ATOMEN ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR

Transkript

1 2016 ATOMEN ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR STATSBIDRAGSBERÄTTIGAT FOLKBILDNINGSARBETE Gäller från och med den 1 januari 2016 Fastställd av generalsekreteraren den 13 januari 2016 på uppdrag av förbundsstyrelsen

2 Statsbidrag till studieförbund 2016 Villkor, kriterier och fördelning Den 16 december fastställde Folkbildningsrådets styrelse dokumentet Statsbidrag till studieförbund 2016 Villkor, kriterier och fördelning som reglerar hur statsbidraget får användas, se nedan. Ändringar jämfört med tidigare år Bidragsberättigade deltagare i folkbildningsverksamhet justerats från medborgare till personer folkbokförda i Sverige samt medborgare i EU och Efta länder. Nytt villkor om att samtycke till registrering ska inhämtas i samband med information om registreringen vid deltagarens anmälan. Text om förstärkningsbidraget har förtydligats med att endast verksamhet som har inneburit merkostnader kan rapporteras och ge rätt till statsbidrag. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 Om Folkuniversitetet Vår pedagogik Statsbidrag till folkbildningen... 5 Folkbildningsrådet... 6 Folkbildningens kännetecken... 6 Villkor för statens stöd Kommun och landstingsbidrag... 7 Kommunbidrag... 7 Landstings /regionbidrag Förhållningssätt Ansvarsfrågor med frihet följer ansvar... 8 Information Folkbildning verksamhetsformer... 9 Öppen programförd verksamhet och studieservice... 9 Tre verksamhetsformer Studiecirkel Studiebesök, expertmedverkan, samverkan med annan cirkel Närvarolistan obligatorisk Den pedagogiska miljön Studiematerial ett måste i studiecirkeln Metodplan, kursplan, arbetsplan Sammanfattning studiecirkel Kulturprogram Kulturprogramrapport Annan folkbildningsverksamhet Närvarolistan obligatorisk Villkor och kriterier Ansvar och anordnarskap Kostnader för verksamhet Användning och avgränsning Rapportering för statsbidrag och statistik Kort om fördelningsmodell statsbidrag Personnummer och deltagarrapportering unika deltagare Ämneskodning och arrangemangens benämning Uppföljning, utvärdering, internkontroll och kvalitet

4 Bilagor separata dokument 1. Styr och policydokument 2. Mall samarbetsavtal, Anvisning till mall samarbetsavtal, Föreningars status 3. Riktlinjer för folkbildningsverksamhet på distans 4. Mall för cirkelledarutbildning (grundutbildning inklusive introduktion) 5. Mål för Folkuniversitetets kulturverksamhet 6. Policydokument för Folkuniversitetets insatser för deltagare med funktionsnedsättning respektive deltagare som har invandrat och som har brister i svenska språket 7. Upphovsrättsavtal (Bonus, STIM, SAMI) underbilagor STIM 8. Anordnarskapet riktlinje FBF 9. Riktlinje angående övning, utövande, träning samt produktion/ tillverkning, FBF 10 Närvarolista exempel 11 Modell för fördelning statsbidrag 4

5 1. Inledning Atomen är Folkuniversitetets anvisningar och riktlinjer för vår statsbidragsberättigade folkbildningsverksamhet. Den bygger på Folkbildningsrådets (FBR) villkor och kriterier för fördelning av statsbidrag till studieförbunden. Citat ur dessa återges med kantlinje runt texten. I Atomen finns också Folkuniversitetets egna riktlinjer om förhållningssätt, ansvarsfrågor mm. I de fall någon regel/villkor för studiecirkel eller annan folkbildningsverksamhet/kulturprogram är Folkuniversitetets egen har det särskilt angivits. Från och med år 2014 har Folkbildningsrådet tillsatt en Rådgivande grupp för etikoch gränsdragningsfrågor. Folkbildningsförbundets (numer Studieförbunden) Etikdelegation kommer därmed troligen att få en ny roll eller ersättas av annan gruppering. De överenskommelser som studieförbunden tidigare träffat i Etikdelegationen, är studieförbunden dock överens om att fortsätta tilllämpa (till dess annat meddelas). Också dessa har vi i kortform lagt in i Atomen. Om Folkuniversitetet Folkuniversitetets idé är att kunskap och skapande ger människor förutsättningar för ett rikare liv. Vårt omfattande kursutbud vänder sig till en bred allmänhet. Vi utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt och belyser ämnena så allsidigt som möjligt. Folkuniversitetet tillkom på initiativ av studenter och lärare vid universiteten. Idag består Folkuniversitetet av fem fristående stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå vilka bedriver verksamhet i i stort sett hela landet. Huvudmän för stiftelserna är universiteten och studentkårerna på respektive ort samt Folkuniversitetsföreningen. Det innebär, att vi är fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen. Vi kan således lägga all vår kraft på att utveckla våra kurser, föreläsningar och seminarier, utan att ta hänsyn till särintressen. Folkbildningstanken, som är alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Vi hävdar kunskapens och toleransens betydelse för vårt samhälle i motsats till fördomar och förutfattade meningar. Vi vill som en engagerad aktör i det Civila samhället öka individens möjligheter till ett aktivt medborgarskap. 2. Vår pedagogik Den pedagogiska grundsyn som uttrycks i vårt ramprogram ska prägla all verksamhet inom Folkuniversitetet. Den folkbildningsproposition som riksdagen antog sommaren 2014 lyfter fram att folkbildningens mervärde är direkt kopplat till den lärprocess som folkbildningen alltid värnat. Verksamheten utgår från individens behov och tar hjälp av gruppens samlade resurser med den gemensamma insikten att alla kan bidra. Inom Folkuniversitetet har vi därmed stöd för den 3. Statsbidrag till folkbildningen Folkuniversitetets uppgift är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning års folkbildningsproposition betonade att studieförbunden i likhet med andra självständiga organisationer är fria att själva anordna den verksamhet de vill, vilket gav Folkuniversitetet stöd för den breda bildnings och utbildningsverksamhet vi bedriver. Bredden i vår verksamhet medför samtidigt att vi särskilt måste uppmärksamma skiljelinjen mellan den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten och annan verksamhet hos oss. Folkbildningsverksamheten stöds av statliga bidrag som under stor frihet används för folkbildningsinsatser av ett antal sinsemellan olika studieförbund och ett stort antal folkhögskolor. Genom riksdag och regering anslås drygt 1,6 miljarder kronor (år 2014) i statsbidrag för studieförbundens folkbildningsarbete. Av dessa tilldelas Folkuniversitetet cirka 110 miljoner kronor. Till detta kommer cirka 35 miljoner kronor i landstings och kommunbidrag. Förbundsstyrelsen har ansvaret för att den verksamhet som bedrivs med stöd av och som rapporte 5

6 ras som grund för statsbidrag följer Folkbildningsrådets kriterier och studieförbundets interna mål och anvisningar. I Folkbildningsrådets Villkor, kriterier och fördelning lyfter rådet fram att tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten samt det mångkulturella samhällets utmaningar i särskilt hög grad motiv för statens stöd till folkbildningen. Folkuniversitetets policydokument för verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning respektive deltagare som är utlands födda finns i bil 6. Folkbildningsrådet Det är Folkbildningsrådet som fattar beslut om och fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet fastställer också villkor, kriterier och modell för fördelning av statsbidraget. Detta innebär att rådet också preciserar de krav som ställs på studieförbunden som mottagare av statsbidrag. Bland annat finns det krav på redovisning av verksamheten i form av omfattande statistiska uppgifter, redovisning av hur vi beaktar statens syften, kvalitetsredovisningar som visar utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete i hela studieförbundet liksom en fungerande löpande internkontroll. Den senare ska säkerställa att den verksamhet som rapporteras för statsbidrag följer Folkbildningsrådets kriterier, studieförbundets egna riktlinjer och anvisningar och villkoren för statsbidrag. Rimlighetskontroll som innefattar volymökningar per kommun i de tre verksamhetsformerna i mått av studietimmar, deltagare och antal arrangemang ska genomföras kontinuerligt. Folkbildningens kännetecken Folkbildningsverksamheten kännetecknas bl.a. av att deltagarna själva väljer att delta och vilket ämne/cirkel/kurs/aktivitet de vill delta i. Deltagarna ges också stort inflytande över uppläggning och innehåll i kursen/aktiviteten. Verksamheten ska utgå från deltagarnas behov och erfarenheter. Cirklarna/kurserna arbetar efter folkbildningens egna kursplaner och är fria från betyg. Folkbildningsverksamheten ska utformas utifrån varje studieförbunds särart och profil, vara mångsidig och flexibel så att den snabbt kan tillgodose nya utbildningsbehov. Den samlade folkbildningen ska vara riksomfattande och finnas i alla kommuner. Den senaste folkbildningspropositionen antogs av riksdagen sommaren Ett särskilt mål för folkbildningspolitiken fastställdes: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Villkor för statens stöd Villkor för statens stöd till folkbildningen anges i Förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Av förordningen framgår att folkbildningen skall ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Citat ur folkbildningspropositionen. Den förordning som FBR:s Statsbidrag till studieförbunden 2015 bygger på fastställs först i mars I regeringens folkbildningsproposition Allas kunskap Allas bildning (2013/14:172) lyfter regeringen fram att folkbildningen ska var tillgänglig för alla att folkbildning sker tillsammans med andra att kunskap och bildning stärker människan att folkbildningen bidrar till individens personliga utveckling att folkbildningen har ett demokratiskt värde. Studieförbundens roll som kulturbärare beskrivs. De ska agera som lokala och region 6

7 ala arenor där deltagarna inte bara konsumerar kultur utan också skapar kultur. Genom folkbildning stärks individerna i partnerskapet mellan ideell, offentlig och privat sektor. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Principerna om demokrati och mänskliga rättigheter, såsom de fastslagits i våra grundlagar, utgör samhällets grundläggande värdegrund. Utifrån dessa principer kan ett socialt sammanhållet samhälle skapas i vilket individerna kan enas om och acceptera fattade beslut samt ta ansvar för det gemensamma samhällets utveckling. Folkbildningen har en viktig roll i denna utveckling. Propositionen lyfter fram att folkbildningen redan på många håll genomför ett gediget mångfaldsarbete men att statistiken visar att en större bredd när det gäller deltagare skulle kunna nås. Folkbildningen kan göra insatser i breda befolkningsgrupper i Sverige för att synliggöra mångfaldens fördelar och potential samt öka kunskaper och förståelse hos medborgarna om lokala och globala samband. 4. Kommun och landstingsbidrag Kommunbidrag De kommunala bidragen är i princip ett stöd till studieförbundens verksamhet i respektive kommun. I många kommuner följer villkoren Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor. Därtill lägger kommunerna i regel in egna prioriteringar och antalet kommuner som utformar helt egna bidragsfördelningsmodeller har ökat under senare år. Det finns också ett antal kommuner som inte ger några bidrag alls till studieförbundens folkbildningsverksamhet (17 st år 2013). Folkbildningens relativt fria former kan ibland komma i konflikt med t.ex. kommunernas önskan om att studieförbunden ska svara för en viss verksamhet i kommunen. En dialog med kommunen är därför viktig där studieförbundet bör erinra om de kännetecken som ska gälla för folkbildningsverksamheten och om skillnaden mellan en fri och frivillig folkbildningsverksamhet och till exempel utbildningsverksamhet som sker på uppdrag av en kommun. Landstings /regionbidrag Landstingens/regionernas stöd till studieförbunden syftar till att stödja en regional verksamhet. Det innebär i regel att verksamheten ska omfatta ett visst antal kommuner i regionen (anges av respektive landsting) och stödet är ofta avsett att täcka kostnader för t.ex: utbildning av ledare, organisationer, funktionärer och förtroendevalda i länet/ regionen kulturprogram, kulturgruppsverksamhet och amatörstöd annan folkbildande och kulturell verksamhet som genomförs med deltagare från ett minsta antal kommuner i regionen. 5. Förhållningssätt Planering och genomförande av Folkuniversitetets verksamhet ska vägledas av begreppen etik, moral och kvalitet. Dessa begrepp hänger ihop. De ska genomsyra vårt förhållningssätt till vår uppgift och vår omvärld. De får sin särskilda prägel av det förhållandet att vi är en offentligstödd organisation med idéburna mål där verksamhetens drivkraft är en annan än att generera ekonomisk vinst. Vi ska genomföra vår verksamhet med beaktande av gällande regler och anvisningar. Vid oklarheter eller tolkningssvårigheter ska vi utgå från de intentioner som kan ha motiverat regeln/anvisningen och handla i enlighet med dem. Vi ska i olika bedömningsfrågor träffa egna välgrundade beslut och undvika att anföra andra studieförbunds eller anordnares beslut som grund för egna ställningstaganden. Vi ska uppträda på ett korrekt sätt i förhållande till bidragsgivare och andra aktörer inom våra arbetsområden. Vi ska aktivt delta i för arbetsområdet gemensamma ansträngningar att säkerställa 7

8 och utveckla kvaliteten i vårt offentligstödda arbete. Vi ska konsekvent följa de rekommendationer och överenskommelser som träffas inom ramen för Studieförbunden eller som Folkuniversitetet på annat sätt träffar med övriga studieförbund. Avvikelser från enskilda regler/anvisningar kan undantagsvis förekomma men ska då alltid vara väl motiverade och dokumenterade. Det är vår, mycket rimliga, motprestation med anledning av att vi tilldelas ett så stort belopp (cirka 145 miljoner kronor år 2013) av skatte betalarnas pengar. 6. Ansvarsfrågor med frihet följer ansvar Folkuniversitetet bestämmer liksom övriga studieförbund inom formellt mycket vida ramar över den verksamhet vi anordnar med stöd av statsbidrag. Vi styrs i princip inte av bidragsgivarna vad gäller val av innehåll, målgrupper, arbetsformer, tid och plats för våra aktiviteter. Staten visar således en stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Med detta följer ett stort ansvar som ytterst gäller medborgarnas rätt att veta att skattepengarna används i överensstämmelse med riksdagens beslut. Vi måste själva kontinuerligt ta ställning till om verksamhet, som rapporteras som underlag för statsbidrag, ligger i linje med av riksdagen beslutade syften med bidraget. För att på ett tillförlitligt sätt klara denna gränsdragning krävs förutom kriterier för statsbidragets användning även rutiner för regelbunden granskning och kontroll av verksamheten. Styrelserna i studieförbundens olika enheter (i Folkuniversitet respektive stiftelsestyrelse) har ansvar för att den offentligt finansierade verksamheten sker i överensstämmelse med statens intentioner. Förbundsstyrelsen har som mottagare av statsbidraget det yttersta ansvaret för att all verksamhet som rapporteras som underlag för statsbidrag uppfyller Folkbildningsrådets villkor och kriterier för bidraget. Det betyder att förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundet utfärdar anvisningar, har rutiner för intern kontroll och i övrigt fullgör de åligganden som följer av att förbundet är mottagare av statsbidrag. Generalsekreteraren och förbundskansliet förbereder förbundsstyrelsens beslut avseende den interna statsbidragsfördelningen och övriga ärenden som rör den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten och svarar i övrigt för de löpande besluten och åtgärderna. Förbundsstyrelsen äger också varumärket Folkuniversitetet. Av det följer att förbundsstyrelsen har ett övergripande ansvar för verksamhetens inriktning och innehåll. Stiftelsestyrelserna ansvarar inom respektive region för de åligganden som följer av att stiftelserna inom Folkuniversitetet är lokala anordnare av folkbildningsverksamheten. Rektor är inom regionen operativt ansvarig för verksamhetens genomförande. Stiftelserektor och regionkansliet förbereder inom respektive stiftelse styrelsens beslut i ärenden som rör den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten samt svarar i övrigt på styrelsens vägnar för löpande beslut och åtgärder. Som lokal anordnare finns ett särskilt ansvar för stiftelsen att svara för att ändamålsenliga rutiner finns för planering, kontroll och rapportering av genomförd verksamhet. Rektor ska utfärda beslutsordning/ delegationsordning för stiftelsen. Av den ska framgå vilka befattningshavare som är ansvariga för planering, genomförande och rapportering av verksamheten och de olika delmomenten. Huvudprincipen för delegationsordningen inom Folkuniversitetet är: ATT närmast verksamhetsansvarig (ortschef/avdelningschef motsvarande) ansvarar inom ramen för den interna delegations ordningen för att verksamheten följer gällande regelsystem ATT i det fall det råder tvekan om en aktivitet fyller de olika krav som finns ska frågan underställas rektor eller den rektor utsett att för sin räkning fatta beslut för stiftelsens räkning 8

9 ATT i det fall tvekan kvarstår, ska rektor tillse att frågan underställas generalsekreteraren eller den generalsekreteraren utsett att för sin räkning fatta beslut. Föreligger delade meningar i frågor som rör genomförande och rapportering av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet gäller rektors beslut före verksamhetsansvarigs och generalsekreterarens före rektors. På nationell nivå finns Etik och kvalitetsgruppen till vilken varje stiftelse utser en ledamot. Gruppen är ett forum för tolkning och bedömning, erfarenhetsutbyte och lärande. På uppdrag av förbundsstyrelsen och generalsekreteraren arbetar gruppen också aktivt med den årliga internkontroll av folkbildningsverksamheten som stipuleras av Folkbildningsrådet. Generalsekreteraren leder gruppen och till den knyts fler medarbetare från förbundskansliet. Tolknings och tillämpningsfrågor i stiftelserna kanaliseras med fördel genom respektive stiftelse ledamot i gruppen för bedömning och eventuellt beslut av generalsekreteraren. Information Stiftelserektor ansvarar för att generalsekreteraren informeras om eventuella externa granskningar av folkbildningsverksamheten. Granskningarna kan ske på initiativ av t.ex. kommun, region eller ske inom ramen för ett länsbildningsförbund. 7. Folkbildning verksamhetsformer Öppen programförd verksamhet och studieservice I Folkuniversitetets folkbildningsverksamhet värnar vi ett öppet kursutbud som vänder sig till en bred allmänhet. Vi benämner denna folkbildningsverksamhet Öppen programförd verksamhet. Folkuniversitetet samarbetar också med olika föreningar och t.ex. kulturinstitutioner i vårt folkbildningsarbete. Samarbetet kan avse grupper av enskilda personer som har ett gemensamt intresse och som vill skaffa sig kunskap eller förbättra sina kunskaper inom ett område eller ämne. Vi benämner detta samarbete Studieservice. Här är studiecirkeln den vanligaste verksamhetsformen, men samarbetet kan också avse annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram. De kännetecken och regler som gäller för vår öppna programförda verksamhet, gäller också för studieservice och studiecirkelverksamhet ska syfta till ett seriöst studiearbete. Exempel på samarbetsparter inom Folkuniversitetet är med konstnärer, studenter, musiker, invandrarföreningar, musik och teatergrupper, Röda Korset, och Waldorfföreningar med flera. Till studieservice hänför vi också sam arbetet som sker med Riksförbundet Hem och Samhälle (HS) och SACO. Med HS och SACO regleras samarbetet genom rikstäckande avtal, med möjlighet till regionala tilläggsavtal. Avtalen publiceras i vårt intranät. Avtal om samarbete finns också med Pensionärsuniversitetet (PU)/ Senioruniversitetet (SU). Den folkbildningsverksamhet som genomförs i samarbete med dem betraktar vi som öppen programförd verksamhet. Inom studieservice För samarbete med föreningar/ organisationer/fria grupper bör syftet med samarbetet klargöras och för mer omfattande verksamhet ska avtal mellan Folkuniversitetet och samarbetsparten träffas. En mall för utformning av avtal finns i vårt intranät tillsammans med en checklista rörande föreningars status. Från år 2011 gäller i Folkuniversitetet att avtal ska upprättas för samarbeten som omfattar minst studietimmar/300 kulturprogram under ett verksamhetsår. Även vid samarbeten av mindre omfattning kan avtalsmallens rubriker fungera som stöd för vilka frågor som bör klargöras mellan Folkuniversitetet och samarbetsparten. I samarbeten ska alltid överenskommelse mellan Folkuniversitetet och gruppen finnas, som reglerar hur många studietimmar som får genomföras. Ansvarig avdelning ska ha full kontroll över cirkelns omfattning, för att undvika mekaniskt producerande av studietimmar. Det är viktigt, att vi har rutiner som gör att vi särskilt uppmärksamt följer grupper, som med en eller flera studiecirklar genomför ett större antal studietimmar per vecka/termin. 9

10 Tre verksamhetsformer Statsbidrag till studieförbund grundas på tre olika verksamhetsformer: studiecirkel kulturprogram annan folkbildningsverksamhet Studiecirkel Studiecirkeln är definitionsmässigt en liten grupp människor som planmässigt bedriver studier och söker kunskap utifrån sina behov och intressen. Studiecirkeln kännetecknas av att: den är öppen för alla, utan krav på formella förkunskaper, deltagaren själv avgör om han/hon vill delta, deltagarna har inflytande över innehåll och upplägg, den leder till ett lärande vars syfte är utveckling och förändring, kunskap söks gemensamt och samtal och diskussion är en viktig del, det finns tid för reflektion och eftertanke mellan sammankomsterna Villkor för statsbidragsberättigad studiecirkel För att studiecirkeln ska vara statsbidragsberättigad gäller att: ledaren är godkänd av studieförbundet och har fått introduktionsutbildning, studiecirkeln består av minst 3 deltagare, som under minst 3 sammankomster och minst 9 studietimmar gemensamt söker kunskap. Studiecirkelledaren räknas som deltagare, det finns en dokumentation av studiecirkelns planering och det studiematerial som används. Dokumentationen kan vara en studieplan, en av gruppen utarbetad arbetsplan, en processbeskrivning eller en mall anpassad för viss typ av verksamhet, *) deltagare får sådan information att de vet att de deltar i en studiecirkel, vet vilket studieförbund som anordnar studiecirkeln de deltar i och har möjlighet att ta ansvar för sitt lärande, deltagaren under året fyller minst 13 år, deltagaren närvarat vid minst 3 studiecirkelsammankomster, varav minst en gång vid de 3 första sammankomsterna. Citat ur FBRs Villkor, kriterier fördelning 2015 inom Folkuniversitetet gäller därtill att för - varje enskild deltagare kan maximalt 8 timmar per dag fördelade på minst 2 cirklar rapporteras som underlag för statsbidrag samt att - en enskild deltagare kan ha högst 20 studietimmar per vecka. *) I Folkuniversitetet ska kursplan upprättas för varje studiecirkel se vidare nedan om metodplan, kursplan, arbetsplan. Avgränsningar avseende studiecirkel En studietimme är 45 minuter. Antalet deltagare måste vara rimligt utifrån deltagarnas behov, förmåga och möjlighet att komma till tals. Ur ett lärande perspektiv är en gruppstorlek på högst 12 personer att föredra. Studiecirkel med fler än 12 deltagare ska kunna motiveras av studieförbundet. För vissa typer av verksamhet kan det av pedagogiska skäl finnas generella motiveringar. *) Syftet med studiecirkelverksamhet är inte att sysselsätta deltagare på heltid. Därför kan en studiecirkel maximalt omfatta 3 sammankomster om vardera 4 studietimmar per vecka. **) Studieförbund kan inte planlägga och rapportera mer än 480 timmars studiecirkelverksamhet per år i samma grupp. Berörd verksamhet kan inte efter de 480 timmarna övergå till och rapporteras som annan folkbildningsverksamhet eller starta som ny studiecirkel i annat ämne. För att en grupp ska anses som ny skall minst hälften av de ursprungliga deltagarna vara nya. *) Antal deltagare Folkbildningsrådet anger 12 som ett riktmärke för antal deltagare i studiecirkel. Vid planering av cirkel med fler deltagare än så ska särskilda pedagogiska överväganden göras vid bestämmande av deltagarantalet. En studiecirkel kan som allra mest ha 20 deltagare (inklusive cirkelledaren). 10

11 Verksamhet med mer än 20 deltagare planläggs och rapporteras normalt som Annan folkbildningsverksamhet. Folkbildningsförbundets etikdelegation har 2014 sammanfattat följande beträffande antal deltagare: Cirkel med fler än 12 deltagare ska kunna motiveras av studieförbundet, enligt Folkbildningsrådets bidragskriterier. Övervägande skäl talar för att en bestämd övre gräns bör anges så att studieförbunden kan undvika flytande tolkningar och enskilda medarbetares bedömningar i detta sammanhang underlättas. Etikgruppen menar, att den gränsen skall sättas vid högst 20 deltagare inklusive cirkelledaren. Den pedagogiska motiveringen, som föreskrivs i bidragskriterierna, gäller fortsättningsvis oberoende av denna möjlighet till dispens från Folkbildningsrådets grundrekommendation. Eventuell dispens bör utfärdas av förbundsledningen inom varje studieförbund. **) Omfattning av enskild studiecirkel Beslut om timtal mm måste fattas utifrån studiernas karaktär, deltagarnas behov och förutsättningar, vad som är lämpligt och vad som är ekonomiskt försvarbart. Cirkelstudierna ska ge utrymme för eftertanke och reflektion samt självstudier. Studiecirklar med mer omfattande timtal ska alltid kunna motiveras och styrkas. För Folkuniversitetets öppna programförda verksamhet inom det estetiska området är förutsättningarna för cirkel/kursarbetet sådana att en cirkelsammankomst om maximalt 6 studietimmar kan vara motiverad. Också sådan cirkel ska maximalt omfatta 12 studietimmar per vecka. Sådan avvikelse ska tillämpas restriktivt och motiv för avvikelser av detta slag ska vara dokumenterade. Studiebesök, expertmedverkan, samverkan med annan cirkel Studiecirkeln kan kompletteras med andra aktiviteter än vanliga sammankomster. Det kan handla om studiebesök, samverkan med annan cirkel och/eller medverkan av fackman. Studiebesök som ingår i studiecirkeln räknas som sammankomst. Huvuddelen av studiearbetet ska emellertid utgöras av deltagarnas eget studiearbete i cirkeln. Planerade studiebesök bör framgå av kursplanen eller dokumenteras i arbetsplanen. Inom studieservice Inom studieservice ska grupperna informeras om möjligheten till studiebesök och samverkan med annan cirkel. Studiecirkel på distans En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansutbildning eller i sin helhet på distans. Är distansinslagen av betydelse för studierna som helhet, rapporteras studiecirkeln som distanscirkel, även om mindre än 50 procent av tiden genomförts på distans. Studiecirklar på distans kräver aktiva insatser från ledare för att stödja gruppens och deltagarnas studiearbete. Kommunikation och interaktivitet måste finnas både mellan ledare och deltagare och mellan deltagare. Studierna måste anordnas så att helhet och sammanhang kan skapas och att kunskaperna kan prövas och bearbetas i ett öppet och fortlöpande samtal. Villkor för studiecirkel på distans För studiecirklar som genomförs på distans gäller ytterligare villkor utöver vad som gäller för studiecirkel i övrigt: För att räknas som deltagare måste man ha varit uppkopplad till studierummet där kommunikationen sker minst en gång under de tre första veckorna av studiecirkeln. I arbetsplanen ska det framgå studiemål, metoder i studiecirkelarbetet och tidsomfattning i antal sammankomster och hur många timmar varje sammankomst omfattar. Det ska framgå vad som huvudsakligen är tänkt att studeras vid varje delmoment/sammankomst. Studiecirkelledaren ska bedöma vilka som deltagit i studierna utifrån deltagarnas aktivitet under tiden för varje delmoment/ sammankomst samt läsandet av andras inlägg i de gemensamma plattformarna/ konferenserna. En deltagare som 11

12 endast läser inlägg efter att ett delmoment/en sammankomst avklarats, är inte att betrakta som närvarande i just denna sammankomst. Deltagarna samt antal studietimmar ska noteras på listan. Beräkning av timmar utgår från hur många timmar som studiecirkeln skulle omfattat i en vanlig studiecirkel, ledarens avtalade tid och deltagarnas kollektiva insats. Det ska finnas ett klart samband mellan planen och den slutrapporterade cirkeltiden. Denna tid är riktmärke för respektive deltagares distansstudietid. Studiecirkeln rapporteras i den lokalavdelning som är anordnare. I Folkuniversitetet finns Riktlinjer för folkbildningsverksamhet på distans fastställda av generalsekreteraren 2012 (bil 3). Cirkelledaren Som anordnare av folkbildningsverksamhet har Folkuniversitetet ett pedagogiskt ansvar. I all verksamhet ska finnas en godkänd ledare. Cirkelledarkompetensen är viktig för Folkuniversitetet. De kriterier för godkännande av ledare/lärare som gäller hos oss uttrycks i vårt pedagogiska ramprogram. Därtill kan regionala kriterier tillkomma. Cirkelledare ska godkännas av rektor eller av rektor utsedd person. Av ledargodkännandeblanketten ska framgå på vilken grund godkännandet skett. I det fall ledaren saknar ämneskunskaper kan notering på ledargodkännandeblanketten göras om personens allmänna lämplighet att fungera som ledare i cirkeln. Enligt Folkbildningsrådets kriterier för statsbidrag gäller att alla cirkelledare ska få introduktionsutbildning. Det är Folkuniversitetets ansvar att våra cirkelledare får sådan introduktion. (bil 4) Ledaren ska ha kunskap om Folkuniversitetet samt om folkbildningens idé och särart och folkbildningens pedagogik. Folkuniversitetets stiftelseledningar ansvarar ytterst för att cirkelledare/lärare får introduktionsutbildning och är insatta i vilka villkor som gäller för statsbidragsberättigad 12 folkbildningsverksamhet. Rutiner för introduktion och godkännande av cirkelledare har utvecklats i våra regioner och kan ses som en viktig del i regionernas kvalitetsarbete. I Folkuniversitetet finns en webbaserad introduktion för cirkelledare. Den kan också fungera som en del i introduktionen för nya medarbetare inom administrationen. Under början av 2015 finns introduktionen på webben i en version lättläst. För cirkelledare finns också en påbyggnadsdel på vår webb. Den tillsammans med introduktionen motsvarar den grundutbildning som studieförbunden på central nivå har enats om (steg G om 9 studietimmar, bil 4). Grundutbildningen för cirkelledare ska orientera om villkoren för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet, det egna studieförbundets profil och omfatta studiecirkelns kännetecken och pedagogik. Folkuniversitetets ambition är att en stor majoritet av våra cirkelledare ska ha genomgått eller validerats för Grundutbildningen och att kontinuerliga utbildningstillfällen erbjuds. I Folkuniversitetet är vi restriktiva med att engagera cirkelledare som är yngre än 18 år. I vissa fall kan det finnas skäl till dispens, bland annat kan det ses som en utveckling för individen att fungera som ledare. Eventuell dispens för cirkelledare yngre än 18 år kan ges av behörig i respektive stiftelse. Lägsta ålder bör vara 16 år. Föräldrar ska informeras om engagemanget som cirkelledare när ledaren är yngre än 18 år och en vuxen kontaktperson ska utses i Folkuniversitetet. Inom studieservice Den webbaserade introduktionsutbildningen för cirkelledare kan användas, men det är särskilt viktigt inom studieservice att denna och övrigt förekommande informationsmaterial kompletteras med muntlig information. Information ska ges om Folkuniversitetet och vad vi står för: Ledaren och övriga deltagare ska informeras om studiecirkelns särart och hur studiearbete i cirkel bör genomföras. Detta är särskilt viktigt för grupper som saknar tidigare kännedom om folkbildning. Det

13 kan till exempel gälla grupper med mycket unga deltagare och/eller invandrargrupper. Anvisningar och regler för studiecirkeln ska ges till gruppen. Ledaren ska upplysas om att en studietimme alltid är 45 minuter och att delar av timme inte kan summeras till studietimme. Ledaren ska informeras om regler och rutiner för hur närvarolistan ska föras och att den är en juridisk originalhandling som bland annat ligger till grund för statsbidragen. Ledaren ska uppmanas att föra arbetsplan (logg/dagboks anteckningar) över arbetet i cirkeln. Den kan då tjäna som kvalitetskontroll efter genomförd studiecirkel. Arbetsplanen kan föras på närvarolistans baksida eller i enkelt dokument. Gruppen ska informeras om de ekonomiska förutsättningarna, vilka kostnadsslag som ersätts, vilka ersättningsnivåer som gäller samt kravet på verifikat. Risken för dubbelrapportering dvs. att samma cirkel rapporteras till två studieförbund kan minskas genom att ledaren på en blankett intygar att verksamheten inte rapporteras till fler förbund. Genom att samarbeta med andra studieförbund på den aktuella orten kan riskerna med eventuell dubbelrapportering reduceras betydligt. Närvarolistan obligatorisk Arbetet i studiecirkel ska dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst. Cirkelledaren/gruppledaren (och i förekommande fall vikarien) ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna. (Se bil 10) Närvarolistan är att betrakta som ett juridiskt dokument och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. I informationen till cirkelledaren/läraren om närvarolistan ska detta tydligt framgå. I enlighet med bokföringslagen ska närvarolistor arkiveras i sju år. Närvarolistan ska föras av cirkelledaren själv vid varje sammankomst och skickas in till avdelningen omgående efter avslutad cirkel alternativt föras digitalt, se nedan. Det måste finnas tydliga regler och information till ledaren så att närvarolistan kommer in till avdelningen i tid. Det är viktigt att närvarolistan innehåller korrekta uppgifter. Man kan inte rapportera närvarolistor där man själv står med. Uppgifter som ligger till grund för statsbidrag och redovisas i STUVsystemet ska framgå av närvarolistan (med undantag för personnummer som rapporteras i annan ordning). Närvarolistan kan föras av cirkelledaren digitalt, via dator, mobil eller Ipad. En instruktion för hur detta görs finns i vårt intranät. Vi ska i Folkuniversitetet uppmuntra så många ledare/lärare som möjligt att föra digital närvarolista. Arkiveringsreglerna (om 7 år gäller också för digitala listor). Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön formas av cirkelledaren, deltagarna och studiematerialet. Vid cirkelns början planerar deltagarna och ledaren gemensamt studiearbetet. Inom studieservice I studieservicecirkeln arbetar gruppen mot de mål de ställt upp för sina studier. Gruppen har själv valt studieämne och utformar själv innehållet i studiecirkeln. Förutsättningarna för arbetet är att alla deltagare aktivt bidrar med sina erfarenheter och kunskaper. Det sker genom den process som pågår i cirkeln. I studiecirkelns idé ligger att studierna ska bedrivas på ett planmässigt sätt och att sammankomsterna äger rum enligt en viss regelbundenhet i tiden. En kursplan ska finnas. Av denna ska framgå hur arbetet i gruppen ska genomföras. De flesta studieservicegrupper behöver få pedagogisk vägledning och hjälp i samband med upprättande av kursplan. För studieservice, där ledaren inte alltid har goda ämneskunskaper, ställs större krav på utformningen av kursplan. Även om ledaren saknar ämneskunskaper och djupare insikter i studiecirkelns metodik och pedagogik har ledaren stor betydelse för hur arbetet i cirkeln genomförs. Ledaren måste ha förmåga att se till att alla är med och känner intresse för arbetet. 13

14 Studiecirkeln blir vad deltagarna tillsammans med ledaren själva förmår att göra den till men Folkuniversitetet måste ge dem redskapen och bland annat ansvara för att arbetet präglas av de kvalitetskriterier som utgör grunden för en bra studiecirkel. Detta ställer särskilda krav på ett aktivt förhållningssätt från Folkuniversitetets sida. Studiematerial ett måste i studiecirkeln Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag säger att det ska finnas en dokumentation av cirkelns planering och det studiematerial som används. I Folkuniversitet ska deltagaren senast vid andra sammankomsten ha tillgång till det studiematerial som behövs för cirkeln. I studiematerialet ingår alltid en metodplan eller en kursplan. Det ligger i ansvaret som lokal anordnare av verksamheten att kunna visa vilket material som använts i cirkeln. Vilket material som används ska anges på närvarolistan. Kopiering av studiematerial Regler om kopiering av material för studiecirkelns arbete finns i ett avtal mellan Studieförbunden (studieförbundens intresseorganisation, fd Folkbildningsförbundet) och Bonus Presskopia. Det är i princip cirkelledaren som har rätt att kopiera material för cirkelns behov. Därför är det viktigt att cirkelledarna får information om reglerna. Kopieringsavtalet i sammandrag återfinns i bil 7. Metodplan, kursplan, arbetsplan Inom Folkuniversitetet finns följande planeringsdokument för arbetet i studiecirklarna: metodplan, kursplan, arbetsplan 1. METODPLAN ÄR EN ÖVERGRIPANDE KURSPLAN som gäller inom hela Folkuniversitetet. De finns f n inom språk och estetområdet och återfinns i vårt verksamhetsadministrativa system Sluggo. Metodplanen ska kompletteras med arbetsplan för den enskilda cirkeln. Metodplaner ska godkännas av generalsekreteraren. 2. KURSPLAN SKA FINNAS FÖR VARJE CIR KEL inom områden där övergripande metodplan saknas. Den beskriver de pedagogiska målen för cirkeln, omfattning, litteratur m.m. Kursplanen ska godkännas av rektor eller av rektor utsedd person. För cirklar med samma deltagare, där flera cirklar pågår efter varandra, ska nya kursplaner upprättas när deltagarna fortsätter i ny cirkel. 3. ARBETSPLAN ÄR ETT SLAGS loggbok/dagboksanteckningar över hur arbetet i cirkeln har fortgått. Den är främst ett dokument för cirkeldeltagarna själva, men ska också fungera som ett instrument för uppföljning och vidareutveckling av arbetet. Här noteras att cirkeln haft en genomgång av kursplanen och gemensamt planerat arbetet. Därefter loggas vilka sammankomster som hållits och lite kort om innehållet per tillfälle. Arbetsplan/loggbok bör upprättas i alla cirklar och den kan noteras på närvarolistans baksida eller på separat dokument som då bör förvars tillsammans med närvarolistan. Inom studieservice För studieservicegrupper med vilka samarbete har pågått länge är det viktigt med pedagogisk förnyelse och att Folkuniversitetet tar ansvar för att nya kursplan upprättas för cirkeln. Inom regionen bör en modell finnas för hur detta ska ske och vem som bär ansvar för att detta görs. Sammanfattning studiecirkel En studiecirkel består av minst 3 personer (inkl. cirkelledaren) som under minst 3 sammankomster och minst 9 studietimmar gemensamt söker kunskap har en rekommenderad gruppstorlek på högst 12 personer (inklusive cirkelledaren) och kan maximalt ha 20 deltagare bedrivs som planlagd cirkelverksamhet som får pågå högst 480 timmar per år med samma grupp oavsett ämne kan inte efter de 480 timmarna övergå till och rapporteras som annan folkbildningsverksamhet eller starta som ny studiecirkel i annat ämne. För att en grupp ska anses som ny ska minst hälften av de ursprungliga deltagarna vara nya. 14

15 har maximalt 4 studietimmar per sammankomst och 3 sammankomster per vecka ska pågå minst 2 veckor (fördelade under en 10 dagarsperiod) *) har en studietimme som omfattar 45 minuter Deltagare för att räknas som deltagare i cirkeln förutsätts närvaro vid minst 3 cirkelsammankomster, varav minst 1 gång vid någon av de 3 första sammankomsterna för att räknas som deltagare i en studiecirkel måste deltagaren under året fylla minst 13 år för varje enskild deltagare gäller i Folkuniversitetet att maximalt 8 timmar per dag fördelade på minst 2 cirklar kan rapporteras som underlag för statsbidrag en enskild deltagare i Folkuniversitetet kan ha högst 20 studietimmar per vecka fördelade på minst 2 cirklar. Cirkelledare i alla studiecirklar finns en ledare som är godkänd av Folkuniversitetet cirkelledare godkänds av rektor eller av rektor utsedd person av ledargodkännandeblankett ska framgå på vilken grund godkännandet skett Folkuniversitetet ansvarar för att ledaren har fått introduktionsutbildning och är insatt i vilka villkor som gäller för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet vi är restriktiva med att engagera cirkel-ledare som är yngre än 18 år. Eventuell dispens för cirkelledare yngre än 18 år kan ges av behörig i respektive stiftelse alla cirkelledare ska erbjudas goda möjligheter att delta i grundutbildning, steg G. Närvarolista och studiematerial arbetet i studiecirkel ska dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst (bil 10) cirkelledaren/gruppledaren ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna närvarolistan är att betrakta som juridisk originalhandling och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning senast vid andra sammankomsten ska deltagarna ha tillgång till det studiematerial som behövs för cirkeln vilket material som används ska anges på närvarolistan. *) Antal timmar per sammankomst För Folkuniversitetets öppna programförda verksamhet inom det estetiska området är förutsättningarna för cirkel/kursarbetet sådana att en cirkelsammankomst om maximalt 6 studietimmar kan vara motiverad. Också sådan cirkel ska maximalt omfatta 12 studietimmar per vecka. Sådan avvikelse ska tillämpas restriktivt och motiv för avvikelser av detta slag ska vara dokumenterade. Kulturprogram Ett kulturprogram är en öppen verksamhet i form av föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning, tvärkulturell verksamhet eller utställning som framförs eller visas inför publik. Studieförbundet har ansvar för att klargöra målen för kulturprogramverksamheten. Ideologisk profilering, förmågan att nå nya grupper, att skapa arbetstillfällen för kulturarbetare och publika möten med professionell kultur är angelägna utgångspunkter liksom att bereda amatörer möjlighet att framträda för publik. Samverkan med lokala och regionala kulturinstitutioner kan vara en del av inriktningen på verksamheten. Programmen ska ha en sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke. Villkor för statsbidragsberättigat kulturprogram För att ett kulturprogram ska vara berättigat till statsbidrag gäller att: det har annonserats i förväg t ex genom tidning, hemsida eller affisch, det pågår i minst 30 minuter, 15

16 det finns en företrädare för studieförbundet närvarande som ansvarar för programmets genomförande och rapportering, det framförs inför minst fem deltagare utöver studieförbundsföreträdaren, studieförbundets roll som anordnare framgår tydligt i inbjudan och genomförande. Avgränsningar för kulturprogram Kulturprogram vänder sig till ungdomar och/eller vuxna. Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas, oavsett visningstidens längd. Kulturprogram genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarande. Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma publik rapporteras som ett kulturprogram även om det finns flera medverkande eller fler kulturformer i det. För att rapporteras som olika kulturprogram under samma dag ska de vara tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika arrangemang och de kan inte i efterhand delas upp. Kulturprogram kan inte arrangeras i privata hem. *) Studieförbunden har gemensamt ansett att gränsen mellan barn och ungdomar är 13 år. I regeringens folkbildningsproposition (Prop.2005/06:192) uttrycks det så här när det gäller samverkan vid anordnande av kulturprogram: Samverkan mellan olika aktörer inom kulturområdet är eftersträvansvärt. Tillsammans kan studieförbund, folkhögskolor, museer, bibliotek, länsteatrar och länsmusiken samt regionala musikstiftelser och lokala kulturföreningar finna vägar till att skapa ett rikare kulturutbud i hela landet. Folkbildningspropositionen 2013/14:172 uttrycker att det är angeläget att finna former för ett bra samspel mellan de kulturpolitiska insatserna, folkbildningen och kulturorienterade insatser inom den civila sektorn. Kulturprogram på distans Kulturprogram, med undantag för utställning, kan genomföras på distans under förutsättning att ovanstående villkor är uppfyllda. Folkbildningsförbundets Etikdelegation har gett följande förtydliganden och riktlinjer kring kulturprogrammen. Anordnarskapet Det är grundläggande att studieförbunden visar ett tydligt anordnarskap. Även vid samarbete med andra organisationer är det viktigt att studieförbunden finns med vid planering och genomförande av kulturprogram. Vid genomförande och i marknadsföring ska det tydligt framgå att ett kulturprogram anordnas av studieförbundet i fråga och i förekommande fall i samarbete med någon annan part. För att anordnaransvaret ska bli tydligt, ska inte uttryck som sponsras av eller stöds av ett studieförbund finnas med. Utställningar En utställning ska vara så upplagd att den kan engagera deltagarna i minst 30 minuter. En utställning ska vara annonserad eller på annat lämpligt sätt gjorts känd i förväg till en given plats. Det gäller även om den är riktad till speciell målgrupp. Planering I planering och marknadsföring av utställningen är det rimligt att det finns både startoch slutdatum för utställningen. Förlängs samma utställning så är det fortfarande samma kulturprogram och den kan inte rapporteras som ett nytt kulturprogram. Plats för utställning Platsen ska uppfylla rimliga krav så att utställningen kan ge besökaren ett utbyte enligt ovan. Den kan således inte visas enbart i förbigående via skyltfönster, anslagstavla eller liknande. Flera personer ska kunna vistas på platsen samtidigt och under en längre tid. Det gör att korridorer och genomfarter där många 16

17 passerar på väg till annat är olämpliga platsval. Platsen ska vara tydligt markerad och tillgänglighetsperspektivet måste beaktas så att inte besökare utestängs. I sin anordnarroll måste studieförbundet vara förvissat om att besökaren upplever att det är en utställning och inte marknadsföring av t.ex. studieförbundets verksamhet. Periodicitet Samma utställning som återkommer regelbundet till samma adress under en tidsperiod kan inte rapporteras mer än en gång. För att samma utställning ska kunna rapporteras som ett nytt kulturprogram på samma plats krävs det att det gått en rimlig tid mellan tillfällena såsom en termin. En ny utställning betyder att utställningens innehåll är utbytt i sin helhet. Öppnande, invigning Ansvarig representant för studieförbundet ska finnas närvarande vid invigning eller öppnande av utställning då eventuella samverkande partners presenteras. Kontakt Besökare på utställningen som vill ha kontakt med den lokala anordnaren, ska enkelt hitta den informationen vid utställningen även då det inte finns någon ansvarig person från studieförbundet på plats. Samlade kulturarrangemang som festivaler, kulturdagar, stadsfester, mässor, marknader och liknande Grunden är att på samma scen, under en dag och för i stort sett samma publik rapporterar man endast ett kulturprogram. Nya musik grupper på scenen betyder inte att det är ett nytt kulturprogram. Det kan bli fråga om ett nytt kulturprogram från samma scen om det är planerat och annonserat i förväg. I det fallet ska det vara minst 30 minuter mellan programmen. Tid ska finnas för byte både på scenen och för publiken. Ett kulturprogram på en annan scen inom området kan rapporteras, om samtliga kriterier är uppfyllda. Information, marknadsföring eller propaganda om den egna verksamheten kan inte rapporteras som kulturprogram. På mässor till exempel måste det finnas någon mer aktivitet än enbart en mässmonter med egen information eller marknadsföring. För att kulturprogram ska kunna rapporteras på mässor eller liknande arrangemang krävs att det anordnas en före läsning eller något annat kulturinslag, förutom att de övriga kriterierna är uppfyllda. För att kunna rapportera ett kulturprogram i anslutning till ett föreningsmöte eller annat internt möte så ska innehållet i programmet vara avskilt från det interna föreningsarbetet och inte heller utgöra ett led i föreningens marknadsföring eller propaganda. I all information och marknadsföring ska det klart framgå att studieförbundet är ansvarig anordnare. Inom Folkuniversitetet ska anordnandet av kulturprogramverksamhet ske utifrån de mål för kulturprogramverksamheten som fastställts av förbundsstyrelsen (bil 5). Vid samverkan med andra organisationer, föreningar eller institutioner bör frågan om avgränsning mellan folkbildningsverksamhet och institutionens reguljära verksamhet klargöras. Kulturprogramrapport Kulturprogram dokumenteras genom en rapport som ska innehålla de uppgifter som redovisas i STUV systemet för statsbidrag. Ansvarig och vid programmets genomförande närvarande företrädare för Folkuniversitetets lokalavdelning ska med sin namnteckning intyga att uppgifterna är korrekta. Liksom närvarolistan är kulturprogramrapporten att betrakta som ett juridiskt dokument och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. Inom studieservice Inom studieservice är kulturprogram i form av föreläsningar och föreställningar inom t.ex. dans och teater vanliga. Utställningar där resultatet från studiecirklarna visas upp är andra exempel på kulturprogramverksamhet inom studieservice. 17

18 STIM rapportering Vid kulturprogramverksamhet med musikinslag kan det vara aktuellt att rapportera verksamheten också till STIM (som bevakar upphovsmännens intressen). Mer om STIMrapporteringen finns att läsa i bil 7. Annan folkbildningsverksamhet I annan folkbildningsverksamhet kan studieförbundet genomföra folkbildande verksamhet i fria och flexibla former. Verksamheten ska motsvara de generella kvalitetsambitioner som såväl studieförbundet självt som riksdag och regering ger uttryck för. Verksamhet i annan folkbildning ska ge studieförbundet möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Sammankomsterna i annan folkbildningsverksamhet kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Exempel på sådana verksamheter är pröva på dagar och helgkurser. Deltagarna kan vara fler än vad som rekommenderas för studiecirkeln. Studieförbundet ska kunna motivera hur statens syfte med statsbidraget till folkbildningen uppfylls i verksamhet som riktar sig till barn. Villkor för statsbidragsberättigad annan folkbildningsverksamhet För att annan folkbildningsverksamhet ska vara berättigad till statsbidrag gäller att: studieförbundet godkänt arbetets inriktning och gruppens ledare, den har minst 3 deltagare inklusive ledaren, deltagarna under verksamhetsåret fyller minst 6 år. Avgränsningar avseende annan folkbildningsverksamhet Studieförbund kan inte planlägga och rapportera mer än 480 timmars annan folkbildningsverksamhet per år med samma grupp. Annan folkbildningsverksamhet på distans Är de grundläggande villkoren uppfyllda kan annan folkbildningsverksamhet genomföras på distans. Även för annan folkbildning på distans ska det finnas en dokumentation av arrangemangets planering i form av arbetsplan eller liknande. Folkuniversitetet ska godkänna både arbetets inriktning och gruppens ledare. Liksom vid studiecirkel ska det framgå på vilken grund ledaren godkänts. Enklast görs detta genom att samma rutiner tillämpas som för studiecirkelverksamheten. En plan, som ska godkännas lokalt, ska upprättas för arbetet i gruppen. I planen anges syfte, arbetsform och planerad omfattning samt uppgifter om hur arbetet ska redovisas. Vid verksamhet med deltagare yngre än 13 år ska vi kunna ange vilka skäl som finns för verksamheten och hur de rimmar med de allmänna syftena för statsbidrag mm. Inom Folkuniversitetet bör vi vara återhållsamma med verksamhet för barn under 13 år. Närvarolistan obligatorisk Arbetet i annan folkbildningsverksamhet ska dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst. Cirkelledaren/grupp ledaren (och i förekommande fall vikarien) ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna. Närvarolistan är att betrakta som ett juridiskt dokument och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. 8. Villkor och kriterier Villkor för statsbidrag är att studieförbundet utformar sin verksamhet så att den är öppen och tillgänglig för alla, genomsyras av en idéburen profil, är spridd över landet, har den inriktning som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen, bidrar till att förverkliga de syften som staten har angett för sitt stöd till folkbildningen. Studiecirkelverksamhet ska utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen studiecirkel. Beräkningen sker genom en summering av antal 18

19 studietimmar i studiecirkel, antal studietimmar i annan folkbildningsverksamhet omräknat med faktorn 0,5 samt antalet kulturprogram omräknat med faktorn 9. Verksamhet får endast bedrivas i Sverige och som bidragsberättigade deltagare i folkbildningsverksamhet får endast personer folkbokförda i Sverige samt medborgare i EUländer och EFTA länder räknas. (EU länderna är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.) (EFTA länder är: Island, Norge, Lichtenstein, Schweiz). 9. Ansvar och anordnarskap Studieförbundets verksamhet riktar sig till allmänheten genom öppen, programförd verksamhet eller genomförs i samverkan med medlemsorganisationer, andra organisationer, föreningar, enskilda grupper och kulturinstitutioner. Studieförbundet ska ta fullt ansvar för den verksamhet som rapporteras som underlag för statsbidrag. Detta utesluter inte att samverkande part också tar ett ansvar för planering och genomförande av sin del av verksamheten. Att studieförbundet är anordnare av verksamheten ska tydligt framgå i såväl inbjudan som vid genomförandet av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundet bör ta emot anmälningarna till verksamheten för att på så sätt kunna ge svar på frågor. De ska också förvissa sig om att deltagandet är fritt och frivilligt och att deltagarna vet vilket studieförbund som är anordnare. I anordnarskapet ligger ett pedagogiskt ansvar, som i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet säkerställs bland annat genom godkännandet av ledaren. Ledaren ska få introduktion om studieförbundet, om folkbildningens idé och särart och om folkbildningens pedagogik. Studieförbundet ansvarar för att studiecirkelledare är insatta i vilka villkor som gäller för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Kostnader för verksamhet Statsbidraget ska användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten. Det är naturligt att studieförbund gör överenskommelser med medlemsorganisationer eller andra samarbetspartners om verksamhet och kostnadsersättning. Studieförbundet kan betala kostnader direkt eller ersätta samverkande organisation för kostnader, som är direkt knutna till folkbildningsverksamheten. Eventuell ersättning till samverkande organisation ska stå i relation till redovisade kostnader och kunna verifieras vid en granskning. Studieförbundet får inte schablonmässigt förmedla bidrag till en samverkande organisation. Exempelvis får inte ett schablonmässigt stöd ges i form av ett löpande bidrag baserat på antal studietimmar som genomförs utan studieförbundets medverkan i planeringen. Folkuniversitetet har inte medlemsorganisationer men anordnar verksamhet i samverkan med föreningar och fria grupper (studieservice). Det är dock alltid Folkuniversitetet som är ansvarig anordnare. Det innebär att, oavsett om verksamhet genomförs t.ex. i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle, Pensionärs /Senioruniversitetet, SACO eller en invandrarförening är Folkuniversitetet ansvarig anordnare. Vårt ansvar omfattar verksamhetens alla delar som övergripande planering, information, rekrytering av deltagare, genomförande, rapportering och uppföljning dvs. före, under och efter genomförd verksamhet. Samverkansorganisationer, enskilda grupper eller föreningar kan aldrig vara anordnare, i folkbildningsförordningens mening, av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Några punkter som ska var uppfyllda för att Folkuniversitetet betraktas som ansvarig anordnare av folkbildningsverksamhet och för att ett arrangemang ska vara statsbidragsberättigad folkbildning är: Folkuniversitetet tillför arrangemanget någonting mer än statsbidrag arrangemanget är att betrakta som Folkuniversitetets d v s 19

20 Folkuniversitetet har ett ansvar som anordnare av detsamma arrangemang som genomförs tillsammans med etablerade kulturinstitutioner får inte avse reguljär verksamhet hos samarbetsparten. Inom studieservice Folkuniversitetets ansvar för rekrytering av deltagare gäller också i de fall då t.ex. en hel grupp anmäls genom en förening. Vår roll är i första hand att bidra till kunskapsutveckling. I den öppna programförda verksamheten leds arbetet av en cirkelledare/lärare som ofta har pedagogisk kompetens. Inom studieservice måste därför Folkuniversitetet, som ansvarig anordnare, vägleda, hjälpa och stimulera gruppen så att studiearbetet underlättas och cirkeldeltagarna uppnår så goda studieresultat som möjligt. Pedagogiskt bistånd från Folkuniversitetet är ett viktigt redskap i vår strävan att anordna folkbildningsverksamhet med god kvalitet! Folkuniversitetet kan stå för kostnader som är direkt förbundna med gruppernas/föreningarnas studiearbete och som är redovisade och verifierade. Inom Folkuniversitetet har vi fastställt de kostnadsslag som grupper kan få ersättning för: ledararvode studiematerial förbrukningsmaterial, noter, referenslitteratur, band för inspelning, mikrofilm för släktforskning t.ex. hyra hyreskostnader, kostnader för speciellt förhyrda lokaler (t.ex. inspelningsstudio) instrument, videokameror inköpta av Folkuniversitetet lån till gruppen reklam, marknadsföring. Inom ramen för kostnadsslagen ovan bestämmer varje stiftelse själv vilka ersättningsnivåer som ska utgå till studieservicegrupper och på vilka underlag ersättningarna betalas ut. Grupperna ska dock uppmärksammas på att redovisning av kostnader och verifikat ska kunna presenteras om de efterfrågas. Studieförbundens riktlinjer för Anordnarskapet finns i bilaga Användning och avgränsning Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundens verksamhet utformas i enlighet med statens syften. Med studieförbundens frihet att utforma verksamheten följer ett ansvar för hur bidraget används. Studieförbundens verksamhet är behovs och deltagarstyrd. Det är studieförbundet själv som utifrån samhällets stöd till en fri och frivillig folk bildningsverksamhet ska forma målen för verksamheten. Verksamheten som helhet ska vara sådan att den stöder och stimulerar ett idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar och inriktar sig särskilt på dem som har kortare utbildningserfarenheter. Den ska också medverka till människors ökade delaktighet i samhället och till utveckling av folklig kultur. Frågor om avgränsning vad gäller bidragsgrund för statsbidrag har stark koppling till frågor om etiken i folkbildningsarbetet. Frågan om studieförbundens ansvar och anordnarskap tas årligen upp när Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkoren. Studieförbunden har ett ansvar för fortlöpande dialog om etiska vägval och gränsdragningar i folkbildningsarbetet. Etikdialogen behöver föras på både nationell och lokal nivå. Studieförbunden har ansvar för att initiera och stimulera dialogen i och mellan studieförbundens lokala enheter. Deltagandet ska vara fritt och frivilligt Den fria och frivilliga folkbildningen förutsätter varje människas frihet att själv välja ämne, grupp och tidpunkt för sina studier. Varje lärsituation som rymmer någon form av obligatorium är därmed utesluten som underlag för statsbidragstilldelning. Utbildning, som genomförs på någons uppdrag och som riktar sig till en avgränsad målgrupp med skyldighet att delta, är inte bidragsgrundande. Verksamhet som tillkommit efter ett anbudsförfarande är inte godkänd som underlag för statsbidrag till studieförbundet. Verksamhet där någon annan ställer krav på deltagaren att lära vissa moment, delta i viss 20