Motion till riksdagen. 1987/88: Ub249. av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Motion till riksdagen. 1987/88: Ub249. av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning"

Ove Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Motion till riksdagen 1987/88: Ub249 av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning i V ärmlands län Från och med höstterminen 1991 minskar antalet 16-åringar kraftigt i samtliga gymnasieregioner i Värmlands län finns åringar och antalet beräkna 1991 vara 3454 för att 1994 ha sjunkit till 2860, dvs en minskning med 24% från 1987 till statsbidragssystemet för gymnasieskolan medger ej ett alltför differentierat linjeutbud på orter med litet elevunderlag. Om ingen förändring av nuvarande NT-utbildning gör. kommer förmodligen orter som Filipstad. Hagfors, Torsby och ev. Kri tinehamn inte att kunna anordna sådan utbildning fr. o. m. hö!terminen Detta skulle leda till oacceptabla negativa återverkningar dels för rekryteringen till NT-utbildning, dels för möjligheten att rekrytera kvalificerad teknisk personal till dessa orter. Erfarenheterna från undervisning enligt alternativa timplaner visar att sam lä ni ng är en bra modell för att med begränsade resurser ge eleverna en god utbildning. För att gymnasieskolorna i Filipstad, Hagfors och Torsby, som idag har alternativa timplaner på N- och T-linjerna. även efter 1990 skall kunna fortsätta med dessa utbildningar, måste samläsning mellan N och T ske i större omfattning än vad som är fallet idag. Om man elevmäs igt skall klara alla tre T-årskurserna på de sa små gymna ieorter, kräv en icke grendelad åk T3. Detta innebär att alla elever får möjlighet att gå åk 3 på hemorten och slipper därmed de problem det innebär att byta miljö, lärare och kamrater ett år innan de skall få sitt avgångsbetyg. Dessutom leder det till ekonomiska besparingar både för den enskilde eleven och staten (färre inackorderingstillägg och återbetalningspliktiga studiemedel) samt kommunen (farre resebidrag). Denna förändring kommer att leda till en förbättrad rekrytering till NTsektorn. Erfarenheterna från orter med alternativa timplaner på NT-Iinjerna visar ock å att rekryteringen av flickor till dessa utbildningar inte minskat. Vårt förslag till samordnad NT-utbildning innebär oförändrad behörighet till högre studier för N-eleverna, och för T-eleverna utökas behörigheten att gälla även t. ex. läkarlinjen och agronomlinjen. Den för ökstimplan vi föreslår medför inga ökade kostnader för statsverket. 4

1987 finns 3 66216-åringar och antalet beräkna 1991 vara 3454 för att 1994 ha sjunkit till 2860, dvs en minskning med 24% från 1987 till 1994.

2 Försökstimplan Ämne åk l åk 2 åk 3 Mot. 1987/88 Ub249 N T Svenska Engelska 3 3 3/0 3 B/C-språk 3/ Historia 2 2 Samhällskunskap 2 Religionskunskap 2 2 Psykologi 210 2,5 Filosofi 0/2 Matematik Fysik 2, Kemi 3, Biologi Datateknik Teknologi 3 6,5 Praktik i skolverkstad 2 2 Alternativämne 0/8 Specialarbete 2 2 Konst och musikhistoria Idrott Ttf l l l l Summa 34,5/35, ,5 Samtliga N-elever väljer antingen psykologi eller filosofi. I åk l väljer eleverna mellan 8- och C-språk. Alternativämne kan läsas 8 vtr av N-elever i åk 3 mot utbyte av 3 vtr språk, 2 vtr konst- och musikhistoria samt 3 vtr datateknik. Nuvarande regler för miljöpraktik skall gälla för de elever som väljer T linjen i åk 3. Kommentarer till försökstimplan Samtliga ämnen som finns i försökstimplanen är identiska med nu existerande ämnen på N- och T-linjerna med undantag för ämnet datateknik. Kursplan för detta ämne baseras till stor del på ämnena datakunskap och elteknik som finns i Växjös försöksverksamhet med ogrenad T-J-utbildning. Med ovanstående förslag erhålles fullständig samläsning de två första åren och endast 7 veckotimmar skiljer linjerna i åk 3. Det uppskjutna linjevalet till åk 3 ger eleverna ett bättre och säkrare underlag inför val av linje. Gemensamma förändringar för både N- och T-elever i förhållande till nuvarande N- och T-linjer Alla N- och T-elever läser 6 veckotimmar datakunskap, där eleverna bl. a. får fördjupade kunskaper i eliära (likströms- och växelströmslära) och elektronik (analog och digital teknik). 5

3 2 2 Biologi 2 3 3 Datateknik 3 310 3 Teknologi 3 6,5 Praktik i skolverkstad 2 2 Alternativämne 0/8 Specialarbete 2 2 Konst och musikhistoria 2 210 Idrott 3 2 2 2 Ttf l l l l Summa 34,5/35,5 35 36

3 förändringar för N-elever i förhållande till nuvarande N-linje Alla N-elever läser 4 veckotimmar praktik i kolverk tad. På universitet och hög kolor anser man all elever om haft praktik i skolverkstad har lällare all genomföra laborationer i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Alla N-elever lä er 3 veckotimmar teknologi. vilket omfallar momentet rilleknik samt en del mekanik. Della innebär att -elever senare relativt snabbt och läll kan kompietlera stora teknologikursen. På gymnasieort med tort elevunderlag kan -eleverna läsa allernativämnet (l. ex. miljövårdsteknik) med 8 veckotimmar i åk 3 och utesluter då 2 veckotimmar konst- och musikhistoria, 3 veckotimmar språk amt 3 veckotimmar datateknik. Ämnena bild eller musik får N-eleverna läsa som frivilligt ämne i åk l om Mot. 1987/88 Ub249 de så önskar. l svenska försvinner 0.5 veckotimmar i åk 3. l historia läses den mindre kursen. vilket ger behörighet till bl. a. ämneslärarutbildning. där historia ingår som ämne. förändringar för T-ele\'er i förhållande till nuvarande T-linje För T-eleverna ökas ämnet svenska med 0.5 veckotimmar och ett modernt språk med 3 veckotimmar i åk 3. För att till vis del kompen era bortfallet av gren pecifika tekniska ämnen i åk 3, utökas kur en i kemi med 2 veckotimmar, kur en i biologi med 3 veckotimmar och datateknik tillkommer som nytt ämne. Detta innebär att T-elever som söker mellaningenjörsutbildning med maskin- eller bygginriktning är väl förberedda genom att hela den gamla teknologikursen behålls oförändrad. Elever med inriktning mot elteknik får grunderna i eliära och elektronik. Elever med inriktning mot kemi får den stora kemikursen amt hela biologikursen. På detta ätt erhåller T-eleverna i den före lagna försöksverksamheten till viss del den tekniska grundkompetensen de idag får i T 1-T 3. l Värmland finn en total enighet bland alla kommuner om vikten av all en samordnad NT-utbildning snarast bör genomföras. Start med en försöksverksamhet med ovan föreslagen timplan läsåret 1989/90 innebär all de första T-eleverna kan söka den nya mellaningenjörsutbildningen tidigast hösten Vid denna tidpunkt måste mellaningenjörsutbildningen vara utbyggd vid Högskolan i Karlstad. Hemställan Med hänvisning till det ovan anförda hemställs l. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om all en försöksverk amhet med samordnad NTutbildning anordnas i gymnasieskolorna i Värmlands län fr. o. m. lä året 1989/90, 6

Alla N-elever lä er 3 veckotimmar teknologi. vilket omfallar momentet rilleknik samt en del mekanik. Della innebär att -elever senare relativt snabbt och läll kan kompietlera stora teknologikursen.

4 2. att riksdagen som in mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88 motionen anförts om att resurstilldelningen för försöksverksamhe- Ub249 ten beräknas efter samma grunder som för de alternativa timplanerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försöksverksamheten möjliggör val av alternativämne på gymnasieorter med stort elevunderlag. Stockholm den 21 januari 1988 Magnus Persson (s) Bo Finnkvist (s) Hans Rosengren (s) Erik Janson (s) Jarl Lander (s) 7 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Relevanta dokument

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009. Enkäten delades ut och samlades in av studiefaddrarna tors vecka 1 alt tis v 2. 266 studenter (av ca 330) svarade på enkäten. Syftet