VALLENTUNA KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG BILAGOR 1. BOSTADSBYGGNADSPROGNOS 02A 2. BEFOLKNINGSPROGNOS 02A 3. FAKTA OM VALLENTUNA 2(28)

Transkript

1 PLANERINGSUNDERLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förord 3 2 Kommunfullmäktiges beslut 4 3 Planeringsprocessen 5 4 Vision en beskrivning av Vallentuna kommun år Förutsättningar BOSTADSBYGGNADSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PERSONAL NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING KOMMUNIKATIONER VÄGAR OCH KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNING 14 6 Övergripande politiska målsättningar och riktlinjer 15 7 Särskilt viktiga uppdrag Kommunfullmäktiges inriktning och mål för nämnderna KOMMUNSTYRELSEN: SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN: MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ: FRITIDSNÄMNDEN: KULTURNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN 20 9 Ekonomiskt sammandrag DRIFTPLAN RESULTATPLAN INVESTERINGSPLAN Planer och måldokument KOMMUNPLAN ÖVERSIKTSPLAN SKOLPLAN BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM NÄRINGSLIVSSTRATEGI AGENDA IT-STRATEGI OCH -VISION INFORMATIONSPOLICY KULTURMINNESVÅRDSPROGRAM MILJÖVÅRDSPROGRAM HANDIKAPPLAN DROGPOLITISKT PROGRAM POLICY, RIKTLINJER OCH PLANER FÖR SÄKERHETS- OCH RISKHANTERINGEN RIKTLINJER M M FÖR EKONOMISTYRNING KOMMUNENS ORGANISATION KOMMUNGEMENSAMMA POLICYDOKUMENT, PLANER M M INOM PA/ORG-OMRÅDET 28 1(28)

2 BILAGOR 1. BOSTADSBYGGNADSPROGNOS 02A 2. BEFOLKNINGSPROGNOS 02A 3. FAKTA OM VALLENTUNA 2(28)

3 1 Förord PLU innehåller främst vision, övergripande politiska målsättningar och riktlinjer, särskilt viktiga uppdrag, kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål för respektive nämnd, anslag för investeringar samt driftbudgetramar, nämndvis fördelade och definitiva för år Avsikten är att nämnderna skall utarbeta och besluta om verksamhetsplaner och detaljbudgetar i god tid innan det nya budgetåret inträder. Beslutade förändringar kan på detta sätt få effekt redan från årets början. I november 2002 fastställer kommunfullmäktige skattesatsen för år Samtidigt anmäls nämndernas verksamhetsplaner till kommunfullmäktige. 3(28)

4 2 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutade att anta: Vision en beskrivning av Vallentuna kommun år 2010 bostadsbyggnadsprognosen 02A samt befolkningsprognosen 02A, övergripande politiska målsättningar och riktlinjer för , särskilt viktiga uppdrag , kommunfullmäktiges mål och inriktning för nämnderna år , driftramar för , investeringsramar för Kommunstyrelsen beslutade att Utifrån det av fullmäktige fastställda PLU med övergripande mål, uppdrag, mål för respektive nämnd, driftramar och investeringsplan, utarbetar nämnderna verksamhetsplaner för planeringsperioden samt detaljbudget för år Skattesatsen behandlas i KS i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Nämndernas verksamhetsplaner för år anmäls till kommunfullmäktige för att därefter ingå i kommunplan, KP (28)

5 3 Planeringsprocessen Kommunen har sedan 1999 infört en ny modell för planeringsprocessen vilken innebär att kommunfullmäktige i planeringsunderlaget, PLU, slutgiltigt fastställer bl a vision, mål, uppdrag, driftramar (budget) och investeringsplan i juni månad. Därefter ska respektive nämnd utarbeta verksamhetsplaner vilka ska ange hur fullmäktiges mål och uppdrag enligt PLU skall genomföras, egna nämndsmål, uppgifter och fördelning av ekonomiskt utrymme. Verksamhetsplanerna skall anmälas till kommunfullmäktige i november. Kommunens planeringsprocess skall bygga på den av kommunfullmäktige fastställda visionen. Att kommunfullmäktige fastställer nämndernas driftbudgetramar samt taxor i juni innebär att nämnderna kan utarbeta och besluta om detaljbudgetar i god tid innan det nya budgetåret inträder. Beslutade förändringar kan på detta sätt få effekt redan från årets början. I november 2002 fastställer kommunfullmäktige resultat- och finansieringsplan för utifrån mer exakta intäktsprognoser samt fastställer skattesats för år Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att skicka ut förslag till driftoch investeringsramar för och förslag till kommunfullmäktiges inriktning och mål för nämnderna på remiss till samtliga nämnder. Nämnderna skulle även stämma av kommunens olika mål- och styrdokument mot KS AU:s förslag till PLU , lämna eventuella förslag till revidering av gällande investeringsplan i VP och lämna eventuella förslag till revidering av taxor för Nämnderna uppmanades att belysa hur kommunfullmäktiges inriktning och mål för respektive nämnd ska rymmas inom de driftramar på nämndnivå som föreslogs av KS AU. Nämndernas förslag till mål skulle vara mätbara och med koppling till kvalitetsarbetet. Om nämnd ansåg att målen inte kan nås skulle förslag på förändring av målformuleringarna anges, liksom vilka konsekvenser för verksamheten som kan bedömas bli följden av förändringen. Nämndernas remissvar bereddes därefter av KSAU till kommunstyrelsen och KF i juni (28)

6 4 Vision en beskrivning av Vallentuna kommun år 2010 År 2010 är vi ca Vallentunabor. Befolkningsökningen har gett oss fördelar. Skattekraften har ökat och vi har fått en jämnare åldersfördelning i kommunen. Det har i sin tur gjort det lättare att planera de kommunala verksamheterna långsiktigt. Vallentuna är känt som en kommun som konsekvent prioriterat utbildning och äldreomsorg. Kommunala bolag och kommersiella fastigheter har avvecklats. En medveten satsning på kvalitetshöjningar i skolan har väckt nationell uppmärksamhet. Medborgarnas valfrihet och inflytande över verksamheterna har ökats med hjälp av ett så kallat checksystem. Detta har också gjort att antalet alternativa driftsformer blivit större. Valfrihet och konkurrens garanterar hög kvalitet samtidigt som kommunalskatten tillhör landets lägsta. Ett förstärkt samarbete med företag, föreningar och brukare av de kommunala verksamheterna har gjort att det medborgerliga engagemanget ökat. Boende 2010 Småskaligheten finns kvar med ett varierat bostadsutbud och med goda boendemiljöer. Inget hus har byggts högre än kyrktuppen. Faktorer som värderats högt och har gjort Vallentuna känt som kommunen med ett mycket bra och prisvärt boende och med närhet till grönområden var man än bor. Utbyggnaden har främst skett inom centrumområdet och i södra delen av kommunen. Antalet äldre har också ökat bl a till följd av attraktiva boendemiljöer med nära anslutning till kollektivtrafik och grönområden.. Arbete och näringsliv Om tio år har vi nya arbetstillfällen. En mycket god planberedskap och en positiv inställning till en mångsidig företagsamhet har möjliggjort denna utveckling. Tack vare den goda marknadsföringen av Vallentuna kommun har många, inte minst kunskapsföretag, etablerat sig i kommunen. Detta har inneburit en breddning av näringslivet med många små och medelstora företag. I kommunen finns idag både hotell- och konferensanläggningar och ett flertal nya restauranger som bl a kan ge god service i de olika arbetsområdena. Stora resurser har lagts ner på att öka samarbetet mellan skola och näringsliv. Den nya informationstekniken har inneburit att fler invånare har möjligheten att arbeta på distans och att fler invånare fått arbete på hemmaplan. Kommunikationer Den faktor som betytt allra mest för den ökade attraktiviteten är de förbättrade kommunikationerna, främst vad avser tvärförbindelser till de stora trafiklederna, en effektiv bussmatning till Roslagsbanan samt ökad turtäthet genom utbyggnad av banan. Utbyggnaden av Norrortsleden och bomkorsningens lösning har betytt oerhört mycket för kommunens utveckling. Närheten till Arlanda betyder allt mer. Goda tele- och dataförbindelser finns både inom kommunen och gentemot omvärlden och en kraftfull ITsatsning har kommit såväl skolan som medborgare och företag till godo inte minst ur demokratisynpunkt. 6(28)

7 Livsmiljö, kultur och fritid Det väl bevarade kulturlandskapet, speciella satsningar på natur- och kulturturism bl a i Angarnsjöängen och Tärnanområdet och inriktningen mot ett långsiktigt hållbart samhälle har gjort Vallentuna mer känt i regionen. Våra satsningar på den anslutande miljön till Åkerströmmen och Oxundaåns avrinningsområden har inneburit att vattenkvalitén väsentligt förbättrats, främst i Vallentunasjön. En följd av kommunens fortsatta förnyelsearbete och utveckling är att centrum med privatägda hus nu blomstrar och kulturutbudet har breddats inte minst genom utbyggnaden av biblioteket med ett nytt infocentrum. Vallentunas satsning på ungdomsidrott har resulterat i flera lag inom olika idrotter på elitnivå. Föreningslivet är fortsatt aktivt och många verksamheter drivs i föreningsregi och vårt utbyggda Sportcentrum med bl a simhall och aktiviteter för både sommar och vinteridrott drivs numera som entreprenad. Utbildning, vård och omsorg Kommunen har ett breddat utbud av utbildning och har gjort en medveten satsning på skolan som har uppmärksammats i hela regionen. Detta har kunnat ske genom en prioritering av resurser till själva undervisningen och att nya arbetssätt har utvecklats på ett mycket framgångsrikt sätt. Grundskoleutbildningen är byggd på samverkan mellan elever, föräldrar och skola. Ett målinriktat och aktivt arbete tillsammans med föräldrar och föreningar när det gäller droger har resulterat i drogfria skolor i vår kommun. Det är numera självklart för föräldrar att fritt välja skola eller barnomsorg till sina barn genom de friskolor som etablerat sig i kommunen. Ökade möjligheter till en bred gymnasieutbildning har skapats genom det fria valet i den gemensamma gymnasieregionen. Andelen invånare som genomgått högskoleutbildning har ökat. Långt framskridna planer på högskoleutbildning i kommunen föreligger. Vallentuna är också känt för möjligheten att kombinera idrott och studier. Kommunen har också en fortsatt god vård- och omsorgsverksamhet med valfrihet i form av bo kvar hemma, i servicehus och vårdboende (sjukhem). Tillgång finns också till geriatrisk expertis. Kännetecken för den kommunala verksamheten Vallentuna har anpassat de ekonomiska insatserna där behoven är störst och utnyttjat dem på ett effektivt sätt. Trots en 20% ökning av befolkningen har Vallentuna lyckats begränsa tillväxten i de kommunala förvaltningarna. Detta har lett till en ekonomiskt positiv utveckling för kommunen. Det finns en närhet till beslutsfattarna som gör att "alla har ett ansikte". Vallentunaborna känner att de både möter kompetenta förtroendevalda och kompetent, erfaren och positiv personal som är lyhörda, erbjuder delaktighet och är engagerade. Det är lätt att få kontakt med den man söker och få snabba besked. Dessutom finns en mångfald och valfrihet som gör att kommuninvånarna har både tilltro och inblick i den kommunala verksamheten. 7(28)

8 5 Förutsättningar 5.1 Bostadsbyggnadsprognos Kommunfullmäktige har beslutat att anta bostadsbyggnadsprognos 02A. Se bilaga 1. Bostadsbyggnadsprognosen skall ses som kommunens viljeinriktning för kommunens utbyggnadstakt och planprioritering under den närmaste 10-årsperioden. Prognosen innehåller en sammanställning av pågående projekt med planberedskap under perioden och en kommunal handlingsberedskap med huvudsakliga inriktningen under perioden Antal bostäder, utfall och prognos 02A År för bygglov Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för kommunens befolkningsprognos, vilken i sin tur utgör grunden för prognosen över kommunens skatteintäkter. Enligt Boverkets bedömning behöver stockholmsregionen ett tillskott om ca lägenheter per år fram till år Samtidigt bedömer regionplane- och trafikkontorets att bostadsbyggandet i stockholmsregionen behöver dubblas eller tredubblas jämfört med mitten på 90-talet. Bostadsbyggnadsprognos 02A innebär en planprioritering där utbyggnaden under den närmaste 10-årsperioden bör ske främst inom centrumområdet inom Vallentuna tätort och tätortens södra del. Prognosen bygger på kommunens inriktning att eftersträva en jämn utbyggnadstakt med drygt 200 bostäder per år. Det är en långsammare utbyggnadstakt än vad som angavs i föregående PLU, men i nivå med det faktiska bostadsbyggandet under den senaste 10-årsperioden. Inriktningen tar i första hand hänsyn till de kommunalekonomiska effekterna av en hög utbyggnadstakt. I yttranden om den Regionala Utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2001, ställer sig kommunen positiv till ett ökat bostadsbyggande och en kraftig ökning av befolkningen fram till år Detta förutsätter emellertid förändringar av gällande system för finansiering av kommunens kostnader, dvs gällande skatte- och utjämningssystem. Dessutom behövs statliga satsningar i bl a utbyggnad och förbättring av vägar samt kollektivtrafik. Un- 8(28)

9 der nuvarande planeringsperiod planerar Vallentuna kommun därför för en långsammare utbyggnadstakt än vad som föreslås i den Regionala utvecklingsplanen. Under mitten av 1990-talet har bostadsbyggandet inom kommunen minskat kraftigt, liksom inom stockholmsregionen i övrigt. Antalet beviljade bygglov för bostäder ökade under slutet av 90- talet. Under år 2000 och 2001 minskade antalet påbörjade byggnationer något, vilket främst beror på att kvarteret Mörbyvägen och en ny etapp i Bällstalund och Södra Kragstalund senarelagts. Byggföretagen visar emellertid ett stort intresse för att bygga bostäder i kommunen. Bostadsprojekt genomförs nu i Bällstaberg, Bällstalund, vid Mörbyvägen, i Lindöberg, och Vallbostrand. Bostadsbyggande i Bällstaberg, Södra Kragstalund, Bällstalund och Lindholmen planeras påbörjas eller fortsätta under år Befolkningsprognos Kommunfullmäktige har beslutat att anta befolkningsprognos 02A. Se bilaga 2. Prognosen bygger på bostadsbyggnadsprognos 02A. Befolkningen beräknas öka under planeringsperioden med ca 500 personer per år. Detta innebär en långsammare befolkningstillväxt än vad som beräknades i föregående prognos 01A (ca 650 personer per år) beroende på ett lägre bostadsbyggande, se föregående avsnitt. Kommunens befolkning beräknas emellertid öka med ca 1,9 % per år under planperioden Det innebär att Vallentuna kommun även under de närmaste åren kommer att höra till de kommuner i länet och riket som relativt sett ökar sin befolkning mest. Under år 2001 ökade kommunens befolkning med 1,6 %. Det innebar att Vallentuna låg på 5:e plats i riket i relativ ökning av befolkningen. 160 Befolkningsprognos 02A, behov av kommunal verksamhet åren år år 2001=100 Index Totalt 1-5 år 6-15 år Planperiod Befolkningsökningen beror delvis på att kommunen kommer att ha ett fortsatt högt födelseöverskott, ca 150 per år, men främst på tillskottet av nya bostäder. Den kraftigaste befolkningsökningen väntas inom den södra delen av Vallentuna tätort, med 9(28)

10 drygt 300 personer per år, främst beroende på utbyggnaden av Bällstaberg, Bällstalund och Södra Kragstalund. Befolkningsprognosen innebär bl a att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att öka med ca 6 % från år 2002 till år 2005, vilket är lägre än i föregående prognos. Antalet födda barn per kvinna beräknas fortsätta att ligga på samma relativt låga nivå som under de senaste åren. Antalet barnfamiljer som flyttar in beräknas emellertid bli färre, på grund av lägre bostadsbyggande än i föregående prognos. Samtidigt kommer sannolikt utvecklingen av andelen barn i åldern 1-5 år med behov av förskoleplats att förändras, bl a som följd av införande av maxtaxa samt allmän förskola för 4-5 åringar. Förändringen av antalet barn i behov av förskoleplats kan därmed komma att avvika från förändringen av antalet barn i förskoleåldern. Årlig förändring av antalet barn och ungdomar i åldern 1-15 år, befolkningsprognos 01A (PLU ) och 02A (PLU ) A 02A Utfall folkbokföringen Planperiod Antalet barn och ungdomar i åldern 6-15 år beräknas öka med drygt 2 % till år Antalet ungdomar i åldern år beräknas under samma period öka med uppemot 20 % vilket beror på att de första åldersgrupperna från babyboomen nu kommer upp i gymnasieåldern. Ökningen av antalet barn och ungdomar innebär konsekvenser för kommunens ekonomi genom ökade behov i form av resurser främst för undervisning och nya lokaler. Konsekvenserna är emellertid mindre kraftiga än i föregående planeringsunderlag. Det lägre bostadsbyggandet, under år 2001 och under början av planeringsperioden, medför en betydligt lugnare ökning av antalet barn och ungdomar i åldern 1-15 år än föregående års prognos. 5.3 Ekonomiska förutsättningar Balanskrav Enligt kommunallagen ska budgeten fr o m räkenskapsåret 2000 upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s k balanskravet. Om underskott i bokslutet uppstår ska sådant regleras senast inom två år efter bokslutsåret genom att motsvarande överskott budgeteras. 10(28)

11 Balanskravet anses inte ange nivån för god ekonomisk hushållning. I ett betänkande av den s k Ekonomiförvaltningsutredningen föreslås vissa förändringar i tillämpningen och förtydliganden av begreppet God ekonomisk hushållning. Innan en proposition i ärendet presenteras så kan Kommunförbundets tidigare rekommendation noteras vilken innebär att resultatnivån bör uppgå till ca 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tillämpat på Vallentunas förhållanden skulle detta innebära att ett positivt resultat för driftbudgeten om minst 15 mkr per år borde eftersträvas. Vid en sådan bedömning måste dock kommunens totala ekonomiska situation beaktas. I kommuner med god ekonomisk ställning, som Vallentuna, skulle det kunna innebära resultatkrav på en lägre nivå Statliga åtgärder Staten bidrar till kommunernas verksamhet i huvudsak genom generella statsbidrag som utbetalas till kommunerna i form av invånarrelaterade belopp. Det innebär att kommunkollektivet i princip inte får kompensation för ökade kostnader som följer av demografiska förändringar, t ex ökat antal skolelever eller ökat antal äldre med omsorgsbehov. Under senare år har staten genom särskilt tillskott fördelat extra resurser till kommunerna med avsikt att dessa skulle användas i första hand för insatser inom områdena utbildning, vård och omsorg. Från och med hösten 2001 har särskilda medel anvisats att efter ansökan fördelas till kommunerna för insatser inom skolområdet. Bidragen är kopplade till att någon form av kvalitetshöjning genomförs och att personaltätheten ökas. Riksdagen har beslutat om vissa förändringar inom förskoleverksamheten, bl a allmän förskola för 4 5 åringar, samt möjligheter för kommunerna att införa s k maxtaxa inom förskola och skolbarnomsorg. Vallentuna såväl som nästan samtliga övriga kommuner har fattat beslut om införande av maxtaxa fr o m Som kompensation till kommunerna införs specialdestinerade statsbidrag avsedda att täcka kostnadsökningar och intäktsbortfall. Eventuellt ökande verksamhetsvolym som följd av införande av maxtaxa kompenseras dock inte enligt nuvarande beslut. Riksdagen beslutade om förändringar i kostnadsutjämningen mellan kommunerna som trädde i kraft fr o m år Förändringarna medförde försämringar för Vallentuna med belopp motsvarande ca 6 mkr år 2000, ca 11 mkr 2001 ca 2 mkr Sammantaget med inkomstutjämningen innebär detta att Vallentunas bidrag till utjämningssystemet uppgår till 74 mkr år 2002 och kommer att öka till närmare 83 mkr år (28)

12 5.3.3 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Kommunens skatteintäkter är i praktiken helt beroende av befolkningsutveckling samt skattekraftsutvecklingen i hela riket. Statsbidragen är i huvudsak invånarrelaterade. Enligt den senast presenterade skatteunderlagsprognosen från Kommunförbundet så beräknas skatteunderlaget i riket öka med ca 4,5 % per år i genomsnitt under perioden. Med beräkning utifrån kommunens befolkningsprognos 02A samt Kommunförbundets skatteunderlagsprognos beräknas intäkterna enligt följande (belopp i mkr): Budgetår Belopp i mkr Prognos Skattemedel Skatteutjämning netto varav inkomstutjämning varav kostnadsutjämning varav nivåjustering m m Statsbidrag netto varav invånarrelaterat varav åldersrelaterat särskild sysselsättningsgaranti 3 - varav momsavgift Summa intäkter netto Jämförelse KP Årlig ökning 5,0 % 4,0 % 6,0 % 5,9 % Befolkningsökning enligt 02A 1,2 % 1,9 % 1,8 % 2,0 % Intäktsökning per invånare 3,8 % 2,1 % 4,2 % 3,9 % Nettodriftkostnader Till de beräknade intäkterna ovan kan läggas ett utrymme som består av nettobeloppet mellan debiterade kapitalkostnader och utrymme för avskrivningar, vilket uppgår till ca 40 mkr vid planeringsperiodens början. Från intäkterna skall å andra sidan avräknas utrymme för pensionsutbetalningar samt finansiella poster, vid periodens början ca 20 mkr. Första året under perioden, 2003, finns därmed ett utrymme motsvarande högst 775 mkr att fördela i driftramar till nämnderna under förutsättning att ett 0-resultat kan accepteras. 5.4 Personal Utvecklingen av personalkostnader Personalkostnadsutvecklingen styrs, dels genom vissa lägstlöneutrymmen i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna lönepolitiska bedömningar. Löneavtalens längd varierar beroende på personalorganisation. Nuvarande avtal gäller till april 2004 respektive I de fall lägstlöneutrymmen angetts varierar dessa från 2.0 till 3.7 %. Löneöversyn genomförs varje år under avtalsperioden. 12(28)

13 Utfallet av översynerna kan endast uppskattas utifrån avtalens lägstlöneutrymmen och de prioriteringar som behöver göras bl.a. för att behålla / rekrytera personal inom vissa områden. Det totala utfallet under nuvarande avtalsperiod kan bedömas komma att ligga inom intervallet 2,5 3,5 % per år. 13(28)

14 VALLENTUNA KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG Åldersstruktur och rekryteringsbehov År 2001 var genomsnittsåldern bland kommunens anställda 47 år. Pensionsavgångarna kommer att öka under planeringsperioden. Vissa grupper som t.ex. lärare och vårdpersonal är redan nu svårrekryterade och kommer troligen att tillhöra de grupper kommunen får svårt att rekrytera de närmaste åren. Utöver ett ökat antal pensionsavgångar kommer en fortsatt trolig ökning av övrig personalrörlighet att bidra till ett större rekryteringsbehov.. I det nya pensionsavtalet har en flexibel pensioneringstid införts. Den anställde har möjlighet att avgå med pension från 61 års ålder. En ny lag medger å andra sidan att anställda har rätt att arbeta till 67 års ålder. Dessa förändringar gör det svårare att förutse tidpunkten för pensionsavgångarna. Antal anställda som blivit/blir 65 år under perioden Näringsliv och sysselsättning Av Vallentunas totala befolkning på knappt invånare är drygt hälften förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande invånare i åldern år var 83,3 % år 2000 (82 % 1999), vilket är högt jämfört med övriga kommuner i länet. Under år 2000 pendlade invånare ut ur kommunen, dvs 69 % av samtliga förvärvsarbetande personer pendlade in till Vallentuna kommun. Totala antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat med 400 från 1999 tilltotalt år Ökningen återfinns främst inom den privata sektorn och inom handel och kommunikationer. Arbetsplatskvoten, d v s antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvarbetande Vallentunabor, har ökat till 48 % 2000 (47 % 1999). 5.6 Kommunikationer vägar och kollektivtrafikförsörjning Planeringen av vägar och kollektivtrafik kompliceras av att många parter är inblandade: staten som finansiär och väghållare genom Vägverket för det övergripande vägnätet, kommunen som ansvarig för fysisk planering, finansiär och väghållare för de kommunala gatorna samt landstinget genom SL, Storstockholms lokaltrafik AB, som planerar, finansierar och genom entreprenörer driver kollektivtrafiken. 14(28)

15 Genom kommunen går E18, men Vallentuna tätort, med 76 % av kommunens invånare, ligger mittemellan E4 och E 18. Förbindelserna genom kommunen mellan europavägarna behöver förbättras. Genom Arningevägen som färdigställts till juni 1999 förbättras vägförbindelsen med Stockholm. Kommunen verkar för att plankorsningen mellan Stockholmsvägen, Väsbyvägen (268) och Roslagsbanan byggs om till planskildhet med statliga investeringsmedel för att förbättra framkomligheten. Väsbyvägen har låg standard och behöver förbättras samt rätas ut mot E4 vid Hammarby i Upplands Väsby. E18 mellan Rosenkälla och Söderhall bör få motorvägsstandard främst av trafiksäkerhetsskäl. Kollektivtrafiken till- och inom kommunen behöver förbättras. Roslagsbanan har 9 hållplatser inom kommunen. Önskemål finns bl a om ökad turtäthet. Busstrafiken mot Täby och Danderyd, med anknytning till tunnelbanan, har god standard. Det lokala busslinjenätet samt tvärförbindelser till grannkommunerna behöver förbättras. Kommunen verkar för egen del och tillsammans med övriga nordostkommuner för att påverka främst Vägverket och SL för att få till stånd en bättre väg- och kollektivtrafik till sektorn. 6 Övergripande politiska målsättningar och riktlinjer De politiska målen och riktlinjerna skall tydligt och konkret visa den politiska viljan vad som skall uppnås och strategin för att nå resultaten. Vallentuna kommun skall fortsätta att utvecklas i enlighet med den lokala traditionen, som bland annat innebär ett obyråkratiskt arbetssätt. Politiskt styrs verksamheten genom att kommunfullmäktige dels fastställer övergripande mål och riktlinjer och dels tilldelningen av resurser. Det pågående arbetet med förnyelse och förbättring av kommunens verksamheter skall fullföljas utifrån nedanstående principer. Punkterna står i oprioriterad ordning. Demokrati 1. Kommuninvånarna skall erbjudas största möjliga valfrihet och invånarnas egna beslutanderätt skall öka, 2. den kommunala informationen till kommuninvånarna skall vara allsidig, korrekt, lättillgänglig och utformad så att den möjliggör en levande demokrati, 3. den kommunala informationen till kommuninvånarna skall förbättras, Bostäder och byggande 4. fortsatt tätortsutbyggnad - bebyggelse, anläggningar och infrastruktur - skall ske med inriktningen att skapa en god stadsmiljö med bibehållande av natur-, kulturoch övriga miljövärden, 5. nyproduktion av bostäder inriktas mot låg bebyggelse, villor och grupphus samt flerbostadshus i centrala lägen. Invånarnas önskemål om en god boendemiljö skall, så långt det är möjligt, vara styrande, 6. vid nyproduktion skall eftersträvas ett ökat utbud av små lägenheter, 15(28)

16 Service 7. kommunens verksamhet skall motsvara invånarnas behov av service, tjänster och stöd inom i första hand de områden som regleras genom lagstiftning eller som inte finns tillgänglig på annat sätt, 8. all service och myndighetsutövning skall präglas av god serviceanda, kvalitet, effektivitet och kostnadsmedvetande, 9. taxorna i de kommunala verksamheterna skall vara påverkbara d v s bero på hur mycket en tjänst nyttjas, Verksamhet och ekonomi 10. den kommunala ekonomin skall vara i balans och kommunalskatten fortsatt låg, 11. i planeringen av det kommunala serviceansvaret skall resurserna till skola, vård och omsorg prioriteras, 12. all verksamhet som inte är myndighetsutövning kan utsättas för konkurrens,. Långsiktigt hållbart samhälle 13. samhällsutvecklingen i Vallentuna skall så långt möjligt ske utifrån de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala mål som preciseras utifrån dessa nationella mål, 14. Vallentuna kommun skall sträva efter att uppnå det ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt långsiktigt uthålliga samhället, 15. kretsloppstänkandet bör genomsyra alla kommunala beslut, 16. miljöfrågorna skall vara en integrerad del av all verksamhet, Barn och ungdomsmiljö 17. alla beslut och all verksamhet skall genomsyras av arbetet med att skapa en positiv och utvecklande barn och ungdomsmiljö, fri från mobbing, förtryck, våld, drogmissbruk och skadegörelse. Arbetet skall genomföras i samverkan med barn och ungdomar samt med föräldrar, föreningar m fl, Personal 18. för att säkra kommunens personalförsörjning, i samband med stora pensionsavgångar och volymökning av kommunens verksamhet, så ska kommunens attraktivitet som arbetsgivare förstärkas, 19. effektiviseringar och rationaliseringar skall genomföras under hänsynstagande till de anställda. Därvid skall uppsägningar av personal så långt som möjligt undvikas, 20. vid nyrekrytering skall - utöver kompetenskravet ambitionen vara att få en jämnare ålders-, köns- och etnisk fördelning av personalens sammansättning, 21. de anställdas kompetens utvecklas för att uppnå förnyelsetänkande och högsta effektivitet, 22. de anställda är engagerade och delaktiga i verksamheten och känner en yrkesstolthet över att arbeta i Vallentuna kommun. 16(28)

17 7 Särskilt viktiga uppdrag Nedanstående punkter står i oprioriterad ordning. Kommunfullmäktige uppdrar åt 1. kommunstyrelsen att se över hur kommunens olika mål- och styrdokument skall utvecklas och samordnas, 2. kommunstyrelsen att verka för byggande av Trafikplats Vallentuna centrum genom att träffa överenskommelse med Vägverket, SL, Banverket och Länsstyrelsen, 3. kommunstyrelsen att i samverkan med övriga nämnder utarbeta ett förslag till program för långsiktig hållbarhet. Programmet skall ta fasta på ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet samt vara samordnad med PLU och övriga strategiska planer som t ex skolplanen samt integrera kommunens miljövårdsprogram, 4. samtliga nämnder att upprätta en åtgärds- och genomförandeplan för att nå de inriktningsmål som anges i det av kommunfullmäktige antagna barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet för Vallentuna. Det är viktigt att en samverkan sker mellan kommunens nämnder och förvaltningar, med Nordöstra sjukvårdsområdet och polisen samt i dialog med föräldrar. Ledningsgruppen för barn- och ungdomsarbetet skall årligen till kommunens verksamhetsberättelse lämna en övergripande och nämndvis redovisning av genomförandet av handlingsprogrammet, 5. samtliga nämnder att driva kommunens jämställdhets- och mångfaldsarbete dels för kommuninvånarna och dels för kommunens personal. Nämnderna skall i samband med kommunens bokslut redovisa data om jämställdhet och mångfald i verksamheten, hur arbetet bedrivits och vilka åtgärder som planeras. Vid mandatperiodens utgång skall kommunstyrelsen utvärdera hur nämnderna genomfört uppdraget. Arbetet inom jämställdhets- och mångfaldsområdet på förvaltningarna när det gäller personalen skall bedrivas inom ramen för de mål som årligen fastställs av fullmäktige i kommunens Jämställdhets- och mångfaldsplan för personalen - JäMå., 6. samtliga nämnder att driva kommunens arbete för ökad integration bland kommunens invånare. Arbetet med integrationsfrågor samordnas av utbildnings- och arbetsmarknads nämnden och redovisas till kommunfullmäktige i samband med kommunens bokslut. Vid mandatperiodens utgång skall kommunstyrelsen utvärdera hur nämnderna genomfört uppdraget, 7. samtliga nämnder att driva kommunens arbete för att människor med funktionshinder ska kunna delta i samhällslivet och leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. Allmänna miljöer och bostäder ska vara tillgängliga för funktionshindrade, 8. samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjligheten att va-försörja området vid Gillinge samt efter E18-stråket, 9. samhällsbyggnadsnämnden att redovisa en lösning av va-frågan i Garns- Ekskogen att verkställas inom en 10-årsperiod, 10. samhällsbyggnadsnämnden att under planperioden upprätta detaljplan för området för Trafikplats Vallentuna centrum, 17(28)

18 11. barn- och ungdomsnämnden, samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att revidera skolplan under nästa mandatperiod, 12. barn- och ungdomsnämnden att till nästa planeringsomgång återkomma med detaljerade redovisningar över förslag till investeringar i byggnader och utrustning fr o m Kommunfullmäktiges inriktning och mål för nämnderna Kommunstyrelsen: 1. Samhällsplaneringen ska stödja utvecklingen av Vallentuna kommun i en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar riktning, 2. möjligheterna till dialog mellan invånare och förtroendevalda förbättras, 3. kommuninvånarna får bättre tillgång till arbetstillfällen, service och kommunikationer, 4. nyttan av den kommunala verksamheten är fortsatt hög. 8.2 Samhällsbyggnadsnämnden: 1. Den fysiska planeringen ska vidareutveckla Vallentuna som en attraktiv kommun att bo och arbeta i, 2. samhällbyggnadsnämndens verksamhet ska kännetecknas av god information och service, samt dialog och lyhördhet till kommunens invånarnas och näringsliv, 3. kommunen förvaltar och bygger ut infrastrukturen effektivt, för god funktion och säkerhet, 4. exploateringsverksamheten ska vara självfinansierad, 5. kommunens fastigheter ska förvaltas och utvecklas utifrån lokalnyttjarnas behov och kvalitetskrav med en långsiktigt god fastighetsekonomi. 8.3 Myndighetsnämnden för teknik och miljö: 1. Nämndens tillsyn och rådgivning ska karaktäriseras av dialog och lyhördhet för att ge goda möjligheter för kommunens invånare och näringsliv att bedriva och utveckla sina verksamheter i samklang med kraven på en långsiktigt hållbar utveckling, 2. genom förebyggande arbete, rådgivning och övervakning verka för en god miljö som motverkar sjukdom och ohälsa. 18(28)

19 8.4 Fritidsnämnden: 1. Alla kommuninnevånare ska ha kännedom om de olika fritidsanläggningar och verksamheter som finns i Vallentuna, 2. kommunens ungdomar ska ha tillgång till attraktiva och säkra mötesplatser där de aktivt kan medverka i utformningen av verksamheten, 3. föreningslivet ska ha goda förutsättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet, 4. kommunens funktionshindrade invånare ska ha goda möjligheter att delta i olika aktiviteter. 8.5 Kulturnämnden 1. Ett rikt och varierat kulturliv för alla invånare barn och ungdomar prioriteras, 2. biblioteken är kommunens kunskaps- och informationscentrum och erbjuder kvalificerad vägledning, 3. biblioteken är öppna mötesplatser för kulturupplevelser och främjar bildning och demokrati, 4. kulturarvet är en källa till upplevelser för alla och ger trygghet och perspektiv på nutiden, 5. värdefulla kulturmiljöer är resurser som tillvaratas i kommunens allmänna och fysiska planering, 6. kultur- och biblioteksverksamheten är en resurs i den kommunala verksamheten. 8.6 Barn- och ungdomsnämnden 1. Andelen av brukarna, föräldrar och elever, som är nöjda med den pedagogiska verksamheten ökar, 2. studieresultaten för år 9 ligger minst i nivå med det, enligt Skolverket, beräknade förväntade resultatet, 3. andelen av elever och personal som upplever en trygg och stimulerande arbetsmiljö ökar. 8.7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden % av eleverna har grundläggande behörighet för högskolestudier när de lämnar Vallentuna gymnasium, 2. de vuxenstuderandes behov ska styra även gymnasial vuxenutbildning i Vallentuna, % av personerna i arbetsmarknadsåtgärder går vidare till studier, arbete eller egenförsörjning. 19(28)

20 8.8 Socialnämnden 1. Alla invånare i kommunen som är i behov av vård eller omsorg får sådan av god kvalitet, 2. vård och omsorg bedrivs med respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande, 3. barnens bästa är utgångspunkten vid handläggningen av ärenden där barn är eller kan bli berörda, 4. alkohol- och drogmissbruket har minskat inte minst genom ett förebyggande uppsökande arbete bland barn och ungdomar, 5. behov av ekonomiskt bistånd har minskat. 20(28)

21 9 Ekonomiskt sammandrag 9.1 Driftplan Driftramar tkr netto, löpande prisnivå Plan Kommunstyrelsen (inklusive resultatenheter) Räddningstjänst Samhällsbyggnadsnämnden/ Myndighetsnämnden (inkl resultatenheter) Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Socialnämnden Summa Pensioner mm Verksamheternas nettokostnader Resultatplan Resultatplan mkr netto, löpande prisnivå Plan Verksamheternas driftkostnader Kapitalkostnadsfördelning/ avskrivningar netto Verksamhetskostnader Kommunalskatt Skatteutjämning netto Statsbidrag netto Mellankommunal utjämning Räntekostnadsnetto Skatter och finansposter Täckning av underskott -3-8 Resultat (28)

22 9.3 Investeringsplan Investeringsramar mkr netto Plan Oförutsett 20,0 20,0 Kommunstyrelsen 1,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsens resultatenheter 3,5 3,5 3,5 Samhällsbyggnadsnämnden 3,5 1,5 1,5 TUFA fastigheter 3,0 3,0 3,0 Vatten- och avloppsverk 2,3 4,0 4,0 Fritidsnämnden 1,5 1,5 1,0 Kulturnämnden 13,6 0,1 0,1 Barn- och ungdomsnämnden 15,0 15,0 5,0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 14,0 1,0 1,0 Socialnämnden 3,5 3,0 4,0 Summa 60,9 52,6 43,1 Summa totalt inklusive index 60,9 54,2 45,7 22(28)

23 10 Planer och måldokument 10.1 Kommunplan Planeringsprocessen i Vallentuna har hittills inneburit att en fullständigt genomarbetad kommunplan (KP) upprättas en gång per mandatperiod. Det gemensamma planeringsunderlaget har legat till grund för planeringen och behandlas första året av mandatperioden. Däremellan har PLU och KP årligen uppdaterats med hänsyn tagen bl a till aktuella förutsättningar vad gäller bostadsbyggande och befolkningsutveckling. För nuvarande mandatperiod har kommunfullmäktige beslutat om förändringar av planeringsprocessen. Se avsnitt 3 om planeringsprocessen. Kommunplanen för anger framförallt budgetramar och verksamhetsplaner för nämnderna under perioden. PLU för ersätter budgetramarna och övergripande mål i KP fr o m år Nya verksamhetsplaner för nämnderna, vilka skall visa på hur verksamheterna skall bedrivas med i PLU fastställda mål och budgetramar, kommer att anmälas till kommunfullmäktige i december Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Kommunfullmäktige skall minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Enligt PBL skall den kommunala översiktsplaneringen utvecklas som ett led i kommunernas arbete för en hållbar utveckling. Gällande kommunomfattande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen konstateras att målen att nå en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling samverkar i hög grad. En ekologiskt hållbar stadsbygd medverkar till goda sociala levnadsvillkor och betyder också ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande av samhällets investeringar Skolplan Skolplanen för Vallentuna kommun antogs av kommunfullmäktige Planen anger kommunfullmäktiges inriktning för skolverksamheten i kommunen. Tillsammans med läroplaner, lagar och förordningar för skolområdet styr skolplanen mot de uppsatta lokala och nationella målen. Skolplanens tankar ska genomsyra hela skolområdet i Vallentuna och sätta tydliga spår i den enskilda skolans lokala arbetsplan men också vara utgångspunkt för de tre skolnämndernas verksamhetsplaner. Verksamheten i Vallentuna skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande och att förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar i och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Från förskola till komvux möter eleven pedagogisk personal med gemensam syn på lärande och organisation av lärande miljöer. Skolans personal handleder, vägleder och organiserar skolarbetet så att eleven kan växa och utvecklas. Våra barn och elever medvetandegörs om sina egna inlärningsstrategier och får en stabil grund för att kunna fortsätta lära hela livet. Det pedagogiska arbetet inriktas på att alla elever ska bli sedda och bekräftade under hela skoltiden. Skolplanen anger ambitionsnivån och lägger fast de särskilda områden kommunens skolpolitik ska fokusera på under perioden. I Vallentuna ska: 23(28)

24 barns och elevers behov vara utgångspunkten för verksamheterna, det särskilt satsas på barn och elevers tidiga språk- och färdighetsutveckling, verksamheterna organiseras så att olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling, barn och elever få tillgång till moderna läromedel och lärmiljöer, barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten, barns och elevers utveckling och lärande vara utgångspunkterna i individuella utvecklingssamtal, där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs, barn och elever med särskilda behov uppmärksammas och i möjligaste mån få deltaga i den normala verksamheten, varje barn och elev kunna välja skola, kunskaper och måluppfyllelse vara överordnat timplanen. Kommunfullmäktige har uppdragit åt barn- och ungdomsnämnden, samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden att revidera skolplanen under nästa mandatperiod Barn- och ungdomspolitiskt program Kommunfullmäktige beslutade att anta handlingsprogrammet för Vallentuna kommun samt uppdrog åt nämnder och styrelser att ta fram en konkret handlingsplan med utgångspunkt från nämndernas ansvarsområden samt åtgärder inom ramen för samverkan med nämnder och förvaltningar. Inriktningsmålen för handlingsprogrammet innehåller fyra delar. 1. Skydd och trygghet 2. Delaktighet och inflytande 3. God fritid och kultur 4. God hälsa och miljö Ledningsgruppen för barn- och ungdomsarbetet skall årligen till kommunens verksamgetsberättelse lämna en övergripande och nämndvis redovisning av genomförandet av handlingsprogrammet Näringslivsstrategi Vallentuna kommuns näringslivsstrategi har antagits av kommunstyrelsen och skall gälla fram till år Näringslivsstrategin skall utgöra ett måldokument och en handlingsplan för den kommunala organisationen i syfte att utveckla näringslivet i Vallentuna kommun. Näringslivsstrategins vision arbetstillfällen har tillkommit per år. En mycket god planberedskap och en positiv inställning till en mångsidig företagsamhet har möjliggjort denna utveckling. Tack vare den goda marknadsföringen av Vallentuna kommun har många, inte minst kunskapsföretag, etablerat sig i kommunen. Detta har inneburit en breddning av näringslivet med många små och medelstora företag. Fler invånare har nära till arbetet. Syftet med näringslivsstrategin är att i första hand bevara och utveckla det lokala näringslivet, skapa ett gott näringslivsklimat som också lockar till sig nya företag, under- 24(28)

25 lätta samverkan i näringslivsfrågor med grannkommunerna, vara vägledande för kommunens arbetssätt när det gäller näringslivsfrågor, verka för en samordning och effektivisering av kommunens handläggning av frågor som berör näringslivet, öka förståelsen i kommunen för näringslivets utvecklingsprocess, stärka Vallentunas småföretagarprofil genom att verka för fler och starkare småföretag (1 200 anställda) Agenda 21 Vallentuna kommuns Agenda 21 utgår från den samverkan som genomförts under 1996 mellan kommunen och medborgarna. Agenda 21 dokumentet visar på kommunens förutsättningar att uppnå en hållbar utveckling genom ett kretsloppsanpassat samhälle. Kommunen måste föregå med gott exempel genom olika åtgärder. I Vallentunas Agenda 21 återfinns de målsättningar för fortsatt kretsloppsarbete som kommunen åtar sig samt kommunens Agenda 21 profiler. Vallentunas Agenda 21 har antagits av kommunfullmäktige Ansvaret för genomförande och uppföljning av kommunens Agenda 21 vilar på respektive styrelse, nämnd och bolag. Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samverkan med övriga nämnder utarbeta ett förslag till program för långsiktig hållbarhet. Programmet skall ta fasta på ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet samt vara samordnad med PLU och övriga strategiska planer som t ex skolplanen samt integrera kommunens miljövårdsprogram, 10.7 IT-strategi och -vision En IT-strategi baserad på en IT-vision för år 2006 antogs av kommunfullmäktige I visionen anges bl a som mål för IT-utvecklingen att den skall bidra till expansion av befintliga företag, nyetablering av företag, ökat distansarbete, ökat politiskt engagemang hos och större inflytande för medborgarna, bättre skolundervisning samt bättre konkurrensmöjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden. Som medel att uppnå målen pekar IT-strategin bl a på byggande av stadsnät. Ett sådant togs i bruk 1998 men utnyttjas ännu bara i liten omfattning av företag och hushåll. För den egna kommunala verksamheten har målen med stadsnätet dock väl uppfyllts: samtliga kommunala arbetsplatser är sammanbundna via stadsnätet för dataoch teletrafik. Skolorna har en egen, avskild del av nätet för sitt bruk. Av övriga delar av IT-strategin har målet om ett gemensamt ärendehanteringssystem nåtts (en myndighetsnämnd undantagen). En hemsida på Internet finns, liksom ett intranät för kommunens anställda. På skolområdet har mycket resurser avsatts för datorer, programvara och service. Genom kommunens deltagande i ITiS-projektet har utbildningsnivån i IT-frågor hos personalen höjts avsevärt. Pågående IT-projekt syftar bl a till att utveckla användningen av stadsnätet (bredbandstjänster), öka medborgarinflytandet, stärka kontakterna förtroendevalda förvaltning - medborgare samt utveckla användningen av geografisk information (GIS) i verksamheten. För att uppnå det senare målet har kommunfullmäktige antagit en särskild GIS-strategi och en handlingsplan. Särskilda medel har också avsatts för att under de närmaste 2-3 åren uppnå delmålen i strategin. 25(28)

26 10.8 Informationspolicy Kommunfullmäktige beslutade att anta informationspolicy för Vallentuna kommun. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationsfrågorna i Vallentuna kommun. Policyn anger informationsverksamhetens uppgift, bl a att den externa och den interna informationen ska med saklighet, allsidighet och öppenhet stimulera medborgarna att delta i den demokratiska processen. Informationens mål är främst att: skapa förutsättningar för en levande kommunal demokrati och stimulera till ett ökat deltagande i den demokratiska processen i samhällsfrågor, underlätta för medborgarna att känna sina rättigheter och förmåner- såväl den kommunala servicen som den service som erbjuds av alternativa servicegivare, stödja Vallentunas utveckling genom att hos enskilda, privata företag och offentliga organisationer väcka intresse för och öka kunskaperna om Vallentuna som boende- och etableringsort Kulturminnesvårdsprogram Kulturminnesvårdsprogrammet för Vallentuna kommun utarbetades Programmet innehåller en redovisning av de kulturhistoriskt värdefulla områdena i kommunen och har som mål att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer samt information om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter Miljövårdsprogram Kommunfullmäktige antog miljövårdsprogrammet Bilagan har reviderats två gånger sen dess. Programmet innehåller nationella, regionala och lokala mål för miljövårdsarbetet i de kommunala förvaltningarna. Miljövårdsprogrammet ger en kortfattad beskrivning av olika områden som bebyggelse, teknisk försörjning, energi, avfall etc. Varje avsnitt innehåller mål och förslag till åtgärder. Miljövårdsprogrammet kompletteras med en bilaga som beskriver ett antal önskvärda åtgärder med beskrivning av var ansvaret ligger, tid, kostnad och korta kommentarer. Miljövårdsprogrammet är tänkt att utgöra underlag framförallt för den översiktliga planeringen men även för nämnderna/förvaltningarna vid olika beslut/ställningstaganden som kan påverka miljön i Vallentuna Handikapplan Kommunens handikapplan för perioden antogs av kommunfullmäktige Denna plan är en revidering av den första planen som antogs Handikapplanens syfte är att fastställa mål som anger inriktningen för handikappolitiken i Vallentuna samt att föreslå konkreta åtgärder. Handikapplanen omfattar människor med medicinska, fysiska, intellektuella och psykiska funktionshinder. Kommunala handikapprådet har i uppdrag att svara för att handikapplanen revideras varje mandatperiod och att samordna arbetet med att ta fram en revidering. Varje förvaltning utarbetar förslag och fattar beslut som sin den av planen. En revidering av planen förs fram till beslut i fullmäktige hösten (28)

27 10.12 Drogpolitiskt program Det drogpolitiska programmet innehåller kommunala mål och riktlinjer för arbetet med alkohol och narkotika i Vallentuna. Det övergripande målet är att motverka missbruk av alkohol och narkotika och att främja en sund och livsbejakande miljö för de som bor i Vallentuna. Syftet är också att minska den totala alkoholkonsumtionen inom kommunen. Programmet är fastställt av kommunfullmäktige Policy, riktlinjer och planer för säkerhets- och riskhanteringen Säkerhetspolicy för kommunens säkerhetsarbete. Policyn är vägledande för arbetet med skyddet för den egna verksamheten - internt skydd, skyddet av allmänhet, egendom och verksamhet - skydd mot samhällsolyckor samt skyddet under kriser och krig - civilt försvar. Riktlinjer för arbetet med säkerhet och förebyggande åtgärder inom områdena för Personsäkerhet, Ekonomisk säkerhet, Säkerhet i byggnader och anläggningar, Säkerhet i administration och IT, Skydd mot samhällsolyckor samt Planering inför kris- och krigssituationer. Ledningsplan vid Allvarliga störningar i samhället i fred och vid Höjd beredskap. Planen klargör ledningsorganisationen i kommunen och samspelet och med externa myndigheter och organisationer när allvarliga störningar inträffat eller höjd beredskap införts. Beredskapsplan för befolkningsskydd klargör Hemskyddsorganisationens uppbyggnad och roll i informationen till allmänheten, den sociala servicen, försörjningsfrågorna etc. Räddningstjänstplan är antagen av fullmäktige för Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, SRB och innehåller riskanalyser för verksamheter i kommunen samt beskrivning av räddningstjänstens resurser och organisation Riktlinjer m m för ekonomistyrning I kommunens ekonomihandbok finns olika dokument som är styrande inom ekonomiområdet. Ekonomistyrningsprinciper för kommunen fastställdes av fullmäktige senast Nytt attestreglemente fastställdes av kommunfullmäktige Reglemente för budgetuppföljning reviderades av KF Placerings- och finansieringspolicy uppdaterades av kommunfullmäktige , gäller fr o m Reglemente för internkontroll fastställdes av kommunfullmäktige att gälla fr o m Kommunens organisation Dokumentet, som uppdateras varje år, innehåller en översiktlig sammanställning av nämndernas och förvaltningarnas organisation. 27(28)