Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige. Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK
|
|
- Simon Eriksson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK
2 konkurrensen om biomassa ökar År 2007 avverkades och skördades från den svenska skogen cirka 77 miljoner kubikmeter fub (fast mått under bark), motsvarande cirka 170 TWh. De huvudsakliga användningsområdena är massaved, timmer och biobränsle. De senaste åren har biomassa även börjat användas för produktion av biodrivmedel. Användningen av biobränsle från skogsråvara för el- och värmeproduktion gynnas i Sverige av olika politiska styrmedel, vilket har lett till kraftigt ökad användning inom denna sektor. Även nyttjandet av biomassa från jordbruksprodukter för tillverkning av drivmedel till transportsektorn gynnas av politiska styrmedel. Användning av skogsråvara inom transportsektorn för tillverkning av biodrivmedel är dock än så länge på försöksstadiet. Tillväxten av biomassa i svensk skog ökar kontinuerligt, men samtidigt ökar konkurrens om de olika biomassasegmenten vilket bidragit till att pressa upp priserna. EU:s mål inom klimatområdet och mål för användning av förnybar energi och för produktion av förnybara drivmedel inom energi- och transportsektorn kan leda till att konkurrensen om den svenska skogen ökar ytterligare. Den ökade konkurrensen visade sig t ex under 2006, då priset för flis för energiändamål var högre än priserna för massaved. Under 2007 skedde en kraftig prisuppgång på massaved vilket syns i priserna för första halvåret 2008, se figur 1, där massavedspriset återigen är högre FIGUR 1. Prisnivåer första halvåret 2008 för olika sortiment från skogen (Profu, 2008; Skogsstyrelsen, ). För att få jämförbara data har transport- och flisningskostnad på totalt 70 SEK/MWh (Lundmark, 2007; Lundmark & Söderholm, 2003) adderats till Skogsstyrelsens massaveds- och sågtimmerpriser.
3 Figur 2. Biobränsleanvändning i olika sektorer enligt modellanalyserna. Efterfrågeökningen inom industrin enligt figur 2 baseras på en tillväxtprognos för olika industribranscher från Energimyndigheten. Avfall ingår ej i figuren. än priset för flis för energiändamål. Att priset för flis för energiändamål i vissa fall överskrider massavedspriserna har resulterat i tendenser till förändringar inom skogsråvarumarknaden i form av att: Sågverksflis i ökad grad går till energiverk istället för pappersbruk/massabruk Sågspånet i ökad grad går till pellets i stället för spånskivor Trädens toppar kapas längre ner på stammen Långt avstånd till pappersbruk/massabruk allt oftare leder till att massaveden hamnar i närliggande fjärrvärmeverk projektet biokonk IVL, PROFU, EME Analys och Vattenfall Research & Development har på uppdrag av Elforsk analyserat hur den ökade konkurrensen om biomassa kan komma att påverka energisystemet i Sverige och den svenska skogsindustrin. Projektet BIOKONK har finansierats av elföretagen via Elforsk samt av Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Värmeforsk och Nova Högskole- Centrum. De viktigaste resultaten från analyserna redovisas i denna skrift. Arbetet har genomförts med hjälp av modellanalyser (MARKAL och en av IVL utvecklad jämviktsmodell kallad EBS) samt specifika studier av dels den internationella handeln med biomassa, dels avseende förutsättningarna för ökad användning av svenskt biobränsle i utlandet. Tidsperspektivet är fram till år Resultaten från analyserna speglar bl a hur biobränsleanvändningen, bränslepriser, elpriser och skogsindustrins lönsamhet kan komma att påverkas under olika förutsättningar och modellantaganden. Det bör noteras att resultaten inte får uppfattas som prisprognoser utan i stället belyser olika tendenser. BIOBRÄNSLEN I EL- OCH VÄRMEMARKNADEN DET FINNS BEGRÄNSNINGAR FÖR HUR MYCKET ANVÄNDNINGEN AV BIOENERGI KAN ÖKA I SVERIGE Modellanalyserna visar att efterfrågan på biobränslen kan komma att stiga och att betalningsförmågan på flis hamnar på nivåer runt 200 kr/mwh år 2015 (i dagens penningvärde) och på nivåer kring kr/mwh några år efter Detta indikerar att vi får en fortsatt prisökning. Prisökningen förstärks också av höga fossilbränslepriser. Nivån på betalningsförmågan för flis sätts främst av kraftvärmeproduktionen inom fjärrvärmesektorn och industrin. Det finns dock begränsningar för hur mycket efterfrågan på biobränslen från energisystemet kan växa, se figur 2. Avfallsförbränningen kan komma att fördubblas och därmed minskar utrymmet högst väsentligt för mer biobränslen i fjärrvärmesystemen. Möjligheterna till ökad biobränsleanvändning inom bostads- och servicesektorn är också begränsade. Om utbudet fortsätter att öka i dagens takt och efterfrågeökningen bromsas kan vi få en prisutveckling som stannar av kring kr/mwh. Den direkta efterfrågan på ved och pellets inom bostadssektorn är relativt okänslig för prisändringar på bioränslen. Potentialen för ökad biobränsleanvändning inom småskalig uppvärmning uppgår till drygt 20 TWh, men olika tekniska
4 och ekonomiska begränsningar betyder sannolikt att bara en mindre del av denna potential kommer att utnyttjas. ETT UTVIDGAT CERTIFIKATSYSTEM DRIVER UPP BIOBRÄNSLEPRISET, MEN INTE SÅ MYCKET Det är främst våra styrmedel som driver upp betalningsförmågan och därmed priset för biobränslen. Sedan elcertifikatsystemet infördes har priset på flis för bränsleändamål stigit från nivåer på kr/mwh till dagens kr/mwh. Ett utvidgat certifikatsystem (50 % större än idag) skulle öka betalningsviljan för flis ytterligare (och även öka certifikatpriset), men kombinationen av att andelen biobränslen i energisystemet redan är hög (dvs. utrymmet för mer biobränslen är litet) och att vindkraft kan konkurrera med biobränslekraftvärme (inom certifikatsystemet) vid dessa prisnivåer på flis, gör att det finns ett maximum för hur mycket ett ökat certifikatsystem kan driva upp betalningsförmågan för flis. HÖGA PRISER PÅ BIOMASSA PÅVERKAR INTE PRISER PÅ EL NÄMNVÄRT Förutom att höga priser på biomassa har orsakat oro över råvarukostnader för skogsindustrins produkter så har även diskussion förts om att höga biomassapriser kan höja de framtida elpriserna. Inom projektet har därför relationen mellan elpriser och biomassa analyserats. Elpriset påverkas kraftigt av nivån på priset på utsläppsrätter (CO 2 -priset), då marginalproduktionen som är prissättande i elsystemet till stor del är fossilkondens i det nordiska/nordeuropeiska elsystemet. Elpriset stiger med cirka 50 SEK/MWh om CO 2 -priset stiger med 10 Euro/ton. Elpriset är däremot i det närmaste oberoende av biobränsleprisets utveckling eftersom elproduktionen via kraftvärme och industrins mottryck inte är prissättande, vilket illustreras i figur 3. Fjärrvärmepriset påverkas dock tydligt av en ökning av biobränslepriset, eftersom biobränslen idag är det dominerande bränslet inom fjärrvärmesektorn. Fjärrvärmepriset stiger nästan proportionellt med biobränslepriset. MYCKET HÖG BETALNINGSFÖR- MÅGA I ENERGISYSTEMET OCH PRISEFFEKTER FÖR ANDRA SEKTORER OM UTBUDET BEGRÄNSAS Tillgången till biobränsle för den svenska el- och värmemarknaden kan i framtiden komma att begränsas dels av Figur 3. El- och fjärrvärmepris år 2015 vid olika biobränslepriser. restriktioner för uttag av restprodukter från skogen, dels av att Sverige kan börja exportera biobränslen. De modellanalyser som genomförts indikerar att el- och värmemarknadens betalningsvilja för biobränslen skulle vara hög även i situationer med en stor exportandel av svensk biomassa. Den ökade betalningsviljan är en konsekvens av att den svenska el- och värmemarknaden nu bygger sig fast i ett biobränsleberoende, vilket gör det svårt att minska användningen av biobränslen även om priset ökar, åtminstone under perioden fram till år Om stora mängder biobränslen skulle exporteras ökar det även el- och värmemarknadens efterfrågan på lokalt tillgängliga, men dyrare fraktioner av biobränsle från annat ursprung. Även en minskad tillgång av restprodukter från skogen kommer att höja priset på ett flertal sortiment av biomassa från skogen eftersom el- och värmemarknadens höga betalningsförmåga leder till prishöjning på andra sortiment. Framtida prishöjningar på konkurrensutsatta sortiment av biomassa från skogen kan dock i viss mån komma att motverkas. Detta beror på att det sannolikt finns en flexibilitet inom el- och värmemarknaden när det gäller vilka biobränslen som används från jordeller skogsbruket (flis, spån, GROT, långa toppar, jordbruksgrödor, pellets, etc). Det innebär att energisektorn går mot användning av de relativt sett billigare sortimenten av biomassa från skogen, dvs de sortiment som inte är utsatta för hög konkurrens från bl a skogsindustrin.
5 BIOBRÄNSLEN I TRANSPORTSEKTORN 10 % BIODRIVMEDEL ORSAKAR RELATIVT SMÅ PRISEFFEKTER Transportsektorns ökade användning av förnyelsebara drivmedel enligt EU:s 10%-direktiv kan på sikt leda till ökad produktion av biodrivmedel från trädbiomassa i Sverige (andra generationens biodrivmedel). Även om hela det svenska biodrivmedelsbehovet (10 % av totala energibehovet för transporter) produceras i Sverige i form av andra generationens biodrivmedel kommer detta troligen bara att medföra en måttligt ökad konkurrens om biomassa från skogen. Den slutsatsen förutsätter dock god tillgång på GROT (inkl andra restprodukter) samt att restprodukter från jordbruksgrödor kommer till användning. Att allt biodrivmedel skulle produceras i Sverige kräver antingen att priset på lämplig biomassa i Sverige är lägre än i konkurrerande länder, eller starka nationella styrmedel, alternativt höga tullar för import av biodrivmedel. Det finns idag ingen kommersiellt fungerande anläggning för produktion av biodrivmedel baserat på biomassa från skogen. Tidigare erfarenheter från både energisektorn och skogsindustrin indikerar att utveckling och kommersialisering av ny teknik tar lång tid. Mycket talar för att svensk biodrivmedelsproduktion är förknippat med betydande osäkerheter, vilket sannolikt ökar tiden från försöksanläggning till kommersiell produktion. Om en export av biodrivmedel till EU:s transportmarknad skulle bli aktuell i framtiden kan det dock röra sig om mycket stora volymer. En andel om 10 % av oljeanvändningen i EU:s transportsektor svarade 2005 för över 400 TWh. KONSeKVENSER FÖR SKOGSINDUSTRIN LÖNSAMHETEN I SKOGSINDUSTRIN ÄR PRESSAD FRÅN FLERA HÅLL OCH DESS BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR VIRKESRÅVARAN ÄR DÄRMED BEGRÄNSAD En av de faktorer som påverkar skogsindustrins förutsättningar att klara ökad konkurrens om biomassa är dess betalningsförmåga för virkesråvara från skogen. Inom projektet har en indikativ efterfrågekurva för virke (massaved och sågtimmer) konstruerats för den svenska skogsindustrin, baserat på statistik på delbranschnivå (som kan dölja variationen inom branscherna och företagen), se figur 4. Efterfrågan jämfördes sedan med dagens utbud och dagens virkespriser. Jämförelsen indikerar att trots att skogsindustrins betalningsförmåga ökat under senare år så ligger stora delar av skogsindustrin mycket nära den prisnivå på virke som innebär att industrins vinstmarginal är mycket låg eller nära noll. Det finns dock balanserande krafter som mildrar effekterna av en ökad konkurrens om biomassa från energisektorn. Några av de viktigaste faktorerna är följande: Det finns en stor potential för att öka utbudet av biomassa i världen. Kostnadsökningar kommer även att ske i lågprisländerna till följd av ökad konkurrens med matproduktion och ökad social och miljömässig hänsyn vilket bl a kommer att drivas fram av internationella miljökriterier. Figur 4. Indikativ efterfrågekurva för virkesefterfrågan inom svensk skogsindustri (utan hänsyn till internationell handel med virkesråvara och anpassningar i ekonomin). Från höger till vänster utgör skikten; massa, kraftpapper och övrigt papper, sågverksprodukter, tidnings- och journalpapper samt annat tryckpapper.
6 Utslagning av något eller några bruk frigör biomassa för export eller energiändamål och bidrar till att begränsa prisökningar på vedråvaran i regionen. Produktpriserna globalt för papper, massa och sågade trävaror påverkas av de internationella virkespriserna. Så trots en ökad användning för energiändamål kommer inte den traditionella svenska skogsindustrin att konkurreras ut. Däremot blir den globala tillväxten i deras produkter lägre. Den svenska skogsindustrin utsätts nu för hot i form av höga biomassapriser, höga elpriser och lågt värderad dollar, samtidigt som de internationella massa- och papperspriserna och priserna på sågade trävaror legat i princip konstanta. Höga internationella energipriser, större internationell konkurrens om biomassa och internationell fokus på minskad klimatpåverkan kan dock leda till att de internationella priserna på biomassa ökar vilket i sin tur innebär att massa- och papperspriserna och priserna på sågade trävaror kan öka. Sammantaget kan sägas att framtiden är oviss och utvecklingen påverkas av många faktorer. Närheten till skogsråvara kommer dock alltid att vara en konkurrensfördel för den svenska skogsindustrin. SKOGSINDUSTRIN HAR BEGRÄNSADE MÖJLIGHETER TILL OMSTRUKTURE- RING I DET KORTA PERSPEKTIVET Skogsindustrin har i det korta perspektivet möjlighet att göra vissa begränsade omställningar till ökad elproduktion, ökade leveranser av biobränsle, lignin och viss fjärrvärme. Tidigare erfarenheter av utveckling av ny teknik inom skogsindustrin visar dock att mer genomgripande omstrukturering tar lång tid. På lång sikt utgör satsningar på bioraffinaderier, kombinat, svartlutsförgasning, DME och ökad elproduktion möjligheter som kan påverka industrins efterfrågan på biomassa. Osäkerheten är dock stor varför vi avstått från att spekulera i konsekvenserna av en sådan teknikutveckling. HÖGA BIOMASSAPRISER ÄR INTE SJÄLVKLART EN NACKDEL FÖR SKOGSINDUSTRIN Konkurrens om biomassa från den svenska skogen ökar påtagligt om det i framtiden blir en omfattande export av biobränslen från svenskt skogsbruk. Det förutsätter dock att priserna på biomassa internationellt sett är högre än i Sverige. Högre internationella biomassapriser ger samtidigt den svenska skogsindustrin komparativa fördelar gentemot utlandet i och med närheten till råvaran och bör dessutom i det långa loppet innebära högre internationella massaoch papperspriser samt högre priser på sågade trävaror. Detta skulle kunna innebära att den svenska skogsindustrins betalningsförmåga kan öka. Sett ur detta perspektiv är det mer hotfullt för skogsindustrin med låga globala priser där Sverige blir ett importland av biomassa. Orsaken är att låga internationella biomassapriser bör vara kopplat med fortsatt låga produktpriser för skogsindustrin vilket sänker industrins betalningsvilja för svensk biomassa. SVERIGE SOM RÅVARUBAS FÖR EUROPEISK ANVÄNDNING AV BIOBRÄNSLE Ett stort frågetecken är om Europa kommer att betrakta Sverige (och Finland) som en vedbod med möjlighet att förse resten av Europa med betydande kvantiteter biomassa för energiändamål. Det finns en mycket stor potential att öka användningen av biobränsle inom Europa. Bland annat diskuteras möjligheten att samelda biobränsle och kol i kolkraftverken. Om t ex 10 % av kolet ersätts i de tyska kolkraftverken så motsvarar detta över 50 TWh biobränslen. En sådan användning är starkt beroende av hur styrmedlen kommer att utformas framöver för att bl a möta EU:s energioch klimatmål. Förutsättningarna för sådan export är att priset på biobränsle i Sverige är lägre än inom övriga EU. Det innebär också att det svenska priset skulle vara konkurrenskraftigt mot import av biobränsle från exempelvis Latinamerika. Naturgas och på sikt även avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) utgör samtidigt substitut till biobränslen vilket kan begränsa utnyttjandet av potentialen för sameldning i kolkraftverk. UTBUDET AV BIOMASSA FRÅN SKOGEN OCH JORDBRUKET En viktig observation är att de politiska styrmedel som riktas mot biobränslen och förnybara drivmedel hittills varit i huvudsak riktade mot att stimulera efterfrågan på biomassa från energi- och transportsektorerna. Oron kring ökad konkurrens om biomassa från skogen kan ses delvis som en konsekvens av dessa styrmedel. Det är därför viktigt att ambitionen att ökad användning av förnyelsebar energi i Sverige kombineras med väl avvägda styrmedel för att stimulera ett ökat utbud av biomassa från både skogen och jordbruksmarker. Givetvis under förutsättningen att detta sker i god balans med bl a miljömål och livsmedelsproduktion
7 Elforsk AB, Stockholm. Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Telefon: , Telefax: ,
BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Konsekvenser för energi- och skogssektorn av förändrad efterfrågan på biomassa - Delrapport 1
BIOKONK Konsekvenser för energi- och skogssektorn av förändrad efterfrågan på biomassa - Delrapport 1 Elforsk rapport 08:61 Mattias Bisaillon, Peter Fritz, Bo Rydén, Per Erik Springfeldt, Thomas Unger
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31
John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer
John Johnsson Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Etablerades 1987 och är idag 20 personer Värmemarknadens omsä-ning - 2012, kundperspek7v
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Konkurrensen om skogsråvaran
Inbjudan till hearing om: Konkurrensen om skogsråvaran Foto: Jesper Andersson Tid: Torsdagen den 24 januari 2013, 09.00-16.15 Plats: Finlandshuset Fazer Konferens, Snickarbacken 2-4, Stockholm Anmälan:
Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS
Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]
Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Regeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
En rapport från Villaägarnas Riksförbund
FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Svensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Perspektiv på framtida avfallsbehandling
Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
En rapport från Villaägarnas Riksförbund
VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Moditys pristro kort, medel och lång sikt
Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb
Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får
Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR
BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket
EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015
2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Läget på energimarknaderna
Läget på energimarknaderna Fasta biobränslen Månad: Januari, 2017 2017-01-18 Sammanfattning I denna rapport redogör vi för några aktuella nyheter under den gångna månaden. Ni kan bland annat läsa om hur
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Den avreglerade nordiska elmarknaden
2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri
Energi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING
1 Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 2 Hur kommer prisutvecklingen att se ut fram till 2025? Rapporten 3 Tar utgångspunkt i nuläget på elmarknaden i Norden och ambitionen att ställa om energisystemet
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad
Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Effektivare skogsbränslesystem
Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn
Basprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Ren energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Årsavverkning (~94 Mm 3 )
Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal
BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI 2016-09-14 Tomas Thuresson Principal SAMMANFATTNINGSVIS DE BIOLOGISKA MÖJLIGHETERNA TILL HÖGRE NYTTJANDE AV SKOGEN FÖR ENERGIÄNDAMÅL FINNS MEN DE EKONOMISKA MÖJLIGHETERNA
Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! www.svebio.se
Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! arbetar för a) öka användningen av bioenergi på e) ekonomiskt och miljömässigt op:malt sä). Som medlem i Svebio
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Den framtida elproduktionen
Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el
Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson
Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den
Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27
Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande
Biobränsle. - energi för kommande generationer
Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Potential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation