Kqrrrnl 13 Naturlig föryngring

Transkript

1 Kqrrrnl 1 Naturlig föryngring Blädningen och marbuskarna Mecl tiden fick blädning-sförespråkarna dct allt sr,år irre att försvzrra skogsbruksmctoded, t)' cle negativa följderna lirr skogstillständct hlev alltför uppenbara. Trots detta behadcllas sir scnt sotl år 19,17 bl:iclning som cn skötselnretocl bland alla anclrzr i "Lårokurs för-statetrs skogsskolor" Lltgiven på uppdrag av Kungl. Domånsnrclseo sou ansvaratle för denna ut bildning.175 Fiir Norr-lanclsfiirhållandcn för'ordades dock att det endastvar de uit*csrika och ei alltför sh.ntlarl.e besttinden, nnl horde bli fh'cnril lör htlgg nirtgttr rt.t.t htäd11ings4,!). Åtgärclcrrra skulle vara iignade att ränja ut förlrgringsskedet och ransoncr:r tillrnerförrådct. Det var främst gutula nor^rländska grauskogar på godirrtirde skogs qpcr sodr borcle bli förernål för-blädniltg i fbnn av en mti.ttlig genomhuggnitg cntanijiån. Forrrrule rin gar-na iunebär en r,iisentlig inskränkning av tidigar-c bliiclningspraxis oclt andas pår'crkan av N,lanfied Näslurrds studierav dcn gamla granskogcrrs reaktionsförm:iga efier eenornhuggning. I 76 Men det var-iute bara blädningsskogsbruket soln falleradc i Dorr'- NIer mälinriktade inlentiolrer att lör,vngra Norrlandsskogcn gcnom naturlig fönngring på upptagna h1'ggen biule även dc vanligen givit högst otillfredsställandc lesrrltat. Dctta gällde sårskilt på dc starkl donrincraude råhumusrrralkenta. Detta klargjortles bl.a. gcnonr cle unclcrsökrringar som gcnodf för-des av Tir'6n unclcr 40 talet.l77 Inrikt nirrgen hade intc sållirn varit att utnvttja sjåh. sådd friln kvarlämnad klen gran och tall san)t atl b)-gga pir tidigirre underl'äxt (s.k. urarbrrskar) sorn framticla bcstånclsbildar-e. Gamma It ajii ryng1a I k a.l h)g:,q:r, Dorale4, Viitn batten, 150 m i;.h. ltoto Lars litil. 175

2 Rrsthtgg,rIiir hl na IriuI oth narhttshar at gtrn lrir Likltt t kag, 1920 t ltt. Lars Tir-6n har fringat låget en bit in pri '10-.rl, r.r' rrr:rl: rrrl- "'.l :r r inq l-' Dcll rlrrdel.ttrckta gr'anctrs (och tallensl rrl r,,ll' r';.r' llr.l., r, r t rr,l' r rrr, r :'r, tt halyl sckcl cll rlistan otllsillligt iinrrle lol' diskrlssion. 'ar o.h cll ha(le.1ock tldlilic11 sin sorn m:rr'bltskar ()ch tnerrjlgsutbtel lectrlc alch ig till nägoi xsiirarrde. I alllniinhel l)lc o glitnmarbuskurlir lill srst,?1'sikt ligt eller oelsiktligt, lcel pi cle norrl:ilrdsl(r ',!-' rr.,l I' r.r ", I l,'rrrr " LLrr i.r"l lltstlii(knine llilcla (lc alltlör glcsa och sr:rgt r:ir:rnc1e skrripbcstårr(1. son clel nu bcleder oss sii n1ckel rubcte att.rsiittil rned tillrli>itklaftig:u c trngskoear_. I 7s lörbrurcl iir- i9-,17. ILck 'r-ctlincl tillfiille :rtt dc llr()llsllefa Lesullalerl :u sitt lllångår_ig:i atbctc för' cr stor' sklft skogslrin. []xkltrsioncrr har' betllktals solrl cr 'aindpunkt till 1örlrårr för rrlkthlggesplincil)cu. I)et indclrållstika exkursionsrclir-rilel tltgi;r ctt lckct rii clefrtllt rittrrlul rrrrrerrr ') P. err :r,l-rrr.r rlr.'ri,' r prrnkterra. ralcl firl lrtt visa dct rredsl;icrrde rcsullatet ar clen till clcss tllmånt ptltktiser-ircle sk<igsbnrksmodellen. 'ttrlrde Irctljncl: I7ir- Ffutrc.skulle allrig ha hiiitta att stiilla tiu dtl f(i dctta ölt. (;tnadt ttt ffuftol blliln ilry'.r.lrt l. plolk lut.ggttingur kttl nqn ttrttlkttil åjt/t/lhnnnt rll rllliht nultat. 1'l I)en nla irrriktningcn not traktlr rlg-gnilrg h:rclc clock lbrtf ar mcle solll hlrudn:rl :1lt Pii ell ellcr ilnlat sålt locka It-anr rtatttrlig ftil tlg r_irg. I clcrr orall lliirrrnda llir_oktrr'seu fijl_st:rteds skogsskolot_ lirl ordlts rlt?1n itlskl linkuitlgar sklilrrrst:ilhrirrg eller- h ötr äclsst:illnirtg rll tall - dår-sliciana linrls - 1rå :rlla skogstlpcr i Notr lirocl ntorn pa c1c bör'cligastc. Detta briclclacie 1'ör srår:i [riss]ckandcn i Nor-r-larrcls itllzrncl För' iiu e Not t_latrcl llllqes dcsstllolr :ltt antalct fi r-rlr-rici kan!alll Dlvcket ringl. 'indcll kan tlanspo terl fi ir 1lå skat-ctr fr':irt ongj illldc bestiindsklnler. Dct ril tlclligt lrtt 'retlill(ls llpp lattriingar- hzir- bildat skola. iretlincl gjorde sig en cilercltivet positir bild al tlillals förrri;ja :itt proclrtcet-:r fr ö- Dess utom bcaktade hall inle lirllt rlt pt-obledleu Naturlig firrvneringj efier trakthusgnin i rzrd gziiler' liin ngril gstekrriken fiir de hed altilcle typcr irr skogsmark sol)) känncteclnalbcnclarde clcllu al uotcllig-astc Nolrlancl var. klrnskapslåget bä11.e. L)ctl:1 tack r':rre.focl r, rlind. lur,,1r,,11 'r 1,a lala terit tttolt rästclbolletrs lapplandsclel, som tr'äget ulvccklat sina metodcl alltscclll 20-talct Han hade också utfollltilt elt teknih fi)t atl löpbr-år'rna lrtggeu pii r'åhlturtlsliarkcl- i alsikt atl cr-håll:r sjrih'förllgr-irrg rrndcr- fr iltr:ici.17!) På en exkursion, anordnad nl Norrlatrcls skogsliilclsr76

3 rrecl fiömogua(led. Senilrc urldersi)knidgar lisade atl ciessa flktorcr Salllrnanlagna har stor' betr'ciclse lirr förrrrgr-irrgisrcsltltalet. Sorn konscl<reus uucletskattades Iicl clenra tid dct rntal fiirtticl sorrr lorcirircles för'en tiljricklig tår besuirring av ur:rrkltarr. {tctlind insiig Iissel' liger att deu ikliga fdlekolrsten al chätg plantor-i trllhcclssko5ien gjorrlc all fiöträd enclast hircle trtargiuell betrciclse för' fi)r--rrrglingsresnltalet. {crr rad giiller 1örul;iringcrt av löp bråricla r åliumlrsrrtarkct rat bcsirlingctl fiån fr ötråcl giretvis cn argiir-litlde Izrktor' Bakom cle nät mzrsl osanrrolikt gocla Iörlrrglingslcsrrlrat sorn 't-ctljncl kttttcle palisa efic:r silir hlggcsbr-iinning:rr - zilcrl på objekt dlir rrlistan inga l'r-iigivare firrekomllit - m;ste f-lnnas cn srir-skilcl fiir-klaling. 'j et att fi ekvenscn al lrr-mzr sol))ral- uncler' 1920-, 0 och '10 talen!ru- ovanligt hög, sctl i ett liingrc pcrspektir" Fr-önroenadsförhåliztrtcletla böl clirlirr- ha varit s:il1snrl 11'nnsanittra. Del är sr':irl err förklar-a 1r'amgirngen pit :runzrt silt, tv senarc reten skapliga stltclicr-, liksonr plaktisk erlar-r'rlllel. talur inrc tjll ftirmårr föt- uattrrlig fiir t ngr-irrg unclcl fiirtr-iicl i clessa kirv:r klirnatlägcn Ir-ctlincls för'r'ngt irrgstn etoclcr bör'jacle Lillliinrpas i stol skala fr.o.m. 5(llalct. Ian stzillde fr-ötliirl rrndcl r ilka clet lirpbriincles, cller ocksri lämnaclr:s markcn obcarbelad Alen maskinell rrralkbelccltring birrjirde praktiscrlis i begr-zinsacl orrrf:rttuiug. Elicrsonl 'rctlincls r ekotl rnenclationer blcr räglccllulcle lad gållcl fr'ötr liclställnirrgar, lilcn på råhurrr r r srrr:r rkcr-rt a. konr rlessa lunligen att bli allcleles liil glesa. Dcttl '?1r fillel åturiuslotre till långt irr pa 6i) li1let. I stället fir'50 liirn äcl pcr hektar ellet' ller_. sorn seuale' kotl all rckonrmcndcaas, turek,'rrr "rr,r l,:rt.r l,r.rk,l, rrr d,ir'rr p r r, ' - hlggcrrir. L)cssLrtom tillgrcps -siåh'icil-i'ligling tnrder fiöträcl i slor ollilirltning i klimarliigeu rliir ban tl-aidsfl ö pri gnrncl?!r diilili ttlmognad har- rnr ckct låg plantbildnirrgsför'miiga. Dctta.1.,1'l, irrr- 111i11.1 1' r rt rlr.l' qrrlrr'r i rrol LJel lillia ietlircls audc liilrge srrivaclc. Dri hizilpre arkerl h ggesbt:irt n ing eller rnarkbercdning, er1'?lrcnhctcr som mcd tidcrr sklrllc lisa sig llli rrrr ckct clvt-köpla ''rctlincls l-ccept furlseladc vanligen brli pl'r cle totlt l:rrtziclirclc tallhed:rt-rr:r' ()nl detta r,ittniu i dl i måtrga vacktlt vtlgrc skogar' luntonl i orrltnd, intc miust i nolt Nlen itltc hcller' hlir ble! resltltatet:rlltid dct :lscclcl:r' ()m rikligt D)ed cl'år'gplantor för'ekorn, Iilkct nåsten allticl r':rr lallcl. skrtllc rnan cftcr kal irl,er-kningcn 'r'öja i llotlerl, d r"s avl:igsna a1l förliixalde ltnclenlixt och httlltdsaliligell bvgga pi dr':iruplantorna. liå. lrtr-r(le clock en larzr, och dct var srlösklttcsvlttnpen 'r'etlitrtl anszig alt han tog svllrrpen till sin hiri[, cleu re(lucer-u(le ett alldör stor t Pl:illtlilrlel. När' rcceptet pr':rktisct-lrcles pa tlragra tallhcclar längrc norrtrt isade clet sig clrleller-ticl ibland :rt1 sni;sk1let tog kiil på alla srnåplaltor L)c sm:itraid. lonr lediln laril irrel slösklttc gr:inscr och sorn skullc ha kunnat bilcla elt lat lalil någol glesarc o.h mcl-ojämnt trllbestånd. hacle marr r i;il bor-t. Restrltatct blel på såclarra pl:rtscl en ökenartarl lirlhär'clacl lirllstrirtcligt l,'l nr.rrl.,r... J q,,rr 'inl lrl:rll ll,cnlr."rll lrelst träch egctlltiou. Spliteri lörskr licker- illr i d:rg. 'led titlen 'äle.locii irtsikten oltl clcrt n:rturliga förurgtiugctts miijliglreter- ocjr be gränsnirgar urlder Ncrrrl:lndslirrlt:illanden Iin:r cgrra rltrclcrsökniugar och lörsök ltndcr 50 talet zl såg fianrför' allt ltrr-r'rr glirlgsrcslrllatct rrnclcr {iirtllicl al tall och gt-ltr pli illtc tninst h-isk:r r-iih Lrmltsrnarker- cllit trlarlibclednitrg larit ett ralligt irrsla;r-- Tallcrrs fi;rvlrgrines benig..crhet ttucler liiitr-:id ris:rdc sig 1åtralc att lbr rrtse lir grrlncrs. Clraltctr iir erl nickftlll li-ir proclrrcent och vilrdkättslig sorr fr öträcl L rr.lt,,rrl..rr,l.ll,rlr.rl.rrr,l, l.,.r, r,,,r, clår'lör- fi:rmll:ir allt clta rtrlt:r a! sporltatr filrvrlgring lrv clc'ttlr Lr'åclslag-. HtLrttdcll:lt:n al cle llall urlijll r lgl rdc gt:tnar u:ill fittrtel pi lr ggctill har trppkorrrrit rcdtn illnc i clen ur-spnluq' liga skogen. cllcr ocksii lrril irr clc fi lin liir som elier ctt riklig.'t sranlii;iir blast itr fiiiu ottl- S-i uncle bcslindskilrr 1er'..fag alallscr ade ocksli lirlgl-c ollsetlaliolts seliel ar kottslitlning oclt lt irtrloglr?1d L)c1la rnir.jliggjor-de rlt rrrarr rrrr kurcle biit-ja kr:triti fiera för'r'åntatle lirrmerirrgst csltllat lid olika 1ör-u tsåttningirr. ls2 Det glilldc l.cx. bctldelscri 21' skogstlpen. höjclliigetrklirrrrtlrigcl, liri träclcn rred llrseenclc pi tr-liclslag, autal och stor'lcli, besiittitr gsnijnstrcl srlllll markbclillu(l- 17i

4 Figur 1 : 1. Tallfröprotluktianen per trdd å,skåd,ligglord. iiuu bred.tlgratl ach höjtlltige. SttLqlamas {öna del r4}resenterar grobart Jiii, tlen riila fulet icke grobart elkx tomt. Stapluna utgår från balten ptanet. lingens omfattning och tekniska kvalitet. Föryngringsresultatet kunde beräknas vid olika kombinationer av dessa förhållanden. Dårmed gavs möjligheter all ringa in ulnxnmet för en relativt såker ar.tvåndning av naturlig föryngring i praktiskt skogsbruk, såvål geogra- frskt som med hånsyn till de resurser som fordmdes för att erhålla tillfredsstållande resultat. I tabell 1:1 visas resultatet av sådana beräkningar för ett avsnitt av Mellannorrland. De avser Sra ränlu srråk lrån väster mol öster. Det förutsätts - som vanligt år i praktiken - att Tabe l:1. Sannolikheten för att pricka rätt med en rutinm?issig markberedning under frötxäd i Mellallnorrland. Förutsäthring: Att man lyckats fånta in ett bra kotttu då fröets eobarhet öventiger 50 procenl God Föryng- C, o- lor- nngsba$cg pro- mottag- H.ö.h. >507o duktion lighet Chans Ornråde n Årav26 fuavr6 fu 7" Gåddede Vilhelmina Dorot a Strömsund Åele Jur:rsele Solleieå J5 00 r00 Å.e 450 Föllinge 75 K-rokom 25 Hammerdal 7'5 Midskog 00 GåI1ö J5 Äos. 250 Stöd 150 Tåinäs 650 Sveg 500 Ytterhogdal t i2 2i l ,5 1 2, , t ti t0 j-g 100 Relativa plantuppslag, % 10 X Tall Q cran Vegetaiionsperioder efter rnarkberedning med traklor Figur 1): 2. Den relatiaa fh)ngringsmottaglighelens fl;ran(bing med tiden efter markbererlning. I 1?8

5 figur 1 ):. SlttthtLgqnings' ot:h skogsln llingsur.'al in.atn.c., I Dit'liensen ntl.kot kurran Jii tlllthuggnin! alh lrn tkogadlad? rcalcn ILar i hu1)lu,nh fii)n{tats g(koltt li)ntu(lp ftijlriitl. 0 1S markbcredningen måste företas som en rutiniitgärd inbakad i iivrig I'erksamhcr. ()stclut örbättras r'är-nrcklirnatet generellt med stigandc avstånd Iiån!ällkcdjan oclt sjunkandc lrrijcl över-havct. Nled kånnedom ()rr hur olia god kottförekomst rcspektive bra ftökvalilet har []rpträtt på olika platscr, samt hur länge en markberednirtg är efl'ektir', kau därför, h.'rr., rr "att 1,r ir J r.itt med ( n rulillmå':igl företag-cn markberedning under frötrlid av tall beräkrtas. 1exernplet {örutsåtts att fröet undcr bra kottår rrriiste ha haft en gr-obarhct av rrinst 50 procent, t)'anuars blir plantbildningsfi!rmågan besr'årarrcle 1åg till firr-får'rg för 1örynglirl gsrcsulf atct. Som frangår varierar på så sätt chansen till fiamgång irrom vicla griirrser' Det är cndast i de klitratiskt bästa östra och sydöstra delarna lv orlrådet som 1öryngringsmetoden har förutsättningal- gc någorltlnda säkra lesultat Pnktiserat-man detl i otrl-ådcts r'åstra halva kan man i genomsnitt räkua mcd att nå fiam giing frårr rr-rindre än varannan gång till nästan alclrig. äriarionen i fråsa onl för1,neringsl,errigrrrlr, t år qir, riis d, rrsamlna ilrurn l{-.i teri av Nordslerige. På råhtlmusrnarker kan d:irför' nort our breddgrad 60 naturlig föryngring inte rckordmcnclerin inom de ca 40 prcr ccnt av skogsmarketr soll ligger i clel kär-rare delen av klimatintenallet. Här finns totelt ungc lir- sju miljoner bektar skog I restaureringisepokens inledningsskede var dct inte minst tillgängen till frötr-rid i dcu söuderhuggnl skoqcn sonr begriinsaclc möj ligheten att tjllgripa naturlig 1örrngring l r'årt fall skogsodlades därför arealmässigt något mcr än vad som siäh'för,vngr-ades på och 5}talen. Våra inventeringal visade att föryng ringsrcsultaten blev bättre dår rnan skogsodlat. Sår'ä1 tallandel som statnantal vat-högre når urrg.loqctr nårr rölrrinq.åltler' Undcr 6(ItaleL omarbetadc vi våra instrr.rktioner fiir naturlig fiirt'ngring mot såkrarc resul- L.rt i linje med dc senaste rönen. Samtidiqt sökte vi av besparingsskäl öka irndelen siälr' sådd varhclsl denna kunde föruses bli fram gång*srik. Vcrksamheten försköts clårför till de klinratiskt glnnsalrlnar-e delarna ar bolagct! I nrler den loliarrd, tiuarsperio 'kog.inrr-har. J, n l1rd5-74 bl-r den nalurligir lorrnqriltg-rr arealmässigt nästatr lika stor som skogs odlingen. FörvngringJsresultatet blev också - tack,iu-e den n!a inriktnitrgcn - i stort sett likr'ärdie-t netodertra ctnellan. SammantageL under hclir 0 årsperioden å1t{ör,vngrades '15 P1-ocenl, ellcr-ca hektm av de då upptagna hyggena fili figur l:) Från och med 1970 tirlets mitt valdc bolager att szrtsa på skou-sodling i ftl)l omfattning. Plantagetall och cr-rntorkr ineick nu j'år't idtellsivare skötselprogram. Hårigenorn bcgränsades naturlig förynping till tor.a cller skzrrpa tallruarker och i vissa fall till fuktiga eller våta växtlokaler. I sambarrd med kursomläggningerr kartlades alla kvarvarallde fveksalnma sjålr'lirr,vngringsobjekt. Scdan fröträdcn avverkats på dessa utlördes i stäl)et fullständiga kultr-rråtgärder. Detta ökade dcn årliga skogs- 179

6 odliugen under de Iirljande ilen så all ati:alen t.o.m. kor alt irlerstigu ar-calcrr för slrllarver'kning unclcr sarnrrlt ii r: Till LrLlsomläggning-cn bichnt också kt-aler p.,, r rlrr,rrr "' I rrr, r ll, rilu I,'r..:.'r,.,ti"rr icr-ksarrih c ter r rlred naturlig förlngr-ir r g kr lir erbetr,rllig-t mer- ri'el.virlning och upplir!rrirrg iirr skogsorlling. Nlllr llll'lsle ilid kuuna upptlicka ocll llu ir redo att inglipa cl.r.s. skogst)dla - onr sjrihför'urgp ingsresultatct irtc crkar bli (le1 :rf 'r([(la. a.l.1u.r ti,,rr.r,it l:itt:rti.' i r, r 'illr. blicka - och intriiff:lr nel sällan - diit rrau pliurlerill.!ln Ittcrligalc firktor rai clen besr'är-arxlc lirrclfiillnidgen :1r ltöttäcl. l)cssa lat' d,ra i111 lilharat:r, ofta gick cle helt till spillo. Unclcr- 80 tirlet gicl niigr:r liirhär-jatrclc slorrnfrilhrin--ar iivcr-norbotten. 'i tackade cl:i r'år' lr,l:q.rrri,irrr,rl;r'rtti r,rtc,' rer--i,,t.:rt. till mirrga indra - hndc nlilnlrärt rrccl fiötriiclsstiillrrirgrr.111 la rätt p:i. Dc störstlr bc kmrcn uppsto(l cliir <le llesta iiirtllid lirr-svtrrr nil illnan lirrlrrgr irr gspr ocesseu avslrttats. l)a bolcle man gir,etvis ingripl rned en kolrplelteranclc plarte init, rnen rcsnltatcn Lrlcv i stlillet inre s:illan "lralr'dara ' rutgskogat-. Over lag belann sig hcla storskogsbnlket i r.rrnllr,r.:rr.rri'rr...rrrrli4 I, rrrrgrtrr't t ' ' rt. liingl-c sli lockaucle sonr alle.natil på dc trcr pl-i) dukliva nrarkerna. L)cssutorn ral r'esullalen iblancl ncilslielcle. t.lnder 80-talct satsa(lc t.c. Dornänvelket sarrmanlugt 2ir0 nil joler kronor pli ctt il-oglarjr fijl efiersatta k:rlmat-kert lrrn LLd sakligcn i Norr-laltls inl:rnd. Httrttcldclcn atliitt des tc;. pl.interillg ar ticliglr e rnrckel drilig-a riltu.liea lijrrng-l ingzu. Lsil hrte Ireller'på anclr:r hiill siig clct sri bru rrl. Skogsstl'r-r:lser laer)orr. 1örde är'ligcn s.k. :"rterr'åxttaxelingal fiir- att konllollera hut- skogs ågar_u:r kiar'acle firrlngr-ingsar bctcl.ls I Gelorttg:icndc fick sjiih'sriclcielna s:imrc be tr g iirr slogsodlingen. -!'ör- en rkog sr'åt.ls:rns'!i ril{ rnccl rniingår'ig erl:r clrhct var (lcllir inle sa cgenclomligt. tr' r'er ksldr]ret rned Datur-lig för vrrgring kr'år'er- uppnriir-ksarrrhet och goda krurskapcr. Iiirrga sko;rsägat-c sakneclc oclr saknar tvr'år-r-:il i dag tillrrickligt skogsskölselkurrrrarrdc och dättnecl för-stiic'lse fi'i den natnr-lig:r för-r'nqrirtgens mii jlighctcr- och begr iinsning:u-..fau brukade iblirncl citcla dcn gamla skogisr isan ()m "Clr:lrrbamboli" sonr. belr:iflancle Iiirhirllanclct till llickor-. fiarnhrillcr-all:... (ltl hnn!-tl l))i tl.t hntt gti gthl. Dtl lir ju jiit l tll futl)gl tlvhc, sotn hiitur pnnshu,t(ht! tarl-... I)cu solr tainker ill]':'ind:1 li)r rrg aingsnrc t()alcu llliistc lriinlljgcrl var'a mecl- ' rcr, 'ir" rirl ' rtr.r. r crr,1, I ['ll:r,,1'. r.ri't-- r ar-. Rlirnd clessa br-ukadt'.jag un.lcr rniria för'e- 1:isningar- srilskilt LLppehirllr rnig vicl lirljanclcr - Det lig..ger-i clcn rnrinskliga rttulen illl r iljl flanhiive li anigiingar- och utt glr)nrrnlr cllcr för tr lingl niissl clanden. -'r'en om silnnolikllctcr irtt lrckas rned sjiihltirvnglilg i kån a klimatl:igcn lil litcn karr rnlm llllti(l lcta rlpp PlaLscr (l:ir (let r':ikal g:i br:r. Dessa lörelisas intc s:illan som bclis fiir' rrlcto(lels såker-het i hela omr'ådet. Ar' siiclana crcrnpel kuu clel okltnrige och okr-itiske. som illte inscr hur- hlisalclaltatl ellsamhetci i sj:iha lcr-kct lir, lirr-ictlas att lill:irnpa en ltr r ng iri11-steknik som harr sclllu e Ililr' anledling ångr':r.. tt rr'rrtki" r,,lr,'r",,,rrp].'r'-r,' rri.- 1r'ckacle s jälr'saclclel inncb:ir- ctr:i kost r.r,l.r,,lr r,' 1,:r l r.rpp,' r-.rtr.r t i,'rtiqr Dct kr-:ir s kur agc oclr lilurcllirgsklali för- 21tt trl s?i(1a11:l bcslut. HoPpct att illlt skall oldna sig - orr man bala llintar'litc till - är clct sista sorn llirnual lllaiul l lskilrl. larrgr,l.rli1.r.i,ilrlö r r rqr ir rg. rr rittrr:rr olr:itt clctta l'iren gliller i skogen. - hrte slillan vill rnan slitta likhctstcckel rrellarr ratrrrlig fiir-r,ng..r-ing och klalitetsskogsbrrrk. '[:1n lr or' :1ll sjåh,sådcler-ucnc r-cllt sctt lcclcr lill starn.ika finklislii-.-a bc riir',1 r lod (r rlitr. Lr f.'r,,rlr, t.rrr.issicr ge. de i gc[olrisnitt intc uppl]o till t:'ilare firlrrgringar' än skogsodling, n:ir-t om. 'ill man vttclligule fiir-blittr :r fr irrnliclsskogcns Llalitet gc'noru iikacl självsriclcl nliste nrelodcll kodce lreras lill markel dät-clcn l:irnpar-sig b:ist. lrt:rn sicllna lesl.iktioncr komrner en irkucl vcrksarrrhct i tiillel lrtl lccla till Lrpplonrst av betvd:rncle ar-calcr gles skog ar clzrlig llalitct rned nindre ivckacl tr liclsl:rgsb1:rnclrin g. f)en l::ira li l:ir-cle gcnorn ilen k:rn saurnian fattas sålrnda: 'cr-ks:rmhct rrrcc[ sj:ilrlirrlng 180

7 r-irr.r:, Lrär,cr skicklilter ocll trthltllis..hct :l silla utö'are ()ch Lirn i sli lall pl'r limpliga mar kelleda till Lrlomorclentiigl fin:l I esliltat Det giillcr tlär'iör illt ha kllrrt lör- siq vilka 1t)Irrtsätt ning?1r s()nr flltus. och lilkci lcklrik sor]r har fi;rutsåttnirr:iar' rtt lrclas. F.tt tillllcclsställrrnck: r-esullll niis vanlig*cl) erldirst..e11om en i ti(len Litdrafacn scrje av iit.l:,-iilclcr-avscd(la att etilblcr':r cllel bibchiilla ctt eltcrslt är'zrt liirl'nq r-ingsr-esrtltal (ligtrr 6:ii) {eu blkom evsilten iitt litir till sj åh liilur g..r-in14 liggcr ly'ärr jrrle sällan en irtrskan zrtt Lurdliklr tltgiftel och IJcsrär' i clct kol-ta PersPcklivet. Nl:rn bottser clzi lizirr irtt nttcla kostnadet och fiil lustcr ftirr cller sclrilac r.rllplrädcr. sås()lll: ökaclc Lr-ar' pii tillsrn - (hrirae av erkniug (lch trlrrlspolt - för-lolaclc fi ött-äc1 kost u(le1 1br alt rcpa.era nlissh'ckarlclell ökaclc r'ö jttitrgskostna cler Jiigr-c r irkes pr-oth Lktiort och itlte sållmt siirnre rirkeskvaiilet. Fj ällskogshr.rggnin gen Sorr r esrtltat ar dcu beil'ltrt:rrldc lllllllrviirds_ dcbaltcn blcr'fiiigatr om clc fj:illrliir-a skogarn;rs skirtsel litrtrte lirt- het:r disktlssioucr- li.o tlr' 80 tirler. lltitiker- lrrenl(lc att tr?'!llll-vglicsbnrkct rar- oliimpligt i 1lällrrrira slogal urccl kiil1 klinrill oclt tlt t-cslrltetcrl i1skl-li(kte 'lan pliiclclacle Iirr- rl t e lgårr.e,- t il1 sko gsbr-u ksfirr-rlcl sotl liknaclc gttttla ticler-s plockhugg rrirrl.rt rl.'r rrr,rtrrl'r.rrtd..rl l ' I lit ri"r rrrr'rr-rr' csril liinlisamlra (och rrrcklirlla) fiilrugr ings- Pfoccssef. Vlrcl stot-skog,.'sbr-uk auguir belann sig SCA i c r r,l.rtirt ttttrl.itrt 'ti',rr. B,,l rq, :,:.r.t"t.r alealet-fililln:ila skoq- sotn hadc bl Llkats erlligt nlo(ler'na prirlcipcr-i ättiortcletl. ri kllrlclc rjcl S0-talcts slrrt sc tillb:ika pi eu snat t '10 :il lang pcliod urde. r'ilkett ca 0 Plo(:elll av dessa skogar' liilvrtglats gellolrl tlakt)rrrggrring, hurlrclsakligen följd al br-:inning c-llcr rnat-k bi:r'cclning, siicld cllet planter-ing. Detr zrttclre sto.e ägaien ar' {iillllär-a skogar. Dotn:inet kct, drog ticligl rpp sil s k. skogso.llirlgs.e,.:ins' ör'cr r,ilkeu skogctt itlte br-ukadcs S(1, liksorrr prilatur skogsrigar-e, lillänp:lde alltså inle nagra så.i:ilra itrskt iinkllingar. reri{,mh ('1en. ir.s t,ng()unl(1 i liir-t fall låg i Jårntlarrcl och siidra Lapplancl, clir-gl-etrskogar d nrrlirr er: r' r11li. i.r.illir 'rt.l,,r., l:, rri. ritrr:. r" 't,rrt rrndcr i'llen i öka11dc utslräckning tog llånsvtr tilj ultrnna crfarenhetera ocll insikter ottl,rixlplatscns spcciella krar (jii klpitel 6). ''id siclan hiilav lick li dcssr-ltom ullder denna peritid på ullt er'fal cnllel al bllidningsutat skoi.r.'sbr-rtk ir'år tlzil)skog. Il tnclcl kon j urrll ur-sr,itcl:iu på ii(ltalct val liinsarnhetcrl s:i svag att li och andr-l siiktc trtveckla erl extcllsir, lbnr al skogsbrlrk i dessa tr-aktcr' Flär'l:ig vicl clcrrlir tid sonr n:rn s <Ie futsturrl.m för JiLlL ttiindiga hultunitltitlo ofta k[.ol öitr ltn. irt]t rittign t^'lt.ot uu den tirhtsftotluhlion sott en siitkln irt',teiting wrlfiit. 'ära strlllilnden itll lör-billiea sko,sdril'ten gick hand ihencl mcd skogsr,åtclstnr,nclighctcrrs, vilkett rnånadc orn att {iillbor-rrir skullc krttttta for.lsätta f:i inkomsler li:ir sin skog. 'j lansctzrdc ciär-iör en skogsbr-uksmctod sont tltiptes till lållskogshrtgg ning. I lzrl ittsllttlitiorr fiån år J967 s,igs art...r.,,1.-.,11.(".'l r':l rrrrr- rsf', t 'rr'.: c1" oranill-rin rrftencle lill Ltllag al en fiilhzlllandcris stor arrricl ar bcslåtdcrs vir'kcs 1i;rri(I. ( ttirge( fril clock ej göras lriilderc lir :r11 ett l)cslilxl rrred rtåcorllt de bibe haill.rl pllr(ltrk1 ionsliir rrr:iga kvar liirlrnas, i ttlr'sta lrancl bc'sticnclc ar besl:inclsrtllclcr riirlcn, tuerr ocksli ar rlt r ccklitrgsclugliga klerrer'c st:rrrrrrral ttpp lill r'r 7 tunr (l2.ri-17,i cur). Hug.e,.'niugsför'mctr sklrlle enclast lii brrrllivas: inoru slosr'atclszort'1 (och eentuelll r-)) (jfi frgur' li:5) i d:rlitl alslittnirr-..sl:iucrr på liisk eller- fttklig blibiir s.isl'p samt biiltle skogstlpcr- - i gr-an- ellct- barrbliurclskog mctl 1ör'inslag. Iilalt liinrpliga objckt r al olikrilc'ltig:l hirgliiges granskogrr pri goclat-tacie skogst?er- l.ik- :ildr-iga hotttogetra gt-attbestiiucl silnll rclla tall besteruci skullc undlikiis. I luckot-oclt pii dr-ir' rrirgsvligar solrl sl:rpats r-id avrerkuiugell skulle gr-litr l)laiter as sottt kotrlplettcr ittg 181

8 R.tuIIe.!1, raiiiln{rh tt{!.,ilt{.jrii.i.tt t!?l?ftt. I i åt: 19 ). Demonstrationsobjekt lalrles ut och berijlcl personal pii fiirvaltnir galna drillades i siir'äl val av objekt som pl:rncring. samt desstllom i clct plaklisla genomlör-anclct ar! rillskogsh Lrggning. Fr-anr till rrit ten ar'7(ltalct an,cr-kacles cil ij 0(10 hcktar- p:i avsett vis. Drirclicr ar'br iits lerksanrhctcri. Utfar(la Lrpplöljning:u- r'isacic niinrligen att rnt'toclcn sorn relkade tillrrrlrrl1, 1'.r.lrrrh,'r,ler-l.r,l, l,'rn rit.rt rrr',r' stora praktiska ploblelr rlle ipraktikcn. Bc spar ingsniten haclc gjor-t oss ö'er'oplirl istiskir. Visserligen kunclc rlari tirrrra objekt cl:ir nlctoden lelledc hn ilnmtiden liir sig. rrretr motsatscll lar alltfilrr anlig. Inonl av 'erlrli q.trrrl', rrr.r l.,rrr'.,'[t.r, tt.rr.eratr nt, t inlrilat mosnik rrcci hlinstrr till clc in.u,.'åencle rlalklrpelna, liksom till skogcns kamkllir, än vircl r i h:rcle liinrtsctt. 'scliircla clclar av objektcn bordc cliir tilrl ha ku)lirelals. 'irkesuttagcn redderad. ocksii iitt bli lör sbtll. Det sollr lltcrstocl val iblancl cndast bcclriirlig:r bcstlin(lsrcstcr. Nlaskiuenr.l ols:rkacle slador på c1c klar- Lyckade 54".L Acceptab a lvl sslyckade 7"i 99; 12"/" 2"/" 50% Löv 28./. 0o/o Gran lligtr 1):1. 'l illsliindl rir i!0 1t) rit gnthl u ngltoslt;.nn ul4åaxtxlil li'r n l lltkt.n tri t n g i fl ti l bt iitrt :hog uruln åtxn 19(t O7" Tal t8?

9 t.;ultat at. ljällskogjtlqgting!å 60 IaLt fibn rul.,iul gk ltnnl)l nlo'ingisltllcl a1t 70 t.ll?t (i nni.. tordt)iisl till.ll i)1u, tn:0a n ii.h., autttli 1L)89 låmnacle tt ädcrt. Och ile utsatt?l granplantor sonr lyckades ö'er-ieva ismitluckor och pii stickvägal Bar illte intrl'ck att trjvas m('d lilh'ar-on FÄrrölerr m-,1 lj.ill.log.hugerring gat n" en n,vttig men d-vrkirpt låxa. Skogsbrttk skali beclrivas rned bcpriivadc, såkra rrlelodet-. f)el mad sllar-ar in i clet korta perspektivet kan kosta sk-jorral i ett scnare skede llrder-dettiljaude 15 åren saneradcs hurtlc'ldelen av lrealcrna scrrom markbercdning, ofta plirjrring, och plantering, intc luillst rned.onf()rlatall. Pr^ocesscr't blev tttödosarri, tv under denna pcriod lar bolag-cts lesursef 1'öt- skoqsr'ål-clen.irda attsträrtqd.t irrrill l,r ittnine.qr'inw rr. Då r'ar i stiillet fi ameåugarna dcslo sti)r-re - sär-skilt under den scnare dclen ar' 40-års- Pcrioden - där ri tillämpllt lrakthtrggnidg följcl av firllstärrdiga kultur'åtgiir-clcr: För' att skafll firkta i den påeående miliöclebatten tenorlfr)r'de.irigrnästarcn Ollc Strandbcrg rrndcr- liren 1!)!) 90 en urrgskogsilrventering irlour llolagcls 1lällskogsinnelrav friin nordligast e Hiir jedalcrr lill söclra dclcn av Lapplancl. L)cn ottrflttadc I0-'10 år g-arnja ttngskogal sorn rrll()llars slump,is uf v,ira register-. De var-alltsli anlagcla fr:in 40 taler ti11 70-ralets slul. Totalt Ltppsiiktcs I16 objekt. Dessa ut1ijo.de crr lrcdjcdel al bolag..ets rrngskogsbest:incl irltittt otnr-ziclct. Efter beclönrningat- och stiiclrnåttlitrglrt' klassa<les 4 procc'nt a! obicklerl stltti h ckadc.!) sorn acccptabla ocll l soln ttlissllckadc. Hriri ingick då eu grlpp iildr-e sji'rlvfirt-r'trgritrqar rnm q,rrrd:rlirl. r qt rtrl,l rrr', Iirrirrrr'r var 60 procent lvckade, 2 ircccptablir och 17 missltckacle. N{otslarande föl lallpl:irter illgzn v:rr 5,1 pt-oceut llckacle, 7 ltccept:lbla och I nissh'ckade. I illäggas birr-!1tt 2ilgcl i1..ått hå1 t åt en hcl del ta)lpl:rnteringlrr sottt rllecl ticlcn blivit blar.rdskogar med ett or cleutligt insl:rg ar g-r-an och Jiir. Av contortapl:rntcrin gat-un, sorn ttpptt iidclc i rrnclcrsiikningsperiodcus sllttlits. llecliitldes 7,1 p.occlt som lvckade, 16 soltl acceptabla och l0 som rrisshckircle. lnvctrtelirlgcrt iriste uppmär'ks:imheten pli rnat kbc h arl cllil getl s stor-a bct,delse. Speciellt lrvggesplöjrringartta hadc gilit upphol till ltckadc ttrrgskogrtr ' Strancibergs itrventeringirl bestukle att ell tr-akrhlggcsbruk r-ått anpassat - krrrtcle bc drilas ft-amgiingsrikt i det hiir rrktrrcllrr fliill lär-a orlrådet. Däretlot hacle clct slorskaliga fö.siikct rled {laillskoashrtggrring lisrrt sig stöta på irlh'ar-ligr lillkor takommirtrclen sår'ril biolo giskt sorr drifisrriissigt. Inom clcl fiålhrrirr om rådct är lokalbetirlknirrgen - b:icle plival och genom :rjlrnäunitt gat-na - betlclelscfulla skogsrigirre. Skogsbruk och nät-aligglndc lerksarrr heter air likti{1l firr-bvgclernas fi-arrrt icl Ert allrnär'r tillämpning av skogsbntk, crlligt clen modell sotn vi ritrclel en pcriocl pr-ör'acle, kart på godt gruncler befaras lecla till ett skogstillstlincl ar, sarnrna kirraktät- sorll känncteckdade b)åclningsepoken, innebärrtrdc l:ig och urincler llildig r,ilkesavk:rstnine. IU

10 18,1