Lantbrukarnas framtidsbilder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantbrukarnas framtidsbilder"

Transkript

1 Lantbrukarnas framtidsbilder 1

2 2

3 Författare: Elvira Caselunghe och Helena Nordström Källström Avdelningen för miljökommunikation Institutionen för stad och land Sveriges lantbruksuniversitet 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Summary... 8 Inledning... 9 Bakgrund och syfte... 9 Urval Metod Resultat och analys Generella förutsättningar för lantbruk Personliga faktorer Generella faktorer Förutsättningar för stadsnära lantbruk Bakgrundsförutsättningar för lantbruket i pilotområdet Ekonomi och lönsamhet Bisysslor Storstadsnära prislägen Stora och små lantbruksföretag Samverkan av olika slag Tusentals grannar Allmänhetens okunskap Respektlöshet Hänsyn till allmänheten Allmänhetens intressen Staden växer Konkurrerande markintressen Brukarperspektiv på samhällsplaneringen Åkermark som resurs Hur växer staden? Restriktioner på gott och ont Vägar, transporter och trafik Hamn och silo i framtiden Lantbrukarnas perspektiv på landskapet Ägande eller arrende? Vem tar över gården? Status och identitet Lantbrukarnas framtidsbilder Diskussion Slutsatser och åtgärdsförslag Källor Bilaga Intervjuguide: Frågor till lantbrukare

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport representerar en delstudie inom pilotprojektet Regional landskapsstrategi för Stockholms län och belyser jordbruksföretagens förutsättningar i ett område norr om Stockholm. Utgångspunkten är att lantbrukarnas möjligheter och vilja att bedriva areella näringar är av avgörande betydelse för hur landskapet kommer att formas och förändras. Syftet med delstudien är att, utifrån lantbrukarnas perspektiv, få kunskap om hur förutsättningarna inför framtiden ser ut för de areella näringarna i pilotområdet, men även när det gäller storstadsnära lantbruk generellt. Delstudien försöker definiera vilka hot och möjligheter det finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet. Kvalitativa intervjuer har gjorts med elva lantbrukare och deras medarbetare. Lantbrukarna är utvalda med spridning beträffande lantbrukets inriktning, omfattning, ägandeform och avstånd från staden, samt lantbrukarens ålder, kön och sysselsättningsgrad i lantbruket. Den individuella lantbrukarens intresse och motivation är grundläggande för att en gård ska fortsätta att brukas, och personliga omständigheter som ålder, sjukdom och skilsmässa är sådant som ofta avgör gårdens framtid. Regelverk, administrativa krav, priser på lantbrukets produkter samt lantbrukares generellt höga arbetsbelastning och obekväma arbetstider i kombination med låg timlön är andra faktorer som påverkar lantbrukare generellt. Fokus i rapporten ligger däremot på hot och möjligheter som särskilt påverkar lantbrukare nära storstaden. Markkonkurrensen i storstadens närhet leder till kraftigt stigande priser vilket influerar lantbruksföretagen på flera sätt, mestadels negativt. Storstadens närhet ger dock lantbrukarna och deras familjer försörjningsmöjligheter genom arbete utanför gården och de drar även nytta av storstadens utbud och samhällsservice. Konflikter med en oförstående allmänhet, dåligt planerade vägar och föreliggande exploateringsplaner är några problem som följer på det tätortsnära läget. Nätverk med andra lantbrukare, och med kommunens tjänstemän och politiker underlättar både om problem uppstår vid den ordinarie driften och om man vill utveckla sin verksamhet. I rapporten framförs en lista med förslag på åtgärder som i samråd med lantbrukarna kan bearbetas vidare för att finna strategier inför framtiden. Åtgärdsförslagen syftar till att tillgodose lantbrukets förutsättningar och inkludera lantbrukare i samhällsplaneringen. Exempelvis skulle kommunerna kunna inkludera lantbrukets intressen i sin översiktsplan, Länsstyrelsen skulle kunna arbeta för att öka kunskapen om hur man kan planera för ny bebyggelse utan att exploatera åkermark, och lantbruksnäringen (LRF 1 ) skulle kunna utarbeta ett kommersiellt koncept för utåtriktad gårdsverksamhet, som skolbesök. För att en lantbrukare ska kunna driva en gård i pilotområdet krävs att hon/han tycker det är roligt, att det inte är alltför svårt, att hon/han kan skaffa sig gården eller marken som behövs, samt att hon/han kan försörja sig och sin familj inom lantbruket. Denna rapport diskuterar hur dessa fyra grundvillkor uppfylls idag och lämnar förslag på hur de kan tillgodoses framöver för att ge förutsättningar för fortsatt lantbruk i pilotområdet. 1 Lantbrukarnas Riksförbund 7

8 Summary This report describes the situation of farmers close to Stockholm and represents a part of the work with regional landscape strategies that is carried out by the County Administration Board of Stockholm. Since the landscape is shaped by the farmers activities, it is important to find out about the farmers perspective on agriculture in the area. The purpose of this study is to create a picture of how the situation for these farmers will be in the future. Which threats and opportunities characterize the farming possibilities in the future, concerning the area close to Stockholm? Qualitative methods have been used in order to answer this question. Eleven farmers and some of their co-workers have been interviewed during the autumn of The farmers have been selected considering age and sex, but also considering farm type, size, geographical position, ownership and number of persons who work in the farm. The interest and motivation of the farmer is fundamental for running a farm. Personal circumstances are crucial for the future of the farm. For example a divorce, aging and illness can force farmers to quit. There are also several external large scale factors that affect all farmers, such as legislation, administrative demands and price levels of agricultural products. Farmers are stressed because of the lack of free time and the relatively low hourly wages. The main focus of this study is, however, the special factors that influence farmers because of their urban location, which to a great extent depends on the competition from other types of land use close to a big, expansive city. Prices are rising as the citizens working in the town seek rural housing. There are several examples of conflicts between farmers and other rural citizens who have little understanding of farm activities. The farmers also experience, for example, roads that aren t broad enough to let the farming machines pass. A common matter is also the planning of new buildings etc on arable land that is often performed without agreement from the farmers. Despite the existing problems, most of the farmers mean that the benefit of being close to the city outweigh the disadvantages. Through collaboration with other farmers, the local authorities and politicians, problems as those above can easier be solved in a sustainable way. This report ends up in a list with examples of measures suggested by the farmers in order to find strategies for improving farming conditions of the suburban area. This study also states four basic conditions that summarize the demands that concern every farmer: 1. Farming must be something interesting and enjoyable. 2. Farming must not be too difficult. 3. There must be possibilities to get (buy or lease) the land a farmer needs. 4. It must be possible to earn one s living within farming. In this report those basic conditions are discussed and there are suggestions on how they can be provided in the future. 8

9 Inledning Bakgrund och syfte Denna delstudie har utförts av Elvira Caselunghe och Helena Nordström Källström på Avdelningen för miljökommunikation, Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapporten representerar en delstudie inom pilotprojektet Regional landskapsstrategi för Stockholms län och avser jordbruksföretagens förutsättningar i ett område norr om Stockholm. Landskapsstrategin för Stockholms län ska belysa storstadens särskilda förutsättningar. Som studieobjekt har valts ett område norr om stadskärnan, från tätortsranden och ut mot den rena landsbygden. Olika typer av lantbrukare ingår i delstudien, se avsnittet om urval. Lantbrukarnas möjligheter, drivkrafter och vilja att bedriva areella näringar är av avgörande betydelse för hur landskapet kommer att formas och förändras. Syftet med delstudien är att, utifrån lantbrukarnas perspektiv, få kunskap om hur förutsättningarna ser ut för de areella näringarna i framtiden, framför allt i pilotområdet men även när det gäller storstadsnära lantbruk generellt. Kvalitativa djupintervjuer har hållits med lantbrukare i området för att få en framtidsbild av de areella näringarna och hur landskapet kan komma att påverkas. En sammanfattande forskningsfråga har formulerats för att underlätta avgränsning och för att hitta rätt fokus för denna delstudie: Vilka hot och möjligheter finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet? Målsättningen att uppnå ett hållbart brukande av landskapet och ett rikt växt- och djurliv förutsätter att det finns lantbrukare i pilotområdet som kan och vill bruka marken. Utifrån analys av intervjuerna har fyra grundvillkor formulerats för att kortfattat kunna beskriva vad som är nödvändigt för att en lantbrukare ska kunna driva en gård i pilotområdet: 1. Det måste kännas roligt att driva lantbruk. 2. Det får inte vara alltför svårt att driva lantbruk. 3. Det måste gå att skaffa sig en gård och den mark man behöver. 4. Det måste gå att försörja sig inom lantbruket. Dessa villkor påverkas i hög grad av personliga faktorer som varierar från individ till individ. Villkoren styrs också av faktorer som gäller generellt för lantbruket (i Sverige). Dessutom påverkas villkoren i hög grad av faktorer som är karaktäristiska för just tätortsnära lantbruk. Pilotstudien behandlar ett område norr om Stockholm, med en gradient från storstad till glesbygd. Vallentuna kommun utgör ungefär halva pilotområdets 9

10 yta och där återfinns de flesta av lantbruksföretagen. Det mesta av den öppna marken i området är åker och betesmark. Området hyser också ett stort antal hästar. Här finns travstall, ridskolor, inackorderingsstall och privata, mindre hästgårdar. På många håll belastas markerna av att hästarna går för tätt, men det finns även goda exempel på hästar som betar värdefull mark utan att det sker något slitage. De flesta lantbrukare i området har någon anknytning till hästverksamhet, som ibland är en god inkomstkälla. Dock finns det en åtskillnad mellan lantbrukare och hästägare, inte minst kulturell. Dessa grupper har delvis olika intressen och kunskap. Hästägare som inte har anknytning till lantbruk har utelämnats i denna delstudie, eftersom det inte är någon homogen grupp med gemensamma förutsättningar. Snarare kan enskilda hästägare antas dela de erfarenheter och värderingar som förekommer hos gemene man i området. Hästägarna är ofta stadsbor eller nyutflyttade på landet och de är inte platsbundna på samma sätt som lantbrukarna. En annan svårighet med att kartlägga hästägarnas syn på landskapet och framtiden, består i att många av dem har stor betalningsförmåga när det gäller hästen och är okänsliga vad det gäller förändringar i landskapet. I den storstadsnära landsbygden finns ett stort antal hästar. 10

11 Urval Ursprungligen sammanställde Länsstyrelsen i Stockholm en lista med fjorton lantbrukare, med spridning beträffande lantbrukets inriktning, omfattning, ägandeform och avstånd från staden, samt lantbrukarens ålder, kön och sysselsättningsgrad i lantbruket. Elva av dessa lantbrukare har intervjuats och eftersom det ibland fanns fler än en brukare, är det sammanlagt sjutton personer som har medverkat i denna delstudie. Av dessa är fem kvinnor och tolv män. En rådgivare på Hushållningssällskapet som arbetar med lantbrukarna i pilotområdet har dessutom bidragit med en allmän översikt. Generellt sett är gårdarna i studien relativt stora och lantbrukarna optimistiska. De flesta har gjort någon större investering under de senaste tio åren eller planerar att göra det framöver. Det finns en viss spridning i ålder, men de flesta av lantbrukarna är relativt unga, det vill säga år. Samtliga hade familj/barn men det var endast fyra av lantbrukarna som hade barn över 18 år. De tre minst optimistiska lantbrukarna var även de tre äldsta. Vallentuna är den kommun i pilotområdet som hyser flest antal lantbrukare. Majoriteten av lantbrukarna i studien bor i Vallentuna kommun (se tabell 1), men det finns en viss geografisk spridning inom kommunen. Några av gårdarna är belägna alldeles intill tätbebyggda områden medan andra gårdar återfinns i mer eller mindre utpräglad landsbygd. Delstudien täcker in lantbrukare som arbetar heltid och deltid i lantbruket, och ett fall där lantbruket är mer som en hobby. De flesta är mer eller mindre heltidsbönder. Antalet sysselsatta inom företaget varierar mellan 1-10 personer. Ungefär hälften av lantbruken har någon person utanför familjen som är anställd på heltid eller deltid. Det är bara ett fåtal av gårdarna där endast en person i familjen arbetar inom lantbruket. För flera av lantbrukarna uppgår snöröjning och maskinentreprenad till cirka 30 procent av inkomsterna. Några av lantbrukarna äger i princip all sin mark medan andra arrenderar delar av marken eller hela gården. Det är vanligt förekommande att ägande och brukande är åtskilt. Flera olika driftsinriktningar har täckts in, se tabell 2. Växtproduktionen kan vara både storoch småskalig. En gård producerar RME (biodiesel från raps) och flera gårdar säljer hästfoder. Tabell 1. Fördelning av de medverkande på olika kommuner. Kommun / Postort Antal medverkande gårdar Märsta 1 Upplands Väsby 1 Täby 1 Vallentuna 6 Vallentuna / Brottby 1 Österåker / Åkersberga 1 11

12 Eftersom det inte finns så många lantbrukare i området, är en stor del (fem) av de medverkande i studien förtroendevalda inom LRF. Endast två av lantbruken står utanför LRF. Urvalet kan vara något snett eftersom studien främst inkluderar större och expansiva gårdar med brukare som är aktiva i olika nätverk. Länsstyrelsen i Stockholms län, medlemmar i LRF och en rådgivare från Hushållningssällskapet har varit med och påverkat urvalet av intervjupersoner. Dessa har alla mer kontakt med de expansiva lantbrukarna och det har varit svårt att nå de mindre lantbruken som står utanför nätverken. Studien täcker mer optimism än pessimism, även om den senare inställningen också förekommer. En förklaring skulle kunna vara att de lantbrukare i området som saknat framgång och framtidstro har lagt ned sina gårdar. Detta kan också skilja sig från mer glesbefolkade områden, där alternativa sysselsättningar är obefintliga. Tabell 2. De medverkande lantbruksföretagens ungefärliga omfattning och inriktning. Gård Åker (ha) Bete (ha) Eget/Arrende/ Skötselavtal (ha) Skog (ha) Kommentar Djurhållning Dikor, tjurar, kvigor. Totalt djur. Höns för äggproduktion /50/0 Aktiebolag, skogen ingår ej i aktiebolaget 90 tjurar och amkor, några egna hästar /500/ /15/0 30 En del KRAV 34 stallplatser /170 /50 Familjen har ett travstall tjurar /45/ ha spannmål och 70 ha vall 110 mjölkkor, några egna hästar Två gårdar 1600 slaktsvin, några egna hästar Hälften spannmål, hälften vall 25 kor, 2 egna hästar /100/ mjölkkor. Totalt 100 djurenheter får, nöt, Inackorderingshästar 12

13 Resultatet som presenteras i denna rapport bygger helt på de utsagor som de intervjuade lantbrukarna bidragit med, men studien gör inte anspråk på att täcka samtliga inställningar och erfarenheter som förekommer bland alla lantbrukarna i pilotområdet. Även om de företeelser som beskrivs i rapporten delvis kan generaliseras, så bör det poängteras att varje lantbrukare har en unik situation och att det inte existerar någon genomsnittlig individ. Metod För att fokusera på brukarnas perspektiv, används kvalitativa metoder i denna studie. I djupintervjuer får respondenterna möjlighet att berätta med egna ord och själva identifiera problem och möjligheter som de upplever utifrån sin unika situation. Genom att flera personer i olika situationer intervjuas är det stor sannolikhet att de flesta av de viktigaste problemen och möjligheterna identifieras. Kvalitativa metoder söker svar på frågor som hur man uppfattar en viss situation och varför man tycker på ett visst sätt, snarare än hur många som tycker det. Intervjuerna har i de flesta fall ägt rum hemma hos lantbrukaren och i genomsnitt varat i knappt två timmar. 2 De aktuella frågorna finns sammanställda i en intervjuguide (se bilaga 1), som har fungerat som utgångspunkt men utan att vara tänkt som ett strikt formulär. Det inspelade materialet från intervjuerna har kategoriserats enligt Steinar Kvales beskrivning av meningskategorisering ad hoc 3. Genom att söka svar på forskningsfrågan (Vilka hot och möjligheter finns för ett fortsatt lantbruk i pilotområdet?) har ett antal centrala aspekter identifierats. De aspekter som har tagits med i denna rapport är sådana som flera lantbrukare angivit, sådana som i någon mån kan antas vara generella för lantbruken i området, eller aspekter som på annat sätt antas spela en väsentlig roll för fortsatt lantbruk i pilotområdet. 2 Intervjuerna hölls mellan den 14 september och den 12 oktober 2007, och var mellan en och fyra timmar långa. Den totala intervjutiden uppgår till ca 22 timmar. 3 För en utförlig beskrivning av kvalitativ intervjumetod och analys, se Kvale, 1997 eller Alvesson och Sköldberg

14 Resultat och analys Generella förutsättningar för lantbruk Personliga faktorer Oavsett hur framgångsrikt ett lantbruksföretag är, så finns det vissa omständigheter som i högre grad än andra faktorer avgör gårdens framtid. Lantbrukarens personlighet, vilja, intresse, hälsa och sociala situation har mycket stor betydelse för ett lantbruksföretag. 4 Lantbrukarna i studien anger hög ålder, sjukdom och skilsmässa som några av de främsta riskfaktorerna för nedläggning av gården. Många lantbrukare får allergier på grund av allt som dammar och även andra arbetsskador som kan tvinga dem att byta sysselsättning. 5 De flesta gårdarna i studien brukas av en familj där flera personer är delaktiga. Vid en skilsmässa eller annan form av familjesplittring skulle många gånger fortsatt lantbruk vara både ekonomiskt och praktiskt omöjligt. Dessutom kan det bli mycket ensamt att vara lantbrukare om man inte har någon familj. En av lantbrukarna menar att om hans fru och barn skulle lämna honom så skulle han dels få en orimligt stor arbetsbelastning och dels bli socialt isolerad, eftersom barnen ofta är hans drivkraft till att träffa andra människor utanför lantbruket. Lantbrukarens förmåga att tåla motgångar påverkar också företagets framtid. Flera tidigare motgångar kan antingen vara nedbrytande eller föda beslutsamhet, beroende på personlighet. De flesta av lantbrukarna i studien är positiva och försöker se möjligheter i allt som sker, även om de har en komplicerad tillvaro. Det verkar som att den ihärdighet som präglar många lantbrukare är en del av deras kollektiva identitet. Generella faktorer Lantbruksföretagen i Stockholms län delar till stor del samma villkor som gäller för lantbruken i övriga Sverige. De tycker att de får för dåligt betalt för sina produkter och att priserna är för höga på insatsvarorna, däribland olja. Prisförändringar leder till att flera av lantbrukarna upplever tillvaron som en aktiemarknad, där mycket går ut på spekulation om framtiden. De efterfrågar ekonomiska förutsättningar som möjliggör för lantbrukare att klara sig bra på själva lantbruket. Den mångfald av regelverk som varje lantbrukare måste sätta sig in i medför också problem. Man måste ägna mycket tid och energi åt administration och ansökningar av olika slag, vilket få lantbrukare uppskattar. De tycker att myndigheterna arbetar byråkratiskt och får ofta problem med att olika 4 Se till exempel Nordström Källström, Se till exempel avsnittet om den sociala situationen i jordbruket i Hållbarhet i svenskt jordbruk 2007, SCB. 14

15 regelverk kolliderar med varandra. En lantbrukare har till och med känt sig trakasserad av myndigheterna. Flera anser att det är svårare att driva lantbruksföretag än att driva andra småföretag. Det är dessutom svårt att anställa, menar en av lantbrukarna, för om den personen blir sjuk går företaget i konkurs. Den höga arbetsbelastningen är ett stort problem för lantbrukare. Olika månader är olika intensiva, men i regel arbetar lantbrukarna i studien mer än åtta timmar om dagen och det är sällan helgerna är arbetsfria. En eller två veckor om året brukar de försöka att ta ledigt, men flera av dem har inte haft ledigt någon vecka alls senaste året. Eftersom han måste arbeta så mycket hinner han inte ägna tid åt att utveckla företaget, menar en lantbrukare. Ska man då dra igång ett nytt projekt så får man sitta i traktorn och prata i telefon liksom och försöka dona ihop saker. Med så lite fritid finns det inte heller mycket tid att vårda sina relationer, vilket även kan få negativa effekter på företaget. Platsbundenheten är utmärkande för lantbruksföretag. Till skillnad från många andra småföretag är man direkt beroende av platsen och en flytt är i de flesta fall otänkbar. Lantbrukare är utelämnade åt den service som finns i närheten av deras gård. Då är det nödvändigt med skolbussar och skolor inom rimligt avstånd. Om man ska vara lantbrukare måste man bo på landet, konstaterar en lantbrukare och tillägger retoriskt: Det finns lantägg, men undrar hur mycket stadsägg det finns? Förutsättningar för stadsnära lantbruk Bakgrundsförutsättningar för lantbruket i pilotområdet Ekonomi och lönsamhet Den generella uppfattningen hos lantbrukarna som medverkat i studien är att fördelarna med att vara tätortsnära överväger nackdelarna. Lantbruken i storstadsregionen har andra ekonomiska förutsättningar än de som ligger i renodlad landsbygd. I pilotområdet finns en god arbetsmarknad för familjemedlemmarna och möjligheter till sidoinkomster för lantbrukarna. Att bo i ett område med låg arbetslöshet ger trygghet och innebär möjligheter för ungdomar att bo kvar på gården och ta ett jobb i staden. Snöröjning och maskinentreprenad är de vanligaste bisysslorna. Genom att ta sådana uppdrag kan man öka kostnadseffektiviteten för gårdens maskiner. Det kan vara en möjlighet att finansiera större och effektivare lantbruksmaskiner vilket ger framgång i växtodlingen. Dock upplever flera av lantbrukarna att det är tungt att under vinterhalvåret både sköta gården och ha snöröjningsjour, i synnerhet om man har djur eftersom djurskötseln kräver mycket tid även under snöröjningssäsongen. Snöröjningsarbetet innebär ofta tolvtimmarspass och därtill kommer restid och det ordinarie arbetet på gården. En lantbrukare som är missnöjd med villkoren för snöröjningen säger att 15

16 Stockholm aldrig skulle klara sin snöröjning utan lantbrukarnas insatser: Man ska påtala det här för kommunerna, att vi löser en samhällsfråga. Till en viss del tjänar lantbruket på verksamheter som etablerar sig i omgivningen på grund av stadens expansion. Nybyggnation förutsätter markarbete och avloppsanläggningar, något som ger flera lantbrukare sidoinkomster. Lantbrukarna framhåller också att andra näringsidkare tjänar på den landskapsvård som lantbrukarna står för. Till exempel kan gäster lockas till en konferensanläggning med vackra omgivningar i välskött odlingslandskap. Dock är turism ingen större inkomstmöjlighet för lantbrukarna i pilotområdet. Produkter som i stadens närhet efterfrågas desto mer är hästfoder och stallplatser. Bisysslor Att hyra ut bostäder och andra lokaler som inte används är en vanlig inkomstkälla för lantbrukarna. Men att ha externa hyresgäster innebär också arbetsuppgifter som tar tid och engagemang. Det stadsnära läget gör att det är stor efterfrågan på hus att hyra och majoriteten av bostäderna hyrs ut till permanentboende hyresgäster som pendlar till staden. Efterfrågan på veckovis boende, till exempel i form av Bed and Breakfast är inte lika stor. Människor som flyttar ut till landet ses både som en belastning och en tillgång. Det viktiga är att de bor på lagom avstånd från gården. Man vill undvika att ha inflyttade utomstående boende mitt på gården. En lantbrukare som satsat stort på bostadsuthyrning ser denna affärsgren som ett realistiskt alternativ den dag lantbruket inte längre bär sig. Han trivs med att nya människor flyttar till landet eftersom man får större liv på gården. Men långtifrån alla lantbrukarna är intresserade av serviceinriktad verksamhet (se avsnittet om status och identitet). En lantbrukare berättar att hon vid ett tillfälle stod på Bondens egen marknad, inne i Stockholm, ett trevligt initiativ enligt henne, men inte tillräckligt lönsamt för att heltidsbönder ska kunna ägna sin tid åt det. Heltidsbönderna i denna studie ser Bondens egen marknad som en kul fritidssysselsättning för hobbyodlare. I flera skilda sammanhang accepterar lantbrukare att konkurrera med fritidslantbrukare som inte har behov av att hålla priserna uppe. Rörmokarna i Rimbo skulle ju vara oerhört förbannade om jag skulle vara rörmokare gratis på kvällarna i Rimbo. Men det är ingen som ifrågasätter att du har får när du är ledig och konkurrerar med de andra fårfarmarna, det tycker alla är naturligt. Det är vanligt att lantbrukare nära Arlanda arbetar extra med att tanka flygplan. Där arbetar man långa dagar och kompenseras med att varannan vecka är ledig. Genom att ta ut en semestervecka kan man få ihop nästan en hel månad, då man kan arbeta hemma på gården. Många av lantbrukarna beklagar sig över att de tvingas ha bisysslor för att få ekonomin att gå ihop. Samhället räknar med lantbrukarnas tjänster, och i flera fall är lantbrukarnas traktorförarkompetens efterfrågad. Förutom snöröjning har det mer och mer börjat gälla även gräsklippning, menar en lantbrukare. Nu är det flera 16

17 bönder som på senare har haft det så dåligt i lantbruket att de behövt börja klippa gräs i stan. När kommunen säljer ut, så måste det finnas nån bonde som kan klippa gräs. Samtidigt som några lantbrukare antyder att kommunen utnyttjar lantbrukarnas behov av inkomster utifrån, så förklarar en lantbrukare att kommunen tjänar mycket på att det finns lantbrukare som fortsätter att bruka det stadsnära odlingslandskapet. Man ska vara oerhört klar med att samhället och kommunerna tjänar mycket, mycket pengar på att ha lantbruket levande och att få det att fungera så länge det bara går i denhär tätortsnära miljön. Det spar kommunerna oerhört mycket pengar på. De är de stora vinnarna. De sitter ju med Svarte Petter. Är det ingen som odlar marken, och det blir en massa områden emellan, så måste de ju skötas med någon gräsklippare eller putsare. Om någon istället odlar säd där så är alla nöjda och glada, och om hagmarker kan skötas och bevaras så länge det går. Det fixar ju bönderna. En lantbrukare som har ett större företag med stort inslag av entreprenadverksamhet håller på att växla om från den gula entreprenadsektorn till den gröna och intresserar sig för både biobränslen och biogas. I samarbete med kommunen, energibolag och andra lokala aktörer söker han moderna kretsloppslösningar som ett framtida komplement till lantbruksverksamheten. En drivkraft har varit det låga spannmålspriset. Men att ta åkermark i anspråk för att producera bioenergi blir mindre lockande med stigande pris på vete, menar han. Förutom att hyra ut lokaler är det flera lantbrukare som med god behållning hyr ut mark till vitt skilda ändamål, till exempel som uppställningsplats för husvagnar och båtar. Att driva gårdsbutik eller självplock är däremot trendkänsliga verksamheter som ger dålig lönsamhet. Storstadsnära prislägen Prisläget på de flesta varor och tjänster blir högre ju närmare storstaden man kommer. Det är dyrt att ha anställda och kostsamt att anlita hantverkshjälp. Lantbruken har höga omkostnader för produktionsinsatser. Det kraftigt stigande markvärdet ger mer bekymmer än möjligheter. Högt taxeringsvärde ger möjlighet att låna, men för många är det svårt att ha råd att köpa mer mark. Det största problemet med de snabbt stigande markpriserna är svårigheterna att genomföra generationsskifte (se avsnittet Vem tar över gården?). Stora och små lantbruksföretag De flesta av lantbrukarna i studien har eller önskar sig en utomstående anställd i företaget för att få hjälp när det är arbetstoppar. Det är viktigt att man får tag i rätt person och att det blir en kontinuitet. Att anställa någon för en längre tid kräver dock att det finns arbete året om i företaget. En lantbrukare berättar att han hela tiden försöker ta på sig fler uppdrag för att inte riskera att ha för lite arbete för de anställda. Genom att han ständigt skapar mer jobb har han kommit in i ett ekorrhjul, vilket innebär att företaget växer, varpå han anställer ytterligare personer som han söker nya uppdrag åt. 17

18 Lantbruksföretagen breddas och de anställda lär sig efterhand fler och fler saker som ligger utanför jordbruket. Att bedriva fritidsjordbruk vid sidan av omfattande lönearbete är en möjlighet som följer av det stadsnära läget och innebär särskilda förutsättningar. Eftersom man måste prioritera sitt förvärvsarbete kanske man inte hinner engagera sig fullt ut i lantbruket. Man måste förenkla gårdens verksamhet och undvika allt som kan skapa tidskrävande bekymmer. Samrådsmöten och andra händelser som äger rum dagtid kanske man inte kan prioritera och man måste söka lösningar som sparar tid, säger ett par som arbetar heltid i staden och dessutom lägger tusen timmar om året på sin gård. För dem är tid en större bristvara än pengar. Anledningen till att de båda valt att arbeta utanför gården är lantbrukets bristande lönsamhet. Det går inte att försörja sig på lantbruk bara. När man har så lite tid för gården hinner man inte ägna sig åt att jämföra priser och det blir inga enkla och billiga lösningar när lagården ska renoveras eller ett nytt uthus byggas. De har ingen möjlighet att byta tjänster med andra lantbrukare, utan måste betala för all hjälp de anlitar. De flesta av gårdarna i studien är relativt stora och expansiva. Det verkar inte finnas så många mindre gårdar i området. Trenden tycks vara att små gårdar lägger ned sin lantbruksverksamhet på grund av olönsamhet och att marken köps upp eller arrenderas av en större gård i närheten. Denna utveckling är inte specifik för pilotområdet, utan återspeglar en nationell utveckling inom lantbruket. Det finns en generell utveckling mot allt större och mer rationella gårdar. 18

19 Samverkan av olika slag Att ha en tätortsnära gård gör att det finns goda sociala möjligheter. Några av lantbrukarna umgås visserligen helst med andra lantbrukare, men andra träffar i princip aldrig andra bönder. De flesta i studien är mer eller mindre aktiva i LRF, men två av de intervjuade har valt att stå utanför. LRF är lantbrukarnas självklara träffpunkt och för de flesta det forum där man diskuterar problem och möjligheter som lantbruket ställs inför. Det är viktigt att ha människor omkring sig att diskutera beslut med och en lantbrukare säger att det blir allt vanligare att samarbeta med en gemensam maskinpark eftersom det ger trygghet och möjlighet att hjälpas åt. Har man flera anställda på gården verkar inte behovet vara lika stort av att umgås med andra lantbrukare. Tre manliga lantbrukare som är släkt med varandra berättar att de länge hade ett omfattande maskinsamarbete men slutligen på rationella grunder omstöpte sina lantbruk till ett gemensamt aktiebolag. Att ha en god kontakt med kommunen är värdefullt för flera av lantbrukarna. Några av dem beskriver en mycket god relation till sin kommun, medan andra är misstroende efter att ha drabbats negativt av något beslut. Ytterligare andra menar att de inte har någon relation alls till kommunen, och att de är glada så länge de slipper ha med myndigheter att göra. LRF har en kommungrupp som jobbar just gentemot kommunen. I den gruppen ingår en LRF-medlem som även är kommunalråd och genom honom kan lantbrukarna vinna gehör för sina frågor bland politiker och aktörer med lokalt inflytande. Ibland kan det vara en fördel att det finns få lantbrukare i kommunen, eftersom man är igenkänd och det är lätt att få kontakt med politiker. En nackdel för lantbrukarna är att de inte kan vända sig till en enda person som företräder hela kommunen. Det är många olika tjänstemän på flera olika avdelningar att hålla reda på. Ofta kommer man bäst överens med den avdelning som arbetar med miljö och hälsa och har lite sämre förtroende för den avdelning som beslutar om bygglov. En lantbrukare har en tydlig uppfattning om hur kommunen fungerar, även internt: Kommunen har sina olika avdelningar. I nämnd ordning sitter de i en hierarki, med miljö och hälsa längst ned, mät och teknik mitt på och statsarkitekten högst opp, de som bygger monumenten. Miljö och hälsa får ta hand om all skit, men de är helt inne på lantbrukets linje, även politiskt sett. De ser värdet i det här, till skillnad från arkitektkontoret. Vi har väldigt bra kontakter på miljö och hälsa, och teknik och mät, som har hand om alla projekteringar. Men[på] arkitektkontoret är det statusfyllt och där får man inte riktigt samma bemötande. Det är inte så lätt. En annan lantbrukare beskriver relationen till kommunen som ett ömsesidigt beroende. Ytterligare en annan har haft kommunrepresentanter på studiebesök på gården, men blivit besviken då det inte ledde till några förbättringar av lantbruksföretagens villkor. Om man är arrendator är det viktigt att ha god kontakt med privata markägare och byggbolag. Det är också viktigt att ha en tillfredsställande kontakt 19

20 med Länsstyrelsen. Lantbruksenheten är bra på att förstå och tillvarata lantbrukares intressen, men miljösidan kan vara svårare att få med sig när man vill driva ett ärende, säger en lantbrukare. Lantmäteriet är en annan myndighet som lantbrukare ofta har att göra med och beskrivs som mycket byråkratisk. Några heltidsmjölkbönder har nyligen bildat ett nätverk för kvinnliga lantbrukare. Där delar de med sig av erfarenheter och bekymmer. Tillsammans stärker de uppfattningen om att kvinnorna är viktiga i dagens lantbruk och framtidens. Ett exempel på aktörssamverkan som finns i pilotområdet är naturreservatet Angarnsjöängen, ett område där det finns flera brukare med och utan djur. Däremot är det inte alltid som lantbrukarna kan, vill och hinner prioritera sådana samverkansmöten. En lantbrukare säger att han inte är så intresserad av att höra vad som är på gång i naturreservatet. Jag ser ju vad som händer här ändå. Att vara aktiv i hembygdsföreningen är också ett sätt att organisera bygdens intressen. I Markim-Orkesta fanns på 1990-talet planer på att ansöka om att komma med på UNESCO:s världsarvslista. Genom hembygdsföreningen motarbetade lantbrukarna alla idéer om att Markim-Orkesta skulle bli ett nytt Skansen, eftersom de såg det som ett hot mot produktionslantbrukets överlevnad i trakten, berättar en lantbrukare. På annat håll förklaras denna kamp med att den egentligen grundade sig i en avighet mot kommunen som följd av att flera lantbrukare fått avslag på sina bygglovsansökningar. Tusentals grannar Även om lantbrukarnas boningshus ofta ligger långt från villor och höghus, så angränsar jordbruksmarken ofta till bostadsområden, vägar och allmänna platser. En lantbrukare förklarar att han har femtusen grannar på gott och ont och en annan lantbrukare talar om att han måste ta hänsyn till mer än personer i sitt dagliga arbete. Sådana lägen kräver god samverkansförmåga och många lantbrukare nämner att det är viktigt att vara ödmjuk i kontakten med allmänheten. Generellt tycker de intervjuade lantbrukarna att de har goda relationer till grannar och allmänhet. De upplever fördelar som att grannarna underrättar om det hänt något med djuren och att det är lätt att anlita någon om man behöver hjälp i lantbruket. Det finns goda möjligheter till sociala kontakter och där det finns mycket människor i närheten är risken för inbrott mindre än hos de gårdar som ligger mer avsides. Ibland får man erkänsla för sitt arbete, menar flera av lantbrukarna, och särskilt äldre människor visar sin uppskattning för lantbrukarnas landskapsvårdande insatser. När man lever nära samhället finns det också möjligheter att kombinera livet på landet med tätortens utbud. Att bedriva lantbruk nära samhället ger också möjlighet för barn och vuxna i närområdet att förstå lantbruk och livsmedelsproduktion. 20

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig?

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Projektet Bo i Himmeta-Bro kom till på initiativ av Himmeta- Bro bygderåd och finansieras delvis av EUunderstöd. Vårt uppdrag är att samla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se För snart 10 år sedan beslutade vi att lämna stressen och bilköerna för att hitta en bättre balans i vårt liv och boende. Vi

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland 2012-02-25 Göteborg, Svenska Mässan

Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland 2012-02-25 Göteborg, Svenska Mässan Regionala Hästforum finns i hela landet och ska förenkla för myndigheter och andra att hantera frågor i förhållande till hästsektorn. Målgruppen är dels hästorganisationerna, att samla dem, dels kommuner

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE

ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE 1 ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE Runsten Equestrian i Haninge är en av Europas ledande träningsanläggningar. Här, bara tre mil från Stockholm city, kan lovande ryttare nå sin fulla potential med hjälp

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar 13 december 2010 kl.10-15 FÖRMIDDAGEN Intervju med Anna och Thomas med inspel från övriga deltagare (Johan Eklund leder passet)

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande Bilaga 1 - Problemen Kollektivet ett spel om inflytande 1. Rökning Hosta har på senare tid drabbat några av er, och ni tror att det beror på att det finns medlemmar i kollektivet som röker inomhus. Inga

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer