Lantbrukarnas framtidsbilder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantbrukarnas framtidsbilder"

Transkript

1 Lantbrukarnas framtidsbilder 1

2 2

3 Författare: Elvira Caselunghe och Helena Nordström Källström Avdelningen för miljökommunikation Institutionen för stad och land Sveriges lantbruksuniversitet 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Summary... 8 Inledning... 9 Bakgrund och syfte... 9 Urval Metod Resultat och analys Generella förutsättningar för lantbruk Personliga faktorer Generella faktorer Förutsättningar för stadsnära lantbruk Bakgrundsförutsättningar för lantbruket i pilotområdet Ekonomi och lönsamhet Bisysslor Storstadsnära prislägen Stora och små lantbruksföretag Samverkan av olika slag Tusentals grannar Allmänhetens okunskap Respektlöshet Hänsyn till allmänheten Allmänhetens intressen Staden växer Konkurrerande markintressen Brukarperspektiv på samhällsplaneringen Åkermark som resurs Hur växer staden? Restriktioner på gott och ont Vägar, transporter och trafik Hamn och silo i framtiden Lantbrukarnas perspektiv på landskapet Ägande eller arrende? Vem tar över gården? Status och identitet Lantbrukarnas framtidsbilder Diskussion Slutsatser och åtgärdsförslag Källor Bilaga Intervjuguide: Frågor till lantbrukare

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport representerar en delstudie inom pilotprojektet Regional landskapsstrategi för Stockholms län och belyser jordbruksföretagens förutsättningar i ett område norr om Stockholm. Utgångspunkten är att lantbrukarnas möjligheter och vilja att bedriva areella näringar är av avgörande betydelse för hur landskapet kommer att formas och förändras. Syftet med delstudien är att, utifrån lantbrukarnas perspektiv, få kunskap om hur förutsättningarna inför framtiden ser ut för de areella näringarna i pilotområdet, men även när det gäller storstadsnära lantbruk generellt. Delstudien försöker definiera vilka hot och möjligheter det finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet. Kvalitativa intervjuer har gjorts med elva lantbrukare och deras medarbetare. Lantbrukarna är utvalda med spridning beträffande lantbrukets inriktning, omfattning, ägandeform och avstånd från staden, samt lantbrukarens ålder, kön och sysselsättningsgrad i lantbruket. Den individuella lantbrukarens intresse och motivation är grundläggande för att en gård ska fortsätta att brukas, och personliga omständigheter som ålder, sjukdom och skilsmässa är sådant som ofta avgör gårdens framtid. Regelverk, administrativa krav, priser på lantbrukets produkter samt lantbrukares generellt höga arbetsbelastning och obekväma arbetstider i kombination med låg timlön är andra faktorer som påverkar lantbrukare generellt. Fokus i rapporten ligger däremot på hot och möjligheter som särskilt påverkar lantbrukare nära storstaden. Markkonkurrensen i storstadens närhet leder till kraftigt stigande priser vilket influerar lantbruksföretagen på flera sätt, mestadels negativt. Storstadens närhet ger dock lantbrukarna och deras familjer försörjningsmöjligheter genom arbete utanför gården och de drar även nytta av storstadens utbud och samhällsservice. Konflikter med en oförstående allmänhet, dåligt planerade vägar och föreliggande exploateringsplaner är några problem som följer på det tätortsnära läget. Nätverk med andra lantbrukare, och med kommunens tjänstemän och politiker underlättar både om problem uppstår vid den ordinarie driften och om man vill utveckla sin verksamhet. I rapporten framförs en lista med förslag på åtgärder som i samråd med lantbrukarna kan bearbetas vidare för att finna strategier inför framtiden. Åtgärdsförslagen syftar till att tillgodose lantbrukets förutsättningar och inkludera lantbrukare i samhällsplaneringen. Exempelvis skulle kommunerna kunna inkludera lantbrukets intressen i sin översiktsplan, Länsstyrelsen skulle kunna arbeta för att öka kunskapen om hur man kan planera för ny bebyggelse utan att exploatera åkermark, och lantbruksnäringen (LRF 1 ) skulle kunna utarbeta ett kommersiellt koncept för utåtriktad gårdsverksamhet, som skolbesök. För att en lantbrukare ska kunna driva en gård i pilotområdet krävs att hon/han tycker det är roligt, att det inte är alltför svårt, att hon/han kan skaffa sig gården eller marken som behövs, samt att hon/han kan försörja sig och sin familj inom lantbruket. Denna rapport diskuterar hur dessa fyra grundvillkor uppfylls idag och lämnar förslag på hur de kan tillgodoses framöver för att ge förutsättningar för fortsatt lantbruk i pilotområdet. 1 Lantbrukarnas Riksförbund 7

8 Summary This report describes the situation of farmers close to Stockholm and represents a part of the work with regional landscape strategies that is carried out by the County Administration Board of Stockholm. Since the landscape is shaped by the farmers activities, it is important to find out about the farmers perspective on agriculture in the area. The purpose of this study is to create a picture of how the situation for these farmers will be in the future. Which threats and opportunities characterize the farming possibilities in the future, concerning the area close to Stockholm? Qualitative methods have been used in order to answer this question. Eleven farmers and some of their co-workers have been interviewed during the autumn of The farmers have been selected considering age and sex, but also considering farm type, size, geographical position, ownership and number of persons who work in the farm. The interest and motivation of the farmer is fundamental for running a farm. Personal circumstances are crucial for the future of the farm. For example a divorce, aging and illness can force farmers to quit. There are also several external large scale factors that affect all farmers, such as legislation, administrative demands and price levels of agricultural products. Farmers are stressed because of the lack of free time and the relatively low hourly wages. The main focus of this study is, however, the special factors that influence farmers because of their urban location, which to a great extent depends on the competition from other types of land use close to a big, expansive city. Prices are rising as the citizens working in the town seek rural housing. There are several examples of conflicts between farmers and other rural citizens who have little understanding of farm activities. The farmers also experience, for example, roads that aren t broad enough to let the farming machines pass. A common matter is also the planning of new buildings etc on arable land that is often performed without agreement from the farmers. Despite the existing problems, most of the farmers mean that the benefit of being close to the city outweigh the disadvantages. Through collaboration with other farmers, the local authorities and politicians, problems as those above can easier be solved in a sustainable way. This report ends up in a list with examples of measures suggested by the farmers in order to find strategies for improving farming conditions of the suburban area. This study also states four basic conditions that summarize the demands that concern every farmer: 1. Farming must be something interesting and enjoyable. 2. Farming must not be too difficult. 3. There must be possibilities to get (buy or lease) the land a farmer needs. 4. It must be possible to earn one s living within farming. In this report those basic conditions are discussed and there are suggestions on how they can be provided in the future. 8

9 Inledning Bakgrund och syfte Denna delstudie har utförts av Elvira Caselunghe och Helena Nordström Källström på Avdelningen för miljökommunikation, Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapporten representerar en delstudie inom pilotprojektet Regional landskapsstrategi för Stockholms län och avser jordbruksföretagens förutsättningar i ett område norr om Stockholm. Landskapsstrategin för Stockholms län ska belysa storstadens särskilda förutsättningar. Som studieobjekt har valts ett område norr om stadskärnan, från tätortsranden och ut mot den rena landsbygden. Olika typer av lantbrukare ingår i delstudien, se avsnittet om urval. Lantbrukarnas möjligheter, drivkrafter och vilja att bedriva areella näringar är av avgörande betydelse för hur landskapet kommer att formas och förändras. Syftet med delstudien är att, utifrån lantbrukarnas perspektiv, få kunskap om hur förutsättningarna ser ut för de areella näringarna i framtiden, framför allt i pilotområdet men även när det gäller storstadsnära lantbruk generellt. Kvalitativa djupintervjuer har hållits med lantbrukare i området för att få en framtidsbild av de areella näringarna och hur landskapet kan komma att påverkas. En sammanfattande forskningsfråga har formulerats för att underlätta avgränsning och för att hitta rätt fokus för denna delstudie: Vilka hot och möjligheter finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet? Målsättningen att uppnå ett hållbart brukande av landskapet och ett rikt växt- och djurliv förutsätter att det finns lantbrukare i pilotområdet som kan och vill bruka marken. Utifrån analys av intervjuerna har fyra grundvillkor formulerats för att kortfattat kunna beskriva vad som är nödvändigt för att en lantbrukare ska kunna driva en gård i pilotområdet: 1. Det måste kännas roligt att driva lantbruk. 2. Det får inte vara alltför svårt att driva lantbruk. 3. Det måste gå att skaffa sig en gård och den mark man behöver. 4. Det måste gå att försörja sig inom lantbruket. Dessa villkor påverkas i hög grad av personliga faktorer som varierar från individ till individ. Villkoren styrs också av faktorer som gäller generellt för lantbruket (i Sverige). Dessutom påverkas villkoren i hög grad av faktorer som är karaktäristiska för just tätortsnära lantbruk. Pilotstudien behandlar ett område norr om Stockholm, med en gradient från storstad till glesbygd. Vallentuna kommun utgör ungefär halva pilotområdets 9

10 yta och där återfinns de flesta av lantbruksföretagen. Det mesta av den öppna marken i området är åker och betesmark. Området hyser också ett stort antal hästar. Här finns travstall, ridskolor, inackorderingsstall och privata, mindre hästgårdar. På många håll belastas markerna av att hästarna går för tätt, men det finns även goda exempel på hästar som betar värdefull mark utan att det sker något slitage. De flesta lantbrukare i området har någon anknytning till hästverksamhet, som ibland är en god inkomstkälla. Dock finns det en åtskillnad mellan lantbrukare och hästägare, inte minst kulturell. Dessa grupper har delvis olika intressen och kunskap. Hästägare som inte har anknytning till lantbruk har utelämnats i denna delstudie, eftersom det inte är någon homogen grupp med gemensamma förutsättningar. Snarare kan enskilda hästägare antas dela de erfarenheter och värderingar som förekommer hos gemene man i området. Hästägarna är ofta stadsbor eller nyutflyttade på landet och de är inte platsbundna på samma sätt som lantbrukarna. En annan svårighet med att kartlägga hästägarnas syn på landskapet och framtiden, består i att många av dem har stor betalningsförmåga när det gäller hästen och är okänsliga vad det gäller förändringar i landskapet. I den storstadsnära landsbygden finns ett stort antal hästar. 10

11 Urval Ursprungligen sammanställde Länsstyrelsen i Stockholm en lista med fjorton lantbrukare, med spridning beträffande lantbrukets inriktning, omfattning, ägandeform och avstånd från staden, samt lantbrukarens ålder, kön och sysselsättningsgrad i lantbruket. Elva av dessa lantbrukare har intervjuats och eftersom det ibland fanns fler än en brukare, är det sammanlagt sjutton personer som har medverkat i denna delstudie. Av dessa är fem kvinnor och tolv män. En rådgivare på Hushållningssällskapet som arbetar med lantbrukarna i pilotområdet har dessutom bidragit med en allmän översikt. Generellt sett är gårdarna i studien relativt stora och lantbrukarna optimistiska. De flesta har gjort någon större investering under de senaste tio åren eller planerar att göra det framöver. Det finns en viss spridning i ålder, men de flesta av lantbrukarna är relativt unga, det vill säga år. Samtliga hade familj/barn men det var endast fyra av lantbrukarna som hade barn över 18 år. De tre minst optimistiska lantbrukarna var även de tre äldsta. Vallentuna är den kommun i pilotområdet som hyser flest antal lantbrukare. Majoriteten av lantbrukarna i studien bor i Vallentuna kommun (se tabell 1), men det finns en viss geografisk spridning inom kommunen. Några av gårdarna är belägna alldeles intill tätbebyggda områden medan andra gårdar återfinns i mer eller mindre utpräglad landsbygd. Delstudien täcker in lantbrukare som arbetar heltid och deltid i lantbruket, och ett fall där lantbruket är mer som en hobby. De flesta är mer eller mindre heltidsbönder. Antalet sysselsatta inom företaget varierar mellan 1-10 personer. Ungefär hälften av lantbruken har någon person utanför familjen som är anställd på heltid eller deltid. Det är bara ett fåtal av gårdarna där endast en person i familjen arbetar inom lantbruket. För flera av lantbrukarna uppgår snöröjning och maskinentreprenad till cirka 30 procent av inkomsterna. Några av lantbrukarna äger i princip all sin mark medan andra arrenderar delar av marken eller hela gården. Det är vanligt förekommande att ägande och brukande är åtskilt. Flera olika driftsinriktningar har täckts in, se tabell 2. Växtproduktionen kan vara både storoch småskalig. En gård producerar RME (biodiesel från raps) och flera gårdar säljer hästfoder. Tabell 1. Fördelning av de medverkande på olika kommuner. Kommun / Postort Antal medverkande gårdar Märsta 1 Upplands Väsby 1 Täby 1 Vallentuna 6 Vallentuna / Brottby 1 Österåker / Åkersberga 1 11

12 Eftersom det inte finns så många lantbrukare i området, är en stor del (fem) av de medverkande i studien förtroendevalda inom LRF. Endast två av lantbruken står utanför LRF. Urvalet kan vara något snett eftersom studien främst inkluderar större och expansiva gårdar med brukare som är aktiva i olika nätverk. Länsstyrelsen i Stockholms län, medlemmar i LRF och en rådgivare från Hushållningssällskapet har varit med och påverkat urvalet av intervjupersoner. Dessa har alla mer kontakt med de expansiva lantbrukarna och det har varit svårt att nå de mindre lantbruken som står utanför nätverken. Studien täcker mer optimism än pessimism, även om den senare inställningen också förekommer. En förklaring skulle kunna vara att de lantbrukare i området som saknat framgång och framtidstro har lagt ned sina gårdar. Detta kan också skilja sig från mer glesbefolkade områden, där alternativa sysselsättningar är obefintliga. Tabell 2. De medverkande lantbruksföretagens ungefärliga omfattning och inriktning. Gård Åker (ha) Bete (ha) Eget/Arrende/ Skötselavtal (ha) Skog (ha) Kommentar Djurhållning Dikor, tjurar, kvigor. Totalt djur. Höns för äggproduktion /50/0 Aktiebolag, skogen ingår ej i aktiebolaget 90 tjurar och amkor, några egna hästar /500/ /15/0 30 En del KRAV 34 stallplatser /170 /50 Familjen har ett travstall tjurar /45/ ha spannmål och 70 ha vall 110 mjölkkor, några egna hästar Två gårdar 1600 slaktsvin, några egna hästar Hälften spannmål, hälften vall 25 kor, 2 egna hästar /100/ mjölkkor. Totalt 100 djurenheter får, nöt, Inackorderingshästar 12

13 Resultatet som presenteras i denna rapport bygger helt på de utsagor som de intervjuade lantbrukarna bidragit med, men studien gör inte anspråk på att täcka samtliga inställningar och erfarenheter som förekommer bland alla lantbrukarna i pilotområdet. Även om de företeelser som beskrivs i rapporten delvis kan generaliseras, så bör det poängteras att varje lantbrukare har en unik situation och att det inte existerar någon genomsnittlig individ. Metod För att fokusera på brukarnas perspektiv, används kvalitativa metoder i denna studie. I djupintervjuer får respondenterna möjlighet att berätta med egna ord och själva identifiera problem och möjligheter som de upplever utifrån sin unika situation. Genom att flera personer i olika situationer intervjuas är det stor sannolikhet att de flesta av de viktigaste problemen och möjligheterna identifieras. Kvalitativa metoder söker svar på frågor som hur man uppfattar en viss situation och varför man tycker på ett visst sätt, snarare än hur många som tycker det. Intervjuerna har i de flesta fall ägt rum hemma hos lantbrukaren och i genomsnitt varat i knappt två timmar. 2 De aktuella frågorna finns sammanställda i en intervjuguide (se bilaga 1), som har fungerat som utgångspunkt men utan att vara tänkt som ett strikt formulär. Det inspelade materialet från intervjuerna har kategoriserats enligt Steinar Kvales beskrivning av meningskategorisering ad hoc 3. Genom att söka svar på forskningsfrågan (Vilka hot och möjligheter finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet?) har ett antal centrala aspekter identifierats. De aspekter som har tagits med i denna rapport är sådana som flera lantbrukare angivit, sådana som i någon mån kan antas vara generella för lantbruken i området, eller aspekter som på annat sätt antas spela en väsentlig roll för fortsatt lantbruk i pilotområdet. 2 Intervjuerna hölls mellan den 14 september och den 12 oktober 2007, och var mellan en och fyra timmar långa. Den totala intervjutiden uppgår till ca 22 timmar. 3 För en utförlig beskrivning av kvalitativ intervjumetod och analys, se Kvale, 1997 eller Alvesson och Sköldberg

14 Resultat och analys Generella förutsättningar för lantbruk Personliga faktorer Oavsett hur framgångsrikt ett lantbruksföretag är, så finns det vissa omständigheter som i högre grad än andra faktorer avgör gårdens framtid. Lantbrukarens personlighet, vilja, intresse, hälsa och sociala situation har mycket stor betydelse för ett lantbruksföretag. 4 Lantbrukarna i studien anger hög ålder, sjukdom och skilsmässa som några av de främsta riskfaktorerna för nedläggning av gården. Många lantbrukare får allergier på grund av allt som dammar och även andra arbetsskador som kan tvinga dem att byta sysselsättning. 5 De flesta gårdarna i studien brukas av en familj där flera personer är delaktiga. Vid en skilsmässa eller annan form av familjesplittring skulle många gånger fortsatt lantbruk vara både ekonomiskt och praktiskt omöjligt. Dessutom kan det bli mycket ensamt att vara lantbrukare om man inte har någon familj. En av lantbrukarna menar att om hans fru och barn skulle lämna honom så skulle han dels få en orimligt stor arbetsbelastning och dels bli socialt isolerad, eftersom barnen ofta är hans drivkraft till att träffa andra människor utanför lantbruket. Lantbrukarens förmåga att tåla motgångar påverkar också företagets framtid. Flera tidigare motgångar kan antingen vara nedbrytande eller föda beslutsamhet, beroende på personlighet. De flesta av lantbrukarna i studien är positiva och försöker se möjligheter i allt som sker, även om de har en komplicerad tillvaro. Det verkar som att den ihärdighet som präglar många lantbrukare är en del av deras kollektiva identitet. Generella faktorer Lantbruksföretagen i Stockholms län delar till stor del samma villkor som gäller för lantbruken i övriga Sverige. De tycker att de får för dåligt betalt för sina produkter och att priserna är för höga på insatsvarorna, däribland olja. Prisförändringar leder till att flera av lantbrukarna upplever tillvaron som en aktiemarknad, där mycket går ut på spekulation om framtiden. De efterfrågar ekonomiska förutsättningar som möjliggör för lantbrukare att klara sig bra på själva lantbruket. Den mångfald av regelverk som varje lantbrukare måste sätta sig in i medför också problem. Man måste ägna mycket tid och energi åt administration och ansökningar av olika slag, vilket få lantbrukare uppskattar. De tycker att myndigheterna arbetar byråkratiskt och får ofta problem med att olika 4 Se till exempel Nordström Källström, Se till exempel avsnittet om den sociala situationen i jordbruket i Hållbarhet i svenskt jordbruk 2007, SCB. 14

15 regelverk kolliderar med varandra. En lantbrukare har till och med känt sig trakasserad av myndigheterna. Flera anser att det är svårare att driva lantbruksföretag än att driva andra småföretag. Det är dessutom svårt att anställa, menar en av lantbrukarna, för om den personen blir sjuk går företaget i konkurs. Den höga arbetsbelastningen är ett stort problem för lantbrukare. Olika månader är olika intensiva, men i regel arbetar lantbrukarna i studien mer än åtta timmar om dagen och det är sällan helgerna är arbetsfria. En eller två veckor om året brukar de försöka att ta ledigt, men flera av dem har inte haft ledigt någon vecka alls senaste året. Eftersom han måste arbeta så mycket hinner han inte ägna tid åt att utveckla företaget, menar en lantbrukare. Ska man då dra igång ett nytt projekt så får man sitta i traktorn och prata i telefon liksom och försöka dona ihop saker. Med så lite fritid finns det inte heller mycket tid att vårda sina relationer, vilket även kan få negativa effekter på företaget. Platsbundenheten är utmärkande för lantbruksföretag. Till skillnad från många andra småföretag är man direkt beroende av platsen och en flytt är i de flesta fall otänkbar. Lantbrukare är utelämnade åt den service som finns i närheten av deras gård. Då är det nödvändigt med skolbussar och skolor inom rimligt avstånd. Om man ska vara lantbrukare måste man bo på landet, konstaterar en lantbrukare och tillägger retoriskt: Det finns lantägg, men undrar hur mycket stadsägg det finns? Förutsättningar för stadsnära lantbruk Bakgrundsförutsättningar för lantbruket i pilotområdet Ekonomi och lönsamhet Den generella uppfattningen hos lantbrukarna som medverkat i studien är att fördelarna med att vara tätortsnära överväger nackdelarna. Lantbruken i storstadsregionen har andra ekonomiska förutsättningar än de som ligger i renodlad landsbygd. I pilotområdet finns en god arbetsmarknad för familjemedlemmarna och möjligheter till sidoinkomster för lantbrukarna. Att bo i ett område med låg arbetslöshet ger trygghet och innebär möjligheter för ungdomar att bo kvar på gården och ta ett jobb i staden. Snöröjning och maskinentreprenad är de vanligaste bisysslorna. Genom att ta sådana uppdrag kan man öka kostnadseffektiviteten för gårdens maskiner. Det kan vara en möjlighet att finansiera större och effektivare lantbruksmaskiner vilket ger framgång i växtodlingen. Dock upplever flera av lantbrukarna att det är tungt att under vinterhalvåret både sköta gården och ha snöröjningsjour, i synnerhet om man har djur eftersom djurskötseln kräver mycket tid även under snöröjningssäsongen. Snöröjningsarbetet innebär ofta tolvtimmarspass och därtill kommer restid och det ordinarie arbetet på gården. En lantbrukare som är missnöjd med villkoren för snöröjningen säger att 15

16 Stockholm aldrig skulle klara sin snöröjning utan lantbrukarnas insatser: Man ska påtala det här för kommunerna, att vi löser en samhällsfråga. Till en viss del tjänar lantbruket på verksamheter som etablerar sig i omgivningen på grund av stadens expansion. Nybyggnation förutsätter markarbete och avloppsanläggningar, något som ger flera lantbrukare sidoinkomster. Lantbrukarna framhåller också att andra näringsidkare tjänar på den landskapsvård som lantbrukarna står för. Till exempel kan gäster lockas till en konferensanläggning med vackra omgivningar i välskött odlingslandskap. Dock är turism ingen större inkomstmöjlighet för lantbrukarna i pilotområdet. Produkter som i stadens närhet efterfrågas desto mer är hästfoder och stallplatser. Bisysslor Att hyra ut bostäder och andra lokaler som inte används är en vanlig inkomstkälla för lantbrukarna. Men att ha externa hyresgäster innebär också arbetsuppgifter som tar tid och engagemang. Det stadsnära läget gör att det är stor efterfrågan på hus att hyra och majoriteten av bostäderna hyrs ut till permanentboende hyresgäster som pendlar till staden. Efterfrågan på veckovis boende, till exempel i form av Bed and Breakfast är inte lika stor. Människor som flyttar ut till landet ses både som en belastning och en tillgång. Det viktiga är att de bor på lagom avstånd från gården. Man vill undvika att ha inflyttade utomstående boende mitt på gården. En lantbrukare som satsat stort på bostadsuthyrning ser denna affärsgren som ett realistiskt alternativ den dag lantbruket inte längre bär sig. Han trivs med att nya människor flyttar till landet eftersom man får större liv på gården. Men långtifrån alla lantbrukarna är intresserade av serviceinriktad verksamhet (se avsnittet om status och identitet). En lantbrukare berättar att hon vid ett tillfälle stod på Bondens egen marknad, inne i Stockholm, ett trevligt initiativ enligt henne, men inte tillräckligt lönsamt för att heltidsbönder ska kunna ägna sin tid åt det. Heltidsbönderna i denna studie ser Bondens egen marknad som en kul fritidssysselsättning för hobbyodlare. I flera skilda sammanhang accepterar lantbrukare att konkurrera med fritidslantbrukare som inte har behov av att hålla priserna uppe. Rörmokarna i Rimbo skulle ju vara oerhört förbannade om jag skulle vara rörmokare gratis på kvällarna i Rimbo. Men det är ingen som ifrågasätter att du har får när du är ledig och konkurrerar med de andra fårfarmarna, det tycker alla är naturligt. Det är vanligt att lantbrukare nära Arlanda arbetar extra med att tanka flygplan. Där arbetar man långa dagar och kompenseras med att varannan vecka är ledig. Genom att ta ut en semestervecka kan man få ihop nästan en hel månad, då man kan arbeta hemma på gården. Många av lantbrukarna beklagar sig över att de tvingas ha bisysslor för att få ekonomin att gå ihop. Samhället räknar med lantbrukarnas tjänster, och i flera fall är lantbrukarnas traktorförarkompetens efterfrågad. Förutom snöröjning har det mer och mer börjat gälla även gräsklippning, menar en lantbrukare. Nu är det flera 16

17 bönder som på senare har haft det så dåligt i lantbruket att de behövt börja klippa gräs i stan. När kommunen säljer ut, så måste det finnas nån bonde som kan klippa gräs. Samtidigt som några lantbrukare antyder att kommunen utnyttjar lantbrukarnas behov av inkomster utifrån, så förklarar en lantbrukare att kommunen tjänar mycket på att det finns lantbrukare som fortsätter att bruka det stadsnära odlingslandskapet. Man ska vara oerhört klar med att samhället och kommunerna tjänar mycket, mycket pengar på att ha lantbruket levande och att få det att fungera så länge det bara går i denhär tätortsnära miljön. Det spar kommunerna oerhört mycket pengar på. De är de stora vinnarna. De sitter ju med Svarte Petter. Är det ingen som odlar marken, och det blir en massa områden emellan, så måste de ju skötas med någon gräsklippare eller putsare. Om någon istället odlar säd där så är alla nöjda och glada, och om hagmarker kan skötas och bevaras så länge det går. Det fixar ju bönderna. En lantbrukare som har ett större företag med stort inslag av entreprenadverksamhet håller på att växla om från den gula entreprenadsektorn till den gröna och intresserar sig för både biobränslen och biogas. I samarbete med kommunen, energibolag och andra lokala aktörer söker han moderna kretsloppslösningar som ett framtida komplement till lantbruksverksamheten. En drivkraft har varit det låga spannmålspriset. Men att ta åkermark i anspråk för att producera bioenergi blir mindre lockande med stigande pris på vete, menar han. Förutom att hyra ut lokaler är det flera lantbrukare som med god behållning hyr ut mark till vitt skilda ändamål, till exempel som uppställningsplats för husvagnar och båtar. Att driva gårdsbutik eller självplock är däremot trendkänsliga verksamheter som ger dålig lönsamhet. Storstadsnära prislägen Prisläget på de flesta varor och tjänster blir högre ju närmare storstaden man kommer. Det är dyrt att ha anställda och kostsamt att anlita hantverkshjälp. Lantbruken har höga omkostnader för produktionsinsatser. Det kraftigt stigande markvärdet ger mer bekymmer än möjligheter. Högt taxeringsvärde ger möjlighet att låna, men för många är det svårt att ha råd att köpa mer mark. Det största problemet med de snabbt stigande markpriserna är svårigheterna att genomföra generationsskifte (se avsnittet Vem tar över gården?). Stora och små lantbruksföretag De flesta av lantbrukarna i studien har eller önskar sig en utomstående anställd i företaget för att få hjälp när det är arbetstoppar. Det är viktigt att man får tag i rätt person och att det blir en kontinuitet. Att anställa någon för en längre tid kräver dock att det finns arbete året om i företaget. En lantbrukare berättar att han hela tiden försöker ta på sig fler uppdrag för att inte riskera att ha för lite arbete för de anställda. Genom att han ständigt skapar mer jobb har han kommit in i ett ekorrhjul, vilket innebär att företaget växer, varpå han anställer ytterligare personer som han söker nya uppdrag åt. 17

18 Lantbruksföretagen breddas och de anställda lär sig efterhand fler och fler saker som ligger utanför jordbruket. Att bedriva fritidsjordbruk vid sidan av omfattande lönearbete är en möjlighet som följer av det stadsnära läget och innebär särskilda förutsättningar. Eftersom man måste prioritera sitt förvärvsarbete kanske man inte hinner engagera sig fullt ut i lantbruket. Man måste förenkla gårdens verksamhet och undvika allt som kan skapa tidskrävande bekymmer. Samrådsmöten och andra händelser som äger rum dagtid kanske man inte kan prioritera och man måste söka lösningar som sparar tid, säger ett par som arbetar heltid i staden och dessutom lägger tusen timmar om året på sin gård. För dem är tid en större bristvara än pengar. Anledningen till att de båda valt att arbeta utanför gården är lantbrukets bristande lönsamhet. Det går inte att försörja sig på lantbruk bara. När man har så lite tid för gården hinner man inte ägna sig åt att jämföra priser och det blir inga enkla och billiga lösningar när lagården ska renoveras eller ett nytt uthus byggas. De har ingen möjlighet att byta tjänster med andra lantbrukare, utan måste betala för all hjälp de anlitar. De flesta av gårdarna i studien är relativt stora och expansiva. Det verkar inte finnas så många mindre gårdar i området. Trenden tycks vara att små gårdar lägger ned sin lantbruksverksamhet på grund av olönsamhet och att marken köps upp eller arrenderas av en större gård i närheten. Denna utveckling är inte specifik för pilotområdet, utan återspeglar en nationell utveckling inom lantbruket. Det finns en generell utveckling mot allt större och mer rationella gårdar. 18

19 Samverkan av olika slag Att ha en tätortsnära gård gör att det finns goda sociala möjligheter. Några av lantbrukarna umgås visserligen helst med andra lantbrukare, men andra träffar i princip aldrig andra bönder. De flesta i studien är mer eller mindre aktiva i LRF, men två av de intervjuade har valt att stå utanför. LRF är lantbrukarnas självklara träffpunkt och för de flesta det forum där man diskuterar problem och möjligheter som lantbruket ställs inför. Det är viktigt att ha människor omkring sig att diskutera beslut med och en lantbrukare säger att det blir allt vanligare att samarbeta med en gemensam maskinpark eftersom det ger trygghet och möjlighet att hjälpas åt. Har man flera anställda på gården verkar inte behovet vara lika stort av att umgås med andra lantbrukare. Tre manliga lantbrukare som är släkt med varandra berättar att de länge hade ett omfattande maskinsamarbete men slutligen på rationella grunder omstöpte sina lantbruk till ett gemensamt aktiebolag. Att ha en god kontakt med kommunen är värdefullt för flera av lantbrukarna. Några av dem beskriver en mycket god relation till sin kommun, medan andra är misstroende efter att ha drabbats negativt av något beslut. Ytterligare andra menar att de inte har någon relation alls till kommunen, och att de är glada så länge de slipper ha med myndigheter att göra. LRF har en kommungrupp som jobbar just gentemot kommunen. I den gruppen ingår en LRF-medlem som även är kommunalråd och genom honom kan lantbrukarna vinna gehör för sina frågor bland politiker och aktörer med lokalt inflytande. Ibland kan det vara en fördel att det finns få lantbrukare i kommunen, eftersom man är igenkänd och det är lätt att få kontakt med politiker. En nackdel för lantbrukarna är att de inte kan vända sig till en enda person som företräder hela kommunen. Det är många olika tjänstemän på flera olika avdelningar att hålla reda på. Ofta kommer man bäst överens med den avdelning som arbetar med miljö och hälsa och har lite sämre förtroende för den avdelning som beslutar om bygglov. En lantbrukare har en tydlig uppfattning om hur kommunen fungerar, även internt: Kommunen har sina olika avdelningar. I nämnd ordning sitter de i en hierarki, med miljö och hälsa längst ned, mät och teknik mitt på och statsarkitekten högst opp, de som bygger monumenten. Miljö och hälsa får ta hand om all skit, men de är helt inne på lantbrukets linje, även politiskt sett. De ser värdet i det här, till skillnad från arkitektkontoret. Vi har väldigt bra kontakter på miljö och hälsa, och teknik och mät, som har hand om alla projekteringar. Men[på] arkitektkontoret är det statusfyllt och där får man inte riktigt samma bemötande. Det är inte så lätt. En annan lantbrukare beskriver relationen till kommunen som ett ömsesidigt beroende. Ytterligare en annan har haft kommunrepresentanter på studiebesök på gården, men blivit besviken då det inte ledde till några förbättringar av lantbruksföretagens villkor. Om man är arrendator är det viktigt att ha god kontakt med privata markägare och byggbolag. Det är också viktigt att ha en tillfredsställande kontakt 19

20 med Länsstyrelsen. Lantbruksenheten är bra på att förstå och tillvarata lantbrukares intressen, men miljösidan kan vara svårare att få med sig när man vill driva ett ärende, säger en lantbrukare. Lantmäteriet är en annan myndighet som lantbrukare ofta har att göra med och beskrivs som mycket byråkratisk. Några heltidsmjölkbönder har nyligen bildat ett nätverk för kvinnliga lantbrukare. Där delar de med sig av erfarenheter och bekymmer. Tillsammans stärker de uppfattningen om att kvinnorna är viktiga i dagens lantbruk och framtidens. Ett exempel på aktörssamverkan som finns i pilotområdet är naturreservatet Angarnsjöängen, ett område där det finns flera brukare med och utan djur. Däremot är det inte alltid som lantbrukarna kan, vill och hinner prioritera sådana samverkansmöten. En lantbrukare säger att han inte är så intresserad av att höra vad som är på gång i naturreservatet. Jag ser ju vad som händer här ändå. Att vara aktiv i hembygdsföreningen är också ett sätt att organisera bygdens intressen. I Markim-Orkesta fanns på 1990-talet planer på att ansöka om att komma med på UNESCO:s världsarvslista. Genom hembygdsföreningen motarbetade lantbrukarna alla idéer om att Markim-Orkesta skulle bli ett nytt Skansen, eftersom de såg det som ett hot mot produktionslantbrukets överlevnad i trakten, berättar en lantbrukare. På annat håll förklaras denna kamp med att den egentligen grundade sig i en avighet mot kommunen som följd av att flera lantbrukare fått avslag på sina bygglovsansökningar. Tusentals grannar Även om lantbrukarnas boningshus ofta ligger långt från villor och höghus, så angränsar jordbruksmarken ofta till bostadsområden, vägar och allmänna platser. En lantbrukare förklarar att han har femtusen grannar på gott och ont och en annan lantbrukare talar om att han måste ta hänsyn till mer än personer i sitt dagliga arbete. Sådana lägen kräver god samverkansförmåga och många lantbrukare nämner att det är viktigt att vara ödmjuk i kontakten med allmänheten. Generellt tycker de intervjuade lantbrukarna att de har goda relationer till grannar och allmänhet. De upplever fördelar som att grannarna underrättar om det hänt något med djuren och att det är lätt att anlita någon om man behöver hjälp i lantbruket. Det finns goda möjligheter till sociala kontakter och där det finns mycket människor i närheten är risken för inbrott mindre än hos de gårdar som ligger mer avsides. Ibland får man erkänsla för sitt arbete, menar flera av lantbrukarna, och särskilt äldre människor visar sin uppskattning för lantbrukarnas landskapsvårdande insatser. När man lever nära samhället finns det också möjligheter att kombinera livet på landet med tätortens utbud. Att bedriva lantbruk nära samhället ger också möjlighet för barn och vuxna i närområdet att förstå lantbruk och livsmedelsproduktion. 20

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Köra snöskoter i Jämtlands län

Köra snöskoter i Jämtlands län Köra snöskoter i Jämtlands län Foto: mostphotos.se 010-225 30 00 www.lansstyrelsen.se/jamtland Värdefull och känslig natur Snöskotern ger dig möjlighet att enkelt ta dig ut till fiskesjöar och andra utflyktsmål

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? Marie Stenseke, Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Stockholmare är smartare än lantisar En hel del av samhällsdiskussionen

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Anette Skoog 2009 08 26

Anette Skoog 2009 08 26 Anette Skoog 2009 08 26 Nyföretagare i lantbruket KRAVgodkänd ekologisk uppfödning av nöt och lamm Från 250 till 500 tackor på 2 år Från 50 till 80 dikor på 3 år Växtodling Skötsel av betesmarker Skogsbruk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT (BILAGA 1) Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-07-02 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med deltagare Genomförande och respons

Läs mer

Hävdade marker och kommunalt bete

Hävdade marker och kommunalt bete Hävdade marker och kommunalt bete En rapport om hur Sveriges kommuner driver beteshävd Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2007-09-25 Åsa Abrahamsson Miljöförvaltningen Planeringsavdelningen Sammanfattning

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Lantbruk Maskinförare Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Vår lokala ekonomi i Gunnarsbyområdet

Vår lokala ekonomi i Gunnarsbyområdet Vår lokala ekonomi i Gunnarsbyområdet Tatiana Rynbäck Gift med Love 2 små barn Kommer från: Ecuador - Sydamerika Språk: Alldeles för många! Fritid: Aktivt friluftsliv Bakgrund:. 20 års erfarenhet inom

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Hur mår lantbrukaren generellt i Sverige och i vår omvärld?

Hur mår lantbrukaren generellt i Sverige och i vår omvärld? Hur mår lantbrukaren generellt i Sverige och i vår omvärld? LAMK - Arbetsmiljökonferensen den 6 mars 2013 på Hamra Gård, Tumba Arbetsmiljöforskare Christina Lunner Kolstrup christina.kolstrup@slu.se Sveriges

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Vill du veta mer om hästar och allemansrätten? Läs broschyren Hästen och allemansrätten på

Vill du veta mer om hästar och allemansrätten? Läs broschyren Hästen och allemansrätten på HEJ!! Vett och etikett från hästryggen är jätteviktigt. När du möter någon på en väg eller stig, sakta alltid av och låt personen passera. Tänk på att långt ifrån alla har samma kärleksfulla förhållande

Läs mer

MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT

MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningsperiod: Juli/augusti 2016 Metod: Telefonintervju Antal svar: 150 Målgrupper: Åldersgrupper;,, 45-59, 60-74 Ansvarig hos Bergs Kommun:Anders

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Vallande volontärer & framtida forskning

Vallande volontärer & framtida forskning Dokumentation från den 16 oktober 2013 Vallande volontärer & framtida forskning Den 16 oktober 2013 genomfördes ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Det övergripande syftet var att minska och förebygga

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer