Ansökan om statsbidrag till regionalt cancercentrum Stockholm Gotland

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2010/125 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 5 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ansökan om statsbidrag till regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har informerats om ansökan om statsbidrag till regionalt cancercentrum Stockholm Gotland 2012 och ställer sig bakom den ansökan som gjorts. Bakgrund Fördelning av 2012 års medel görs efter ansökan utifrån de RCC-kriterier som har tagits fram av den nationella cancersamordnaren. Socialstyrelsen avser att differentiera statsbidraget beroende på ansökningarnas kvalitet och innehåll. RCC Stockholm Gotland ansöker om 10,3 mkr från Socialstyrelsen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Grunduppgifter i ansökan om statsbidrag till regionala cancercentrum Ansökan om statsbidrag för RCC Stockholm Gotland 2012 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

2 Dnr 915/2012 Bilaga 1. Grunduppgifter i ansökan om statsbidrag till regionala cancercentrum (RCC) 2012 Spara blanketten i din dator. Fyll i blanketten i de gråmarkerade fälten (klicka dig fram med musen/tabtangenten). Undvik semikolon och retur (Enter) när du skriver in text. Spara den ifyllda blanketten. Ansökan märkt med diarienummer ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 5 mars 2012 dels per e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se, dels ett underskrivet original (poststämpel 5 mars godkänns) till Socialstyrelsen, Stockholm eller besöksadress Rålambsvägen 3 i Stockholm.. Kontaktuppgifter Namn på sökande RCC/landsting/samverkansorgan: Regionalt Cancercentrum Stockholm - Gotland Adress: Norrbacka S3:00, Karolinska universitetssjukhuset Postnummer: Postsort: STOCKHOLM Namn kontaktperson (uppge en eller flera kontaktpersoner): Roger Henriksson Befattning: Chef, professor, överläkare E-postadress till kontaktperson: roger.henriksson@sll.se Telefon till kontaktperson: Sökt belopp Sökt belopp från Socialstyrelsen 2012: Kontouppgifter Välj ett av två alternativ Plusgironummer: Bankgironummer: Bankgiro , Referens för bokföring (max 10 tecken): HSF 1500/RCC 760 P05 projekt 1904 Ange vilka bilagor som hör till ansökan Var god se nästa sida. Att uppgifter som lämnas i denna ansökan är riktiga intygas av behörig företrädare Ort och datum Stockholm Befattning Chef Underskrift Namnförtydligande Roger Henriksson

3 Ansökan om statsbidrag för Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland 2012 (Dnr 915/2012 Socialstyrelsen) Sammanfattning Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland invigdes och har från årsskiftet varit i full verksamhet med ordinarie chef. RCC Stockholm Gotland är en fristående verksamhet som placerats centralt i landstingens hälso- och sjukvårds organisation med en tydlig ledningsstruktur och är i linje under den gemensamma samverkansnämnden för Stockholm Gotland. Chefen för RCC Stockholm Gotland sitter med i landstingets centrala ledning för Hälso-sjukvård i Stockholms läns landsting (SLL) vilket ger stora möjligheter att aktivt medverka till att utvecklingen i regionen leder till fullföljande av målen för den nationella och regionala cancerstrategin. Organisationen är utformad för att ge ett tydligt patientfokus och helhetstänkande i cancervårdens alla delar. Uppdraget kan optimalt endast fullgöras i samverkan med en mångfald av aktörer inom vård och forskning och är beroende av en vilja till samarbete över professionella och invanda organisatoriska gränser inom regionen såväl som utanför med andra RCC i landet. En initial inventering av befintliga strukturer för cancerverksamheten inom SLL genomfördes under Arbetet syftade till att skapa bred dialog genom framför allt uppsökande möten med befintliga aktörer. Då regionen har ett stort antal vårdenheter med både privata och offentliga vårdgivare - bedömdes detta arbete vara av stor vikt för en optimal förankring av RCC. Under ledning av en projektgrupp och representanter för SLL och Region Gotland påbörjades under 2011 en översiktlig verksamhetsbeskrivning av RCC innefattande uppdrag/mål för verksamhetens organisation, finansiering samt befattningsbeskrivningar för de ledande befattningarna. Vid invigningen förelåg den bilagda verksamhetsplanen som idag ligger till grund för verksamheten på RCC Stockholm Gotland. Under 2011 har en bilagd patientenkät arbetats fram och en undersökning av patienters upplevelse av cancervården genomfördes under oktober med syftet att erhålla utgångsvärden för hur cancerpatienter uppfattade vården i Stockholm och Gotland, men också för att identifiera brister i den upplevda vården för att senare kunna komma med specifika åtgärder. Sommaren 2011 flyttade verksamheten till nya lokaler och med stöd av bland annat en tvärprofessionell grupp bestående av representanter för vårdens olika delar påbörjades arbetet med den regionala cancerstrategin. Grundförslaget bearbetades och förankrades i en vidare krets inom vården, akademin, respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningar och hos de lokala patientföreningarna. Cancerstrategin för åren 2012 till 2015 antogs i december 2011 av de politiska beslutsinstanserna inom SLL och Region Gotland. Cancerstrategi ska under 2012 konkretiseras i en cancerplan och anpassas till regionens övriga framtida sjukvårdsstruktur. Under slutet av 2011 genomfördes även en total genomlysning av verksamheten vid Onkologiskt centrum (OC) för att finna vägar att optimera verksamheten inför överförandet till RCC och den centrala landstingsförvaltningen från Karolinska universitetssjukhuset. Arbetet kom bland annat att medföra en justering av organisationsplanen för att bättre kunna stödja målsättningarna för RCC och den regionala cancerstrategin. 1

4 För att stärka vårdprocesserna med ett kunskapsbaserat synsätt är det av vikt att utarbeta en plan för hur cancerforskningen optimalt ska integreras i regionens cancervård. Det integrerade kliniska- och vetenskapliga rådet inom RCC Stockholm Gotland med representanter från aktörer inom cancervård och cancerforskning kommer att vara en viktig del av denna plan som ska vara klar under Målet är att RCC ska stärka den kliniska, epidemiologiska och translationella forskningen kring cancerpatienter på regional och nationell nivå och inkludera alla yrkeskategorier. RCC har ett övergripande uppdrag att bidra till samordningen av och även kunna initiera forskningsprojekt där inte minst kvalitetsregisterdata kan användas. RCC Stockholm Gotland ska kopplas in i de rådande organisationsstrukturerna där StratCan (beskrivet på annan plats) och kliniska prövningsenheterna på sjukhusen har viktiga roller för den translationella cancerforskningen och kliniska behandlingsforskningen. Det vore mindre lämpligt att bygga upp nya parallella strukturer för detta ändamål. En central del i arbetet utgör de patientfokuserade vårdprocesserna med ett helhetsperspektiv. Förbättringsarbetet är inte enbart fokuserat mot enskilda delar eller diagnoser utan ska betrakta den sammanhängande vårdprocessen som ska ge mervärde för patienten över hela vårdkedjan från primärvård till riks- och regionsjukvård och till livets slut eller till avslutande av kontakter med sjukvården. Ett viktigt arbete blir att i samverkan med primärvården för alla vårdprocesser definiera primärvårdens roll i cancervårdens processer. Sex av processledaruppdragen har inletts med full verksamhet och en av RCC Stockholm Gotland initierad nationell utbildning av dessa personer pågår. Ytterligare sex vårdprocessledare är under tillsättning och under 2012 kommer processledare att vara tillsatta och i arbete. Under 2012 kommer arbetet att fortsätta att konsolidera verksamheten med fokus på att stärka de olika patientcentrerade vårdprocesserna. För att lyckas med detta krävs att övriga delar av organisationen fungerar väl med ett adekvat stöd såsom arbetet med nivåstrukturering inom och utanför regionen. Därför behövs än mer insatser från RCC Stockholm Gotland att stärka helhetssynen i de regionala nätverken omfattande alla delar av vårdprocesserna och att arbeta för än bättre och starkare nationell samverkan genom RCC i samverkan. Dessutom ska arbetet fortsätta för att finna vägar till en än bättre kunskapsstyrd cancervård inriktad till att stärka patientens ställning för att cancervården ska bli säkrare, mer jämlik och effektivare. Ett viktigt och omfattande arbete under 2012 kommer att vara för RCC Stockholm Gotland att transformera den antagna regionala cancerstrategin till en kunskapsbaserad cancerplan som blir konkret för patienter, anhöriga, medarbetare och alla presumtiva vårdgivare i den mångfald som Stockholm och Gotland erbjuder. Detta ställer stora krav på samverkan och interaktion med vårdens alla delar - inkluderande den akademiska som Karolinska institutet, och den hälso- och sjukvårdsförvaltning som RCC Stockholm har som sin närmaste omgivning. Den centrala placeringen i landstingens organisation med en koppling till den gemensamma samverkansnämnden och tydliga ledningsstruktur underlättar detta arbete. Inom regionen finns ett flertal andra tidigare påbörjade initiativ vilka kommer att bidra till att regionen ska kunna fullfölja både den nationella och den regionala cancerstrategin. En lyckad implementering av RCC konceptet förutsätter också en väl utvecklad kommunikationsplan. Ett stort arbete har lagts ner på att nå alla berörda och kommer att ha en hög prioritet under En plan för denna insats genomgår nu en uppdatering med hjälp av både interna och externa rådgivare och inkluderar utvecklingen av en än bättre hemsida anpassad både till övriga RCC men också till regionala förhållanden såsom Vårdguiden. 2

5 1. Redovisning av beviljade statsbidrag Beskriv övergripande vilka aktiviteter som genomfördes med 2010 års statsbidrag. Arbetet med att uppstarten av Regionalt Cancer Centrum (RCC) Stockholm Gotland påbörjades under 2010 under ledning av Direktören för Produktionssamordning, Peter Rönnerfalk. Under senare delen av 2010 genomfördes en initial inventering av befintliga strukturer för cancerverksamheten inom SLL och Gotland. Arbetet syftade till att skapa bred dialog genom framför allt uppsökande möten med befintliga aktörer. Då regionen har ett stort antal vårdenheter med både privata och offentliga vårdgivare - bedömdes detta arbete vara av stor vikt för den framtida förankringen av RCC. Ett flertal möten genomfördes mellan olika intressenter i hela regionen. Merparten av dessa dialoger kom att av naturliga skäl att ske inom ramen för olika pågående och aktiva verksamheter såsom Onkologiskt Centrum (OC), Produktionssamordning och Onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset. En aktiv samarbetspartner var även specialistrådet i onkologi och hematologi med representanter för alla de stora aktörerna inom cancervården. Arbetet kom att intensifieras under slutet av 2010 genom rekrytering av en projektledare och tillsättningen av en projektgrupp december I samband med detta flyttades projektet över från Produktionssamordning till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSF). Projektgruppen påbörjade sitt arbete januari Kostnader för projektet fördelades på befintliga strukturer vilket gjorde att tilldelade medel för år 2010 flyttades över till år Beskriv övergripande vilka aktiviteter som genomfördes med 2011 års statsbidrag. En centralt placerad styrgrupp för projektet tillsattes med representanter från SLL (hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman (ordförande), avdelningschef Leif Karnström på HSF) och representation från Region Gotland (hälso- och sjukvårdsdirektören Ann- Christine Kullberg). En projektgrupp under ledning av projektledare Nicole Silverstolpe och med representanter från SLL (Per Larsson, Ann-Charlotte Eklöf) och Region Gotland (Thomas Kunze) fick det övergripande uppdraget att arbeta fram en översiktlig verksamhetsbeskrivning av Regionalt Cancercentrum innefattande uppdrag för verksamheten, styrning, organisation och finansiering samt befattningsbeskrivningar för de ledande befattningarna i det kommande RCC (Bilaga 2A, Verksamhetsplan Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland). Detaljorganisationen inklusive bemanningsfrågor och den interna styrningen ingick inte i uppdraget utan lämnades till den kommande chefen för RCC Stockholm Gotland att besluta. Under januari till mars 2011 genomfördes tre dialogkonferenser med företrädare för olika delar av berörda verksamhetsområden inom SLL och Region Gotland samt företrädare för forskning och politiker. Målsättningen var att inhämta kunskap om vilka behov dessa grupper ansåg skulle vara prioriterade vid starten av RCC och att söka skapa en samsyn runt uppdraget från Socialstyrelsen. En av de centrala frågorna vid dessa konferenser har varit hur arbetet 3

6 med vårdprocesserna skulle ske och hur man på bästa sätt tillsammans skulle skapa organisations- och klinik överskridande samarbete. Under året initierades arbetet med att starta ett patientråd genom att företrädare för nationella patientföreningar inom området cancervård träffades för att diskutera på vilket sätt patientföreningarna önskade delta i arbetet med RCC. Patientrådet för RCC Stockholm Gotland består av representanter för samtliga patientföreningar inom cancerområdet. Under de fyra möten som genomförts 2011 har mellan personer deltagit och dessutom har ett möte avhållits med enbart de regionala patientföreningarna på Gotland. För att säkerställa en optimal organisation för det kommande RCC och arbetsformer som möjliggjorde ett fullföljande av tankarna bakom konceptet för den nationella cancerstrategin ansåg projektgruppen att det var angeläget att skapa en organisation som stödde ett processinriktat arbetssätt. Dessutom var det nödvändigt att tillvara den kunskap och kompetens som under många år byggts upp inom ramen för bland annat befintligt Onkologiskt centrum (OC) och vid onkologiska kliniken. Projektgruppen arbetade i samverkan med cheferna och under en period utnyttjades även kompetensen hos en organisationskonsult för att optimera arbetet. Ovanstående insatser kom att leda fram till en första verksamhetsplan för RCC Stockholm Gotland och presenterades vid invigningen (Bilaga 2A, verksamhetsplan). Sommaren 2011 genomfördes en inflyttning av befintligt RCC Stockholm Gotland till nya lokaler i nära anslutning till OC. Inför starten skapades en ny hemsida för RCC Stockholm Gotland med basen i den struktur som fanns att tillgå inom Region Gotlands förvaltning. Ansvaret för förvaltningen av hemsidan har varit hos Region Gotland med stöd från Regionalt Cancercentrum syd, vilka hade ett väl fungerande koncept att dela med sig av. Rekrytering av chef till RCC Stockholm Gotland initierades under våren och kunde slutföras i september. Professor Roger Henriksson tillträdde formellt tjänsten och avslutade därmed sitt uppdrag som verksamhetschef vid onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Under sommaren 2011 påbörjades arbetet med den regionala cancerstrategin. I arbetet involverades en tvärprofessionell grupp bestående av 22 personer som representerade cancervårdens olika delar i Stockholm och Gotland samt en representant för Regionalt Cancercentrum syd för att erhålla synpunkter från ett annat RCC. I delar av arbetet söktes även stöd av konsultfirman Mc Kinsey för framtagande av vissa uppgifter och genomförande av intervjuer. Under tidig höst kunde ett grundmaterial bearbetas och ytterligare förankring genomfördes i en vidare krets. Detta gällde inte minst av allt alla patientföreningar som fick tid och möjlighet att lämna synpunkter och påverka utformningen av cancerstrategin. Cancerstrategin som gäller för åren 2012 till 2015 antogs av de politiskt ansvariga organen i respektive landsting, d v s hälso- och sjukvårdsnämnderna under december 2011 (Bilaga 2B, Regional Cancerstrategi) Processledareuppdragen annonserades under sommaren 2011 för de första sex processerna; bröst-, kolorectal-, gyn-, lung-, och prostatacancer samt palliativ vård. Ett flertal sökande till processerna intervjuades och efter förankring i olika sakkunniggrupper och specialitets råd kunde sju processledare anställas på mellan %. För att säkerställa att arbetet i processerna har en helhetssyn på vården är målet att involvera både en läkare och en sjuksköterska som samverkar som processledare för samma process. En process för fast 4

7 vårdkontakt pågår och kommer att samverka med övriga processer. Ytterligare processledare kommer att anställas under Tf chefen Nicole Silverstolpe RCC Stockholm Gotland initierade en gemensam utbildning för nya processledare i Sverige. Utbildningen som startade i november 2011 genomförs av Qulturum i Jönköping i samarbete med RCC Stockholm Gotland. I utbildningen som pågår fram till april 2012 deltar processledare från RCC Stockholm Gotland, RCC Uppsala - Örebro samt RCC Norr och leds av Göran Henriks och Mari Bergling från Qulturum i Jönköping. En ny kurs är planerad för nya processledare i alla regioner som får sina uppdrag under Inbjudan kommer gå ut under våren Processledarnas huvuduppgift är att skapa optimala vårdprocesser med patienten i fokus i det arbete som genomförs. För att säkerställa detta har processledarna inom RCC Stockholm Gotland engagerat företrädare för respektive patientförening att delta i arbetet med att utveckla processerna. Initialt arbetar processledarna med att kartlägga de befintliga processerna och strukturerna med stöd av vårdgivare och patientföreträdare. Arbetet ges även administrativt stöd från RCC och Stf chef RCC Stockholm Gotland (Nicole Silverstolpe ) har som en huvuduppgift att ansvara för alla vårdprocesserna. En skriftlig dokumentation har utarbetats för att beskriva uppdraget för en processledare, och har även erbjudits att kunna användas i fler regioner där processledarfunktionen finns att tillgå (Bilaga 2C, Processledar uppdraget). Under 2011 har en bilagd patientenkät arbetats fram och en undersökning genomfördes under oktober 2011 av patienters upplevelse av cancervården med syftet att dels erhålla utgångsvärden för hur cancerpatienter uppfattade vården i Stockholm och Gotland för senare uppföljningar men också att identifiera brister i den upplevda vården för att kunna insätta specifika åtgärder. Vissa delar av enkäten kom att bli något svårtolkade då urvalet av patienter inte visade sig vara optimalt. En analys av problemen med arbetssättet runt enkäten genomförs och även detta kommer att vara till nytta för arbetet med framtida patientenkäter. Erfarenheterna från vårt arbete med patientenkäten har delgivits de personer som arbetar med framtagandet av en nationell enkät till cancerpatienter (Bilaga 2D, Patientenkät). En halv utbildningsdag arrangerades för politiker, patientföreträdare och företrädare för vården. Syftet var att presentera RCC Stockholm Gotland och konceptet bakom regionala cancercentrums med planer för fortsatt arbete, och arbetet med att börja översätta den regionala cancerstrategin till en cancerplan. Dessutom fick processledare och patientföreträdare möjlighet att presentera sina uppdrag och ge sin syn på arbetet. En uppföljning av dagen kommer att genomföras på Gotland under hösten 2012 och kommer att anordnas årligen. Under senare delen av 2011 har arbetet med att sammanföra det tidigare OC med RCC Stockholm Gotland haft hög prioritet. OC har tidigare legat under annan huvudman (Karolinska universitetssjukhuset) och överfördes till Hälso- och sjukvårds förvaltningen (HSF) i Stockholms läns landsting (SLL). I samband med detta har en total genomlysning av verksamheten på OC företagits. Arbetet har till viss del genomförts med hjälp av en konsult och har resulterat i att den organisationsplan som togs fram i samband med uppstarten reviderats. Efter genomlysningen framgick att den tänkta strukturen i organisationen inte skulle stödja RCC Stockholm Gotlands arbetssätt på ett fullgott sätt och har därför ändrats något. En enhetschef med ansvar för personal och utbildningsfrågor (interna och externa) har rekryterats och tillträder Inom 5

8 denna befattning ligger också att i samverkan med övriga inom SLL och Nya Karolinska att se över behoven och delta vid framtagande av en kompetensförsörjningsplan för personal inom cancervårdens processer (Bilaga 2E, Organisationsschema). I likhet med processledaruppdragen tillsätts vissa av tjänsterna på RCC Stockholm Gotland med tidsbegränsade uppdrag för att säkerställa att verksamheten utvecklas dynamiskt och finnar sina former under optimala förutsättningar. Ett av dessa uppdrag är kommunikatörstjänsten där en person arbetar nu heltid med frågorna under i första hand 2012/2013. Nya uppdrag som verksamhetsutvecklare för vårdprogram-kvalitetsregister, screening och generiska processer har utannonserats och är under tillsättning (se bilaga 2A, och 2E). Dessa tjänster har krav på bland annat en hög medicinsk och vetenskaplig kompetens. Utöver ovanstående insatser har den nationella cancerstrategins mål och RCC:s roll aktivt och återkommande kommunicerats och diskuterats under 2011 med politiska företrädare, regionoch sjukvårdsledning, berörda verksamheter samt patientorganisationer i SLL och Region Gotland. Detta arbete har funnits vara av största vikt och kommer att fortsätta under Beskriv övergripande erfarenheterna från arbetet hittills med att inrätta ett regionalt cancercentrum. Den övergripande erfarenheten är att i stort sett alla finner konceptet bakom RCC och den regionala såväl som den nationella cancerstrategin nödvändig, för att kunna optimera cancervården. Arbetet med att inrätta ett Regionalt Cancercentrum i en etablerad och i vissa delar konservativ sjukvårdsstruktur är dock till vissa delar komplex och kräver intensiv samverkan över både strukturella och organisatoriska gränser som kliniker och yrkesgrupper. Inomregionala och mellanregionala etablerade nätverk kan också i vissa fall ha svårt att se fördelarna med en ny organisation som de facto RCC innebär. Dessutom finns det outtalade gränser såsom olika former av revir och intresseområden som inte alltid låter sig ses och som kräver uppmärksamhet för att kunna påverkas på ett positivt sätt. Vid uppstarten av RCC Stockholm Gotland var det angeläget att ta del av den historik och de erfarenheter som fanns från inrättandet av Onkologiska centrum under 1970-talet och samtidigt se till att bygga något nytt som stödjer de inriktningar som tagits fram i den nationella cancerstrategin. För att åstadkomma detta har mycket tid lagts ned på möten med övriga RCC och i synnerhet med företrädare för vårdens olika delar liksom med olika specialistfunktioner inom de respektive förvaltningarna. En stor arbetsuppgift har varit att identifiera arbeten som görs av andra inom de områden som även RCC Stockholm Gotland ska verka inom för att bättre kunna samverka i viktiga frågor. För RCC Stockholm Gotland kan mångfalden av ett stort antal både offentliga och privata vårdgivare innebära andra utmaningar och även möjligheter än med enbart offentliga vårdgivare när man ska skapa mötesplatser och samsyn runt lösningar. För Stockholm Gotlands del underlättas arbetet av att chefen för RCC ligger direkt i linje med samverkansnämnden för regionerna och Hälso- och sjukvårdsdirektören samt sitter med i landstingets ledningsgrupp för hälso- och sjukvården i SLL (se bilaga 2E). En plats i denna ledningsorganisation ger förutsättningar för att exempelvis föreslå förändringar inom ramen för avtalsfrågor som kan vara värdefullt för att påverka både vården och den kliniska cancerforskningen med krav om uppföljningar och optimering av kvalitetsregister. 6

9 Införandet av processledare som begrepp har väckt många frågor, både inom vården och hos processledarna själva då uppdraget av många uppfattas som diffust och svårt att genomföra. Inte minst mandatet för att genomföra förändringar har diskuterats. En stor utmaning för RCC är att i alla avseenden av förbättringsarbetet av vården och processerna tillse att patienterna och de närstående alltid är huvudfokus och att det är genom deras ögon RCC ska mäta sin framgång. Processledarnas arbete och även kontaktsköterskefunktionen kommer definitivt bidra till att öka förståelsen för hur vi kan använda patienter och närståendes erfarenheter och kunskap till att förbättra vården och öka patientsäkerheten för cancerpatienterna. Inom SLL har också nyligen kunnat visas att vårdcoacher för multisjuka patienter har ett stort värde för både de enskilda patienterna som för effektivare utnyttjande av samhällets resurser. En positiv erfarenhet är också det goda samarbete som startat mellan processledarna i landets olika regioner som ytterligare kommer kunna bidra till att nå målet om jämlik och jämställd cancervård över landet. Arbetet har underlättats av en stor vilja till samarbete mellan företrädare för de olika RCC liksom bra stöd från SKL och Socialstyrelsen genom de nationella samordnarna samt inte minst den positiva syn till hela konceptet runt RCC som finns inom SLL. Den samordningsgrupp för Regionala cancercentrum som Gunilla Gunnarsson är ordförande i är ett viktigt forum för att lyfta och driva frågor samt att hitta samarbetspartners men också för att nå målen om en lika bra cancervård för alla. Redovisa förbrukade bidrag Nedan framgår en total sammanställning av förbrukade statsbidrag under 2010/2011 vid RCC Stockholm Gotland, enlig den förlaga som önskats. Notera att medlen som kvarstår gäller för 2011 och beror på att medlen kom RCC tillhanda senare under 2011 och att verksamheten invigdes

10 2. Nulägesbeskrivning utifrån kriterierna Organisation Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland har idag inte något direkt linjeansvar i förhållande till vården. Organisationen är utformad för att stödja det processorienterade och patientfokuserade arbetssätt som RCC ska driva enligt den nationella och regionala cancerstrategin. För att kunna utveckla processerna till ett effektivt utnyttjande av vårdens resurser ska organisationen ha ett tydligt helhetstänkande. Uppdraget kan endast fullgöras i samverkan med en rad aktörer inom vård och forskning. Detta innebär att resultatet från ett patientperspektiv i hög grad är beroende av förmågan och viljan till samverkan över professionella och organisatoriska gränser. RCC Stockholm Gotland är en fristående verksamhet som ligger centralt i landstinget inom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i SLL. Chefen för RCC Stockholm Gotland ansvarar för att operativt och strategiskt leda och utveckla verksamheten i enlighet med beslutade uppdrag och inriktningar enligt den regionala och nationella cancerstrategin. I uppdraget ligger också ett ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Chefen utses av hälso- och sjukvårdsdirektören i Stockholms läns landsting efter samråd med hälsoochsjukvårdsdirektören för Region Gotland och ingår i landstingets (SLL:s) centrala ledningsgrupp för hälso- och sjukvården se figur nedan (Bilaga 2A, verksamhetsplan och Bilaga 2E, aktuell Organisationsbild och placering i landstingets organisation). Figuren visar ledning och organisationen för RCC Stockholm Gotland 8

11 RCC ska ge stöd men också delta i utformningen av de processer som rör cancervården och dess framtida utveckling inom regionen. Detta innebär att RCC ska ha kompetens och en organisation som berör alla delar av cancervårdkedjan; det omfattar kunskap om preventivt arbete i befolkningen, hur man skapar underlag för hälsopolitiska beslut, att kvalitetskontrollera och följa upp resultaten av cancerscreening, utveckla processarbete för de olika cancersjukdomarna med målet att åstadkomma vård på lika villkor, följa upp kvalitet och resultat inom regionens cancervård bland annat i jämförelse med andra regioner, bidra till kunskapsspridning genom nationella och regionala vårdprogram, stödja forskning och utbildning inom cancerområdet, bidra till internationell samverkan samt arbeta för att stärka patientens ställning i cancervården. Dessa förutsättningar finns till stor del för den organisation som RCC Stockholm Gotland nu bygger upp. Genom att chefen för RCC Stockholm Gotland ingår i ledningsgruppen för Hälso- och sjukvården i SLL och placeringen av RCC i organisationen inom HSF under samma huvudman finns en omedelbar närhet till funktioner som exempelvis stöd för evidensbaserad medicin (all samordnad kunskapsstyrning inom SLL, inkluderande specialistsakkunniga, vårdsakkunniga och läkemedelssakkunniga). Detta är också ett stöd för verksamheten i Region Gotland. Därmed ges större möjligheter att framhålla de behov som RCC har och en stor tillgång till viktig kompetens. RCC ges också omedelbar tillgång till en genom många år upparbetad implementeringsorganisation med möjligheter att på ett smidigt sätt nå ut till alla delar av en heterogen region. I ledningsgruppen för RCC kommer även en representant från Region Gotland att ingå och under året kommer två ledningsgruppsmöten att genomföras på Gotland. Ange vilken starttidpunkt (år 1 4) som bäst överensstämmer med nuläget RCC Stockholm Gotland invigdes och har formellt haft ordinarie chef sedan Startpunkten kan vara något svår att exakt definiera men enligt föreliggande redovisning framgår att RCC Stockholm Gotland efter invigningen och under de senaste månaderna genomfört ett tämligen omfattande arbete och är på väg att implementera viktiga delar av det önskade åtgärderna. Vissa delar tillhör år 1, andra år 2 och för vissa som screening även redan genomfört långtgående aktiviteter, men i en helhetsbild 8 månader efter invigningen torde något mer än år1 bäst överensstämma med nuläget. Patientcentrerade kriterier 4. 1 Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Inledning Stockholm-Gotlands regionen har lång erfarenhet av väl organiserade screeningprogram för cervixcancer, bröstcancer och kolorektal cancer med välutvecklade funktioner för administration, monitorering, kvalitetskontroll och evaluering av såväl effekter som bieffekter. Regionen har under många år företrätt Sverige i EU:s screeningnätverk och RCC Stockholm Gotland kommer att aktivt verka för att utveckla det nationella nätverket i Sverige. RCC kommer att fortsatt vara aktivt i frågor rörande jämlik vård genom att medverka i FoUinsatser för ökad förståelse av omfattning av problematik med deltagande ibland annat screeningverksamheter. Ett aktivt förhållningssätt från Stockholm har bl.a. lett till att 9

12 cellprovskontrollen och mammografin är avgiftsfri, vilket tagit bort en barriär för deltagande i screening programmet. RCC och HSF kommer fortsatt att arbeta med och utveckla dataadministrativa stödfunktioner såsom webbaserad ombokning och ökad IT-säkerhet. Inom detta område har RCC Stockholm Gotland en ledande position inom landet men även i ett internationellt perspektiv. a) Finns det en långsiktig plan för regionens arbete med förebyggande insatser och tidigt upptäckt av cancer? Om ja, hur ska planen implementeras? JA, Stockholm-Gotland är den enda svenska region som haft en separat avdelning för samordning, implementering, kvalitetskontroll och utvärdering av cancerscreening. Samtliga program är långsiktiga och omfattar de tre cancerformer (bröst-, cervix- och, kolorektal cancer) där det idag finns internationella rekommendationer. Det finns inga nationella eller internationella rekommendationer att införa screening för andra cancerformer för närvarande men Stockholm bevakar aktivt vad som görs och vad som rekommenderas även internationellt. Planen för regionens arbete framgår också i den antagna regionala cancerstrategin (Bilaga 2B). Inom ramen för detta arbete kan nämnas: Gynekologisk cellprovtagning: HPV-screening införs fr.o.m successivt och på ett evaluerbart sätt. Primärt omfattas kvinnor mellan 55 och 60 år som får sin sista kallelse. Detta förväntas öka sensitiviteten (möjligheten att hitta cellförändringar) i programmet. Sekundärscreening med HPV är sedan 2010 infört vilket bidragit till ökad specificitet (minskad risk för överdiagnostik och överbehandling). Mammografi: Stockholm har sedan många år en sammanhållen vårdkedja och ett professionellt kvalitetsråd. Åldersgruppen år inkluderades på ett successivt och evaluerbart sätt. Under 2012 utökas verksamheten till att även inkludera kvinnor mellan år. Det bedrevs under 2011 ett aktivt arbete med att ta fram IT-stöd som ytterligare ska underlätta och säkerställa monitorering och kvalitetsarbetet. Regionen arbetar aktivt för ett ökat deltagande. Bröstcancerdiagnostiken kommer att upphandlas vilket också medger förbättrad samordning mellan screening och klinisk bröstdiagnostik. Kolorektal cancer: Stockholm-Gotlandsregionen införde, som första region i Sverige, screening i januari 2008 på ett successivt och evaluerbart sätt. Under hösten 2011 har en grupp inom ramen för samtliga RCC på uppdrag av socialdepartementet arbetat med att planera en svensk studie för tarmcancerscreening. Sverige har inte fattat något beslut inom detta område och frågan hanteras genom att man planerar en studie. Arbetet leds av professor Rolf Hultcrantz, institutionen för Medicin, Karolinska institutet, med koppling till, administrativt stöd av, och arbetsplats på RCC Stockholm Gotland. RCC Stockholm Gotland kommer också att inrätta en övervakningsfunktion som dels blir ett forum för samordning och utveckling av riktade insatser mot högriskgrupper (hereditär bröstcancer, kolorektal cancer, kvinnor med behandlad cervixdysplasi), dels en uppföljning och bevakningsfunktion av cancerrelaterad opportunistisk provtagning (PSA, mammografi, vaginalcytologi), men framför allt ansvara för att monitorera och hålla regionalt register över vaginalcytologier och HPV-tester för att möjliggöra regional utvärdering av HPV-vaccination. 10

13 Inom ramen för Socialstyrelsens arbete med att ta fram en strategi för implementering av screening, besökte man England, Finland och Screeningavdelningen i Stockholm. RCC Stockholm Gotland har därmed aktivt bidragit till kunskapen om hur en sammanhållen screeningverksamhet kan implementeras. Vaccinationskampanjen med namnet I love me vad gäller HPV vaccination har inletts i samband med firandet av alla hjärtans dag i Stockholm för alla flickor födda och har en aktiv målsättning att nå aktuella riskgrupper. Här finns ett omfattande material framtaget vilket bland annat ses på de publika websidorna framtagna av SLL. Vaccinationen är nu helt kostnad. Kampanjen ska kommuniceras till tjejerna på deras villkor genom bland annat på internet och genom skolan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom SLL och KI har avtalat om ett samarbetsprojekt gällande strukturerad prostatacancertestning. Projektet kommer under tre år ta fram och testa förbättrad metodik för diagnostisering och uppföljning av prostatacancer. Inom ramen för projektet kommer alla män i regionen Stockholm Gotland att erbjudas deltagande (Bilaga 2F projekt prostatacancer) Inom arbetet på RCC Stockholm Gotland med utveckling av screening diskuteras flera utvecklingsområden såsom att ta med hälsoparametrar för att i framtiden kunna skräddarsy målgrupper för screening. Screeningverksamheten deltar aktivt i dels ett EU projekt koordinerat från Cambridge med syfte att identifiera högriskindivider som kan behöva intensifierade screeingundersökningar, dels låta lågriskindivider slippa eventuella bieffekter av screeningdeltagande såsom överdiagnostik och överbehandling. Verksamheten är också delaktig i ett samnordiskt projekt med likartat syfte. Det finns i Sverige inget samlat ansvar för primärpreventiva insatser specifikt riktade mot cancer, varken på landstingsnivå eller regionalt. RCC Stockholm-Gotland avser att bygga ett forum för att aktivt medverka i arbetet och följa upp insatser riktade mot riskbeteenden (kost, alkohol, tobak, fysisk aktivitet) för att följa hälsoeffekter och för evaluera effekterna vad gäller cancerinsjuknande. Här kan nämnas ett nyligen initierat arbete vad gäller preventiva åtgärder mot tobaksanvändning hos unga och en nyligen framtagen rapport utnyttja vårdgarantin för rökavvänjning (Bilaga 2G, Rapport Utreda vårdgarantin för rökavvänjning). Uppbyggnaden av ett samordnande onkogenetiskt centrum inom RCC Stockholm/Gotland är på planeringsstadiet under ledning av docent Svetlana Lagercrantz. Det övergripande målet är att på ett organiserat och transparent sätt arbeta med genetisk cancerprevention och samtidigt bygga en plattform för cancergenetisk translationell forskning för att värna om framtida generationers cancerprevention. Dessutom är målsättningen att vidareutbilda vårdpersonal inom onkogenetik för att öka möjligheten att fånga upp cancerpatienter med potentiellt ärftliga cancerformer. Det finns idag i Stockholms/Gotlands-regionen tre enheter som arbetar med onkogenetisk prevention, dvs förebyggande cancerverksamhet på basen av genetiska bedömningar. Dessa verksamheter är på intet sätt heltäckande och denna verksamhet når endast de redan informerade familjerna. Men det finns många patienter även inom dessa cancergrupper som har tydlig hereditet men inte uppmärksammas av dagens vårdprocess varför potentiella högrisksläktingar kan förbli oinformerade om att de bör erbjudas möjligheten till ett särskilt kontrollprogram. 11

14 Vi känner idag till flera gener som är av relevans vad gäller cancerutveckling varav några är RET, PTEN, P53, APC, MLH1, MSH2, BRCA1. Dessa förklarar ca 10% av alla familjära cancerformer. Resterande 90 % har okända genetiska förklaringsmodeller. De drabbade familjerna behöver identifieras och högriskindividerna behöver erbjudas adekvata kontrollprogram. Forskning kring hur dessa skall utformas år nödvändig. En diskussion med de aktiva inom dagens onkogenetiska verksamhet är nu initierad. Genom dessa kontrollprogram (som innefattar även profylaktiska operationer med avlägsnande av riskorgan) kan man antingen minska risken för insjuknande eller öka sannolikheten för att upptäcka tumören i ett tidigt skede och därmed begränsa behovet av den medicinska insatsen. På sikt är detta uppenbart resurssparande. b) Beskriv kortfattat vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras för att åstadkomma ökad jämlikhet mellan befolkningsgrupper utifrån kön, ålder, socioekonomiska förhållanden och bostadsort. Screening inom RCC Stockholm Gotland omfattar hela befolkningen och till skillnad från andra svenska regioner, exkluderas inga personer från screeningprogrammet. Inbjudan är därför helt jämlik. Stockholm arbetar aktivt för att ta bort barriärer för deltagande och har som första landsting tagit bort avgift för deltagande i mammografiscreening (socioekonomiska förhållanden) sedan Redan 2005 togs avgiften för deltagande i cellprovtagning bort då en avgift speciellt påverkade deltagandet negativt bland unga kvinnor. De regionala screeningprogrammen är organiserade på ett sätt så det inte ska spegla någon roll var en person bor; hon ska kunna känna sig trygg med att utredning och eventuell behandling är säker och med hög kvalitet oberoende av bostadsort. Regionala cancerstrategin för RCC Stockholm Gotland åren (se bilaga 2) har ett specifikt avsnitt som belyser problemställningar runt jämlik och jämställd vård. Här har korrelationen mellan cancermortalitet och socioekonomisk klass respektive interregionala skillnader i riskfaktorer för insjuknande i cancer översiktligt och transparant belysts för regionen. Dessutom har frågan diskuterats publikt vid flera tillfällen på t ex seminarier och press, inkluderande i DN , med syftet att bejaka skillnaderna för att bättre kunna finna specifika åtgärder (Bilaga 2H, DN artikel). För att åstadkomma nödvändiga förändringar anger den regionala cancerstrategin inriktningen för arbetet de närmsta fyra åren. Arbetet med att skapa en ökad jämlikhet/jämställdhet inom ramen för nationella cancerstrategin kommer under 2012 till del att inlemmas i det regionala arbetet som utgår ifrån Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om fortsatta insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård Arbetet med jämlik vård kommer även att bedrivas inom ramen för Stärk landstingens strukturer för utveckling som utgår ifrån SKL/NSK. Som grund för detta arbete ligger bland annat material från öppna jämförelser där oönskade variationer inom vården skall förbättras, bland annat ur ett jämlikhetsperspektiv. Processledararbetet fokuseras på patienten och de närståendes perspektiv där även aspekterna om brister runt en jämlik vård har en hög prioritet. Inom ramen för processarbetet kommer även HBTQ frågor att belysas. Idag saknas HBTQ perspektivet så gott som fullständigt i alla cancervårdprocesserna vilket är en brist vi avser arbeta med genom riktad utbildning till processledarna i Stockholm Gotland. 12

15 c) Beskriv kortfattat vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras för att höja kvaliteten och effektiviteten på befintliga screeningprogram. Var god se ovan punkt 4.1. a. I Stockholm finns aktiva kvalitetsråd för samtliga screeningprogram. I dessa deltar samtliga professioner som är delaktiga/har ansvar för länkar i vårdkedjan. Verksamheten monitoreras noggrant och data över t.ex. deltagande, detektionsnivå, stadium, ledtider, typ av operation m.m. diskuteras vid dessa möten med som främsta syfte att vidmakthålla en hög kvalitet och omsätta goda erfarenheter från olika sjukhus. Inom mammografin har aldrig kravet på dubbelgranskning ifrågasatts och inga undersökningar tillåts göras med enkelgranskning. d) Beskriv kortfattat vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras för att minimera fördröjd cancerupptäckt i primärvård och akutvård. Diskussioner med ansvariga för primärvården och närsjukvården inom SLL (Olle Ohlsson och Mats Ek) har inletts och konstellationen av olika arbetsgrupper diskuterats. Syftet är att skapa riktade utbildningar för personal inom primärvården. Dock måste ytterligare insatser läggas här under 2012 för att mer tydligt definiera primärvårdens roll i cancervården inom nivåstrukturering och vårdprocesser. För Region Gotland har särskilda utbildningsinsatser för läkare inom primärvården planerats. Inom SLL pågår initiala diskussioner om utbildningspaket för primärvården i frågor runt tidig upptäckt och att öka screeningaktiviteten i områden med lågt deltagande. En utbildningsdag om cancer kommer att genomföras under maj När screeningprogram initierats i Stockholm Gotlands regionen har primärvården informerats via personliga brev med syfte att få primärvården att fungera som ambassadörer för screeningen och uppmuntra personer till deltagande. För primärvården finns ett web-baserat beslutsstöd, Kontakter är tagna med ansvariga för detta för att initiera en utvecklig av verktyget i syftet att främja primärvårdens möjligheter att bidra till tidigare upptäckt av cancer. Kontaktsjuksköterskans roll tidigt i processen kommer att ytterligare belysas och anses vara en del i arbetet med att möjliggöra en fast vårdkontakt som lotsar patienten i processen. Processledarna arbetar med frågan att främja tidig upptäckt och underlätta kontakterna för primärvården gentemot sjukhus. Inom området tidig upptäckt och primärutredning kommer ett pilotprojekt att startas inom den kolorektala vårdprocessen se nedan projekt diagnostiska nätverk under punkt 4.2 a. 4.2 Vårdprocesser Inledning Målsättningen är att optimera vården runt cancer patienten och närstående med tydliga mål och förbättrad kvalitet genom hela vårdprocessen. RCC Stockholm Gotland ska via ett tydligt ansvar till processledare fortlöpande följa vårdprocesserna för regionens cancerpatienter. Detta innefattar t ex en fortlöpande uppföljning av ledtider, identifiering av brott i processerna samt att bidra till förbättringsarbete. RCC ska bidra till upprättandet av IT-lösningar på plattformen INCA som stödjer beskrivning och utvärdering av vårdkedjorna. RCC kommer att arbeta med att kartlägga och definiera processen i sin helhet utifrån ett tids-, innehålls- och resultat-perspektiv med fokus på patientens behov och upplevelser. 13

16 Under hösten 2010 inventerades (under ansvar av Jan Adolfsson) de ledtider som går att beskriva i de nationella och regionala kvalitetsregistren. En djupare analys av ledtider för bröstcancer- och koloncancerprocesserna har gjorts och redovisats se nedan. Detta underlag kommer att vara en grund för arbetet med vårdprocesserna i regionen. Regionen deltar i arbetet och avser att anpassar verksamheten till det riktlinjer socialstyrelsen tar fram runt framför allt väntetider och ledtider inom cancervården. a) Beskriv kortfattat vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras för att leda och samordna regionens arbete med att effektivisera vårdprocesserna. Processledare har anställts för sex processer (bröst-, kolorectal-, gyn-, lung- och prostatacancer samt palliativ vård och en process finns för fast vårdkontakt). Ett flertal sökande till processerna intervjuades och efter förankring i olika sakkunniggrupper och råd kunde åtta processledare anställas på mellan %. För att säkerställa att arbetet i processerna har en helhetssyn på vården har målet varit att involvera både en läkare och en sjuksköterska som processledare för samma process. Under våren kommer de aktiva processerna att utökas med ytterligare sex processer (okända primärtumörer, hematologi, hudtumörer, huvud-hals tumörer, barn, sarkom) och ytterligare lika många under hösten. Processledarnas huvudfokus är arbeta fram väl sammanhållna vårdkedjor med fokus på patienter och anhöriga för att uppnå en rättvis vård, enligt vad som framhålls ovan (se Bilaga 2C Processledaruppdraget). För att säkerställa detta har processledarna engagerat företrädare för respektive patientföreningar att delta i arbetet med att utveckla processerna. Som stöd för processledarna finns en administratör på deltid samt att Stf chef för RCC Stockholm Gotland (Nicole Silverstolpe ) har som enhetschef ett övergripande huvudansvar för processledarna och vårdprocesserna. Dessutom är och kommer de olika vårdprocesserna att inlemmas tydligt i arbetet med de olika vårdprogramgrupperna. Gemensamma utbildningsinsatser pågår för processledarna där RCC Stockholm Gotland initierat och varit ledande var god se ovan. Inom ramen för RCC Stockholm Gotland träffas de regionala processledarna regelbundet 1 gång per vecka och det finns idag arbetsplatser med egna datorer inom lokalutrymmet för RCC Stockholm Gotland. För att ytterligare stärka arbetet med vårdprocesserna kommer en person att i samarbete med arbetet runt framtidens hälso- och sjukvård (FHS) anställas under våren 2012 med specifik kompetens inom processer och lean kunskap. Här planeras också samarbete med Leading Health Care, en forskningsstiftelse som arbetar med ledning, styrning och organisation i vården, för att på ett optimalt sätt kunna utveckla och utvärdera insatserna. Sjukvården i Region Gotland har lämnat en traditionell klinikbunden organisation till förmån för en mer processorienterad matrisorganisation. Ett av syftena med detta är bland annat att förbättra patienternas väg genom vården se figur nedan. 14

17 Förvaltningsledning Resursområden (Ro) Öppenvård Habilitering/ Rehabilitering Service och Diagnostik Slutenvård Sjukvå V er Opererande specialiteter k s a m h Medicinska et s o m rå Primärvård och Psykiatri d Resursorienterat ansvar Resursorienterat ansvar Resursorienterat ansvar Resursorienterat ansvar Processorienterat verksamhetsansvar Processorienterat verksamhetsansvar Resurs- och processorienterat verksamhetsansvar Projektet Diagnostiska nätverk för en bättre vårdprocess Uppdragsledare för diagnostiska discipliner på RCC Bakgrund: En viktig parameter för väl fungerande vårdprocesser är tillgången till, och utnyttjande av, diagnostisk kapacitet som idag strukturellt är knuten till enskilda organisationer. Detta skapar uppenbara flaskhalsar i cancervårdkedjan. Behandlingsteamen och den evidensbaserade forskningen ställer krav på de diagnostiska disciplinerna, främst radiologi, men tillämpbart även på patologi, att förbättra undersökningsmetoderna och beslutsunderlagen för att skapa förutsättningar för bättre vård. Ett pilotprojekt inom vårdkedjan för kolorektalcancer och i synnerhet vad gäller den tidiga diagnostiken med stadieindelning inför primärbehandling har nu planerats. Experter inom diagnostik avser att förbättra och öka sitt samarbete i regionen genom att arbeta i ett virtuellt nätverk via modern teknik. Detta nya arbetssätt ska sedan utvärderas. Projektet kommer även att beskriva om och hur arbetssätten kan appliceras i andra vårdkedjor och discipliner. Uppdrag: RCC Stockholm Gotland behöver en uppdragsledare som, i samarbete med samtliga aktörer, ska föreslå och driva utveckling av diagnostiken, både vad gäller kvalitet och kapacitet, funktionellt och tekniskt, även innefattande organisations- och processutveckling, för den regionala cancervården. Uppdragsledaren ska samordna och agera länken mellan RCC och samtliga aktörer. Uppdragsledaren ska inom uppdraget föreslå för RCC hur regionen kan utnyttja de utvecklingsmöjligheter som finns. Detta kräver god kunskap både kring vårdprocesser, men även kring nationella och internationella projekt och forskning inom området. Specifik kompetens inom radiologi och patologi med processkunnande finns om medel kan tillförsäkras för detta uppdrag. 15

18 b) Beskriv kortfattat vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras för att mäta, förkorta och rapportera om väntetider. System har skapats för mätning och uppföljning av ledtider. Det senare innebär att de inrapporterande klinikerna kan följa sina ledtider on-line i de ledtidsmallar som finns i INCAplattformen. Ledtider mäts nu i alla nationella kvalitetsregister och dessa publiceras i nationella årsrapporter (exempel figur 1) samt regionala rapporter (se exempel figur 2) till vårdprogramgrupperna gjordes en särskild genomgång av ledtiderna för kolorektal cancer och vårdprogramgruppen beslutade efter detta att alla enheter ska sträva efter ledtider som motsvarar den bästa i den mätningen. En uppföljning ska göras Ledtider för de urologiska tumörerna finns tillgängliga för alla verksamhetschefer inom regionens urologi. Ledtiderna har redovisats för verksamhetscheferna vid möten i det urologiska SPESAK-rådet. Mallar för övriga större cancerformer kommer att utarbetas fortlöpande under Under våren 2012 kommer ett arbete utgående från det nationella prostatacancerregistret att undersöka de olika delmängder i tiden från biopsitagning till dess information om PAD ges till patienten som visar sig variera i landet. Figur 1. Tider vårdkedjan bröstcancer 2009, nationell rapport Tid från nybesök till vårdplan 1 Tid från vårdplan till operation Tid från operation till PAD-besked 16