande analyser och diskussioner. 9.2 Vänstervändningar Under det gångna året har det blivit allt vanligare i bugg att damen efter en vänsterrotation avslutar bakåt. För att upplysa seminariets deltagare om varför detta är otillåtet påmindes det om att definitionen på att gå framåt är samma sak som att vara en del i en vänsterrotation och att gå bakåt är samma som att vara en del i en högerrotation. Reglerna säger att varje rotationsändring ska föras av killen, damen får inte vända håll själv. Om damen vid ett enda tillfälle vänder utan förning ska paret ha lägsta bedömning. 9.3 Information från förbundet Jan Lund-Jensen lämnade information som representant från Danssportförbundets styrelse. Det gällde framför allt beslutet angående närvaro på domarseminarium. Det beslut som fortfarande formellt gäller är att domarseminariet är obligatoriskt och att om en domare inte är närvarande vid två seminarier i följd utan giltig orsak ska domaren förlora ett domarsteg i varje gren. Det finns ingen upphävning av detta beslut. Ett nytt förslag från förbundsstyrelsen gällande närvaro på seminarier har arbetats fram och lästes upp av Jan. Efteråt ställdes frågan fritt om vad seminariet tyckte om förslaget. Samtliga deltagare var eniga om att förslaget är mycket bra. Jan informerade även om att ett etikdokument från förbundet är på gång. Detta etikdokument kommer att omfatta förbundets alla funktionärer och innehåller riktlinjer för ett etiskt korrekt och professionellt uppträdande. 10 Mötets avslutande Moderator Christofer Elghorn avslutade mötet och tackade alla deltagare för deras delaktighet under helgen vilket bidragit till ett mycket givande seminarium. Underskrifter Emil Eriksson Sekreterare Christofer Elghorn Moderator Helen Olsson Justerare Johan Åhs Justerare 7 (7)