Kanadabinka (Erigeron canadense)

Transkript

1 Kanadabinka (Erigeron canadense) Kanadabinka (Erigeron canadense) Beskrivning Ettårig ört med 1-10 dm höga, upprätta, styva, tätt bladbeströdda stjälkar. Blad spiralställda, håriga, lansettlika, helbräddade eller glest tandade, 2-5 cm långa. Korgar talrika, 2-5 mm breda, kortskaftade i sammansatt klase. Holkfjäll smala, i flera kransar, grönaktiga med hinnaktiga kanter. Strålblommor vita, tunglika. Diskblommor rörlika, gula. Frukt 1 mm lång, gul med lång, gulvit hårpensel. Vägkanter, sandmarker i Skåne allmän, övriga Sverige till Norrland kusttrakter sällsynt. Kom från Nordamerika för ca 170 år sedan Den färska blommande örten även frukten Kuriosa Denna ört var okänd i Europa till 1655, då den för fösta gången omnämns i en örtkatalog. Den hade troligen av misstag förts in från Nordamerika till den botaniska trädgården Blois i Frankrike. Dess förmåga att sprida sina frön gjorde att den ganska snart fann överallt i Europa på 1700-talets slut. I vårt land dök den upp i början på 1800-talet.I Kanada och USA är den mycket uppskattad som medicinalväxt.flyktig olja, garvämnen, galläppelsyra, kolin.urindrivande, blodstillande, maskdödande. Som infusin mot livmoderblödningar, diarré, tarmkatarr, ödem, njurbesvär, halsinfektioner. Gikt, reumatiska besvär.

2 Toxikologi Inga kända toxiska verkningar vid förtäring av normala Jordmandel (Cyperus esculentus) Jordmandel (Cyperus esculentus) Beskrivning Ett halvgräs upp till 50 cm. Blommorna är diskret gula med en spetsig form och stjälkarna och bladen blir ca 50 cm höga. Jordmandel är känslig för frost och behöver här grävas upp för vinterförvaring, mandlarna planteras ut runt april maj. Arten förekommer inte vildväxande och har uppkommit i kultur i Medelhavsområdet och sydvästra Aien Rotknölen Kuriosa Enligt skriftliga källor odlades den sparsamt i Sverige under delar av 1800-talet.

3 Jordmandel är den enda kända växt som lagrar upp höga halter av olja, stärkelse och socker i underjordiska knölar. Redan under faronernas tid år sedan finns det belägg för att den odlats utefter Nilen Annan användning Jordmandeln används rå eller tillagad. För att få en något kraftigare smak så kan den torrostas i medeltemperatur under några minuter i en stekpanna. Kan sedan hackas, rivas och serveras till fisk och kött. Den kan även användas till mandelmassa. Nötallergiker tål den eftersom den är ett halvgräs och innehåller inte de ämnen som en nötallergiker reagerar på. En god dryck kan tillredas den spanska hälsosamma drycken Horchata de Chufa (se rubrik recept) Sprängticka (Inonotus obliquus) Sprängticka (Inonotus obliquus) Beskrivning Aggressiv parasit på lövträd, mestadels på björkar mycket sällsynt på andra lövträd. Fäster i skador på trädet. Svampens mycel bildar en svart utväxt på stammen. Den utbrytande knölen är inte hård utan snarare porös, med en yxa kan man lätt ta bort den från stammen, men man må väl fråga markägaren först.

4 Allmän Den torkade knölen, antingen mald till pulver eller i småbitar. Det brukar gå åt ca 2 gram per glas hett vatten ca 70 grader, får stå och dra, längd beroende på bitarnas storlek, men drycken skall bli bärnstens gul, bitarna silas ur, kan användas flera gånger. Kuriosa I hundratals år har den som praktiserat kinesisk medicin använt chagan till allmän hälsa, lång levnad och hålla sig vacker. Kallas i Sibirien odödlighetens svamp, gåvan från gudarna. Chaga har använts som medicinalväxt i Asien under flera tusen år för att stärka immunförsvaret. Den för 5600 år sedan i Italienska alperna förfrusne vandrarens medicinalväska fan man sprängticka. Aminosyror och proteiner, B1, B2, och B3, betulinsyror, melanin, betaglukager (komplexa kolhydrater) germanium, magnesium, krom, järn, kalium,saponiner, steroler, trierpener mm. Den antioxidanta effekten är enorm man räknar den i ORAC (oxygen radical absober-bance capacity) Se under allmänt ORAC Stärker immunförsvaret, bättre sömn, ökad stresstålighet, minskad trötthet, reglering av muskler och nervsystem, ger positiv effekt vid bröstcancer, levercancer, livmodercancer och magcancer (vetenskapliga studier i Finland och Ryssland).Diabetes, psoriasis, sänker högt kolesterol. Chagans DNA är 30% närmare människans DNA än tex växternas DNA, vilket innebär att vi lätt kan tillgodogöra oss den. Toxikologi Används aldrig ihop med antibiotika, dess effekt försvinner. Man kan gott vid första gången man använder drogen börja med en kopp om dagen för att maximalt ta 4 per dag, Råglosta (Bromus secalinus) RÅG LOSTA Bromus secalinus

5 Ett ganska storväxt, ettårigt gräs. Den har aldrig vuxet vilt någonstans. Den har förekommit som åkerogräs i hela Europa och stora delar av övriga världen. Råglostan har troligen inte kommit in i Sverige som ogräs, i äldre tider har den varit föremål för någon form av primitiv odling och sedan övergått till att bli ett ogräs. Förr var den vanlig här och 25% av rågskörden kunde bestå av råglosta, anledningen till att den inte noterades som ogräs kan vara att den tolererades i åkrarna som en garanti mot missväxt och svält. Råglostan har ofta jämnställt med övrig säd, men troligen ansetts mindre värd än rågen. Även om man inte odlade den tog man tillvara på den och främst användes den som djurfoder, hönor gillade det. Ända in i slutet på 1800-talet bakade man tunnbröd på den. Stor bockrot (Pimpinella major) Stor Bockrot (Pimpinella major) Beskrivning Flerårig ört med kraftig jordstam. Stjälk kal, ihåligt räfflad, bräcklig, i övre delen grenig. Blad

6 vanligen enkelt parbladiga med 2-9 äggrunda till ovala, 2-10 cm långa, sågtandade bladpar. Övre stjälkblad trefingrade. Flockar sammansatta, i stjälkens topp, vita till rosa blommor Syd och Mellansverige, sällsynt, företrädesvis i parker och skogsängar. Jordstammen färsk eller torkad. Flyktig olja, saponin, garvämnen, pimpinellin, bitterämnen, kumarinderivat, hartser. Slemlösande, inflammationshämmande, svagt sammandragande och urindrivande. En drog används främst mot hosta, bronkit och svalgkatarr,kan även användas som munsköljmedel för tonsillinflammation, bölder och tandköttsinflammationer. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning. Ett antal arter Bockrot pimpinella saxifraga Skillnaden är att denna har en hårig, trind stjälk i övrig som ovanstående ört. Träjon (Dryoperis filix-mas) Träjon (Dryoperis filix-mas)

7 samling T r ä j o n, s p o r Beskrivning Stor, flerårig ormbunke med upprätt jordstam. Blad ofta mer än 1 meter långa, vissnar ned under vintern, upprätta, sällan utbredda. Bladskaft ¼-1/2 gånger så långt som bladskivan, täckt med ljusbruna, spetsiga fjäll. Blad parflikiga. Småblad jämnbreda, parflikiga med trubbtandade flikar. Sporgömmor i två reder längs småbladsflikens mittnerv. Fuktig skogsmark, bergbranter och bäckdalar Allmän till nedre Norrland. Kuriosa Hildegard skrev i en örtabok på 1100-talet, att ormbunken hade så stor kraft, att till och med djävulen skydde den. Redan Theopharatos berättade om örtens bandmaskfördrivande verkan och till det används den än idag. Även Plinus framhåller den även fördriver loppor. Inom folkmedicinen har den använts som

8 sömnmedel även mot ischias och reumatism. Trolldomsformler och besvärjelser hör sedan gammalt ihop med ormbunken. Enlig tron blommade den under några korta ögonblick på midsommarnatten och får omedelbart sina frön. Den som får tag i dessa frön kan ha en ovärderlig nytta av dem. Men försiktighet måste iakttagas för eljest faller han i djävulens klor. Ensam måste man på midsommarnatten gå in i djupaste skogen där den största ormbunken växer, välja ut en av plantorna och sticka sju gröna fläderkvistar i jorden runt den. Klä av sig, bre sin skjorta under den, klä på sig och sätta sig att vaka. Det kan då hända att fröna ligger på det vita limmet när morgonen gryr. De som är lycklig nog att äga ormbunksfrön behöver aldrig frukta vare sig djävulen eller bråddöd, för han är säker för alla mordvapen. Filicin, filixinsyra, garvsyror, floroglucinderivat, bundna oljor, spår av flyktiga oljor, harts, stärkelse och socker. Farmakologi Maskdödande, speciellt verksam mot bandmask, läkande Som extrakt mot mask, följt av laxering. Toxikologi Bör ej användas till självmedicinering. Överdosering ger förgiftningssymtom, även små doser kan vara skadliga. Blåstång (Fucus vesiculosus) Blåstång (Fucus vesiculosus)

9 Beskrivning Stor, flerårig, olivgrön till brunaktig. Bål 2-10 dm lång, 5-20 mm bred, gaffelgrenig platt, ganska tjocka och läderaktig med tydlig mittsträng. Klippor, stenar. Bildar ett tydligt bälte strax nedanför vattenlinjen. Västkusten, Öresund. Östersjön och södra Bottenhavet. De torkade sidogrenarna. Svinmålla (Chenopodium album) Svinmålla (Chenopodium album L.)

10 Beskrivning Ettårig, 4-10 dm hög, vanligen upprätt ört med korta grena. Blad blågröna, äggrunda till rombformade eller lansettlika, ofta tandade, på båda sidor möjliga. Blommor i täta gyttringar samlade i axlika samlingar. Åkrar, stränder allmän i hela Sverige Späda färska blad och skott. Kuriosa Bladen har ätits som köksväxt sedan förhistorisk tid och är. Fröet innehåller fett och frövita (äggviteämne) rika på järn, andra mineraler, proteiner och vitaminer. Chenopodin, eterolja, saponin, slemämnen, organiska syror, kolin, betain, kalium och andra mineraler, vitamin och protein Farmakologi Svinmållan är släkt med spinat och har främst värde som näringsrikt födoämne. Saponinet kan bl.a. förbättra upptaget av kalcium och andra näringsämnen Milt urindrivande, laxerande medel, men främst näringsrikt grönsak. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning. Våtarv (Stellaria media) Våtarv (Stellaria media)

11 Beskrivning Ettårig med tunn, fingrig rot, mattbildande. Bildar flera generationer per år. Stjälk 5-50 cm, rikt förgrenad, uppstigande, kal men med en rand av hår längs ena sidan. Blad vanligen kala men ibland håriga vid basen. Blommor vita i radiära toppställda knippen. Allmän i hela Sverige Hela den blommande växten, färsk eller torkad Saponiner, mineralsalter, koppar, järn Farmakologi Urindrivande, sårläkande. Lindrar hosta, inflammationer och irritationer, milt laxerande. Vidare för baddning av trötta ögon. Krossad färsk som gröt på svullnader, bölder, svårläkta sår, klådstillande och hudirritationer Toxikologi Inga skadliga biverkningar finns dokumenterade. Annan användning En utmärkt ört för sallad och gröna drinkar, obs dock att den måste vara frodig och grön, är den liten, gulaktig smakar den oerhört bitter och skall inte användas. Koka våtarv i sin egen vätska 5 minuter och tillsätt litet citron till en tunn soppa. Man kan även fräsa den i smör tillsammans med ramslök, eller gräslök.

12 Ärenpris (Veronica officinalis) Ärenpris(Veronica officinalis) Beskrivning En flerårig ört, cm hög. Stjälken är krypande, rotslående, tätt hårig. Blad äggrunda, finsågade, håriga, nästan oskaftade, vintergröna. Blomklasar upprätta, glandelhåriga, blekblå blommor i juniaugusti, någon gång kan blommorna vara ljusröda eller vita. Vanlig på torr, mager mark, skogsbryn, hedar, betesmarker, klippor, bergbranter, vägkanter i hela Sverige utom Norrland. Den färska eller torkade blommande örten. Kuriosa De klasiska författarna nämner inte växten som läkeört, men på och 1600-talet betraktas ärenpris som en utomordentlig läkeört, särskilt i Tyskland där en forskare vid namn Johann Franke år 1690 ägnade en bok om 300 sidor lång avhandling om örten. Sin största berömmelse har örten haft för sin verkan mot eksem och åderbråck, om detta finns många historier. En herde såg en dag en hjort med elaka utslag på hela länden. Hjorten gick till ett träd under vilket det växte massor av ärenpris, stoppade munnen full och gned sedan länden, varefter den åt upp en del av blommorna och lade sig att sova på den blommande örtbädden. Några

13 dagar såg han hjorten på nytt och då var alla utslagen borta, men något hår hade ej vuxit ut. Herden pressade ut saft ur en mängd örter och till landets konung som led fruktansvärt av eksem. Han omtalade vad han set och bad att få tvätta kungen över hela kroppen med saften. Detta tilläts han göra, och när kungen druckit en kopp ärenprissaft och sovit några timmar, vaknade han med en hud lika fin som ett barns. Av senare farmakologiska undersökningar har framgått att örtens innehåll har en egendomlig verkan på människohuden. Vitamin C, organiska syror, garvämnen, bitterämnen, hqarts, glykosiden aucubin, flyktig olja Farmakologi Aptitstegrande, upphostningsbefrämjande, stimulerar mjölksekretion, sårläkande Olika former av luftrörskatarr, hostmedicin, njurstörningar, reumatism, utvärtes vid svullnader, brännskador, dåligt läkta sår, att badda på olika hudutslag. Toxikologi Inga skadliga biverkningar vid normal användning.