Nordiskt samar i Shanghai

Transkript

1 Nordiskt samar i Shanghai De nordiska länderna samarbetar vid världsutställningen i Shanghai och nordiska företag har möjlighet att ställa ut vid det gemensamma projektet Nordic Lighthouse. Samtidigt expanderar den akademiska institutionen Nordic Centre vid Shanghais mest prestigefyllda universitet. text och foto: jojje olsson gemensamma projekt på världsutställningen Nordic Lighthouse ligger i en gammal tegelbyggnad vid floden, och länkas till världsutställningen med båt. Årets världsutställning i Shanghai är tidernas största evenemang, med en budget på 500 miljarder kronor och 70 miljoner förväntade besökare. Det är en fin möjlighet att marknadsföra länder och företag, och redan i januari strålade de fem nordiska länderna samman för att planera sitt samarbete under utställningen. De nordiska paviljongerna ligger på rad, och prioriterar effektiv energianvändning och ekologiskt tänkande. Den norska paviljongen är byggd som ett trähus, där utställningen visar fjordarnas rena vatten och människor som lever i harmoni med naturen. I den isländska paviljongen visas en film på fyra väggar

2 bete Den svenska paviljongen marknadsför innovation och tekniska lösningar med hjälp av en lekpark som ska få fantasin att flöda. och tak med unik natur och geotermiska energilösningar. den 25 juni arrangerades Nordic Day, med syfte att öka samarbetet mellan de nordiska länderna och Kina för att utveckla klimat och energiteknik. I alla fem nordiska paviljonger hölls olika aktiviteter, med tal och paneldiskussioner från nordiska och kinesiska experter. I den svenska paviljongen visade ett framgångsrikt exempel från varje nordiskt land på regionens banbrytande forskning och nya lösningar inom klimat- och energifrågor. Sofie Nilsson vid svenska Exportrådet i Kina menar att Norden i och med detta bättrar på sitt redan starka varumärke: Svenska företag i Kina har rykte om sig att vara välskötta företag som behandlar sina anställda väl, har bra produkter och tar ansvar för miljön. Svensk miljöteknik, medicinteknik och andra högteknologiska produkter är speciellt efterfrågade av den kinesiska marknaden. Hon menar att samma omdöme också kan appliceras på övriga nordiska länder. I de nordiska paviljongerna finns också utrymme för företag och organisationer att hålla välbesökta evenemang för befintliga och potentiella kunder. Exempelvis hade Atlas Copco besökare under sina kunddagar vid den svenska paviljongens VIP-avdelning. vid flodbanken tvärs över utställningsområdet står Nordic Lighthouse, ett icke vinstdrivande projekt finansierat av danska konsulatet i Shanghai och sponsorer i form av ett tjugotal nordiska företag. På tre våningar får besökarna här möjlighet att uppleva nordiskt levnadssätt, och på så vis ska en dialog skapas med det kinesiska samhället. På första våningen finns en permanent utställning där nordiska företag ställer ut bland annat mode, inredning och teknik. Andra våningen utgörs av en kreativ n o r d e n s t i d n i n g N R 3 /

3 plattform där man kan uppleva Norden i form av temporära utställningar och evenemang, aktiviteter och workshops. På tredje våningen finns kontorslokaler och mötesrum. Hit kommer omkring besökare per dag, av vilka fler än 90 procent är kineser. För att engagera besökarna finns många interaktiva element men också tävlingar med resor till Skandinavien som pris. Det behövs ingen biljett för att besöka Nordic Lighthouse, och från övriga världsutställningen kommer man till området med båt. Projektet är främst kommersiellt, och erbjuder en plattform för nordiska företag som vill nå ut till besökare och potentiella kunder. Utrymmet vid själva världsutställningen är ju begränsat, och har inte plats för alla företag som vill nå ut till den asiatiska marknaden, säger Sarah Chu som är projektansvarig för Nordic Lighthouse. Den lilla sjöjungfrun är ett populärt fotomotiv för kinesiska besökare i den danska paviljongen. över 60 nordiska företag samt en rad sponsorer kommer ha möjlighet att introducera eller förbättra sina varumärken och produkter för de kinesiska besökarna vid Nordic Lighthouse. Projektet är öppet under sex månader från första maj till sista oktober men Sarah Chu hoppas att kontraktet kan förlängas så man sedan kan fungera som ett kulturellt centrum för Norden. Vid Nordic Lighthouse finns åtta danskar anställda, och även interiörarkitekten är dansk. Under sommaren har ett tjugotal olika utställningar och aktiviteter hållits, och Sarah nämner särskilt utställningen New Nordic Landscapes som pågick 1 juli-15 augusti. I enlighet med världsutställningens tema har man här velat visa biologisk mångfald i storstadsmiljö, och bland annat fokuserat på Islands geotermiska och förnybara energiproduktion, samt Norges välskötta oljeindustri. Med utställningen ville vi visa hur Sarah Chu är projektansvarig för Nordic Lighthouse. landskapsarkitektur inte bara ska se bra ut, utan också vara funktionell och erbjuda hållbara lösningar, säger Sarah Chu. samtidigt expanderar det akademiska projektet Nordic Centre på Fudan University i Shanghai, ett av Kinas mest prestigefyllda universitet. Nordic Centre är ett samarbete mellan Fudan University och 25 universitet från alla fem nordiska länder, ett samarbete som invigdes 1995 av den då norska premiärministern Gro Harlem Brundtland. Projektansvarige Martin Bech säger att Nordic Centre främst arbetar inom tre områden: Forskning, utbildning samt som organisatör för nordiska företag i Kina. Inom Forskning och utbildning fungerar centret som en slags ambassad som koordinerar studenter och forskare på Fudan University University och på de 25 nordiska medlemsuniversiteten. Varje sommar i elva år har Nordic Centre ar- 26 n o r d e n s t i d n i n g N R 3 /

4 rangerat en tre veckors sommarkurs An Introduction to Modern China, där 75 nordiska studenter läser. Det är också tionde året Nordic Centre bedriver Nordic Studies, där kinesiska studenter får en introduktion till nordisk kultur, ekonomi, samhälle, litteratur och politik. Meningen är att kinesiska studenter ska bli nyfikna på Norden, och söka sig dit med hjälp av stipendier. Tack vare samarbete ger nu flera kurser vid universiteten akademiska poäng både i Norden och Kina, säger Martin Bech. Han tillägger att Nordic Studies nästa år bli en valbar kurs för kinesiska studenter vid Fudan University, som kan tillgodoräkna sig en hel termin i detta ämne som en del av sin filosofie kandidat examen. Besökare köar utanför den finska paviljongen för nordiska företag i Kina verkar Nordic Centre också som en slags konsult, med seminarier och kurser för nordiska företag som besöks av forskare vid universitetet i Shanghai. Vi vill ge nordiska företag en möjlighet att lära känna Kina och samtidigt knyta nya kontakter, säger Martin Bech. Nordic Centre är unikt eftersom det är det enda gemensamma projektet mellan nordiska akademiska institutioner i Kina, men Martin Bech säger att det nu finns likartade planer också för Peking. Centrets ordförande sedan starten 1995 har varit Chen Yinzhang, som också är ordförande för Foreign Affairs Office vid Fudan University. Lego på display vid Nordic Lighthouse. n o r d e n s t i d n i n g N R 3 /

5 Martin Bech är projektansvarig för Nordic Centre. Kinesiska besökare vid utställningen på bottenvåningen i Nordic Lighthouse. Foto: Nordic Lighthouse pressbild 2008 beslutade fudan University och de nordiska medlemsuniversiteten att Nordic Centre behövde nya lokaler. Resultatet blev The Nordic Centre Building, som kostade motsvarande 10 miljoner kronor, och invigdes i maj i år av representanter från de nordiska regeringarna och lokala Shanghaipolitiker. Med en total yta på kvadratmeter finns plats för kontor åt de nordiska medlemsuniversiteten, och till forskare involverade i olika projekt. Här kommer också finnas klassrum, seminariehall och bibliotek för studenter. Byggnaden finansierades av de nordiska regeringarna, medlemsuniversiteten, nordiska företag samt privata och allmänna finansiärer. Man arbetar nu med att ytterligare integrera poängsystemet för högskolestudier, som ju ser olika ut i Kina och även i de fem nordiska länderna. Vi hoppas kunna bli en naturlig plattform för akademiskt utbyte mellan Kina och Norden, som ett slags redskap för Norden i högre utbildningssammanhang, säger Martin Bech. fudan university i Shanghai är ett av Kinas mest internationella universitet, med omkring utländska studenter varje termin. Under vårterminen 2009 var 80 av dessa från Norden. På sikt vill Martin Bech se ett helt examensprogram i Nordic Studies här. Det finns uttryckt intresse för det från kinesiskt håll. Cyklar, överallt cyklar... i somras läste jag i en svensk tidning att antalet cyklister i Stockholm ökat med närmare 80 procent de senaste tio åren. Tack och lov, tänkte jag, att det inte gällde Köpenhamn. Här har alltid funnits cyklar, massvis med cyklar. Ökning med 80 procent skulle vålla förstoppning i trafiken.var tredje köpenhamnare cyklar till arbetet, fler ska det bli. Politikerna vill att varannan ska ta cykeln. Köpenhamn ska bli världens främsta cykelstad. Cykling är både miljövänligt och hälsosamt, men även cykeln kan skapa trafikproblem. I Köpenhamn är det på vissa stråk idag så många cyklister att det blir trafik(cykel)köer. att det trampas friskt i köpenhamn märker man om man en sen eftermiddag cyklar längs t ex H C Andersens Boulevard. I en aldrig sinande ström glider cyklisterna som ett cykelstim vid sidan av biltrafiken. Mest är det folk på bastanta svarta och rätt slitna hojar som trampar fram, men då och då kommer cykelbud forsande i hög fart på sina fartvidunder, trotsande alla tänkbara trafikregler. Ibland kan man även se små grupper turister, t ex japaner, med de populära hyrcyklarna och som med något skrämt i blicken misslyckas med att inordna sig i köpenhamnarnas cykelrutiner. Den synen kan bli minne för livet. Efter cykelturen ska du parkera din stålhäst - om det finns någon ledig cykelparkeringsplats. Oftast är de överfulla. Då ställer man cykeln där man står. När jag besöker mitt bankkontor vid Nörreport är oftast den breda trottoaren fullbelamrad med anarkistiskt parkerade cyklar och bankkunderna får med akrobatiska rörelser ta sig fram till entrédörren. allt detta går väl an, vi cyklister anpassar oss lätt. Men värre är det med cykelstölderna. De har blivit en plåga för köpenhamnarna. Det sägs att omkring cyklar stjäls om året i köpenhamnsområdet. En bråkdel av stölderna anmäls till polisen. Det anses meningslöst eftersom bara få promille av stölderna klaras upp. En del organiserade ligor från Östeuropa har specialiserat sig på cykelstölder, men en del köpenhamnare har också upptäckt den nästan riskfria metoden. Främst nya och dyra cyklar stjäls, en del för att sedan föras ut ur landet. Ett sätt att bekämpa cykeltjuvarna är att montera elektroniska chips på cyklarna. Vi får se om den metoden blir allmänt stöldskydd. Min egen cykel är gammal och rostig och därmed föga begärlig för cykeltjuvar. Tänkte jag. Men när jag häromdagen skulle hämta min trogna stålhäst möttes jag av tomt cykelställ och den grova kedjan som hållit cykeln på plats avklippt. Var köper man ett elektroniskt chip..? STURE NÄS- LUND, Köpenhamn FOTO: VISITDENMARK.COM 28 n o r d e n s t i d n i n g N R 3 /