Domarseminarium Linköping /10

Transkript

1 Domarseminarium Linköping /10 Domarseminariet ägde rum lördagen den 9 samt söndagen den 10 januari 2010 på First Hotel i Linköping. Närvarolista Domare (31 st) Theres Andersson, David Borg, Micael Brobeck, Christer Djup, Margareta Donosa, Christofer Elghorn, Gabriella Elghorn, Emil Eriksson, Jan Falk, Peter Gustafsson, Bengt Hellsten, Cicki Hellsten, Mikaela Hellsten, Anders Henriksson, Annette Holmberg, Hans Johansson (endast lördag), Anders Jonsson, Robert Kaland, Ulf Lindbergh, Malin Lundquist, Mikael Moilanen, Helena Norbelie, Kenneth Norbelie, Sven Noregran, Birgitta Nyberg, Lennart Näsholm, Roger Sundin, Johan Åhs, Pelle Ålander, Ingemar Önnerås, Ann-Katrin Övergaard Aspiranter (6 st) Mattias Emanuelsson, Jimmy Järvekvist, Andreas Larsson, Linda Nilsson, Thomas Söderström, Frida Öhman Förbundsrepresentanter (2 st) Jonny Svensson, Thomas Nilsson (endast söndag) Mötets öppnande Jan Falk föreslogs och utsågs till moderator för årets seminarium samt öppnade därefter mötet och hälsade alla domare, aspiranter och förbundsrepresentanter varmt välkomna. Till sekreterare utsågs Emil Eriksson och till justerare av protokollet valdes Mikael Moilanen och Lennart Näsholm. Mötets innehåll och upplägg Innehållet i 2010 års seminarium är att anse som en fortsättning från tidigare års seminarier och därmed en fördjupning i bedömningsgrunder och begrepp i syfte att uppnå en mer utvecklad samsyn i argumentation, diskussioner och bedömningar. Utvärderingarna från tidigare år har visat att det finns ett starkt önskemål för att praktiskt öva videobedömningar och i samband med detta resonera kring varför bedömningarna blir som de blir. Lördag 9 januari 1 Dansanthet och andra viktiga bedömningsparametrar 1.1 Hur uttrycker vi oss? Det första passet handlade om hur vi uttrycker oss i samband med våra bedömningar. Cicki Hellsten inledde med att visa en presentation med flera olika uttryck som kan vara vanligt förekommande i diskussioner bland domare i samband med bedömningarna, där språkbruket ibland inte är tillräckligt tydligt för att på ett konkret sätt beskriva varför eller förklara de satta siffrorna. 1 (5)

2 Seminariedeltagarna fick i smågrupper diskutera hur ett antal uttryck kan sägas på ett sätt som gör att det blir lättare att förstå vad vi som domare menar. I samband med diskussionerna kring hur vi uttrycker oss enades seminariedeltagarna om att det är viktigt att förvissa sig om att mottagaren förstår den terminologi som vi använder oss av och att det är viktigt att förklara utifrån mottagaren och att även genom frågor säkerställa att mottagaren förstår vad vi menar. 1.2 Begreppsförklaringar Cicki Hellsten fortsatte med en genomgång av hur de viktigaste bedömningsparametrarna definieras för att säkerställa att domarkåren använder sig av samma språkbruk. Exempel på det som definierades var takt, baktakt, otakt, stress och sväng. Begreppen föra/följa, orsak/verkan och tydliga dansanta inbromsningar definierades också som tre olika sätt att säga samma sak. 1.3 Fördjupning av dansanthetsbegreppet Cicki fortsatte tillsammans med Bengt Hellsten med en fördjupning av dansanthetsbegreppet genom att visa diverse filmklipp med dans och dansare som inte tillhör swingdanserna. Seminariet fick bland annat titta på välkända klipp från exempelvis Singing in the rain. Under detta pass betonades det att dansare, för att det ska upplevas dansant, ska lyckas presentera ett kontrollerat och avslappnat sätt att röra sig på och att olika uttryckssätt ska speglas i kroppsrörelserna för att till exempel lyfta fram olika karaktärer. En annan viktig aspekt är att hela musiktiden utnyttjas eller fylls ut av dansrörelsen. Om dansrörelsen dessutom görs med en preparation eller förberedelse kommer rörelsen sannolikt att upplevas som tydligare, starkare och mer vältajmad. 2 Videobedömning i smågrupper Efter det inledande mer teoretiska passet delades deltagarna in i smågrupper för att praktiskt öva och genomföra bedömningar. Syftet med passet var att skapa diskussioner kring bedömningarna och att domarkåren därmed tränar sig i att uttrycka sig med en mer gemensam terminologi. Utifrån de videoklipp som visades diskuterade grupperna mycket om taktbehandling och skillnaden mellan bedömning 4 och 5 i bugg samt hur väl det svänger om paren och hur bra de är på att visa tydliga dansanta inbromsningar. 3 Anmärkningar vilka är de och hur använder vi dem? Micael Brobeck höll i passet som handlade om anmärkningar och hur de bör användas. Passet var inledningsvis en teoretisk genomgång för att sedan övergå till att i smågrupper praktiskt öva på att döma med anmärkningar. Framöver kommer tillämpningen av de tidsbestämda anmärkningarna att ändras. Detta gäller alltså anmärkningarna för stopp (S) och taktfel (T). Tidigare har definitionerna varit att en liten anmärkning motsvaras av ett till fyra beats och en stor anmärkning motsvaras av fler än fyra beats. I kommande bedömningsreglemente ska ett kortare stopp eller ett kortare taktfel ge en liten anmärkning och ett stopp eller taktfel på åtta beats eller längre resultera i en stor anmärkning. 2 (5)

3 Under passet gjordes även ett förtydligande när anmärkningen utgått (U) ska användas. Bedömningen blir i detta fall U i totalrutan och ingen övrig bedömning. I bugg gäller samma sak, ett buggpar som går av golvet får ingen bedömning, utan istället ett U i bedömningsrutan. Par/trior med bedömningen U placeras alltid efter par/trior som fått sämsta bedömning genom att prestera andra felaktigheter. Det kommer även att införas en förbättrad beskrivning vad gäller anmärkningen för fall (F). Definitionen av en liten anmärkning för fall kommer att vara när ett lättare stöd tas, vid oavsiktlig golvberöring och där risk för skada absolut inte finns. En stor anmärkning för fall kommer att vara där risk för skada finns, skadan behöver dock ej ha uppkommit. Anmärkningen ska sättas om domaren bedömer att risk för skada förelåg. Vidare påmindes det om de grundläggande frågorna för att avgöra om ett par eller en trio ska få minst ett poäng i teknikrutan. De olika frågorna som exempelvis rör takt, platsbyten och synkoperingar i de olika grenarna repeterades. Vad gäller karaktärsfel i Lindy Hop gjordes ett förtydligande i form av att karaktärsfelsavdrag ska göras om ett par gör för få chassésteg för att domaren ska kunna avgöra dansantheten i dessa. Domarkåren vill även att anmärkningar ska framgå vid placeringsbedömning eller vid helbedömning, det vill säga att dansarna ska kunna utläsa anmärkningarna på sekretariatsprotokollen. Christofer Elghorn skulle ta detta vidare till tävlingsledarnas seminarium för att diskutera hur detta snarast möjligt ska implementeras. 4 Information från Svenska Danssportförbundet Christofer Elghorn delgav som representant från VO Dans BRR domarkåren information om vad verksamhetsområdet arbetar med och hur planerna för danssportens fortsatta utveckling ser ut. En av de saker som Christofer tog upp var det sjunkande medlems- och deltagarantalet på BRR-tävlingarna. Med anledning av detta arbetar VO Dans BRR bland annat med förslag på förändringar av tävlingsstrukturen som syftar till att förstärka rekryteringen av dansare samt att skapa intressanta tävlingsformer som gör att fler dansare väljer att fortsätta sitt tävlande. Förändringen kommer således framöver att påverka domarkåren, men hur detta mer konkret kommer att se ut är i nuläget för tidigt att resonera kring. Vidare presenterade Christofer detaljer kring den kommande kvalitetssäkringen av domarkåren och förklarade att detta kontrollsystem är infört för dansarnas bästa och även rimligen kommer att leda till ett ökat förtroende för domarkåren. Examinator Bengt Hellsten redogjorde kort för hur det praktiskt kommer att gå till. Formerna för kontrollen kommer att likna examinationsförfarandet, men kommer att anpassas efter individ. VO Dans BRR har sett över formerna för vidareutbildning inom domarkåren och har bland annat arrangerat den nya utbildningen Lärlingstillfälle i grupp under hösten, något som föll väldigt väl ut. Framöver kommer fler sådana tillfällen att anordnas vid intresse och nu närmast kommer ett fortbildningstillfälle i Mariestad att erbjudas till samtliga intresserade domare. Christofer påminde om mentorskapsprogrammet där steg 3-domare fungerar som mentorer för aspiranter och avancerande domare. Som aspirant eller domare steg 1 får man gärna kontakta en steg 3-domare och be honom/henne att bli mentor. 3 (5)

4 Avslutningsvis uppmanade Christofer domarkåren att kontinuerligt fortsätta att utvecklas och att ta tillvara på de utbildningstillfällen som erbjuds. Dansarna förtjänar att bli bedömda av de mest engagerade och motiverade domarna. 5 Lindy Hop prova på-pass Lördagen avslutades med ett mer lättsamt pass där Kenneth och Helena Norbelie på ett mycket uppskattat sätt höll ett prova på-pass i Lindy Hop. De visade olika varianter av grundsteget och gick igenom ett antal grundläggande varianter på figurer som deltagarna fick prova på. Söndag 10 januari 6 Slowrundor David Borg inledde söndagen genom att hålla i ett pass om slowrundor, som vid förra årets seminarium var ett ämne vid smörgåsbordet. Diskussionen handlade om värdegrunder och baserades på ett antal filmklipp från långsam runda i en internationell Boogie Woogie-tävling. Det konstaterades att det är mycket viktigt att dansarna fyller ut tiden med rörelser eftersom de har mer tid på sig. Långsam runda är svårare och mer avslöjande där dansarnas tekniska förmåga syns på ett tydligare sätt. Bedömningsgrunderna skiljer sig inte mot övriga rundor eller andra danser, utan dansantheten handlar fortfarande om förmågan att uttrycka sig och att förmedla behagliga kroppsrörelser. Domarna var eniga om att många par fokuserar på att lyfta fram showfigurer och highlights och att dessa sker på bekostnad av dansantheten. Detta är förvisso inte specifikt för långsam runda, men ändå relativt vanligt förekommande. 7 Öva-döma-pass I detta pass erbjöds grenspecifika filmmaterial där deltagarna fick välja vilken gren de ville öva sig i att döma. Smågrupperna fokuserade på att göra videobedömningar utifrån filmklipp från Bugg, Boogie Woogie, Lindy Hop eller Rock n Roll. Det blev i respektive grupper diskussioner kring utifrån vilka argument som låg bakom bedömningarna. 8 Smörgåsbord Smörgåsbordet är ett återkommande inslag på seminarierna och innehåller en rad olika ämnen som deltagarna har möjlighet att välja mellan för att fördjupa sig inom vissa specifika områden. De ämnen genomfördes i år var Från swing till bugg en historisk tillbakablick, Öva döma akrobatik, Musikteori och Coachning för domare som vill utvecklas. 9 Övriga frågor Vid punkten för övriga frågor uppkom frågan om internationella domare. Framför allt diskuterades det kring att de internationella domarna dömer grenar i Sverige där de inte har tillräcklig insyn i reglementen och bestämmelser kring hur dansen ska utföras och hur den ska bedömas. Som representant för VO Dans BRR meddelade Christofer att användandet av utländska domare på svenska tävlingar kommer att ses över. 4 (5)

5 Deltagarna tog även upp frågan om att få tillgång till de olika DVD-filmerna som användes under seminariet för att i fortsättningen öva att döma, resonera och argumentera. I egenskap av representant för Svenska Danssportförbundet fick Jonny Svensson i uppgift att ta reda på om det var möjligt att förbundet sponsrar domarna med detta. Mötets avslutande Moderator Jan Falk avslutade mötet och tackade alla deltagare för deras delaktighet under helgen vilket bidragit till ett mycket givande seminarium. Underskrifter Emil Eriksson Sekreterare Jan Falk Moderator Mikael Moilanen Justerare Lennart Näsholm Justerare 5 (5)