Handlingar till socialnämndens sammanträde

Transkript

1 Handlingar till socialnämndens sammanträde Ärenderubrik Diarienummer 4 Granskning av socialnämndens styrning och planering av hemtjänst SN Redovisning av stimulansmedel för år 2010 SN Förordnande att besluta om polishandräckning SN Ansökan om statsbidrag för lokala värdighetsgarantier år 2011 SN Samordnad upphandling av vård för vuxna med missbruk SN Ändringar i delegationsordningen SN

2 Ärende 4

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 1/5 TERHI BERLIN UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande gällande revisionsrapport - Socialnämndens styrning och planering av hemtjänst Socialförvaltningens förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att godkänna tjänsteskrivelsen som sitt svar till revisorerna gällande granskning av socialnämndens styrning och planering av hemtjänst. Ärendet i korthet Komrev inom PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun granskat socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll vad gäller brukarens delaktighet och inflytande avseende biståndsinsatser inom hemtjänstverksamheten. Granskningen ska belysa enskilda brukares möjlighet till medverkan och delaktighet i hemtjänstinsatsens utformning och dess genomförande. I sin rapport har PwC lämnat vissa rekommendationer. Rapporten har överlämnats till socialnämnden för yttrande. Bakgrund Granskningen har haft som uppdrag att svara på följande revisionsfråga: Hur säkerställer socialnämnden, i sin planering och styrning, brukarens delaktighet och inflytande avseende biståndsinsatser inom hemtjänstverksamheten? KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/5 För att besvara denna fråga har följande delar belysts Nämndens uppföljning Hur hanterar nämnden resultatet av genomförda mätningar/undersökningar? Hur använder nämnden resultatet av brukarunderökningar och kvalitetssäkringsarbetet i utvecklingen och styrningen av hemtjänstverksamheten? Hur påverkar LOV nämndens möjligheter att styra brukarnas möjlighet till tillgänglighet och delaktighet i biståndshandläggningen och i biståndsutförandet? Efter sin rapport har PwC lämnat en del rekommendationer till socialnämnden: Klagomålsrutinen Det handlar om att nämnden behöver tillse att det som är beslutat när det gäller klagomålsrutinen också kan komma att praktiseras inom verksamheten på det sätt som är avsett för att de övergripande syften som finns kan uppnås. Framför allt handlar det om att rutinen som sådan måste göras känd inom verksamheten och hos de externa utförarna. Men också att det måste finnas ett system inom förvaltningen för att kunna ha en överblick och kontroll över de klagomål och synpunkter som kommer in. Att kunna sammanställa dessa på ett effektivt och rationellt sätt för att senare analyser ska kunna göras. Idag finns det brister och det behövs ett omfattande arbete för att kunna göra denna typ av sammanställningar. Nämnden behöver även tillse att den möjlighet som rutinen idag anger, att det ska vara möjligt att kunna få del av blanketten via kommunens hemsida under stöd och omsorg. I denna granskning har vi använt en viss tid för att på så sätt kunna ta del av eller skriva ut blanketten. Detta är någonting som vi inte har lyckats med. Socialnämndens svar: En ytterligare, skriftlig information om rutinen för hantering av synpunkter och klagomål till alla chefer för de kommunala enheterna har genomförts. En liknande information kommer att skickas ut till de externa utförarna. Ett förtydligande om att

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 3/5 avdelningschefen är ansvarig för att rutinen följs samt att berörd avdelningschef får en kopia av inkomna synpunkter för kännedom har lagts till i den omarbetade rutinen. Registratorn har utarbetat en skriftlig rutin för hur alla inkomna synpunkter och klagomål ska registreras i ärendehanteringssystemet. En sammanställning av antal inkomna synpunkter och klagomål med en kategorisering utifrån klagomålets karaktär kommer att begäras in och sammanställas av registratorn två gånger per år, halvårsvis. Metod för insamlingen är under arbete. I sammanställningen ingår även att enheterna beskriver hur de inkomna synpunkterna har använts för att utveckla enhetens arbete. Sammanställningen kommer att redovisas för socialnämnden årligen i samband med verksamhetsberättelsen. Blanketten för synpunkter och klagomål finns på Vallentuna kommuns hemsida, under rubriken stöd och omsorg sedan en tid tillbaka. Blanketten kan även lätt hittas via sökfunktionen på hemsidan. Komplettera årliga enkät- och brukarundersökningar Det handlar inte om att nämnden ska upphöra med dessa undersökningar. Vi menar att de behöver kompletteras med regelbundna och strukturerade möten med representanter för brukarna eller att inrätta ett brukarråd även för enskilda som har en pågående hemtjänstinsats. Ett sådant brukarråd kan fungera som en fokusgrupp där synpunkter på möjlighet för enskilda att vara delaktiga och kunna medverka i en hemtjänstinsats utformning och genomförande. Socialnämndens svar: För närvarande finns inget strukturerat arbetssätt för brukarnas inflytande mer än brukarenkäter, vad gäller hemtjänsten. Socialnämnden anser att det är önskvärt med ett större brukarinflytande även för personer med hemtjänstinsatser och planerar att utveckla detta inom kort. Intern kontroll Nämnden behöver komplettera sin fastställda interkontrollplan med stickprovsmässiga kontroller när det gäller den fastställda synpunkts- och

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 4/5 klagomålshanteringsrutinen. Det handlar lite förenklat uttryckt att vissa regelbundna kontroller och stickprov behöver göras för att kunna avgöra om rutinen fungerar och tillämpas på det sätt som är avsett. Det är också en fråga om socialtjänstens legitimitet att den rutin som är fastställd för hantering av synpunkter och klagomål fungerar på det sätt som är beslutat. Socialnämndens svar: I internkontrollplanen för år 2011 kommer en av kontrollpunkterna att vara att undersöka om de gällande rutinerna för hantering av klagomål och synpunkter. Socialnämndens kommer därefter återkommande att få en årlig sammanställning kring inkomna synpunkter och klagomål. Socialnämnden kommer att genomföra regelbundna kontroller för att få en överblick av hur rutinerna efterföljs. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande 2. Socialnämndens styrning och planering av hemtjänst, revisionsrapport Inga-Lill Björklund Socialchef Terhi Berlin Utredare

7 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 5/5 Ska expedieras till: Akt Handläggare Förtroendevalda revisorerna Kommunstyrelsen

8

9

10

11 Vallentuna kommun Socialnämndens styrning och planering av hemtjänst - brukarens möjlighet till delaktighet och medverkan i hjälpens utformning Revisionsrapport Februari 2011 Lars Högberg Bengt Fornander

12 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod Regelverk Nationella regelverk Lokala mål och beslut Kvalitetsdeklarationen Klagomålshantering Brukarundersökningar Vad tycker brukarorganisationerna? Vad tycker företrädare för verksamheten? Bedömning Rekommendationer... 13

13 Sammanfattning Revisorerna i Vallentuna kommun har gett Komrev inom PwC i uppdrag att granska socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll vad gäller brukarens delaktighet och inflytande avseende biståndsinsatser inom hemtjänstverksamheten. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Hur säkerställer socialnämnden, i sin planering och styrning, brukarens delaktighet och inflytande avseende biståndsinsatser inom hemtjänstverksamheten? Granskningen visar att det under många år har genomförts årliga undersökningar av vad enskilda brukare tycker om socialtjänstens olika verksamheter. Det är ett bra sätt för att på ett systematiskt sätt kunna fånga upp och följa vad enskilda brukare tycker om verksamheten. Ett syfte med dessa undersökningar är att använda brukarnas synpunkter som underlag och utgångspunkter för verksamhetsutveckling. Det finns i Vallentuna kommun en kommunövergripande ambition, som också delas av socialnämnden, att ge enskilda brukare större möjligheter att kunna vara delaktiga och medverka i socialtjänstens olika biståndsinsatsers utformning. Denna ambition ligger helt i linje med de krav och intentioner som återfinns i socialtjänstlagen. Vårt intryck från granskningen är att resultaten i dessa enkätundersökningar, under de år som undersökningarna har genomförts, återkommande visar på mycket goda omdömen och betyg. Det är positivt att så är fallet. Men vi uppfattar att resultaten också på grund av detta inte har inneburit några avgörande förändringar eller korrigeringar när det gäller aspekter som delaktighet och medverkan för enskilda brukare. Vi föreslår som rekommendation att dessa brukarundersökningar kompletteras med brukarråd och fokusgrupper för strukturerade samtal om frågor som rör enskildas möjlighet att kunna påverka en hemtjänstinsats utformning och genomförande. På motsvarande sätt behöver strukturerade samtal och möten med pensionärsorganisationerna i kommunen hållas. Granskningen visar att den rutin för hantering av synpunkter och klagomål från enskilda inte har kommit att fungera på det sätt som nämnden avsåg när den infördes Framför allt handlar det om att rutinen inte har kommit att göra känd inom alla delar av socialtjänstens verksamheter och då inte heller har kommit att praktiseras på det sätt som var tänkt. Ett arbete har genomförts inom förvaltningen under hösten Vi bedömer att det behöver genomföras ytterligare åtgärder på central förvaltningsnivå. Det handlar om att på ett effektivt sätt kunna sammanställa inkomna synpunkter och klagomål för att kunna analysera dem. Idag finns fortfarande brister i detta vilket gör att det krävs en stor arbetsinsats inom förvaltningen för att göra denna typ av sammanställningar. Det innebär att några analyser inte heller blir lyfta eller redovisade i nämnden. Vi bedömer att det pågående arbetet i denna rutin behöver genomföras med kraft. Det är också en legitimitetsfråga för socialtjänsten att denna rutin fungerar som den är tänkt. 3 av 13

14 1 Inledning 1.1 Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun har gett Komrev inom PwC i uppdrag att genomföra en granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll av hemtjänstverksamheten. Granskningen ska belysa enskilda brukares möjlighet till medverkan och delaktighet i hemtjänstinsatsens utformning och dess genomförande. 1.2 Revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Hur säkerställer socialnämnden, i sin planering och styrning, brukarens delaktighet och inflytande avseende biståndsinsatser inom hemtjänstverksamheten? För att besvara detta ska följande delar belysas Nämndens uppföljning Hur hanterar nämnden resultat av genomförda mätningar/undersökningar Hur använder nämnden resultatet av brukarundersökningar och kvalitetssäkringsarbetet i utvecklingen och styrningen av hemtjänstverksamheten? Hur påverkar LOV nämndens möjligheter att styra brukarnas möjlighet till tillgänglighet och delaktighet i biståndshandläggningen och i biståndsutförandet? 1.3 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med Enhetschef för den del av Biståndshandläggare Enhetschef utförare Pensionärsorganisationer Utöver detta har relevanta styrdokument, beslut av nämnden samt sammanställningar av de brukarundersökningar som har genomförts åren 2008 och Vid tillfället för slutförande av denna granskning förelåg inte en sammanställning och resultatredovisning av den brukarundersökning som genomfördes hösten Regelverk 2.1 Nationella regelverk Det är framför allt socialtjänstlagen, SoL, som styr och som har tydliga inriktningsangivelser för den hjälp och stödinsatser enskilda kan ha i ett egna boende. 4 av 13

15 När det gäller hemtjänstinsatser handlar det om hjälpinsatser som genomförs på frivillig grund. Av SoL framgår att en generell förutsättning för en enskild ska kunna erhålla hjälp, i detta fallet en hemtjänstinsats, är att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Det innebär att en utredning och biståndsbedömningsprocess ska genomföras vilket ligger tillgrund för dels om den enskilde är berättigad till hjälp, dels för biståndsinsatsens utformning och omfattning. Biståndsinsatsen ska utformas tillsammans med den enskilde. Det handlar om att den enskilde ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan i såväl biståndsbedömningsprocessen som i själva insatsens utformning samt under insatsens genomförande. Kommentar I princip samtliga utredningar och biståndsbeslut genomförs inom verksamheten på delegation från nämnden till skillnad till vad som i vissa ärendetyper och beslut som gäller inom programorådet individ- och familj. Detta innebär att nämndens utskott, det som behandlar och tar ställning till insatser i individärenden, mycket sällan och då enbart i principiella frågor som exempelvis kan handla om ett överklagat beslut får en insyn i handläggningsprocess och utgångspunkter för biståndsbedömningen. I princip samtliga utredningar, biståndsbedömningar och beslut genomförs av biståndshandläggare inom förvaltningens myndighetsavdelning. När ett beslut om en hemtjänstinsats är fastställd överlämnas denna till den utförare som den enskilde har valt för genomförande. Nämnden har för myndighetsutövningen fastställt anvisningar och riktlinjer för handläggningen och biståndsbedömningen. Kommunen revisorer har tidigare under mandatperioden genomfört en granskning av den biståndsbedömningsprocess och myndighetsutövning som genomförs inom förvaltningen på delegation av nämnden. Granskningen visade på en god följsamhet och tillämpning av de fastställda riktlinjerna och tillämpningsanvisningarna. 2.2 Lokala mål och beslut Nämndens fastställda mål framgår av verksamhetsplan Av verksamhetsplanen framgår att socialnämndens som visionsmål anger att kommunens socialtjänst ska förknippas med trygghet, tillgänglighet och valfrihet. Nämndens verksamhetsplan har en direkt koppling till den kommunövergripande visionen och de kommungemensamma mål som fullmäktige har fastställt för planperioden. Det finns alltså en logik och en röd tråd i målstyrningskedjan. Socialnämnden har i sin verksamhetsplan fastställt de mål som ska vara styrande för verksamheten och ligga till grund för förvaltningens olika enheters planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Med koppling till den revisionsfråga som är fastställd för denna granskning finns följande kommunövergripande och av nämnden nedbrutna mål för perioden av 13

16 Kommunövergripande mål Nämndens mål Hemvårdens mål Andelen medborgare som är nöjda Förbättra tillgänglighet och avseende inflytande, delaktighet, service information och dialog ska öka Nämndens hemsida ska utvecklas Hemvården beskriver sin verksamhet på hemsidan Kommunens ska erbjuda valfrihet inom äldreomsorgen efter behov Allmänhetens kännedom om förvaltningens klagomålshantering ska öka Personalen ska de tydlig information om olika möjligheter till stöd och bistånd samt underlätta för männiksor att få del av social gemenskap Utveckla de årliga brukarenkäterna till att också omfatta brukarnas syn på valfrihet Alla hemvårdens kunder ska känna till förvaltningens klagomålshantering Samarbetet med frivilligorganisationerna ska utvecklas Vallentuna ska vara en trygg och säker kommun att bo och verka i Implementera de framtagna metoderna för att tillgodose kundernas behov om socialt innehåll i äldreomsorgen Ta fram ett nytt kvalitetssystem för socialnämnden för att utveckla utvärderingsmetoder Implementera metoden för att tillgodose kundernas behov om socialt innehåll i vardagen Utarbeta kvalitetsdeklarationer för verksamheten Av nämndens verksamhetsplan framgår att vissa av nämndens mål har preciserats inom hemvården. Målet som gäller att förbättra tillgänglighet och information har av hemvården kompletterats med att hemvården ska vara nåbar dygnet runt, att meddelande ska kunna lämnas dagtid och kunden bli uppringd inom 24 timmar. Det kommunövergripande målet som avser valfrihet har av nämnden angivits som ett system för kundval inom hemvården och som ska implementeras. Hemvården anger som sitt mål att verksamheten ska uppfylla de krav som ställs på privata företag i kundvalet och att en ny organisation ska införas. Kommentar De kommunövergripande målen betonar frågor som rör kommunmedborgares och kunders möjlighet till inflytande och delaktighet. Nämnden har i sin verksamhetsplan både mål och uppdragsbeskrivningar till förvaltningen som bland annat betonar vikten av att tillgänglighet och information ska förbättras. Ett nytt kvalitetssystem ska införas med utvecklade utvärderingsmetoder. Årliga brukarenkäter, som ska belysa brukares syn på valfrihet, och tillämpning av den fastställda rutinen för klagomålshantering är verktyg för att fånga upp brukarnas uppfattning om verksamheten. Nämndens har i sin styrning fastställt några förvaltningsgemensamma principer som ska omfatta all verksamhet. Frågor som gäller enskildas möjligheter till delaktighet och medverkan i en biståndsinsats utformning ska belysas i sammanhanget. 6 av 13

17 2.2.1 Kvalitetsdeklarationen Nämndens har i sin styrning fastställt några förvaltningsgemensamma rutiner som ska omfatta all verksamhet. Införandet av kvalitetsdeklarationer är ett exempel på detta och vad det är för förhållningssätt som ska vara grundläggande och känneteckna verksamheten. Den av nämnden fastställda kvalitetsdeklarationen anger att: Enskild som söker kontakt ska bli kontaktad inom 24 tim Besökstid/personligt möte ska erbjudas inom 14 dagar All personal arbetar utifrån Vallentuna kommuns värdegrund Personal har kompetens för sina arbetsuppgifter Den enskildes behov är vägledande för verksamhetens erbjudande om stödinsatser Kommentar Förutom de grundläggande principer som framgår av det nationella regelverket vad gäller skyndsam handläggning finns i kvalitetsdeklarationen ett åtagande för verksamheten att den enskildes behov ska vara vägledande för en stödinsats utformning. Av den kvalitetsdeklaration som fastställdes av nämnden framgår också att en enskild brukare, om denna inte är nöjd med sin kontakt med verksamheten, har möjlighet att kunna framför sina synpunkter. Synpunkterna ska kunna lämnas via telefon, epost, brev eller genom personligt besök Klagomålshantering Nämnden fastställde att en rutin för synpunkter och klagomålshantering skulle införas. Syftet med denna rutin handar sammanfattat beskrivet om att synpunkter, klagomål och andra förslag från brukare eller medborgare ska användas för att förbättra verksamheten. Nämnden anger i rutinen att synpunkter och klagomål ska tas på allvar och användas som ett led i kvalitetsarbetet. En särskild blankett för synpunkter och klagomål finns framtagen. Av det informationsmaterial som förvaltningen har tagit fram för klagomålshanteringsrutinen anges att bland annat att blanketten antingen kan beställas genom förvaltningens reception, den enskildes handläggare eller via kommunens hemsida och nämndens rubrik stöd och omsorg. Synpunkter och klagomål kan även lämnas anonymt. Då en synpunkt eller ett klagomål inkommer ska den enskilde, om kontaktuppgifter framgår av klagomålet, få ett besked om att synpunkten eller klagomålet har tagits emot av förvaltningen. Synpunkten ska också registreras av förvaltningen i sitt ärendehanteringssystem. Vidare ska synpunkten lämnas till berörd chef för den verksamhet som synpunkten avser. Den berörda chefen ska genomföra en utredning för att bedöma om det behöver vidtas någon åtgärd och i så fall genomföra denna. Inkomna synpunkter och klagomål ska tas upp och gås igenom vid arbetsplatsträffar. Den enskilde ska sedan få en återkoppling över vilken eller vilka åtgärder som har genomförts av verksamheten. Den fastställda rutinen för hantering av synpunkter och klagomål omfattar också de privata utförare som är anlitade av kommunen. I dessa fall ska behandlingen av synpunkten eller klagomålet hanteras av berörd enhetschef på myndighetsavdelningen som ska begära in en åtgärdsplan från den berörda utföraren. Åtgärdsplanen ska lämnas till myndighetsavdelningen inom två veckor. En uppföljning av 7 av 13

18 åtgärdsplanen ska sedan genomföras av enhetschefen tillsammans med den som lämnat synpunkten eller klagomålet. Vad är det för klagomål eller synpunkter som har inkommit avseende hemtjänstverksamheten sedan rutinen infördes? Nedan finns en sammanställning av de synpunkter/klagomål som inkommit avseende hemtjänsten: Datum Typ av synpunkt/klagomål Klagomål gällande samråd vid beviljande av hemtjänstinsatser Synpunkter på hemvården från namngiven enskild Klagomål gällande hemtjänsten Klagomål gällande hemtjänsten av namngiven person Svar från hemtjänsten till enskild person gällande klagomål Synpunkter på hemtjänsten från namngiven person Synpunkter gällande hemtjänsten från namngiven person - tillägg Synpunkter på personalsituationen inom hemtjänsten Anteckningar från möte gällande synpunkter på hemtjänsten Kommentar Den fastställda rutinen för hantering av synpunkter och klagomål omfattar samtliga verksamheter oavsett om det är egenregiverksamhet eller verksamhet som bedrivs av en privat aktör på uppdrag av kommunen. Rutinen innehåller tydliga anvisningar om hur den ska hanteras i dessa samtliga delar, från det att den på något sätt kommer in till förvaltningen till det att den ska följas upp för att se vilka åtgärder som verksamheten har vidtagit. Om det framgår vem som har lämnat synpunkten eller klagomålet ska denna få information om förvaltningens hantering och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Av rutinen framgår att förvaltningen ska arbeta med att säkra kvaliteten i klagomålshanteringen. Den har nu gått 1½ år sedan rutinen infördes i verksamheten. I den uppföljning som genomfördes av den interna kontrollen i förvaltningen september 2010 framgår av tjänsteskrivelsen att klagomålshanteringsrutinen inte är förankrad på tillräckligt sätt inom verksamheterna. Personalens kännedom om rutinen är i vissa delar bristfällig och otillräcklig. Vidare anges att det inte finns en tillräcklig kontroll av att svaren är adekvata utifrån de synpunkter eller klagomål som inkommit. Förvaltningen anger mot denna bakgrund att rutinen måste omarbetas för att säkra kvaliteten på svaren samt att medborgare får adekvata svar på sina synpunkter. I slutet av 2010 ska en kontroll göras av rutinen för att följa upp hur den fungerar och efterföljs. Granskningen visar att rutinen inte har fått tillräckligt genomslag eller har uppnått sitt syfte. En revidering av rutinen har gjort under hösten Vid insamlingen av uppgifter om vilka synpunkter och klagomål som inkommit till förvaltningen sedan rutinen infördes framgår av ovanstående sammanställning att det handlar om sju synpunkter eller klagomål. Sammanställningen ovan innehåller även i det system för registrering av synpunkter och klagomål. Två noteringar om att svar till en enskild lämnats i ett fall respektive att anteckningar från ett möte lämnats i ytterligare ett fall 8 av 13

19 Förvaltningen avser att i samband med upprättande av verksamhetsberättelsen för år 2010 lämna en strukturerad redovisning över inkomna synpunkter och klagomål till förvaltningen. Några redovisningar till nämnden över inkomna synpunkter eller klagomål har inte skett på något strukturerat sätt under år Anledningen till detta finns i ovanstående redovisad situation och uppföljning av intern kontrollarbetet i september Trots att det till den fastställda rutinen inom förvaltningen finns olika manualer och preciseringar av hur rutinen ska tillämpas i olika steg samt tydliga anvisningar om ansvarsfördelningen har rutinen inte kommit att få avsedd tillämpning. Redovisningen över inkomna synpunkter och klagomål till nämnden har varit bristfällig Brukarundersökningar Ett sätt som nämnden tillämpar för att fånga upp enskilda brukares uppfattningar, erfarenheter och värdering av den verksamhet som genomförs är att regelbundet genomföra enkätundersökningar. Regelbundet genomföra brukarundersökningar är en metod som tillämpas av de flesta av landets kommuner. Brukarundersökningar ingår i förvaltningens kvalitetssystem och på samma sätt som synpunkts- och klagomålshanteringsrutinen syftar dessa enkätundersökningar till att följa upp vad brukare tycker om verksamheten. Brukarundersökningar har genomförts inom kommunens socialtjänst under flera år. Tidigare år har dessa undersökningar genomförts på uppdrag av nämnden genom extern part och i samverkan med andra kommuner. Sedan några år tillbaka genomförs dessa enkätundersökningar av förvaltningen. Det finns en fastställd regelbundenhet för hur dessa undersökningar ska genomföras. Mot bakgrund av att förvaltningens verksamhet är uppdelad i en myndighetsavdelning respektive en utförandedel genomförs enkätundersökningarna så att den ett år riktar sig till brukare som varit föremål för en utredning och biståndsbedömningsprocess. Det andra året till brukare som är beviljade en biståndsinsats. Brukarundersökningarna riktar sig till samtliga utförarverksamheter inom socialtjänsten respektive myndighetsenheter. När det gäller hemtjänsten visas i enkätundersökningarna genomgående på mycket goda omdömen från brukarna oavsett om det gäller myndighetsavdelningen eller kommunens egen hemtjänstverksamhet. Undersökningen 2009 omfattade myndighetsavdelningen. Svaren visar genomgående på mycket goda betyg och omdömen från brukare när det gäller; att komma i kontakt med biståndsbedömare, snabbt för svar på frågor och väntetidens rimlighet. Samma svar och omdömen ges när gäller information samt om den enskilde uppfattar sig få tillräckligt med tid för samtal och rådgivning, bemötande och biståndsbedömarens engagemang. Också när det gäller sammantaget betyg för verksamheten när det gäller förtroende som lämnas mycket positiva svar. De inte lika positiva omdömena finns när det gäller information om klagomålsrutinen samt om den enskilde upplever sig få tillräcklig information om hur man ska överklaga om man inte är nöjd. Av sammanställningen av enkätsvaren för undersökningen år 2009 framgår att 17 svar inkommit. Svarsfrekvens och bortfall framgår inte. Enkätundersökningen 2008 omfattade all utförarverksamhet inom socialtjänsten. Av enkätsammanställningen framgår att 150 brukare totalt har svarat. Verksamheterna vid 9 av 13

20 Centrumgruppen, Bilgruppen, och Rosengården omfattades av enkäten. Brukarna fick svara på ett antal frågor under rubrikerna; tillgänglighet, information, kunnighet och bemötande, klagomål samt förtroende för verksamheten. Genomgående framgår av svaren en hög grad av nöjdhet. När det gäller möjlighet att snabbt får klagomål åtgärderna är det den enda frågeställningen där svarsbilden är något lägre. Kommentar Det finns en tradition och upparbetad rutin för att årligen genomföra brukarundersökningar inom socialnämndens samtliga ansvarsområden. Därmed finns också en möjlighet att kunna göra jämförelser över tid. Sedan brukarundersökningarna på detta sätt infördes har äldreomsorgsverksamheten, oavsett om det har handlat om den myndighetsutövning eller den verksamhetsutförande delen av organisationen, har svarsbilderna uppvisat genomgående mycket positiva omdömen. Erfarenheter från andra undersökningar och forskning inom detta område visar på en generellt hög grad av nöjdhet hos brukarnas. Generellt lämnas positiva omdömen och höga betyg i denna typ av undersökningar. 2.3 Vad tycker brukarorganisationerna? I vår granskning har vi träffat företrädare för två av pensionärsorganisationerna i kommunen, Pro Vallentuna och SPF Kom. Syftet med dessa intervjuer var att få del av deras synpunkter och erfarenheter av kommunens hemtjänst samt av den biståndsbedömningsprocess som föregår ett beviljande av en hemtjänstinsats. Båda organisationerna förmedlar en bild från sina medlemmar som överensstämmer med nämndens enkätundersökningar, en hög grad av upplevd nöjdhet när det gäller den kommunala äldreomsorgen som helhet. Flera av företrädarna är också engagerade i det kommunala pensionärsrådet, KPR, som ledamöter eller som ersättare. I KPR finns även ledamöter från kommunens nämnder och kommunstyrelsen. Enligt reglementet ska KPR bland annat verka förstärka inflytande i alla frågor som gäller äldre och att pensionärernas synpunkter ska beaktas i nämndernas verksamhetsplanering. Sedan lagen om valfrihet, LOV, infördes är det pensionärsorganisationernas bild av att det är få som väljer en extern och privat utförare. En orsak till detta uppges vara att den kommunala hemvården har ett gott anseende och renommé inom pensionärsgruppen. Detta uppfattas hänga samma med att verksamheten har en god kvalitet. En annan frågeställning som lyfts är vilka reella möjligheter och förutsättningar som en enskild brukare har att göra ett val. Det handlar om att allt flera äldre lever ett mera aktivt liv längre upp i åldrarna och att de är vana att klara sig själva. Då det uppstår ett hjälpbehov och man som enskild ej längre utan hjälp kan bo kvar i sitt egna boende handlar det i flera fall om att hjälpbehovet har uppstått mer eller mindre akut, ofta efter en sjukhusvistelse. Det finns inte någon längre tid eller förutsättningar i dessa ofta akuta lägen att som enskild kunna göra någon mera grundlig undersökning och jämförelse av utföraralternativen. Genom att kommunens hemtjänst har ett gott rykte är det enligt pensionärsorganisationerna inte konstigt att de flesta väljer just denna som utförare. 10 av 13

21 Från de båda pensionärsorganisationerna framförs synpunkter om att de kanske också mera behöver fokusera på sina äldre äldremedlemmars situation och behov och att mera tydligt driva dessa så att de avspeglas i kommunens verksamhetsplanering. Av pensionärsorganisationernas medlemmar är den stora majoriteten mycket aktiva och lever ett självständigt liv. Trots att flertalet medlemmar i organisationen inte har några insatser från den kommunala socialtjänsten bedöms de ha goda förutsättningar att på ett tidigt stadium i socialtjänstens planering kunna föra i de frågor och förväntningar som medlemmarna senare kommer att ha bland annat avseende hemtjänsten. 2.4 Vad tycker företrädare för verksamheten? Kommunens hemtjänstutförare uppfattar att de finns en medverkan i processen när det gäller nämndens planering och styrning av hemtjänstverksamhet genom att: Det finns en kontinuerlig löpande uppföljning av verksamhetsresultat. Hemtjänstpersonal resultatrapporterar till produktionsledningen som tar fram handlingsplaner om förändrings- och utvecklingsinsatser som rapporteras och kommuniceras med både nämnden och förvaltningsledningen Produktionsledningens medverkan i ledningsgruppen och i planeringsunderlaget för nämnden verksamhetsplan Synpunkts- och klagomålsrapportering. Mängden klagomål är relativt konstant samtidigt som de anhörigas engagemang och delaktighet har vuxit. Mängden klagomål och rutinerna för klagomålshantering kanske mera ett uttryck för ökat kvalitet och att det lönar sig att ha synpunkter/klagomål än att klagomålen är ett uttryck för försämrad verksamhetskvalitet. En utveckling för ökad kundnytta/kundorientering kan vara att inrätta anhörigråd ungefär som de som finns inom särskilda boenden. Det lämnas information om nämndens klagomålsrutingenom biståndsbedömaren samt av biståndsutföraren när en ny biståndsinsats påbörjas hos en brukare. Uppföljning och analys av beslutade biståndsinsatser och upprättade genomförandeplaner är fortfarande ett utvecklingsområde. Brukarenkätundersökningarna visar på en hög upplevd kundnöjdhet. Omdömena svagare när det gäller kontinuitet och tillgänglighet år brukarenkät skulle vara klar i november Beräknas finns en sammanställning av enkätresultatet under januari Anledningen till att enkätresultatet kommer att presenteras senare än vad som var planerat är orealistisk tidplanering och att ett stort omställnings/utvecklingsarbete har genomförts inom förvaltningen. Den preliminära bedömningen är att undersökningsresultatet kommer att visa på en fortsatt hög kundtillfredsställelse och svagare omdömen när det gäller personalkontinuitet i hemtjänstutförandet. Det finns en medvetenhet inom hemtjänstverksamheten att detta är ett område som behöver prioriteras i det fortsatta arbetet. 3 Bedömning Det finns en tydligt uttalad kommunövergripande ambition om att den kommunala verksamheten ska utformas utifrån medborgarnas behov och förutsättningar. Socialnämnden har utifrån detta fastställt ett antal mål och uppdrag som ligger i denna linje. Mål som på olika sätt har en gemensam inriktning; 11 av 13

22 att utveckla verksamheten kvalitetsmässigt samt att den enskildes inflytande och önskemål ska säkerställas och vara vägledande för en hemtjänstinsats utformning och genomförande Inom verksamheten finns det en ambition att införa evidensbaserade metoder. Ett annat uppdrag från nämnden är att kvalitetssäkringssystem ska implementeras respektive användas i verksamheten. Nämnden har valt en tydlig väg när det gäller kvalitetsfrågor. Dels handlar det om att fråga enskilda brukare vad det tycker om eller har för erfarenheter av verksamheten. För detta genomförs årliga brukarundersökningar genom enkäter. Dels handlar det om att fånga upp enskildas synpunkter och framför allt klagomål på verksamheten. Det övergripande syftet med bägge dessa metoder är att använda enkätsvaren och inkomna klagomål som underlag för förbättrings- och utvecklingsinsatser inom verksamheten. Sammanställningar av genomförda enkätundersökningar redovisas för nämnden. Avsikten med klagomålhanteringsrutinen är att motsvarande sammanställningar över inkomna klagomål ska redovisas för nämnden. Dock har så inte skett. Det handlar om att förvaltningen har identifierat att klagomålsrutinen inte är tillräckligt känd och därmed ej heller praktiserad inom verksamheten på det sätt som är avsett. Det är därför positivt att det pågår ett arbete med att få den beslutade synpunkts- och klagomålsrutinen att fungera som det är tänkt samt att kunna använda detta som underlag till förbättringar och verksamhetsutveckling. Det är viktigt att det pågående arbete med rutinen också beaktar hur inkomna synpunkter och klagomål ska sammanställas, analyseras och sist men inte minst rapporteras till nämnden. Granskningen visar att nämnden inte har fått några strukturerade rapporter av vad som inkommit till förvaltningen och vilka åtgärder som förvaltningen har gjort. När det just gäller frågor om enskildas delaktighet och medverkan i hemtjänstens utformning är en sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål en viktig del och styrinformation till nämnden. Det är mera svårt att entydigt avgöra i vilken utsträckning som resultatet av de årliga brukarundersökningarna påverkar den styrnig som nämnden utövar. Vårt sammantagna intryck i denna granskning är att enkätundersökningarnas resultat redan är givna i förhand, i alla fall bland verksamhetsföreträdare. De omdömen och svar som framgår av brukarnas svar visar genomgående på en hög grad av nöjdhet, upplevd trygghet och förtroende för verksamheten, oavsett om det handlar om den myndighetsutövande delen eller den verksamhetsutförande hemtjänsten. Nämnden har nu genomfört denna typ av undersökningar under en lång rad av år och vi kan inte se att resultatet av undersökningarna de senaste åren har inneburit några avgörande förändringar i nämndens styrning eller motsvarande korrigeringar i uppdragen som lämnas till förvaltningen. Vi bedömer att det är både bra och nödvändigt att nämnden fortsätter att genomföra brukarundersökningar genom enkäter. Det pågående arbetet med att justera rutinerna när det gäller synpunkts och klagomålshanteringsrutinen och hur den ska praktiseras inom verksamheterna är också nödvändigt och kan senare bilda ett komplement till enkätundersökningarna. Vi bedömer samtidigt att nämndens metoder för att fånga upp brukares uppfattningar om såväl verksamheten samt deras möjligheter att kunna vara delaktiga och medverka i både biståndsbedömnings- och beslutsprocess som utförandet av en hemtjänstinsats behöver kompletteras. Det handlar om att använda och bjuda in pensionärsorganisationerna till regelbundna träffar och samtal i dessa frågor. Vidare kan förvaltningen skapa förutsättningar och forum där brukarrepresentanter kan bilda brukarråd där erfarenheter, synpunkter och förväntningar på den kommunala hemtjänstverksamheten kan fångas upp. Ett annat sätt är att på motsvarande sätt, som samtliga 80-åringar i kommunen idag söks upp, är att genomföra djupintervjuer med enskilda brukare och deras anhöriga för att på så sätt fånga och följa upp dessa aspekter 12 av 13

23 4 Rekommendationer Klagomålsrutinen Det handlar om att nämnden behöver tillse att det som är beslutat när det gäller klagomålsrutinen också kan komma att praktiseras inom verksamheten på det sätt som är avsett för att de övergripande syften som finns kan uppnås. Framför allt handlar det om att rutinen som sådan måste göras känd inom verksamheten och hos de externa utförarna. Men också att det måste finnas ett system inom förvaltningen för att kunna ha en överblick och kontroll över de klagomål och synpunkter som kommer in. Att kunna sammanställa dessa på ett effektivt och rationellt sätt för att senare analyser ska kunna göras. Idag finns det brister och det behövs ett omfattande arbete för att kunna göra denna typ av sammanställningar. Nämnden behöver även tillse att den möjlighet som rutinen idag anger, att det ska vara möjligt att kunna få del av blanketten via kommunens hemsida under stöd och omsorg. I denna granskning har vi använt en viss tid för att på så sätt kunna ta del av eller skriva ut blanketten. Detta är någonting som vi inte har lyckats med. Komplettera årliga enkät- och brukarundersökningar Det handlar inte om att nämnden ska upphöra med dessa undersökningar. Vi menar att de behöver kompletteras med regelbundna och strukturerade möten med representanter för brukarna eller att inrätta ett brukarråd även för enskilda som har en pågående hemtjänstinsats. Ett sådan brukar råd kan fungera som en fokusgrupp där synpunkter på möjlighet för enskilda att vara delaktiga och kunna medverka i en hemtjänstinsats utformning och genomförande. Intern kontroll Nämnden behöver komplettera sin fastställda internkontrollplan med stickprovsmässiga kontroller när det gäller den fastställda synpunkts- och klagomålshanteringsrutinen. Det handlar lite förenklat uttryckt att vissa regelbundna kontroller och stickprov behöver göras för att kunna avgöra om rutinen fungerar och tillämpas på det sätt som är avsett. Det är också en fråga om socialtjänstens legitimitet att den rutin som är fastställd för hantering av synpunkter och klagomål fungerar på det sätt som är beslutat Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 13 av 13

24 Ärende 5

25 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 1/2 SUPPORT SERVER SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Redovisning av års stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet Socialförvaltningens förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner redovisningen av års stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Ärendet i korthet Socialstyrelsen har beviljat stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer till Vallentuna kommun. Stimulansmedlen ska användas för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Förbrukade stimulansmedel under åren redovisas till Socialstyrelsen. Bakgrund Socialstyrelsen har beviljat stimulansmedel till Vallentuna kommun under åren för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Förbrukningen av stimulansmedel till och med den 31 december 2010 redovisas till Socialstyrelsen. Vallentuna kommun har erhållit stimulansmedel för områdena demensvård, läkemedelsgenomgångar, sociala innehållet, förebyggande hembesök samt kostnader för individbaserad statistik och öppna jämförelser. Redovisningen visar att totalt tkr av beviljade tkr har förbrukats till och med den 31 december Beviljade stimulansmedel för läkemedelsgenomgångar kommer att användas under år 2011 och redovisas inte vid detta tillfälle. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

26 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Orsaken till det låga utnyttjandet av stimulansmedel beror främst på att projekten utveckla demensvården samt sociala innehållet startade senare än beräknat. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse - Redovisning av års stimulansmedel Inga-Lill Björklund Socialchef Karin Peters Avdelningschef Ska expedieras till: Akt Handläggare Socialstyrelsen

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Ärende 6

45 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 1/2 DAVID MATSCHECK SOCIALNÄMNDEN Förordnande att besluta om polishandräckning Socialnämnden förordnar följande personer att beslutar om polishandräckning enligt 43 2 p LVU: Gunnel Orselius-Dahl, ordförande sociala utskottet Marie-Louise Löwenbäck, vice-ordförande sociala utskottet Anita Frost Ek, ledamot sociala utskottet Ulf Lundström, ledamot sociala utskottet Britta Berg, ledamot sociala utskottet Inga-Lill Björklund, socialchef Monika Fernlund, avdelningschef Malin Winge, enhetschef barn och ungdom Anne Egnell, enhetschef vuxna Annika Petterson, samordnare barn och ungdom Maud Löfgren, samordnare barn och ungdom Soffy Björkman, samordnare vuxna Ärendet i korthet Enligt 43 2 p lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska polismyndigheten lämna biträde på begäran av socialnämnden. Nämnden får begära biträde av polismyndigheten för att efterspana och föra ett barn/ungdom till plats för verkställighet av beslutad placering. För att beslut ska kunna fattas med nödvändig skyndsamhet har nämnden möjlighet att förordna vissa ledamöter och tjänstemän att besluta om polishandräckning. De KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

46 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/2 personer som föreslås är ledamöter i sociala utskottet och chefer och personer med ansvar för arbetsledning i de enheter som handlägger ärenden enligt LVU. Inga-Lill Björklund - Socialchef David Matscheck utredare Ska expedieras till: Handläggare Monika Fernlund, avdelningschef Malin Winge, enhetschef Anne Egnell, enhetschef

47 Ärende 7

48 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 1/3 TERHI BERLIN UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier år 2011 Socialförvaltningens förslag till socialnämnden Socialnämnden ansöker om prestationsersättning till kommuner för införandet av lokala värdighetsgarantier år Ärendet i korthet Den 1 januari 2011 ifördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. För att stimulera kommunerna att införa lokala värdighetsgarantier har regeringen avsatt medel som kommunerna kan ansöka om. Vallentuna kommun ansöker om kronor för att förbereda införandet av lokala värdighetsgarantier. Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av kommunernas äldreomsorg kan kommunerna införa lokala värdighetsgarantier. Värdighetsgarantierna ska baseras på den nationella värdegrunden och tydliggöra aspekter som till exempel privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

49 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/3 För att stimulera kommunerna att införa lokala värdighetsgarantier har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att besluta om och utbetala totalt kronor till de kommuner som förbereder och utvecklar lokala värdighetsgarantier. Prestationsersättningen betalas ut i två omgångar och kan sökas av samtliga kommuner i landet. I regeringsbeslutet redovisas hur mycket medel respektive kommun kan ansöka om. Vid det första tillfället kan alla kommuner ansöka om ett fast bidrag på kronor. Stimulansbidraget ska användas till att förbereda införandet av lokala värdighetsgarantier. I förberedelserna att införa lokala värdighetsgarantier i Vallentuna kommun kommer det bland annat att ingå att: Besluta om vilka olika delar av verksamheterna som ska beröras av den lokala värdighetsgarantin. Planering kring hur de lokala värdighetsgarantierna i Vallentuna ska arbetas fram. Kartlägga och planera eventuella kompetensutvecklingsinsatser för personalen Utveckla system för information för äldre personer, anhöriga och kommuninvånare (som t.ex. via Vallentuna kommuns hemsida, skriftliga information, informationsmöten). Planera för uppföljning av de lokala värdighetsgarantierna (på individnivå). Vallentuna kommun kommer att ha möjlighet att ansöka om ytterligare kronor vid den andra sökomgången under hösten Handlingar 1. Tjänsteskrivelse - Ansökan om prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier år Ansökan värdighetsgarantier inom äldreomsorgen

50 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 3/3 Inga-Lill Björklund Socialchef Terhi Berlin Utredare Ska expedieras till: Akt Handläggare Socialstyrelsen

51

52 Ärende 9

53 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 1/2 DAVID MATSCHECK SOCIALNÄMNDEN Samordnad upphandling av vård för vuxna med missbruk Förslag till beslut 1. Socialnämnden ger Sigtuna kommun uppdrag att för Vallentuna kommuns del genomföra upphandling av öppenvård, HVB-hem, behandlingshem, inackorderingshem, familjehemsstiftelser m.m. för vuxna med missbruks- och beroendeproblematik. I uppdraget ingår rätt för Sigtuna kommun att godkänna och underteckna överenskomna beslut, förändringar och förlängningar. 2. Uppdra åt avdelningschefen för myndighetsavdelningen att underteckna avtal och andra handlingar som sammanhänger med upphandlingen. Ärendet Lidingö kommun genomförde år 2008 en samordnad upphandling av öppenvård, HVB-hem m.m. för vuxna med missbruks- och beroendeproblematik som omfattade kommunerna Vallentuna, Lidingö, Vaxholm, Danderyd, Österåker och Norrtälje. Upphandlingen resulterade i att Vallentuna kommun tecknade ramavtal med ett stort antal vårdgivare. Avtalsperioden går ut För att säkra tillgång till vård som inte tillhandahållas inom ramarna för socialnämndens verksamhet har en ny samordnad upphandling föreslagits som även omfattar Sigtuna, Sollentuna, Solna m.fl. kommmuner i nordvästra Stockholm. Sigtuna kommun åtar sig att genomföra upphandlingen på uppdrag av berörda kommuner. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

54 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/2 Inga-Lill Björklund - Socialchef David Matscheck utredare Ska expedieras till: Handläggare Enhetschef Anne Egnell

55 Ärende 10

56 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 1/2 DAVID MATSCHECK SOCIALNÄMNDEN Ändringar i delegationsordningen Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till ändringar i delegationsordningen. Ärendet i korthet Socialnämndens delegationsordning uppdateras årligen, senast i februari Flera ytterligare justeringar behöver dock göras för att delegationsordningen på alla punkter ska vara korrekt enligt gällande lagstiftning och för att i vissa situationer möjliggöra nödvändig akuthandläggning. Ärendet Socialförvaltningen föreslår följande ändringar i delegationsordningen: Överklagningsärenden. Omprövning av beslut med anledning av att delegationsbeslut överklagas delegeras till socialutskott och förvaltningschef samt vidaredelegeras till den tjänsteman som fattade det överklagade beslutet. Punkten Omprövning av beslut fattade av SN/SU där skäl för ändring av tidigare beslut ej föreligger tas bort. Missbruk enligt socialtjänstlagen. Punkten Ungdomstjänst enligt Lagen om unga lagöverträdare tas bort. Ungdomstjänst beslutas av domstol och verkställs av socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska socialnämnden ej fatta eget beslut om insats. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

57 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/2 Insatser för psykiskt funktionshindrade enligt socialtjänstlagen. Beslut om behandling i öppenvård enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen delegeras till socialsekreterare. Familjerätt. Beslut enligt 6 kap 15 c föräldrabalken om yttrande inför domstols beslut om umgängesstöd samt utseende av en viss person som umgängesstöd delegeras till familjerättssekreterare. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Beslut enligt 11 1 p om hur vård enligt LVU skall anordnas och var den unge skall vistas skall i brådskande fall delegeras till ordförande i det sociala utskottet eller ledamot som förordnats av socialnämnden. Inga-Lill Björklund - Socialchef David Matscheck Utredare Ska expedieras till: Avdelningschef Monika Fernlund Enhetschef Malin Winge Enhetschef Anne Egnell Enhetschef Karin Strömvall