E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svensk inflation högst i EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svensk inflation högst i EU"

Transkript

1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svensk inflation högst i EU Inflationstakt Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). Årlig förändring i procent 3,5 3, 2,5 2, EU 1,5 1,,5, -,5 Sverige -1, Källa: Eurostat n Stark exportorderingång Sid 5 n Hushållskonsumtionen vände upp Sid 9 I fokus: Svensk ekonomisk statistik i världstoppen sid 12 Kommentarer & Analys Nummer 3 2 april

2 SCB-Indikatorer mars INNEHÅLL Konjunkturläget... 2 Industri... 4 Utrikeshandel... 7 Handel, konsumtion och tjänster... 8 I fokus...12 Byggmarknad...14 Näringsliv Priser...15 Arbetsmarknad...17 Finansmarknad...18 Internationell utblick...21 Svenska ekonomiska indikatorer...24 Konjunkturläget Ny räntesänkning överraskade marknaden Riksbanken genomförde i mitten av mars en ny sänkning av reporäntan. Beskedet kom oväntat då det togs mellan ordinarie penningpolitiska möten och visar att Riksbanken menar allvar med att de tänker göra allt de kan för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna. Efter sänkningen med 1 räntepunkter in på negativt territorium i februari sänktes räntan denna gång med ytterligare 15 punkter vilket innebär att reporäntan ligger på,25 procent. I samband med räntebeskedet meddelades även att Riksbanken köper statsobligationer för ytterligare 3 miljarder samt att man är beredd att göra ännu mer om det behövs. Den främsta orsaken till räntesänkningen var att kronan stärktes en del under februari och början av mars vilket riskerar att på nytt få inflationstakten att vända nedåt. Beskedet innebar omedelbart en försvagning av kronan, därefter har kursen legat relativ oförändrad mot euron medan kronan stärkts något mot dollarn och pundet. Centralbankernas styrräntor Procent 5 undvika så paradoxalt nog kan denna tendens leda till nya räntesänkningar från Riksbankens håll. Jämför man den svenska prisutvecklingen med övriga Europas kan man konstatera att vår inflation ligger klart över EU-snittet. Faktum är att uppgången i februari innebar att Sverige då hade högst inflation av samtliga EU-länder enligt måttet harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). Hushållen mer positiva Konjunkturbarometern som tas fram av Konjunkturinstitutet (KI) har visat en något mer dämpad bild under inledningen av året än i slutet av fjolåret. Barometerindikatorn har backat tre månader i rad men dessförinnan var utvecklingen stark med en uppåtgående trend från maj till december. Industrins konfidensindikator fortsatte att stiga i januari för att sedan backa i både februari och i mars. Industristatistiken har annars visat positiva tecken med ett uppsving för produktionen fjärde kvartalet som följdes av ökningar för såväl produktion som orderingång i januari. Branschens konjunkturbedömning är fortsatt något bättre än normalt. Även övriga huvudsektorer i konjunkturbarometern noterade nedgångar i mars men samtliga konfidensindikatorer ligger fortfarande över sitt historiska genomsnitt. Det var över lag något mindre optimistiska prognoser än tidigare som låg bakom nedgången. 4 3 Euroländerna Hushållens konfidensindikator Index medelvärde= 2 1 Sverige USA Källa: Macrobond Inflationen på uppgång Räntan sänktes trots att inflationssiffrorna visat tendenser till en uppgång i början av året. KPI-inflationen kröp i februari över nollstrecket för första gången sedan i juli i fjol och den underliggande inflationen steg till den högsta noteringen på ett och ett halvt år. Om det är Riksbankens expansiva penningpolitik som redan gett denna effekt är dock svårt att uttala sig om. En kortsiktig effekt av de senaste inflationssiffrorna var att marknadsräntorna steg samtidigt som kronan stärktes. Detta är precis vad Riksbanken vill 9 85 Källa: Konjunkturinstitutet Ljuspunkten i konjunkturbarometern kom denna gång från hushållen där konfidensindikatorn steg och nu ligger över sitt historiska genomsnitt. Det var en betydande förbättring i mikroindex, det vill säga hushållens syn på den egna ekonomin, som låg bakom. Hushållens bedömning av Sveriges ekonomi försvagades däremot. Att hushållen 2 Statistiska centralbyrån

3 SCB-Indikatorer mars blivit mer positiva om sin egen ekonomi, särskilt till inköp av kapitalvaror, talar för att konsumtionen kommer att hållas uppe även framöver. Försäljningen inom detaljhandeln har varit stark i både januari och februari och framförallt sällanköpshandeln har rivstartat året. Goda prognoser för svensk BNP KI publicerade även en ny konjunkturbedömning i slutet av mars. I denna skrivs prognosen för BNP-tillväxten upp för både och 216. KI räknar med en tillväxt på 3,1 procent i år och 3,3 procent nästa år. Det är en uppjustering av decemberprognosen med,9 procentenheter för och de främsta skälen är starkare exportefterfrågan kombinerat med en svagare import. Den offentliga konsumtionen har också reviderats upp betydligt samtidigt som det starka fjärde kvartalet förändrat konjunkturbilden. Tillväxten för helåret landade på hyggliga 2,1 procent vilket var en bit över vad de flesta förväntat sig. Att KI justerar upp prognosen för trots att föregående år blev starkare än man tidigare trott gör att prognosen ser ännu starkare ut. Även OECD förbättrade sin syn på den svenska ekonomin i en färsk rapport. Deras tillväxtprognos ligger på 2,9 procent i år och 3, procent nästa år där hushållskonsumtionen och bostadsinvesteringarna väntas fortsätta att bidra starkt till BNP-tillväxten. OECD ser dock främst risker på nedsidan då det stora exportberoendet gör Sverige sårbart för en försämring i omvärlden. OECD kom samtidigt med ett antal rekommendationer för den ekonomiska politiken. De allt svagare studieresultaten i Sverige ses som ett stort problem och OECD rekommenderar att vidta åtgärder göra läraryrket mer attraktivt genom höjda löner och tydligare karriärmöjligheter. På arbetsmarknaden rekommenderar man att göra det lättare för unga och invandrare att få jobb genom ökad flexibilitet i ingångslönerna kombinerat med minskad skillnad i anställningsskydd mellan fasta och tillfälliga jobb. Oenighet om överskottsmålet En politisk diskussion har blossat upp om överskottsmålet för statens finanser. Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda om målet med överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel kan ersättas med ett balansmål. Allianspartierna vill å andra sidan se en bredare parlamentarisk utredning om hela det finanspolitiska ramverket och har lagt fram detta förslag i Riksdagens finansutskott. Samtidigt har regeringen presenterat sin ändringsbudget för och dessutom presenterat en del av förslagen till höstens stora budgetproposition vilken innehåller en rad poster för att öka statens inkomster. Bland dessa märks exempelvis höjda skatter på drivmedel samt sparande i investeringssparkonto och kapitalförsäkring, minskade skatteavdrag för ROT-tjänster samt höjda sociala avgifter för unga. Förslagen ska nu ut på remiss så det återstår att se hur den slutliga höstbudgeten kommer att se ut när förslagen är färdigförhandlade, men att det blir skattehöjningar i någon form för hushållen framöver verkar säkert. Frågan är hur mycket det slår på konsumtionen och tillväxten och hur arbetsmarknaden kommer att påverkas när det blir dyrare att anställa unga. Starkare konjunktur i Europa Konjunkturen i Europa ser ut att långsamt vara på väg upp. Med stöd av en svag euro och ECB:s stora stödköp av statsobligationer har konjunkturindikatorerna förbättrats. Det preliminära inköpschefsindexet för euroområdet var i mars på den högsta nivån sedan maj. Samtidigt visade EU-kommissionens konjunkturbarometer en tydlig uppgång. Konfidensindikatorn för euroländerna steg med 1,6 enheter till 13,9 vilket var den högsta nivån sedan juli. En stor del av uppgången förklaras av att Tyskland går starkare men även flera av de övriga euroländerna visar betydande uppgångar. Av de större länderna har i synnerhet Spanien stått för en stark uppryckning där konfidensindikatorn stigit nästan oavbrutet sedan hösten och under denna period lyft med drygt 25 enheter. Sveriges konfidensindikator har backat något under inledningen av men ligger fortfarande en bit över det historiska snittet. EU-kommissionens konjunkturbarometer Index medelvärde= Källa: EU-kommissionen Sverige Spanien Euroländer Fortsatt osäkerhet om Grekland I förra numret av SCB-Indikatorer skrev vi att läget i Grekland förbättrats då landet fått en förlängning av sitt räddningsprogram. Den reformlista som den grekiska regeringen har lovat att ta fram, och som var ett villkor för att nya lån skulle betalas ut, har dock ännu inte presenterats. Det är i dagsläget mycket oklart om det blir några låneutbetalningar och i så fall rycker en grekisk statsbankrutt allt närmare. Pengar har redan tagits från myndigheter och statliga företag för att kunna betala ut löner och pensioner och den 9 april förfaller ett lån från IMF på 448 miljoner euro som Grekland förmodligen inte kan betala tillbaka utan ny finansiering. Detta kan sätta käppar i hjulet inte bara för grekisk del utan även för den återhämtning som påbörjats i övriga Europa. Dollarn allt starkare Fortsatt goda utsikter i USA kombinerat med att läget i Europa fortfarande är svagt och att ECB genomför stora Statistiska centralbyrån 3

4 SCB-Indikatorer mars stödköp av statspapper har inneburit en kraftig förstärkning av dollarn gentemot euron. Växelkursen mellan dessa valutor var i mitten av mars den starkaste för dollarn på tolv år. Växelkurs EUR per USD 1,2 1,1 1,,9,8,7,6 2 Källa: Macrobond 25 Marknaden förväntar sig att en amerikansk räntehöjning tycker allt närmare men vid det senaste räntebeskedet från den centralbanken Federal Reserve kom inga signaler på att en räntehöjning kommer i närtid. Fed konstaterar att den amerikanska tillväxten saktat in något även om läget på arbetsmarknaden fortsatt att förbättras. Centralbanken tog dock bort termen tålamod i mötesprotokollet vilket får tolkas som att räntehöjningen kommer att genomföras någon gång under året. Kontentan av Feds senaste besked är att räntan kommer att höjas men att det sker i långsam takt för att inte stjälpa den pågående återhämtningen. Stark börsutveckling första kvartalet Centralbankernas expansiva penningpolitik har medfört otroligt låga marknadsräntor. Investerare letar därför febrilt avkastningsmöjligheter och det har höjt värderingen på aktier. Många börser har gått upp rejält under årets första kvartal. Generalindex på Stockholmsbörsen har exempelvis stigit med drygt 14 procent sedan årsskiftet. I exempelvis Frankfurt och Paris är börsuppgången ännu kraftigare där index stigit med 22 respektive 18 procent första kvartalet. I New York steg börsen kraftigt i februari men uppgången raderades ut av en nedgång i mars. Utveckling präglades av förväntningar på en kommande räntehöjning samtidigt som börsbolagens vinstprognoser skruvats ned. Dow Jonesindex var vid månadens utgång i stort sett oförändrad jämfört med årsskiftet. Nytt fall för oljepriset Under hösten var det stort fokus på det stora raset för oljepriserna som mer än halverades på ett halvår. Nedgången bottnade i slutet av januari och priserna steg därefter till mitten av februari för att därefter stabiliseras. I mars vände dock oljepriserna återigen nedåt. Den främsta orsaken var en fortsatt hög produktion från de stora oljeproducenterna även om prognoser pekar på att det kommer en produktionsminskning senare i år i USA. Det motverkas dock av ett ökat oljeutbud från exempelvis Iran så några tydliga tecken på en prisuppgång finns inte i dagsläget. Ett lågt oljepris bör stimulera tillväxten i världsekonomin i stort även om enskilda länder som är stora oljeproducenter kan drabbas negativt. Industri Efter relativt kraftiga ökningar av såväl industrins produktion som orderingång i december har den uppåtgående trenden fortsatt i januari. Den fortsatta ökningen i industriproduktionen indikerar ett trendbrott då det var andra månaden i följd som produktionen steg. Det har inte hänt sedan och sammantaget med att även orderingången fortsatte att öka i januari stärker det bilden av en stabil aktivitet inom tillverkningsindustrin. Den senaste konjunkturbarometern visar dock att stämningsläget bland industriföretagen försämrades i slutet av första kvartalet. Efter en nedgång i februari fortsatte konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin att minska i mars och indikatorn har backat nästan 6 enheter från i januari. Tendensen är nedåtgående men med ett värde på 11,2 ligger indikatorn fortfarande över det historiska genomsnittet. Företagens bedömningar om färdigvarulagrens storlek var mer pessimistiska i mars samtidigt som produktionsplanerna skruvades ner. Omdömena om färdigvarulagrens storlek ligger dock på en genomsnittlig nivå historiskt sett och på tre månaders sikt räknar företagen med att produktionen ökar. Omdömena om orderstockarnas storlek var något mer positiva i mars än månaden innan. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s industriproduktionsindex David Lööv Industriproduktionen ökade i januari Uppgången för den svenska industriproduktionen i december följdes upp med en mindre uppgång i januari. Produktionsökningen i januari var 1, procent i säsongrensade tal jämfört med månaden innan. Den positiva utvecklingen innebar första gången sedan januari där utvecklingen gått åt samma håll två månader i rad. Då följdes decembers nedgång av en nedgång i januari. För den senaste gången det var två månader i följd av positiv utveckling behöver man gå ända tillbaka till oktober. Statistiken är dock preliminär vilket innebär att eventuella revideringar skulle kunna leda till att månadens utveckling korrigeras. Bland industrins huvudgrupper var utvecklingarna blandade. Den stora huvudgruppen industrin för investeringsvaror gick starkt och ökade produktionen med 7,3 procent jämfört med december, vilket var den starkast bidragande orsaken till uppgången i den totala industrin. Uppgången var den andra i följd för investeringsvaruin- 4 Statistiska centralbyrån

5 SCB-Indikatorer mars dustrin vilket inte hänt sedan juli. Även den andra stora huvudgruppen, industrin för insatsvaror, ökade produktionen i januari. Ökningen var dock mer blygsamma 2,7 procent, i säsongrensade tal. Övriga tre huvudgrupper visade nedgång i januari, där den största återfanns i den tredje största huvudgruppen, industrin för icke-varaktiga konsumtionsvaror. Nedgången på 8,9 procent var den största sedan maj. Industriproduktion Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/. dec 14 aug okt 14 jan 14 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper Grafisk industri Kemisk industri och läkem Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Även bland industrins delbranscher var utvecklingen blandad i januari men en majoritet av branscherna hade positiva utvecklingstal. Två branscher som redovisade uppgångar och som är dominerande i industrin för investeringsvaror var motorfordonsindustrin och övrig maskinindustri. För motorfordonsindustrin innebar januaris ökning med 3, procent den andra månaden i följd av positiv utveckling. Övrig maskinindustri visade ännu starkare utveckling med en uppgång på 8, procent. Branschen hade dock en svagt negativ utveckling de två föregående månaderna. Positiv utveckling visade även annan transportmedelsindustri vilket innebar den femte månaden i följd för branschen som också är den bransch med längst positiv trend. En tydlig nedgång visade däremot livsmedelsindustrin vars produktion minskade med 6, procent i januari. Att efterfrågan och produktionen minskar efter jul- och nyårshelgerna, som är våra största mathelger, är naturligt men nedgången i januari i år var något större än under tidigare år. Livsmedelsindustrins nedgång syns även i huvudgruppen för icke-varaktiga konsumtionsvaror där branschen är den mest tongivande. Fortsatt positiv tremånadersutveckling Även tremånadersutvecklingen uppvisade en uppgång för andra månaden i följd. Under november januari producerade industrin 1,2 procent mer än under föregående tremånadersperiod, augusti oktober, i säsongrensade tal. Bland huvudgrupperna påminde utvecklingen om den på månadsbasis. Starkast gick industrin för investeringsvaror med en uppgång på 1,8 procent. Den positiva utvecklingen var den första sedan januari föregående år och förklaras av produktionsökningarna i bland annat motorfordonsindustrin, annan transportmedelsindustri, övrig maskinindustri men också inom elektronikvaruindustrin. För motorfordonsindustrin var det den första positiva tremånadersutvecklingen sedan januari och den förklaras av två månader i följd av ökad produktion. För övrig maskinindustri fortsatte trenden med positiv tremånadersutveckling för fjärde månaden i följd. Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde index = Hela industrin SNI B+C Övrig maskinindustri Positiv årsutveckling Även på årsbasis ökade produktionen i industrin jämfört med samma månad föregående år. Totalt steg produktionen med,8 procent i kalenderkorrigerade tal. Bland delbranscherna var det dock en majoritet av branscherna som hade negativ utveckling. Exempelvis minskade produktionen inom livsmedelsindustrin med drygt 11 procent. Industrins orderingång Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s orderingång och omsättningsstatistik Jenny Strandell Ökad orderingång till industrin Efter den starka utvecklingen i december följde även i januari en positiv utveckling för industrins orderingång, om än inte lika stor. Orderingången ökade med 3,1 procent i januari, rensat för säsong- och kalendereffekter. Tre av industrins fem huvudgrupper redovisade större order än i december. Dessa var industrin för energirelaterade insatsvaror, industrin för övriga insatsvaror samt industrin för investeringsvaror. Det var också en klar majoritet av industrins delbranscher som redovisade en högre orderingång under årets första månad. Bland de större delbranscher som visade positiv utveckling i januari fanns bland andra elektronikvaruindustrin, massa- och pappersindustrin och stål- och metallverk. Elektronikvaruindustrins orderingång ökade med 25 procent jämfört med i december. Det var en utveckling som gick tvärtemot vad delbranschen redovisade i fjol, då januari istället innebar en stor nedgång. Industrins orderingång utvecklades positivt på både hemmamarknaden och på exportmarknaden men det var framförallt exportorderingången som drog upp. Fyra huvudgrupper mötte en ökad efterfrågan från utlandet medan enbart de två huvudgrupperna för insatsvaror redovisade ökad order från inhemska köpare. Statistiska centralbyrån 5

6 SCB-Indikatorer mars Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index = Totalt Export Hemma Positiv tremånadersutveckling Orderingången var 4,3 procent högre under perioden november till januari jämfört med perioden augusti till oktober, i säsongrensade och kalenderkorrigerade tal. Även vid tremånadersjämförelsen var utvecklingen svagt positiv på hemmamarknaden medan exportmarknaden visade en starkare positiv utveckling. Fyra av fem huvudgrupper hade en högre orderingång under perioden, något som förklaras av att flera branscher hade en stark avslutning på fjolåret då många visade en ökad orderingång, framförallt på exportmarknaden, följt av en relativt stark januari. Det var liksom i december industrin för investeringsvaror som ökade mest bland huvudgrupperna i ett tremånadersperspektiv, orderingången ökade med hela 11 procent för huvudgruppen. Orderingång och omsättning Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/ dec 14 aug okt 14 jan 14 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Omsättning Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Under november till januari hade majoriteten av industrins delbranscher en högre orderingång än vad som noterats för de tre närmast föregående månaderna. Stark utveckling visade bland annat motorfordonsindustrin och övrig maskinindustri, som ökade med dryga 3 respektive 6 procent i säsongrensade tal. Delbranscher som utvecklades svagare var exempelvis annan transportmedelsindustri och industrin för elapparatur, som båda tappade omkring en tredjedel av orderingången som redovisades föregående tremånadersperiod. En förklaring bakom tappet för industrin för elapparatur var den mycket starka orderingången i augusti, som drar ner tremånadersutvecklingen kraftigt. Även aggregatet för kemisk industri och läkemedelsindustrin tappade order men inflödet minskade med mer blygsamma 2 procent. Stark årsutveckling Jämfört med januari föregående år ökade orderingången med 8,9 procent i kalenderkorrigerade tal. Även i jämförelse med januari var utvecklingen stark. Däremot var orderingången till industrin i nivå med vad som redovisades för januari. Bland industrins huvudgrupper visade samtliga utom industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror positiva årsutvecklingar. Bland industrins delbranscher var utvecklingen däremot blandad. Det var något fler delbranscher som redovisade minskade order än som redovisade högre order, men de till antalet färre positiva utvecklingstalen var nominellt större. Därmed var även den totala utvecklingen för industrin positiv. Branscher som hade ökad orderingång på årsbasis var bland annat massa- och pappersindustrin, som hade drygt 11 procent högre orderingång under januari i år än under motsvarande månad föregående år. Det var framförallt hemmamarknaden som ökade men även exporten utvecklades starkt. Även elektronikvaruindustrin och annan transportmedelsindustri utvecklades positivt på årsbasis där den kraftigt pendlande orderingången till annan transportmedelsindustri var 96 procent högre än motsvarande månad föregående år. Den delbransch som tappade störst andel av orderingången på årsbasis var livsmedelsindustrin, vilken backade med 9 procent. Industrins investeringar Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s investeringsenkät Industrins investeringar väntas öka blygsamt I år väntas industrins investeringar öka med 3 procent enligt SCB:s senaste investeringsenkät som genomfördes i februari. Under minskade industriföretagen sina volymer med 5 procent jämfört med och investeringarna uppgick till 53,4 miljarder kronor. Det var framförallt minskade investeringar i maskiner som drog ner de totala investeringarna medan byggnadsinvesteringarna steg. För räknar företagen med att maskininvesteringarna, som utgör merparten av de totala investeringarna i industrin, vänder upp något. Även byggnadsinvesteringarna fortsätter att stiga enligt prognoserna, dock i en något lugnare takt än. Minskade investeringar inom gruvindustrin Den främsta orsaken till nedgången var att den investeringsstarkaste sektorn inom industrin, gruvindustrin, minskade sina volymer med 25 procent i fjol och investerade 8,3 miljarder. Investeringarna inom stål- och metallindustrin uppgick till 3,1 miljarder vilket var samma nivå som. Även elektronikvaruindustrin låg kvar på ungefär samma nivåer som medan livsmedelsindustrin uppvisade volymökningar på 13 procent. Även den kemiska industrin 6 Statistiska centralbyrån

7 SCB-Indikatorer mars ökade sina volymer med 3 procent medan trävaruindustrin och transportmedelsindustrin minskade investeringsvolymerna med 34 respektive 1 procent. Industrins investeringar i byggnader och maskiner Förändring i procent från föregående år. Fasta priser procent Byggnader Maskiner Totalt Stora volymökningar väntas inom flera branscher Under väntas stora volymökningar inom industrin för stål- och metallframställning, som planerar att öka med 19 procent och investera 4, miljarder. Transportmedelsindustrin planerar även de för stora volymökningar på 24 procent vilket innebär investeringar på 9,7 miljarder. Den kemiska industrin och trävaruindustrin väntas öka sina volymer med cirka 25 procent vardera. Några industribranscher förväntas däremot minska sina investeringar. Tillbakagången inom gruvindustrin väntas hålla i sig och i år planeras en minskning med 1 procent och investeringar på 7,8 miljarder. Livsmedelsindustrin väntas minska med 12 procent medan elektronikvaruindustrin och pappersvaruindustrin planerar för volymminskningar på 13 respektive 9 procent. Utrikeshandel Exporten på uppgång Utrikeshandeln med varor stärktes i februari. Både exporten och importen ökade jämfört med månaden innan, men exporten ökade något mer än importen. Handelsnettot uppgick till 4,6 miljarder kronor, vilket är den högsta siffran sedan februari ifjol. Sverige har under många år haft ett positivt handelsnetto, men det har minskat de senaste åren och under var det negativt tre månader och pendlade runt nollstrecket i ytterligare några månader. Årets två inledande månader har dock varit gynnsamma för svensk utrikeshandel med klart positivt handelsnetto. Exporten har under dessa månader vuxit något snabbare än importen. SCB:s orderingångsstatistik för januari stärker bilden av en ökad efterfrågan från utlandet. Industriföretagens orderingång från exportmarknaden ökade med 5 procent jämfört med månaden innan, trots att även december var en stark månad för exportorderingången. Sveriges största exportmarknader.värde mkr.. Andel Förändr Land.. % 15/14 jan.. jan.. % Tyskland , 5 Norge , 6 Storbritannien ,6 2 USA ,1 12 Danmark , 3 Finland ,8 1 Nederländerna ,3 7 Frankrike ,8 2 Belgien ,1 16 Kina ,9 11 Polen ,8 4 Italien ,7 11 Sveriges största importmarknader.värde mkr.. Andel Förändr Land.. % 15/14 jan.. jan.. % Tyskland ,1 4 Nederländerna ,8 4 Norge ,7 3 Danmark ,1 6 Storbritannien ,7 6 Kina ,7 15 Finland ,6 18 Frankrike ,2 6 Belgien ,1 7 Ryssland ,1 4 Polen ,1 4 Italien ,8 2 Handelsnetto Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik Handelsnettot 4,6 miljarder kronor i februari Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 4,6 miljarder kronor under februari enligt preliminära beräkningar. För februari var överskottet 4,8 miljarder kronor. Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr Import Export Handelsnetto Statistiska centralbyrån 7

8 SCB-Indikatorer mars Varuexportens värde under februari uppgick till 93,9 miljarder kronor och varuimportens till 89,3 miljarder. Värdet för både varuexporten och varuimporten har därmed ökat 6 procent jämfört med februari. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 11, miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 6,4 miljarder. Antalet vardagar i februari var lika många som i februari. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 2,9 miljarder kronor för februari och 2,3 miljarder för januari. För december var motsvarande värde 1,6 miljarder kronor. Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor 5 4 var i säsongrensade tal 1 procent högre än tremånadersperioden innan, det vill säga september till november. Det är dock en något lägre tillväxt än tremånadersutvecklingen månaden innan. Total försäljningsvolym inom detaljhandeln Säsongrensade månadsdata index = Ursprunglig serie Säsongrensad serie I februari ökade försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln säsongrensat med,5 procent medan försäljningen i dagligvaruhandeln var oförändrad från månaden innan. 1 J F M A M J Under den senaste tremånadersperioden jämfört med motsvarande period ett år tidigare har värdet för både varuexporten och varuimporten ökat med 3 procent. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 275,5 miljarder kronor och varuimportvärdet till 267,6 miljarder. Handelsnettot för december februari gav därmed ett överskott på 7,9 miljarder kronor. För motsvarande månader ett år tidigare noterades ett överskott på 7,5 miljarder kronor. handel, konsumtion och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex Fortsatt uppgång för detaljhandeln Detaljhandeln hade överlag en god tillväxt under. Efter en stark inledning på förra året var utvecklingen på månadsbasis relativt ojämn resten av året, men trenden var ändå uppåtgående under hela. I januari i år ökade försäljningen i detaljhandeln rejält och den positiva trenden höll i sig i februari, även om ökningstakten då var mer beskedlig. Den totala detaljhandeln ökade med,2 procent i februari, säsongrensat och jämfört med januari. Försäljningen de senaste tre månaderna, december till februari, J A S O N D God tillväxt i årstakt Försäljningen i den totala detaljhandeln var i kalenderkorrigerade tal 4,8 procent högre än i februari i fjol. Det är en något lägre utvecklingstakt än i januari, men ändå en förhållandvis stark tillväxt i årstakt. Dagligvaruhandeln ökade sin försäljning med 1,7 procent medan sällanköpshandeln steg desto mer, med hela 7,5 procent, jämfört med februari i fjol. Branschuppdelad försäljningsvolym inom detaljhandeln Säsongrensade månadsdata index = Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Inom sällanköpshandeln är det flera av branscherna som hade en stark tillväxt under fjolåret som har fortsatt att gå bra i början av det nya året, däribland möbelhandeln samt sport- och fritidshandeln, som i februari ökade med 7 respektive 8 procent i årstakt. Elektronikhandeln, som visade väldigt stark volymtillväxt under, hade i februari den bästa utvecklingen av alla branscher och ökade med 17 procent. För två branscher som det gick lite tyngre för i fjol, färghandeln och leksakshandeln, tycks det ha vänt, i 8 Statistiska centralbyrån

9 SCB-Indikatorer mars alla fall så visade de god försäljningsutveckling i februari. Klädhandeln hade en gynnsam utveckling i januari och visade styrka även i februari, då den ökade med 7 procent i årstakt. Däremot gick det fortsatt tungt för skohandeln som backade med lika mycket. För några branscher skiljer sig företagens omsättning i löpande priser relativt mycket från volymutvecklingen. Mest påtaglig är skillnaden för elektronikhandeln som främst på grund av den snabba teknikutvecklingen präglas av fallande priser. Till följd av prisnedgången var utvecklingen i löpande priser avsevärt lägre än volymtillväxten för denna bransch. En annan bransch där priserna sjunkit ett tag, om än inte i samma utsträckning som för elektronikhandeln, är sport- och fritidshandeln, vilket drog ner utvecklingen i löpande priser med 3 procent. För skohandeln samt bokoch pappershandeln är situationen den motsatta. De har haft en svag försäljningsutveckling, men utvecklingen i löpande priser dras upp något av prishöjningar i dessa branscher. Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år feb jan feb.. Dagligvaruhandel 1,7 1,9 därav:. Detaljhandel, mest livsmedel 1,5 1,7 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 3,1 3,2 Sällanköpsvaruhandel 7,5 7,6 därav:. Klädhandel 7,1 6,6 Skohandel 6,6 6,8 Möbelhandel 6,9 9,7 Elektronikhandel 16,8 16,6 Järn- och bygghandel 1,7 2,1 Färghandel 11,6 13,4 Bokhandel 2,2 6,5 Guldsmedshandel 4,6 2,1 Sport- o fritidshandel 8, 6,6 Postorderhandel 11,2 8,3 Totalt detaljhandel 4,8 4,9 Bra början på för handlarna Under årets två första månader har försäljningen ökat både i dagligvaruhandeln och i sällanköpshandeln jämfört med samma månader i fjol. Dagligvaruhandeln har stigit med 1,9 procent, men det är framförallt försäljningen i sällanköpshandeln som tilltagit. Den ökade med 7,6 procent jämfört mot motsvarande period förra året. Bland de branscher som visat en god utveckling under årets två första månader märks bland annat elektronikhandeln, möbelhandeln samt färghandeln. Även apoteken har haft en god tillväxt i början av året. Hushållens konsumtion Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s hushållskonsumtionsindikator Tobias Fagerberg Hushållskonsumtionen vände upp Efter decembers nedgång vände hushållens konsumtion uppåt i januari, säsongrensat och jämfört med månanden innan. Uppgången i januari på 1,9 procent förklaras främst av att konsumtionen inom detaljhandeln och då främst hos livsmedelsbutiker ökade jämfört med föregående månad. Samtidigt ökade konsumtionsutgifterna för varaktiga varor som bidrog med en knapp tredjedel av den totala uppgången i årstakt. Energiutgifterna fortsatte däremot att minska vilket berodde på en mycket varmare januari än. Den varma vintern har bidragit till minskade utgifter för hushållen. Hushållens konsumtionsindikator Säsongrensade månadsdata index = Trendskattningen för hushållskonsumtionen är på uppåtgående och den månatliga utvecklingen ökade med,3 procent från december till januari. Utvecklingen ser också stark ut ur ett tremånadersperspektiv. Under perioden november januari steg hushållskonsumtionen med,8 procent, korrigerat för säsongsvariationer och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Hushållskonsumtion Hushållens konsumtionsutgifter. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år. jan... Detaljhandel, mest livsmedel. 2,2 Beklädnadshandel. 4,5 Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning..,6 Möbler, inredning m.m.. 8, Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon. 2,8 Post- och telekommunikation. 8, Rekreation och kultur. 3,1 Hotell och restaurang. 5,8 Övriga varor och tjänster. 12,6 Hushållens konsumtionsutgifter (exklusive utlandsposter) 2,9 Statistiska centralbyrån 9

10 SCB-Indikatorer mars Stark utveckling på årsbasis I januari var den kalenderkorrigerade konsumtionsvolymen 2,9 procent högre än motsvarande månad året innan vilket är den starkaste årsutvecklingen sedan april. Det är framförallt den varaktiga varuhandeln som drar upp med en uppgång på 9,2 procent, medan utvecklingen inom livsmedelshandeln har stigit med 2,4 procent under motsvarande period. Gruppen övriga varor och tjänster har den högsta tillväxten med en uppgång på 12,6 procent jämfört med januari. Även post- och telekommunikationer samt möbler och inredning har utvecklats starkt med uppgångar på 8 procent i årstakt. Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning har däremot utvecklats svagt och har endast ökat med,6 procent jämfört med januari i fjol mycket på grund av en varm januari som hållit tillbaka energiutgifterna. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: mars Källa: Trafikanalys och SCB:s fordonsstatistik Personbilsregistreringarna dämpades på hög nivå Nyregistreringen av personbilar tappade fart i mars med en uppgång på,1 procent, säsongrensat och jämfört med februari. Den svaga ökningen på månadsbasis får dock ses som en effekt av en mycket stark utveckling under de fem föregående månaderna och nyregistreringarna har således dämpats på en hög nivå. Jämförelsevis låg antalet nyregistreringar under mars 12 procent högre än vid utgången av tredje kvartalet i fjol. Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar Den starka utvecklingen under de senaste månaderna framgår tydligt av jämförelser över ett lite längre perspektiv. Nyregistreringarna steg kraftigt under första kvartalet med en uppgång på 4,9 procent, säsongrensat och jämfört kvartalet innan. Kvartalsutvecklingen har därmed stärkts något jämfört med uppgångarna under tredje och fjärde kvartalet på,4 respektive 3,1 procent. Även mätt i årstakt höll nyregistreringarna fortsatt hög fart. Antalet nyregistrerade personbilar uppgick till vilket var 13,5 procent fler än under mars året innan. Hittills i år har personbilar nyregistrerats, vilket är knappt 1 procent fler än under motsvarande period i fjol. Fortsatt uppgång för lastbilsregistreringen Läget på lastbilsmarknaden har återhämtats kraftigt efter den mycket svaga inledningen på året. Nyregistreringarna fortsatte uppåt under mars och ökade med 2,6 procent, säsongrensat och från månaden innan, efter den synnerligen kraftiga återhämtningen under februari på 9,1 procent. Antalet nyregistrerade lastbilar var därmed på sin högsta nivå sedan slutet på. Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar Utvecklingen i kvartalstakt är däremot fortsatt svag och antalet nyregistrerade lastbilar första kvartalet föll med,8 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Det beror till stor del på det svaga utfallet under januari som har en starkt dämpande effekt på utvecklingen. Detta bör beaktas även vid tremånadersjämförelser för kommande månader då januarinoteringen övergår till jämförelseperioden från och med april. Månadsutvecklingen under mars var dock stark även mätt i årstakt med en ökning för nyregistreringarna på 5,5 procent, jämfört med samma månad i fjol. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex Uppgång för tjänsteproduktionen Efter en period med små förändringar i produktionstakten under de senaste månaderna inledde tjänsteproduktionen med en uppgång på,5 procent i januari, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Det innebar ny fart för produktionen inom tjänstesektorn och ökningstakten var den snabbaste sedan september. Uppgången under januari var relativt bred där nästan två tredjedelar av branscherna ökade produktionsvolymen. Den klart snabbaste ökningen uppvisades för datakonsul- 1 Statistiska centralbyrån

11 SCB-Indikatorer mars terna som rivstartade året med en uppgång på 6,3 procent, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Även produktionen inom kultur- och nöjesbranscherna uppvisade en stark utveckling med en ökning på 5,3 procent. Branschen för transport och magasinering studsade upp efter kraftiga nedgångar under både oktober och december med en uppgång på 4,7 procent från månaden innan. Januariproduktionen var därmed tillbaka i paritet med september. Branschen har gått svagt sedan och uppgången i januari var den kraftigaste på flera år. Om ökningen endast är en rekyl efter kraftiga nedgångar under hösten eller övergår i en mer bestående uppgångsfas återstår dock att se. Efter en stark utveckling under fjolåret hörde telekommunikation till branscherna som utvecklades sämst under januari med en nedgång på 1,1 procent från månaden innan. Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden index = Datakonsulter Total tjänsteproduktion Utvecklingen under januari dämpades däremot av att de tre största branscherna backade. Både fastighetsverksamheten och företagstjänster backade med,7 respektive,9 procent jämfört med december. Inom handelsbranscherna, som totalt sett minskade,6 procent, var utvecklingen spretig med betydande uppgångar för både motorhandeln och detaljhandeln. Partihandeln, som står för över hälften av den totala produktionen inom handeln, minskade dock med 3,6 procent. Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år. jan... Motorhandel. 7,2 Partihandel.,1 Detaljhandel. 5,1 Transport och magasinering. 2,4 Hotell och restaurang. 5,9 Telekommunikation. 9,4 Datakonsultverksamhet o.d.. 11,9 Företagstjänster.,4 Kultur, nöje och fritid. 7,1 Total tjänstesektor 2,9 Den dämpade uppgången inom tjänstesektorn under de senaste månaderna återspeglas även sett på lite längre sikt. I säsongrensade tal steg tjänsteproduktionen med,5 procent under tremånadersperioden november januari, från närmast föregående tremånadersperiod. Det var sjätte månaden i rad med positiv tremånadersutveckling, men ökningstakten har dämpats kraftigt de senaste två månaderna. Det beror framförallt på att de kraftiga uppgångarna under augusti och september har övergått till jämförelseperioden, som därmed blir allt svårare att överträffa i takt med att utvecklingen dämpades senare under hösten. Relativt god årlig tillväxt Tjänsteproduktionen uppvisar en relativt god utveckling även mätt i årstakt. I januari steg produktionsvolymen med 2,9 procent, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad året innan. Ökningstakten dämpades något jämfört med motsvarande utveckling för december, men man får ha i åtanke att tjänsteproduktionen också steg kraftigt under inledningen av. Utvecklingen på årsbasis för januari låg nästan i paritet med den genomsnittliga helårsutvecklingen de senaste fem åren på 3,3 procent. Även här var det datakonsulterna som stod för den starkaste produktionstillväxten med en ökning på 11,9 procent. Trots nedgången på månadsbasis stod telekommunikationsbranschen för den näst högsta tillväxten mätt i årstakt med en uppgång på 9,4 procent, vilket beror på en stark utveckling under stora delar av. Även hotelloch restaurangbranschen steg kraftigt med en uppgång på 5,9 procent. Både handelsbranscherna och företagstjänster ökade på årsbasis, medan fastighetsverksamheten inledde året svagt med en nedgång på 2,1 procent. Investeringar inom tjänstesektorn Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s investeringsenkät Investeringarna väntas öka i år SCB:s senaste investeringsenkät som genomfördes i februari visar en övervägande positiv bild för investeringarna inom tjänstesektorn. De flesta branscherna räknar med ökade investeringar jämfört med. Företag verksamma inom varuhandeln minskade sina investeringsvolymer med 7 procent under fjolåret då investeringarna uppgick till 11,4 miljarder. I år förväntas utvecklingen vända och investeringarna öka med 1 procent. Även IT-företagen räknar med en stark investeringsutveckling i år. Trots en volymökning på 27 procent förväntas investeringarna öka med hela 35 procent i år. Ännu starkare väntas utveckling inom företagstjänster bli. Under fjolåret steg investeringsvolymen med 31 procent. Trots det väntas företagen öka investeringarna i år med ytterligare 61 procent. Banker och försäkringsbolag ökade sina volymer med 2 procent i fjol och investeringarna uppgick till 5,9 miljarder. I år väntas företagen återigen öka sina volymer med 13 procent. Statistiska centralbyrån 11

12 SCB-Indikatorer mars I FOKUS Svensk ekonomisk statistik i världstoppen Sverige är ett av de första länderna att ansluta sig till Internationella valutafondens (IMF:s) nya datastandard för ekonomisk och finansiell statistik, SDDS Plus. Det är den högsta av tre kvalitetsnivåer och innebär att den svenska statistiken lever upp till ett antal högt ställda krav som IMF ställer. Finanskrisen som drabbade världsekonomin hösten 28 och som ledde till en djup lågkonjunktur, visade att det fanns brister när det gällde att upptäcka finansiella risker och vilken effekt olika störningar kunde ge. Det är inte omöjligt att krisen kunde ha blivit mindre allvarlig om det funnits ordentlig information om hur det egentligen var ställt inom den finansiella sektorn, och hur riskerna fördelades i den gränsöverskridande handeln med finansiella instrument. En standard i flera nivåer IMF satte redan 1996 upp riktlinjer för datastandard i fondens medlemsländer. Det ursprungliga syftet var att främja spridning av jämförbar statistik inom ett antal viktiga områden för den ekonomiska och finansiella statistiken. Bakgrunden var att man upplevde att det fanns brist på information vid den internationella finanskrisen 1994-, som hade sitt ursprung i Mexiko. IMF beslöt att dela upp standarden i två nivåer. Den högre nivån fick namnet Special Data Dissemination Standard (SDDS) och innefattar krav på att data inom vissa kategorier ska finnas tillgängliga så att beslutsfattare och investerare ska kunna fatta korrekta beslut utifrån dessa. Att uppfylla SDDS kan ses som en kvalitetsstämpel och ger större tillgång till internationella kapitalmarknader. Länder som ännu inte uppfyller kraven enligt SDDS kan ansluta sig till General Data Dissemination System (GDDS) som är den lägsta nivån inom standarden. GDDS innehåller ett ramverk för att utveckla ländernas ekonomiska statistik och är tänkt att fungera som ett stöd för de länder som ännu inte uppfyller kraven i SDDS, för att de senare ska kunna ansluta sig. Historisk utveckling för IMF:s datastandard Antal anslutna länder 2 15 GDDS SDDS SDDS Plus Sverige har varit med från början Sverige var redan 1996 aktiva i arbetet med en internationell datastandard och vi anslöt oss till SDDS kort efter lanseringen. Det bör påpekas att kraven inom SDDS i de flesta fall är mjukare än motsvarande krav som ställs på statistiken av exempelvis EU och ECB. Men i vissa fall innebär SDDS att data behöver tas fram och levereras på ett annat sätt än till andra internationella organisationer. Inom de ingående datakategorierna ställs krav på statistikens täckning (coverage), frekvens (periodicity) och aktualitet (timeliness). Standarden innefattar även krav på att statistiken ska vara offentlig och publiceras samtidigt för samtliga användare, vara politiskt oberoende samt hålla en viss kvalitet. Med det menas att man följer internationellt accepterade metoder och de manualer och statistiska ramverk som finns inom respektive område. Datakategorierna delas in i fyra huvudgrupper; Reala sektorn, Offentliga sektorn, Finansiella sektorn samt Utlandssektorn. Reala sektorn innefattar exempelvis nationalräkenskaper, arbetsmarknads- och prisstatistik. Inom offentliga sektorn ingår statistik om offentliga sektorns respektive statens transaktioner och skulder, inom den finansiella sektorn ingår olika finansmarknadsindikatorer såsom bankernas tillgångar och skulder och inom utlandssektorn exempelvis betalningsbalansstatistik, uppgifter om valutareserven samt utrikeshandel. En viktig del i SDDS är att länderna tillhandahåller metadata för samtliga datakategorier. Det innebär att man detaljerat beskriver metoder, källor och liknande. Då standarden gäller för hela världen, och det är stor skillnad mellan ländernas ekonomier samt hur utvecklade statistiksystemen är, så går det inte alltid att få helt jämförbar statistik. Genom att offentliggöra detaljerade beskrivningar av metadata så tydliggörs dock eventuella skillnader mellan länderna. En annan viktig del är att de anslutna länderna offentliggör den senaste statistiken för respektive datakategori på en nationell webbsida. Varje land ansvarar själva för att uppdatera en sådan sida, men en ingång där man hittar samtliga länders webbsidor finns på IMF:s webbplats. Inom SDDS ska den nationella webbsidan utformas så att det senaste värdet samt närmast föregående värde ska finnas för samtliga datakategorier. Genom åren har en del utökningar gjorts, till exempel att länkar ska finnas för de som vill se längre tidsserier av statistiken Källa: IMF Från SDDS till SDDS Plus Datastandarden har under åren tjänat sitt syfte väl, och studier som gjorts har visat att anslutna länder, framförallt bland utvecklingsländerna, har minskat sina upplåningskostnader och fått mindre valutakurssvängningar. Anledningen är att den större tillgången till information gjort att marknaden justerat ner riskbedömningen av dessa länder på den internationella kapitalmarknaden. 12 Statistiska centralbyrån

13 SCB-Indikatorer mars I FOKUS Den senaste finanskrisen visade dock att historien från 199-talskrisen upprepade sig, och till och med överträffade den, då världsekonomin drabbades ännu hårdare vid krisen IMF kom fram till att den gällande standarden inte var tillräcklig och därför inleddes ett arbete för att utöka SDDS. I februari fattade IMF beslut om att datastandarden skulle utökas med en tredje nivå, SDDS Plus. Anslutning till SDDS Plus är öppen för samtliga SDDS-länder men särskilt systemviktiga länder med stora finansiella sektorer, däribland Sverige, uppmuntrades av IMF att ansluta sig så snart som möjligt. Regional fördelning för IMF:s datastandard Antal anslutna länder mars Källa: IMF Afrika Asien & Oceanien Europa GDDS SDDS SDDS Plus Mellanöstern & Nord- & Centralasien Sydamerika SDDS Plus ställer hårdare krav Den 18 november lanserade IMF slutligen SDDS Plus. Standarden motsvarar den tidigare SDDS, men innebär hårdare krav med små möjligheter för landsspecifika undantag samtidigt som nio nya datakategorier måste ingå. Vid anslutningstillfället finns krav på att uppfylla minst fem av dem, men samtliga nio måste vara helt uppfyllda senast 219. De nya kategorierna som lagts till behandlar exempelvis finansiell statistik kring olika sektorers tillgångar och skulder, offentliga sektorns transaktioner och skulder, värdepappersstatistik och särskilt viktiga finansiella indikatorer. Ett krav är även att landet rapporterar ett antal undersökningar till IMF kring portföljinvesteringar, direktinvesteringar samt valutareserv. En stor förändring är samtidigt hur data presenteras på den nationella webbsidan. Datafilerna med de senaste indikatorerna ska publiceras i ett fastställt format så att IMF lätt kan scanna av datat och upptäcka eventuella riskfaktorer i tid. Dessutom ska det, precis som tidigare, finnas länkar till tidsserier från respektive statistikproducent samt aktuell metadata. Vid lanseringen i november offentliggjordes det att nio länder anslutit sig. Förutom Sverige är det Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Filippinerna, Portugal, Spanien och USA. I mitten av februari i år uppgraderades Sverige från SDDS till SDDS Plus, och var då det andra landet i världen som gjorde det. Till dags dato (slutet av mars ) har samtliga ovanstående länder förutom Filippinerna, uppgraderats till SDDS Plus. Anslutna länder mars SDDS Plus 8 SDDS 63 GDDS 118 Ej anslutna IMF-länder 14 IMF-länder totalt 196 Anslutna, ej IMF-länder 2 Källa: IMF Riksbankschefen Stefan Ingves uttalade sig i samband med anslutningen med orden: Anslutning till SDDS Plus är i linje med Sveriges syn på öppenhet och transparens samt betydelsen av internationellt jämförbar statistik av god kvalitet. Det faktum att Sverige är ett land med en stor finansiell sektor gör det naturligt för oss att följa IMF:s rekommendationer för systemviktiga länder att ansluta sig till SDDS Plus. SCB nationell koordinator för Sverige Statistiken under SDDS Plus omfattar ett brett område och produceras i Sverige av ett antal olika myndigheter. Utöver SCB bidrar även Riksbanken, Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Konjunkturinstitutet. Dessutom hämtas underlag för att beräkna finansiella indikatorer från Finansinspektionen. Från starten 1996 agerade Riksbanken nationell koordinator för SDDS, men den rollen har övertagits av SCB från och med 1 januari. Det innebär rent praktiskt att SCB samordnar datarapporteringen och fungerar som kontakt gentemot IMF samt ansvarar för den nationella webbsidan som numera finns på SCB:s webbplats. Det återstår fortfarande en del arbete innan Sverige uppfyller SDDS Plus-kraven till hundra procent. Vid anslutningstillfället uppfyllde Sverige sex av de nya datakategorierna, men de återstående tre kommer att publiceras senare under. Att Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig till IMF:s högsta datastandard visar dock att vårt ekonomisk-statistiska system står sig väl i jämförelse med övriga länder i världen. Läs mer IMF:s webbsida: Länder anslutna till SDDS Plus: Sveriges nationella webbsida: Johannes Holmberg, analytiker, nationalräkenskaperna Statistiska centralbyrån 13

14 SCB-Indikatorer mars Investeringar inom tjänstesektorn Årlig volymförändring i procent. Fasta priser procent Varuhandel Transport IT Finans Minskade investeringar väntas inom transport En bransch som stått för stora investeringar under senare år är transport- och magasineringsbranschen. Investeringsenkäten i februari visade att investeringsvolymerna i fjol uppgick till 18,9 miljarder vilket innebar en volymökning på 4 procent. I år tror företagen däremot på en liten dämpning då investeringarna väntas sjunka med 1 procent. Byggmarknad Ökad brist på arbetskraft Enligt Konjunkturbarometern har orderstockar och byggande sammantaget fortsatt att öka inom bygg- och anläggningsverksamhet de senaste tre månaderna. Läget fortsätter dock att skilja sig åt mellan hus- och anläggningsbyggare. Husbyggarna uppger att orderstockar och byggande ökat rejält de senaste tre månaderna och orderstocksomdömena är mindre negativa än normalt. Anläggningsbyggarna rapporterar däremot om oförändrade orderstockar och här är ungefär hälften av företagen missnöjda med orderstockens storlek. Dock uppges anläggningsbyggande ha ökat något de senaste månaderna. Sysselsättningen har ökat bland husbyggarna, men minskat något bland anläggningsbyggarna. Samtidigt har andelen husbyggare som anger arbetskraft som främsta hinder för ökat byggande stigit från 51 procent förra månaden till 62 procent (icke säsongrensad andel). Även anläggningsbyggarna rapporterar nu om en viss brist på arbetskraft. Både hus- och anläggningsbyggare är optimistiska om utvecklingen de kommande tre månaderna och såväl orderstock som byggande och sysselsättning väntas öka. 62 procent av företagen tror att anbudspriserna kommer att vara oförändrade på tre månaders sikt medan 38 procent tror att de kommer att stiga, vilket är en betydligt högre andel än normalt. Byggkostnader Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s faktorprisindex för flerbostadshus Januari februari +,1 procent Faktorprisindex gick upp med,1 procent mellan januari och februari, Entreprenörens kostnad steg med,2 procent. Gruppen Transporter, drivmedel och elkraft steg med 1,4 procent. Maskin- och Byggmaterialkostnaderna gick båda upp,2 procent. Löner var oförändrade. Omkostnader ökade med,1 procent. Störst prisökning bland Byggmaterial i februari hade VVS-material, som gick upp med,7 procent. Järn och stål och vita varor ökade med,3 procent. Övrigt byggmaterial sjönk med,5 procent. Betongvaror, golvmaterial och målning var alla oförändrade. Byggherrekostnader gick ner med,7 procent. Främsta orsaken till nedgången var räntan som gick ned med 6,9 procent. Faktorprisindex för flerbostadshus Förändring i procent feb 15/jan 15 feb 15/feb 14 Entreprenadkostnader,2 1,2 Byggmaterial,2 1,2 Löner, 2,4 Maskiner,2,2 Transporter, drivmedel, elkraft 1,4 2,5 Omkostnader,1 1,9 Byggherrekostnader,7 1,5 Total byggkostnad,1 1, Februari februari +1, procent Faktorprisindex steg med 1, procent mellan februari och februari. Entreprenörens kostnader ökade med 1,2 procent, vilket påverkade totalindex uppåt med 1,1 procentenheter. Byggmaterial hade den största påverkan på entreprenörens kostnader. Löner ökade med 2,4 procent. Omkostnader och Maskiner steg med 1,9 respektive,2 procent. Priset på Byggmaterial ökade med 1,2 procent. Kostnader för Transporter, drivmedel och elkraft föll med 2,5 procent. Inom den gruppen sjönk dieselolja och elkraft med 6,9 procent respektive 6,2 procent. Lastbilstransporter inom samma grupp sjönk något. Byggherrekostnader sjönk med 1,5 procent. Det beror på att räntekostnader sjönk med 24 procent på årsbasis. Näringsliv Produktionen i näringslivet Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s produktionsindex över näringslivet Tobias Fagerberg Stigande produktion inom näringslivet Året började starkt för produktionen inom näringslivet. I 14 Statistiska centralbyrån

15 SCB-Indikatorer mars januari hade samtliga delindex en positiv utveckling. Den totala produktionen inom näringslivet ökade i säsongrensade tal med,4 procent jämfört med föregående månad. Den starkaste utvecklingen stod byggproduktionen för som ökade med 1,2 procent. Även tjänsteproduktionen och industriproduktionen hade en svagt positiv utveckling i januari. Näringslivets produktionsutveckling Säsongrensade värden. Index = Tjänster PIN Priser Konsumentpriser Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s konsumentprisindex Gissele Milanovici Inflationstakten steg i februari Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, uppgick till,1 procent i februari, vilket är en uppgång från föregående månad då inflationstakten var,2 procent. Inflationstakten Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år procent 4 9 Bygg Industri 3 2 KPIF Positiv utveckling för perioden november januari Produktionen under perioden november januari uppvisade en positiv utveckling jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Under november januari ökade produktionen inom näringslivet med,9 procent, i säsongrensade tal, jämfört med perioden augusti oktober. Industrisektorn som är den näst största delsektorn inom näringslivet bidrog mest till uppgången men även byggproduktionen uppvisade en stark utvecklingen med en produktionsökning på 2,6 procent. Tjänsteproduktionen stod för den minsta ökningen jämfört med föregående tremånadersperiod. Produktionen i näringslivet Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/ dec 14 aug okt 14 jan 14 2) Industri inkl. energi,1 1,2,8 Bygg 1,2 2,6 11,2 Tjänster,4,5 2,8 Totalt,4,9 2,6 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat 1-1 KPI Till inflationstakten bidrog högre priser på restauranger och logi (2,5 procent), höjda hyror på hyres- och bostadsrättslägenheter (1,7 procent) samt ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,7 procent) uppåt med vardera,2 procentenheter. Uppgången motverkades framförallt av fortsatt minskade räntekostnader ( 13, procent) som bidrog nedåt med,6 procentenheter och prissänkningar på drivmedel ( 7,8 procent) bidrog ytterligare nedåt med,3 procentenheter. Konsumentprisernas utveckling December föregående år= index 11 Uppgång jämfört med föregående år Jämfört med januari ökade näringslivets produktion i kalenderkorrigerade tal med 2,6 procent. Utvecklingen var starkast för byggproduktionen som ökade med 11,2 procent. Industriproduktionen uppvisade däremot en svag minskning jämfört med i fjol medan tjänsteproduktionen stod för en ökning med 2,8 procent. Första kvartalet har sammanfattningsvis fått en bra start med en övervägande stark utveckling D J F M A M J J A S O N D Statistiska centralbyrån 15

16 SCB-Indikatorer mars Högre priser på kläder Mellan januari och februari steg KPI med,7 procent. I februari bidrog högre priser på drivmedel (6,4 procent) och kläder (5,8 procent) uppåt med,2 procentenheter vardera. Klädpriserna gick upp på grund av vinterreans slut och lanseringen av den nya vårkollektionen. Även prishöjningar på utrikes flygresor (13, procent), flygcharter (4,1 procent) samt livsmedel (,7 procent) påverkade uppåt med ytterligare,1 procentenhet vardera. Samtidigt motverkades uppgången av minskade räntekostnader för egnahem ( 2,1 procent) som påverkade nedåt med,1 procentenhet. Konsumentprisernas förändring Februari.. Bidrag till.. Förändring från förändring.. Föregående feb sedan feb.. månad Livsmedel och alkoholfria drycker,8 1,7,2 Alkoholhaltiga drycker och tobak,7 2,7,1 Kläder och skor 4,5,6, Boende,4 1,4,4 Inventarier och hushållsvaror,8,7, Hälso- och sjukvård,2,, Transport 2,7,4, Post och telekommunikationer, 2,,1 Rekreation och kultur,3,3, Utbildning 1,1 2,5, Restauranger och logi,7 2,5,2 Div varor och tjänster, 1,1,1 KPI totalt,7,1,1 Procentenheter Även den underliggande inflationen steg Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var,9 procent i februari. Det var den högsta inflationstakten enligt detta mått på den underliggande inflationen sedan september. Från januari till februari steg KPIF med,8 procent. Under samma period förra året steg KPIF med,5 procent. Sveriges inflationstakt högst i EU För att göra internationella jämförelser av prisutvecklingen produceras ett harmoniserat konsumentprisindex, HIKP. Det svenska HIKP har alltsedan september då inflationstakten nådde en lägsta nivå, stigit från, procent till,7 procent i februari. Sverige har nu den högsta inflationstakten inom hela EU. Från januari till februari steg HIKP med,8 procent och under samma period förra året steg HIKP med,5 procent. De senast publicerade HIKP-talen för EU-länderna avser februari. Inflationstakten för EU var då,2 procent, vilket var en uppgång från januari då den var,5 procent. Inflationen i EMU-området ökade från,6 procent i januari till,3 procent i februari enligt preliminära siffror. HIKP-inflationen i Finland var oförändrad från föregående månad,,1 procent och i Danmark steg den från,3 procent till, procent från januari till februari. I Norge sjönk inflationstakten från 1,9 procent i januari till 1,8 procent i februari och i Island från,1 procent till,8 procent. Inflationstakten i olika länder EU-länder och Norge enligt HIKP procent Nederländerna jan 15/jan 14 Euroområdet feb 15/feb 14 Frankrike EU Tyskland Finland Danmark, USA, Storbritannien, Sverige Kina Norge -1, -,5,,5 1, 1,5 2, 2,5 Den amerikanska prisnivån var i februari oförändrad på årsbasis, det vill säga en inflationstakt om, procent. I Kina var inflationen högre än väntat, och steg från,8 procent i januari till 1,4 procent i februari, framför allt beroende på högre priser på livsmedel och tjänster. Priserna i producent-, exportoch importleden Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s producentprisindex Importpriserna vänder upp med oljan På importmarknaden steg priserna med 2,7 procent mellan januari och februari. Den främsta bakomliggande orsaken är stigande oljepriser efter nedgång sju månader i rad. På hemmamarknaden steg priserna med,5 procent och på exportmarknaden med 1,6 procent under samma period. Uppgången på exportmarknaden kan till viss del förklaras av en stark amerikansk dollar. Export-, import- och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år procent Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex 16 Statistiska centralbyrån

17 SCB-Indikatorer mars Producentpriserna totalt, det vill säga hemmapriserna sammanvägt med exportpriserna, ökade med 1,1 procent. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriserna på hemmamarknaden tillsammans med importpriserna, steg med 1,7 procent från januari till februari. Jämfört med februari förra året har producentpriserna totalt ökat med 1,9 procent. Under samma period har priserna ökat med 4, procent på exportmarknaden och med,6 procent på importmarknaden. På hemmamarknaden har priserna sjunkit med,2 procent i årstakt. Jämfört med februari har priserna för inhemsk tillgång stigit med,3 procent. Arbetsmarknad Sysselsättning och arbetslöshet Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar Miaomiao Zhu Antalet sysselsatta i åldern år ökade med 82 till 4 73 i februari, icke säsongrensat. Antalet arbetslösa var 433, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent. Antalet arbetade timmar uppgick till 157,2 miljoner per vecka. Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta samt en arbetslöshet på 7,9 procent. AKU:s redovisningar av undergrupper är osäkrare än normalt på grund av bortfallets fördelning. Uppgifterna avseende arbetskraften och sysselsättningen för kvinnor kan vara något överskattade och något underskattade för männen. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstatistik visar på en fortsatt minskning av inskrivna arbetslösa, men i betydligt långsammare takt än tidigare. I slutet av februari var 386 personer inskrivna som arbetslösa, en minskning med 19 personer jämfört med februari. Antalet nya lediga platser uppgick till 97, vilket är 21 fler än för ett år sedan. I februari fick 38 personer ett arbete, en minskning med 5 jämfört med samma månad föregående år. Fler personer i arbetskraften Antalet personer i åldern år som var i arbetskraften uppgick enligt icke säsongrensade data till i februari. Jämfört med februari är det en ökning med 83. Bland kvinnorna uppgick antalet personer i arbetskraften till 2 46, en ökning med 62. Motsvarande tal för männen var Ökningen av arbetskraften förklaras uteslutande av utrikes födda. Det relativa arbetskraftstalet ökade med,6 procentenheter till 71,3 procent. Bland kvinnorna ökade arbetskraftstalet med 1,4 procentenheter till 68,9 procent och bland männen var det 73,7 procent. Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet personer i arbetskraften. I februari uppgick antalet i arbetskraften till 5 223, vilket motsvarar ett relativt arbetskraftstal på 72,2 procent. Sysselsättningen fortsätter öka bland utrikes födda I februari var antalet sysselsatta i åldern år 4 73, icke säsongrensat. Det är en ökning med 82 jämfört med februari. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 58 till Bland männen var antalet Ökningen av antalet sysselsatta förklaras främst av en ökning bland utrikes födda med 7. Sysselsättningsgraden i åldern år ökade med,7 procentenheter till 65,4 procent. Bland kvinnorna ökade sysselsättningsgraden med 1,3 procentenheter till 63,3 procent och bland männen var den 67,4 procent. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökade med 2,8 procentenheter till 58,5 procent. Sysselsättningsgrad Ålder år. Sysselsatta som andel av befolkningen. Säsongrensade och utjämnade månadsvärden procent Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta. I februari uppgick antalet sysselsatta till 4 813, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 66,5 procent. Arbetade timmar Det totala antalet arbetade timmar i februari uppgick i genomsnitt till 157,2 miljoner per vecka, enligt icke säsongrensade data. Säsongrensade och utjämnade data visar på små förändringar av antalet arbetade timmar. I februari uppgick antalet arbetade timmar till i genomsnitt 145,9 miljoner per vecka. Statistiska centralbyrån 17

18 SCB-Indikatorer mars Arbetsmarknad Antal sysselsatta, Antal arbetade Ant. arbetslösa 1 -tal timmar, 1 -tal 1 -tal.. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Uppgifterna baserar sig på åldersindelningen i AKU, dvs år, och antal arbetslösa inkluderar heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. Små förändringar av arbetslösheten I februari var antalet arbetslösa i åldern år 433, icke säsongrensat, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent. Antalet arbetslösa män och kvinnor var 233 respektive 2. För männen var det relativa arbetslöshetstalet 8,6 procent och för kvinnorna 8,1 procent. Bland ungdomar i åldern år var 154 arbetslösa och av dessa var 86 heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 24,7 procent av arbetskraften. Säsongrensade och utjämnade data visar på en svag ökning av antalet arbetslösa samt små förändringar av arbetslöshetstalet. I februari uppgick antalet arbetslösa till 41, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,9 procent. Bland ungdomar i åldern år var arbetslöshetstalet 22,2 procent i februari. Relativ arbetslöshet Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. Säsongrensade och utjämnade månadsvärden procent Minskning av antalet inskrivna arbetslösa Antalet inskrivna arbetslösa, som utgörs av de öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i slutet av februari till 386. Jämfört med föregående år är det en minskning med 19 personer. Bland de inskrivna arbetslösa var 22 öppet arbetslösa och 183 personer deltog i program med aktivitetsstöd. Antalet nya lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar var 97, vilket är 21 fler än motsvarande månad föregående år. Under februari fick 38 personer ett arbete vilket är 5 färre än februari. Antalet varslade uppgick till 4 6, en ökning med 1 jämfört med februari. Arbetskraftskostnader & löner Senaste uppgift: december Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik Den preliminära genomsnittliga timlönen för arbetare var under december 158,8 kronor exklusive övertidstillägg och 16,7 kronor inklusive övertidstillägg, vilket är en ökning i båda fallen med 2,1 procent jämfört med december. Under december var den preliminära genomsnittliga månads lönen för tjänstemän kronor exklusive rörliga tillägg och kronor inklusive rörliga tillägg, vilket är en ökning med 2,6 respektive 2,5 procent jämfört med december. Löneutveckling inom den privata sektorn Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år Arbetare Tjänstemän Arbetskostnaden för en arbetare inom utvinning av mineral och tillverkningsindustrin har för december beräknats till 281,9 kronor per timme, vilket ger ett arbetskostnadsindex på 118,9 en förändring med 2,1 procent jämfört med december. Arbetskostnaden för en arbetare inom den privata sektorn totalt har för december beräknats till 26,6 kronor per timme och för tjänstemän inom den privata sektorn till kr per månad. Detta ger ett arbetskostnadsindex för arbetare på 116,6 en ökning med 2,3 procent jämfört med december. Motsvarande index för tjänstemän blir 118,3 en ökning med 3, procent jämfört med december. Finansmarknad Överraskande räntesänkning av Riksbanken Efter ett extrainkallat möte meddelade Riksbanken den 18 mars att man sänker reporäntan med,1 procentenheter till,25 procent. Samtidigt fortsätter stödköpen av statsobligationer med ytterligare 3 miljarder kronor. Tid- 18 Statistiska centralbyrån

19 SCB-Indikatorer mars punkten för sänkningen syftade sannolikt till att överraska marknaden och försvara den kronförsvagning som tidigare sänkningar bidragit till. Riksbanken betonar återigen att man är beredd att göra penningpolitiken mer expansiv vid behov, allt för att säkra inflationsuppgången och höja förväntningarna om den kommande inflationen. Inflationsförväntningarna blir särskilt viktiga inför höstens avtalsrörelse. Ett svagt förtroende för inflationsmålet skulle kunna bidra till lägre reallöneökningar som innebär försämrade möjligheter att få upp inflationen. Korta räntor 3 mån statsskuldväxlar (motsv) procent 2,5 2, 1,5 1,,5 USA Sverige Valutakurser Svenska kronor i förhållande till dollar och euro. Månadsgenomsnitt SEK 11, 1,5 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, Källa: Riksbanken Valutakursindex för kronan Månadsgenomsnitt TCW-index = 14 euro US dollar, EUR 135 -,5 Källa: Riksbanken 13 Räntekurvan planade ut när både korta och långa svenska räntor föll efter beskedet. Interbankräntan 3 månaders Stibor är i slutet av månaden negativ. Avkastningen på både korta och långa amerikanska räntor ökade något under mars och var i slutet av månaden,42 respektive 2 procent Långa räntor 1-åriga statsobligationer procent Sverige USA Tyskland 11 Källa: Riksbanken Ökad utlåningstillväxt För tredje månaden i rad ökade tillväxttakten för hushållens lån hos banker och bostadsinstitut. I februari uppgick den till 6,2 procent. Ökningen berodde till stor del på att tillväxttakten för bostadslånen steg till 6,6 procent. Även tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag ökade och uppgick i februari till 5, procent. Den genomsnittliga nyutlåningsräntan till hushåll för bostadsändamål sjönk under februari och uppgick till 1,81 procent Källa: Riksbanken Som avsett försvagades kronan något mot både euron och den amerikanska dollarn i samband med den svenska räntesänkningen. Dollarn handlades i slutet av månaden för 8,62 kronor och euron för 9,29 kronor. Sett till medelvärde över månaden stärktes dock kronan mot euron med 2,6 procent men försvagades mot dollarn med,1 procent. Statistiska centralbyrån 19

20 SCB-Indikatorer mars MFI:s utlåning Årlig tillväxttakt, procent Hushåll Den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen gjorde nyligen klart att hon räknar med gradvisa räntehöjningar med start i år. Feds bedömning är dock att ekonomin än så länge är något för svag och konstaterar att en höjning inte är aktuell i april. Trots positiva reaktioner på beskedet gick Dow Jones och Nasdaq ned med 2, procent respektive 1,3 procent under mars månad. Frankfurtbörsen fortsatte däremot uppåt och DAX-index landade på plus 5 procent för mars. Även i Japan var tongångarna positiva där Nikkei steg med 2,2 procent. I London gick börsen ned med 1,7 procent. -5 Icke-finansiella företag Elin Henriksson och Andreas Hörnqvist, Finansmarknadsstatistik Blandat utfall på världens börser Riksbankens räntebesked ledde till en tillfällig uppgång under en annars svajig månad på Stockholmsbörsen. Efter både upp- och nedgångar landade Affärsvärldens AFGX-index till slut på -1,1 procent för mars. På grund av den goda inledningen på året steg dock börsen med 14,5 procent under det första kvartalet. Aktiekurserna Stockholmsbörsens generalindex, månadsgenomsnitt index = Glad Påsk önskar redaktionen 3 25 Källa: Affärsvärlden Ekonomisk statistik april Datum Avser period Inregistrering av fordon 1 mar Industrins orderingång 7 feb Industriproduktionsindex 7 feb Tjänsteproduktionsindex 7 feb Indikator över hushållens konsumtionsutgifter 9 feb Produktionsindex över näringslivet 9 feb Småhusbarometern 1 mar Konsumentprisindex 14 mar Arbetskraftsundersökningen 21 mar Detaljhandelns försäljning 28 mar Export, import och handelsnetto 28 mar Producentprisindex 28 mar Arbetskostnadsindex, privat sektor 3 feb 2 Statistiska centralbyrån

SCB-Indikatorer. Exporten på uppgång. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 4 5 maj 2015

SCB-Indikatorer. Exporten på uppgång. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 4 5 maj 2015 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Exporten på uppgång Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend Export Import 80 n Ökad tjänsteproduktion Sid 10 n Lägre budgetunderskott

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svag BNP-tillväxt första halvåret

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svag BNP-tillväxt första halvåret SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svag BNP-tillväxt första halvåret Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

SCB-Indikatorer. Handeln med utlandet ökar. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 4 november 2014

SCB-Indikatorer. Handeln med utlandet ökar. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 4 november 2014 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Handeln med utlandet ökar Utrikeshandel med varor Värdeutveckling i årstakt, trend 1 Import 5 Export -5-1 -15 n Uppgång i nybilsregistreringen

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Starkare tillväxt andra kvartalet

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Starkare tillväxt andra kvartalet SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Starkare tillväxt andra kvartalet Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

SCB-Indikatorer. Industriproduktionen vänder upp. Kommentarer & Analys. I fokus: Sveriges bostadsbyggande. ökar kraftigt sid 12. Nummer 6 2 juli 2015

SCB-Indikatorer. Industriproduktionen vänder upp. Kommentarer & Analys. I fokus: Sveriges bostadsbyggande. ökar kraftigt sid 12. Nummer 6 2 juli 2015 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Industriproduktionen vänder upp Industriproduktionsindex =, trend 15 85 n Lägre nybilsregistreringar Sid 9 n Finlands kräftgång fortsätter

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T BNP-tillväxten stärktes fjärde kvartalet Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till

Läs mer

SCB-Indikatorer Uppgång för utrikeshandeln Utrikeshandel med varor Export Import Hushållens Uppåt för personbilsregistreringarna konsumtion

SCB-Indikatorer Uppgång för utrikeshandeln Utrikeshandel med varor Export Import Hushållens Uppåt för personbilsregistreringarna konsumtion SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Uppgång för utrikeshandeln Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend 15 mdkr 1 Export 9 85 Import I fokus: n Uppåt för personbilsregistreringarna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten sjunker. Kommentarer & Analys. I fokus: Regionalräkenskaperna. snabbas upp sid 12. n Stark julhandel Sid 8

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten sjunker. Kommentarer & Analys. I fokus: Regionalräkenskaperna. snabbas upp sid 12. n Stark julhandel Sid 8 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Arbetslösheten sjunker Andel arbetslösa av arbetskraften Procent, trendskattning 8,2 8,1 8, 7,9 7,8 7,7 7,6 n Stark julhandel Sid 8 n Uppstuds

Läs mer

Tjänsteproduktionsindex Månadsvärden. Trend

Tjänsteproduktionsindex Månadsvärden. Trend Orderingången fortsatte ner sid 4 Industriinvesteringarna väntas öka 212 sid 5 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 12 22 december Avmattning i tjänstesektorn Tjänsteproduktionsindex

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 21 DECEMBER 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

SCB-Indikatorer. Detaljhandeln vände upp i maj. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 6 27 juni 2013

SCB-Indikatorer. Detaljhandeln vände upp i maj. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 6 27 juni 2013 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Detaljhandeln vände upp i maj Försäljningsvolym i detaljhandeln Säsongrensade månadsvärden. Index = 18 16 14 12 98 96 I fokus: n Nedåtrekyl

Läs mer

SCB-Indikatorer. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 4 3 maj n Tjänsteproduktionen minskade Sid 10

SCB-Indikatorer. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 4 3 maj n Tjänsteproduktionen minskade Sid 10 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Nedgången av arbetslösheten har upphört Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15 74 år 9 8 Säsongrensat och utjämnat 7 Säsongrensat n Tjänsteproduktionen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Nyregistreringar av lastbilar Antal per månad. Trend

Nyregistreringar av lastbilar Antal per månad. Trend Stark uppgång för detaljhandeln sid 7 Kraftigt höjda importpriser sid 1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 5 31 maj Lastbilsmarknaden allt starkare antal 5 Nyregistreringar

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Viss dämpning av BNP-tillväxten

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Viss dämpning av BNP-tillväxten SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Viss dämpning av BNP-tillväxten Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

SCB-Indikatorer. Industrin bromsar in. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 2 november 2016

SCB-Indikatorer. Industrin bromsar in. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 2 november 2016 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Industrin bromsar in Industrins produktion och orderingång Index 21=, trendskattning 15 IPI trend 95 9 Order trend 85 21 n Handelsnettot åter

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Stabil men svag BNP-tillväxt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Stabil men svag BNP-tillväxt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Stabil men svag BNP-tillväxt Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

SCB-Indikatorer Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Företagens Industriproduktionen vände upp finansierings-

SCB-Indikatorer Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Företagens Industriproduktionen vände upp finansierings- SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Säsongrensade månadsvärden, index = 11 15 9 I fokus: n Industriproduktionen

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

SCB-Indikatorer Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Export Import Detaljhandeln Relativt stark julhandel i ett bransch-

SCB-Indikatorer Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Export Import Detaljhandeln Relativt stark julhandel i ett bransch- SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend 15 mdkr Export 95 9 Import 85 8 75 7 I fokus: n Relativt stark

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Industriproduktionen vänder uppåt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Industriproduktionen vänder uppåt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Industriproduktionen vänder uppåt Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsdata samt trendskattning. Index = 85 I fokus: n Svagt avslut

Läs mer

Hastigt fall i BNP. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10

Hastigt fall i BNP. Förändring från föregående kvartal, årstakt. Procent % % 10 Starkt handelsnetto sid 6 Lägre konsumentpriser sid 1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Hastigt fall i BNP NUMMER 2 29 februari 212 Förändring från föregående kvartal, årstakt.

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Oförändrad BNP fjärde kvartalet

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Oförändrad BNP fjärde kvartalet SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Oförändrad BNP fjärde kvartalet Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Procentuell förändring från föregående kvartal, årstakt 15 1 5-5 -1-15

Läs mer

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005 Konjunkturbarometern Kvartal April 25 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 28 april 25 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

SCB-Indikatorer. Positiv trend för sysselsättningen. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12

SCB-Indikatorer. Positiv trend för sysselsättningen. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Positiv trend för sysselsättningen Sysselsättningsgrad Procentuell andel av befolkningen 15 74 år. Trend 67 66 65 64 I fokus: n Industrins

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q #5

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q #5 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT 1#5 NULÄGE totalt försäljning ökade med 3,9 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2015, vilket motsvarar en försäljningstillväxt på 4,9 procent. Den goda

Läs mer

Ljusning i industrikonjunkturen sid 4 Tjänstesektorn backar sid 10. Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter

Ljusning i industrikonjunkturen sid 4 Tjänstesektorn backar sid 10. Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter Ljusning i industrikonjunkturen sid 4 Tjänstesektorn backar sid 1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 3 3 mars Bra start på året för detaljhandeln Detaljhandel Försäljningsvolym.

Läs mer

SCB-Indikatorer. Full gas på fordonsmarknaden. Kommentarer & Analys. I fokus: Tjänstesektorn i ett branschperspektiv. sid 12

SCB-Indikatorer. Full gas på fordonsmarknaden. Kommentarer & Analys. I fokus: Tjänstesektorn i ett branschperspektiv. sid 12 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Full gas på fordonsmarknaden Nyregistreringar av personbilar Tusental per månad 4 Faktiska Trend 3 2 1 Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

SCB-Indikatorer Hushållskonsumtionen dämpas Hushållens konsumtionsindikator Tjänstesektorn Lägre tjänsteproduktion

SCB-Indikatorer Hushållskonsumtionen dämpas Hushållens konsumtionsindikator Tjänstesektorn Lägre tjänsteproduktion SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Hushållskonsumtionen dämpas Hushållens konsumtionsindikator Volymindex =, trend 18 16 14 12 98 96 n Lägre tjänsteproduktion Sid 11 n Dramatiskt

Läs mer

Fortsatt lågkonjunktur

Fortsatt lågkonjunktur Teknikföretagens konjunkturbarometer 2:A kvartalet 12 Teknikföretagens konjunkturbarometer för andra kvartalet omfattar bedömningar från 485 företag. Försäljningen uppgår till 53 Mdr SEK, varav 79 % säljs

Läs mer

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten minskar svagt. Kommentarer & Analys. I fokus: Att navigera bland inflationsmåtten. sid 12. Nummer december 2016

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten minskar svagt. Kommentarer & Analys. I fokus: Att navigera bland inflationsmåtten. sid 12. Nummer december 2016 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Arbetslösheten minskar svagt Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15 74 år 1 9 Säsongrensat och utjämnat 8 7 6 Säsongrensat 28 29 21 n Inflationstakten

Läs mer

Konjunkturbarometern December 2016

Konjunkturbarometern December 2016 Konjunkturbarometern December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM 08-453 59 00, INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 1650-9951 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under

Läs mer

SCB-Indikatorer. Uppgång för utrikeshandeln. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 3 4 april 2017

SCB-Indikatorer. Uppgång för utrikeshandeln. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 3 4 april 2017 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Uppgång för utrikeshandeln Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend 15 Export Import 85 n Inflationstakten steg ytterligare Sid 14 n

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sveriges ekonomi ökade takten

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sveriges ekonomi ökade takten SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Sveriges ekonomi ökade takten Bruttonationalprodukten, BNP Förändring från föregående kvartal, säsongrensat 2, procent 1,5 1,,5, -,5-1, n Bred

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT 1#5 NULÄGE totalt försäljning ökade med 2,5 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2015 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en försäljningstillväxt

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Procentuell förändring från föregående kvartal, årstakt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Procentuell förändring från föregående kvartal, årstakt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Fortsatt hygglig tillväxt Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Procentuell förändring från föregående kvartal, årstakt 15 procent 1 5-5 -1-15

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sysselsättningen ökade starkt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sysselsättningen ökade starkt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Sysselsättningen ökade starkt 12 Sysselsatta i åldern 15 74 år Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år, tusental 8 6 4 2 n

Läs mer

Konjunkturbarometern Februari 2015

Konjunkturbarometern Februari 2015 Konjunkturbarometern Februari 215 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 2 FEBRUARI 215 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Vi gör prognoser som används som beslutsunderlag

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Insatsvaruindustrin på uppgång. 105 Insatsvaror exkl. energi. Industri totalt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Insatsvaruindustrin på uppgång. 105 Insatsvaror exkl. energi. Industri totalt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Insatsvaruindustrin på uppgång Industriproduktion Volymindex =, trend 15 Insatsvaror exkl. energi Industri totalt n Ökning för personbilsregistreringen

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Med helårssiffror 2016 2016 ett år med svagare tillväxt för dagligvaruhandeln Den svenska dagligvaruhandeln kan summera 2016 med en tillväxt om 2,3 procent och

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN

STOCKHOLMSBAROMETERN STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter

Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter Trenden för handelsnettot bruten sid 7 Oförändrade producentpriser sid 11 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 4 29 april Stark nedgång för detaljhandeln Detaljhandel Försäljningsvolym.

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter

Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter Svag exportorderingång sid 5 Detaljhandeln ökar sid 7 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Ras för tjänsteproduktionen Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter Index

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2 2016 Med temabilaga URSPRUNGSMÄRKNINGEN FRÅN SVERIGE Optimistisk dagligvaruhandel Dagligvaruhandelns försäljning under andra kvartalet 2016 uppgick till 82,1

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sverige går fortsatt starkt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Sverige går fortsatt starkt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Sverige går fortsatt starkt Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt 6

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017 Med temabilaga Självscanning Svag inledning på året Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled ning på året.

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Maj 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Maj 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Maj 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 27 MAJ 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

SCB-Indikatorer. Exportefterfrågan ökar för industrin. Kommentarer & Analys. I fokus: Ungdomsarbetslösheten. minskar sid 12. Nummer 9 2 oktober 2015

SCB-Indikatorer. Exportefterfrågan ökar för industrin. Kommentarer & Analys. I fokus: Ungdomsarbetslösheten. minskar sid 12. Nummer 9 2 oktober 2015 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Exportefterfrågan ökar för industrin Exportorderingång industrin =, trend 15 n Tjänsteproduktionen dämpades Sid 1 n Italien ser ljuset i tunneln

Läs mer

Konjunkturbarometern Augusti 2015

Konjunkturbarometern Augusti 2015 Konjunkturbarometern Augusti 2 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 26 AUGUSTI 2 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Vi gör prognoser som används som beslutsunderlag för

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Konjunkturbarometern Januari 2017

Konjunkturbarometern Januari 2017 Konjunkturbarometern Januari KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM 08-453 59 00, INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 1650-9951 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2016 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer