Lise-Lott Rintamäki RFV i Västra och Inre Finland. Leena Rinkineva-Kantola NTM-centralen i Södra Österbotten NTM-centralen i Österbotten

Transkript

1 1 Österbottens landskapsplan 2040 Första myndighetssamrådet Tid: kl Plats:, mötesrum Hermelinen Närvarande: Olav Jern, ordf. Göran Ådjers Finlands skogscentral Lise-Lott Rintamäki RFV i Västra och Inre Finland Stefan Pellas Finlands viltcentral Pentti Risla Österbottens museum Janna Räisänen Mellersta Mika Penttilä Fingrid Oyj Markus Erkkilä Södra Antti Saartenoja Södra Leena Rinkineva-Kantola NTM-centralen i Södra Österbotten Jarmo Salo NTM-centralen i Södra Österbotten Matti Rantala NTM-centralen i Södra Österbotten Jyrki Palomäki NTM-centralen i Södra Österbotten Sanna Jylhä Miljöministeriet Kaj Suomela NTM-centralen i Österbotten Kimmo Riusala Irina Nori Varpu Rajaniemi Tero Voldi Christine Bonn Gustav Nygård Jan Wikström Ann Holm Pirjo Niemi, sekr. Via videolänk: Päivi Liuska-Kankaanpää Satakunta förbund Susanna Roslöf Satakunta förbund 1. Mötet öppnas Landskapsdirektör Olav Jern öppnade mötet och konstaterade att Finavia Oyj skickat skriftliga kommentarer inför myndighetssamrådet. Deltagarna i samrådet presenterade sig. 2. Val av ordförande och sekreterare Till ordförande för myndighetssamrådet valdes Olav Jern och till sekreterare Pirjo Niemi. Konstaterades att över samrådet uppgörs ett protokoll, som skickas till alla deltagare för kommentarer. Det slutliga protokollet skickas till alla som kallades till myndighetssamrådet.

2 2 3. Program för deltagande och bedömning Ann Holm berättade kort om programmet för deltagande och bedömning för Österbottens landskapsplan 2040, alltså om landskapsplanens utgångspunkter och preliminära mål, dialogen och sätten att informera samt tidsplanen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt Sammanlagt 35 utlåtanden och 6 åsikter lämnades in. I begäran om utlåtande ombads den yttrande instansen ta ställning till huruvida de preliminära målen för Österbottens landskapsplan är de riktiga och de planerade utredningarna de rätta. Allmänt ansågs programmet för deltagande och bedömning vara väl gjort och ge en tydlig bild av planeringsprocessen. De preliminära målen ansågs vara de rätta och de planerade utredningarna tillräckliga. Utlåtandena handlade mest om det fortsatta arbetet och om vilka utredningar som borde göras och hur. Följande ändringar föreslås i programmet för deltagande och bedömning: Delmålsättningen om klimatlösningar ändras till en region med långsiktiga lösningar för klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan. Listan över saker som utreds eller ses över kompletteras med utredningar om tysta områden och energisystem. Österbottens Svenska Producentförening (ÖSP) och Österbottens skogsvårdsförening rf inkluderas i uppräkningen Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. PDB kompletteras med ett stycke o som förklarar vad som menas med en fortgående konsekvensbedömningsprocess och på vilket sätt bedömningsinformation tas fram i planprocessens olika faser o som beskriver hur den nuvarande och den framtida landskapsförvaltningen kopplas samman i planprocessen, om planen inte godkänns år 2018 o om havsplanering. Kaj Suomela, NTM-centralen i Österbotten: o Det borde komma fram bättre i programmet för deltagande och bedömning att Österbotten är ett internationellt och öppet landskap o I programmet för deltagande och bedömning vore det bra att byta ut ordet närmat mot livsmedel och framhålla landskapets roll som en livsmedelsproducent i Finland samt kapaciteten att exportera livsmedel o Landskapet Österbotten har potential att exportera förnybar energi. Beslut: Texten i programmet för deltagande och bedömning kompletteras. 4. Utredningar Centrum- och servicenätverket Gustav Nygård presenterade temat centrum- och servicenätverket. I utredningen om centrumnätverket granskas den gällande landskaps-

3 3 planen, planerna för markanvändning, boende och trafik (MBT) och uppgifterna i systemet för uppföljning av samhällsstrukturen (YKR). Utredningen baserar sig på landskapsstrategins mål för befolkningen och antalet arbetsplatser, och bostadsproduktionen beräknas med dem som utgångspunkt. Resultaten från projektet Urban Zone 3 kommer att användas för utredningen. Centrumens och byarnas servicenivå synas, särskilt i fråga om offentlig service samt influensområden. Lokaliseringen av kommersiell service baserar sig på utredningar från år 2010 och I Jakobstads område för centrumfunktioner får en stor detaljhandelsenhet eller en detaljhandelskoncentration vara högst v-m 2. Dimensioneringen medför problem för utvecklingen av handeln. Ann Holm frågade om det är möjligt att ta bort dimensioneringen utan en omfattande handelsutredning. I de flesta landskapsplaner som gäller handel finns ingen maximidimensionering för stora detaljhandelsenheter i områden för centrumfunktioner. Sanna Jylhä, miljöministeriet: o Vid miljöministeriet pågår ett projekt, som bl.a. tittar på dimensioneringen av handel i landskapsplaner. En ny utredning om servicenätverk i landskapsplaner utkom i början av april 2016 (sekreterarens tillägg om tidpunkten för utgivningen). o En lagändring är på väg för att underlätta planläggningen. Någon maximidimensionering för områden för centrumfunktioner kommer inte längre att anges. Ett utkast till regeringens proposition om ändring av lagen väntas komma på remiss i sommar. o När det gäller Jakobstad är det omöjligt att svara utan att sätta sig in i frågan. Det är inte omöjligt att ta bort dimensioneringen. Beslut: Vi ser på fallet Jakobstad tillsammans. Grönområdesstrukturen Christine Bonn presenterade temat grönområdesstruktur. En enhetlig grönområdesstruktur, som binder samman stad och landsbygd, tätort och by, möjliggör vidsträckta naturupplevelser samtidigt som den möjliggör en enhetlig hantering av vattendrag och dagvatten. Det är en förutsättning för att trygga den ekologiska funktionerna i samhällsstrukturen. Avsikten är att göra följande utredningar om grönområdesstrukturen utifrån kartor och befintligt underlag som övriga myndigheter har: o Landhöjningen o Geologiska formationer o Vattenstrukturen o Vattendelare o Avrinningsområden o Vattendrag o Utvidgningsområden för dagvatten/områden som ökar översvämningsrisken o Områden med översvämningsrisk o Grundvattenområden o Naturskyddsområden

4 4 o Grönområdesförbindelser (ekologisk förbindelse bl.a. viltstråk och grönförbindelse ss. cykelleder, frilufts- och vandringsleder) o Strandzoner (båtleder, paddling och fritidshusområden) o Grönstruktur o Stora, enhetliga skogsområden o Åkerområden o Nationellt värdefulla kulturmiljöer o Fornlämningar o Kulturhistoriskt betydande vägsträckningar Gjorda utredningar: värdefulla kulturmiljöer på landskapsnivå Pågående utredningar: småbåtshamnar och tysta områden Kommande utredningar: rekreationsområden Utredningar som inte kommer att göras: värdefullt modernt byggnadsarv på landskapsnivå Utredning som annan part ansvarar för men som inte hinner bli klar för landskapsplanen: vårdbiotoper Antti Saartenoja, Södra : o Det vore bra om förbunden hade en gemensam syn på hur nya myrskyddsområden ska behandlas i landskapsplanen o Om POSKI-utredningen revideras kunde det göras i samarbete. Leena Rinkineva-Kantola, NTM-centralen i Södra Österbotten: o Utredningarna är på det hela taget genomtänkta o Det vore bra om tillsammans med Mellersta och Södra Österbotten förbund kunde komma fram till en samsyn på hur myrskyddsarbetsgruppens betänkande ska beaktas i landskapsplanläggningen. NTM-centralen deltar gärna i detta arbete. o Det viktigaste är att annan markanvändning inte anvisas på värdefulla myrmarker o Beteckningen luo är problematisk med tanke på skyddet o Uppdateringen av vårdbiotoper startar tidigast år 2017 Pentti Risla, Österbottens museum: o På Museiverkets webbplats finns råd om hur fornlämningarna ska märkas ut i planen o Alla fornlämningar borde anges på plankartan o Beroende på behovet av vård kan beteckningen luo och beteckningen för fornlämning stå i konflikt med varandra o Ansåg det vara beklagligt att en inventering av det moderna byggnadsarvet på landskapsnivå inte kan göras på grund av resursbrist. Beslut: Förbundet funderar tillsammans med grannlandskapsförbunden på hur de kompletterande inventeringarna med tanke på myrskyddet ska beaktas i landskapsplanläggningen. Det är inte aktuellt att revidera POSKI-utredningen, men om revideringen görs senare blir det i form av en gemensam utredning tillsammans med Södra och GTK.

5 5 Näringsliv Gustav Nygård presenterade temat näringsliv. Regionalt betydelsefulla arbetsplats- och företagsområden utreds, liksom regionalt betydelsefulla åker-, skogsbruks- och kreatursbesättningsområden samt pälsdjurs-, växthus- och fiskerinäringens behov av områden. Inga synpunkter. Beslut: Inga beslut, men pälsdjursnäringen och växthusodlingen konstaterades vara viktiga för landskapet. Trafik och logistik Tero Voldi presenterade temat trafik. Trafikbeteckningarna i landskapsplanen kommer att grunda sig på Österbottens trafiksystemplan 2040, men uppgifterna måste i viss mån uppdateras. Avsikten är att inrätta tre s.k. regionala trafikarbetsgrupper för arbetet med trafiksystemplanen. Grupperna ska fundera på vilka är de 3 5 viktigaste trafikprojekten, vilka förbindelsebehov och trafikrelaterade brister finns i regionen. Styrgruppen för trafiksystemplanen får ta ställning till arbetsgruppernas betänkanden. De främsta trafikfrågorna som har en koppling till markanvändningen tas med i den nya landskapsplanen. När det gäller utredningarna är tanken att använda sig av utredningar och analyser som nyligen blivit färdiga eller som görs inom överskådlig framtid. Några av dessa är: o Områdesreserveringar för flygplatser samt översyn av bullerområden o Småbåts- och fiskehamnar o Bioenergi och logistik o En utredning om logistiken för företag och industriområden utanför tätorter o Prioritering av det lägre vägnätet o Förbindelsebehov o Resekedjor Utredningar som baserar sig på fakta som andra organisationer och myndigheter tillhandahållit samt utredningar som myndigheter låtit göra används också i den mån de är lämpliga för landskapsplanen och gäller planeringsområdet. Varpu Rajaniemi, : o Eftersom den eftersträvade utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet år 2050 är felaktig (en streckad linje över Bottniska viken anger en eventuell ny internationell förbindelse ) kan den inte till den delen användas som utgångspunkt för vårt utvecklingsarbete. Göran Ådjers, Skogscentralen o Transportbehoven inom skogsbruket kommer att öka, vilket leder till ökade trafikmängder och tyngre transporter Jarmo Salo, NTM-centralen i Södra Österbotten: o Trafiksektorn förändras och förändringen kommer att ske allt

6 6 snabbare. Visionerna borde sträcka sig längre in i framtiden. Ett hurudant vägnät vill vi ha i framtiden? o Lyfte fram digitalisering av trafiken samt ökad information. Hur kommer digitalisering och robotik att påverka rörligheten och trafiken? Kommer det att göras utredningar om dessa frågor eller hur beaktas de i landskapsplanen? o En mängd utredningar har gjorts om trafiken, så till den delen är situationen bra Ann Holm, o Landskapsförbunden håller på att göra landskapsplaner. Skulle Trafikverket kunna göra en utredning om hur vi kommer att resa i framtiden? Beslut: Ingen trafikutredning om digitaliseringen görs i detta nu. Konstaterades att regeringsprogrammet innehåller riktlinjer för trafiken. Energiförsörjning Jan Wikström presenterade temat energiförsörjning. Gjorda utredningar om energiförsörjning: o Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten o Österbottens vindkraft och specialtransporter o Bioenergi och logistik o Kraftledningar Målet i landskapsplanen 2040 är att landskapet Österbotten är självförsörjande på förnybar energi. Det behövs inga nya utredningar om energiproduktionen för landskapsplanen 2040, utan förbundet kommer att använda sig av befintliga undersökningar. Ann Holm frågade om enstaka regionalt betydande vindkraftsparker kan anvisas i landskapsplanen utan omfattande utredningar, om en lagenlig MKB har gjorts för projektet och den visar att området lämpar sig för regional vindkraftsproduktion. Jyrki Palomäki, NTM-centralen i Södra Österbotten: o I landskapsplanen behandlas alla teman, inklusive vindkraft. Utredningarna ska göras i förhållande till landskapsplanen. NTM-centralen tar ställning till nya vindkraftsområden från fall till fall Sanna Jylhä, MM: o I de anvisningar for fortsatt planering som ingår i fastställelsebeslutet för etapplandskapsplanen för vindkraft i Österbotten nämns att områdena för vindkraftverk ska granskas i ett samlat perspektiv. o En landskapsplan är inte statisk, utan detaljerna kan alltid ses över i senare planer. Pentti Risla, Österbottens museum: o Ur kulturmiljöns perspektiv är miljöutredningarna inte objektiva och uppfyller heller inte kriterierna för MKB

7 7 Kaj Suomela, NTM-centralen i Österbotten: o Finns det i Österbotten områden som lämpar sig för produktion av solenergi och är det vettigt att bygga solparker? Päivi Liuska-Kankaanpää, Satakunta förbund: o Intresset för stora områden för solenergi håller på att växa. I Satakunta görs som bäst en utredning om solenergi. I utredningen, som är på sluttampen, diskuteras kriterier för och konsekvenser av produktionsområden för solenergi med betydelse på landskapsnivå. För närvarande försöker man bestämma var gränsen går för ett område på landskapsnivå och funderar på planeringsbestämmelser. Det är inte bestämt än om några områden ska anvisas i landskapsplanen. Beslut: Inga beslut, men konstaterades att fastställelsebeslutets anvisningar för fortsatt planering måste vara en utgångspunkt när man överväger utvidgningar av tv-områdena och att planeringsanvisningarna också gäller icke-regionala vindkraftsparker. Teknisk försörjning och skjutbanor Pirjo Niemi presenterade temana teknisk försörjning och skjutbanor. Områdesreserveringarna och nätverken för teknisk försörjning i den gällande landskapsplanen ses över. Avfallshanteringen i landskapet är centraliserad, dess kärna utgörs av Stormossens avfallshanteringsområde. I fråga om vattenförsörjningen revideras landskapsplanen med utgångspunkt i regionala översiktsplaner för vattenförsörjningen samt underlag från kommunerna och NTM-centralen. En översiktsplan för vattenförsörjningen i Österbotten kommer inte att göras i detta nu. Grundvattenområdena ses över med utgångspunkt i Finlands miljöcentrals filer. Målet är att få grundvatten till Vasa år Avsikten är att den förbindelseledning som eventuellt byggs mellan Kurikka och Vasa tas med i landskapsplanen. I Jakobstadsregionen har man utrett möjligheterna att också i Jakobstad övergå från ytvatten till att använda grundvatten. I och med den nya lagen om skjutbanor fick landskapsförbunden en ny uppgift, att göra upp en utvecklingsplan som innehåller nätverket av skjutbanor i landskapet. har tillsammans med Mellersta och Södra gjort en skjutbaneutredning, som lägger grunden för utvecklingsplanen. Det är meningen att nätverket av skjutbanor i landskapet ska ritas in i landskapsplanen. Inga synpunkter. Beslut: Inga beslut. Konstaterades att vattenledningen mellan Kurikka och Vasa är ett gemensamt projekt med Södra. 5. Landskapsplanens utformning Behövs alltjämt en papperskarta? Frågan om en papperskarta togs upp, eftersom det finns allt mer digitala kartlösningar. Konstaterades att det finns planer på en funktion som gör det lättare för kommunerna att uppdatera utredningsmaterial digitalt. Konstaterades att förbunden i Mellersta Österbotten, Södra Österbotten

8 8 och Österbotten har föreslagit att miljöministeriet ska finansiera projektet Digiloikka och att Österbottens förbund är med i projektet HAME, som syftar till att göra harmoniserade landskapsplaner elektroniskt tillgängliga. Sanna Jylhä, MM o Kunde vid samrådet inte svara på om markanvändnings- och bygglagen kräver att plankartan ska kunna skrivas ut i pappersform. Jylhäs svar efter samrådet: De nuvarande bestämmelserna tolkas så att enbart information på elektronisk väg och en elektronisk planförslagskarta räcker inte. Om information på elektronisk väg föreskrivs i 32 a ( /348) i MBF, som anger att information om att planläggning har väckts, om möjligheten att framföra åsikter när en plan bereds och om att ett planförslag finns framlagt ska i mån av möjlighet ges även i elektronisk form. Planförslaget ska i mån av möjlighet också publiceras i elektronisk form. Beslut: För närvarande finns inget entydigt beslut. Vad som är den officiella plankartan klarnar under planläggningsprocessen. 6. Myndigheternas talturer: Miljöministeriet, Sanna Jylhä o Enligt MBL är ministeriet inte längre ålagt att sköta styrningen av områdesplaneringen o Miljöministeriet granskar landskapsplanerna i relation till de riksomfattande målen för områdesanvändningen o De reviderade målen hinner till den här planprocessen o Miljöministeriet ingriper bara i frågor av riksintresse inom ramen för dess befogenhet (bl.a. nationellt värdefulla landskapsområden, byggda kulturmiljöer av riksintresse, grundvattenområden, skyddsområden, NATURA 2000) o Det är viktigt att utredningarna och konsekvensbedömningarna fokuserar på aspekter och frågor som är väsentliga med tanke på planens innehåll och att allt är vederbörligen och tydligt dokumenterat. o Behovsprövning av Naturabedömning borde nämnas i PDB. Den eventuella Naturabedömningen och kontaktmyndighetens utlåtande om den bör vara tillgängliga vid myndighetssamrådet i förslagsfasen. o Planbeskrivningen får gärna innehålla mer motiveringar till planlösningen än tidigare o Det är viktigt att växelverkan, hörande och information finns dokumenterade i beskrivningen, åtminstone i den mån de grundar sig på bestämmelser o Saknas byggda kulturmiljöer av riksintresse i förteckningen över kulturmiljöer på sidan 15 i PDB? o Borde termen särskilda mål användas under rubriken De riksomfattande målen för områdesanvändningen, Planering på landskapsnivå?

9 9 NTM-centralen i Södra Österbotten, Jyrki Palomäki o DB är väl och professionellt gjort o De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen blir klara först år Målet är att statsrådet ska fatta beslut om de reviderade målen våren 2017 (sekreterarens tillägg, källa miljöministeriets webbplats). Under revideringen kan det komma fram nya frågeställningar att reda ut i landskapsplanen o Eftersom det just nu sker så mycket förändringar i regionförvaltningen vore det skäl att tänka över tidsplanen för planprocessen o Det är omöjligt att göra små ändringar i planen utan tillräckliga utredningar. Principen ska vara att ändringar utreds lika ingående som temat överlag o En svår ekvation: en helhetslandskapsplan, begränsade resurser och begränsat med tid o Borde POSKI-utredningen uppdateras, eftersom den föregående gjordes för länge sedan (sekreterarens tillägg: Samordning av grundvattenskyddet och stenmaterialförsörjningen, slutrapport från Vasa-Seinäjoki-regionen, 1998). Utredningen kunde med fördel göras tillsammans med Södra o Det vore skäl att överväga att göra en utvecklingsplan för vattenförsörjningen i Österbotten. Om beslutet blir att en sådan utvecklingsplan ska göras kommer NTM-centralen att delta i utredningen NTM-centralen i Södra Österbotten, Matti Rantala o Utredningen om nätverket av tätorter borde förutom kommersiell service och näringar också ta upp förutsättningarna för en bra tätortsbild och andra kvalitetsaspekter NTM-centralen i Södra Österbotten, Jarmo Salo o Trafikförbindelserna bör betraktas över landskapsgränserna o Österbottens landskapsplan bör möjliggöra utvecklingskorridorerna Vasa-Seinäjoki, Seinäjoki- Karleby, Karleby-Vasa o Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet (ALLI) är en bra utgångspunkt för att utveckla vägtrafiken o På kusten finns exportföretag, deras konkurrensvillkor borde förbättras. NTM-centralen i Södra Österbotten, Leena Rinkineva-Kantola o Det är skäl att hålla tidsramen för en behovsprövning av Naturabedömning i åtanke. Naturabedömningen bör vara klar i planförslagsfasen. Detta kunde nämnas i programmet för deltagande och bedömning. Museiverket, Pentti Risla o Skyddsobjekten bör anges enligt Museiverkets råd, enligt vilka alla fasta fornlämningar ska märkas ut i planen. Det är inte tillrådligt att plocka ut vissa fornlämningar och markera dem på plankartan. o En digital plankarta kan anses vara välkommen, eftersom man blir kvitt problemen med bristen på plats och läsbarheten för markeringarna på en papperskarta

10 10 Finavia, Hannu Salomaa ((Hade sänt sina synpunkter till myndighetssamrådet per e-post ) o Den senaste utredningen om flygplansbuller vid Vasa flygplats gjordes år 2013, och i den ingår en flygbullerprognos för år 2040 o Den senaste utredningen om flygplansbuller vid Karleby-Jakobstads flygplats gjordes år 2012, och i den ingår en prognos ungefär för åren o Ber att flygbullerområdena >55dB enligt de senaste prognoserna ska ritas in i landskapsplanen med en våglinje o Finavia överlämnar materialet i lämplig form och granskar LL-områdena vid flygplatserna med tanke på framtida reserveringar för utbyggnad s svar: o POSKI-projektet är tidsmässigt så långt att det inte hinner till den här planen o På grund av reformen av landskapsförvaltningen är målet att Österbottens landskapsplan ska vara klar i slutet av år 2018 o Behovsprövning av Naturabedömning och en eventuell Naturabedömning görs i samarbete med NTM-centralen 7. Fortsatt arbete Medborgararena 13.4 Workshop om målsättningar 19.4 Styrelsen, bemötanden 25.4 (23.5, sekreterarens korrigering) Styrelsen, målsättningar 23.5 (20.6, sekreterarens korrigering) Workshop om planalternativ våren 2017 Planutkast hösten 2017 hoppas att myndigheterna funderar på vilket slags samarbete de vill ha och vad det finns resurser till. 8. Övriga ärenden Inga övriga ärenden förelåg. 9. Mötet avslutas Ordföranden avslutade myndighetssamrådet kl POHJANMAAN LIITTO Olav Jern landskapsdirektör Pirjo Niemi planläggningsingenjör