H Ö G S K O L A N P Å Å L A N D

Transkript

1 H Ö G S K O L A N P Å Å L A N D Ver k s a m h e t s b e r ä t t e l s e

2

3 Innehåll verksamhetsberättelse Bakgrund... 2 Kunskapssamhället och den högre utbildningen Rektors översikt... 3 Verksamhetens mål... 5 Forskning... 5 Kvalitetsutveckling... 6 Teknikutbildningarnas 70-års jubileums festtal Organisation Styrelsen Studentkåren Branschråden Förvaltning Rektor Ledningsgruppen Antagningsnämnden Examensnämnden Forskningsnämnden Internationella nämnden Nämnden för högskolebiblioteket Studentsamverkansgruppen Examensinriktad utbildning Utbildningsprogram Institutionerna Prefekterna Programansvariga lärare Lärarkollegiet Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Externa uppdrag, fortbildning och deltagande i konferenser Högskolans externa uppdrag Fortbildning och deltagande i konferenser Inkomster och utgifter Utexaminerade Publikationer, priser och stipendier Examensarbeten Stipendier Högskolans personal och studerande Rektorskansli Lärare Timlärare och gästföreläsare Laboratorier, teknik och fastigheter Administration Köptjänster Lokalvård Studerande Statistiska uppgifter Antal utexaminerade per program Antal studerande 20.9 per ämnesområde Antal studerande regionvis Antal studerande kommunvis Deltagare i Öppna högskolans verksamhet Deltagare i övrig fortbildning Öppna högskolan PROD, Fotomontage: McArena/C. Sommarström. FOTO: David Lundberg 6. Högskolebiblioteket Internationell verksamhet Sokrates- och Erasmusavtal Nordplusnätverk Leonardo da Vinci-projekt ISSN P R O D U K T I O N : M c A R E N A A B

4 1. Bakgrund 2 Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då tidigare Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten, som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:81 och ÅFR 2002:87). Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Dessutom har under året funnits kursutbildning till vaktmaskinmästare samt i ledarskap inom social- och hälsovård. Utbildningen till vaktmaskinmästare motsvarar de två första åren av programmet för maskinteknik och är även helt integrerad i programmets verksamhet. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet.

5 Kunskapssamhället och den högre utbildningen Rektors översikt Högskoleutbildningarna förändras i Europa Inom ramen för Bolognaprocessen har överenskommelser gjorts mellan de europeiska länderna för en harmonisering av högskoleutbildningen i Europa. På Åland och i Finland införs förändringarna den 1 augusti På Åland börjar det nya regelverket gälla samtidigt för alla studerande vid vår högskola. I Finland genomförs förändringen med en övergångsperiod som innebär att nya studerande kommer att omfattas av reformen från och med detta år medan äldre studerande fortfarande kan studera enligt en gammal modell. I Sverige kommer man ännu att vänta några år innan man inför det nya regelverket. För Högskolans på Åland del innebär detta att de studerande får studiekort med nytt utseende och innehåll från och med den 1 augusti Även de examensbetyg som utfärdas från och med samma datum omfattas av reformen. I och med att reformen direkt berör samtliga studerande vid vår högskola tillhör våra studerande den första gruppen som får examensbetyg enligt ny modell. Bolognaprocessen för harmonisering av den högre utbildningen Inom ramen för Bolognaprocessen sägs att före år 2010 skall man i Europa ha infört ett gemensamt system för studieprestationer benämnt European Credit Transfer System även förkortat till ECTS. På svenska används benämningarna ECTS-poäng, ECTS-studiepoäng eller endast studiepoäng. Heltidsstudier under ett läsår skall motsvara 60 studiepoäng. Beräkningsgrunden är att de studerande skall lägga ner i genomsnitt 1600 arbetstimmar under ett år på sina heltidsstudier. En examen efter tre års heltidsstudier omfattar därmed 180 studiepoäng, efter tre och ett halvt års heltidsstudier 210 studiepoäng, efter fyra års heltidsstudier 240 studiepoäng och en examen efter fyra och ett halvt års studier på heltid sammanlagt 270 studiepoäng. Främjande av mobilitet Bolognaprocessen ska underlätta studier vid högskolor i andra länder. När man inför samma grund för beräkningen av studiepoäng vid de europeiska högskolorna och universiteten underlättas studerandeutbytet och även möjligheterna att bedriva vidarestudier i ett annat land. När examina i olika länder har likalydande benämningar och måttet på studieprestationerna förenhetligas underlättar det också för den som söker arbete i ett annat land. Indelning av högskolestudierna i tre cykler Enligt de överenskommelser som gjorts inom ramen för Bolognaprocessen skall utbildningen på högskolenivå vara indelad i tre cykler. Cyklerna består först av studier på Bachelor- eller kandidatnivå, sedan studier på Master- eller magisternivå samt slutligen studier inom ramen för en forskarutbildning, det vill säga studier på doktorandnivå. Som riktlinje har man kommit överens om att den första cykeln bör bestå av minst tre års heltidsstudier, den andra av cirka två års heltidsstudier och den tredje av cirka tre års heltidsstudier. Sammanlagt skall de tre cyklerna omfatta åtta års studier på heltid. De studier som leder till yrkeshögskoleexamen, alltså de utbildningar vi har här vid Högskolan på Åland, består av minst tre års heltidsstudier och räknas som studier inom den första cykeln inom högskolesystemet i Europa. Våra utbildningar är tre, tre och ett halvt, fyra och fyra och ett halvt år långa och i dem ingår även praktik som ger studiepoäng. I de utbildningar vid vår högskola som är mest omfattande gällande antalet studiepoäng utgör studiepoängen från praktiken en omfattande del.

6 Lissabonstrategin för utbildning, forskning och innovation Den andra internationella strategin som påverkar högskoleområdet i hög grad är den europeiska strategin som benämns Lissabonstrategin. Vid toppmötet år 2000 lanserade EU:s stats- och regeringschefer ett omfattande program för ett modernare Europa. Den siktar på att Europa år 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Målet är full sysselsättning och hög tillväxt utan skadliga effekter för miljön samt social sammanhållning. För att Europa skall kunna klara sig i en kunskapsbaserad ekonomi blir det av avgörande betydelse att man satsar på effektivare och förbättrad utbildning av befolkningen. Man vill skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet (ERA) och man har konstaterat att man i Europa måste öka satsningen på forskning, utveckling och innovation. Målet sattes till 3% av bruttonationalprodukten (BNP) senast år 2010 för forskning och utveckling. Detta år, fem år efter att strategin fastslogs, görs en avstämning och nya riktlinjer dras upp för att kunna nå de högt ställda målen. Även i det Nordiska samarbetet arbetar man med dessa målsättningar och försöker där hitta mer ändamålsenliga lösningar gällande forskning, utveckling och innovation. För oss på Åland är det viktigt att på motsvarande sätt sätta upp mål för utbildning, forskning och utveckling och innovation för en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi. Vi har en ny, ung högskola som är ett mycket viktigt redskap i processen att utveckla ett kunskapsbaserat samhälle. Om vi på Åland förvaltar vår möjlighet att utbilda och framta ny kunskap på bästa sätt, så har vårt landskap goda framtidsutsikter i en konkurrenskraftig och kunskapsbaserad ekonomi i Europa. I de festtal som hölls vid 70-jubileet i november för teknisk utbildning på Åland framhöll professor emeritus Kurt Waller och tekniske direktören, styrelseledamoten Kaj Jansson vikten av utbildning och kunskap i dagens samhälle samt hur avgörande det är att blicka framåt när det gäller utbildningssatsningar och framtagande av ny kunskap. Det tal professor Waller höll vid jubileet finns att läsa här i årets verksamhetsberättelse. Högskolan på Åland imponerar utanför Åland I november besökte kanslern för Åbo akademi, tidigare ministern Christoffer Taxell Åland och föreläste under rubriken Utbildningen och den ekonomiska utvecklingen vid Ålands kulturstiftelse. Kansler Taxell som även är styrelseordförande för Finlands Näringsliv framhöll i sin föreläsning att utveckling innebär förändring och att en förutsättning för förändring är kunskap och kunnande. Han framhöll att landskapet Åland har gjort ett framsynt val när man valt att satsa på högskoleutbildning och att Högskolan på Åland genom kvalitetsmässigt goda utbildningar uppmärksammas även utanför landskapet. Antalet sökande utifrån imponerar och visar att högskolan utvecklas på ett önskvärt sätt. Följer planen Högskolan på Åland har under sina tre första verksamhetsår fungerat helt enligt planen sedan starten. Högskolan har sammanlagt drygt 400 programstuderande och cirka 2000 kursdeltagare inom kursverksamheten. Om man omvandlar studier gjorda av kursstuderande till ett antal heltidsstuderande har högskolan cirka 470 heltidsstuderande. Antalet utexaminerade med yrkeshögskoleexamen på Åland uppgår till 253 personer. Antalet sökande till Högskolan på Åland har ökat för varje år. Bildandet av en gemensam organisation för utbildningen på högskolenivå på Åland har varit mycket gynnsam för rekryteringen av nya studerande. Sammanlagt hade Högskolan på Åland 141 sökande år 2003, 185 sökande år 2004 och 236 sökande år 2005 till de examensinriktade utbildningarna. Av dem har cirka 100 nya studerande kunnat tas emot varje år. De sökande kommer huvudsakligen från Åland, från fastlandet och från Sverige. Av de sökande var detta år 40% från fastlandet och 21,7% från Sverige. Det är i första hand högskolans sjöfarts- och turisminriktade utbildningar som lockar sökande utifrån. Att Åland är känt för sin sjöfart och för turismen avspeglar sig således i intresset för att studera i Mariehamn. Utveckling av studiesociala frågor Inom det studiesociala området finns idag behov av förbättringar för de studerande vid högskolan. Idag finns ett system med lunchsubventionering som inte fungerar ändamålsenligt och studiebostäderna täcker inte behovet. Våra studerande bör få möjlighet få studentlunch för en rimlig summa på motsvarande sätt som studerande i omkringliggande regioner. Vi har inte idag någon studentrestaurang där våra studerande erbjuds lunch på det sätt man har i omkringliggande områden. De studerande erbjuds subventionerade luncher genom ett system med lunchkuponger som landskapsregeringen beslutar om och som högskolan administrerar. Lösningen fungerar inte tillfredsställande eftersom lunchkostnaden i slutändan blir för dyr för den studerande. Förutom studentlunchen är en annan aktuell studiesocial fråga tillgången till studiebostäder. Vi har i Mariehamn studiebostäder i Bikupan och de är populära bland våra studenter. Studiebostäderna räcker dock inte till och nu är det dags att bygga fler. Högskolan har under de senaste åren erbjudit hjälp sommartid för de studerande som söker bostad på Åland inför hösten. För en ny studerande som flyttar till Åland kan det mycket svårt att hitta en bostad och att veta hur man skall gå till väga för att hitta en bostad. Den särskilda servicen som högskolan erbjudit har därför varit mycket uppskattad. Korta avstånd Vi hoppas våra studenter möts av en högskola som präglas av kunskap, aktivitet och en inspirerande arbets- och studiemiljö samt av korta avstånd. Korta avstånd mellan lärare och student, mellan studenterna och även korta geografiska avstånd. Trots att vi är utspridda i staden så är det nära mellan Högskolan Södra, Högskolan Norra och Högskolan Östra där vi huvudsakligen verkar. Det är gångavstånd mellan enheterna och man kan ganska lätt förflytta sig mellan dem för lektioner och möten. Studentkåren Skåhla ligger alldeles invid Högskolan Norra och är en mötesplats för våra studerande vid sidan av studierna. Vårt högskolebibliotek som är integrerat i Mariehamns stadsbibliotek ligger även det på gångavstånd från de övriga enheterna och centralt i staden. Det erbjuder särskild service för högskolestuderande och lärare, rum för grupparbeten och mycket bra öppethållningstider. Det sistnämnda bidrar även till att högskolebiblioteket fungerar som en viktig mötesplats för oss vid högskolan och även för andra i dagens kunskapssamhälle. Agneta Eriksson-Granskog

7 Verksamhetens mål Högskolan på Åland ska vara: en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt; en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsregeringen; en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning; en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar. Forskning Projektet Ålands kyrkor Under kalenderåret 2005 utkom Ålands Kyrkor, Volym III, Sund och Vårdö, författare Åsa Ringbom och Christina Remmer. ISBN , 336 s, 380 bilder. Forskning kring Volym IV, Finström och Geta, har redan inletts. Den 10 mars presenterades projektet vid Oxford Radiocarbon Accelerator Unit, Oxford University. Vid detta tillfälle förhandlades om utvidgat internationellt samarbete när det gäller 14C AMS analys av murbruk, ett projekt som utvecklats ur projektet Ålands Kyrkor, med ett tvärvetenskapligt team lett av Åsa Ringbom. Oxford laboratoriet tillhör numera detta team. Även det internationella nätverket utvidgades under årets lopp. Numera omfattar det de främsta universiteten även inom klassisk arkeologi: Harvard University, Santa Barbara University, California, Colorado University, Boulder, University of Hawaii, British School of Rome, etc. Den 17 mars 2005 presenterade Åsa Ringbom projektet med föredraget Dating ancient mortar, vid en internationell konferens Calcestruzzo Romano, Analisi storica e ingegneristica del calcestruzzo idraulico nelle costruzioni romane i Bergamo, arrangör: cementforskningslaboratoriet Italcementi Group CTG. Vid konferensen skapades värdefulla kontakter med de främsta pozzolanaforskarna i hela världen. Avtal gjordes om framtida samarbete. Den andra maj 2005 höll Åsa Ringbom föredraget: Visa och fåvitska jungfrur i Finströms kyrka på Ålands museum, arr. Ålands Vänner. Den sjätte juli 2005 ledde Åsa Ringbom en specialguidning till Jomala kyrka, arr. Ålands museum. Den 14 augusti 2005 höll Åsa Ringbom föredraget Vårdö kyrkas torn i Vårdö, arr. Vårdö församling. 29 november 2005 höll Åsa Ringbom föredraget: Projektet Ålands kyrkor, nya strategier, nya resultat, på Ålands museum, arr. Ålands Vänner. I december 2005 inlämnades följande artikel till tryckning: Åsa Ringbom, John Hale, Jan Heinemeier, Alf Lindroos and Fiona Brock, Mortar Dating in Medieval and Classical Archaeology, in Proceedings of the Second International Conference on Construction History, Queen s College, Cambridge University, (19 pages and 14 figures). Artikeln har genomgått sträng referee granskning och accepterats för publicering. Åsa Ringbom presenterar projektet i Cambridge under konferensen 29 mars 2 april, där för övrigt hela det internationella teamet också deltar och planerar vidare för framtiden. Följande artikel är under bearbetning för publicering i den högt värderade naturvetenskapliga referee tidskriften Radiocarbon: Mortar dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands SW Finland Författare, Lindroos A., Ringbom Å., Heinemeier J., Braskén M and Sveinbjörnsdottir Á. 5

8 Kvalitetsutveckling Vid Högskolan på Åland tillämpas och utvecklas ett kvalitetsledningssystem med tidigare separata skolenheters system om grund. Som kvalitetsansvarig fungerar Hans Lavonius. Samverkan mellan europeiska högskolor i enlighet med Bolognaprocessen, liksom de krav som ställs på sjöbehörighetsgivande utbildningar, förutsätter ett kvalitetsledningssystem inom högskolan. Till följd av dessa externa krav har vid utvecklingen prioriterats de delar av kvalitetsledningssystemet som omfattar examensgivande utbildningsprogram. Avsikten med kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland är att beskriva högskolans verksamhet samt att utgöra ett verktyg för fortlöpande utveckling av verksamheten. Två huvudsakliga tyngdpunkter för kvalitetsledningssystemet är: 1. Att beskriva vad som sker inom högskolans verksamhet och hur detta utförs. Därmed är kvalitetsledningssystemet ett viktigt verktyg vid dagligt arbete samtidigt som det fungerar som introduktion för ny personal och nya studerande. En central uppgift i detta sammanhang är att beskriva hur information förmedlas och kommunikation sker inom organisationen. 2. Att erbjuda fungerande rutiner för kontinuerlig utvärdering av verksamheten på olika nivåer och utveckling av den på basen av intern och extern utvärdering. För användarvänlighet och tydlighet fokuserar kvalitetsledningssystemet på de väsentligaste funktionerna inom högskolan och presenteras koncist. Systemet ersätter således inte självständigt omdöme eller sunt förnuft hos användaren. Arbetet med att utveckla kvalitetsledningssystemet har omfattat planeringsfas och generering av dokument och är nu i en implementeringsfas. Kvalitetsledningssystemet i aktuell omfattning samt planerad slutlig omfattning enligt innehållsförteckning finns tillgängliga på högskolans hemsida. Under år 2005 har, liksom tidigare år, en intern revision av högskolans verksamhet utförts.

9 Teknikutbildningarnas 70-årsjubileums festtal På Åland inleddes 1935 maskinmästarutbildning, och år 2005 fyllde alltså teknisk utbildning på Åland 70 år. Jubileet firades genom öppet hus på Högskolan norra och genom festmiddag arrangerad av Tekniska skolans elevförening och SKÅHLA. Nedan återges festtal hållet vid jubileet av professor emeritus Kurt Waller. Övriga festtal av rektor och teknisk direktör Kaj Jansson återfinns på högskolans hemsida under de tre teknikprogrammen och rubriken Teknikutbildningarnas 70-årsjubileum. Tal vid den tekniska utbildningens på Åland 70-årsjubileum onsdag Teknisk utbildning på Åland om 30 år Från skärgården öster om Åland kommer följande rapport: Då en lärare inrättade en skola i Iniö blefvo gubbarna så förbittrade på honom samt på dem, som satte sina barn i skolan, att de öfverföllo dem med de mest ärekränkande skymford samt hotade att vidtaga våldsamma åtgärder, om icke denna högfärdsbringande anstalt komme bort litet kvickare än vanligt. Den notisen ingår i tidningen Åland den 30 januari 1892 och försöket att inrätta skolan skedde 1887, alltså för mindre än 120 år sedan. (Försöket misslyckades; skolan tvingades slå igen.) Den 11 mars 1893 kunde tidningen erinra om att ett förslag om understöd för folkskolan i Dalkarby, socknens första fasta folkskola, avslagits med förkrossande majoritet på kommunalstämman för fem och ett halvt år sedan. Skolvännerna hade fått över sig en skur av förebråelser, dikterade uteslutande av bildningshat, af fientlighet till upplysning, till vetande och förkofran. Som fjäsk och onödighet stämplades ännu 1891 den nyinrättade Näfsbyskolan i Hammarland. Detta skriver Johannes Salminen i sin biografi över Julius Sundblom, Ålandskungen. Han fortsätter vi tycks möta ett släkte som förstod att värdera en färdighet bara så långt den gav omedelbar praktisk utdelning Bottensatsen /hos ålänningen/ är trots allt en aldrig sviktande känsla för det nyttiga. Sträva villkor har lärt honom att gardera sig, att noga hålla fast vid det lilla han har, och det betyder från början en ganska hårt beskuren horisont, hur vida havet än svallar kring hans kobbar. Så inriktade som dessa öbor var på det konkreta och matnyttiga såg de med lätt överseende på intellektuella yrken över huvud. Prästen i Sund var inte ensam om att bli vägd och befunnen rysligt lat. I en ledare 1891 erinrar Julius Sundblom själv beskt om att de folkskolor som Åland nu ståtade med alla kommit till mot flertalets vilja. Det var med andra ord verkligen motigt när grunden lades för den tekniska utbildningenpå Åland. Det är visserligen en bit över 100 år sedan detta utspelade sig på Åland men den starka känslan för det konkreta och matnyttiga och motsvarande skepticism mot intellektuell verksamhet över huvud sitter fortfarande i ryggmärgen hos många ännu idag ledande åländska politiker. Man bygger hellre idrottshallar, badhus och golfbanor än satsar på sin högskola. Man tycks tycka att det är viktigare att ålänningar tvättar sig än att de utbildar sig. Men denna förlegade för att inte säga efterblivna inställning måste och kommer att försvinna inom en inte alltför avlägsen framtid och jag skall försöka förklara varför. Jag har nämligen fått den stimulerande uppgiften att här tala om hur den högsta tekniska utbildningen på Åland ser ut om 30 år vid 100 årsjubileet. När den högre tekniska utbildningen på Åland inleddes för 70 år sedan var det för att tillfredsställa ett samhälleligt behov: antalet maskindrivna fartyg ökade och det behövdes ångoch motormaskinmästare på Åland. Beslutet att inleda utbildningen kan ha varit kontroversiellt om vi minns att det 7

10 här var mitt under den stolta segelfartygseran då Åland upplevde sin hittills mest ryktbara period. Tveklöst var beslutet framsynt. För att förstå vad som kommer att hända de närmaste 30 åren på Åland skall vi ta en blick på vad som hänt i Finland de senaste åren. Men först litet från vår åländska horisont. En av dagens viktigaste politiska frågor är vad åländska ungdomar skall arbeta med i framtiden. Ett område man diskuterat att satsa mera på är kvalitetsturism, upplevelseturism. Golfturister, fisketurister, jaktturister. Vilken blir ålänningens uppgift inom denna turistnäring? Jo, i huvudsak att betjäna besökarna. Att klippa gräset på golfbanorna, att laga turisternas mat och att bädda deras sängar. Servicesamhället ger arbeten av en karaktär som attraherar endast en del ungdomar. Om inget annat erbjuds får vi en kraftig emigration av ungdomar som är intresserade av mer intellektuella sysselsättningar. Det alternativ de flesta utvecklade länder gått in för är kunskapssamhället, man säljer kunnande, man säljer immateriella rättigheter. Kunskapssamhället är extremt miljövänligt, det ger många arbeten och det är ytterst attraktivt för de ungdomar som inte är intresserade av serviceyrken. Men att bygga upp det tar lång tid, fordrar mycket tålamod och inte minst politiker som har förmåga att se längre än till nästa val. Samhällsledare som är tillräckligt visionära för att orka hålla näsan mot slipstenen, som norrmännen säger. De nordiska länderna är idag kunskapssamhällen som karaktäriseras av en långsiktig utvecklingslinje för kunskap och kompetens. Centrala ingredienser i kunskapssamhället är utbildning, forskning, produktutveckling och kunskapsintensiv företagsverksamhet. Ett enkelt exempel förtydligar. Glest befolkade länder med en låg medeltemperatur som Finland och Sverige är speciellt lämpade för odling av skog. Denna skog förädlar och exporterar man i form av olika pappersprodukter. Detta har lett till en hög kompetens i att utveckla apparatur och maskiner för träförädling, t.ex. pappersmaskiner. Det i sin tur leder till export inte bara av pappersprodukter utan också av pappersmaskiner. Den kompetens man byggt upp i att bygga pappersmaskiner kan i sin tur säljas, så att man säljer inte bara papper och pappersmaskiner, utan även konsten att bygga pappersmaskiner och att tillverka papper etc. Hög kompetens när det gäller förädling av trä och framställning av pappersprodukter är naturlig för länder som Sverige och Finland. Men små länder som Finland har väl ingen naturlig förutsättning för telekommunikationsbranschen, där väldiga pengar rör sig och där teknologijättar som USA, Japan, och Tyskland tävlar? Snarare är det väl tvärtom finländaren är en av industrivärldens minst talföra människor och har ingen naturlig läggning för muntlig kommunikation. Trots detta har ett bolag som Nokia under de senaste årtiondena övergått från att tillverka bl.a. gummistövlar till att bli ett av världens ledande telecomföretag och ett företag med väsentlig betydelse för Finlands ekonomi. Om någon för 30 år sedan hade sagt att Finland kommer att vara ett ledande land inom telekommunikation om 30 år och att ett finländskt bolag i den branschen skulle vara mera värt än alla andra finländska börsbolag tillsammans hade man förmodligen blivit stämplad som en komplett galning. Likaså om man sagt att detta företag skulle behöva anställa varenda ingenjör som utbildas i Finland för att klara sin forskning och utveckling. Hur har fenomenet Nokia varit möjligt? Flera ingredienser kan listas. Klimatet i Finland är tillräckligt svalt och ostadigt för att gynna intellektuellt arbete året runt utom möjligen några korta sommarveckor. Finland har dåligt med råvaror och ett klimat som är relativt dåligt för livsmedelsproduktion, varför man varit tvungen att se sig om efter andra möjligheter. Framförallt har satsningen på utbildning och forskning i Finland varit stor, långsiktig och uthållig. En framstående forskare på telecomområdet vid Tammerfors Tekniska Högskola har erhållit kraftig uppmuntran från samhället i form av riklig och långvarig forskningsfinansiering.

11 Forskaren ifråga har dessutom varit en god lärare som förmått stimulera och inspirera sina elever, som han fått många av. Bland annat detta har lett till en hög kompetens på telecomområdet i Finland. År 1967 bestod Nokiakoncernen av fyra enheter: träförädling, kabel, gummi och elektronik. Elektroniken hade en omsättning som motsvarade 3 procent och hade bara 460 anställda. Nokia leddes då av Björn Westerlund och elektronikdelen var hans skötebarn. I Boken om Nokia av Staffan Bruun och Mosse Wallén heter det så här om elektronikdivisionen: Länge gav den endast utgifter. Trots det lät Westerlund studenter, ingenjörer och professorer förverkliga sina vildaste visioner. Kabelfabrikens styrelse hade ingen förståelse för investeringarna i elektronik utan ville ständigt lägga ner hela divisionen. Björn Westerlund förde en seg kamp för elektroniken, och vann. Och vidare: I april 1999 är det samlade marknadsvärdet av bolagen på Helsingforsbörsen ca 1,5 miljarder kronor. Nokias andel av marknadsvärdet är nästan 52 %. Det betyder att Nokia alltså är mer värt än samtliga övriga närmare 100 börslistade företag i Finland. I Boken om Nokia, som trycktes 1999, heter det vidare Den finska skogen Finlands guld som det hetat i sekler riskerar att bli distanserad av Nokia. Skogsindustrin svarar i dag för 30 % av landets hela export medan elektronikindustrin med Nokia som suverän dominant står för 26 %. Det här var 1999, alltså för 6 år sedan. Hur det är idag är irrelevant för min poäng. Det relevanta är något som Nokias nuvarande chef Jorma Ollila formulerade i tidningen Helsingin Sanomat Jag citerar. Största delen av Finlands välstånd bygger på den rikedom som kunskap ger. Vi har inte råd att förlora förmågor på grund av restriktioner utan bör odla och låta toppkunnandet blomma. Till en naturlig internationalisering hör balans mellan sund nationell självkänsla och öppen växelverkan med omvärlden. Finlands isolering växte sig efter kriget till en onödig myt. Men den begränsar inte längre de ungas tänkande. Finland är inte långt borta utan mitt emellan New York och Peking. Det viktiga budskapet är entydigt och bör fås fram till Ålands beslutsfattare välstånd bygger på den rikedom som kunskap ger. Satsning på produktutveckling, ny teknologi och nya innovationer är snart den enda utvägen för företagen att skapa nya arbetsplatser, och förbättra vår konkurrenskraft i en utveckling där allt flera jobb försvinner utomlands. Och Åland ligger centralt i världen, mitt mellan New York och Peking. De viktigaste råvaror som behövs för att ett samhälle skall bli ett framstående kunskaps- och kompetenssamhälle är intelligens och utbildning. Under en fyrtioårig bana som forskare och lärare vid universitet och högskolor på Åland, i Finland, Sverige och USA har jag kunnat konstatera att ålänningar står sig synnerligen väl intelligensmässigt jämfört med de nämnda länderna. Den karga, omilda naturen där ålänningen genom tiderna sökt sin utkomst har tvingat fram människor med massor av kreativitet och initiativförmåga, de två viktigaste ingredienserna i skapande arbete. Men Åland ligger efter när det gäller den andra komponenten, den innovativa utbildningen, som idag behövs för att slå mynt av denna intelligens. När Finland byggde upp sitt stora utbildningsväsende för högre utbildning leddes Finland av mycket högt utbildade personer. Presidenten under 25 år, Urho Kekkonen, var doktor, hade alltså den högsta lärda grad man kan få. Ministrar som Johannes Virolainen, Ahti Karjalainen, Mauno Koivisto var också alla doktorer. För att inte nämna ministrar och partiledare som Pekka Tarjanne och Jan-Magnus Jansson, som var både doktorer och professorer. Jag ser exemplet Nokia som en naturlig följd av de stora satsningar på högre utbildning som gjordes i Finland för år sedan, då en mängd nya universitet grundades. Senast när inkomsterna från den skattefria spriten sinar på Åland kommer politikerna att vara tvungna att tänka om när det gäller utbildningspolitik. Såväl Sverige som Finland har enligt uppgift som målsättning för sin utbildningspolitik att nära hälften eller t.o.m. mer av en årskurs skall ha universitets- eller högskoleutbildning. Jag vet inte om Åland har någon motsvarande målsättning, och jag har dragit mig för att försöka få reda på det för jag är rädd att svaret är nekande. Från ledande politiker på Åland kan man få höra att någon måste göra de riktiga jobben också, som att byta däck på bilar. Till dem kan man bara säga: tänk om, den tid är snart här när ingen längre byter däck på bilar. Utbildade människor har sett till att konstruera däck som fungerar bra året runt. Felet med riktiga jobb är att de försvinner så lätt. När driftiga ingenjörer i tiden konstruerade grävmaskinen, grävskopan, blev hundratals, för att inte säga tusentals, dikesgrävare av med sina riktiga jobb. Nokia omsatte år ,3 miljarder euro och hade anställda. Närmare 40 % av personalen arbetade med forskning och utveckling, dvs. nästan lika många som Ålands hela befolkning. Den enhet som arbetade med det längsta tidsperspektivet, Nokias forskningscentral, har 1200 forskare, av vilka över 200 har disputerat för doktorsgraden. Politikerna på Åland måste tänka om när det gäller utbildnings- och forskningspolitik. Det är en satsning på framtiden som måste göras för att Åland inte skall bli ett efterblivet servicesamhälle. Man har delvis börjat. Det finns en hel del människor som avlönas för att syssla med forskning på Åland idag. När Ålands Framtid ordnade ett kulturarvsseminarium för några veckor sedan konstaterade professor Johannes Salminen om jag förstod honom rätt att den första landskapsarkeologen på Åland var intresserad endast av medeltiden, vilket gjorde att allt satsades på den verksamheten och all annan kultur lämnades för fäfot. Och att denna snedvridning snarast bör rättas till. Man kan inte annat än instämma: den forskning som bedrivs på Åland (och det är en hel del) är i dag grundforskning alltså forskning utan någon som helst nyttoaspekt förutom att öka kunskapen forskning i huvudsak inriktad på arkeologi och (kyrko)historia, medan all annan forskning som nödvändigtvis borde satsas på, framförallt tillämpad forskning runt sjöfartsklustret, har otillräckliga medel. Det är en snedvridning som sittande Landskapsregering skall ha en eloge för att den försöker rätta till. Det man kan frukta i det sammanhanget är att de forskningsmedel som frigörs vid minskningen av den arkeologiska och historiska forskningen inte kommer att satsas på forskning för framtiden utan mer troligt för att räta ut ytterligare någon vägstump eller bygga ytterligare någon idrottsarena eller golfbana. 9

12 10 Jag är dock optimist och vill tro att även Åland kommer att bli ett kunskaps- och kompetenssamhälle. Man kommer att inse att satsning på undervisning och tillämpad forskning är en förutsättning för att något sådant som ett högteknologiföretag som Nokia skall kunna uppstå på Åland. Till den som säger att Åland är för litet för något sådant säger jag bara att Finland också är för litet för att ett Nokia skall kunna uppstå där. Något sådant som världens i dag mest värdefulla företag, Bill Gates Microsoft, anser jag att mycket väl kunde uppstå på det framtida Åland som gjort en ordentlig satsning på sin Högskolas tekniska utbildning och därmed relaterad forskning. Flera av världens ledande telecomföretag t.ex. fick sin upprinnelse som små enmans- och tvåmansföretag i den idylliska Silicon Valley, med nära tillgång till sådana utbildningsanstalter som Stanford University och University of Californias olika campus. Min framtidsvision är följande. Om 30 år är den högre tekniska utbildningen en del av Ålands Universitet. Hur det universitetet ser ut beskrev jag i föredrag för tre och ett halvt år sedan inför detta forum, vid Tekniska Läroverkets övergång till att bli en del av Högskolan på Åland. Den som är intresserad av vad jag då sade kan bara ge mig sin e-postadress så kommer föredraget som ett brev på nätet. Avslutningsvis skall jag kort beskriva hur jag tror att den högre tekniska utbildningen bedrivs på Åland om 30 år. Klassrummen kommer att finnas kvar, för det är denna sociala situation när man sitter tillsammans med studiekamrater och med läraren som inlärningsprocessen fungerar bäst. Människan kommer nämligen att föga ha förändrats på de kommande 30 åren. Men vi kommer att ha oerhört mycket större möjligheter till informationsöverföring än idag och vi kommer att leva mycket mer i cybervärlden. Idag tar vi de första stapplande stegen på distansundervisningens område. En av mina söner är överlärare i elektroteknik vid Svenska yrkeshögskolan i Vasa. Han sitter just nu vid ett universitet i Japan och undervisar sina elever i Vasa. Idag kan en studerande som sitter i Vasa i princip vara med om undervisningen i Mariehamn och här synas på en TV- eller datorskärm och se undervisningen här på sin egen skärm i Vasa. Men det känns inte alls som att sitta med i salen, eftersom informationen finns på tvådimensionella skärmar. Om 30 år har vi slingor runt hela salen, både kamera- och projektionsslingor, och det betyder att personen i Vasa kan projiceras in i salen, sittande på en stol, alltså tredimensionell. På samma sätt har personen i Vasa slingor runt rummet han eller hon sitter i och kan projicera föreläsningssalen till Vasa. Effekten är att de som sitter här i Mariehamn ser denna person sitta mitt i gänget och delta i diskussionen. Det är bara om man försöker vidröra personen i fråga som man märker att han består av en tredimensionell bild och inte av materia. På det sättet kan personen delta i föreläsningarna i Mariehamn och ändå bo hemma i Vasa eller t.o.m. befinna sig på väg över Atlanten i ett fartyg. I princip kan personen ifråga också gå ut med sina studiekamrater och ta en öl efter föreläsningarna och diskutera det man lärt sig under dagen. Om 30 år kommer man alltså att kunna vara andligen närvarande och kroppsligen frånvarande på föreläsningarna. Idag kan det ibland vara tvärtom. Formen kommer alltså att förändras kraftigt på undervisningen, för att tekniken har förändrats så mycket. Det som kommer att vara detsamma som idag är målsättningen med undervisningen vid högskolor och universitet, eftersom människan kommer att vara densamma. Målsättningen är och förblir över överskådlig tid den som en kollega till mig, en kemiprofessor vid Åbo Akademi skrev när han av rektor ombads att definiera målsättningen med sin undervisning. Den är, skrev han, att lära de studerande tänka, veta hut och kemi. Det viktigaste med all högre undervisning är att lära ut konsten att tänka att tänka logiskt, att tänka kritiskt, och att tänka kreativt. Formuleringen att veta hut syftar säkert på det som man med en annan formulering kallar att utveckla social kompetens, dvs. att lära ut konsten att samarbeta med andra människor. Först i tredje hand kommer de specifika färdigheter som hör till ämnet ifråga, i detta exempel oorganisk kemi. Själv brukar jag formulera mig så att min undervisning går ut på att lära de studerande att lösa framtidens problem, sådana problem som idag ännu inte finns och som vi idag inte ens anar att kommer att finnas. Som motto för den undervisningen lånar jag av Demokritos: Det är större att tänka än att veta. Det sade Demokritos för 2400 år sedan och det är lika aktuellt idag. Människan har nämligen inte förändrats nämnvärt på dessa 2400 år, endast hennes omgivning. Och detsamma gäller för de kommande 30 åren. Jag önskar Ålands högre tekniska utbildning lycka och välgång på färden in i framtiden. 0 Kurt Waller

13 2. Organisation St yrelsen Ledningsgrupp Rek tor Förvaltning Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Öppna högskolan Bibliotek Institutionen för ekonomi, turism och vård Institutionen för sjöfar t och teknik Företagsekonomi Sjöfar t, sjökapten ekonomi Hot & rest.service Vård service Elek troteknik Maskinteknik, övermaskinmästare sjöfart it 11 Informationsteknik

14 Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans alla angelägenheter: pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsens ordförande och viceordförande utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Styrelsens medlemmar Ordförande Henning Lindström... VD, Ålands Energi Ab Viceordförande f r o m Kim Wasström...Nautisk inspektör, Bror Husell Chartering Ab Ltd Medlemmar Barbro Gustafsson... Docent, Karolinska institutet Lars Hassel...Professor, Åbo Akademi Kaj Jansson...Teknisk direktör, Viking Line Abp Ersättare Gunilla Blomroos... Personalchef, Ålandsbanken Abp Gunnel Ekelund... Bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Anders Gustafsson... Ingenjör, Pedago Styrelsens medlemmar Bo Gustav Donning... Säkerhets- och miljöchef, Eckerö Linjen Carin Holmqvist... Projektchef, Eriksson Capital Ab Therese Sjöblom...Hotellchef, Hotell Pommern 12 Medlemmar Göran Påvals... Lektor, Högskolan på Åland Martin Nilsson...Studerande, Högskolan på Åland Personliga ersättare Henrik Nordlund (för Göran Påvals)... Lektor, Högskolan på Åland Björn Berg (för Martin Nilsson)...Studerande, Högskolan på Åland Styrelsen har under året sammanträtt tolv gånger och i mötesprotokollen ingår sammanlagt 115 paragrafer. Föredragande och sekreterare var rektor Agneta Eriksson-Granskog. Studerandekåren De studerande vid högskolan utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta mål är att vara den sammankopplande länk som de studerande vid högskolan behöver för att främja studierelaterade frågor av både direkt och indirekt karaktär. Studerandekåren utser ett studeranderåd som kan framställa förslag och avge utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Utöver nämnda verksamhetsområden har studerandekåren inom högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och inspirerande studiemiljö. Ordförande och viceordförande för studeranderådet utses av rådet. Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte. Studerandekåren SKÅHLAs styrelse under 2005: Björn Berg... ordförande Fredrica Jansson... vice ordf. Ulrika Carlsson...ledamot Kalle Fagerström...ledamot Linda Karlsson...ledamot Madeleine Ohlsson...ledamot Anna Ahlfors...ledamot Johanna von Wetter-Rosenthal... sekreterare

15 Branschråden Styrelsen har tillsatt branschråd t o m med uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan högskolan och näringslivet/arbetslivet i det omgivande samhället. Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi Christer Kullman...Ordförande Johan Eriksson...VD, Ålands handelskammare Conny Friman...Koncernredovisningschef, Chips Ab Oy Carin Holmqvist...Eriksson Capital Ab Dan Johansson...Transportchef, Posten på Åland Björn Kalm...VD, Optinova Ab Jonny Mattsson...Ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Erika Sjölund...VD, Ålands Företagsbyrå Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård Anette Häggblom...Ordförande Jana Andersson...Föreståndare, Socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans...Överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Kirsi Jansson...Lektor, Ålands vårdinstitut Maj Karlsson...Sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/specialsjukvården Bengt Michelsson...Vårdchef, Ålands hälso- och sjukvård Eivor Nikander...Hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsregering Kaj-Gunnar Sjölund...Sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar Josefine Lindblom...Ordförande Rolf Andersson...Ålandskretsen av Finlands Skeppsbefälsförbund Bo-Gustav Donning...Säkerhetschef, Eckerölinjen, representerar Ålands redarförening Gun Erikson-Hjerling...VD, Rederi Ab Gustaf Erikson, representerar Ålands redarförening Wiveca Eriksson...Studiehandledare, Ålands sjömansskola Ulf Hagström...Teknisk inspektör, Viking Line Abp Berndt Jansson...Elmästare, Birka Line Abp Dick Jansson...VD, SAJ instrument Kenneth Johansson...Driftsansvarig, Ålands Energi Ab Ove Karlsson...Personalchef, Viking Line Abp, representerar Ålands redarförening Hans Palin...Övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Anton Sjöholm...Verksamhetsledare, Maskinbefälsförbundet Olof Widén...VD, Fraktfartygsföreningen 13 Branschråd för utbildningsprogrammet Hotell- och restaurangservice Katarina Borenius...Ordförande Alexandra Rechetova...Vd, Norrö Ab Therese Sjöblom...Hotellchef, Hotell Pommern Dennis Jansson...Entreprenör, Mariepark Stig Grönlund...Krögare/restaurangchef, Indigo restaurang & bar Carl-Erik Carlsson...Intendent, Birka Line Abp Marika Sundqvist...Operativt ansvarig, Skärgårdssmak Päivi Kulmala...Företagare

16 3. Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr. Agneta Eriksson-Granskog. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen inrättat en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programansvariga och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Ledningsgruppen hade 30 möten under året och bestod av Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Katarina Borenius (sekreterare) t.o.m , Anna Janson (sekreterare) fr.o.m , Göran Henriksson, Hans Lavonius, Josefine Lindblom, Leena Uhlenius, Katarina Ulenius och Brittmari Wikström. Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Antagningsnämnden har haft nio möten under året. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår: Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Jeanette Höstman (sekreterare), Christer Kullman, Stina Torvaldsson och Katarina Ulenius. Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår: Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Philippe Chanfreau, Göran Henriksson, Samu Mäkelä och Harry Nordlund. 14 Forskningsnämnden Styrelsen har beslutat att tillsätta en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och högskolans forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår: Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Peter Björk, Terese Bondas, Philippe Chanfreau, Gösta Helander, Barbro Schauman och Matias Waller. Internationella nämnden För att bistå internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten inrättar rektor en särskild nämnd, som består av representanter för institutionerna, en representant för ledningsgruppen och en representant för studerandekåren samt internationella koordinatorn, som är ordförande. Nämnden kan även handha andra uppgifter om rektor så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår: Anna-Lena Sjöberg (ordförande), Ingrid Carlstedt, Erik Hemming, Ben Henriksson, Tiina Mäkinen, Patrick Sjöberg, Katarina Ulenius och Göran Ölander. Nämnden för högskolebiblioteket För att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten vid högskolebiblioteket och andra biblioteksfrågor har rektorn inrättat en särskild nämnd, som består av en lärare från varje institution, en studerande, en representant för förvaltningen och med bibliotekschefen som ordförande. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår: Hans Lavonius (ordförande), Jenny Almark, Gun Dahlgren, Ben Henriksson, Leena Uhlenius och Brittmari Wikström. Studentsamverkansgruppen Rektor, prefekterna, studiesekreteraren, ordförande för studerandekåren och representanter för samtliga programråd bildar studentsamverkansgruppen. Gruppen är ett diskussionsforum där synpunkter från de studerande och från högskoleledningen möts. Studentsamverkansgruppen har under året haft ett möte per termin.

17 4. Examensinriktad utbildning Utbildningsprogram Den examensinriktade utbildningen (yrkeshögskoleutbildningen) skall enligt landskapslag om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:81) och landskapsförordning om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:87) med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms i utbildningsplanen. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Utbildningen byggs upp i utbildningsprogram som består av kursbundna studier (grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, och examensarbete) samt praktik. Kursbeskrivningarna godkänns av högskolans ledningsgrupp. För varje utbildningsprogram finns en utbildningsplan och en programansvarig person. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programråden Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och programansvarig. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och berörd personal delta. De utbildningsprogram som finns vid högskolan är: Utbildningsprogrammen Examensbenämning Kursbundna Praktik Tot. studier Elektroteknik Ingenjör YH - fartygsautomation 210 sp 30 sp 240 sp - automationteknik 210 sp 30 sp 240 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH - redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp - logistik 180 sp 30 sp 210 sp Hotell- och restaurangservice Hotell- och restaurangadministratör YH - restaurang och gastronomi 180 sp 60 sp 240 sp - hotell- och konferenstjänster 180 sp 60 sp 240 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH - mjukvaruutveckling 180 sp sp - mjukvaruutveckling med ekonomi 225 sp 15 sp 240 sp - datateknik 225 sp 15 sp 240 sp Maskinteknik Ingenjör YH - maskinbefäl: energi- och fartygsmaskinteknik 216 sp 54 sp 270 sp Sjöfart Sjökapten YH - sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp 15 Vård Sjukskötare YH - sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp Utbildningsprogrammen utgör utbildningshelheter. De omfattar minst 180 sp och högst 270 sp.

18 Institutionerna Den examensinriktade utbildningen och till den hörande fortbildningen, uppdragen och forskningen finns vid två institutioner. Vid institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) finns utbildningsprogrammen för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård. Vid institutionen för sjöfart och teknik (ST) finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, informationsteknik, maskinteknik och sjöfart. Prefekterna Varje institution leds av en prefekt. Prefekten är samtidigt chef och pedagogisk ledare för lärare och personal vid institutionen. Prefekten utses för en treårsperiod av styrelsen på förslag av undervisningspersonalen vid de program som finns vid institutionen. Prefekter Göran Henriksson... Institutionen för sjöfart och teknik Josefine Lindblom... Institutionen för sjöfart och teknik Katarina Ulenius... Institutionen för ekonomi, turism och vård 16 Programansvariga lärare Vart och ett av de sju utbildningsprogrammen vid högskolan har en programansvarig lärare som leder, övervakar och utvecklar sitt utbildningsprogram och fungerar som formell examinator för kurserna på utbildningsprogrammet. De programansvariga är: Företagsekonomi... Christer Kullman Maskinteknik... Hans Lavonius Sjöfart... Göran Henriksson ( ) Josefine Lindblom ( ) Vård... Anette Häggblom (tjänstledig ) Katarina Borenius ( ) Informationsteknik... Patrick Sjöberg Elektroteknik... Matias Waller Hotell- och restaurangservice... Hubertus von Frenckell ( ) Katarina Borenius ( ) Lärarkollegiet I högskolans lärarkollegium ingår samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet på det sätt som kollegiet självt beslutar. Kollegiet kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör verksamheten.