Nr 787. Mot. 1975: av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete.

Transkript

1 Mot. 1975: Nr 787 av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete. l Bilaga 10 till budgetpropositionen 1975, 1. I nternalionelh-kulturellt samarbete, b) Nordisk! ktillllre/11 samarbe1e avhandlar departementschefen bl. a. de språkkurser som orrbollenskretsen av Fören ingen Norden anordnar får sven ka i lin ka språket i Rovaniemi. Jyväskylii och Tammerfors samt för linlandare i svenska språket på Framnäs folkhögskola i orrbollen. Sommaren 1974 anordnade Norrbollenskretsen av Föreningen orden med stöd bl. a. av ell sär kilt statligt bidrag en kurs i svenska får islänningar i anslutning till kursen i svenska får linländare på Framnäs folkhög kola. Beträffande pråkkursen får islänningar gör departementschefen följande ullalande: " Jag vill givetvis inte utesl uta all kursen kan upprepas men vill inte för min del. med tanke bl. a. på den peci!ika anknytningen till förhållandena mellan Sverige och Finland om kretsens pråkkursverksamhcl har. fårorda all kursen för islänningar permanentas till Cll årligen återkommande arrangemang. Della uttalande är överraskande och ägnat all väcka oro beträffande dc svensk-isländska kulturförbindelsernas utveckling under den närmaste framtiden. Bakgrunden till språkkur en i svenska för i länningar är följande. l oktober anordnades en överläggning på Sverige ambassad i Reykjavik med företrädare för bl. a. Islands allting och Islands universitet i Reykjavik Dc närvarande alltingsmännen hade gjort en studieresa till Sverige får all sludera glesbvgdsproblcm och regionalpoliti k. De hade emellertid inte bcrclls till fillic au 1 Sverige bedriva sina w dier utanför Stockholm. Då de samtidigt besökt orge och där fu nnit. vid besök i T roms och Finnmarks f} lken. au problemen på ord kalollen var i många hänseenden likartade med dem om ' ar akt uella på Island. fick de en redogörelse från svensk!>ida all i arrbonens län bedrevs en mycket aktiv glesbygdsplanering. som omfauade både sysselsäunings- och serviceproblem. Vidare blev islänningarna orienterade om samarbe tet mellan dc regionalpolitiska plancri ngsorga nen. nliring livet och tekniska högskolan i Luleå. Överläggningen på ambassaden resul t e r<~ d c i all man enades om au söka u l vidga ~a marbetel mellan Island och arrbollens län i följande hänseenden. l. Alltingsmännen skulle tillställas l<in'iprogram och <~nn a l utredningsmateri al som fårdigstlillts för au klarlägga gl esbygdsproblematiken och de regionalpolitiska ambitionerna i Norrbon ens län. 2. Samarbetsmöilighetcrna mellan Islands universitet samt tekniska hög-

2 Mot : skolan i Luleå och universiteten på Nordkalotten skulle närmare under öl-<1!> Särskilt skulle man undersöka om studerande \id tckn1ska fakulteten v1d Islands universitet möjligen kunde komplettera si n praktiska utbildning \ 1d tekniska högskolan i Luleå. Som ett resultat av des a överväg.1nden &torde professor Einar B. Pål son. om förestår tekniska fakulteten på universitetet, en 14-dagars re a på ordkalotten i augusti lian övervar därvid 9:e nordkalottkonferensen i Kiruna och hade också överläggningar med rcl- torerna för tekniska högskolan i Luleå samt för universiteten 1 Umeå och Uleåborg. Vid detta sammanträde, som hölls i Luleå den 19 augu~ ti. överenskoms att Rcykjaviks universi tet ~ku ll e i framtiden ha en närmare kontakt med högskolorna på Nordkalotten. 3. Vidare beslöts vid ammankomsten på svenska ambassaden i Rcyl- javik i oktober att en språkkurs i svenska för islänningar borde komma till stånd i Sverige sa mt att kursen borde ordnas så att islänningarna kunde få kontakt inte bara med svenskar utan också med finländare och hel t också med norrmän. Det framgick att kulturkontak terna från l land till övriga Norden traditionellt gick över Köpenhamn Med hänsyn till att sam arbetet mellan dc nordiska medborgarorganisat ionerna. inte mm!>t genom Föreningarna ordens in at er. ut vecklats och breddats på skilda områden. så ön kade man från isländsk sida direkta kontak ter med bl a ordkalotten Det betraktades som nästan anmärkningsvärt. att ingen d i ttill ~ a ktuali ~erat språkutbildning i svenska för islänni ngar. Islänningarna uppgav sig ha stort behov av sådan utbildning och pekade också på angelägenheten av att det svensk-isländ ka lexikon. vars utgivande profes ~ or Gösta llolm intrc<;scra t verkat för. sn ara~t ~ kull e kunna flirdigs t ä lla~. Vidare uppgav man från islänningarnas sida. att ett sådant samarbete för islänningarna kändes om ytterst angeläget. eftersom Island inte hade nära grannar i samma mening som de övriga nordiska länderna. Islänningarna ön kcmål upptogs a\ Föreningen orden på l land. '>0'11 hemställde ho arrbottenskretsen av Föreningen orden att en språkl-u r'> i svenska för i länningar måtte anordnas i orrbo tt en~ län l des a underhandlingar deltog också nuvarande i ländske industrimini tern. forrc ambassadören Gunnar Thoroddsen. Kursen anordnades på Framnäs folkhögskola samtidigt med språkkursen i svenska för finländare och blev en m ycket stor framgång. Både i länningar och finl ändare framhöll att sammanforandet av kurserna var närmast ett lyckokast. Ä ven om kursdeltagarna hade skild undervisning. så var möjligheten att på fritid i internatförläggning konversera på sven ka språket av största bet ydcl c för åväl islänningar som finländare. Kursen för islänningar kunde komma till stånd genom tillmöte gående av den svenske utbildning'>ministcrn. Ekonomiskt bidrog ocl-så sven'>ka Föreningen orden amt 'orrbottenskretsen a\ amma fören mg. \ arjimhe Loftleidir och SAS lämnade bidrag till islänningarnas resor

3 Mot. 1975: Såväl finländarna som islänningarna har hos arrangörerna hemställt att kursen i venska för islänningar även fonsättningsvis parallellställs med kurse n i svenska för finländare. Vidare har bägge språkgrupperna hemställt, att nästa gång en kurs i något ämne för svenska deltagare också skulle anordnas. Vid sammanträde den 14 december 1974 har centralstyrelsen för sven~ka Föreningen orden beslutat undersöka förutsättningarna för en sådan kurs. l anslutning till språkkursen gjorde kursdeltagarna från Island en rundresa. som omfattade också norra Finland och Nordnorge, för att studera Nordkalottens kulturella förhållanden. Samtliga kursdeltagareövervardessutom ordkalottkonferensen i Kiruna. Förestående redovisning utvisar att språkkursen för islänningar på Framnäs folkhögskola anordnats på begäran av islänningarna samt att det isliindska önskemålet ~r ses som ett resultat av de enskilda människornas önskan att lära känna dc övriga nordiska ländernas språk och kultur. Då ingen tidigare sökt tillgodose detta behov av ökade kontakter mella n Sverige och l land. måste man anse det vara tacknämligt att arrbottenskretsen a> Föreningen orden ~tt en direkt kontakt med Föreningen orden på Island och med andra intressenter såväl i Reykjavik som på den isländska land bygden. Det finns alla skäl att inom måttliga gränser även framgent stödja en ådan spontan medborgerlig aktivitet som det här är fråga om. Enligt vår uppfattning är Framnäs folkhögskola den lämpligaste platsen för en språkkurs av hithörande slag. Den meningen delas också av Föreningen orden på Island, lektorn i svenska språket vid Islands universitet Ingrid W estin, som var ledare för språkkursen samt de enskilda kursdeltagarna. Departementschefens tidigare citerade uttalande är mot denna bakgrund knappast övertygande. Det kan inte va ra ett svenskt intresse att islänningarna hänvisas till Köpenhamn. när de söker direkta kontakter med ord kalotten. Uttalandet i budgetpropositionen har väckt oro också därigenom at t kultur~c k retaria t et i Köpenhamn hittills haft mycket små möjligheter att stödja kulturella aktiviteter på ordkalotten. Kultursekretariatet kräver j u i allmänhet att tre länder skall vara involverade i en aktivitet, innan den kan stödja a <>ekretariatet. På ordkalotten har man goda förutsättningar att redovisa att detta krav uppfylls. men ofta är ju mycket betydelsefulla arrangemang bilaterala mellan t. ex. Sverige och Finland när det gäller Tornedalen. mellan Finland och orge när det gäller Tanadalen och mellan orge och Sverige när det gäller t. ex. sa marbetet Narvik-Kiruna. Kultursekretariatet ansåg sig inte kunna stödja islänningarnas studiebesök på Nordkalotten, trots att detta arrangemang faktiskt berörde fyra länder. Vid oretkalottkonferensen i Kiruna aktualiserades inrättandet av en speciell kulturfond för Nordkalotten av avdelningschef Kalervo Siikala i Fin-

4 Mot. 1975: lands undervisningsministerium. l ett föredrag i Kiruna år 1962 uttalade den norske statsministern Einar Gerhardsen. att om orden anslutes till en gemensam marknad. så kommer dc perifera regionerna att utsättas för påfrestningar och att förhållandena där i så fall måste ägnas en speciell uppmärksamhet och ges ett särskilt stöd. Med oro har man frågat sig på Nordkalotten. om Danmarks anslutning till EG kommer att psykologiskt påverka de öv riga nordiska länderna till en snålare politik 1. ex. gentemot Nordkalotten. Uttalandet i statsverkspropositionen står inte i samklang med de uttalanden som statsministrarna gjort vid upprepade tillfållcn. nämligen att Nordek skall ersättas med ett intensivare samarbete på Nordkalotten. Det har aldrig ens antytts att islänningarna inte skulle vara en värdig part i detta utökade samarbete. Med stöd av ovanstående hemställes att riksdagen måtte uttala. att Islands deltagande i nordiskt kulturellt samarbete bör effektivt understödjas också av Sverige samt att medel härför ställs till förfogande i rimlig omfattning också för anordnande av framtida språkkurser i svenska för islänningar även på ordkalotten. Stockholm den 22 januari 1975 FILIP JOHANSSON (c) i Holmgården CURT BOSTRÖM (s)

5