Svensk skogsindustri och svenskt skogsbruk under efterkrigstiden,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk skogsindustri och svenskt skogsbruk under efterkrigstiden, 1950-1990"

Transkript

1 Svensk skogsindustri och svenskt skogsbruk under efterkrigstiden, au Ronny Petter.tson Dcn fö!ande fiarnställningen beskriver någr:r lrnvr,rdlinjer i skogsnäringcns utveckling uncler^ tiden Dess sr4ie är att gc en allmän oricntering om händelseförloppen på tle områden: skogsindustrin, skogsbruket ocir skogslagstilininucn. Där'Lil) skildlas några ch-ag i SCA:s ulveckling under motsvalande pet-iod och bcskrivs faselna i dcn rllnånna ekouorrriska unccklingen i Sr,erig-c unciet- efterkrigsticlen. Dcn anger dälmed några bledare sammanhang och kronologiska ramar- för^ Stig Hagncrs skilclring av dct nolrlåndska skogs brukets omvanclling under eftcrkrigstide n. Allmän ekonomisk utveckling Från slutet ar'19,10 talet och iam till böiar a\ 1970-talel var <len ekonontiska tillvåxtcn hög i heia r,iisnrirlden. En stor dcl ar, den snabba tilh'åxtcn för'klalas ar, att världshandeln expanderade sonr aldrig 1ön-, bland lnu?lt lill ftrjjd av internationclla ör'erenskotlulclset- orn cn monetär or-dning- och sånlta tullar Stor bc n'delse hade också genombrottct för'en rad samrnankopplzrclc industrigrenar-, inriktade på llr,i\.prljjllkli,rrr rr rrrtal tiga k,'rr.rttrrtiud. r,aroq inklusile bilar och fl,vgplarr, pii grundlal rv trrng industri son jät-u-, stål, liol- och cerrcntirrdustli. Basiudustt-ierna bicl-og också till rtt bygga ripp infr-astmktur-cn i krigshar lilda c (. nlr er. 'rr Seclan orrrstälhrittgspr-oblernen efier krigs slutet klar-ats ar, började tillväxtcu ur lart i Slcrige oclr sir-skilt dct tidiga 1960 urlet Lrtrnii.ktes av Drycket snabb tillr,:ixt. Brccla lagcr ar, bcfcrlkningen kunde fir tillgång till masskor.umli,,n, n5 l,, drlar. Lrr r,r11 er1,,rn.iorr* kr-aftel verkacle i den slcnska ekoltotnin mcd I'ili.rrrerr o, l,lerr.rllrrrirrrrr el klrifi, rllrgcrr\nln 1vå centr-ala inslag. I spår'en av dessa ökade vågbyggaudet och biltransporterna flck allt sti;rrc bctvdelse, r,arudistributiorrcrr ornvancllades, bostadsbyggauclet ökade kraftigt och hushållen moclerniserades i och med det stora gertotttbrottet för clcklrisk Lrlmstning.. i hennen. Snzrbb tilhäxt i dct santlacle pr-oduktions resrrltatet innebar intc att ckodorrrins olika nåringsgrcur- r'äxle i rurgefät samma takt- Stora skillnadcr förelåg säväl,. ellan sotn inom dessa. Jorclbrukct och skogsbrttket upp lisade lårrgsarn tillliixt och minskadc sorn andel al br-uttonationalproclulten. Inom inclttstt-i sektorn var gni'industrin, mctallilrdlrstrin, velkst:rclsindusb jl sad)l rn:lssa- och p:rppclsiuduslrin sär-skilt exp:rlsila, r'nedan tillr'äxtcn r,ar blvgsarn inonr lilsmcclclsidduslfin, textil och koulektiorrsindustr-in samt sko och läderindustrin. Dct var liirhållandevis tcknikinledsiva delbranscher sorn till stor-del bar upp erpansionen. säsoui mlskirtinclustl-in, bilinclus tr-in. den elektrotekniska indtrstrirr och vansinclustrid. Förskj utn in gar-na inom induslriseklor-n återspeel:rcle tjll stor- del 1örändrirrgar' i mar-knadsbeting-clscr och cftcrfiågans utveck ling, intc lliilrsl på lltrikeshancielns otnr'åtle. Expolten och impor-ten ökade mt'ckct kr-af tig-t fi-år.r slutet a\' lg4gtalct och fi arn till börjtn iu 1970-ta1ct. Orrrliillden blev allt liktig:rre för'svensk ekonomi necl \''åsteuropa som dett liämsta expor-t- och importntlrrknaden. IDom exportcu skcclcle förändringar son spegladc 361

2 o lrun!l)t))l t/1) li;st! hiil ni ultd hotlt'ti)19 i Luful en intcrlrationell arl)e1slördchljrlg stadd i srrabb 1'ör?in(l.ine. Ilnlzu ols och billig:l rnass pr-ocirrceradc prcdukters arldel a! cxporlell rninskatle meclar srilskiit vcr ksladsillcltlslr ins andel ökacle. Redan tltrder I960 talet birr-iaclc: trvcket firir clen för-lirtch aclc irttell:rtionclla ar:bcts1örclchrir r gen bli krirtrbart för-clen tracli tioncllir r'år'ar-uind us lliu och de gr.enar som Loncent cracle sig på bil1ig massprocluktiotr. Hiirtlnancic koukurrcns tttötte inolr j:ilrt- ocll stålidclllsllin satrtt iiveu inor'tl tlassa och papper-silrdustlin. UtlccLliugctt i Srelige gick isarnlr]:r riktning sotti i ovriga V:istcLrrtlP:1, li än allt nriuclre till alll ner ktttrskapsiutcrtsir' produktiort. Ircrioclen av ckorrotniskt ttppsliug oclr sarllhållsekodornisk stabililet närdracle sig sitt sllrl r-cclan vid utgtingen av 19(i0 talct. Tlclliga teckei l)ö] jilde clå suras pii :rll slcnsk itrdttstri förloraclc ut:u k tttourlands. Krisstrlptottl ttpptr-:iclcle ocksi i clen inlet-naticutelll ekonorrril lcclarr fijre cletr fiista oljclit-isctt '1. i filrm al slilgnelanclc tillriixt, saurmzurblotl lirtdet r':istliga nollctiir-a s:rrnalbelct, irtflatiolt oclr srigauclc arbe:tslirshct. Oljekrisen följdes sedar rv en cljlrp lligkonjrrnktrtr ttrecl starka ilslag al starlkl urorttr ll clli ng inorrt cle gatr_rll basin clustr-ic r-n a. Svcrigc fii-sökte klar':r sig 'rrrrl,rrr k,,l.r Lr, rr\errr,r.r\ rlj-lri.err q, rr," r den s.k. överbn'ggrtingspolitikctr tuen ch-ebbaclcs av ed koslnaclsexplosion trred surrkl sti q,rtr,lr l,' rel,,.tr,.r,le, l\',\lrr'rl\\lfgrilr-/ rr'r lcclcle ti11 firllolacle e\portandelar ocll rlllöstc cu djup inclustriklis tticd bixjan l!)76 H:irdast cl :rbbacles rarlsitr(lrtsl.ill s:rmt gr^ttr',.järrt och sr å lin.llrsl aie rna. 3{i2

3 Ä,crr nassabruken mi;tte sloia sr'åriglretcr'!l-rtritgärder-r'ra blc\: crl serie devalveriugal för att åter-ställa den svcnska industl^ins koll kurrcrrsklaft och stalliga åtgårder för-rtt rnildra de värsta skade\,crktrin garnzr. Krisbranscherna kom crncllertid rnot slutct av 1970 talet att snabbt omstnrkturcr-ils genom specialiscri g, lt.r rrrrt lna,lerr. m.,jlrgherer. lc,ttcenltltttor och rationalisering av procluklionen Den kraliisa dcvirlveringen l9ll2 och clerr internationella konjunktur-uppguingen med start 1983 lcdde sedan till minskad arbetslöshet och stigancic vitrster-i irtdrrstrin saultidigt soln de stola buclget och bvtesbalansr.tntlel skottelr 1ör'slanD. Mot slutet zrv 1980-talct gjorcle sig problcm på n1'tt gällande rrccl inflatiou och tccken på ör'erhettning. I början irv 1990-talet skcdcle intcrnalionellt en snabb vinclnirg liån inflirtion och ijlerhettrring till recessiorr och deflation. L)cn svenska ckonornin cl-abbades mycket håt-t, nted bankkrisel och stora kreditlörlustet ftrr affår^sbankcr-na sorn det nrest spektakulzira inslagct i clet ticliga 19g0t:rlets k1is. Den sr,crrska ekonornins storii problelr-r fi ån 1970 och liam till rnittcrt av 1990 talet måstc sättas is:rrnbancl rrecl clen ir-rternationella ekononins ornvandling, fiämst rned att cn kris ch-alrbacle den inchrstri sorn bnr-it ttpp hiisi eko nomisk tillväxt undcl ett tidigare skcc'le. En allt större irrrclcl a! clcn tirngzr industrin och den cukla konsumlionsvaruindustin kom att förläggas till låglölelånder-. I stållet \'åxte en högteknologisk, mer clifterenticr ird och kurtdoricnleracl incltrtri frard icle gantjir inclustrilänclcrn a. Nlirrsklingen i tilh'äxttakt blev kr-tfiigarc i Svcrige lirr i m:inga audr-a inclustrilzitrdet Dctta betldcr crneller-ticl inte att den svenska jndustrin allmänt gick dirligt ullcler ta1et. För^etagens produktiolr ökadc, men öknirrgjen skedde till stor del i utlandet. Szirskilt under senare clclen av 1980-talet vll de svenska före tai:crrs direktiuvesteringar utomlancls myckel slora. Liksoru i arrdra delar ar' \'iislt'tlropa skedcle ocksri en omst:illning i riktning mot alltmcl kunskapsintensi\, och flcxiblar-e pr-oduklion. med telckommrtnikirtioncr och likc mcclelstillvcrkning i spetsen. Skogsindustrins utveckling Skogsplodtrkter har- uncler- lång tid lral't ar' qörandc betvclclse för Sledges internrrtjonella konkurrensklaft. Ert bet\'claude export av sigade trär'ulor ekrblcrades undcr I [l00t:tlet.,,-l r.d.rn rr'rt lx{;0 l',irr,'rde mrr.itr rrr tr-cdjedel a! l:tnclets expotlinkomster' ll-äd skog-sinclustr-in. Den anclclcrt ökade seclan till strax örcr,10 proccrrt vid mitten zn l890 talel, då sågvcrksindustr-ins expansion krtlmineradc. Ett avgör-ande steg i dct industt-iella r-tt n,vttjzrndet av skogsrå\'a1-an tolls i.).h m{.1,lt drr rr;fibrrh.i\er,idr I I r.,\.,r lill\ ( t Lt t irrget r it'tt c' cluccrades i siutet a\' 1850 talel. Proclttktion och export av triiniassa r'åxte snabbl secl:ur cle n1:r kemiska rneloderna fiir att liigör'a cellu losan inlloduccrats kling Flån mitten ar' leggtalet och lrarrr till första vzirldskrig*cts Lrtbrull äkr,h pr',',lrrlriorr.rllrrnerr trr, r lrr tiu gårrger'. Eftersorn c\po.1en a\, trailrlr or sallrtjdig..t stagncrade ö\'crtog m:lssa och pappersindu-.lin nii\.rrin(lrt.rlitr. rnll snm.lör.le, \p,'rtör ledan Den storir expansiolell för massa- och papper-sindrtstr-in korl emellertid ille l'örriiu undct- tttellankrigstiden, cl:i PrG dtrktionsktpirciteten sntbbl unidgrdes ocl-l cxporten ökzrcle met-än trc gånger XIol slutet av M30 talet svaraclc rttassaindustr-in 1ör rttnt elt fcrntedel ar, laldels saml:rcle exportirlkolrstcr-. Också pappclsirrdlrsttin trppvis:rde snabb ljlhårt undel rnellankr-igslideu och svaraclc föl' uppemot cn lioudel a! exportinkonsterlla Triir,alrrindustrins andel huclc rninskat sedan slrrret av l8(x) talet och \'ar i milten av lalet ca 15 pr-occut. SkogsinclustLjlt svzrrade sarnlnanlagt fiir borterdot hällicn ;rv lattdcls export'är'clc. Tvngclpunkten i skogsitrclustrin försköts från procltlktiou ru'sågacle lzrrol till massaprocltrktiou och därefter- kom pappcrstilh,erkning- all betycla allt rner9 I birrja[ ar 1950-ta1ct var skogsiu<hrstt-in fortfarande cien vikligaste enskilcla cxportnäringen och svarade 1'ör'15 procent ltv export inkomsterna, en:1ndel som scdan sjiink kraf: tigt till 24 procent i biirjlllr av 1970 tillet trots att produktiorren ökadc. Framfirr allt mins kade anclelar-n:r fijr rrär'arol och pappers rdassa, medan papper och pappersvarol LrPP-

4 \isa(le en mcr stabil andel. \'hssirerportetts t_cla tila bct\'(lelse minskacle ioch nrccl all ell r ji rr ncle :nclel rl\' nlassan viclaleliilidlaclcs till PlPper inrinr larrcle't. Skogsinc'lLtslrirts roll sortr lcclnncie expor-tin cl us I.i i)\citogs tr li itnst lcr_kstadsinchrstr-in. sorrr v:ixte strabb:le ätr sk( )gsindlrsl rin och slala(le liir-niistatr lliillien.rr Lrrr,., r. c\l,.ttilkl,rr.ti r ti,l ttt-t.rr":, rr,'r 1981!talet. Drir-crnot behö11 skogsindtrstt itt sitr.r;illrrirrg.,,rr. ljrr,lcl. lr.rrn.lt r(ll',c\l,"lläl och fi-iirnste biclt agsgivru e till bvtcsb:rlansel. Skogsinclustlins nettoc\por t rtpp-..ick 1990 till 53 nriljar-dcr- k onor, rdcclart netloel.portctt a\'!clkstldsltroclulitcr sarltnt?r år vitr crl(l:tsl ()rnkring T rrri!alder kr'ottot, tlots illl exportcu ar dr...' Ir,,,lrrL, r \.r,,\'\r r-t.l ' r(,rrr.'r skogspr-oclr Lkter'..\nch-a r lillclskr-iget lar cu Prii\ringar-llas ti(l för' srensl< sliogsirrcirtstri. clii cxpor1en h:rstig..t sjonk till omkr-iug hiiliien zu f<rr kr igslrir'åu. Statliga ingr-epp i harrcleld gjotclc sc(iart it11 Lllr cckliugen omc.lclbar 1 r:flei kt-ig..ct gick 1ilrgs:rlrrllilrrcuirr fcit aucit-n irtcluslrigaenar. llillsollc_ r irg-rrr-. lever:ursplikl och krotirt irtgar levcle kver-. fijl slir'äl ht:tntuarlrar krr?lalen solrr expoalell. \'lcn plocluktionen ökzrdc tr ots detta och rtrrll Mi0 ir,cltr-rillucle ploclttktiort och erpor-t liitkrigstidens nilicr. Flan bör-jarr ar l!15(ltnlct och h arr jll l rritten ar' M6(lt:rlet stcg scclatr slogsindustlins tolill:1 pl ().lu ktiorrs\ oh m lrcd n:ira:l llr!.ent pcr-rir. rilket 1ag rrngcflir i nirå nred tillviixtcn irom iuclrtstt-iseltonr s()m hclllct. Svensk industli Jradc ctt glrtrrlcl positiou kriug 1950 och upplelde en I'örstl \lrll e\- pansiorr i sitmbancl nrecl T(o t i'nkotrj ltrtll trle tr l,'-'r, ll,:'..,'rrr l,,1,1, rrll l.'.ris.' prr.. -g rirgar pii dc svensla basniirilgalnas ptoclul tcr. Slor?1 anlligglingsinlcstct'irtgar gjor-dcs mccl hjlilp ar dc vinstcr s()nr skap:rclcs lntder' clenna hiigkolj Lrttkllll. l'iri'strt hålltun a\ l!)50 tllet \ar i ckorrorniskt hiiuscctrclc litckct llckat lil slogsindustt ius clel. Lludct- r'eslert al år'tionclct nrirltc ernellcrticl cle notclislia ptcr clucclltcr'la en alll star'lare kouklttrcrts ivlist_ errlopa. Sliogsinchrstrins kostlla.lsnilzicr r ar' bcsl':iriur(le hirga i Kole'aloujunlittrr-erts kirllattcn ()ch konkrtr-rcrisetr fi_iill clc ttlrtclaireti kansk:r massayrrrrdlrccntcllla lrär'clnarle. Sleli ge l', I Li rrr:r '111 l,,l. r',le roll.orrr rrr''.sr.rp,,t ti till K.ln:rcla. Tlilatntnat-litltdcrt käuuctecknade! al iivcl uti)rrd fi lir elportllin(lelna i lirr' hallandc till impor-tlzinc'lcrrras inkirpsnröjlig- Ireter och tni\'al.tprisc.na litctslållcles intc till l!)il ;i s nir'ir liirrårr islrrtet ai l96f]-t:rlet. Slrrr elksindustrin Urclel inclustr-ialisnrens grtlclilclct l9s vai r olr mtilh lixl o(h ProchilitivitctsiilDing intc lika snzrbb inom sugler ksilrhlstrin sorn i mrlss:r oclr pirppel sindustlin. Sig erlsiuclustr-ir r fbltsnttc cnrcllcr tid ali \':ira al erurrdl:iggirndc r,( t\,111.- li, 'I rr rrr rr.l. 'l n-.rr:irirrq, rr. r.rrer:kling. L)c biidl glenat-tlt al skogsitrclttstt-itt dclar oliast pii luirararr fi l'ir s:1mn1e ti:rcl och å1- tllir'1irr bcr oercle at t':tlundt-ils ltet alningsförrn:iga. Nlassarecl ir- till bcnclaudc del en bi pr-odrrkt. dcls liiiu shlllu elliritry,..ar'. clcls liått pr-othlktion al sligaclc rirror-. lindast vicl glllring- air rnassa\'.d huvuclptothlktert. Samtidigt :il siig'r clksin cl r rstr-in vilitil3 för skogsbt-ukcts ekonomi. cfter'sortr skogsligllluas l()lnello till sta)r stil dclcn korrrrrcr fiålr srigvelkcn. FIöga aml)itioler_ inom sliogsr':ir-rlen kan bar-r lrppr':iuhillas oln!liglcrksindustrirrs linrsanhet ätuigor'lrurcla gocl. Iin lltbbnittg^ al billansell lricll?11 ale båcllr glcrrar'nir al sk()gsilldtlslrirl liirsärtcr skogsbnlket i stora svriligheler-.ll.\r'en orrr k()nsln r l lion s Lll eckl ingcrr ltit t r_:1-!ar()l_ inle rlrr' lik:r erp:rusir soln lijr an(lla slogspr-ocluktcr. Lrpprisadc tr-iivarlrkonslrmtiorer i dc culopcilll ar'ttäurat l:iutlcrrr l err tr-cnchl iissi g ste g-t-itt g- rrr r cler efi e rkli g-stidcr r. Unclcl l-970-telct irliits crrcllelticl clcnnir lrend nrc(l slllr'll Drinskadc idll)( )11\ ol\lrcr un.ler scnarc hällier al alti()ndct. Produk tiollen r1\'sirga(lc \iuor ök:rcle {iin ca 6,5 rniljoncr nr'l :il l!)50 till cn topp pri 11 miljouct- ttt3 uncler högkorrjrrrrktrrlar-ct 197?'. Siigvetkcns prorlrrkl it-ri kulrninelacle eurellcr-ticl i och mcd r å\'arlrl)oomcn med cn lulclel stlrk lagcr-spckrtlltion på srigadc rar'or'. D:irelicl sjönk pro(tuktiolrer cl anratiskt till err nilli lurrt 1J nriljonel lrii pcr lir (rrdcl- l'itcl stodcr :rl 1970 tillet oah stör.e dclcn av l!),s(l telct.,\'clr cxpollen ök:rclc lr-lrn lill l!)7:" (9,'1 rniljoner- nril) fi'i att cllir-cltcl sjurrkzr till crr :16,r

5 1,, 1r, rrir,r I'r ri 7 trrrlj,,rrcr " Pr Lrr. F\p',r I andclcn lrlg liarn till uittctt uv l!17(!talet rrccl l:igla unduntag rlellan 50 och 60 Procenl. Tillbak:rgineen fi-iin oclt nrecl l!)70 talcts rrritt 1ör- s:igrer Lsindustrin, oclr hel:r trär'atuiucltt strin. bclirrgldes till stor ([el :1\ :1ll b\ggnacls inr'estcr-iugar nr minskaclc rliselrtligt, i sår':il Slerigc sorrr hcll r åstr'ät lclcn. I ligkonjnnktur-crr efiel den firrst:r ol.jckriscrr cb-abbades s:igler-kcn ilrtc bara er-mitrskat bvg gandc utalr ocks:i av star-kt stjsllrde lilttlrerlrliser', r'ill<ct förs:im.ade dclas koukturenskraii och ledclc till rnilskade andelar a\'(:lerl \'äsrcur()jiciskr marknadcrl rllder M7(lta1ct. Nhclet till följcl ar devaheringatna i birtjul ar 198{l talet öknclc scclari rriulknaclsaudelarna. Först unclcr' 1990-talet uppniiclclcs och ijlet- 1r-åflacles clcrr prodlrktions ocll cxporlrli\2i sorrr lrlcle giillt unclcr-1970-tllets lirlsra år'lr-ii \'alucxpoflens svalighcter_ rrncler' andra hlilf tcn ar 197(ltalet :h stor-a clclar ar l!)s0-talet girl upphor Lill str:i\:1nden att öka e\porlen al r'l de r-c lirr-:irl lerle n ä\ :uor. Dctta lcclclc i ftilst:r lrarrcl till ökacl c\polt l\'ltvrl:rcle latot-. lutr-cs sct okaclc ocks:i lijr att lirnn ar sritlnirg på nln marknaclcr utanfir' \rästertropa. fhdel hcla pcr-iocler I9r-r p:igick err strlrktlur'iri.rnaliserin{r ilonr sågletksiudu strin. L)cn ckorrorrisl:i och tcllriska r.rtrecllirrsen Lrnclel M!r0 och Mtli(ltalen g..joldc att srna ocll ar be tskrafi sklir':rnclc siuryelk bler' olönsemlna. -L,tt stor t anl:11 srrii sägr clk latles rrccl. snrå slielcrk bvggcles on till störrc ocll stola srigelk nrblggcles. År- 1!)ir0 flnns niigot Iler- än siigrerk rrccl cn tolalpr ()dukliolr orri (i.{) rlil.jcincl nrjr. Ar I97ll haclc arrt:rlel nirsk:rt rill sliglell och totalpt-oclrrktioncr ölill till l l),3 niil.jolcr rn3. Tvng..clprtnli ren i plocltrktiorten föt-sköts ocksii rtrol siidtn Svclige. ()irtalarrcls arclel al totalptocltlltioncrr ökircle flliu 29 proccrl 1950 tiil'15 pt-o cenf l {17.1. rncrlirlr No r'lancls all(lel mi sladc fi iirr 3-9 procent till 29 pr-ocent. Produ litior r sn eclgline cn uriclct andla h:ill tc'rr ar I97(ltalct lcclcle i kombinetiotr ttrecl snabb tclorisk Lrlveckling till att fi arnfiil allt rrindre siglcrk s1r)gs trt. Antitlct clrllete. inolr br-ausclien hah'ct-adcs rrrell:rn l!)70 oclr 1932 mcdall lie r ornsnirtskapacite ten stcg nccl 80 ProceDt. Sli$erk rnecl en a lig kapacitct orn l r\t J r,rir rr,..rj.',lr.rr.r.r.rr.r,l. irnirrcrr.rr l1)lj0 trllct för hela!)7 proccnt:tl dcl sanrl:1de pr-ocluktion men Lrlgjor(le bar-a 20 pt-occrtt lr alllillel enhctcr-. Trenden att cn allt störr-e clel ar' pt-oclltk tiodcn koncentrcladcs till stora crheler lbrt sattc rllr(lcl l!l!)(ltalet. I mittcn ar iirliondet sr:rr:rcle 306 sllererk. sonr årligen pt-ocluccmr' rner iin ir 000 nrll srigacl \ar a, fö. ch\gt 08 prc) ccdt a\ del] lotala pr-oduktioncrr. l)e slörasln s:ref'cl_kcrls alrclel ar procinktioncn irkaclc rnar'- k:rrr unclcr fiirsta lriilften :rr l!l!)(ltalet. Stor lcksklassel mll öl<acle sin andel iian 2-1 pr-occnt til1 drrgt ltl procent nr pro chrktionen. Stirlst irkniug lrppris:rcle storleks klasscu ilcl i m3. it an cltlg..t 27 procent al produktionerr till dr \gl 3fl p.ocent..\ren om n:igr-a icrkligt stora tekniska gcuollbroll inte skeclclc inonr srigrelksindtt str-in uddel efie.kr-igsticlcn. 1()ln bch(llrn.le 1i)rbzittl-ilrgar lill stånd genoll ökacl mckarrisering och autor r litliser'ir lg. Timmerhautclillllcrl r.rrr,,rr.rli.e :r,1,. t, tr,'ul : tl,l.rrr.r.i,'rr..',rtc lilrgclr ir\ säglirnret ullördcs i lanclsor telingstetl rrr,,l lr.,-r rrr.l,'rri'.r."1 '" lr,rrt 'trr ti.r' l.il.l ar-bctsgiurg. Sor rclc clchr ir gell rll!ecklacics slrc(essi\'1 nrot hi)gr-c pr-ocllrktivitet och preci sion. \\a tckliker' inlr'oclttcerriales i ()cli ll)cd iltl re(ilrcerarc och autorttatlartlrerk tog.-s i br-uk. Tolkningcn ar cle siiglde lr'å\'alorna lirr- :irclr':rcles viclar-c cllastiskt gerortr övergång.. till artificiell torkninn.. och stora liarrstcg gioldes i liaea rirr iilkets ior-dningstiillanclc firr' lere-.:1ns: lin!i(lsorlcr irg blr'\ :rllt ranlig-are, paketerr press:iclcs. bardlcles ().h ernballe.rclcs. Llt r t'c Llingen resultcr-a(lc i crr bctvtlligt hojcl pro cluktilitct llcn åsladkom inte niigou cgentlig lirlbättr-irig- i r?i\ lllur1n\11jandet. Siig erksind stlid haclc liittge slörre delcn av sin pro(lrrktion idom ett standar_clsorlirnent. \\( riq, \:rt \..r, rrrnl'.'. st,,r.t.r l, rr'r: rttu.r cn blrllrrissis, låglirr-ricllacl r-ulalr till brsg och snickcliiricilrstfi och lal cl:ir-tnccl star-l1 trrsatt fa). loflsiktiga sr':irrgrriuglu i efieriiigarr och för' konkrrn_cnstr_r'ck filirr l:inder mccl 1:igr-c nivalr.rkost nade r, r'ilket gjorclc clel s\':irt :rrl Lrppl-:itthiilla en 1ångsiktiu lirdsarttltet. 36i

6 Nlassa- och pappet-siuclttstrirt bcfatln sig i crr liknande 5iluetiolr rneu tog sig.' (lr dcrl :iellolr alt suc.essilt ilka l iinicll il gsgraclen. Siig'r'clksinciustlins svaf.ll och splittr-adc stnrkllrt- giot-cle.,r',t, rr larrlc lr,r,l..r.'r..rrr r r.io r r r ', i t r r., t i,, r r, tt. Inr-iktniugcu pri 1ågltrr-iiclhcle mrol lriittgtlc sammall rdecl ctt clistt_illutiorlsslllllitul solll L:inne '.kllildes a\ alt alet fiut]rs ett t_ad olila rlcllanlt'cl lncllan sieaerk och sltrtirn\'ändltre I'ii trär'lr.llnar-kiaden iurrs längc ell stol t :rnt:tl slrå produccrrlel sour sillcle pii crt Iiirldsrnar-knad med miursll sma slutanviitlclat-c F.n sirclan markdlcl bchiilcic ett mcll:trllecl soltt il ggclc Lrpp clct sorlime llt soll liil-llruliulla clielfiiigadc. Sagler-ken kuuclc tlå konccrrtr-cra si.e,.' pii llt skal1a tlirata oclt eflektilt sönrler-clell clen till plank oclr br'åd()r utiur illl behiila bcklnt-l sig siir-skilt nrvclel ol11 \'llr'1 dcssr loh.. r'iigcrr eller lllcl cle skullc' ln\'ålldas lill. Urrclel I1)70 ulel äuclt-acles etllcllcr tid lic lingclscr na lirt- siigrerkens velksatllllcl. De Ll-r.r,,r ', cl, r..rlrrr., rl;'r(1,. i.rgrrllrrl,l'-r och fick dlir-rrecl t i11r-lickli;:.':r egnzr firlatlsiclla och ller sonclla rcsrlrser Iör atl bcvalia ttlar'lna den och skapa dir-ckta kotttirkler' l11ccl clerl. Palallelit cliirrned blcl irrt pot-törct-r r a llitt-c oclr sra;rie. o.h dcrr 1r'ii!ar-rtar\.indattclc itlclttstt-in bcir-jaclc i fler-a l:incler iuipottcra virkc cljrekt lr,. r \.rq\1 tl\, L l)i.ttilr'rti''rr'trri,rr'rl I 1,.'\,l kades ocks:i al att tiden liirr siigning till lever lrns lirr-kot Liules getlorn ri\'el-giitlg till rt-tifir iell tolknirg och a\' :1tt tralrsportleklliskil 1i)rbaitt r-ingar- rnirjliggjorclc kontirrlrer'liga lcrct:tttsel nl('cl kor t 1rllnsportLid. S:i längc såglcr-ksitrdrrsl rirl ha(le err ilrrrrrirrel allde alcl llv sin pt ocltrktiott in()ln ell clzn.l,r'rlsor-tilllejrl inr-iktacles striivandell ciicr rrthiillig lijnsanrher fiiitrrst p1i att le(lttccra koslllaclc'r'na. \'ägcrr rrl till cxpolt rr at kritcle tr gick riir rrcllor lrilnclcr-7'agentcl-. I och ureci art till gallgcn på inliirrrraliott odr kra\'().lr l)ehol frilr sl rltrldviilr darna ökircle, i\lpnades mirjlighetcr fii ell \':11 nrcllan inr-iktrlillg Pai stlndard s()rtilltent cller sp('cialsorlitllcllt. I)ell s('llire srrategir inncbar cn iuliklning Pii jrllrikrs gent:r-r'r-irrg, cl.\'.s. att fiiretagcll sökte silr till cl(lt llr-odlrltsortinrent sottt betal:tclc sig båst Ll t\',i len ul- sig\ erksil r (h Lst rills sliri g..hc ter \'ir. att rrtnyttja clen hirgkralitalil'a dclerl a vilkesrzilalan lirr- att fi:rmstlillil llr'...g oc)r snickelipr-oclr.rklel mecl hirgt \'är.lc. Erl lrcr 1årgtgiencle spccilliset iug skcclcle ocks:i inotr sågvelksir rdr rstr-in rttcd etr trdlig^ uppdelning på clt lli;gl\'ali1i1li t scsrlrerll och ctt l?'lgk alitativt.!or ltiretag irrorn tlct fötsltråurucla selltllclltct \'ar (lel \'iktillt tll öppua lianaler ciit-ckl till slrrr an\'rindar'n:1 sd ltt procltrktcu krurcle :rtlpassas tjll änclarrräl ellcr- kturcl.,'\llncn och kolnporr, rt-r rillrlrl,.'l'. p llirel r,,rrl, r lr'rrr, rt skilda slitan\'zi]r.lale. Sirncle.clelningerl skeddc j s1o. lltstråckrring dirckl lill shltpro(lukte.nas dillrerrsioncr, lilkct nrecllördc rniich e totall spill. Utnrttjrndet al r-zilltran klttrclc ltirjirs clt-zrstiskt ocll cliir' rriccl ocksii lirlsarnhet ocil l)elilln ingsfiil r)l åh..a. Firrctag ittottt clc1 an.ba scgn)elrlel sökte öka linsamheten gcn()ru all specialiser a sig pii brrllpr-ocluktiori i cn lrögellcktiv siroclelclcl niug. som clr(li1sl lilh arrltog centrulrutb\'lell i rr itr :t.rrllrr,ii., r.r,lli rrretr.i,,r'-. Pr,,,, ", f ikta(lcs mot rtt sånk:r k()stlrade.rla för 1ör-- \.,trrir 'r.,\,l- r l:r1l u'li 'r r",lcl, rr ''\ L,\.,r,1r" För-siigcrkens clcl liorrr cieuna utvcclling att illlrebiira ölacle kra! att crl lelc1-llrllör nråstc krun:r tillhartclahzilla stötle lelcrarl!- \olvmcl a\ r':itt kvalitct. Kralctt pii Plo.hlktcl' nas för'riclliussqr rcl iikaclc ocksli. Detta gillde siir-skilt Llirr' pii klrrtclolclet stlt cl tillr erkttitrg lrr pro(llrktcl soul \r1r-anpassade till clcn crrskilcle krrntlcus iinskctrril. \'idar-c irkacle kt-averr på nrar-knaclse rablct-it r!i Pä e{por nar Lrladcnllt i och nrccl all fi;retngcd slilcle pt<idtlklel sonr \tr nnpassa.lc elte'r- cnskjlcll Lttuclcr-s behol. lor illl tillg(rd()se clessa kt-ar firlcltadcs irl:rrl pr-ol'cssion:rlistr och specialkorrtpeteus. Skogsjnchrstr-ierla biir-jaclc att etablcr-rl cgna liilsiiljninasbolag pi cle stiitlc eirrl)peiskii lr)arkna.lcrna ledan Linder ll)60 talct. Niig-r-a bolag fijr-r'är-r':rcle ocksii 1r?iirrrportli;l-ctag ell.r illtl csser i saclana i liinclcr-sorrt Fr':rnkr-ilic, Ilollltncl och Srorbritarrnien. Lttdct I990talet gick scdiln utveclling-..cli lllol alltlrcl_ krlnciaupltssedc plodrrktcr', sottt i irl<acl omf:rttuitrg sildcs genonl cg a mar-kriiclsbol:rg. Scxn escnrpel kad [ärnuas iltt S(iA firltl)er gcd()rn fi;rctagsliir-r'iir v liir-strirkte siu positiort pa l1cr:r liktiga rral klraaler. 300

7 Massa- och pappersindustrin Skogsirrduslrins hurtrclptodukt i biiljan ar' 1950-talet var rnasszl och ptodtrktionen av massa r'åxtc nlira nog.. oa\'br.ulet rllellau 1950 och 197,1, 1r-ån ca 3 till 9,6 niiljoner ton. L,fter konjunktlu nedgiingcn I97'1 intr-iidcle en pcrioc{ rned stukt flttktuct-ancle nir'äct-tttett i bitljatt av l!180 tlrlet steg produktionen åter. Aven ar' sirluproclnktiorrcrr uppvisade el staclig, otrt ärl slaillrlc, lill\,!ixt fiarn till toppåret I97'1, cl:i l{170 talels rår'ar-uboonr krtltnincrade. Däreltct-. Ärr\ r,,lr" -rr n, lr r.rr I'tlr'r lri li l,.l -,r"llll.l rrivi'r sottt i början ;n 1960 tlllct-,\r'salttpr-ocltrktkrncrrs urclel av totalprrrdrtktionen rllillskaclc iiån 70 proccrrt i biilj:rn ar, 1950-talct till crr 35 pr-occnt l!){)0 som fölid al cn ökacl integr-atiott a\: lllassa och pappcr slill\'et-knidg. NIassa exportcrr börjacle stagncr ir fii st cl'tcr' l9?3. Drir cfrer gick all produktionsiikning- till irr hcrusk vi cla r-c lii nicll in g... + I'apper och kartoig korr mccl liden att överta avsal trrnassaus roll srtrn skofrsincluslr'i lls huvtrdploclukt. PlochrLtioncn iikade fi an clngt en niiljoll ton 1950 till clrvgt ätta mi!onet totr I början ar' 197{J t:ilet lar Svcrige etr \t,,r rp nl("1r., Frr,r\ n:rl,lx r,,, lrlrrtonl.ir',r ilvsrlrurllssu. Produktionen tl papper- oclt klu' torg vrixte snabbl liarn till toppiilel 197'1. mccl åtta till rio proccnt pcr år', 1ör-att scclan öka långsanrrriitle. L)en donrinelandc pt-odrrltfiuniljen rar- ulclel hela pcriodctt klalipappcroch klrtrng mcd lrrnl en trcdjcdel av total pr,,rlrrl ri,'rr-rr nrrdr'r \ri'rre del, rr,rr pe i,- den. Pi anclra plats kom scdatt liilge ticlnings papper nred c:n atrclcl sorn vat_ieracle rnellatt 20 och l'0 pi)cent. L)äIcftcr korn skt-ir och tllckpapper'. sorrr fcir'drbbladc sirt atrclel och niidde sllax iivcr'20 procent L{)0.'lr'ii rnincl-c betrtlantle s rrllper lal papper lilr linkaltortg sarrt hush:tlls och sanitctsproclukler-. lo.t.\ l)n,\!anth ölrall(. S,t'ti!r t)at tt)l tlrnnu lil ltlanrlt ittnn s'guttt?t IitL ng\1) lln: 367

8 Expolten al pappcr iikaclc rrlisot sttabbare (trppemot rio ploccut) än hcrrrrrrafii t bnt k rritrq, rr r ed lt,lrl,.rljl,, I,', I t.rlrrirrt.l'rppe' som lil<tigaste kvrilitcter'. Friin böl:ln ar trlet konr kr rltliner fiir- rvejlpapptilh ellrling.. att r lira snabbt ocli lta cn turckel hög cxjrorllnclcl. l)e r :ist eu r',:rpciskzr lände ntas stor-lt bel\ delsc sorrr löpar-c al slenskt p:rpper- för'stirltes rrnclcr- efierkrigsticlcr. cla clc t()g elllot tlppedlot 80 ]JfOCent al cxporalcll. Rellclanclc sviinguinglt iqrptlidclc r Llnt clc lilrgsikriga tlcrrcler-na i pro(ltlklion och c\porl, slling-rrilgal som till slol dcl belodde pii det lllmänne konjlrnktur-förloppet. Nhssa och pappcr berirr-clcs inle al cle sririghctct clen s\'enska c-.'plrt led ltötjacle rlirta tltrclet-atlcll'a hrilfien ai 19601i1lel rttatr lrclacles h:illa stå11- nirrgrrla ganska riil.,\r-en l!)73 och 197'1 bler slirskilt fr iungingst-ikir rnccl ctl kirpacitcts rltnrttjadde på 90 pr-ocent. Iudttstriemas cko 'rn r.l:r r, rrrltar l,l, r 3",1.'. ll,l. rrr Pri' irlve cllingcn på l:ing sikt r lu ir s\ ag- zin(ll se.liill lioleabooucrts Licl. Lnclcr l!)7(ltalcts lopp blcv crrrellerticl kon -jllnktur-en uill slagarc ocl) år'en 1977 o.h l!)78 mcclftilclc ii)r-llrster för mårga lilretae, srir skilt l(ir clc stola tlassas:iljalua. Dctt sretlskzr skrlgsindustrils konkltt'r-cuslrali ur-ltolkirdes kr-af ritt. t.a,-t;,1.rl r p.' gtrtrlrl.rr etr irrrr 'r.,ri,' l, lll., lt rr\1 L, t I', rrd.rrr,l,.tr"tr irr9, i t.'r. trrkosll:rcler-na. Pliser pii nllssaved stcg mell:rll 1117:l och 1977 Dicd l!)0 Proccnl. jimlbrt rlled rrngcfiir 50 proccnt i t'sa oclt Iirtrade L)e s\elrska pro(hlaentcluas alldel a! clerl \list etllopeiska lllallnedcn sjönk lirin lrppelrot.i0 llorent ar 1!)73 till kuappt 130 Pro(enl i bör-jar :rr l!)8(l trlel. Sr':rsa.il följclc oclså l9lll ocli S:ir-skjlt stora svirlighet et- cl alr baclc cle I'ör-ctag sorr lat-licll eller-clclvis r.lllpbvggda av skogsligalföt euingzlr', ltecl 1åg anclel eser kapital och höga kapitrlkostr r rtcle t-.:' Unrler l!180-talet 1i;r'bltles rlrholkningen a\ Lo n kr r_r'er skraltcrr i siu motsnts. lu'lassitittcltrstlirrs anclcl av tlerr \'ästcul opeiskn lllaaknaclcll ökadc och vinstcrrlil i lirparrdc pr-iser fötbåttr-aclcs klaltig-t. För :inclt itrgel i messaittdrlstt-ilts lligc beloddc pit cleu intcnrat iortclla konjlnk trrnrppgringeu cftcr l!)lj2. hiljd el'liktivitet och r alutalrtr eckliugcr r. Frirmfirl illll lincll-a(le den korr tirirtet ligt sligartcle clolllrllrrrscn tillsarrmans rne(l nå slcnska clelahcr-itrgal M81 och l!)32 kolklrr-rerlsfiilutsiittrringar-na. Till den stlirkta konkr.u lenskt alten bichog också illl dcn s\cnskii massaitr(lllslrill tlrrclcl l!170 li1lel oms tnlkl Ll rcraclcs o(h eilektiliser acles i snilbbarc ttkt ä[ i kodkurr entlätrclelna. l'appelspr-ocluktionen upp\isa(le etl lngttare föl - lopp rlecl en kor L trecl.e,.':iug c1'tcr J97'1 och.e,l,llt \,it tr-rr'1, t. tr'i.r,rrr,'r'l,trtt, P,'titir. Fliin bottcnlai.gel l!)75 mccl crt podrtktiort på nngeflir '1,5 rliljortet ton stcu pl.rlrrktiorrcrr till 7 rrriljonel ton l!)85. E\portaudelen liig tårnligen otöuin.lracl luut tfe fl:ilcleclciar :rl totalploclltktionert. Skogsnlirilgen kuudc rrolera fi-atrrgångatulldcl flera åi ar 19S(ltalet.,\lassa och p:rppcts-.r t lrr.tr rr'.,t.r ll rr.', r L,l, lr h.i r\l.r rr, ll', rrl','1 "1 1,, \ ;irr t\,llir.rr.. lt. n trt'tt.r' 't 198{ltalct ökade antalct fusjonel betlclligt och 1'or etag biggcics rlpp sou llil kulcle mäta sig rnccl de stot-a trtl:irtclska skogsln elagen. l]rdast rnrcket stora fötelzrg kunclc gli ilattd urccl 'le -'trtr, i'-c r k,'pr.rll rir.. r,le ir \,\rt rirrlirr l()lri val niichaindiga i 1980 tlllels skogsjrr(l(tstr-i. Tillräxren var sär'slilt mat-kaut vicl tiduings pappcrsbllken. L)cl stipjarrcle Pro(lLrklionen rrecilörcle e11 sli;rrc bchov ltr ved, och glappet lrclliln indlrsu_ills behol al urassarecl ocir clcri f:rkriska arvetkuingcrr f\llcles gcnorn ett be t\il.,n,le il tl,,,t 'i r.t l.. t ql)\'rt. rinlt' t,. L,n fuktor- bakrtttt llendet-ua i pt oclttktiort oah c\por'l a! rllrlssil och pappcr rlrr' otti faltilncle str-ulllrl lirilinclrirtgiri iuou bl.lrtscherna. Kosn rircisst egt iugar och pressaclc pliscl un(ler stola (lelu av l!)l-r0 oclr 196(ltalcrr leclclc i Lonrbiuatjorr me(l blansclrens tltpräli Lr,l, lrr1,ir. lilrcr.it, t trl - r l,,rr,, rrlr',rlioll irrorn messatililerllrittgctr. Fiilrinclt-iuglrrra inorn branschcrr s()m helhet lar docl lråttlilia flam till rrritlert a\ 1960 talel. I birrjarr ar t95i) talet fanns nrirrnrile 130 ruasslfirbriker rred ell samlzrtl kaprcitct pri 1,5 miliorrel lon. Arrtalcl rninskadc till 120 ir' rneclan liapaciteten stcg till dr'\'h-t 7,5 nriljoncr-tott. Det!et-fiiirnst!lni och nedelstor-a sltlfitf:rbr-ikcr- rllecl till vcrkning nv oblekt?r li\'2 iteler. sorr slogs Llt. P ocl[ktioncn a! su]iit llla)l1c rtltclcl- Perioden \'aixan(le srliriglreter urccl en Iikatrcle 1]i;8

9 nrllrkl)i1d- stor-a utsl?ippsprol)lcnl ocll förhal lanclelis dåligr utnvt!artcle av sår':il r'cc'l sorn kemikalicr. FliLrt att ha lar-it turgel:ir'.järri birlcliga i birrjau irl l!)50talct slagnerade sullitplodttktioncn pi rrngelät- en rrrili()n lo1t, rncclarr tiljverkuingcu av slrl{at iiketclc i dcl nårmaste lr-c gånger'. Ocksri cle iiånga slipcricrrra nöttc stl)rl sråriglietct-. ljortfallet :u pr-ocltrktiolsanlägg-ningalr Lornpcnscracles!ielrom atl clct tilllor]r sti;n-c c lieler 1'ör su lfa tcell r tlosa och halrkenisk massr lilsom storn slipcr ier' som intcglelildes mccl ticlningspapper-sbt-ttk. Jänfiilt niccl rnellauklissticlerr Äk:rde levt' rarrscr lra lill he trtnurnu knaclcu i bctvclelse. l)ett tttllssa sorn Prodtlcck(les li'ir henrnr;r rrritr'kr:rden anriirrcles \'anligcn sorll lllgåttgsmatcr-iul för' stot-skalig fi-arrrst:illning ll\' llapper al stanclur clkvalitet. Sär-skilt slipmassa liir- riclningsp:rppcr blcr en :rlltmer- rttpriiglacl hemma rr lu k nadspr-oclu kt. Den nva klalitelen hah' kerrrisl rnass:i. s()l)) inlroduceradcs ]957. allllrrdcs filr att lienisiillir det korntgcr-aclc skiktet i wcllpaplr (f1rrting) och för- inblanclnirrg i ticlrlirrgsp:rppcr: f.ilsom slipmzrss:lrr gil\'.lr:u ctt rrrcket hög-t!c(lutb\'te. Ft-aurstlillrtitrgen av hahkcnisl nassa ltir flrrting log.. lar-t son firljcl al crlbnllageinclitstlins tilh rixt-l Lln,:ler- cle tjugp ät-cn cftcr krig,..ssltttct slicclcle irea dramatisk?! ftilinchinuar- i fråga orn antalct procl t tkt iouscnhe ter inom pappcts jl(llrstr-i n. Tilh zixtcu i lotllpt-ocluktiotren li-:itt ce cd rrriljor lon till clr totalkapacitct P:i 3,1 miljoncr Lol sledde g-cnorn irtt befintliga atr läggningal blcv sttir'te. Dcutra Lerrcleus lar' rlest rrtpr-riglacl i fi rigl otr ticlnirrgspapper', clit' u-c clllleler s\.areclc l'<j erl saulad kapacilet 1l:i ca 6ir0 0i)0 ton. Skilhltclr:r'na blev allnrrel Lrtpr':iglaclc rrrcljan de stora, integt-etadc crt lrclerrn- sorrr tilller kacle basvat_or Irrtrrt,:lsak ligcn firl expolt. riclr tle nrinch-c anliggningarna mccl rner' specialiscr acle proclrtlitcl ar' sedcla li-ärlst lör lremmamarkrtarlen.!'öriilcl-ingal pli tle in t e rnationcll:r rnalknlrdernu nlot sllrlel a\'i 50 talel och biitjarr av 19i]0 ralet iinclradc villkolen lirr clc srerrska massaprocluccltler'rta. Dctr tror'dirl:r rl1:rss:r iddrlslrins cxpartsiol1 hadc hislo.iskl bvggt llil god til)gling på glarrrecl. Deu tcktriska Lrn'eck ling..en t'fier andrir llillclskliget i lrrr-rrr ;rr nle mclo(ler' 1i;r sullalb)clning iljoldc irtt n!a skossorrn iiclen, mecl liklig tillgång pii billig \edrå\'ara. blcv int aess:rntn s()ln r å\ arllkällor-, fnirnst tallskogllra j L-S,,\:s slclstatcr. rl:11rtrskogardil i British Lloltrrrlti:r ocli skogsplltrr1:rgelna ibrlsilien. I och lrc(l 111 delt slellslia liivarad fdllorade i konliut-t crrskr lfi till lii-nrlirr för'snabbliirtrrde och billiealc ttlllirrclsk ril ar-a sattes produktiollskosllla(lerna i ccntrtull lijr firr_ctagens inucsscrr. Cieno r ourstrltkttltcr-ing:u-, r recllliggningat- och ll i:glrl d el il srorsk:rli ga anliggni n gar saml liclar efi'ir'ätlling kurtcle clen slenska in(lllslrin sta cmot konkllraetlscd. Skärpt intcrrrillionell koukltlt-ctrs j konbinatioi med l':u-hrigor-fir illl in.lllstrin riiitl glinsen för rlct möjliga t-år'at-uuttligcl i S\eligc rrtg jordc cu stu k th ir Lr':rli mot storsk:rlighet och ökacl 1ör:icLlingsgrarl. Slr.alegin 1)lc\ all satsu på kostiac1sci1'cliti prrrclrrltioi a\ llllssll. klal'tlircr, fl Lrling och tidningspaqrpet. lurilit ningcn pi slo.skalighct och koslrt:rclselit'kti litet lcclclc llle(l ni;.hrinclighct tjll en llngd prurkt i bulkplocltrktior. I)et rlr'natur_ligt att (lc sverrskil löt-ctegcrr konccntr_cr acle proal(lktioncn till siidana vlt or sonl bala i bcgr lins:rcl orlfatlning 1l-alnsliill(les pii kontincrrtcri oclr cliir'cle svenska kolrrl)itrilt ir':r lirrclcllt.da kt-ittg gt-ad. ttonlirrclsk litt-a och billig- cncrgi \irr Lrppcnbat-lt. Iröletirgen h:rclc gotll fii-rrtslittningar för' er s:rclan lirs ririg. Dc iln fii h:ill:rncler is stola o(h hiid('i grunalen cn qo(l ekollortri. Egna skoi:ar' ocll cgcl energi pckaclc jsunnra rikuring. Dellil gjorclc ocks:i telinologirrs rll\e.lling. lionriirtf nikationenril oah dc st()r'll rnarbla(lerna. L)ct rirlclc sig ocks:t ottt l)roclulitcr s()rll lllr mcl ellel minclr-c tlrllliia ienlighct urctl cle kotrli It, rrr,'1,' 1'r,'drt,, r,rr t r.. it r..et. LJrrdcr Llrcket al siiuirpt LolLrtt-rcris och olo 1ör r-iir':rnrtillgångcn skcclclc pi J!)(i0 ralct onrf:rttlnclc lillirrdrirrgl i tlass;rirrrlrtsttirts str-uktru. AlcLe och rnju(he ellektile arilligg- ]ridga laclcs lrecl sallrridigt s(tli (lert lotalil pro(lul1i()nskaplcitctcl öllcle kraliigt. K:r1':rr rtr r.i,11 l-p r rl, 'l'1, [.irrr.. 1, lr,,l all belilltli{aa aurläggninllar l)\'g!a(lcs I Ll lllcclalr lurtllet nmppli)r cllr anliigg t ting..ett- r ar litet. Bc trclarrcic efl ektivitc tslir s tel gjoldcs till följd al :{i!l

10 stft]klllilör:inclr ingarna och lln ccklirlqen lnot s1i;rrc o(ll ci'lirkti\ ar e anlligsning:u g-ick srlabr,.,rr' \\, r':,.rn ' L,,rrkr. rr rrll.iul.' rd.' Antnl fabrikcr och kapac;tet i ton per fabrik i måssa'och pappcrsindust n l1)1i0 [r;i) 19tso [l()1) 1!; 93 i2 i1 Arrtrl Kaprtcl lilt)i( i- rcl Pcr PirPPeA- t(.r lrr inrril f-,ll)riler lal,rik r1000!i000 lt(i 0(_)0 'ti0 01){I 71i 30 00(l 6s {i3 I t l;0 000 SIr-nktulorllancllinsen inom PaPPcrsilrdrt- \tr ' \.l ilr, lil,r,' rrl,r'r.rrr'lr ',,rtt:lr,r"r ttt r" t irrcir.rslt.in. Stt rtlitrlr f iit-:ittclritrgartla i S\er-i ge \-Lr!rlc lt]r.,l rrr,li r l'r:tl I r'-r 'l;;l l, il' i Lonkullclrlliill(le1n:r oclr Slcrigc korn att itlta i,r r.'rp,,rilr,'n lt.'.a,r'rt ti'lnir,l.1,.'pp, I' rlrskini r'. f)crr genomsrtiltliga rlaskirlkapaci tclclr vnr i birjlr.u 1980raler 30 plocetlt stör'rc :in i LlS,\ oclt Finlaucl. Slerigcs lclltila klllktrr-r.cl ss rr r'ka i li1 ållandc Lill Nnr-d;rrnelika iinclrecles också i grrtncleu fi)r pappcrs incluslrin gcllorlr lahr ta k trlsrttlcc klidg e ll Iionklu rr:nsnackclclen låg fi-lirttst i iiir-trållucleris höglr Lostna<lcL för- rcdtår'ar:rn. Kost nadslordelnrliil rlrl clit-firr stör-st 1i;r \cdsllåla 1,r",rt.Lt,. \1, \,rrri.,r rn.' \\'ir. \nlrr I.lt"r birscn Iöt tich rir r3.'s- och.jortt-ualltapper, liaur staills rre(l rlc nrcsl r'eclsniila J)r'occsscrl)?!. l)cn sirtstring pii stolskaligltet och viclalefirriiciling, s()nr k)q fonn uncle'r 1960 t:rlct. l<lirclc stola irrrestet-itrgar i ptocltrkliollskalla citct ().h tog ling ticl illl gellonlli)r il. ()lll l'uttarrcle inrcstcr ingal i an)liggningllr- fiir plo cltrktiort ar btrlkpaplter g-crlornli';rdes rrrrder' I!170-lrlct, iuvestct-itrgar solr först:i.ktc clcli stratcgiskt lirsniugen inriktacl pi bulkprothrk li()n och s1()rskaliglrel. \iinstcllil klltldc sedatl skör'das unclel l!)80 tlllcl. I bör'jan ar l!)e(lt:rlct kom clcu slor:r cle \ rl\ eringclr och d:il cliel ell liingl ut.lragcn lrögkorrjunklru- sotrr gjolcic iltt (illl\'andlings trrrket blcr 1ågtr: i srcrrsk skogsincltrstli lllriklrirgen 1i)r'ulsiIltc cfter Ilarlcl i]r 1e rnatioll lliscrirrg, lizinrst getroni förr'ät-r' al konlcrtc lirigsarrlåggttittgar ittour ploduktgltrppen klaltpzrpper och kru lols,.. undcr 1!180 talels scril.e dcl och birt-jau a\ ltl!)0 tllc1. cli dc lcd:ittcle sletlska lijlelallcll gcllolll qtor-:r fi'lrvin I'lrv ' l, 'lär.r,r i L'rru1,.'. FÄrr.irr..rr:r'.qitrrlrl'ebirr an 1980-talets riustcr- irnr'åudcs till all hopllit o\er' Lltlccklingsskcclcll solll autlat-s skrlllc hlt lar it nirdosarnnra att :u_beta sig igcuorn.fr U,,,rrrlrttl'r'rle rlirr lttr rrster.trl,rtrr:r i rtt l:1n.1et u1lijordc cll ul las i skogsin clustr itt s jdlematiorluliserinq. Exporteu \1r' sedall l:ing tid tillbaka rllcket stol i ittdustrius alla clelar- I birlirn al 1980-talel gick 90 plocent:rl avs?'tltrmassall På export och :I' pappelsprodttktionen e\porte.adcs 75 plocent. Tr'år'arrt inclustrin h:rc1c ctr liigt-e crpoltirndel pii 60 plocent. f)e iutcr-natjonella iiatttgångaltlil lrlggcle längc på all ii;rctagcn hacle r-iklig tillg:ing på hirgkiassig r'år'at-a och konceutt ct arle sig pii ctt pur olika plodrrltfauriljcr, itrom lilka slora ocll räl intcgr-cracle kottlbillat rned bc ty(landc skalck()nomiska lor delar kuuclc skapas. f)iil ernot lar inletlationaliserirlg i folrll :rl zigiurcle:rl pr-odlrlt io nsaul:iuur I in gat i utlattclet lingc sur ner'1i...cn svag. l)e l;t.1.' \rr\i lt lr"r, n IIi'Iri itrt.rlrti'' naliserinil-sgratl i delta avseerrde lolls trt)cler l!)ilo talel i s\,1te irlt tr g-ga rår'arlrbased. \{irjlig-hetc na all 1i)l-tsaitlil rrlb-vggnaclerr av nassaprodrtktionctr i Sielig-c trppjerdes clir som beer-iinsacle och illtealtilli\'en \iir illt lonscli erll sills:1 pi ltt iiilidln m!issil ljll PaPPcl-clle. etiib lcr-u rn:rssa pr-och rkl lo ll i r.rtlilr(lel. Till crt böt-- jan fiiunstod dcl anclra iiltcr_riati\el s()m rnest :ittraktivt och biiclc Stor a Kopplr-ber g och SC]A etablcl-a(le sig i lhnarl:r. E.larcnhcLe.na blc\ clock intc cle lii r'äntaclc.,\ltetnrti\et blc! scclall ctlblc irlgar Pzr 1ör'clagerls mlit-kuader- i L,uropir i sll'te att trigga alsarttllirr len el rnassa och pappel produccrad vicl slctrska :rulligguingar-. Andclat- i'ör\'?ir-\,irdes dår1i;r- i trtländska 1ör-ädlinH..slörc1ag och g-r-osslr2lndelsför elas-. Denna salsnittg bler fiamg-iingsr-ik och pr iiglacie skogsför'etag,..ens iutenrationaliscf in g liartl till rr)itlen ar' l!),s0-talet. f nclcl senat-c tlclert al l!180-talct togs seclarr ett nytt steg i iutcrrrlliolralisctingen. Slirigsbolag,..ens inle.natiolrcllil engagernallg ökaclc d.arnariskt getroln lirlvlirr a utliirr(lsk:r för'etafl. Aulalet anstaillda i utlaldel i slcdsla 370

11 företag trefaldiflac'les mellau l9ljll och 191J9, och det sistnrilnnda åt-et var antzrle t allställda i utlandet nästan lika stort sorn det totalit antalet anställda inom massa- och PaPPersindtlslrill i Sver-ige. Fyra a\, de största skogsföretagen (Stora, SCA, ASSI och NCB) hade n-rcr årr hälften av sirra anställda i utlandet. (lenorr förvår'ven kom bervdandc delar av företa5gens ploduktionskapacilet att ligga rrtomlands Denna arrdel ökade för massa och pappersindustr-in sour helhct frirn 14 procent 1980 till hclir 36 pr-occnt 1991). Dcrr snabba internationaljseringcn fi ålr rlitten av 1980+alet htde andra drivlrafter än att saikra avs:ittnillgen av rnassa och papper som producerades i Sverige. Slftel var i staillet att säkra m:rrknadsnän'at o oclt marknaclsposi tiodei och att kornplettera för'etaeens produktmixcr- rned kvalitcter som tidig2ue saknats. Svenska före1ag utvidgade gcnom förv:irvcn sin produklion på områden cliir-den tidigare varil lör-hållanclevis litcrr (bestr-r.rket papper och obestrukct journalpirpper-) och fick tillgång till retur-fibelteknoiogi. SCA stärkte genom för'vär-let a\' öslel rikiska Laakit-chcn och brittiska I{cedpack sin marknadsstiillnin g inorn t ihaltigt trjckpappcr. Genom köpet av fiatrska Peaudoucc för'- biittrades förctage(s position på de franska och brittiska hygicnrnarknadcrra ocir tned förvain'et av italienska ltalcallr blev SCIA marknadsledandc på testliner-och flrtting i Italien. Pä motsvarande slitt innebar Storas uppköp av Feldmiihle a(l {ör-cta5icls marknaclsposition för'bättr-adcs oc)r Iöretaget blev L,uroPas slörsta prr,,lrrcent lrr rr.rlislr p.rpp-r. Ln omurietllering skeddc incun svensk skogsiudustri med slark:u-c tonvikt p:i kunskap orn utarknadens br lr,^ n, lr hrtqarrde ar Lrrrrdrelrtiurrrr. Ett kirrakt:iristiskt drag i skogsindustrins utr,eckling seclan 1950-talet var cn fbttgående struktur-omr.anclling sorl innebar att ProduktioDcn koncentrcr-ades till fiir-re och stör-r-e an- Liegnin gar. Sarr tidig*t rni nskadc ad talet s j äh' stär'rcliga Iöretag. Fiirändringatna i företagsstrukturen var omlattarrde undcr och 1980-talen och blev genorngripanclc fiån mitten ar, 1980-talet. Då blev trc stora för-etag domineranclc S(lA, Stor-er och llol)o - lenodl iltl utnyttja clc sto driftsfördclar som dcn tekniska och marknadsmässiga utlccklingen skapade. Alla tre företagcn satsade r.lessutorn på att minska riskcrrra genom att ut\:eckla flela verksamhctsgrenar. SCA:s satsning innelattade tidningspapper-, skrivpapper-, förpackningar och lrvqicn 1,r or Irt k ret. med,rrr st.rrj(.atsnins umfattade tiduingispappcr, fötpackningar och fin papper MoDo inriktade sin verksamhet På finpapper, tidningspapper och kartong. De lnedelstora skogsbolagen (Kor-snäs, Södra, ASSI och NCB) koncentrerade därernot sin vcrksamhet till ell avg-ränsat produktionsorrrådc. Skogsbrukets utveckling Deu rika tillg:ingen på skog tärnligen närzr cle stora rnalknaderna i E,uropa var grunden för den svenska skogsinclustrins framväxt och ut veckling. Gr^älserna för skogsindustrilrs långsiktiga exparrsion sattes av virkesförrådcls storlek och tillväxten i skogcn. Skogsindustrjn kunclc länge växa utan att virkestillgången ut gjorde nzigon restriktion. Med skärpt internationell konkurrens trnder efterkrigstidcn fick emcllcrticl vir-kcskostnaclerna allt slörre be tvdelse och de förhållandevis höga svenska kostlader-na ble! etl problcm. Under cn tid krrndc höga virke skostnacler inont massa illdustl-in \.isserligen kompcrrseras av fi brernas goda kvalitet, nrcn belydelsen av trålibrernas eeenskaper som konkulrenslaktor minskadc rred tideu.1l) SkogsinclusLlins expirnsion rnöjliggiordes gcnon en srrccessiv föt-bättring av skogstillståddet och utnytuandet av skogsmarkens procluktionsförmåsa. Den årliga tilh'äxten i landcts skogzu- ökade uudcr-pcrioden fi0 lrån ca 60 miljoner tn:lsk till ca 80 miljoner rr:lsk. -fillväxten kulrninerade under l9ti0 tirlet och sjöuk net-mot 70 rniljoner m3sk i början av 197(ltdct. Bakom nrinskningen av tillviixten låg blancl annat atl slutarlcrkningal-na var stora fi-ämst i bestånd rnecl hög löpalde till\,åxt. F,n aunart orsak vat stot_ttt- och insekts skatlor Där-cfter ökade skogarrras virkesvolytltilh'äxt under 1980-talet och uppgick 1990 till 311

12 [,'lilj. m3sk E - Ärlig tillväxt Bruttoavverkning t^ \ J r,/*f Beijkna(1 blig ti[udxl och brutto auerkning i landet , milj. mjsk. Källn Skogsslatistisk årshoh ca 100 miljoner m3sk per år, vilket skall jämföras med ca 70 miljoner m3sk år Den fråmsta orsaken till den ökade tillväxten har varit att det totala virkesförrådet våxte från ca miljoner m3sk 1950 till ca miljoner Bidlagande orsaker har varit gödsling, dikning, förådlat genetiskt material, ökat kvävenedfall och igenplantering av nedlagd jordbruksmark. Awerkningarna var, med undantag för ett år i början av 1970 talet, lägre än tillvåxten, vilket innebår att den icke awerkade tillväxten ökade på det växande virkesförrådet. Tiden från bölan av 1950-talet till bör1an av talet pråglades av en kraftigt stegrad awerkning, från ca 50 miljoner m3sk till strax över 80 miljoner m3sk. Därefter skedde en mycket påtaglig tillbakagång fram till slutet av talet. Mellan 1975 och 1980 sjönk awerkningsvolymen från ca 70 miljoner m3sk till omkring 55 miljoner m3sk, vilket innebar en återgång till nivån i början av 1960-talet. Den årliga avverkningen ökade sedan sakta under talet till miljoner m3sk per år med en v rande andel för gallring under årtiondes andra hålft. Återhämtningen var dock inte starkare än att awerkningen i slutet av tatet låg på samma nivå som ca 20 år tidigare. Den era i skogsbruket som inleddes i bö{an av 1950 talet utmärktes främst av uppgiften att restaurera de exploaterade skogarna och att mekanisera skogsbruket. Trycket på skogsågarna var hårt att öka tillvåxten i skogarna och rationalisera skogsproduktionen, särskilt awerkningen och transporten av virket. Starten underlättades av den goda konjunkturen under Koreaboomen men de ekonomiska förutsätmingarna försåmrades snabbt. Den vikti gaste drivkraften bakom awerkningens mekanisering var fallande priser på virke och ökande arbetskraftskostnader. Efter Koreakrisens exceptionella högkonjunktur kännetecknades perioden av i sto{t sett oförändrade priser för rundvirkessortimenten på intåktssidan men starkt stigande löner på losmadssidan. (lmräknat i last penninqvärde halverades rånettot (virkessortimentets r'årde vid leveransplats minus an'erkningskostnad) mellan 1950 och Den naturliga reaktionen blev att söka bemästra kostnadsutvecklingen genom att rationalisera virkesdrivningen. 312

13 Lönsanrlrelsproblt'mct fön:'irr':1des succcs sivt rurcler_pcr_ioclcrr och \'21r störst i örr'e Not_t' lancls irrlarcl. Deu uccliitgliendc trcndcrr i r!r1- netlot lara(le till l!)70 talcts biiljrn och br-irts first l1)71',, i oclr ned att lir-kespriserua liit' clubbl:rdes mcllur och 1!)?6. Dilelter' löljde en ncdgiurg under tlii lit-sorn fi'jrbvttes i klufiigzr plishöjnirrgrll islrttct ar'1970- och bör'jen ar 1980-talet. Dcrr firtiittlacle vrir-lcls Lonjrrnktur-cri fi lin och me'tl 1!)Sl3 gar' lirrhill:urcleris gocl lörsanhet i sliogsbrrtket. eti situllliol som \ilril(lc fr'rrl till dcu :rlbrrrinn:r liigkorrj tur kt rrr-en i bör-jarr al l!)9(ltalct rrrccl sänkt:r priscr. Där'eftct- stcg lörs:rrrrhetetr snabbl rrplr till cn nivir jiinföriar- mccl 1980 talets. Sanrticligt som skogsll.rlkalna ulldcl slo.:l clelirl irl 195(l och 196i1-t:rlet hacle rtt kiirrtpir mccl lirrsurrhetspt oblcm sto<l cie i birrjan av i!:)50 talet infbr en stor uppgift, nänrligen att aestallrcl_il clc erploatelaclc skogar'na. Det fzrnns ett mlckcl storl :rckututrlct_rt behor arskogsoclling, fi-:urrfil allt i nor-r'a Slcr-igc'. Skogsliirdsarbelen:r krär'clc rl teknil fiir-att liullua genorlltiras pii brecl li-ont oclt surrrna gällcle liit dlilni ngsar-be t e t och utb\'ggd?r(len a\.1,'r.\;grilcr. \lr,i-t.,,r,r 1,sr11ri11.1r''r" gjor-clcs särskilt undcr talet 1är rr nri;r,r 1önsanrhctsprobiern e n och eu llildig orrrrancllirrg ågcle nrm inom skogs)rrrtket. Satsnitrgctt på nla skogsbrtrksrnetocler gjor-clc llll del bler l iddrae resurscr' ör'cr för skogslaldcn oclt ilt1 rniljökonseklenscr-na ll\ (le n\':1 mctoilcr rlil hamnacle i sktrnlturlan. n?igol sorn korn att sl?i tillbal<e rurrlcr l!)70-talet. clii kritik r-iktacles D)ol lissa :r\ skogslrr_lrkets mctodc ocll rll()l brister i miljirhzirisl ren.l I LItgålgspunktcn för' omlanclliugctr av skogsskötschr eller andla llir-lclskligels slrtt latdel otillfi-cdsstiillinde tillståndct i lanclels skogar. I (lötalancl ocli Slealand launs stota kalnur-ker oclr betvclanclc, igcttråxaude irag rnalker.'liots att skogsodlingar-na hacle rninskat untlcr rn el lankrigsti clen, och rniiilig hetenra att få till ståncl naturlig^ åtclr'åxl hacle ö\,erskatl?irs. öla.le lir-kcsfiilriidet i dessa dclrr av lanclcl på gtund al att an erkningarna frårr ocb rred 1920 trlet hade r':u-it i storl setl konstanta. Bakom iikningcn liig också att dc vnale och rncclcliiltlcls beslånclen hacle' skvclclats luot cxplo2lleling gcrrorn slogsl:rgstil'trrirrgerl och an cn liir'hållancli'r'is intcrisil slogsskiitsci hacle bcch-ivits ilorn r iss:r omt-iiclcn. Tillstålclct r al siinr-e i Nolllarcl. d:il rågori skogsocllirrgstra(liliod int(' haurr rlixa frarn in[an dctr it]l_ rnrirrrlr blli,:hriugscpokcrr börjatle pii 1920 talct. De skogsodlingar- sorri fötclom Iör-c I 950 rnisslr ckaclcs ofiu. Blancl annat på gllrnd luv clen inga skogsotllingen fbr'lsattc virkcslirlliiclet dår'att milska till arclr:r hrillien av l -+0 ralct. Restaur-eringsitlbelel fick en bra stult lack ler-c clen hiigkonjunktur-sonr llidcle sedau slu let e\'19.+0 talct oclr fijlstzir-ktes genorr Koteakorrj Lurkt r Lr-en I 950 I 9ir2..itenrppb-r ggnacls itl,, r, r\1, '1,1, lr.rr\t i,l, l':rtt: tq.'rr1rr,r rr',rrlå clska skogar rr. f)odrå[r,er-ket oc]r cle strjlle.k,,l.l,,l,rtcl irr.r, l, l,,,rrrl.rr.rrr,lr r -\l,rlr, r lrrl\ ploglilrn 1ör dirrcnsionsan'cr kadc slog2u. L,n iitcr-grirrg till tlakthvg..g..csbr-rtk skedcle och g..lesa, r'ilkesfirttiga sk()grl crsattcs rncd nl, r'åxtklaftig skog. Stora kalhlg..-..en skapades ocb ar-e:rler-na av pl:rnt och rulgslog i;kadc ll-a1'tigl. TlaLthlggcsbr-ukct rnctlfirlcle al l nlel' eller mindrc liklildli3a slog..at skapaclcs rned e1l.lomine mndc tr ridslrg och pår'et-kirclc lalct ar'liirnpliet tr-riclslag och gcllctiskl nrillerial lik sonl lllctoclclllil i1l1 Pao(hlaela pl:urtot i plirtrtskolor- och sj:ih :r plarrtelirgsalbetet. Olikr netoclel rrtleckladcs fiir u11 pleprlrera nurkclr pi hrggena i sliie att för-blittr I fi'r'rrtsätrningar-rl fiir rttt ln1:igga n\a skogs bcst:incl efic'r' kalhuggnirrg. Llrrclcl lll5lltalet konstrller'i1des olikr t\l)cr al rnarkber'edlirtgsaegrcqat soln sealall steglis 1ir_b:itfr_adcs så lrtt belcchringcrr k()n illl Llllöras skorsadlrrllue. I It gg esbr-änninu nrnrirrcles på rrånga h:ill i Nor-r-larcl och nor-r-e Svcalancl trrrdcr 195(ltalet som nlctocl alt srara liigör-enclct ai viktiga r :ixt när'irrg..slirnrrer r llii nrar'lerna. Dcu undct' Littacie också plantcringsalbelct. Ilvggcs br-änuirrgerr valacle emellet-tid cuclust nigot lirlioncle efier_sonr clct lar erl rnvcket arbcts Itjr:rtt,l- rrret rl r,,rrr Lli\,l, lr',qqr.rrrr;'\.' vakning. l-onrt-sättningarra lirr en ölelaång till cn tttcrintcnsiv skogsskötscl lar siinrrc fi)r cle tlång:r skogsbiindclrra ån 1ör storskogsbruke$ rnera

14 det hektar år-ligel. Den börjadc emcllertid att avta lika snabbt för'att Plarla Llt på en årlig gallringsareal på i) heklar under 197(ltalct. l{esta rt re ritlg.. rr I'el enil rll[ölile. i st,'r rrtsträckning i lbln av kalhuggnirrg rl glesa och luckigir beståncl. Det ökade intr-csset 1ö1 h,l'ggcsbrännirtg och markbe.edning rnedlörde också en striiviln att skapa stötre beståndsenheter med klar-are gt änsct-. StorskalighcLen i driftcl förstärktes rurder 1950 och 1960 Lalen,vttcrligare llcnodl en IatioDaliserin!lsom s1'ftadc dll att sänka d.ivningskostnaderna och belara totneltot. Första stegel i skogsblukets omvancllitrg genorn mekaniscring togs när ntodernzr vligbvggnadsrrrirskiner eftcr kriget bör-iade anr'än tlas för att b,vgga skogsbilt ågirr'. SkogsurrbeLets mekanisering inleclcles också uuder talct. De traditiorrel)a hanclt-eclskapen - \xa, svans, bågsåg och barkspade - hnde förb:itt r:ats och produktivitctcn i skogsar-bctct höits uncler dc för'egåendc årtiontlena. Denna förbättrin i hadc rrått sin höjdpunkt i början zrv l9.ir0 talet surrnticligt sotn rnotorsågal blivit allt mel allriint illvänd:r, iivcu on anr'änduingen ofta inskränktcs till lällning ar gliivrc tr-iid, frzimst på gruncl a\' tll sågarlla \ar Lullil..a. llotorszigarna slog ut handre<lskapen föt st när cle blivit så läua att de med ftildel kurrcle använclas riven 1'ör-k\'istuing. N:ir dctta hade skett ilick intrrrchtktioncrr slabbt. År 1953 rippskattadcs antalel motorszigitr Lill ca men rcdan tre iir- senare anr'ändcs ca sågar. C)cksii mckaniserin5gen av bltlkttitrgcn pribirrjaclcs under' I950 talet. f)en lörsta barkuirrgsmaskiner, (lambio, r'ar rnontcr:rd på tr-:rktor för b:rrknirrg licl avl:ig14 och kom Dåreftcr gir:k unecklingen sn:rbbt oclr n-rcr avanceradc enheter kolrstrtterades. FilljcLen blev att handbafkninqen försvann och produktir''iteten i huggningsar.betet ökirde. Frarn till 1951!talets slul inneb:rr den tck niska utvecklingcn i hu\'(rdsak att enslakr lärrkar' i kecljan av rrbetsmoment fr'ån stubbe till in- <lustri mekaniserades, rnccl relativt bcgränsade effekter pzi albetsåtgång nl rn Tr-rrrs en del 1örändrinsar var 1950-talet ur skogsteknisk synvinkel cn period av cftersläpnin3i jiimfört rcsursstarka bolag. Skogsbönderna krrnde emellcrtid närma sig storskogsbr-lket gcrtrllt samverkan. En sådan samverkan kotn också småningom till stånd i och rned att skogsäeat-eföreningarnas medlemstal ökade, tizin drvgt rnedlemmar 19'10 till ca lzir 000 medlenrmar med en ar-eal o1n 6,4 rniljoner hcktar vid mittcn ar' 1950 talet. Scnarc tillkom ed annan samvcrkansfbrm, skogsbmksomriiden. Dessa expandcr-ade strabbt trnder 1960-Lalet och omfattade mecllcrnrnar år 1972 med en ar-eal om 2,8 ntiljoner hektar. I restaurcdrrgsprogramlnen ingick i 1örsta hand återväxtåtgärder. Brist på frö al liimplig proveniens gjortle att urad fiåmst satsade pir plarlterjng. Dcn årliga skogsodlingsarcalen ökade frårr omkring 45 0(.X) hcktar år l9l-)0 till hektar vid mitterl av 1950 talet. l-indcr den dårpå löljancle tioåi-spcrjoden l'ördtrbbladr's ar.alerr rill ll00ttlt h, ltar. Plantetinq.r'rra nådde sedan sin kulmen undcr andra hälften av 1980 talet mecl hektar år^ligen. Där efter minskade skogsodlingcn till nir'ån hekrar I :lur, t.r t9l0 rrrl-r nerldr. pi ll\ll ni\,1ll hektar Tack vule stöi-r-c resulser var intensiteten i beståndsanlägeningcrr turder perioden r'rästan dubbelt szi hög i bolagens skogjat som i privatskogarna. Dzir' eftcr minskadc skillnaden något rrlen var Iirrtfarancle betvdande vid rnitten ar'1990-ta1et. I Norrland var inlensitetcn i skogsodlingen förhållar.rdevis låe ända fram till 1970talct, då skousodlirtgen ökade markant. lrrom be'tan,l.r,t,lerr ökacl, röjninqarrr'r från hcktar per år i bör-jan ar' 1950-ta1et till r:r bektar vid slutet ar' 1970-talet Det årliga genomsnittet var dock långt mindre än det bcr:iknade röjningsbehovct och ett allt stiirre förråd av oröjda bestån<l lagrades upp under perioden (mellan 2 och 2,5 miljoner hektar i början ar' 1980talet). Efter etr omfattande insals av skogspolitiska medel från och rrred 1980 ökade rc!ningarna till hcktar per'år i genonsnitt under hela 1980-ta1et. Lågkonjunkturen i början ar' 1990-ta1et ledcle scdan till en avsevärcl rninsknin!l under restcn av årtiondet. Gallringsarealen ökade snabbt under 1950-talet och nårlclc i slutet av årtiottzj4

15 mecl la(l som hzincle inom rtrdra närirtgal och i irrdr-a lliucler'.i2.l)e1 r'elklig^r genoubrotlet för skogsal betcts mekzuiiser-ing korn på 1960-tirler. Nkrtor sågen blev allt lanlig-arc ort kuutlc anr'ätldas är'elt firr kvistning. Dc fölsla specialtnaslincrnn fiir tr'anspor_t a\' \ iake intr_ocllrcct-aclcs och hästiu-rli1 bler' [är-rc. H:ilcl konktrlr eus 1ör skogsitldnstriproclrrlter pir viillclsmar-knaden gjorcle att lir-kcspliset ua sjönk i reala termer s:urlti(li lt sol)) sligandc löner iandt-u br. lschct Lvitrgacle skogsblulet att fö!a efier lirr att fir irrbetskr aii. Firllanclc pliser och stigarde löuct-r:jo clc att arbelspl odulitilile l en måstc lri!as och Lrtriigerl \'ai liirrgtgaenclc rnek2lnisering ll\ skrgsat-belel. Eftcr batkningetts luekauisct-irtg Iar clct i för-sta hancl k\,istnirigen sorr tilldrog sig irl tr-esse sol)l 1-r oclrtlitilitetshiijande iitglird. I ctt förs1a skcdc ulrecklacles llrctocler cl:it flilhlirlg skcclcle Drecl motor såit och utt arrsliot-t tned )o- I Årtntt t l. ri en ar 1L)i() t.tlct ansag\ hästm '..)ar.i aer.\ättkp fö lissa robetsl4)l)gil!?r i skagen a(h dt)1 sitatudr i) 1L)60 Jiir mer än 8A pro.ul u1.t lrunspottarl.tel i tr't'täl1e.

16 Iunnarc till bilr'åg ltil ureskitrell kvislnitrg oclt liaprrirr.e,., treu snart irl I l_oduccr-ad cs lel l ätle' g-åenc1c rr:rskinel sotri sattitttatrliit cle, klistacle och kiipaclc trådeir. Fiirbiittr ingar a! clcssa pr o( essorer (llistlle-kaparc) oclt skotat-c ( te rr :in gtransp()rt ) rrnder scualc deleu al 1960 talet leclclc till att derr teknikctt bler'helt clomirelandc rrrrtlo 197(Italet. Sorrr kompl.'ttcling till cie rnobila upjra betningslnaski nelna unccklacles setlan iällalc )iigglre, cl.r'.s. nuskirer sonr krrndc fiill:r tt-äden och sitrnrnanliila clern rill buntiu. Niista steg imckattiselinqcn val skii clat-i'u (fiilla r e-kvisulle kapar-e) sorn helt kuriclc lrtför:r httggarcrts arltete. l'å h iu rspor-t siclan tttittskircle h:istens rubclsrqrpg-il'ter- alltef tersorn skog-sbih iigjar blggclcs, rner llislen lar lirr-tfalande på 1950 talet örer'- liigscn i ter r'zingtr_anspolten och slat-aclc iitiltl Ill(j0 1ör'nrer iin 30 pt-occtit a\ ll-ansportarbc tet i Tcr-rrillg. Traktorer-nas irrkig i skogsbntkcts lerlling..transportel hadi: crncllelli<l leclan börjat mccl rrrirrchc bancltt-aktorcr och jor-cllrr rrl.rr,r\t 'tet rrt,,i l,rl rrtrar-.,1tt\irr' \,r'-.lrr,rr' sarlt trliktor er' ulltrstadc ttrccl h:rh'baud. rili'n i ir-irgr orn \ i.laretranspolterr :1\' \'irket slcdclc slor-n lir-lindril]grr'. l-liclcr 1950 urlet svar-aclc flolllecler-na iirr rlrei i'in 30 pr-occnt ar clc:t totala afbelel med vicl:rt elr'irn sport. L):ir, lr, r I,,rr,r. l,il.rrr.r,,, lr i ri.. rr.,r i.irrr\-tq.lllr.r.rl. ',rer :rllt lrr, I.l\ ll rrr.pnlli ll \l l 5!) n allkcr-aclcs km allrnrirna floltlcclcl rrreu enclast i'i,1fj0 krr lid mittcn ar' Lalet. Utlc'cklingen påskyrrclacles 1iämst!\' att skogsbih,:igal aulaclcs. lastbilanta fil båttr-adcs ocl) \ 2ll l e nkl-alisir tr essel stärktc sirr stållnillg. Bakorr fir'äudlitt{tatrta ltii l rauspor-tsiclar r liig också cr för'srag..rring :rl b:rnclet mcllarr jor clbluk och stolskogsbt-ttk i oclt nrecl clcu otti falttaurde fl\ttningcrr l ill stårler-ua. Ltt skog-sl)nlk gr-urrclat på en kadct ul f;rst :rnsrrillcle oclr rlkesrrtbilclaclc slogsat-betat-c oclr egen maskirrpark rirte frzrrn. Tidig:rtc hadc.jor clblllksbefollirrit r gel och jot-clbttrlels chairale slarat liir den rr-bctskltfi or:h dt-:re kr-aft sliogsbntket bclriir cic. Teknikrrtlccklir rgcn gjot-clc rtuclel I 9(j0-1a1ct atl lrcla r ir-kcsllöclet fiår stnl>bc till in(hrstri knnclc rnck riseras i crt sludmauhiillct systeln och clc't iir-tiorrclet liamstiir- dil för- som slio;;s br ukels mckurtiselingsepok. Hästalne 1örsvilnrr nåslan hclt ocll clt dr'i\'rlinil.-ss\'stcd1 Ll1- re, ll:rd, s.,lir,lerr tn:rtrr., ll. rr,rlierirrq, rr rrrl,',1, kr.,lrbl. lr',r. -rr.t.'tl.,.rirrq,rr clerr lirliga a\r'clklliugel krlncle at-bctssnrkan gcuolr den tekniska rrl'claringen minskas r-adilia1t. För'loppet lick lirnglgiierrrle Lnnqeklcnser lirr- ar-belsvillkot-en i skogcr och rnedlirrclc i slutänclan cn urvckel slor dcurog-rafisk fi)r:in,:1- rirg ar' landsll gclcrr. [.rt ornfallande nrglcsuing L,'m,rrr.1.,rr r1,rq-, lr, 11 1.,19. pqi,'11, 111,r. \1, l..rrri.-rrrr,rrr,rr q,rlltirru, r l',.r\\er;ill lånere ticl ziu nrekirniser-iugeu al sltttallerkllilrgcn. l)en tekniskl och ekonorniska ut cck lingen nndcr- M5{l och l9{i0 tltlct lcalde lill att g:rllr ingens lirnsarrrlicl försiitnrades och mckaniscringcn av clrivning..sar-bctct gav Lqrphol till en cliskussiorr om gallr_iu--cus vlrt_a cllet iute varr. En lirlcstzilhiirrg orn e11 helt galhingsfr ilt skogsbllrk, clär-all skörcl skulle eiiras licl sltrta\1cr-knirg, lanscradcs. Slncrr på gall-ingcn :inclraclcs ernellerticl unclcr minclre kårla tidcr och alterrrati\el med en cdcla stark gallrilts= Lrnder en orrrloppstid siigs sotn t-eaiistiskt. Gallr ingens anclcl av il\'\'erktrings\()1vmcn llinskaclc stallt 1ln.l.'. clc bicla år'tionclena, fi-ån ör'cr-50 lllocell rrncler talct till lecl lllot 25 proccdt Drol sllrlet a! l!l6o-talct. TlerldeD fortslltle se.lan undcl Lirrg ticl fi arlil'croch mckauiscrirg.en ar gallt-irtg..sarbctct nrölle bctlclligl slörre sllir-ighctcr iir \aill1at. Lnclcl' l!)ir0-talct clisktrter-acles intt' bar-a ealh ir)!len ulan också dc ticligaste skogs\alclande irtglir der-na. lr, rr,rrhe r\ rr'.'r l-.rlb.l rr "q\;,irirri skcclcie dil helt mantrcllt. f.r betvclaudc 1öränch-ing korn seclan rurder- l!160 talet, clå rnotor rä..'o.crr 1,, r,'llr r,rrrliqar,. trr, rr ri,ilirrqetr för-lsatfc irtt \'afir ell 1\siskl kt-är':urdc ar-bete. Ludcl senale ciclcn al l9(i(llalet blcl clct ocksi allt s\irxr.r att klar-a skogsrilclsar-bctct rrecl hjlilp ur cr kr\rlpilnde skogsar-bet:r'kår. -\'[ckaniseringcr p:i skogsrår'dens orrrii<le lar- sirlccles bhgsrm rtnclct l9s0- och 196t) talet. \laskincll chifl lrrr'åncles huntdsakligerr licl rrlrr'kbet_ecluirlllcn. sorrr rr ekaniscl adcs g(illonl att tlalilor'(lriur11 markbclcdrlingsagglegar in trod uccr acles. I)ättled krtlrcle clerl rranuclla lönerudclcll a\' kostllildel lla Prcssas necl kraftigt till c:r ilo proccnt. För' anclt a ar-bcts 376

17 rnomcnt sonl hi ggesrensnirig, bränning, skogsoclling- ocjr lijning låg clen uanrtcllit löneanclcler ännu vi(l sll.llel ar' 19fi(ltalet pir crl mvckct hiig niva, l-lrrl 90 proccrrt. Storskalig dlifr gjor-c1c sig gällaudc fr'älrst i Planlskolc ver_lsarrhctcrr,.1.\'-s. i cd lelerausgr_ctr lill clet clren lliqa skogsbrrtket. År'en iiiirgr orn dikningerr och.lcrl Lulde. I {l{i0 talel beglnnlncle gcidsliugcu r':rr urekzrni sering..sgr-acien hiig. l{trrrt mitten ar' 1960-ta1ct påbör-jadcs fiir sijk att mckanisera dcn rul)elsiutensiva plalrter.idgcn. S 1o.21 sl iri!ihcter' möttc elllelle ltid ar-belet ncc'l il11 rln ccklll pjan tc'r-idgsrn irskin er- för- steniga rnor-lidlrarker. l stållet skeddc förii nclriugar rtir På andr?r orri råcien: tekltik liir trlr kbereduing, ippdr-ag rring av plarrto. i plantskola, ilvelgårrg fi år'r bar r o ts- till räckr o Lsplån tol- san r t föt bättring ar r-edskzrp för m:rnucll planlering oclr s:idd. L,ffcktelna av dc srrlbha ltrrziudlirtgar-rta ai skoqsar-bcte1 hör'jadc pli allvat- att rnärkas Lrncler 1960 t?rlel. Skogsarltelarna bier llingt får'r'e ån tidigale, rler professiouella och rner' pr-oduktila. Dagsvct ksill gångcu fiir hrrggning haller-acles nästan n-rcllan l1)l-r0 ocli 1960 och sjrilnk seclan rned Lrtt--c1iir t\'?1 lrediedclar llanr r'l I'r,rr l.,lr, r : r.rriorr.rli., irr4' rr..r r, tt irr'1 tr-allsporterna var- uncler 1950 talel betrdligt liirgsamnzu-c iin fir- huggrtirtgsat-hclct rnerl blcl srrahb:rlc trrrder l9{10 talct. I skogs\'årcls albetct lar- r'lllionalisct-irigslakten intc lika hiig sorl i cl imingsarl)e l et. blalrd annal d:irför ltt stör're hänsur niåste tas till cle biojogiska bc gr-änsrrirgarn:r. Dagsver ksåtgångctt r icl plattte ling och r ojning uirtskacle risscrlisen metl rrirskningarna rlr långt rninclre iin clc sonl skctlde i 1iåga on lnggttittg och llansllort. NlckaniseringstrctrcLetrs risker li:in skogs rirdssvnpurrkl uppm:irksarnmadcs ticligt. Erl li,is rnors:ittnirrg gjorcic sig piillande irrortt clet lir-kcsprorlucct-anclc skogsbrtrket mcllatr skogsskirtsr:lrs och sliogsteknikcus 1ör e1r-ådat e och kr-itik r-ilitacles Diot tcrrdcnser 1ill att såtti1 Lortsiktig kost n aclstrtir time t-i ng fi-arnför- c1c liingsilti ga lclknin gat-na. I(ritiker-na peklrle på i'rkadc körskaclor- i tr aktora tl iitr dn itlgetls spiir. ökadc insekrsatrgrcpp till ltiljd ar'år'ct r-udt ch if ten salnl för-ärlcll-at bestånclsklirllat \,''r r, {r r.rr.r\ rr,.rnr\l.'li;,lritr. \rill..lilllaclerna llll clock urattliga i fi åga om dc slora liktlirjerna. En stnlkar-e kritik kour i stället fi-lirr natur' r'årdshiill rrrot slulet al 196{l-tirlel. L)ct lilkesploclrrcelanclc!kogsbrukcts tctrclens att sklpl cn skogsgr-ircla arrp:rssad till skör cieteknilicrrs klar och IöräcllingsjndLrstrins bchor' leclde till iar-hågor för- :rtt dcrr ekologiska instabilitetcrl skulle irka liksom mottagligheten 1ör'.sjukclorlrar och insekts:urglepp. Nantt-r'irt-dcus fijretr-zidale hzivclacle ocksii att skogsgödslidgcn skrrlle li'i eficktcl på sjöar och vattendl-ag. L,tt ökal inlresse för r'åtnrar-ker lirr-ärrcl ltcle licl:rre irediirrningen al clikrtirgien. Det rit-kesproducc rande skogsbltkets firr-ctriicllle hå\'dadc gerllcldol kritikcr-rra att inlihtnirrgcn på hög volvmtilhåxt intc bara liatle rent ekonolriska rnål utarr ocks:i utgjor-clc ctt lecl istr-iilali atl l)eviifa och un crlla skogen sont rrtiljö. I)et nest härclelselika år-tionclet fii skogs brukcl och sliogsir chls tlin rtnclct- cftelktigs ticlcn bler 1970 talct, inle ninst clär-firr- att rniljiiintlcssct clå r'irknaclc pli alhar och kr-itik r-iktacles rot den tunga tekniker, dc stolr kalh\'g-gctra ocb lnr'änrlringer ar Lerliska bcklirnpnings meclcl. Skogsbt rtlicts clrifisfb.rner ocli tekrlik stållcles urrclel clcbatt i lzirrgt högre gr-acl :in ticligart:. L)c stota kalhlg..gcrrir och aullirrcl rringcr lr fenoxilittiksrlor'lijr att korrtrnir till r'åtra mccl lörshpr-oblcmct ifriigilsattes. DDTbcharrcllirg al pliurtor rnot sn\.tb2rg-gc fiilbjöds l-()77. lia)h r ggesdcbattcrr leclcle lill att arlruälrrir q.1,lrlr '"r.lrrt.rr, I I rri 'l.rr.ri'rrc 'il' -rr halr hekterl inför'cles. Slneu på nattu r'åt cl ont r iirder:rcles under pelioclen iutc bala lros lagstiliar-crr och allmänhctr:n Lttan ocksii lros skogsbl-ukcts iiiletr'åd:rrc. Skogsför'etagcrr iriör'cle elicr-harrd utbildning i natruliir-rl ar all pct sorltl.l:l Urrcler årtionclct korn ocks:i clcrr ilrliga ar' rer-kningcn tlpp i nir':i nlcd den är-liga till- \'ai\len och stola far håg..ot- rtttr-i cktes liir skogs industril5 liamticla råralrrfirr-sirr-jrrirtg. Ittorl skogsinclustr-iu ökacle iutrcsscl fijl alt Ii;rb2itlr'il uorvttjandei av trådens biotnassa. Sarltidigt il1.:ifladc clcr 1ör'sta oljcloiserr l97ll 7'1. r'ilkct leddc till större intrcssc för' :1tt ad\':irrda skogsbr'ånslen. I)crr ekonotnisk:i rreclgångcu i oljckliscrts spir- br-irt clen nåstatt obltrlna ex 3t-t*

18 bst*"- r, 'a' r l, kodt rdl(lt tlnl(1 30'!t!ltl l! tttthani\t \ )tii.\!un I 'll. punsiollen a! sk(igsiriduslrill och öklringell iil al\\'erkningcu. Ekonotnius r'ärtclning lirin till \,aixt till slagnation kom att fii cffikter pii skogsbmlict och skogsin(lttslr irr lång-t in på l!l.3gtalet i Iirt-trt ar 1äg-:i an crkrtirtgsloh tlctoch Lig albetspr-ocluktilitet. ()katl tlekatrisc lirrgsgr_acl och tlinskatl lrverknittlrsvolvrti inrebar- tär'r'c :u betstilllällerr och svlit-igltcler',rii I',' ;,..k,'c.\.,tl1.,lluliirl.l. I Llr. l l;{r r,,1 a,le rrr l. rr.- irrl, rr.'' sluta\1 cr kl ingen kr-:rltigt. Till cti birtjln kour kvistningens nrekariscliug att snabbt hcja, r,, I r r I r i r. r,., rl'r I,r" \r irrq rlr''rrr',,\ :rlll,'rr 1 ' clct irkacle rnekaniscl-ad frilhrine ordentligt i ornfaltning. Är'en mcliartiseritrgeu al gallr-ingcrr biir-jaclc pir alh rr komma igång licl dcrr här tidcn. lilistar e-kapar-c eller. Proccsrjor er' \'ar vid shrtet ar'1!170 ttlet rlen adligasle maskidtypen och svirr?lde föt-i0 ptocent al dcl arletklcle lol1 rlcu. Skörclar-e irrtroctrtceradcs ocks:i och sva rde lör- ch-t'gt fent Proctlll a! dell slut arver_kacle rolvmen mot sllllet av zit-tiondet. Niir falhas-or- orr en "r'irkesst acka' uplrkon. blcl irrtresset statkat-c för planler-ing zn nrc snabbviixadclc lridslag :in r':ir- irhernsk:r gr':rn ocli tall. Det r-iktacles ll-litrrsl rrlol colltol-til tullen sorri irrfirdes iiån nrir-ch iistr l Not-cl arner ilas bclgstr akter'. f)etr lal_sdallb\iixandc och krurcle pa kor-t ticl pro(htcera lirr-hiillanclelis stol-a tli(l samt haclc bra rir ke. Intt-cssct för' idför'anclct a\ ell nlll bar-r-tr_riclslag rill llllckct sl()r'r inom blicle skogsfilr-ctagcll och Domän lclket och clc :irliga planterinqsilreillern2r irkaclc srrlbbt liån nzig^ra lrlrnch a hektar Lill ca l2 000 lrekrar-11)75 och ourkling 2ti 000 ircktar l!)80. -\lcn helsamhct uppslod hos politikerrra sonl mcna(lc all försiktighct borcle iakttas rtrit' ett fri'irrnlalldc tl'litlslagj inör-clcs. Skogsst\'felscri gl\s clärtiil rnöjliuhet rll reglcril iltl- \'liriclrridgen a! colltorlatallen och sil skedcle IiaD slutel ar' I970 talet. Skogsst,vr-clserr firresk.el irtt högs1 0,2 proccnt irl skogslrarksarealer i \orrbottens, \iåsterbottens och Jlitrt 378

19 lards llir sarrt 11,1 Proccrll i il'l'iga 1Lin fick plar)lelas \'a!rje :rr. totall )rektar- pel ar-. Llncler' 1!J80-talet börjaclc arrclelen g:rlllingar-att öka, cn atrclcl sotn lt,r(le millskal secian 196(!taict. Regler-urt för- t-iijrring och eallring i 197!) ils skogsliiltlslrg biclr-og till att lrrtlelen ökircle. urcrt cleu liktigastc för Lttsritt rringen lirt grljliug..cns rnek:lnise.illg i ocll nled art clc sli kallade engr-cppsslirt-dat-tra introdtrcernclcs i bör-ian av I980 talet. Rcdarr l!)e7 sla rade crngrcppsskör-cliir na lirr ca ll(i pt-ocerlt av galh ingsloh rrten istorskogsbt-uket och ibörjan ar' 1lX)(ltalcL r':rt silliarl rtict-litl iro Pl-,rcerrt Dr ll.\r,q.lcl tlt\l r rrl\,,rl.rrq, rr : Äiriqr unclcr l!)80talet lirl rrtin.lre betlclatrtlc iin rurclel skogstncka tt iset-iugen s glauscllgat_ L,tr r-acl nrtrctcr prör':rclcs erlcllctli<1. ii-anfil :Lllt nl,hcter soru ltidr-og till alt mirrslr rrckarriselingsgapet urcllan stolsklrligt skogsbrttk oclr sjålnclksarltna skogsägatc. Storskoqsbntkcts iirergiing till spccialniaskitrcr Lrnclct- 196(l och l!)7(!ralct rrrrkeracie en skiljer'äg. Dcn sj:iir' vcrks:tttttttc skogszigltr'eu harnnlclc clzi ricl sid?ur al dc stollt fi amstcgert ocll fick [öi:t sjg tned clcrr clel a! ufiecklingctt solll rörcle mok)l_ såglrr och Jr irn clrcclsktp- LlncckJirlgcn lrr tilll:iggsrrl.rstniug?1r till.ior-l.lbrukstr irklol D odr l1\' snrilrraskillcr hirltlc crnellerticl efiet- hatttl cic,sjihr'cr-ks:rmtna skogsligirrrras tlrckaniselingsgracl. l-ncici efle kr-igstide lt fol Ls:'!lte clct a bt'tc sorrr pag-ått scclan sckclskiliet 1!)00 Pii rttt ålerskapa skocctr sorn rmtlrrlesr{rs Skogsbr-uk blel llltmcr cn ocllinssfirm ntccl sicld, skötsel och skör'cl sorrr i.jorclbltrket. Sorrr lesuitat lv cletta iubele!lcnolngick skogartla ctt lerrr;rrk:rlrel rrtlcckling. \'ir-kesiirl-r-riclct firr-dubblacles oclt lillvi\tclr lreial(ligades lttlclel crt llrttlcll-alitsper iocl, t ols alt sk()g:lr_na utl)\1ljid('s illlensi t gcllorn a\1crlling.,\'rer-knirtuurla låg hela ticlen lligre iin tilhä\ted. nled undalllag 1ör ett iu i birrjarr ar I970-t:rlet. Lltrrler clelar irr eltct' kr-igstirlen, ft-rirnsr unc'iet,:le t för' skogsbr trket k,ir-\'a ckonolriska klimatct pii 1l)60 och 1970 talct, Berlornföfdes rl tio lläliscl jngar ocll anr'ändes stor-skalig-a rnetoclct som gal ell biolo gislt otillfledsställutrcle lcsttltat och ledde till srark kr-itik rnol besprltlnidgllf och stol-a kal hlsecll.,\llmrillhetens ftit trocucle 1ör- skogsnär-ingen rlinsk:rcle avsc\aitl. llndcl tr'\'ckct ii\ clenrl opiuiou kotn skogsbr-llkcl :tll 1öt-lindras. L,tt nrer n\':inselet skcigsb rtk, aupasslt till ltllrrkens biologiska fiit nrsittrirrgar och bedr-ilct i rrrirr,lr,.r,'rrl,tlr;,r inllll, r. r,irt- [t,rm. L)c skiir-pta l)cs1:imrlcl Skogspolitiken under e lterkrigsticlen Stola clelar ar sko5isbntkcls oulandling skcclcle inorrt ratlcr för en i allt lliscrrtligt ofirrincl ad skogslaustiftning. i forrn av 19'18 års skogslildsjag som grillcle änrla fi:rrn till M?!). Dårefiet firljclc rrnclcr' lijrlrå1l:iuclevis kor-t ticl (l'raru till 199:') flela lirnirrchingar i lagstiliringen. tlrrclel eltcr-hrigstiderr irrrikt;rclcs slogspolitiken allt slltrkat-e urol rlllilct lttl lijrsailja cll rrixluclc itrtllrstli rlrcrl r':ivrra. rneclan svfiel att skogel skullc ge LLtrrlct-stöd:it jolclbnrket I'rck nrirtthe betrc]clse. Dåt-ctrtot tillkom ctt nrlt inslag, r nilj iihlinslttcr r, som friin rrilten al l 7(!ti1ct fick r'äxaucle bc'n'dclst: inorr skogspolit ikeu. Lrude. l!100 talet-s liilsta luilft spelaclc osiiker het orn skogstillstlittclet och lithiigor'lirr lilkesbrisl en \'iktig o1l lir-tillkorttstt:tt e\' tr skoqs lagstiftning. l)en :rgr-ara skogs:tttr':ittclnirlgcu mecl skobsbctc och h llsbcholsa\\'c t litr ing ar lcci och virkr lick clii också rllrurcl ge like för' ctt nlar-knedsor ielrternt skogsbr-ttk. cliil cltlch slogen sorrt inclustr it itr lra skttlle qe uucictstöd :it.jordbrulel. sclua i l!)18:irs slogsrilclslag rnotilcr ades a\' att skogstillstatrclct ansågs otilllie.lsstaillarrde och skogsindrtsrt-ins lillesiirrsörjrlitig.. hotacl Lagens rn:il r'u att ir lia r ir Lesp r-od tr ktiouctl för att clii llrccl siikr':r eu iuchrst ie11 tilhiirt. Okltcl export kri\.1( air skogatnas ploduk LionsIör-rrtirg:r lltnvttjir(les i s:i stor ltlstrlickl)ing soln rnirjliut och lor-att lriiia avkasltingeu for d- ladcs cl itl_blittr:rcl skt-'gsri'trtl. Det itntls ctt ligt clen rrtr eclnirtg sorrr iirt cgick lageu hrtrldratusentiils llckler g-atttll kalnlalkct. ltas och restskogar satlt fir rild:rdc ltltgrnat-kcr. rnarkcr sorn kr:iv le skogsr z'trdsätg:ir-dcr- al el-rtrrclläggandc ar t. Sär'skilt i rle uorla delalna rrv lauclct ilns:igs be5loclinilgen i clc llirarlcle skogsbestiitl tlen var-a oliil1 t cclsslliliande, sriviil klaritil:11ill sorr) Llalitativl, rilkct lcdde till låg avkastuing 3 7!)

20 Yttcr-ligarc ell problcnl slcles lara att skogs-,i1.'rrr.' i. ll 1i'1 r1,,s q1:rl [;;rl r.,,]r \il: lrir rr.trrrr lig förrngling pri auelkacle uar-licr åtellirt- 1r'iig-arr kr iir cle där-iör- ll-aftritgårdcr-.1 1 Lirnsanllret i det enskilda skogsbrukct s:rnrt jåmn och rltlr;illig 21\'kastning val gmndllig gande plincipc'r' i sko--svltt-dshgen. Del en skild:r skogsbr-lrkel skulle bccltivas sottt ott fiirctali inriktat p:i ett Jiirnrl ekonomisk vilst- Löns:rrrhetskrrvet skullc ge hållpunkrcr- fi)r olika dclar- av skogsskötseln. till exernpel ltrr- :rtt priila lillicrr för'ngring-skostnad som var ckonorriiskt bcrzittiga(i. ftit att bccliirnir hrr' g-allring- sktrlle ret-kställas och för- att berriknir lliir sllrla\\'el kning sklrlle sätt?rs irr. Jiirnohetskr-:u'ct val nr er kon tt ovct-siclll. I -ag..stiltar-cn lille fiänja.jlimu svsselsåttuiug lör- arjrelskralietr inom sko--sbluket o.h skogsindustr in samt tnggu industrins r-iri arlrfiir sö r'jning.. och gararrtcr-a liss jämnhet i anerkningen pii dc crr skild a 1'asti gh et eln a. \L,,q.1,,'l,tsrr,,,.Lor.'r,l.r.rr r.,,t'-:rrri salionel- lilisollr slogsägirrrörclsel) hår clacle att cn fr amtving-acl.jzinrnhel sklrile förslimr:r skogsbmkcts förni:iga att aripassil sig till 1ådarrclc konjunkturcr- och priscr. Dct skogspolitiska besluler inncbzll' ocks:i slriktare bcstritnlnelser r-ör'ancle an er-lning. Det gä11andc förblrclet nrot att sluta\\'er-la rngr-c skog skär'ptes och iildre skoe (ickc Lrnecklingsbar- skog) sktrlle ransoncras så all inga större r^lrbbningar i 2l\' kasuringens jiirnnhet uppstocl. \riclale skulle skog rnecl uppcnbart olillfiedsstiillande skogstillstånd ålgårdas. Skogsiigar-ens skvldighct begränsadcs clock till iitgrir-cler sorn inte kostriclc' mer ån \'zir-dct ar fällcla tnicl och statsbicltag sklille er-hirllas för' återr'äxtiitgiir-cler'. I den skogspolitiska clisknssioncn efler skogsliir-clslagens tillkomst ral en viktig fi-iiga lrur lagens gurllrirlgsbestiimrrrelser- i liåga om utlccklirgsbar skog skltlle tilliinrpirs. Elr.irrn:rn lr.,<.r eill,le rill, r,.,q,rkrrcquri.(rrrr skötte sin skoq biisl. l-lnclcrsriknin iat- r'isaclc att sliillrraclerna i skogstill!lån.l \'al- rclzrtivt sinå rnellan uigargluppef. ä\'en old tjllstandet \arnågot särnle och sliogsr'årclsinsatsct-na liigol lägre i pililtskogsbr-ukct iin i storskogsbt-ttke1. Del fanns cncllcr tid bland po)itikel och inont fackfileningsrörclscl en oro för alt skogs rir-dcn intc var rillr'åcklig-t intcrsir oclr arlelli r rir r gsrn irjlighctcr uil iole fillll tttnlttjaclc. Detta ansirgs lrola sr sscls:ittniugerr i skrigctt oclr skogsinclustr in, o.h h()tct korrr framlirt- allt flirn den rlirrclrc intensi\a skos..s\'ärclcr i plivatskogsbl-ket. I flela riksdallslrotiorer Lrå\'des att lönstrrrhctspr incipen sliullc slopiis liksom skvdclct föt den unt'cllilgsbat a sktigcrt. f)iir igenour slrrlle gnrnclligar e och nrer kostnadslirivancle iitclr iirtiitg..år'cler kuuna kr l'ir ls. rnecl ho;jt c skogspr odlrltiorr i hamticlcr sorn följcl, och arl cr_knirr galrr a onreclelbar_l kurtrra öka. genonr t\':urg lirl skogsåglle att anct-ka ör'cr' rrrogcn skog och utfirt-:r linclanriilsenli.e,.' gall ring. Nloticincrll arvisacles al likscl:rgel. SkogsbrLLkets snabb:r oul zu tcllirrg Lurder-l!)ö0 och 1!160-talet ea upphoi till förslrg ell ändra skogspolitikcrr ocks:i fiän ancl a håll. Sliogsågar'- rtilelsen kr-itiscrlde skogsr'år-clslagcns cletirljreglering och rncrraclc att cien bot-cle göt-as rncr 3..enet ell. De skoespolitislo utspclcri lcclcle 1i1l att en ut redning tillslrttes l9(iö. Den slaga lirrsamheten i skog..sniirir r ger r rrncler l!)tj(ltalct satte sprir- i LrLr-echrinesclir-cktivcus pessinist iska tou giingar. Skogsnär'ingeu ansiigs vrta en ål11- r,rrd, nrrin< ",rr lr.rrrrriiler li-*r i ''rrr.'rr irrdustr iell ver-ksanrhct. f)ct 1ågför'rän tanclc skogskapitalet och skogens ar-bctskraft kltucle girra en stör-r-c sanrlr:illsirsats i ancll-a bt-art schcr'. I si11 betänkandc 1973 tog tltredniugcu siktc på incllrstr-irrs r-år'ar-ubchor'. Den lirrorclacle en snabb ökniltg al an cr-ktrirtgirrn a och varnadc för eu konrrraude lit_kcssvaclir,r,,lc l111)r,-rrl, r. I L'llrqlr-t-1,rin, il,i r, : 1948 rirs lag ansiigs l'öråldracl oc hnrrle örtr ges. f)cn sacler bvgg;1 pi1 att sarncllili mel1au jolcl- och sliog^sbr Lrk var-r'iktie meu dcutra gal inte längre någla för'clelar. Principen påstods dessut,:rrri hincl-a clen IörcslagJrrl exploatc r-inqen av lilkesör'er-skortet. A11a an'erknitrgsbegr iinsning:u- botcle vjdare slopas, liksortr sk\'ddct ar derr r t11 eck]ing-sbat-t skogen. Enclzrst åter1äxtplikt cftel avlerknittg bor-dc behållas. l-itredniugen 1ör-eslog också algifter på skogs rlark kornbirelade mcci stöcl till åter-\'iixt åtgårder- som rneclel ftir st:rtcd ltt på\'er-ka virkesutbudet. 380

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

örändringar inom lantbr-r_rkssektorn

örändringar inom lantbr-r_rkssektorn PrnrolrN Errgn 1950 KA.PITET, / Stora institutionella och strukturella örändringar inom lantbr-r_rkssektorn Under de när rnaste ;iltioddena clier ancfi-a r'ärldskri gct genorngick Svcrises niirinssliv

Läs mer

Krprrrr 3 Lärobok i Skogsvetenskapen

Krprrrr 3 Lärobok i Skogsvetenskapen enas Påand med 'iiga sam- Krprrrr 3 Lärobok i Skogsvetenskapen Jcrra kapitel kotnmer att behandla bak_.m[den rill att Obbarius skrey sin lärobok. itr fiirsök till analvs av innehållet. Eftersonr rokcn

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

oclr clctta i rr:ir-u kontalit mccl lokrla och legionala.jrigalc och j:rkroleirrisaliorrer silrrrt fils

oclr clctta i rr:ir-u kontalit mccl lokrla och legionala.jrigalc och j:rkroleirrisaliorrer silrrrt fils I,i-,rprrnr. 20 Algen - ett skogsbruksproblem på gott och ont n,t Per Pn s.sott. Förord Jag tr-riffuclc Stig sista gziugcn i slutct al sclr tenrbel ir-2(x)2 str-lr innan h:rn skrrlie iiler'- i:irrtla till

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Krptrsl 6 Den praktiska hus{ursaveln i perioden 1925-50

Krptrsl 6 Den praktiska hus{ursaveln i perioden 1925-50 -" PnruomN 1925-50 Krptrsl 6 Den praktiska hus{ursaveln i perioden 1925-50 Den allmänna utvecklinsen Iluscljrrrsskiitseln fortsiitter uncler' 1900- trlets andta ljärcleclcl att spela en viktig loll i jordbruks-

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

Nyu utgångspunkter för beståndsvården

Nyu utgångspunkter för beståndsvården KA.prrEr. 8 Nyu utgångspunkter för beståndsvården I och med d1-i\ ingsarbclels snabb:r rlek:rnise- sr'nracle lör- derl telniska utvccklirlgen pli r-ing:rktualiscrades genast friigan i vilkcn grird skogssidart.

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

*-NS^N"N"N"N:\\N"N-NNN.N-\\-N"N":NN-"N"N:N"N\N.N"NN* Medlemsmöte 20 I 4-12-02. Dagordning

*-NS^NNNN:\\NN-NNN.N-\\-NN:NN-NN:NN\N.NNN* Medlemsmöte 20 I 4-12-02. Dagordning *-NS^N"N"N"N:\\N"N-NNN.N-\\-N"N":NN-"N"N:N"N\N.N"NN* N Medlemsmöte 20 I 4-12-02 Dagordning $1 $2 $3 $4 $s $6 $7 $8 Mötets öppnande Val av justerare Mötet stadgeenligt utlyst Föregående mötesprotokoll Ekonomisk

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Kqprrnl l6 Plantfabrikerna

Kqprrnl l6 Plantfabrikerna Kqprrnl l6 Plantfabrikerna Yiri 196(ltalets slut hacle lrrn på de 11esta hrill inorri skogsbrukct komrnit till insikt onr bc:- holel al en r-adikal ltirändling :t. skogsocllirrgsalbctct. Litr,ccklirrscrr

Läs mer

Nyodlingens tid. firtrrs kr,ar-. Uppocllirrgcn ilv ut[rarkcu fort

Nyodlingens tid. firtrrs kr,ar-. Uppocllirrgcn ilv ut[rarkcu fort Ilntlcr slutel al) attoithlltldrakrll a;iadt ft1?t1la)1 (n.ik?r snabll ath då lå ängcns bekastnad. Den t,artliga letan i lelb l.tlöjes nul /.tlob dragen ar h-1, hiistar (fato i KonDtrunarkil)?t i ljånutj

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik U n g re n ä s s a n s 1 4 0 0 -ta le t P å n y ttfö d e ls e a v a n tik e n (rinascita) a n v ä n d e s fö r s t a v d e n ita lie n s k a k o n s t h is

Läs mer

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering Föläig Stäghtig j.lg.stig E täg btå tt tl tc Stäg i ht om objt l Stig E täg it modifi ft tt d h pt! Stig - l : ch[] - cot : it + lgth(): it + chat(it): ch + idxof(ch): it E täg h: Ett äd och lägd Ett tl

Läs mer

zrfl-!l avnin"?*y aon 1-Jd/.tsa tnåhtuikh(fl9f: t-u"nne ä *-* {"Kan frcr t*sf,a Kursutvärdering 6b @ s@ n Nej @i23+s$)a ! Fanns ej n Fanns ej

zrfl-!l avnin?*y aon 1-Jd/.tsa tnåhtuikh(fl9f: t-unne ä *-* {Kan frcr t*sf,a Kursutvärdering 6b @ s@ n Nej @i23+s$)a ! Fanns ej n Fanns ej Kursutvärdering Namn l_o_releg Kurs zrfl-!l Var dina förkunskaper tillräckliga för kursen? Kommer du att ha användning for dina nya kunskaper? -;;jf;;,"5arre': Ku 2 3 Flu Ela n ror tågt &.1" s@ KOK n ruey

Läs mer

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet PRODUKTKATALOG Sis föi och klss ck fö sö www.s.s Ihåll Sos Aci Tl Kulöl si 4-5 All i! Vil All Sköljl I h boschy hi u fl föbukiso so u lbu h. Pouk Sskillk och håll hö ké. D fls iljök S och fis l so kos

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål?

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål? är våle Pver Rel rr. Erc Srby Spr Al1 Al 2 Ter Bss 1 Bss 2 Spr f f D G =80 Al f f D 1 Al f f D 2 Ter f f D l M Bss 1 jz d sj jz u b - u u - j u b - u u j s j jz u b - u u s j jz f f f N s v-drr ge- l-ve

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn [817J Biljetter säljas: Hvardagar: Till vanligt pris frän kl. 12 midd., till förhöjdt pris samma dag kl. 9-1l f, m.; till förköpspris dagen förut kl. 12-3 e. m.!lön- oeh:h lgdagar: Till vanligt pris från

Läs mer

Bidrag till fristående gymnasieskola Kunskapsnavet, 2015

Bidrag till fristående gymnasieskola Kunskapsnavet, 2015 MISSry 20t4-tl-28 I GYF 2014/0507-03.02 Handläggare Roger Tordhall, controller Canna Cerafi ani, ekonomi chef Styrelsen ffir Kalmarsunds gymnasieftirbund Bidrag till fristående gymnasieskola Kunskapsnavet,

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

S0rurbnin$, gnllrnla. 6töne

S0rurbnin$, gnllrnla. 6töne S'urrg[. iltofrg S0rurbnin$, gnllrnla fsord förbclon[r i ffiifrsn 06 utflgftflin, g0r ifrö! flön Eqotoe i $fitisb0m0i 6töne 6fo?n StockhollB ldt lln Mrnii {o} Com Ondr & Pdv eb tr Rj. M.irr. 6to ltdlq,

Läs mer

Protokoll SFB 26/2013

Protokoll SFB 26/2013 Närvarande Se röstllingd, bilaga 1 Plats Scandic Hasselbacken, Dj urgirden, Stockholm Datum 26 september 2013, kl 16.30-17.45 Svenska FlygBranschen årsmöte Protokoll SFB 26/2013 1 (5) Kallelse har utsänts

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

,'rr:ier.r. \,\ v\\ /. aef

,'rr:ier.r. \,\ v\\ /. aef ,'rr:ier.r. \,\ v\\ /. aef Elt nrogert troll...... kan vara tecken på god kondition. Lds om Din fysiska arbetsförmåga på 'id. 14. Tidningen "Bergtrollet mår däremot bättre om läsekretsen hjälper redaktörennred"trollnäring"

Läs mer

Vem äger. o (n. bostadsrätten? Om lagar. 0srrvNr. fi;rordningar \,#@ I{SB. tu;:

Vem äger. o (n. bostadsrätten? Om lagar. 0srrvNr. fi;rordningar \,#@ I{SB. tu;: Vem äger gh o (n bostadsrätten? Om lagar 3c h fi;rordningar 0srrvNr K ry \,#@ \r tu;: I{SB Makar och sammanboende? m du och din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger ni den gemensamt.

Läs mer

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND REVISIONSBERATTELSE UTI BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND Vi har granskat Arsredovisningen och ett urval av underlagen fiir elopp och annan information i riikenskapshandlingama.

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

PROTOKOLL LAG. 101216 Sjitsala, Sillerud, A{angs kommun 17:00-21:00. Datum Plats. Tid. Ninarande Besluiande

PROTOKOLL LAG. 101216 Sjitsala, Sillerud, A{angs kommun 17:00-21:00. Datum Plats. Tid. Ninarande Besluiande PROTOKOLL LAG Datum Plats Tid Ninarande Besluiande GAster: Kansli Anmilt fdrhinder 101216 Sjitsala, Sillerud, A{angs kommun 17:00-21:00 Per Jonsson, Kjell-Arne Ottosson, Torgny Arvidsson. Carina Bohm (deltog

Läs mer

,,i, ilr,,, til,'j,,, Itr. i,t \\ '),,t1, wllt 'wlltl'lt. "!," sid. "r'nt,,i. ,ttlt,!tr. [i]trryn

,,i, ilr,,, til,'j,,, Itr. i,t \\ '),,t1, wllt 'wlltl'lt. !, sid. r'nt,,i. ,ttlt,!tr. [i]trryn "r'nt,,i ilr,,, i,t \\ '),,t1, til,'j,,, Itr,,i, li "i,(' \tt 'r EI '[[,rtiilt'tlt' [i]trryn tl,'wll,u, 'li W;n:lifmlll, y:n'tflllr,,ttlt,!tr wllt 'wlltl'lt [t'a [tli,inn A,Wt:lty1ptlt illl,tl'tli1illli:ill,lll'

Läs mer

PRESENTERAS AV KUNGLIGA SVENSKA SEGELSÄLLSKAPET KUNGL SVENSKA SEGEL SÄLLSKAPET INBJUDAN. Inbjudan till KSSS Business Cup 2015

PRESENTERAS AV KUNGLIGA SVENSKA SEGELSÄLLSKAPET KUNGL SVENSKA SEGEL SÄLLSKAPET INBJUDAN. Inbjudan till KSSS Business Cup 2015 KUNGL VNKA GL ÄLLKAPT PRNTRA AV KUNGLIGA VNKA GLÄLLKAPT INBJUDAN Inbjudan till K Business KUNGLIGA VNKA GLÄLLKAPT INBJUDAN - K BUIN CUP 2015 INBJUDAN - K BUIN CUP 2015 KPPHLMN 25 CH 26 JUNI UNDR ÅF FFHR

Läs mer

KALLELSE TILL ordtnarte FoRENtNGssTAMM/l I BRF BoNtFAclus org NR 716'439-7106.

KALLELSE TILL ordtnarte FoRENtNGssTAMM/l I BRF BoNtFAclus org NR 716'439-7106. KALLELSE TILL ordtnarte FoRENtNGssTAMM/l I BRF BoNtFAclus org NR 716'439-716. MAnoneex DEN 26 MAJ 2OO8 KL 9.OO I LUSTHUSET. BRF BoNIFA,CIUS. DAGoRDNING. l. 2. 3. 4. 5. 6. a tt 9. 1. 11. 12. 13. 14. 15.

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc.  'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ).- j i '',' ':i. a ':i..* -;,# j "i,.,: ^ 'r' ');p* 'i', ;'. o ' ").-,,i'lii t;':i.ilr. '',' ry6&ees B!1. EHgEE -J s,* il is{ /f,* tr) Fmro-*lJeemr-ix ' s(t!,i: *dc W$Ei-l*milli,i.,a*, @* " 'rll b... 'lul,' r&h t:e!, :::ffi

Läs mer

M7786-00311A BESKR I GYROKC,I,lF - - -: Gyrokompass 7228. Beskrivning del I FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 978

M7786-00311A BESKR I GYROKC,I,lF - - -: Gyrokompass 7228. Beskrivning del I FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 978 M7786-00311A BESKR GYROKC,,lF - - -: Gyrokompass 7228 Beskrivning del FÖRSVARETS MATERELVERK 1 978 rastställd jämlikt ]MV-A:V M71:181177 1977-11-21 Al.t,N,t^N ' t)a ta t(onti'tt{tk'l'ton ( ly rol

Läs mer

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist Pilgrimsfärd en musikör ext musik: Lasse ahlberg fritt efter eoffrey Chausers Canterbury ales i svensk översättning av ritt Hallqvist Kör kluster ndas in alla tar sin ton så att det blir ett kluster av

Läs mer

NUMMER 5 - ARGANG 3 - AUGUSTI. RIK SSBGELFTYGTAV LINGEN I[t ke er s iitter Gulduin gen

NUMMER 5 - ARGANG 3 - AUGUSTI. RIK SSBGELFTYGTAV LINGEN I[t ke er s iitter Gulduin gen NUMMER 5 - ARGANG 3 - AUGUSTI!! RIK SSBGELFTYGTAV LINGEN I[t ke er s iitter Gulduin gen. Scciarr_ Eskilstune Flyrklubb fijrra iret toq popul;ira se*elflygtrofd. Och en sidan har nran heru Culdvinqen f6r

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson

LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson ATCC Stockholm Flygvägssystem Arlanda KRAVSTÄLLARE Lagstiftning LFV Flygoperatörer Luftfartsstyrelsen NYA FLYGVÄGAR Berörda boende Berörda kommuner Länsstyrelsen Naturvårdsverket

Läs mer

;rn. orn. Allt du behöver veta lnför lönesamtalen. Försrktige Boma ns ma ktspel på banken. Lägg dig inte i ancras proolem. clc. '\) f oa oj.

;rn. orn. Allt du behöver veta lnför lönesamtalen. Försrktige Boma ns ma ktspel på banken. Lägg dig inte i ancras proolem. clc. '\) f oa oj. TA IEDARSKAPSTIDNING Försrktige Boma ns ma ktspel på banken Lägg dig inte i ancras proolem Allt du behöver veta lnför lönesamtalen fa clc orn -l-l I ;rn 6;, Z +F - (/, '\) f oa oj. Att reda ut andras problem

Läs mer

#15 TÄNK ATT JAG LYSSNA PÅ DEN KARLN

#15 TÄNK ATT JAG LYSSNA PÅ DEN KARLN #15 TÄNK ATT AG LYSSNA PÅ DEN KARLN, SKATTBERG, ROBBAN, MAGNUM,, IPP SKATTBERG GULDNER: Till Urinetown med honom! Och det ska gå fort konstapel Magnum! ort! ROBERT: Du ljög för oss Guldner! GULDNER! 5

Läs mer

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet.

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet. R f l Su p b l. Su yf u f l. Pl ul Su ll ul b u ll f f f l. Kpp fy ul, f upp pp j fy b lll. Gupp l ul, l l, p upp b jl. T llull ul, ul f l f jl l ll fl u l u. Kl l ul, uf fl l f jl ul jll, jlf p. T & lf

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!! '()*++,-!.-/,01! 2+!0*&%3*4!(5)!60(10,--%7! -8*&-6(4%8%3! 9!,+!60(7%-(0%-3!:8(6%!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!! '()*++,-!.-/,01! 2+!0*&%3*4!(5)!60(10,--%7! -8*&-6(4%8%3! 9!,+!60(7%-(0%-3!:8(6%! "#$%& "#$$%&'( '()*++,-.-/,01 2+0*&%3*4(5)60(10,--%7-8*&-6(4%8%3 9,+60(7%-(0%-3:8(6% '()*++,-.-/,01 2+0*&%3*4(5)60(10,--%7-8*&-6(4%8%3 9,+60(7%-(0%-3:8(6% 2 Publicerat i mars 2010 2010 Författaren och

Läs mer

2007 HANDBOK FÖR UPPHOVSRÄTT OCH SÄKERHET FÖR SKOLOR, HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET

2007 HANDBOK FÖR UPPHOVSRÄTT OCH SÄKERHET FÖR SKOLOR, HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET 00 HANDBOK FÖR UPPHOVSRÄTT OCH SÄKERHET FÖR SKOLOR, HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET DOWNLOAD % COPLETE SIDA 0 Ai iiui i ill ui ll uhäy il l i y u ill f uhäih I hb föl i iiui ö fö y i b juii i ch ähi uhäi fö

Läs mer

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003.

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003. ARSREDOVISNING FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 3 Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 3. Fiirvaltningsb erfr ttels e Styrelse Styrelsen har under hret 3 haft

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

ffil}b1tr fe-lf Fness re[ease tea-l

ffil}b1tr fe-lf Fness re[ease tea-l fe-lf tea-l ffil}b1tr Aktiebolaget SKF Fness re[ease Kvartalsrapport från SKF 199L SKF-koncernens försäljning under första kvartalet L99L uppgick till 6 922 rniljoner kronor mot 7 l-1-2 Mkr motsvarande

Läs mer

"wd. #ri # Nr 3-4 1964. Arsöns 16. ffi,fl. Pris I kr. iffi' {il: tr. :s*{::: # jt, '..ffi',r, ,;lif;,ii itl. ,ui,'li*+niri.r,,,r... !"9.ffi i.

wd. #ri # Nr 3-4 1964. Arsöns 16. ffi,fl. Pris I kr. iffi' {il: tr. :s*{::: # jt, '..ffi',r, ,;lif;,ii itl. ,ui,'li*+niri.r,,,r... !9.ffi i. Nr 3-4 1964 Arsöns 16 Pris I kr. jt, '..ffi',r,,;lif;,ii itl #ri # :s*{::: # ffi,fl!"9.ffi i iffi' {il: tr "wd ::i:i:::',ååf',ui,'li*+niri.r,,,r... { GENOM ATT BL. A. AVSTÄ från efterrätt bereder eleverna

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

RASKLUBBEN FOR BELGISKA VALLHLINDAI Groenendael, Laekenois, Malinois, Tervueren

RASKLUBBEN FOR BELGISKA VALLHLINDAI Groenendael, Laekenois, Malinois, Tervueren 2006 -Ut- 0 r RASKLUBBEN FOR BELGISKA VALLHLINDAI Groenendael, Laekenois, Malinois, Tervueren Protokoll As-miite 051126 rra Loviseberes hundklubb. Utskrili 05 1227 Niirvarande: Anmiilt liirhinder: Ei anm,ilt

Läs mer

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Numa Petersons handels- och fabriksaktiebolag Svensson, August Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Stockholm 1903 EOD Miljoner

Läs mer

Strid om skogen BIRGER ISACSON:

Strid om skogen BIRGER ISACSON: BIRGER ISACSON: Strid om skogen Ar 1965 tillsatte dåvarande jordbruksminister Eric Holmqvist den s k Skogspolitiska utredningen. Utredningens betänkande har framlagts nu i mars. Allt tyder på att det kommer

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Samspelet mellan forskning och praktik

Samspelet mellan forskning och praktik -\t sr-urenor S\NPT,INKIER Krprrul 14 Samspelet mellan forskning och praktik I ltileglåencle kapitel har påpekats, hrtl under hela 1900-talct prodrtktivitetcn hos iantbnrkets huscljur kontinuerligt ökat

Läs mer

R1 30 --:'."-;----.---

R1 30 --:'.-;----.--- Organisationens namn Stiftelsen Parki nsonförbundets Forskni Organisationens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkter från allmänheten R01 0 Penninginsamlingar R040 Försäljning av varor och tjänster

Läs mer

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 Alfr. Hagerbonn Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Vi önskar er ett trevligt Speedwaymöte i Norrköping denna helg

Vi önskar er ett trevligt Speedwaymöte i Norrköping denna helg g E o E E o g Vi öskr r tt trvligt Spwymöt i Norrköpig hlg Su Björk, Support Your Tm o g E o E E o g Vi kämpr ihop! o Välk till prsttio s pssr i på ll Spwyförigr i hl Svrig m mottot VI KÄMPAR IHOP m st

Läs mer

STYRELSEN Organisationsnr 769600-{352

STYRELSEN Organisationsnr 769600-{352 3 CSTADS RAT'TS FÖ REI\IIi! GEi'I I/AJROPARKEN 1 IA{FORMATION TTft / 2OOO FRÅIV STYKELSEI{ I BRF MAJROPARKEN 1. 2OOO-03-08 ÅnssrÄmmeu Ån zooo Årsstämman äger i år som vanligt rum i Hökarängsalen i Söderledskyrkan

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Växa i trafikn Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff Växa

Läs mer

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll norra vastmanlands SammantrAde sprotokoll 20LI- 1 1-30 r(7) Plats och tid 2oll-11-30 kl. 09.00-11.30 pa Brinellskolan expedition Beslutande Henning Bask Helena Werner Shiro Biranvand Ordforande Ovriga

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

NUMMER 2 ARGANG 2 MARS r ese ffi

NUMMER 2 ARGANG 2 MARS r ese ffi 300 Antal utbildade privatflygare Avlagda priva tfiirareertifikat 1950-1958 Antol grillonde privoifriro (enligt hittills rillgdngligo up 1956 77O, 1957t I NUMMER 2 ARGANG 2 MARS r ese ffi Privatflyget

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Nynäsvägen

Bostadsrättsföreningen Nynäsvägen ÄnsnnDovlSNING Bostadsrättsföreningen Nynäsvägen 32 ;"322 (Otgnr. 716403-3966) Räknskapsåret 20%$L01--201å.12J1 r..,.%!" 1 Styrelsen fir Bostadsrättsfiireningen fynäsvägen 320-322 avger håirmed redovisning

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

dir Förvaltnin gsberättelse {.--*- 20tr Information om verksamheten -t22 Förslag till behandling av fritt eget kapital

dir Förvaltnin gsberättelse {.--*- 20tr Information om verksamheten -t22 Förslag till behandling av fritt eget kapital 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Brighter AB får härmed avge årsredovisning for räkenskapsåret 2011. Förvaltnin gsberättelse nformation om verksamheten Föremålet for bolagets verksamhet

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

-;* 3twi"; \3u kwhrurb#r I RG. I. 954 Nr7. tiskt k'drl d sfdr{s s et tl. D Ent* icra

-;* 3twi; \3u kwhrurb#r I RG. I. 954 Nr7. tiskt k'drl d sfdr{s s et tl. D Ent* icra @ ;* 3twi"; \3u kwhrurb#r I D Ent* icra tiskt k'drl d sfdr{s s et tl A RG. I 954 Nr7 6 FOTKREPTJBLIKHN I{å hj Å5 "or I I.Tlr t t t'k I r{ }'t { J.rv de Förenta Nationernas reger:ingar den z6 juni r94t.

Läs mer

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt STOCKHOLMS STADSMUSEUM 458 Industrimiljöinventering 1979 Värdering A BO Fastighet- 8 (7 d Motors 7 Stadsdelsödra Hamarbuhamnen Adress Hamarbyvagen 13-19 Fas tighetsäg Stockholms k omn, Företag/verks/anst/

Läs mer

ÅnsREDovrsNrNG. för. Sponsrings & Eventföreningen i Sverige AB. underskifter 10. Sidr. Inn håll

ÅnsREDovrsNrNG. för. Sponsrings & Eventföreningen i Sverige AB. underskifter 10. Sidr. Inn håll ÅnsREDovrsNrNG för Sponsrings & Eventföreningen i Sverige AB Otg.t1r. 556429-117 Styrelsen och verkstålladde direktören ffu härmcd rvlämdå årsredovisnidg för räkenskapsåret 29-r-r -- 29-12-3r. Inn håll

Läs mer

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8)

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8) Soprano 1 Soprano 2 lto Basso 1 Basso 2 Text musik: Carl Michael Bellman 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 ck, ck, b ck, ck, rr: Eva Toller 2006 ck, att vid så -stång-en att vid så -stång-en b att vid så -stång-en att

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Oxbergs Norra Vattenledningsförening den 13 Maj 2014.

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Oxbergs Norra Vattenledningsförening den 13 Maj 2014. Protokoll fört vid ordinarie årsmöte med Oxbergs Norra Vattenledningsförening den 13 Maj 2014. 1. Jan Pålsson hälsade välkommen och öppnade mötet. Efter redogörelse för kallelsen till mötet som godkändes

Läs mer

Brf Haren ii Krokslätt. Ársredovisning. för. räl(enskapsåret 2013-01-01--2013-12-31

Brf Haren ii Krokslätt. Ársredovisning. för. räl(enskapsåret 2013-01-01--2013-12-31 Brf Haren ii Krokslätt Org.nr. 769614-9355 Ársredovisning för räl(enskapsåret 2013-01-01--2013-12-31 Sid 1-4 Sid 5 Sid 6-7 Sid 8-11 Sid 12 F örvaltningsberättelse Resultaträknùig Balansräkning TilläggsupplysniJigar

Läs mer

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement söjd!) l, hl sjlfö (Pss! Ig få o ik! b sd. D o k s g i id p ö f S di upp i sll k s u i o s u h Poduk då oc sl. l k l o d g kici. l g li o g h b di u d dis D g. o s k i f p p if u d d i i i h f s ö f d

Läs mer

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen Åmöte Smtillighete Bkbdet 24 ktbe 2012 Plt :Håktpkl mtl 1 Vl v dtide ch eketee ii tämm Till dde vlde Mget Eic ch till eketee vlde Mgu Tte 2 Vl v juteigmä Till juteigmä vlde Åke Glud ch Cut Gutv 3 Mötet

Läs mer

Medlemsmöte 2004-01 -29 Förslag till Dagordnig

Medlemsmöte 2004-01 -29 Förslag till Dagordnig Medlemsmöte 2004-01 -29 Förslag till Dagordnig 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagording 3. V al av två justeringsmän, tillika rösträknare 4. Rapporter a. Ersät. Kont.körning, körtillägg vid utbildning

Läs mer

Förordning om trygghetsboenden

Förordning om trygghetsboenden I"örordning orn trygghetsboenden Sida 1 av 2 tt lr RICURINCSKANSLIT-I PRESSMEDDELANDE z6 november 2o09 Socialdepartementet Förordning om trygghetsboenden Regeringen beslutar i en förordning att nuvarande

Läs mer

vem SyARAR FoR uuoennallet AE.O7 HOS OSS I RIKSBYGGENS BRF ooreeorgshus NR 2T

vem SyARAR FoR uuoennallet AE.O7 HOS OSS I RIKSBYGGENS BRF ooreeorgshus NR 2T vem SyARAR FoR uuoennallet AE.O7 HOS OSS I RIKSBYGGENS BRF ooreeorgshus NR 2T S30 BOSTADSRATTSHAVARENSRATTIGIIETEROCIISKYLDIGIIETER Bostadsdttshavaren skau pe egen bekostnad h6tla legenh ten med tillhdriga

Läs mer