Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle
|
|
- Göran Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄNSSTYRELSEN I ÖSTERGÖTLANDS LÄN Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle Datum: Diarienr: Uppdragsnr: Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Handläggare: Johanna Lindeberg Statens geotekniska institut LINKÖPING Telefon: Telefax:
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag Genomförande Provtagning Provtagning av grödor och korresponderande jordprover Provtagning av mark Provtagning av fisk och kräftor i Yxningen, Gusumsån och Byngaren Tester och analyser Laktest Biotillgänglighetstest Resultat och utvärdering Resultatredovisning Oral biotillgänglighet Inledning Definition Metod Resultat oral biotillgänglighet Utvärdering oral biotillgänglighet Tvåstegs skaktest Resultat laktester Utvärdering laktester Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagningsanvisningar för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 2. Fältprotokoll över provtagning av grönsaker, bär och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 3. Sex kartor över provtagningspunkter och -områden för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 4. Fältprotokoll över provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 5. Karta över punkter för provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 6. Tabell över provtagningsplatser och fångstdata för fisk och kräftor från Yxningen, Gusumsån och Byngaren Bilaga 7. Tabell med koordinater för provtagningsplatser för fisk och kräftor Bilaga 8. Adresslista över markägare som lämnat fisk och kräftor Bilaga 9. Diagram över vattenföringen ur Yxningens regleringsdamm Bilaga 10. Översiktskarta över fångstplatser för fisk och kräftor Bilaga 11. Tre kartor över fångstplatser för fisk och kräftor Bilaga 12. Tabell över koncentrationer av metaller i bär, grönsaker och svamp 3 (16)
4 Bilaga 13. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i bär, grönsaker och svamp Bilaga 14. Tabell över koncentrationer av metaller i jordprover som korresponderar mot insamlade prover av bär, grönsaker och svamp Bilaga 15. Tabell över koncentrationer av metaller i markprover uppgrävda på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 16. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i mark- och jordprover Bilaga 17a. Tabell över koncentrationer av metaller i gädda och abborre Bilaga 17b. Tabell över koncentrationer av metaller i kräftor Bilaga 18a. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i gädda och abborre Bilaga 18b. Tabell över koncentrationer av dioxinlika PCB i gädda och abborre Bilaga 19. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i kräftkött och kräftsmör Bilaga 20. Tabell över koncentrationer av metaller i jord- och markprover mätta med XRF Bilaga 21. Tabell över resultat från tvåstegs skaktest på tre markprover Bilaga 22. Regressionsanalyser för koppar-, bly- och zinkkoncentrationer mätta med XRF-instrument och laboratorieanalyser Bilaga 23. Analysrapporter från Analytica AB Bilaga 24. Rapport över tvåstegslakning inklusive analysrapporter från Analytica AB 4 (16)
5 Gusumprojektet - Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle. 1 UPPDRAG Gusumprojektet, som genomförs av Länsstyrelsen i Östergötlands län i samarbete med Valdemarsviks kommun, är en huvudstudie över de områden som förorenats av verksamheten vid f.d. Gusums bruk. Detta deluppdrag rör mark och grödor i och omkring Gusums samhälle, utanför de båda bruksområdena, samt fisk och kräftor från Yxningen, Byngaren och Gusumsån. Resultaten ska utgöra underlag för bedömning av exponeringsvägar och hälsorisker orsakade av den förorenade marken i och omkring Gusums samhälle. Undersökningen ska i viss omfattning följa upp tidigare undersökningar i livsmedel. Livsmedelsresultaten utvärderas av Ingela Helmfrid på Yrkes- och miljömedicinskt centrum. 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Provtagning Provtagning gjordes enligt Undersökningsprogrammet daterat Här nedan beskrivs tillvägagångssättet översiktligt. För provtagningsplatser och särskilda instruktioner hänvisas till Bilaga Provtagning av grödor och korresponderande jordprover Provtagning av sallat, potatis, jordgubbar, lingon, blåbär och svamp (kantareller och trattkantareller) utfördes av Albin Lindqvist, Sondera AB. Från varje område där gröda skördats togs ett korresponderande jordprov med trädgårdsspade (Bilaga 1-3). Provtagning och förvaring av prover utfördes enligt särskilda instruktioner, se Bilaga 1. Proverna för organisk analys i Bilaga 2, 13 och 16 är benämnda t.ex. JordgubbA och JordgubbB medan de på kartorna och i analysprotokollen från Analytica AB heter J1/2A och J1/2B. 5 (16)
6 Figur 1. Trädgård där prov togs på potatis (P1 och P1 jord). Figur 2. Trädgård strax intill det gamla bruket. Ett markprov togs en bit upp mot allmänningen (Bruket S 50 m V) Provtagning av mark Provtagning av mark gjordes på olika avstånd från Gamla Bruksområdet och Bruket i Gräsdalen enligt Tabell 1 och Bilaga 4-5. Proverna togs med spade från två djup per provpunkt. Samtliga prov mättes med XRF med avseende på metaller. Tabell 1. Fördelning av markprover på olika avstånd från Gamla Bruksområdet och Bruket i Gräsdalen. Antal prov Antal prov Gamla Gräsdalen Bruksområdet Plats för provtagning (områden med rel. orörd (inte bearbetad sen luftutsläppen) mark) 2 3 < 50 m från respektive fabrik. Två olika vindriktningar. 1 1 Ca 200 m från respektive fabrik i vindriktningen. 1 1 Ca 500 m från respektive fabrik i vindriktningen. 1 1 Ca 1 km från respektive fabrik i vindriktningen. 5 6 I Bilaga 2 är provtagning av grödor och korresponderande jordprover sammanställd. Provtagningspunkter och -områden är markerade på kartor i Bilaga 3. Uppgifter om provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruket och Bruket i Gräsdalen visas i Bilaga 4. Provpunkterna är markerade på karta i Bilaga 5. Bilaga 6-9 beskriver provtagningsplatser och fångstdata gällande fisk och kräftor. Kartor över fångstplatser finns i Bilaga (16)
7 Figur 3 Provtagningsplats strax norr om Gräsdalen (B1:1 och B1:1 jord). Figur 4 Provtagningsplats för markprov (Bruket 1 km) Provtagning av fisk och kräftor i Yxningen, Gusumsån och Byngaren Provtagning av fisk och kräftor utfördes av Kent Lindqvist, Sondera AB (Bilaga 6-11). Område Yxningen (Y) Fiske efter gädda och abborre har skett i Åketorpsvikens inre delar. Där finns gott om fisk. Samtliga 10 individer fångades vid två tillfällen genom fiske med kast- samt vanligt metspö. Proverna har märkts YG1-5 samt YB1-5. Kräftor i denna del av Yxningen var det ont om och de som fångades var små. Ca 10 individer fångades med en totalvikt av 220 gram. Detta prov (YK1) har i samband med senare analys blivit förstört. Ett nytt prov Y2 hämtades i Åketorpsvikens SV del vid Hindö. I detta område var både tillgången god och kräftorna betydligt större. Orsaken kan vara att i den inre delen av Åketorpsviken är det lerbottnar samt max 8 meter djupt, medan det i den yttre delen är stenig botten och vattendjupet är upp till 25 meter och därmed kallare. Område Gusumsån från Yxningen till Gräsdalen uppströms PCB-utsläppet Detta provområde för kräftor tillkom senare under projektets gång. Området är intressant eftersom det ligger uppströms det PCB-utsläpp som gjordes på 1970-talet och nedströms Yxningens regleringsdamm. Där fanns gott om kräftor även om de var små. Fisket skedde direkt uppströms bron över ån vid bostadshuset Forsen. Se karta Y (A2). Område Gusumsån, delen efter Gräsdalen (PCB) ner till Kvarndammen (L) Fiske efter gädda och abborre har skett dels direkt efter platsen där PCB-utsläppet skedde samt nedströms i området vid Gusums kyrka. Tillgången på fisk var god och indivi- 7 (16)
8 derna var ovanligt stora, bl.a. fångades gädda på 2,335 kg samt en abborre på 0,340 kg. Fisken fångades med kast- eller metspö. Proverna har märkts LG1-5 samt LB1-5. Tillgången på kräftor i denna del av ån har enligt markägarna minskat och individerna har även blivit mindre de senaste åren. Vid det första provet LK1 vägde 10 kräftor inte mer än 0,190 g tillsammans. Detta prov har ersatts med ett nytt L2 från samma område men ett par hundra meter nedströms på herrgården. Där var tillgången god men individerna små. Område Gusumsån, delen efter gamla Bruket ner till Ursätters kraftstation (M) Fiske efter gädda och abborre har skett ca 800 meter efter gamla bruket, närmre bruket har ingen fisk konstaterats. I denna del av ån var det svårast att få tag i fisk. Här tvingades vi efter flera misslyckade försök med kast- eller metspö att lägga nät för att få tag i endast 2 gäddor samt 4 abborrar. Proverna har märkts MG1-2 samt MB1-4. Tillgången på kräftor var svag. Första provet (MK1) omfattade 10 djur med en totalvikt av 200 g. Ett nytt prov (M2) om 15 individer med en vikt på 490 g ersatte MK1. Område Byngaren (karta M) Fiske efter gädda och abborre har skett i den NV delen av sjön upp mot där ån rinner ut mot Strolången. Fiske har skett med nät och tillgången på fisk var god. Det bör påpekas att abborrarna var ovanligt stora, en vägde 740 g vilket måste anses som ovanligt i en så liten sjö. Kräftor saknades helt i denna del av sjön!? För ca 2 år sedan började markägaren märka en minskad tillgång av kräftor. Tidigare var sjön känd för bra kräftfiske. Markägaren har ingen förklaring till vad som kan vara orsaken. En teori kan vara att den varma sommaren gjort att kräftorna sökt sig till de djupare (svalare) delarna av sjön på samma sätt som i Yxningen. Vattenföringen i Gusumsån under tiden som provfisket pågått har varierat mellan 0,7-3,4 m³/s. Den stora variationen beror på den kraftiga nederbörd som föll i början och slutet av augusti inom Yxningens nederbördsområde. I Bilaga 8 redovisas vattenföringen de senaste 10 åren ur Yxningens regleringsdamm. Mätningar som sker varje vecka omfattar även sjön Yxningens vattennivåer vilka inte redovisas i denna rapport. En sammanställning över fiskar och kräftor med angivande av vikt samt datum för fångst redovisas i Bilaga 6. Där framgår även genom märkningen var fångstplatsen är belägen genom hänvisning till kartor i Bilaga Vattendjupet i ån där fiske skett är mellan 1,5-2,0 meter. Kräftfiske i ån har delvis skett på ännu grundare vatten. 8 (16)
9 2.2 Tester och analyser De olika proverna analyserades/testades enligt Tabell 2. Tabell 2. Sammanställning över tester och analyser. Tester/analyser Gröda Mark Provtagningsjord Gädda Abborre Kräftkött Kräftsmör Metaller, M-4 30 Dioxiner, OB-22 9 PAH, OB-1 9 Dioxiner, OJ Klorfenoler, OJ Klorbensener, OJ PAH, OJ Metaller, M1c RIVM, biotillgängligh. 2 1 Tvåstegs skaktest 3 XRF Fetthalt Metaller M PCB 7, OB-2 (0,2μg/kg) PAH 16, OB Dioxinlika PCB 2 2 En översikt över analysmetoderna visas i Tabell 3. För mer detaljerad information hänvisas till analysrapporterna från Analytica AB i Bilaga 23 och 24. Tabell 3. Analysmetoder. Ämne Analysmetod Metaller i bär, grönsaker och svamp ICP-AES eller ICP-SFMS Metaller i fisk och kräftor ICP-AES eller ICP-SFMS Metaller i jord ICP-AES eller ICP-SFMS XRF, x-ray fluorescence Dioxin i bär, grönsaker och svamp HR-GC/MS Dioxin i jord GC-MS PAH i bär, grönsaker och svamp GC-MS PAH i fisk och kräftor GC-MS PAH i jord GC-MS eller HPLC PCB i fisk och kräftor GC-MS Klorfenol i jord GC-ECD och GC-MS Klorbensen i jord Head-space GC-MS eller GC-ECD Metaller i lakvatten (från skaktest) ICP-AES, ICP-SFMS eller AFS Klorid och sulfat i lakvatten Jonkromatografi Fluorid CSN ISO Fenolindex i lakvatten Spektrofotometri DOC i lakvatten CSN EN (16)
10 2.2.1 Laktest På tre stycken markprov utfördes Tvåstegs skaktest enligt EN (Bilaga 21). Testet ger ett mått på hur lätt metaller lakar ut från jorden i Gusum. Utförandet innebär att prov (< 4 mm) blandas med avjoniserat vatten vid L/S=2 och skakas i en vändapparat. Lakvätskan avskiljs, varefter ytterligare vätska sätts till materialet så att det ackumulerade förhållandet motsvarar L/S =10. Lakvattnen analyseras var för sig. I lakvattnen från tvåstegslakningarna analyserades oorganiska ämnen (metaller), klorid, fluorid, sulfat, DOC och fenolindex. Dessutom mättes ph, redoxpotential och ledningsförmåga. För deponiavfall jämförs lakresultat, från detta test samt perkolationstest, mot gränsvärden för vilka avfall som får tas emot på vilken slags deponi enligt NFS 2004: Biotillgänglighetstest För att undersöka biotillgängligheten av metaller (Cu, Zn, Pb) testades tre mark/jordprov med ett test som används i stora delar av världen och som rekommenderas att bli en ISO-standard, RIVM (Oomen et al 2002). Testmetoden ska simulera miljön i saliv, mage och tarmsystem i olika steg, så kallat batchtest. Testet beskrivs mer utförligare tillsammans med resultat och utvärdering längre fram i rapporten. Enligt planerna var avsikten att även testa biotillgängligheten för PAH, men eftersom endast låga halter uppmättes i jord- och markprov utelämnades denna analys. 3 RESULTAT OCH UTVÄRDERING 3.1 Resultatredovisning Resultaten redovisas i bilaga I Bilaga och 20 jämförs värdena mot Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM och mindre känslig markanvändning, MKM. Naturvårdsverket har tagit fram nya riktvärden i ett remissförslag (Naturvårdsverket 2005). Jämförelse görs både mot dessa och mot värden från NV-rapport 4638 och 4639 (Naturvårdsverket 1997a och b). I Bilaga 21 jämförs utlakade halter mot jämförelsevärden vid L/S 2 (Rådets beslut 2003/33/EG) och gränsvärden vid L/S 10 (NFS 2004:10), för avfall som avses att läggas på deponi för inert avfall, samdeponi för icke farligt/farligt avfall och deponi för farligt avfall. Regressionsanalyser gjordes för att jämföra uppmätta koppar-, bly- och zinkkoncentrationer vid mätning med XRF-instrument respektive laboratorieanalyser (Bilaga 22). I denna rapport utvärderas endast biotillgänglighet och laktester. För övrig utvärdering hänvisas till rapport från Ingela Helmfrid, Yrkes- och miljömedicinskt centrum. 10 (16)
11 3.2 Oral biotillgänglighet Inledning Vid bedömningar av hälsorisker med förorenad jord anses oralt intag ofta vara en viktig exponeringsväg. I de nuvarande riktlinjerna för jord förorenad av metaller (Naturvårdsverket 1997a och b samt 2005) förutsätts att 100 % av dessa ämnen är biotillgängliga. Jord är dock en komplex matris där ämnena kan finnas olika starkt associerade till jordpartiklarna. Detta gör att det oftast bara är en fraktion av metallen som är biotillgänglig och därmed kan utgöra en hälsorisk. Genom att ta hänsyn till hur stor fraktion av totalhalten som är biotillgänglig kan osäkerheten i riskbedömningen minskas. Platsspecifika data om oral biotillgänglighet kan enkelt omsättas i platsspecifika riktvärden med hjälp av den svenska beräkningsmodellen för riktvärden för mark (Naturvårdsverket 1997a och b samt 2005) där specifika biotillgänglighetsfaktorer för intag av jord kan anges för enskilda ämnen Definition Oral biotillgänglighet definieras som den fraktion av en oralt administrerad dos som når stora kretsloppet (blodomloppet). Oral biotillgänglighet, F, kan konceptuellt delas in i tre olika huvudprocesser. Figur 5 beskriver dessa processer för jordföroreningar. Efter oralt intag av jord kan föroreningarna frigöras delvis eller helt från jorden under matsmältningen. Den fraktion av föroreningen som frigörs från jorden till matsmältningsvätskan definieras som den humantillgängliga fraktionen, F B. Denna fraktion anses vara den maximala mängd av föroreningen som kan transporteras över tunntarmen. F A representerar den fraktion av F B som transporteras över tunntarmen in i portalådern eller lymfan. Föroreningen kan metaboliseras i tunntarmen eller levern. F H är den fraktion som passerat levern utan att ha metaboliserats och som transporteras ut i kroppen av stora kretsloppet och som därmed kan ha en toxisk effekt på vävnader och organ. Den oralt biotillgängliga fraktionen av en jordbunden förorening är alltså resultatet av tre steg: 1) humantillgänglighet, 2) transport över tunntarmen och 3) effekten av en första passage över levern. INTAG UPPLÖSNING ABSORPTION REDUKTION JORD Mun Mage och tunntarm Membran i mage och tunntarm Membran och lever MÅLORGAN Intagen mängd M Humantillgänglig mängd M B Absorberad mängd M A Biotillgänglig mängd M H Yttre exponering Humantillgänglighets faktor F B Absorptions faktor F A Metabolism factor F H Inre exponering Biotillgänglig fraktion: F = F B x F A x F H Figur 5. Schematisk bild över de ingående processerna i oralt upptag. 11 (16)
12 3.2.3 Metod Idag finns ingen svensk eller europeisk standardiserad in vitro metod för att bestämma biotillgänglighet. Olika länder använder olika metoder. I ett europeiskt samarbete (Bio- Accesibility Research Group Europe, BARGE) har man påbörjat framtagning av en in vitro metod som baseras på holländska RIVMs (Rijksinstituut voor volksgesundheid en milieu) biotillgänglighetstest (Oomen et al., 2003). RIVMs in vitro metod har hittills validerats med in vivo data för ett antal metaller och enstaka PAHs (Grøn och Andersen, 2003). RIVMs in vitro metod simulerar nedbrytningsprocesserna i saliv, magsaft, tunntarmsvätska och galla hos barn och kan utföras i närvaro eller frånvaro av föda. Med testet bestäms en biotillgänglighetsfaktor, F B, som kan användas för att approximera oral biotillgänglighet, F. SGI började utprovning av biotillgänglighetstestet hösten 2006, där Gusum proverna ingick. Då uppmärksammades att ph och temperatur var två kritiska parametrar som kontrollerade storleken på den biotillgängliga fraktionen. Stor vikt har därför efter utprovningsfasen lagts vid att hålla dessa parametrar konstanta för att få reproducerbara resultat. Då Gusumproven analyserats på nytt har därför reproducerbarheten varit god, vilket bl.a. visats vid samtidig analys av biotillgänglighet i förbränningsaskor Resultat oral biotillgänglighet Oral biotillgänglighet av koppar, zink och bly har undersökts i tre mark/jordprov från Gusum med RIVMs biotillgänglighetstest (Oomen et al., 2003) och redovisas i Tabell (16)
13 Tabell 4. Biotillgänglig halt, total halt och biotillgänglig fraktion av bly (Pb), zink (Zn) och koppar (Cu) i tre jordprov från Gusum; B1:1 (G 50 N:1), S4 jord och BN 50 V. Pb Zn Cu B1:1 (G 50 N:1) (från jord i bergskrevor med mkt liten växtlighet och ej nedbruten förna) Biotillgänglig halt 19, (µg/g) Total halt (µg/g) Biotillgänglig fraktion (%) S4 jord (från odlingsbänk på tomt mitt emellan Gräsdalen och G:a Bruket) Biotillgänglig halt 8, ,1 (µg/g) Total halt (µg/g) 62, Biotillgänglig fraktion (%) BN 50 V (från skogsmark mittemot panncentralen) Biotillgänglig halt 3,2 34,4 50,7 (µg/g) Total halt (µg/g) 72, Biotillgänglig fraktion (%) Den biotillgängliga fraktionen av Pb varierade mellan 2 och 14% för de olika jordarna. Oral biotillgänglighet av Pb analyserat med en in vitro metod har i andra förorenade jordar funnits variera mellan 3 och 56 % beroende på jordens egenskaper, i vilken mineralform bly föreligger, jordens föroreningsgrad m.m.(marschner et al, 2006). I en annan studie där olika in vitro metoder jämfördes (Oomen et al. 2002) varierade biotillgängligheten av bly mellan 1 och 96% beroende på typ av jord och ph i tunntarmen. Oral biotillgänglighet varierade mellan 3 och 27% för Zn och 3 och 26% för Cu i de olika jordarna från Gusum. Det finns inga publicerade studier av oral biotillgänglighet av Zn och Cu i förorenade jordar att jämföra dessa data med. Den biotillgängliga halten av Pb i B1:1 (G 50N:1) var endast dubbelt så hög som motsvarande halt i S4 jorden, medan totalhalten av Pb var nästan 20 ggr högre i B1:1 (G 50N:1) jämfört med S4 jorden. De biotillgängliga fraktionerna av Pb och Cu i % var lägst i B1:1 (G 50N:1) som hade de högsta totalhalterna av dessa ämnen. S4 jorden med lägre totalhalter av metallerna hade generellt de högsta biotillgänglighetsfraktionerna. 13 (16)
14 3.2.5 Utvärdering oral biotillgänglighet S4-provet var taget i en odlingsbänk där egenproducerad kompostjord använts, till skillnad från de andra proven som tagits från skogsmark respektive bergsskreva. Den organiska halten är oftast högre i kompostjord. Tidigare studier (van der Sloot 2006, föreläsning) har visat att metaller som bly och koppar bundna i organiska komplex är mer lätttillgängliga än partikelbunden koppar och bly. Således kan metaller i kompostjord vara mer lättillgängliga eftersom en större andel kan vara bundna i organiska komplex. 3.3 Tvåstegs skaktest Resultat laktester Tre markprover, två från Gräsdalens närområde och ett från Gamla brukets närområde, testades med tvåstegs skaktest. Resultaten redovisas i bilaga 21 samt i tabell 5 nedan. Tabell 5 Ackumulerad utlakning med Tvåstegs skaktest samt totalhalterna i ursprungsjord mätt med XRF respektive laboratorieanalys. Lakvärden markerade med grönt överskrider gränsvärden för inert deponi (NFS 2004:10). För totalhalterna betyder gulmarkerade värden att riktvärdet för MKM (NV 1997a) överskrids, gröna att KM överskrids och ljusgröna att nytt föreslaget riktvärde för KM (NV 2005) överskrids. G50mN: G 50mV 5-15 BN 50mV 5-20 Ämne Enhet L/S 2,0 L/S 10,0 L/S 2,0 L/S 10,0 L/S 1,9 L/S 9,9 ph 5,1 5,4 5,1 5,6 6,5 5,6 Cd mg/kg TS 0,004 0,011 0,0046 0,0091 0,004 0,0071 Cu mg/kg TS 0,71 3 3,91 11,9 3,46 7,1 Zn mg/kg TS 17,2 39,9 23,0 42,2 3,68 8 DOC mg/kg TS Totalhalt XRF Totalhalt XRF Totalhalt XRF Cd mg/kg TS Ej analyserat < LOD 0,337 < LOD 1,38 < LOD Cu mg/kg TS Ej analyserat 3737, , ,6 Pb mg/kg TS Ej analyserat 130,1 57,3 < LOD 72,6 61,7 Zn mg/kg TS Ej analyserat 4900, , , Utvärdering laktester Resultaten från laktesterna visar att utlakningen av koppar och zink överskrider gränsvärdena för avfall som får tas emot på en deponi för inert avfall enligt NFS 2004:10, dvs en deponi där det inte finns något tätskikt utan endast en skyddstäckning. Proven representerar endast det översta markskiktet, ned till 30 cm där totalhalterna är som högst. Eftersom ph har mycket stor påverkan ska det noteras att ph-värdena var låga (< ph6) i de båda proverna från Gräsdalen medan det var något högre i provet från Gamla Bruket vid L/S 2 l/kg, dvs när 2 l vätska hade skakats med 1 kg material. Vid L/S 10 l/kg sjönk ph kraftigt i provet från Gamla Bruket, från 6,5 till 5,6. Detta tyder på att buffringskapaciteten i provet är låg och att ph i marken troligen sjunker med tiden varvid även utlakningen av zink och koppar till grundvatten och eventuellt ytvatten kommer fortsätta och öka med tiden. I Gräsdalenproverna var ph-värdet stabilare. 14 (16)
15 SGI bedömer, med stöd av laktesterna, att utlakning av metallerna koppar och zink kan påverka eventuellt närliggande grundvattenbrunnar. Jorden från Gamla Bruket har högre ph men undersökningarna tyder på att buffringskapaciteten är låg. Det innebär att en fortsatt och eventuellt något större utlakning från området kan förväntas. Buffringskapaciteten kan mätas med så kallat ANC-test (Acid Neutralisation Capacity). För att bättre visualisera föroreningarnas utbredning i Gusums samhälle och vilken risk för utlakning det innebär, föreslås att samtliga uppmätta halter i området behandlas i ett vedertaget modellverktyg, t.ex. SADA (Spatial Analysis Decision Assistens). Utlakningen från området kan sedan uppskattas genom att man använder sig av generellt uppskattade K d -värden (fördelningskonstant mellan fast fas och porvatten för respektive ämne) (NV 1997a) eller K d -värden beräknade från laktestförsök. SGI rekommenderar även att osäkerhetsbedömningar görs i samband med eventuell modellering. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Avdelningen för markmiljö Uppdragsansvarig Handläggare Ebba Wadstein Johanna Lindeberg 15 (16)
16 4 REFERENSER Grön och Andersen. Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Underlagsrapport 2b. Tester för bedömning av oral biotillgänglighet vid intag av jord. NV 5557, Marschner, B., Welge, P., Hack, A., Wittsiepe, J., Wilhelm, M. Comparison of soil Pb in vitro bioaccessibility and in vivo bioavailability with Pb pools from a sequential soil extraction. EST 2006(40) Naturvårdsverket 1997a, Generella riktvärden för förorenad mark, Rapport Naturvårdsverket 1997b, Development of generic guideline values, Rapport Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10. Naturvårdsverket 2005, Naturvårdsverkets remissförslag från Oomen, A., Hack, A., Minekus, M., Zeijdner, E., Cornelis, C., Schoeters, G., Verstraete, W., van de Wiele, T., Wragg, J., Rompelberg, C.J.M., Sips, A.J.A.M., and van Wijnen, J.H. Comparison of five in vitro digestion models for estimation of bioaccessibility of soil contaminants. EST 2002(36) Oomen, A., Rompelberg, C.J.M., Bruil, M.A., Dobbe, C.J.G., Pereboom, D.P.K.H. and Sips, A.J.A.M., Development of an in vitro digestion model for estimation of bioaccessibility of soil contaminants. Archives of Environmental Contamination and Toxicology 2003(44) Rådets beslut 2003/33/EG om kriterier för mottagning av avfall. van der Sloot, H., 2006, Föreläsning på en workshop angående EU Leach. ( 16 (16)
17 Bilaga 1. Provtagningsanvisningar för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover. Provtagning av bär, grönsaker, svamp och jord i och omkring Gusum Provtagningsanvisningar Provta sallad, potatis, jordgubbar, lingon, blåbär och kantareller (trattkantareller om kantareller inte finns) från minst 5 platser/trädgårdar per gröda enligt överenskommelse från mötet den 27/5. Sträva efter att ta prover på platser som skulle kunna vara påverkade av tidigare utsläpp. Följande grödor ska provtas: Gröda Emballage Provnummer gröda Mängd Förvaring Provnummer för jord från platsen Jordgubbar plastpåse J1, J2, J3 etc. minst 2dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. J1 jord Sallad/mangold/ spenat plastpåse S1, S2, S3 etc Fyll påsen utan att packa för hårt Potatis plastpåse P1, P, P3 etc 3 st normalstora potatisar Kyl/sval/matkällare Tas v 27 eller v 31 el senare. Ring Kyl/sval/matk ällare Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. S1 jord Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. P1 jord Lingon plastpåse L1, L, L3 etc Minst 2dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. L1 jord Blåbär plastpåse B1, B2 etc Minst 2 dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Kantarell plastpåse K1, K2 etc Minst 3 dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Jordprover plastpåse Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Ca 1 liter Kyl/sval/matk ällare Gör så här: Bär/grönsaker från trädgårdar Plocka bär/grönsaker/svamp med engångshandske och lägg i påse. Minsta volym enligt tabellen ovan. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Fyll en plastpåse med jordprov från odlingslandet där du plockat grönsaken/bären. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Notera plats på karta och skriv fältanteckningar enl nedan. Bär och svamp från skog Plocka bär/grönsaker/svamp med engångshandske och lägg i påse. Minsta volym enligt tabellen ovan. För bär och svamp plocka kan det behövas ett större område för att få ihop till rätt mängd. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Ta ett
18 jordprov genom att skrapa bort växter och överliggande förna så att du får ett prov på jorden där växten/svampen har vuxit i. Ta 5 delprov från området där du plockat bären/svampen och lägg ihop till ett samlingsprov i en påse. Benämn enligt tabell ovan. Notera plats på karta och skriv fältanteckningar enl nedan. Etikett: Jordprov Jordgubbsprov Provnummer: J1 jord J1 Plats: Provtyp: jord Jordgubbar Datum: Provtagare: Ebba Ebba Förvaring Se tabell ovan. Sallad kan inte frysas därför vore det bra att skicka dem v 27 eller alt. Fr. o m. V 31. Fältanteckningar: Följande data om varje plats ska anges: Platsen på kartan med provnummer Kort notering om jorden som t.ex. lerig, sandig, mkt växtrötter mm. Övr. noteringar som du tror kan vara bra att veta som t.ex. avsteg från provtagningsrutinerna av särskild anledning (fanns inte mer material), information om att ev. ny jord kan vara påfylld av tidigare husägare etc. Gärna GPS Vid frågor ring: Ebba Wadstein v 30, 31, 32 Johanna Lindeberg v27
19 Bilaga 2. Fältprotokoll över provtagning av grönsaker, bär och svamp samt korresponderande jordprover. För provpunkter se kartor i Bilaga 3. Proverna för organisk analys t.ex. JordgubbA och JordgubbB motsvaras av J1/2A och J1/2B på kartorna och i analysprotokollen från Analytica AB. SGIs uppdragsnummer SGIs diarienummer Uppdragsnamn Gusumprojektet Datum provtagning Metod vid jordprovtagning Ytliga jordprover med spade Mätning av jord på lab XRF, , Kalibrerat , Provtagare Albin Lindqvist, Sondera AB Prov nr Koordinater Anmärkning Jordgubbar och korresponderande jordprover Lab Lab XRF analys analys jord gröda jord** J1 J1 jord x: y: Insamlad av SGI. x metall metall J2 J2 jord x: y: Lerig jord, något förbättrad. Bevattn. m. vatten från brunn. x metall metall J3 se S2 jord x: y: metall J4 J4 jord x: y: Ursprunglig jord, något lerig. x metall metall J5 se S3 jord x: y: metall JgubA se S3 jord x: y: org JgubB se J2 jord x: y: org org Sallat och korresponderande jordprover S1 se J2 jord x: y: metall S2 S2 jord x: y: Jorden ursprungl. lerig men kraftigt förbättrad med sand. x metall metall S3 S3 jord x: y: Ursp. lerjord m. Tills. sand. Något förbättrad och gödslad. x metall S4 S4 jord x: y: Odlad i bänk med kompostjord, helt utan köpt jord. x metall metall+bio S5 S5 jord x: y: x metall Potatis och korresponderande jordprover P1 P1 jord x: y: Jord delvis förbättrad. x metall P2 P2 jord x: y: Jord delvis förbättrad. x metall P3 P3 jord x: y: Jord delvis förbättrad. x metall metall P4 P4 jord x: y: Ursprunglig lerjord med tillsatt sand. x metall P5 se J4 jord x: y: metall PotA se P4 jord x: y: org org PotB se J4 jord x: y: org Lingon och korresponderande jordprover L1 L1 jord x: y: x metall L2 L2 jord x: y: x metall metall L3 L3 jord x: y: x metall L4 L4 jord x: y: x metall L5 L5 jord x: y: x metall " " x: y: LingA se L1 jord x: y: org LingB LingB jord x: y: x org " " x: y: Blåbär och korresponderande jordprover B1:1* B1:1 jord x: y: Insamlad av SGI. x metall me+org+bio B1:2 B1:2 jord x: y: Insamlad av Albin. x - " " x: y: B2 B2 jord x: y: x metall " " x: y: B3 B3 jord x: y: Svårt få ihop rätt mängd. x metall metall " " x: y: B4 B4 jord x: y: x metall B5 B5 jord x: y: Alldeles intill de kala berghällarna NO om gamla bruket. x metall metall BlåbA BlåbA jord x: y: x org " " x: y: BlåbB se B1:2 jord x: y: " " x: y: org Svamp och korresponderande jordprover K1 K1 jord x: y: Kantarell och trattkantarell. x metall K2 K2 jord x: y: Kantarell. x metall K3 K3 jord x: y: Kantarell. x metall K4 K4 jord x: y: Trattkantarell. x metall K5 K5 jord x: y: Kantarell. x metall KantA KantA jord x: y: Kantarell och trattkantarell. x org *Samma som G 50 N:1. Koordinater avser egentligen G 50 N:2. **org=analys av organiska föreningar, bio=biotillgänglighetstest.
20 Bilaga 3. Sex kartor över provtagningspunkter och -områden för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover
21
22
23
24
25
26
In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov
In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov Christel Carlsson, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad är oral biotillgänglighet? Biotillgänglighetsprocesser
Läs merKompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Läs merProvtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Läs merProvtagningsplats: Bruket 1 km Koordinater x: y: Preliminär Djup under
Bilaga 4. Fältprotokoll över provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen. Provtagningsplats anger avståndet från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen.
Läs merAvfall, deponier och laktester Eva Lidman
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merVad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI
Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merFältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19
Bilaga 2 Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Metod: Spade Mätning: XRF Referensyta: 0.5 m över vattenytan Övrigt (t.ex. väder): Uppehåll, 12 C Provtagare: Veronika Landin Norr om bruket: 3.5
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merSanering MILO Förskola
Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merLaktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag
Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merAvfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004
Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum
Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Foto: Ingela Helmfrid, vy över höjden norr om nya bruket vid Gräsdalen, maj 2005. Yrkes-
Läs merRESULTATRAPPORT HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR
RESULTATRAPPORT HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR SLUTRAPPORT 19 DECEMBER 2012 Uppdrag: Titel på rapport: Resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär Status: Slutrapport Datum: 2012-12-19 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merUrlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)
Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall
Läs merStabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merMiljöprojekt Gusum Förnyad miljöteknisk undersökning på fd Gusums bruk, område 4-6 SLUTRAPPORT
Miljöprojekt Gusum Förnyad miljöteknisk undersökning på fd Gusums bruk, område 4-6 SLUTRAPPORT Hifabs uppdragsnummer: 318607 Upprättad: 2011-07-11 Reviderad: Uppdragsnamn Miljöprojekt Gusum Beställare
Läs merÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK.
ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING Undersökningsområde Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK AB Norra regionen Uppdragsnummer 1644249000 ra02s 2000-03-30 SWECO VIAK Ringvägen 2,
Läs merKv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering
PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.
Läs merFörnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010
Höganäs AB Höganäs Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2011-03-31 Datum: 2011-03-31 Uppdragsledare: Cecilia Toomväli Handläggare: Cecilia Toomväli
Läs merRapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet
2008-01-28 Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet Rapporten är sammanställd av Christer Svensson, Skellefteå kommun 1 Inledning För ett område som i huvudstudien kallas för A-området gick
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Läs merFältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).
Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar
Läs merG-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun
G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merÖvre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa
PM Sida: 1 (5) Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2012-10-17 602817 Handläggare Ert datum Er beteckning Sofie Lücke PM Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt
Läs merF d Gusums bruk. Riskbedömning och åtgärdsutredning
F d Gusums bruk UPPRÄTTAT AV: Henrik Eriksson, Per Hübinette och Malin Ekåsen För Valdemarsviks kommun 615 80 Valdemarsvik SAMMANFATTNING Under 2008 och 2009 har Valdemarsviks kommun låtit genomföra undersökningar
Läs merARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö
Grap 15220 ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Geosigma AB November 2015 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: David Engdahl Uppdragsnr: 604044 Grap nr: 15220 Version:
Läs merGastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor
Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Q6-634 Christel Carlsson & David Bendz, SGI Celia Jones, Kemakta 1 Syfte Litteraturstudie om oral biotillgänglighet av
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merPM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11
PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merUtökad provtagning Sökvabäck 5 och 7
Tekniska kontoret, Danderyds Kommun Elevverket Djursholm Fastställd handling 2013-11-06 Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7 Uppdragsnummer: 7178507-3000 Rapport Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund
Läs merProvtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Läs merBakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes
2 Bakgrund Ca 6-9 millioner ton bygg- och rivningsavfall per år (?) Tidigare ofta samma riktvärden som för förorenad mark/jordliknande massor Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbete
Läs merSammanställning av laktester för oorganiska ämnen
Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen Rapport 5207 maj 2002 Elektronisk publikation laddas ner som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel på Internet Miljöbokhandeln www.miljobokhandeln.se
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merAnalys av slagg från herrgårdsområdet. i Gusum LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum Datum: 2008-02-15 Diarienr: 2-0608-0450 Uppdragsnr: 12922 Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Granskare: Sören Nilsson Påledal
Läs merMiljöteknisk markundersökning
P&E Förvaltning AB kv Posse 18, Karlskrona Miljöteknisk markundersökning Uppdragsnummer: 313 667 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 3 3 OMRÅDESBESKRIVNING...
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merKisaska - geokemiska egenskaper
Kisaska - geokemiska egenskaper (2013-2015) David Bendz, C.Tiberg, D.Berggren Kleja, C.Toomväli, A-C Hågeryd, G.Ndayikengurukiye Foto: Gunnar Hedmans samling På säker grund för hållbar utveckling Allmänt
Läs merUPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf
PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merSärö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning
Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2015-01-30 Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2015-01-30 Beställare: Kungsbacka Kommun 434
Läs merDETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand
DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-07-31 Upprättad av Granskad av: Hanna Hällstrand Uppdragsnr: 1015 4949 Daterad: 2015-07-31 Reviderad: Handläggare Detaljplan
Läs merKostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun
Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merMIFO fas 2, Ånge Bangård
Ånge kommun MIFO fas 2, Ånge Bangård Östersund 2011-12-09 MIFO fas 2, Ånge Bangård Datum 2011-12-09 Uppdragsnummer 61811146630 Utgåva/Status Version 1 Kristina Tajani Patrik von Heijne Christian Maurice
Läs merSL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM
SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM Prel PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKPROVTAGNING Planeringsunderlag Stockholm, 2006-01-24 Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: 10072089 Uppdragsansvarig: Per Johansson Granskad
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMiljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun
Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun Rapport avseende provtagning av mark FÖRSTUDIE För: Länsstyrelsen i Kronoberg Version: Slutlig Upprättad: 2014-01-28 Uppdrag: 813-012 Org
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merProjekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning
Rapport Jernhusen AB Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning Sundsvall 2012-06-26 Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning Rapport Datum 2012-06-26 Uppdragsnummer
Läs merBILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor
Sanering av Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA A.1 BILAGA A.1 Grundläggande karakterisering av muddermassor Samlingsprover: 100296 Inre hamnen 1) 100297 Väster ön Rävsmålan 2) 100298 Öster ön Rävsmålan
Läs merI5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING
Fältjägaren Fastigheter AB I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING 2007-03-05 SWECO VIAK AB Norra regionen Bild från www.ostersund.se ra01s 2005-11-11 Uppdragsnummer 1644211000 SWECO VIAK Ringvägen 2, 831
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merKILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning
KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04
Läs merResultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål
UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten
Läs merHälsoriskbedömning av parkmark
15 Maj, 2019 Hälsoriskbedömning av parkmark Ann Helén Österås och Sofia Frankki, WSP Mark & Vatten Grönområden i tätorter 2 Förorening med metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Härstammar
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merRAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.
NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING
Läs merRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING 2007 VID SVANSKOGS BRUK I SÄFFLE KOMMUN
PM 1(5) 2008-03-25 577-3916-07 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT OCH UTVÄRDERING AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING 2007 VID SVANSKOGS BRUK I SÄFFLE KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merRAPPORT 2014-02-04 2 (10) Innehållsförteckning
RAPPORT 2014-02-04 2 (10) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 3 3.1 Allmänt... 3 3.2 Geologi... 4 3.3 Hydrogeologi... 5 3.4 Ytvatten/brunnar... 5 4 HISTORIK...
Läs merMetallåtervinning från avfallsaska
Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder
Läs merRapport. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad 2013-11-29
Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad 2013-11-29 Upprättad av: Johan Burman Granskad av: Linda Johnsson 1 (18) Uppdragsnr: 10188745 Daterad: 2013-11-29
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs mer