E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svensk inflation högst i EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svensk inflation högst i EU"

Transkript

1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svensk inflation högst i EU Inflationstakt Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). Årlig förändring i procent 3,5 3, 2,5 2, EU 1,5 1,,5, -,5 Sverige -1, Källa: Eurostat n Stark exportorderingång Sid 5 n Hushållskonsumtionen vände upp Sid 9 I fokus: Svensk ekonomisk statistik i världstoppen sid 12 Kommentarer & Analys Nummer 3 2 april

2 SCB-Indikatorer mars INNEHÅLL Konjunkturläget... 2 Industri... 4 Utrikeshandel... 7 Handel, konsumtion och tjänster... 8 I fokus...12 Byggmarknad...14 Näringsliv Priser...15 Arbetsmarknad...17 Finansmarknad...18 Internationell utblick...21 Svenska ekonomiska indikatorer...24 Konjunkturläget Ny räntesänkning överraskade marknaden Riksbanken genomförde i mitten av mars en ny sänkning av reporäntan. Beskedet kom oväntat då det togs mellan ordinarie penningpolitiska möten och visar att Riksbanken menar allvar med att de tänker göra allt de kan för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna. Efter sänkningen med 1 räntepunkter in på negativt territorium i februari sänktes räntan denna gång med ytterligare 15 punkter vilket innebär att reporäntan ligger på,25 procent. I samband med räntebeskedet meddelades även att Riksbanken köper statsobligationer för ytterligare 3 miljarder samt att man är beredd att göra ännu mer om det behövs. Den främsta orsaken till räntesänkningen var att kronan stärktes en del under februari och början av mars vilket riskerar att på nytt få inflationstakten att vända nedåt. Beskedet innebar omedelbart en försvagning av kronan, därefter har kursen legat relativ oförändrad mot euron medan kronan stärkts något mot dollarn och pundet. Centralbankernas styrräntor Procent 5 undvika så paradoxalt nog kan denna tendens leda till nya räntesänkningar från Riksbankens håll. Jämför man den svenska prisutvecklingen med övriga Europas kan man konstatera att vår inflation ligger klart över EU-snittet. Faktum är att uppgången i februari innebar att Sverige då hade högst inflation av samtliga EU-länder enligt måttet harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). Hushållen mer positiva Konjunkturbarometern som tas fram av Konjunkturinstitutet (KI) har visat en något mer dämpad bild under inledningen av året än i slutet av fjolåret. Barometerindikatorn har backat tre månader i rad men dessförinnan var utvecklingen stark med en uppåtgående trend från maj till december. Industrins konfidensindikator fortsatte att stiga i januari för att sedan backa i både februari och i mars. Industristatistiken har annars visat positiva tecken med ett uppsving för produktionen fjärde kvartalet som följdes av ökningar för såväl produktion som orderingång i januari. Branschens konjunkturbedömning är fortsatt något bättre än normalt. Även övriga huvudsektorer i konjunkturbarometern noterade nedgångar i mars men samtliga konfidensindikatorer ligger fortfarande över sitt historiska genomsnitt. Det var över lag något mindre optimistiska prognoser än tidigare som låg bakom nedgången. 4 3 Euroländerna Hushållens konfidensindikator Index medelvärde= 2 1 Sverige USA Källa: Macrobond Inflationen på uppgång Räntan sänktes trots att inflationssiffrorna visat tendenser till en uppgång i början av året. KPI-inflationen kröp i februari över nollstrecket för första gången sedan i juli i fjol och den underliggande inflationen steg till den högsta noteringen på ett och ett halvt år. Om det är Riksbankens expansiva penningpolitik som redan gett denna effekt är dock svårt att uttala sig om. En kortsiktig effekt av de senaste inflationssiffrorna var att marknadsräntorna steg samtidigt som kronan stärktes. Detta är precis vad Riksbanken vill 9 85 Källa: Konjunkturinstitutet Ljuspunkten i konjunkturbarometern kom denna gång från hushållen där konfidensindikatorn steg och nu ligger över sitt historiska genomsnitt. Det var en betydande förbättring i mikroindex, det vill säga hushållens syn på den egna ekonomin, som låg bakom. Hushållens bedömning av Sveriges ekonomi försvagades däremot. Att hushållen 2 Statistiska centralbyrån

3 SCB-Indikatorer mars blivit mer positiva om sin egen ekonomi, särskilt till inköp av kapitalvaror, talar för att konsumtionen kommer att hållas uppe även framöver. Försäljningen inom detaljhandeln har varit stark i både januari och februari och framförallt sällanköpshandeln har rivstartat året. Goda prognoser för svensk BNP KI publicerade även en ny konjunkturbedömning i slutet av mars. I denna skrivs prognosen för BNP-tillväxten upp för både och 216. KI räknar med en tillväxt på 3,1 procent i år och 3,3 procent nästa år. Det är en uppjustering av decemberprognosen med,9 procentenheter för och de främsta skälen är starkare exportefterfrågan kombinerat med en svagare import. Den offentliga konsumtionen har också reviderats upp betydligt samtidigt som det starka fjärde kvartalet förändrat konjunkturbilden. Tillväxten för helåret landade på hyggliga 2,1 procent vilket var en bit över vad de flesta förväntat sig. Att KI justerar upp prognosen för trots att föregående år blev starkare än man tidigare trott gör att prognosen ser ännu starkare ut. Även OECD förbättrade sin syn på den svenska ekonomin i en färsk rapport. Deras tillväxtprognos ligger på 2,9 procent i år och 3, procent nästa år där hushållskonsumtionen och bostadsinvesteringarna väntas fortsätta att bidra starkt till BNP-tillväxten. OECD ser dock främst risker på nedsidan då det stora exportberoendet gör Sverige sårbart för en försämring i omvärlden. OECD kom samtidigt med ett antal rekommendationer för den ekonomiska politiken. De allt svagare studieresultaten i Sverige ses som ett stort problem och OECD rekommenderar att vidta åtgärder göra läraryrket mer attraktivt genom höjda löner och tydligare karriärmöjligheter. På arbetsmarknaden rekommenderar man att göra det lättare för unga och invandrare att få jobb genom ökad flexibilitet i ingångslönerna kombinerat med minskad skillnad i anställningsskydd mellan fasta och tillfälliga jobb. Oenighet om överskottsmålet En politisk diskussion har blossat upp om överskottsmålet för statens finanser. Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda om målet med överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel kan ersättas med ett balansmål. Allianspartierna vill å andra sidan se en bredare parlamentarisk utredning om hela det finanspolitiska ramverket och har lagt fram detta förslag i Riksdagens finansutskott. Samtidigt har regeringen presenterat sin ändringsbudget för och dessutom presenterat en del av förslagen till höstens stora budgetproposition vilken innehåller en rad poster för att öka statens inkomster. Bland dessa märks exempelvis höjda skatter på drivmedel samt sparande i investeringssparkonto och kapitalförsäkring, minskade skatteavdrag för ROT-tjänster samt höjda sociala avgifter för unga. Förslagen ska nu ut på remiss så det återstår att se hur den slutliga höstbudgeten kommer att se ut när förslagen är färdigförhandlade, men att det blir skattehöjningar i någon form för hushållen framöver verkar säkert. Frågan är hur mycket det slår på konsumtionen och tillväxten och hur arbetsmarknaden kommer att påverkas när det blir dyrare att anställa unga. Starkare konjunktur i Europa Konjunkturen i Europa ser ut att långsamt vara på väg upp. Med stöd av en svag euro och ECB:s stora stödköp av statsobligationer har konjunkturindikatorerna förbättrats. Det preliminära inköpschefsindexet för euroområdet var i mars på den högsta nivån sedan maj. Samtidigt visade EU-kommissionens konjunkturbarometer en tydlig uppgång. Konfidensindikatorn för euroländerna steg med 1,6 enheter till 13,9 vilket var den högsta nivån sedan juli. En stor del av uppgången förklaras av att Tyskland går starkare men även flera av de övriga euroländerna visar betydande uppgångar. Av de större länderna har i synnerhet Spanien stått för en stark uppryckning där konfidensindikatorn stigit nästan oavbrutet sedan hösten och under denna period lyft med drygt 25 enheter. Sveriges konfidensindikator har backat något under inledningen av men ligger fortfarande en bit över det historiska snittet. EU-kommissionens konjunkturbarometer Index medelvärde= Källa: EU-kommissionen Sverige Spanien Euroländer Fortsatt osäkerhet om Grekland I förra numret av SCB-Indikatorer skrev vi att läget i Grekland förbättrats då landet fått en förlängning av sitt räddningsprogram. Den reformlista som den grekiska regeringen har lovat att ta fram, och som var ett villkor för att nya lån skulle betalas ut, har dock ännu inte presenterats. Det är i dagsläget mycket oklart om det blir några låneutbetalningar och i så fall rycker en grekisk statsbankrutt allt närmare. Pengar har redan tagits från myndigheter och statliga företag för att kunna betala ut löner och pensioner och den 9 april förfaller ett lån från IMF på 448 miljoner euro som Grekland förmodligen inte kan betala tillbaka utan ny finansiering. Detta kan sätta käppar i hjulet inte bara för grekisk del utan även för den återhämtning som påbörjats i övriga Europa. Dollarn allt starkare Fortsatt goda utsikter i USA kombinerat med att läget i Europa fortfarande är svagt och att ECB genomför stora Statistiska centralbyrån 3

4 SCB-Indikatorer mars stödköp av statspapper har inneburit en kraftig förstärkning av dollarn gentemot euron. Växelkursen mellan dessa valutor var i mitten av mars den starkaste för dollarn på tolv år. Växelkurs EUR per USD 1,2 1,1 1,,9,8,7,6 2 Källa: Macrobond 25 Marknaden förväntar sig att en amerikansk räntehöjning tycker allt närmare men vid det senaste räntebeskedet från den centralbanken Federal Reserve kom inga signaler på att en räntehöjning kommer i närtid. Fed konstaterar att den amerikanska tillväxten saktat in något även om läget på arbetsmarknaden fortsatt att förbättras. Centralbanken tog dock bort termen tålamod i mötesprotokollet vilket får tolkas som att räntehöjningen kommer att genomföras någon gång under året. Kontentan av Feds senaste besked är att räntan kommer att höjas men att det sker i långsam takt för att inte stjälpa den pågående återhämtningen. Stark börsutveckling första kvartalet Centralbankernas expansiva penningpolitik har medfört otroligt låga marknadsräntor. Investerare letar därför febrilt avkastningsmöjligheter och det har höjt värderingen på aktier. Många börser har gått upp rejält under årets första kvartal. Generalindex på Stockholmsbörsen har exempelvis stigit med drygt 14 procent sedan årsskiftet. I exempelvis Frankfurt och Paris är börsuppgången ännu kraftigare där index stigit med 22 respektive 18 procent första kvartalet. I New York steg börsen kraftigt i februari men uppgången raderades ut av en nedgång i mars. Utveckling präglades av förväntningar på en kommande räntehöjning samtidigt som börsbolagens vinstprognoser skruvats ned. Dow Jonesindex var vid månadens utgång i stort sett oförändrad jämfört med årsskiftet. Nytt fall för oljepriset Under hösten var det stort fokus på det stora raset för oljepriserna som mer än halverades på ett halvår. Nedgången bottnade i slutet av januari och priserna steg därefter till mitten av februari för att därefter stabiliseras. I mars vände dock oljepriserna återigen nedåt. Den främsta orsaken var en fortsatt hög produktion från de stora oljeproducenterna även om prognoser pekar på att det kommer en produktionsminskning senare i år i USA. Det motverkas dock av ett ökat oljeutbud från exempelvis Iran så några tydliga tecken på en prisuppgång finns inte i dagsläget. Ett lågt oljepris bör stimulera tillväxten i världsekonomin i stort även om enskilda länder som är stora oljeproducenter kan drabbas negativt. Industri Efter relativt kraftiga ökningar av såväl industrins produktion som orderingång i december har den uppåtgående trenden fortsatt i januari. Den fortsatta ökningen i industriproduktionen indikerar ett trendbrott då det var andra månaden i följd som produktionen steg. Det har inte hänt sedan och sammantaget med att även orderingången fortsatte att öka i januari stärker det bilden av en stabil aktivitet inom tillverkningsindustrin. Den senaste konjunkturbarometern visar dock att stämningsläget bland industriföretagen försämrades i slutet av första kvartalet. Efter en nedgång i februari fortsatte konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin att minska i mars och indikatorn har backat nästan 6 enheter från i januari. Tendensen är nedåtgående men med ett värde på 11,2 ligger indikatorn fortfarande över det historiska genomsnittet. Företagens bedömningar om färdigvarulagrens storlek var mer pessimistiska i mars samtidigt som produktionsplanerna skruvades ner. Omdömena om färdigvarulagrens storlek ligger dock på en genomsnittlig nivå historiskt sett och på tre månaders sikt räknar företagen med att produktionen ökar. Omdömena om orderstockarnas storlek var något mer positiva i mars än månaden innan. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s industriproduktionsindex David Lööv Industriproduktionen ökade i januari Uppgången för den svenska industriproduktionen i december följdes upp med en mindre uppgång i januari. Produktionsökningen i januari var 1, procent i säsongrensade tal jämfört med månaden innan. Den positiva utvecklingen innebar första gången sedan januari där utvecklingen gått åt samma håll två månader i rad. Då följdes decembers nedgång av en nedgång i januari. För den senaste gången det var två månader i följd av positiv utveckling behöver man gå ända tillbaka till oktober. Statistiken är dock preliminär vilket innebär att eventuella revideringar skulle kunna leda till att månadens utveckling korrigeras. Bland industrins huvudgrupper var utvecklingarna blandade. Den stora huvudgruppen industrin för investeringsvaror gick starkt och ökade produktionen med 7,3 procent jämfört med december, vilket var den starkast bidragande orsaken till uppgången i den totala industrin. Uppgången var den andra i följd för investeringsvaruin- 4 Statistiska centralbyrån

5 SCB-Indikatorer mars dustrin vilket inte hänt sedan juli. Även den andra stora huvudgruppen, industrin för insatsvaror, ökade produktionen i januari. Ökningen var dock mer blygsamma 2,7 procent, i säsongrensade tal. Övriga tre huvudgrupper visade nedgång i januari, där den största återfanns i den tredje största huvudgruppen, industrin för icke-varaktiga konsumtionsvaror. Nedgången på 8,9 procent var den största sedan maj. Industriproduktion Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/. dec 14 aug okt 14 jan 14 Hela industrin Trävaruindustri, ej möbler Massa och papper Grafisk industri Kemisk industri och läkem Stål- och metallverk Metallvaruindustri Elektronikindustri Maskinindustri Industri för motorfordon Även bland industrins delbranscher var utvecklingen blandad i januari men en majoritet av branscherna hade positiva utvecklingstal. Två branscher som redovisade uppgångar och som är dominerande i industrin för investeringsvaror var motorfordonsindustrin och övrig maskinindustri. För motorfordonsindustrin innebar januaris ökning med 3, procent den andra månaden i följd av positiv utveckling. Övrig maskinindustri visade ännu starkare utveckling med en uppgång på 8, procent. Branschen hade dock en svagt negativ utveckling de två föregående månaderna. Positiv utveckling visade även annan transportmedelsindustri vilket innebar den femte månaden i följd för branschen som också är den bransch med längst positiv trend. En tydlig nedgång visade däremot livsmedelsindustrin vars produktion minskade med 6, procent i januari. Att efterfrågan och produktionen minskar efter jul- och nyårshelgerna, som är våra största mathelger, är naturligt men nedgången i januari i år var något större än under tidigare år. Livsmedelsindustrins nedgång syns även i huvudgruppen för icke-varaktiga konsumtionsvaror där branschen är den mest tongivande. Fortsatt positiv tremånadersutveckling Även tremånadersutvecklingen uppvisade en uppgång för andra månaden i följd. Under november januari producerade industrin 1,2 procent mer än under föregående tremånadersperiod, augusti oktober, i säsongrensade tal. Bland huvudgrupperna påminde utvecklingen om den på månadsbasis. Starkast gick industrin för investeringsvaror med en uppgång på 1,8 procent. Den positiva utvecklingen var den första sedan januari föregående år och förklaras av produktionsökningarna i bland annat motorfordonsindustrin, annan transportmedelsindustri, övrig maskinindustri men också inom elektronikvaruindustrin. För motorfordonsindustrin var det den första positiva tremånadersutvecklingen sedan januari och den förklaras av två månader i följd av ökad produktion. För övrig maskinindustri fortsatte trenden med positiv tremånadersutveckling för fjärde månaden i följd. Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde index = Hela industrin SNI B+C Övrig maskinindustri Positiv årsutveckling Även på årsbasis ökade produktionen i industrin jämfört med samma månad föregående år. Totalt steg produktionen med,8 procent i kalenderkorrigerade tal. Bland delbranscherna var det dock en majoritet av branscherna som hade negativ utveckling. Exempelvis minskade produktionen inom livsmedelsindustrin med drygt 11 procent. Industrins orderingång Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s orderingång och omsättningsstatistik Jenny Strandell Ökad orderingång till industrin Efter den starka utvecklingen i december följde även i januari en positiv utveckling för industrins orderingång, om än inte lika stor. Orderingången ökade med 3,1 procent i januari, rensat för säsong- och kalendereffekter. Tre av industrins fem huvudgrupper redovisade större order än i december. Dessa var industrin för energirelaterade insatsvaror, industrin för övriga insatsvaror samt industrin för investeringsvaror. Det var också en klar majoritet av industrins delbranscher som redovisade en högre orderingång under årets första månad. Bland de större delbranscher som visade positiv utveckling i januari fanns bland andra elektronikvaruindustrin, massa- och pappersindustrin och stål- och metallverk. Elektronikvaruindustrins orderingång ökade med 25 procent jämfört med i december. Det var en utveckling som gick tvärtemot vad delbranschen redovisade i fjol, då januari istället innebar en stor nedgång. Industrins orderingång utvecklades positivt på både hemmamarknaden och på exportmarknaden men det var framförallt exportorderingången som drog upp. Fyra huvudgrupper mötte en ökad efterfrågan från utlandet medan enbart de två huvudgrupperna för insatsvaror redovisade ökad order från inhemska köpare. Statistiska centralbyrån 5

6 SCB-Indikatorer mars Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser index = Totalt Export Hemma Positiv tremånadersutveckling Orderingången var 4,3 procent högre under perioden november till januari jämfört med perioden augusti till oktober, i säsongrensade och kalenderkorrigerade tal. Även vid tremånadersjämförelsen var utvecklingen svagt positiv på hemmamarknaden medan exportmarknaden visade en starkare positiv utveckling. Fyra av fem huvudgrupper hade en högre orderingång under perioden, något som förklaras av att flera branscher hade en stark avslutning på fjolåret då många visade en ökad orderingång, framförallt på exportmarknaden, följt av en relativt stark januari. Det var liksom i december industrin för investeringsvaror som ökade mest bland huvudgrupperna i ett tremånadersperspektiv, orderingången ökade med hela 11 procent för huvudgruppen. Orderingång och omsättning Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/ dec 14 aug okt 14 jan 14 Orderingång Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Omsättning Hemmamarknad Exportmarknad Totalt Under november till januari hade majoriteten av industrins delbranscher en högre orderingång än vad som noterats för de tre närmast föregående månaderna. Stark utveckling visade bland annat motorfordonsindustrin och övrig maskinindustri, som ökade med dryga 3 respektive 6 procent i säsongrensade tal. Delbranscher som utvecklades svagare var exempelvis annan transportmedelsindustri och industrin för elapparatur, som båda tappade omkring en tredjedel av orderingången som redovisades föregående tremånadersperiod. En förklaring bakom tappet för industrin för elapparatur var den mycket starka orderingången i augusti, som drar ner tremånadersutvecklingen kraftigt. Även aggregatet för kemisk industri och läkemedelsindustrin tappade order men inflödet minskade med mer blygsamma 2 procent. Stark årsutveckling Jämfört med januari föregående år ökade orderingången med 8,9 procent i kalenderkorrigerade tal. Även i jämförelse med januari var utvecklingen stark. Däremot var orderingången till industrin i nivå med vad som redovisades för januari. Bland industrins huvudgrupper visade samtliga utom industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror positiva årsutvecklingar. Bland industrins delbranscher var utvecklingen däremot blandad. Det var något fler delbranscher som redovisade minskade order än som redovisade högre order, men de till antalet färre positiva utvecklingstalen var nominellt större. Därmed var även den totala utvecklingen för industrin positiv. Branscher som hade ökad orderingång på årsbasis var bland annat massa- och pappersindustrin, som hade drygt 11 procent högre orderingång under januari i år än under motsvarande månad föregående år. Det var framförallt hemmamarknaden som ökade men även exporten utvecklades starkt. Även elektronikvaruindustrin och annan transportmedelsindustri utvecklades positivt på årsbasis där den kraftigt pendlande orderingången till annan transportmedelsindustri var 96 procent högre än motsvarande månad föregående år. Den delbransch som tappade störst andel av orderingången på årsbasis var livsmedelsindustrin, vilken backade med 9 procent. Industrins investeringar Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s investeringsenkät Industrins investeringar väntas öka blygsamt I år väntas industrins investeringar öka med 3 procent enligt SCB:s senaste investeringsenkät som genomfördes i februari. Under minskade industriföretagen sina volymer med 5 procent jämfört med och investeringarna uppgick till 53,4 miljarder kronor. Det var framförallt minskade investeringar i maskiner som drog ner de totala investeringarna medan byggnadsinvesteringarna steg. För räknar företagen med att maskininvesteringarna, som utgör merparten av de totala investeringarna i industrin, vänder upp något. Även byggnadsinvesteringarna fortsätter att stiga enligt prognoserna, dock i en något lugnare takt än. Minskade investeringar inom gruvindustrin Den främsta orsaken till nedgången var att den investeringsstarkaste sektorn inom industrin, gruvindustrin, minskade sina volymer med 25 procent i fjol och investerade 8,3 miljarder. Investeringarna inom stål- och metallindustrin uppgick till 3,1 miljarder vilket var samma nivå som. Även elektronikvaruindustrin låg kvar på ungefär samma nivåer som medan livsmedelsindustrin uppvisade volymökningar på 13 procent. Även den kemiska industrin 6 Statistiska centralbyrån

7 SCB-Indikatorer mars ökade sina volymer med 3 procent medan trävaruindustrin och transportmedelsindustrin minskade investeringsvolymerna med 34 respektive 1 procent. Industrins investeringar i byggnader och maskiner Förändring i procent från föregående år. Fasta priser procent Byggnader Maskiner Totalt Stora volymökningar väntas inom flera branscher Under väntas stora volymökningar inom industrin för stål- och metallframställning, som planerar att öka med 19 procent och investera 4, miljarder. Transportmedelsindustrin planerar även de för stora volymökningar på 24 procent vilket innebär investeringar på 9,7 miljarder. Den kemiska industrin och trävaruindustrin väntas öka sina volymer med cirka 25 procent vardera. Några industribranscher förväntas däremot minska sina investeringar. Tillbakagången inom gruvindustrin väntas hålla i sig och i år planeras en minskning med 1 procent och investeringar på 7,8 miljarder. Livsmedelsindustrin väntas minska med 12 procent medan elektronikvaruindustrin och pappersvaruindustrin planerar för volymminskningar på 13 respektive 9 procent. Utrikeshandel Exporten på uppgång Utrikeshandeln med varor stärktes i februari. Både exporten och importen ökade jämfört med månaden innan, men exporten ökade något mer än importen. Handelsnettot uppgick till 4,6 miljarder kronor, vilket är den högsta siffran sedan februari ifjol. Sverige har under många år haft ett positivt handelsnetto, men det har minskat de senaste åren och under var det negativt tre månader och pendlade runt nollstrecket i ytterligare några månader. Årets två inledande månader har dock varit gynnsamma för svensk utrikeshandel med klart positivt handelsnetto. Exporten har under dessa månader vuxit något snabbare än importen. SCB:s orderingångsstatistik för januari stärker bilden av en ökad efterfrågan från utlandet. Industriföretagens orderingång från exportmarknaden ökade med 5 procent jämfört med månaden innan, trots att även december var en stark månad för exportorderingången. Sveriges största exportmarknader.värde mkr.. Andel Förändr Land.. % 15/14 jan.. jan.. % Tyskland , 5 Norge , 6 Storbritannien ,6 2 USA ,1 12 Danmark , 3 Finland ,8 1 Nederländerna ,3 7 Frankrike ,8 2 Belgien ,1 16 Kina ,9 11 Polen ,8 4 Italien ,7 11 Sveriges största importmarknader.värde mkr.. Andel Förändr Land.. % 15/14 jan.. jan.. % Tyskland ,1 4 Nederländerna ,8 4 Norge ,7 3 Danmark ,1 6 Storbritannien ,7 6 Kina ,7 15 Finland ,6 18 Frankrike ,2 6 Belgien ,1 7 Ryssland ,1 4 Polen ,1 4 Italien ,8 2 Handelsnetto Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik Handelsnettot 4,6 miljarder kronor i februari Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 4,6 miljarder kronor under februari enligt preliminära beräkningar. För februari var överskottet 4,8 miljarder kronor. Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr Import Export Handelsnetto Statistiska centralbyrån 7

8 SCB-Indikatorer mars Varuexportens värde under februari uppgick till 93,9 miljarder kronor och varuimportens till 89,3 miljarder. Värdet för både varuexporten och varuimporten har därmed ökat 6 procent jämfört med februari. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 11, miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 6,4 miljarder. Antalet vardagar i februari var lika många som i februari. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 2,9 miljarder kronor för februari och 2,3 miljarder för januari. För december var motsvarande värde 1,6 miljarder kronor. Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor 5 4 var i säsongrensade tal 1 procent högre än tremånadersperioden innan, det vill säga september till november. Det är dock en något lägre tillväxt än tremånadersutvecklingen månaden innan. Total försäljningsvolym inom detaljhandeln Säsongrensade månadsdata index = Ursprunglig serie Säsongrensad serie I februari ökade försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln säsongrensat med,5 procent medan försäljningen i dagligvaruhandeln var oförändrad från månaden innan. 1 J F M A M J Under den senaste tremånadersperioden jämfört med motsvarande period ett år tidigare har värdet för både varuexporten och varuimporten ökat med 3 procent. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 275,5 miljarder kronor och varuimportvärdet till 267,6 miljarder. Handelsnettot för december februari gav därmed ett överskott på 7,9 miljarder kronor. För motsvarande månader ett år tidigare noterades ett överskott på 7,5 miljarder kronor. handel, konsumtion och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex Fortsatt uppgång för detaljhandeln Detaljhandeln hade överlag en god tillväxt under. Efter en stark inledning på förra året var utvecklingen på månadsbasis relativt ojämn resten av året, men trenden var ändå uppåtgående under hela. I januari i år ökade försäljningen i detaljhandeln rejält och den positiva trenden höll i sig i februari, även om ökningstakten då var mer beskedlig. Den totala detaljhandeln ökade med,2 procent i februari, säsongrensat och jämfört med januari. Försäljningen de senaste tre månaderna, december till februari, J A S O N D God tillväxt i årstakt Försäljningen i den totala detaljhandeln var i kalenderkorrigerade tal 4,8 procent högre än i februari i fjol. Det är en något lägre utvecklingstakt än i januari, men ändå en förhållandvis stark tillväxt i årstakt. Dagligvaruhandeln ökade sin försäljning med 1,7 procent medan sällanköpshandeln steg desto mer, med hela 7,5 procent, jämfört med februari i fjol. Branschuppdelad försäljningsvolym inom detaljhandeln Säsongrensade månadsdata index = Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Inom sällanköpshandeln är det flera av branscherna som hade en stark tillväxt under fjolåret som har fortsatt att gå bra i början av det nya året, däribland möbelhandeln samt sport- och fritidshandeln, som i februari ökade med 7 respektive 8 procent i årstakt. Elektronikhandeln, som visade väldigt stark volymtillväxt under, hade i februari den bästa utvecklingen av alla branscher och ökade med 17 procent. För två branscher som det gick lite tyngre för i fjol, färghandeln och leksakshandeln, tycks det ha vänt, i 8 Statistiska centralbyrån

9 SCB-Indikatorer mars alla fall så visade de god försäljningsutveckling i februari. Klädhandeln hade en gynnsam utveckling i januari och visade styrka även i februari, då den ökade med 7 procent i årstakt. Däremot gick det fortsatt tungt för skohandeln som backade med lika mycket. För några branscher skiljer sig företagens omsättning i löpande priser relativt mycket från volymutvecklingen. Mest påtaglig är skillnaden för elektronikhandeln som främst på grund av den snabba teknikutvecklingen präglas av fallande priser. Till följd av prisnedgången var utvecklingen i löpande priser avsevärt lägre än volymtillväxten för denna bransch. En annan bransch där priserna sjunkit ett tag, om än inte i samma utsträckning som för elektronikhandeln, är sport- och fritidshandeln, vilket drog ner utvecklingen i löpande priser med 3 procent. För skohandeln samt bokoch pappershandeln är situationen den motsatta. De har haft en svag försäljningsutveckling, men utvecklingen i löpande priser dras upp något av prishöjningar i dessa branscher. Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år feb jan feb.. Dagligvaruhandel 1,7 1,9 därav:. Detaljhandel, mest livsmedel 1,5 1,7 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 3,1 3,2 Sällanköpsvaruhandel 7,5 7,6 därav:. Klädhandel 7,1 6,6 Skohandel 6,6 6,8 Möbelhandel 6,9 9,7 Elektronikhandel 16,8 16,6 Järn- och bygghandel 1,7 2,1 Färghandel 11,6 13,4 Bokhandel 2,2 6,5 Guldsmedshandel 4,6 2,1 Sport- o fritidshandel 8, 6,6 Postorderhandel 11,2 8,3 Totalt detaljhandel 4,8 4,9 Bra början på för handlarna Under årets två första månader har försäljningen ökat både i dagligvaruhandeln och i sällanköpshandeln jämfört med samma månader i fjol. Dagligvaruhandeln har stigit med 1,9 procent, men det är framförallt försäljningen i sällanköpshandeln som tilltagit. Den ökade med 7,6 procent jämfört mot motsvarande period förra året. Bland de branscher som visat en god utveckling under årets två första månader märks bland annat elektronikhandeln, möbelhandeln samt färghandeln. Även apoteken har haft en god tillväxt i början av året. Hushållens konsumtion Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s hushållskonsumtionsindikator Tobias Fagerberg Hushållskonsumtionen vände upp Efter decembers nedgång vände hushållens konsumtion uppåt i januari, säsongrensat och jämfört med månanden innan. Uppgången i januari på 1,9 procent förklaras främst av att konsumtionen inom detaljhandeln och då främst hos livsmedelsbutiker ökade jämfört med föregående månad. Samtidigt ökade konsumtionsutgifterna för varaktiga varor som bidrog med en knapp tredjedel av den totala uppgången i årstakt. Energiutgifterna fortsatte däremot att minska vilket berodde på en mycket varmare januari än. Den varma vintern har bidragit till minskade utgifter för hushållen. Hushållens konsumtionsindikator Säsongrensade månadsdata index = Trendskattningen för hushållskonsumtionen är på uppåtgående och den månatliga utvecklingen ökade med,3 procent från december till januari. Utvecklingen ser också stark ut ur ett tremånadersperspektiv. Under perioden november januari steg hushållskonsumtionen med,8 procent, korrigerat för säsongsvariationer och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Hushållskonsumtion Hushållens konsumtionsutgifter. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år. jan... Detaljhandel, mest livsmedel. 2,2 Beklädnadshandel. 4,5 Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning..,6 Möbler, inredning m.m.. 8, Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon. 2,8 Post- och telekommunikation. 8, Rekreation och kultur. 3,1 Hotell och restaurang. 5,8 Övriga varor och tjänster. 12,6 Hushållens konsumtionsutgifter (exklusive utlandsposter) 2,9 Statistiska centralbyrån 9

10 SCB-Indikatorer mars Stark utveckling på årsbasis I januari var den kalenderkorrigerade konsumtionsvolymen 2,9 procent högre än motsvarande månad året innan vilket är den starkaste årsutvecklingen sedan april. Det är framförallt den varaktiga varuhandeln som drar upp med en uppgång på 9,2 procent, medan utvecklingen inom livsmedelshandeln har stigit med 2,4 procent under motsvarande period. Gruppen övriga varor och tjänster har den högsta tillväxten med en uppgång på 12,6 procent jämfört med januari. Även post- och telekommunikationer samt möbler och inredning har utvecklats starkt med uppgångar på 8 procent i årstakt. Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning har däremot utvecklats svagt och har endast ökat med,6 procent jämfört med januari i fjol mycket på grund av en varm januari som hållit tillbaka energiutgifterna. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: mars Källa: Trafikanalys och SCB:s fordonsstatistik Personbilsregistreringarna dämpades på hög nivå Nyregistreringen av personbilar tappade fart i mars med en uppgång på,1 procent, säsongrensat och jämfört med februari. Den svaga ökningen på månadsbasis får dock ses som en effekt av en mycket stark utveckling under de fem föregående månaderna och nyregistreringarna har således dämpats på en hög nivå. Jämförelsevis låg antalet nyregistreringar under mars 12 procent högre än vid utgången av tredje kvartalet i fjol. Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar Den starka utvecklingen under de senaste månaderna framgår tydligt av jämförelser över ett lite längre perspektiv. Nyregistreringarna steg kraftigt under första kvartalet med en uppgång på 4,9 procent, säsongrensat och jämfört kvartalet innan. Kvartalsutvecklingen har därmed stärkts något jämfört med uppgångarna under tredje och fjärde kvartalet på,4 respektive 3,1 procent. Även mätt i årstakt höll nyregistreringarna fortsatt hög fart. Antalet nyregistrerade personbilar uppgick till vilket var 13,5 procent fler än under mars året innan. Hittills i år har personbilar nyregistrerats, vilket är knappt 1 procent fler än under motsvarande period i fjol. Fortsatt uppgång för lastbilsregistreringen Läget på lastbilsmarknaden har återhämtats kraftigt efter den mycket svaga inledningen på året. Nyregistreringarna fortsatte uppåt under mars och ökade med 2,6 procent, säsongrensat och från månaden innan, efter den synnerligen kraftiga återhämtningen under februari på 9,1 procent. Antalet nyregistrerade lastbilar var därmed på sin högsta nivå sedan slutet på. Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar Utvecklingen i kvartalstakt är däremot fortsatt svag och antalet nyregistrerade lastbilar första kvartalet föll med,8 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Det beror till stor del på det svaga utfallet under januari som har en starkt dämpande effekt på utvecklingen. Detta bör beaktas även vid tremånadersjämförelser för kommande månader då januarinoteringen övergår till jämförelseperioden från och med april. Månadsutvecklingen under mars var dock stark även mätt i årstakt med en ökning för nyregistreringarna på 5,5 procent, jämfört med samma månad i fjol. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex Uppgång för tjänsteproduktionen Efter en period med små förändringar i produktionstakten under de senaste månaderna inledde tjänsteproduktionen med en uppgång på,5 procent i januari, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Det innebar ny fart för produktionen inom tjänstesektorn och ökningstakten var den snabbaste sedan september. Uppgången under januari var relativt bred där nästan två tredjedelar av branscherna ökade produktionsvolymen. Den klart snabbaste ökningen uppvisades för datakonsul- 1 Statistiska centralbyrån

11 SCB-Indikatorer mars terna som rivstartade året med en uppgång på 6,3 procent, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Även produktionen inom kultur- och nöjesbranscherna uppvisade en stark utveckling med en ökning på 5,3 procent. Branschen för transport och magasinering studsade upp efter kraftiga nedgångar under både oktober och december med en uppgång på 4,7 procent från månaden innan. Januariproduktionen var därmed tillbaka i paritet med september. Branschen har gått svagt sedan och uppgången i januari var den kraftigaste på flera år. Om ökningen endast är en rekyl efter kraftiga nedgångar under hösten eller övergår i en mer bestående uppgångsfas återstår dock att se. Efter en stark utveckling under fjolåret hörde telekommunikation till branscherna som utvecklades sämst under januari med en nedgång på 1,1 procent från månaden innan. Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden index = Datakonsulter Total tjänsteproduktion Utvecklingen under januari dämpades däremot av att de tre största branscherna backade. Både fastighetsverksamheten och företagstjänster backade med,7 respektive,9 procent jämfört med december. Inom handelsbranscherna, som totalt sett minskade,6 procent, var utvecklingen spretig med betydande uppgångar för både motorhandeln och detaljhandeln. Partihandeln, som står för över hälften av den totala produktionen inom handeln, minskade dock med 3,6 procent. Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år. jan... Motorhandel. 7,2 Partihandel.,1 Detaljhandel. 5,1 Transport och magasinering. 2,4 Hotell och restaurang. 5,9 Telekommunikation. 9,4 Datakonsultverksamhet o.d.. 11,9 Företagstjänster.,4 Kultur, nöje och fritid. 7,1 Total tjänstesektor 2,9 Den dämpade uppgången inom tjänstesektorn under de senaste månaderna återspeglas även sett på lite längre sikt. I säsongrensade tal steg tjänsteproduktionen med,5 procent under tremånadersperioden november januari, från närmast föregående tremånadersperiod. Det var sjätte månaden i rad med positiv tremånadersutveckling, men ökningstakten har dämpats kraftigt de senaste två månaderna. Det beror framförallt på att de kraftiga uppgångarna under augusti och september har övergått till jämförelseperioden, som därmed blir allt svårare att överträffa i takt med att utvecklingen dämpades senare under hösten. Relativt god årlig tillväxt Tjänsteproduktionen uppvisar en relativt god utveckling även mätt i årstakt. I januari steg produktionsvolymen med 2,9 procent, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad året innan. Ökningstakten dämpades något jämfört med motsvarande utveckling för december, men man får ha i åtanke att tjänsteproduktionen också steg kraftigt under inledningen av. Utvecklingen på årsbasis för januari låg nästan i paritet med den genomsnittliga helårsutvecklingen de senaste fem åren på 3,3 procent. Även här var det datakonsulterna som stod för den starkaste produktionstillväxten med en ökning på 11,9 procent. Trots nedgången på månadsbasis stod telekommunikationsbranschen för den näst högsta tillväxten mätt i årstakt med en uppgång på 9,4 procent, vilket beror på en stark utveckling under stora delar av. Även hotelloch restaurangbranschen steg kraftigt med en uppgång på 5,9 procent. Både handelsbranscherna och företagstjänster ökade på årsbasis, medan fastighetsverksamheten inledde året svagt med en nedgång på 2,1 procent. Investeringar inom tjänstesektorn Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s investeringsenkät Investeringarna väntas öka i år SCB:s senaste investeringsenkät som genomfördes i februari visar en övervägande positiv bild för investeringarna inom tjänstesektorn. De flesta branscherna räknar med ökade investeringar jämfört med. Företag verksamma inom varuhandeln minskade sina investeringsvolymer med 7 procent under fjolåret då investeringarna uppgick till 11,4 miljarder. I år förväntas utvecklingen vända och investeringarna öka med 1 procent. Även IT-företagen räknar med en stark investeringsutveckling i år. Trots en volymökning på 27 procent förväntas investeringarna öka med hela 35 procent i år. Ännu starkare väntas utveckling inom företagstjänster bli. Under fjolåret steg investeringsvolymen med 31 procent. Trots det väntas företagen öka investeringarna i år med ytterligare 61 procent. Banker och försäkringsbolag ökade sina volymer med 2 procent i fjol och investeringarna uppgick till 5,9 miljarder. I år väntas företagen återigen öka sina volymer med 13 procent. Statistiska centralbyrån 11

12 SCB-Indikatorer mars I FOKUS Svensk ekonomisk statistik i världstoppen Sverige är ett av de första länderna att ansluta sig till Internationella valutafondens (IMF:s) nya datastandard för ekonomisk och finansiell statistik, SDDS Plus. Det är den högsta av tre kvalitetsnivåer och innebär att den svenska statistiken lever upp till ett antal högt ställda krav som IMF ställer. Finanskrisen som drabbade världsekonomin hösten 28 och som ledde till en djup lågkonjunktur, visade att det fanns brister när det gällde att upptäcka finansiella risker och vilken effekt olika störningar kunde ge. Det är inte omöjligt att krisen kunde ha blivit mindre allvarlig om det funnits ordentlig information om hur det egentligen var ställt inom den finansiella sektorn, och hur riskerna fördelades i den gränsöverskridande handeln med finansiella instrument. En standard i flera nivåer IMF satte redan 1996 upp riktlinjer för datastandard i fondens medlemsländer. Det ursprungliga syftet var att främja spridning av jämförbar statistik inom ett antal viktiga områden för den ekonomiska och finansiella statistiken. Bakgrunden var att man upplevde att det fanns brist på information vid den internationella finanskrisen 1994-, som hade sitt ursprung i Mexiko. IMF beslöt att dela upp standarden i två nivåer. Den högre nivån fick namnet Special Data Dissemination Standard (SDDS) och innefattar krav på att data inom vissa kategorier ska finnas tillgängliga så att beslutsfattare och investerare ska kunna fatta korrekta beslut utifrån dessa. Att uppfylla SDDS kan ses som en kvalitetsstämpel och ger större tillgång till internationella kapitalmarknader. Länder som ännu inte uppfyller kraven enligt SDDS kan ansluta sig till General Data Dissemination System (GDDS) som är den lägsta nivån inom standarden. GDDS innehåller ett ramverk för att utveckla ländernas ekonomiska statistik och är tänkt att fungera som ett stöd för de länder som ännu inte uppfyller kraven i SDDS, för att de senare ska kunna ansluta sig. Historisk utveckling för IMF:s datastandard Antal anslutna länder 2 15 GDDS SDDS SDDS Plus Sverige har varit med från början Sverige var redan 1996 aktiva i arbetet med en internationell datastandard och vi anslöt oss till SDDS kort efter lanseringen. Det bör påpekas att kraven inom SDDS i de flesta fall är mjukare än motsvarande krav som ställs på statistiken av exempelvis EU och ECB. Men i vissa fall innebär SDDS att data behöver tas fram och levereras på ett annat sätt än till andra internationella organisationer. Inom de ingående datakategorierna ställs krav på statistikens täckning (coverage), frekvens (periodicity) och aktualitet (timeliness). Standarden innefattar även krav på att statistiken ska vara offentlig och publiceras samtidigt för samtliga användare, vara politiskt oberoende samt hålla en viss kvalitet. Med det menas att man följer internationellt accepterade metoder och de manualer och statistiska ramverk som finns inom respektive område. Datakategorierna delas in i fyra huvudgrupper; Reala sektorn, Offentliga sektorn, Finansiella sektorn samt Utlandssektorn. Reala sektorn innefattar exempelvis nationalräkenskaper, arbetsmarknads- och prisstatistik. Inom offentliga sektorn ingår statistik om offentliga sektorns respektive statens transaktioner och skulder, inom den finansiella sektorn ingår olika finansmarknadsindikatorer såsom bankernas tillgångar och skulder och inom utlandssektorn exempelvis betalningsbalansstatistik, uppgifter om valutareserven samt utrikeshandel. En viktig del i SDDS är att länderna tillhandahåller metadata för samtliga datakategorier. Det innebär att man detaljerat beskriver metoder, källor och liknande. Då standarden gäller för hela världen, och det är stor skillnad mellan ländernas ekonomier samt hur utvecklade statistiksystemen är, så går det inte alltid att få helt jämförbar statistik. Genom att offentliggöra detaljerade beskrivningar av metadata så tydliggörs dock eventuella skillnader mellan länderna. En annan viktig del är att de anslutna länderna offentliggör den senaste statistiken för respektive datakategori på en nationell webbsida. Varje land ansvarar själva för att uppdatera en sådan sida, men en ingång där man hittar samtliga länders webbsidor finns på IMF:s webbplats. Inom SDDS ska den nationella webbsidan utformas så att det senaste värdet samt närmast föregående värde ska finnas för samtliga datakategorier. Genom åren har en del utökningar gjorts, till exempel att länkar ska finnas för de som vill se längre tidsserier av statistiken Källa: IMF Från SDDS till SDDS Plus Datastandarden har under åren tjänat sitt syfte väl, och studier som gjorts har visat att anslutna länder, framförallt bland utvecklingsländerna, har minskat sina upplåningskostnader och fått mindre valutakurssvängningar. Anledningen är att den större tillgången till information gjort att marknaden justerat ner riskbedömningen av dessa länder på den internationella kapitalmarknaden. 12 Statistiska centralbyrån

13 SCB-Indikatorer mars I FOKUS Den senaste finanskrisen visade dock att historien från 199-talskrisen upprepade sig, och till och med överträffade den, då världsekonomin drabbades ännu hårdare vid krisen IMF kom fram till att den gällande standarden inte var tillräcklig och därför inleddes ett arbete för att utöka SDDS. I februari fattade IMF beslut om att datastandarden skulle utökas med en tredje nivå, SDDS Plus. Anslutning till SDDS Plus är öppen för samtliga SDDS-länder men särskilt systemviktiga länder med stora finansiella sektorer, däribland Sverige, uppmuntrades av IMF att ansluta sig så snart som möjligt. Regional fördelning för IMF:s datastandard Antal anslutna länder mars Källa: IMF Afrika Asien & Oceanien Europa GDDS SDDS SDDS Plus Mellanöstern & Nord- & Centralasien Sydamerika SDDS Plus ställer hårdare krav Den 18 november lanserade IMF slutligen SDDS Plus. Standarden motsvarar den tidigare SDDS, men innebär hårdare krav med små möjligheter för landsspecifika undantag samtidigt som nio nya datakategorier måste ingå. Vid anslutningstillfället finns krav på att uppfylla minst fem av dem, men samtliga nio måste vara helt uppfyllda senast 219. De nya kategorierna som lagts till behandlar exempelvis finansiell statistik kring olika sektorers tillgångar och skulder, offentliga sektorns transaktioner och skulder, värdepappersstatistik och särskilt viktiga finansiella indikatorer. Ett krav är även att landet rapporterar ett antal undersökningar till IMF kring portföljinvesteringar, direktinvesteringar samt valutareserv. En stor förändring är samtidigt hur data presenteras på den nationella webbsidan. Datafilerna med de senaste indikatorerna ska publiceras i ett fastställt format så att IMF lätt kan scanna av datat och upptäcka eventuella riskfaktorer i tid. Dessutom ska det, precis som tidigare, finnas länkar till tidsserier från respektive statistikproducent samt aktuell metadata. Vid lanseringen i november offentliggjordes det att nio länder anslutit sig. Förutom Sverige är det Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Filippinerna, Portugal, Spanien och USA. I mitten av februari i år uppgraderades Sverige från SDDS till SDDS Plus, och var då det andra landet i världen som gjorde det. Till dags dato (slutet av mars ) har samtliga ovanstående länder förutom Filippinerna, uppgraderats till SDDS Plus. Anslutna länder mars SDDS Plus 8 SDDS 63 GDDS 118 Ej anslutna IMF-länder 14 IMF-länder totalt 196 Anslutna, ej IMF-länder 2 Källa: IMF Riksbankschefen Stefan Ingves uttalade sig i samband med anslutningen med orden: Anslutning till SDDS Plus är i linje med Sveriges syn på öppenhet och transparens samt betydelsen av internationellt jämförbar statistik av god kvalitet. Det faktum att Sverige är ett land med en stor finansiell sektor gör det naturligt för oss att följa IMF:s rekommendationer för systemviktiga länder att ansluta sig till SDDS Plus. SCB nationell koordinator för Sverige Statistiken under SDDS Plus omfattar ett brett område och produceras i Sverige av ett antal olika myndigheter. Utöver SCB bidrar även Riksbanken, Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Konjunkturinstitutet. Dessutom hämtas underlag för att beräkna finansiella indikatorer från Finansinspektionen. Från starten 1996 agerade Riksbanken nationell koordinator för SDDS, men den rollen har övertagits av SCB från och med 1 januari. Det innebär rent praktiskt att SCB samordnar datarapporteringen och fungerar som kontakt gentemot IMF samt ansvarar för den nationella webbsidan som numera finns på SCB:s webbplats. Det återstår fortfarande en del arbete innan Sverige uppfyller SDDS Plus-kraven till hundra procent. Vid anslutningstillfället uppfyllde Sverige sex av de nya datakategorierna, men de återstående tre kommer att publiceras senare under. Att Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig till IMF:s högsta datastandard visar dock att vårt ekonomisk-statistiska system står sig väl i jämförelse med övriga länder i världen. Läs mer IMF:s webbsida: Länder anslutna till SDDS Plus: Sveriges nationella webbsida: Johannes Holmberg, analytiker, nationalräkenskaperna Statistiska centralbyrån 13

14 SCB-Indikatorer mars Investeringar inom tjänstesektorn Årlig volymförändring i procent. Fasta priser procent Varuhandel Transport IT Finans Minskade investeringar väntas inom transport En bransch som stått för stora investeringar under senare år är transport- och magasineringsbranschen. Investeringsenkäten i februari visade att investeringsvolymerna i fjol uppgick till 18,9 miljarder vilket innebar en volymökning på 4 procent. I år tror företagen däremot på en liten dämpning då investeringarna väntas sjunka med 1 procent. Byggmarknad Ökad brist på arbetskraft Enligt Konjunkturbarometern har orderstockar och byggande sammantaget fortsatt att öka inom bygg- och anläggningsverksamhet de senaste tre månaderna. Läget fortsätter dock att skilja sig åt mellan hus- och anläggningsbyggare. Husbyggarna uppger att orderstockar och byggande ökat rejält de senaste tre månaderna och orderstocksomdömena är mindre negativa än normalt. Anläggningsbyggarna rapporterar däremot om oförändrade orderstockar och här är ungefär hälften av företagen missnöjda med orderstockens storlek. Dock uppges anläggningsbyggande ha ökat något de senaste månaderna. Sysselsättningen har ökat bland husbyggarna, men minskat något bland anläggningsbyggarna. Samtidigt har andelen husbyggare som anger arbetskraft som främsta hinder för ökat byggande stigit från 51 procent förra månaden till 62 procent (icke säsongrensad andel). Även anläggningsbyggarna rapporterar nu om en viss brist på arbetskraft. Både hus- och anläggningsbyggare är optimistiska om utvecklingen de kommande tre månaderna och såväl orderstock som byggande och sysselsättning väntas öka. 62 procent av företagen tror att anbudspriserna kommer att vara oförändrade på tre månaders sikt medan 38 procent tror att de kommer att stiga, vilket är en betydligt högre andel än normalt. Byggkostnader Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s faktorprisindex för flerbostadshus Januari februari +,1 procent Faktorprisindex gick upp med,1 procent mellan januari och februari, Entreprenörens kostnad steg med,2 procent. Gruppen Transporter, drivmedel och elkraft steg med 1,4 procent. Maskin- och Byggmaterialkostnaderna gick båda upp,2 procent. Löner var oförändrade. Omkostnader ökade med,1 procent. Störst prisökning bland Byggmaterial i februari hade VVS-material, som gick upp med,7 procent. Järn och stål och vita varor ökade med,3 procent. Övrigt byggmaterial sjönk med,5 procent. Betongvaror, golvmaterial och målning var alla oförändrade. Byggherrekostnader gick ner med,7 procent. Främsta orsaken till nedgången var räntan som gick ned med 6,9 procent. Faktorprisindex för flerbostadshus Förändring i procent feb 15/jan 15 feb 15/feb 14 Entreprenadkostnader,2 1,2 Byggmaterial,2 1,2 Löner, 2,4 Maskiner,2,2 Transporter, drivmedel, elkraft 1,4 2,5 Omkostnader,1 1,9 Byggherrekostnader,7 1,5 Total byggkostnad,1 1, Februari februari +1, procent Faktorprisindex steg med 1, procent mellan februari och februari. Entreprenörens kostnader ökade med 1,2 procent, vilket påverkade totalindex uppåt med 1,1 procentenheter. Byggmaterial hade den största påverkan på entreprenörens kostnader. Löner ökade med 2,4 procent. Omkostnader och Maskiner steg med 1,9 respektive,2 procent. Priset på Byggmaterial ökade med 1,2 procent. Kostnader för Transporter, drivmedel och elkraft föll med 2,5 procent. Inom den gruppen sjönk dieselolja och elkraft med 6,9 procent respektive 6,2 procent. Lastbilstransporter inom samma grupp sjönk något. Byggherrekostnader sjönk med 1,5 procent. Det beror på att räntekostnader sjönk med 24 procent på årsbasis. Näringsliv Produktionen i näringslivet Senaste uppgift: januari Källa: SCB:s produktionsindex över näringslivet Tobias Fagerberg Stigande produktion inom näringslivet Året började starkt för produktionen inom näringslivet. I 14 Statistiska centralbyrån

15 SCB-Indikatorer mars januari hade samtliga delindex en positiv utveckling. Den totala produktionen inom näringslivet ökade i säsongrensade tal med,4 procent jämfört med föregående månad. Den starkaste utvecklingen stod byggproduktionen för som ökade med 1,2 procent. Även tjänsteproduktionen och industriproduktionen hade en svagt positiv utveckling i januari. Näringslivets produktionsutveckling Säsongrensade värden. Index = Tjänster PIN Priser Konsumentpriser Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s konsumentprisindex Gissele Milanovici Inflationstakten steg i februari Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, uppgick till,1 procent i februari, vilket är en uppgång från föregående månad då inflationstakten var,2 procent. Inflationstakten Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år procent 4 9 Bygg Industri 3 2 KPIF Positiv utveckling för perioden november januari Produktionen under perioden november januari uppvisade en positiv utveckling jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Under november januari ökade produktionen inom näringslivet med,9 procent, i säsongrensade tal, jämfört med perioden augusti oktober. Industrisektorn som är den näst största delsektorn inom näringslivet bidrog mest till uppgången men även byggproduktionen uppvisade en stark utvecklingen med en produktionsökning på 2,6 procent. Tjänsteproduktionen stod för den minsta ökningen jämfört med föregående tremånadersperiod. Produktionen i näringslivet Förändring i procent jan 15/ nov 14 jan 15/ jan 15/ dec 14 aug okt 14 jan 14 2) Industri inkl. energi,1 1,2,8 Bygg 1,2 2,6 11,2 Tjänster,4,5 2,8 Totalt,4,9 2,6 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat 1-1 KPI Till inflationstakten bidrog högre priser på restauranger och logi (2,5 procent), höjda hyror på hyres- och bostadsrättslägenheter (1,7 procent) samt ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,7 procent) uppåt med vardera,2 procentenheter. Uppgången motverkades framförallt av fortsatt minskade räntekostnader ( 13, procent) som bidrog nedåt med,6 procentenheter och prissänkningar på drivmedel ( 7,8 procent) bidrog ytterligare nedåt med,3 procentenheter. Konsumentprisernas utveckling December föregående år= index 11 Uppgång jämfört med föregående år Jämfört med januari ökade näringslivets produktion i kalenderkorrigerade tal med 2,6 procent. Utvecklingen var starkast för byggproduktionen som ökade med 11,2 procent. Industriproduktionen uppvisade däremot en svag minskning jämfört med i fjol medan tjänsteproduktionen stod för en ökning med 2,8 procent. Första kvartalet har sammanfattningsvis fått en bra start med en övervägande stark utveckling D J F M A M J J A S O N D Statistiska centralbyrån 15

16 SCB-Indikatorer mars Högre priser på kläder Mellan januari och februari steg KPI med,7 procent. I februari bidrog högre priser på drivmedel (6,4 procent) och kläder (5,8 procent) uppåt med,2 procentenheter vardera. Klädpriserna gick upp på grund av vinterreans slut och lanseringen av den nya vårkollektionen. Även prishöjningar på utrikes flygresor (13, procent), flygcharter (4,1 procent) samt livsmedel (,7 procent) påverkade uppåt med ytterligare,1 procentenhet vardera. Samtidigt motverkades uppgången av minskade räntekostnader för egnahem ( 2,1 procent) som påverkade nedåt med,1 procentenhet. Konsumentprisernas förändring Februari.. Bidrag till.. Förändring från förändring.. Föregående feb sedan feb.. månad Livsmedel och alkoholfria drycker,8 1,7,2 Alkoholhaltiga drycker och tobak,7 2,7,1 Kläder och skor 4,5,6, Boende,4 1,4,4 Inventarier och hushållsvaror,8,7, Hälso- och sjukvård,2,, Transport 2,7,4, Post och telekommunikationer, 2,,1 Rekreation och kultur,3,3, Utbildning 1,1 2,5, Restauranger och logi,7 2,5,2 Div varor och tjänster, 1,1,1 KPI totalt,7,1,1 Procentenheter Även den underliggande inflationen steg Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var,9 procent i februari. Det var den högsta inflationstakten enligt detta mått på den underliggande inflationen sedan september. Från januari till februari steg KPIF med,8 procent. Under samma period förra året steg KPIF med,5 procent. Sveriges inflationstakt högst i EU För att göra internationella jämförelser av prisutvecklingen produceras ett harmoniserat konsumentprisindex, HIKP. Det svenska HIKP har alltsedan september då inflationstakten nådde en lägsta nivå, stigit från, procent till,7 procent i februari. Sverige har nu den högsta inflationstakten inom hela EU. Från januari till februari steg HIKP med,8 procent och under samma period förra året steg HIKP med,5 procent. De senast publicerade HIKP-talen för EU-länderna avser februari. Inflationstakten för EU var då,2 procent, vilket var en uppgång från januari då den var,5 procent. Inflationen i EMU-området ökade från,6 procent i januari till,3 procent i februari enligt preliminära siffror. HIKP-inflationen i Finland var oförändrad från föregående månad,,1 procent och i Danmark steg den från,3 procent till, procent från januari till februari. I Norge sjönk inflationstakten från 1,9 procent i januari till 1,8 procent i februari och i Island från,1 procent till,8 procent. Inflationstakten i olika länder EU-länder och Norge enligt HIKP procent Nederländerna jan 15/jan 14 Euroområdet feb 15/feb 14 Frankrike EU Tyskland Finland Danmark, USA, Storbritannien, Sverige Kina Norge -1, -,5,,5 1, 1,5 2, 2,5 Den amerikanska prisnivån var i februari oförändrad på årsbasis, det vill säga en inflationstakt om, procent. I Kina var inflationen högre än väntat, och steg från,8 procent i januari till 1,4 procent i februari, framför allt beroende på högre priser på livsmedel och tjänster. Priserna i producent-, exportoch importleden Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s producentprisindex Importpriserna vänder upp med oljan På importmarknaden steg priserna med 2,7 procent mellan januari och februari. Den främsta bakomliggande orsaken är stigande oljepriser efter nedgång sju månader i rad. På hemmamarknaden steg priserna med,5 procent och på exportmarknaden med 1,6 procent under samma period. Uppgången på exportmarknaden kan till viss del förklaras av en stark amerikansk dollar. Export-, import- och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år procent Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex 16 Statistiska centralbyrån

17 SCB-Indikatorer mars Producentpriserna totalt, det vill säga hemmapriserna sammanvägt med exportpriserna, ökade med 1,1 procent. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriserna på hemmamarknaden tillsammans med importpriserna, steg med 1,7 procent från januari till februari. Jämfört med februari förra året har producentpriserna totalt ökat med 1,9 procent. Under samma period har priserna ökat med 4, procent på exportmarknaden och med,6 procent på importmarknaden. På hemmamarknaden har priserna sjunkit med,2 procent i årstakt. Jämfört med februari har priserna för inhemsk tillgång stigit med,3 procent. Arbetsmarknad Sysselsättning och arbetslöshet Senaste uppgift: februari Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar Miaomiao Zhu Antalet sysselsatta i åldern år ökade med 82 till 4 73 i februari, icke säsongrensat. Antalet arbetslösa var 433, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent. Antalet arbetade timmar uppgick till 157,2 miljoner per vecka. Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta samt en arbetslöshet på 7,9 procent. AKU:s redovisningar av undergrupper är osäkrare än normalt på grund av bortfallets fördelning. Uppgifterna avseende arbetskraften och sysselsättningen för kvinnor kan vara något överskattade och något underskattade för männen. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstatistik visar på en fortsatt minskning av inskrivna arbetslösa, men i betydligt långsammare takt än tidigare. I slutet av februari var 386 personer inskrivna som arbetslösa, en minskning med 19 personer jämfört med februari. Antalet nya lediga platser uppgick till 97, vilket är 21 fler än för ett år sedan. I februari fick 38 personer ett arbete, en minskning med 5 jämfört med samma månad föregående år. Fler personer i arbetskraften Antalet personer i åldern år som var i arbetskraften uppgick enligt icke säsongrensade data till i februari. Jämfört med februari är det en ökning med 83. Bland kvinnorna uppgick antalet personer i arbetskraften till 2 46, en ökning med 62. Motsvarande tal för männen var Ökningen av arbetskraften förklaras uteslutande av utrikes födda. Det relativa arbetskraftstalet ökade med,6 procentenheter till 71,3 procent. Bland kvinnorna ökade arbetskraftstalet med 1,4 procentenheter till 68,9 procent och bland männen var det 73,7 procent. Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet personer i arbetskraften. I februari uppgick antalet i arbetskraften till 5 223, vilket motsvarar ett relativt arbetskraftstal på 72,2 procent. Sysselsättningen fortsätter öka bland utrikes födda I februari var antalet sysselsatta i åldern år 4 73, icke säsongrensat. Det är en ökning med 82 jämfört med februari. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 58 till Bland männen var antalet Ökningen av antalet sysselsatta förklaras främst av en ökning bland utrikes födda med 7. Sysselsättningsgraden i åldern år ökade med,7 procentenheter till 65,4 procent. Bland kvinnorna ökade sysselsättningsgraden med 1,3 procentenheter till 63,3 procent och bland männen var den 67,4 procent. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökade med 2,8 procentenheter till 58,5 procent. Sysselsättningsgrad Ålder år. Sysselsatta som andel av befolkningen. Säsongrensade och utjämnade månadsvärden procent Säsongrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta. I februari uppgick antalet sysselsatta till 4 813, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 66,5 procent. Arbetade timmar Det totala antalet arbetade timmar i februari uppgick i genomsnitt till 157,2 miljoner per vecka, enligt icke säsongrensade data. Säsongrensade och utjämnade data visar på små förändringar av antalet arbetade timmar. I februari uppgick antalet arbetade timmar till i genomsnitt 145,9 miljoner per vecka. Statistiska centralbyrån 17

18 SCB-Indikatorer mars Arbetsmarknad Antal sysselsatta, Antal arbetade Ant. arbetslösa 1 -tal timmar, 1 -tal 1 -tal.. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Uppgifterna baserar sig på åldersindelningen i AKU, dvs år, och antal arbetslösa inkluderar heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. Små förändringar av arbetslösheten I februari var antalet arbetslösa i åldern år 433, icke säsongrensat, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent. Antalet arbetslösa män och kvinnor var 233 respektive 2. För männen var det relativa arbetslöshetstalet 8,6 procent och för kvinnorna 8,1 procent. Bland ungdomar i åldern år var 154 arbetslösa och av dessa var 86 heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 24,7 procent av arbetskraften. Säsongrensade och utjämnade data visar på en svag ökning av antalet arbetslösa samt små förändringar av arbetslöshetstalet. I februari uppgick antalet arbetslösa till 41, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,9 procent. Bland ungdomar i åldern år var arbetslöshetstalet 22,2 procent i februari. Relativ arbetslöshet Ålder år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. Säsongrensade och utjämnade månadsvärden procent Minskning av antalet inskrivna arbetslösa Antalet inskrivna arbetslösa, som utgörs av de öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i slutet av februari till 386. Jämfört med föregående år är det en minskning med 19 personer. Bland de inskrivna arbetslösa var 22 öppet arbetslösa och 183 personer deltog i program med aktivitetsstöd. Antalet nya lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar var 97, vilket är 21 fler än motsvarande månad föregående år. Under februari fick 38 personer ett arbete vilket är 5 färre än februari. Antalet varslade uppgick till 4 6, en ökning med 1 jämfört med februari. Arbetskraftskostnader & löner Senaste uppgift: december Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik Den preliminära genomsnittliga timlönen för arbetare var under december 158,8 kronor exklusive övertidstillägg och 16,7 kronor inklusive övertidstillägg, vilket är en ökning i båda fallen med 2,1 procent jämfört med december. Under december var den preliminära genomsnittliga månads lönen för tjänstemän kronor exklusive rörliga tillägg och kronor inklusive rörliga tillägg, vilket är en ökning med 2,6 respektive 2,5 procent jämfört med december. Löneutveckling inom den privata sektorn Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år Arbetare Tjänstemän Arbetskostnaden för en arbetare inom utvinning av mineral och tillverkningsindustrin har för december beräknats till 281,9 kronor per timme, vilket ger ett arbetskostnadsindex på 118,9 en förändring med 2,1 procent jämfört med december. Arbetskostnaden för en arbetare inom den privata sektorn totalt har för december beräknats till 26,6 kronor per timme och för tjänstemän inom den privata sektorn till kr per månad. Detta ger ett arbetskostnadsindex för arbetare på 116,6 en ökning med 2,3 procent jämfört med december. Motsvarande index för tjänstemän blir 118,3 en ökning med 3, procent jämfört med december. Finansmarknad Överraskande räntesänkning av Riksbanken Efter ett extrainkallat möte meddelade Riksbanken den 18 mars att man sänker reporäntan med,1 procentenheter till,25 procent. Samtidigt fortsätter stödköpen av statsobligationer med ytterligare 3 miljarder kronor. Tid- 18 Statistiska centralbyrån

19 SCB-Indikatorer mars punkten för sänkningen syftade sannolikt till att överraska marknaden och försvara den kronförsvagning som tidigare sänkningar bidragit till. Riksbanken betonar återigen att man är beredd att göra penningpolitiken mer expansiv vid behov, allt för att säkra inflationsuppgången och höja förväntningarna om den kommande inflationen. Inflationsförväntningarna blir särskilt viktiga inför höstens avtalsrörelse. Ett svagt förtroende för inflationsmålet skulle kunna bidra till lägre reallöneökningar som innebär försämrade möjligheter att få upp inflationen. Korta räntor 3 mån statsskuldväxlar (motsv) procent 2,5 2, 1,5 1,,5 USA Sverige Valutakurser Svenska kronor i förhållande till dollar och euro. Månadsgenomsnitt SEK 11, 1,5 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, Källa: Riksbanken Valutakursindex för kronan Månadsgenomsnitt TCW-index = 14 euro US dollar, EUR 135 -,5 Källa: Riksbanken 13 Räntekurvan planade ut när både korta och långa svenska räntor föll efter beskedet. Interbankräntan 3 månaders Stibor är i slutet av månaden negativ. Avkastningen på både korta och långa amerikanska räntor ökade något under mars och var i slutet av månaden,42 respektive 2 procent Långa räntor 1-åriga statsobligationer procent Sverige USA Tyskland 11 Källa: Riksbanken Ökad utlåningstillväxt För tredje månaden i rad ökade tillväxttakten för hushållens lån hos banker och bostadsinstitut. I februari uppgick den till 6,2 procent. Ökningen berodde till stor del på att tillväxttakten för bostadslånen steg till 6,6 procent. Även tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag ökade och uppgick i februari till 5, procent. Den genomsnittliga nyutlåningsräntan till hushåll för bostadsändamål sjönk under februari och uppgick till 1,81 procent Källa: Riksbanken Som avsett försvagades kronan något mot både euron och den amerikanska dollarn i samband med den svenska räntesänkningen. Dollarn handlades i slutet av månaden för 8,62 kronor och euron för 9,29 kronor. Sett till medelvärde över månaden stärktes dock kronan mot euron med 2,6 procent men försvagades mot dollarn med,1 procent. Statistiska centralbyrån 19

20 SCB-Indikatorer mars MFI:s utlåning Årlig tillväxttakt, procent Hushåll Den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen gjorde nyligen klart att hon räknar med gradvisa räntehöjningar med start i år. Feds bedömning är dock att ekonomin än så länge är något för svag och konstaterar att en höjning inte är aktuell i april. Trots positiva reaktioner på beskedet gick Dow Jones och Nasdaq ned med 2, procent respektive 1,3 procent under mars månad. Frankfurtbörsen fortsatte däremot uppåt och DAX-index landade på plus 5 procent för mars. Även i Japan var tongångarna positiva där Nikkei steg med 2,2 procent. I London gick börsen ned med 1,7 procent. -5 Icke-finansiella företag Elin Henriksson och Andreas Hörnqvist, Finansmarknadsstatistik Blandat utfall på världens börser Riksbankens räntebesked ledde till en tillfällig uppgång under en annars svajig månad på Stockholmsbörsen. Efter både upp- och nedgångar landade Affärsvärldens AFGX-index till slut på -1,1 procent för mars. På grund av den goda inledningen på året steg dock börsen med 14,5 procent under det första kvartalet. Aktiekurserna Stockholmsbörsens generalindex, månadsgenomsnitt index = Glad Påsk önskar redaktionen 3 25 Källa: Affärsvärlden Ekonomisk statistik april Datum Avser period Inregistrering av fordon 1 mar Industrins orderingång 7 feb Industriproduktionsindex 7 feb Tjänsteproduktionsindex 7 feb Indikator över hushållens konsumtionsutgifter 9 feb Produktionsindex över näringslivet 9 feb Småhusbarometern 1 mar Konsumentprisindex 14 mar Arbetskraftsundersökningen 21 mar Detaljhandelns försäljning 28 mar Export, import och handelsnetto 28 mar Producentprisindex 28 mar Arbetskostnadsindex, privat sektor 3 feb 2 Statistiska centralbyrån

SCB-Indikatorer. Handeln med utlandet ökar. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 4 november 2014

SCB-Indikatorer. Handeln med utlandet ökar. Kommentarer & Analys. I fokus: Detaljhandeln i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 10 4 november 2014 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Handeln med utlandet ökar Utrikeshandel med varor Värdeutveckling i årstakt, trend 1 Import 5 Export -5-1 -15 n Uppgång i nybilsregistreringen

Läs mer

SCB-Indikatorer. Industriproduktionen vänder upp. Kommentarer & Analys. I fokus: Sveriges bostadsbyggande. ökar kraftigt sid 12. Nummer 6 2 juli 2015

SCB-Indikatorer. Industriproduktionen vänder upp. Kommentarer & Analys. I fokus: Sveriges bostadsbyggande. ökar kraftigt sid 12. Nummer 6 2 juli 2015 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Industriproduktionen vänder upp Industriproduktionsindex =, trend 15 85 n Lägre nybilsregistreringar Sid 9 n Finlands kräftgång fortsätter

Läs mer

Tjänsteproduktionsindex Månadsvärden. Trend

Tjänsteproduktionsindex Månadsvärden. Trend Orderingången fortsatte ner sid 4 Industriinvesteringarna väntas öka 212 sid 5 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 12 22 december Avmattning i tjänstesektorn Tjänsteproduktionsindex

Läs mer

SCB-Indikatorer. Detaljhandeln vände upp i maj. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 6 27 juni 2013

SCB-Indikatorer. Detaljhandeln vände upp i maj. Kommentarer & Analys. I fokus: Industrin i ett branschperspektiv. sid 12. Nummer 6 27 juni 2013 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Detaljhandeln vände upp i maj Försäljningsvolym i detaljhandeln Säsongrensade månadsvärden. Index = 18 16 14 12 98 96 I fokus: n Nedåtrekyl

Läs mer

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten sjunker. Kommentarer & Analys. I fokus: Regionalräkenskaperna. snabbas upp sid 12. n Stark julhandel Sid 8

SCB-Indikatorer. Arbetslösheten sjunker. Kommentarer & Analys. I fokus: Regionalräkenskaperna. snabbas upp sid 12. n Stark julhandel Sid 8 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Arbetslösheten sjunker Andel arbetslösa av arbetskraften Procent, trendskattning 8,2 8,1 8, 7,9 7,8 7,7 7,6 n Stark julhandel Sid 8 n Uppstuds

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Viss dämpning av BNP-tillväxten

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Viss dämpning av BNP-tillväxten SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Viss dämpning av BNP-tillväxten Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

SCB-Indikatorer Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Företagens Industriproduktionen vände upp finansierings-

SCB-Indikatorer Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Företagens Industriproduktionen vände upp finansierings- SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svagare produktion i näringslivet Produktionsindex för näringslivet Säsongrensade månadsvärden, index = 11 15 9 I fokus: n Industriproduktionen

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Stabil men svag BNP-tillväxt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Stabil men svag BNP-tillväxt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Stabil men svag BNP-tillväxt Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

SCB-Indikatorer Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Export Import Detaljhandeln Relativt stark julhandel i ett bransch-

SCB-Indikatorer Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Export Import Detaljhandeln Relativt stark julhandel i ett bransch- SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Kraftigt minskad utrikeshandel Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend 15 mdkr Export 95 9 Import 85 8 75 7 I fokus: n Relativt stark

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Industriproduktionen vänder uppåt

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Industriproduktionen vänder uppåt SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Industriproduktionen vänder uppåt Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsdata samt trendskattning. Index = 85 I fokus: n Svagt avslut

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter

Detaljhandel Försäljningsvolym. Säsongrensade månadsuppgifter Trenden för handelsnettot bruten sid 7 Oförändrade producentpriser sid 11 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 4 29 april Stark nedgång för detaljhandeln Detaljhandel Försäljningsvolym.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter

Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter Svag exportorderingång sid 5 Detaljhandeln ökar sid 7 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Ras för tjänsteproduktionen Tjänsteproduktionsindex Säsongrensade månadsuppgifter Index

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

SCB-Indikatorer. Exportpriserna fortsätter nedåt. Kommentarer & Analys. I fokus: Hushållens skulder på en hög nivå sid 12. Nummer 3 2 april 2013

SCB-Indikatorer. Exportpriserna fortsätter nedåt. Kommentarer & Analys. I fokus: Hushållens skulder på en hög nivå sid 12. Nummer 3 2 april 2013 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Exportpriserna fortsätter nedåt Exportprisindex 25= 118 116 114 112 11 18 16 I fokus: n Bra start på året för detaljhandeln Sid 9 n Ny nedgång

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JUNI 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 25 JUNI 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.6 feb-15

VECKOBREV v.6 feb-15 0 0,001 Makro Veckan Grekland som kom gått i veckan med ett förslag för skuldomförhandling som innebär att landet ska betala tillbaka i förhållande till hur ekonomin utvecklas. Förslaget innebär att större

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 26 AUGUSTI 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-12

VECKOBREV v.41 okt-12 0 0.001 Veckan som gått Makro 1000 I oktoberupplagan av World Economic Outlook justerar IMF ner sina BNP-prognoser för länderna de flesta av länderna i Europa, däribland Sverige om än marginellt. Trots

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Historiskt höga tillväxttal 1...sid 3 Aktiviteten i den svenska ekonomin var fortsatt hög fjärde kvartalet i fjol och medförde att BNP-tillväxten

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer