Programmet fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Transkript

1 1/5 BESLUT Dnr: 10/00024, 25,27,32,36 och 38 (434, 436, 452, 455, 458/10) SAKEN Wild Kids, SVT1, , kl , program som visar barn på tågräls och fastspända i skogen; fråga om mediets genomslagskraft BESLUT Programmet fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. PROGRAMMET Wild Kids är en äventyrsserie/dokusåpa i vilken barn lever vildmarksliv och sätts på prov i tävlingar där problem av olika slag ska lösas. Innan det anmälda programmet började sa programpresentatören: Hör ni, det här första programmet är väldigt spännande och lite läskigt. Ni vet att man aldrig ska leka på tågspår. Ni får inte pröva det själva. Den utmaningen i programmet var noggrant planerad och förberedd med hög säkerhet. Nu börjar äventyret. I programmet hade två barn fått i uppdrag att hitta och rädda andra barn som satt fastlåsta skogen i anordningar av trä, vilka var placerade så att barnen hade armarna uppsträckta över huvudet. Huvor i material som såg ut att vara juteväv var trädda över deras huvuden. Uppdraget skulle utföras på tid och barnen var tvungna att avbryta sin räddningsaktion när en vissla hördes från det tåg som skulle föra dem vidare till nästa ställe, där nya barn väntade på att bli räddade. Ju fler barn som räddades, desto fler deltog därefter i arbetet med att hitta och rädda de barn som fortfarande var fastlåsta. De barn som inte hann räddas slogs Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/5 ut och fick inte delta i kommande program. Det sista barn som hittades var fastlåst i ett träd invid en tågräls. Över rälsen fanns en skylt med ett matematiskt problem, vars lösning gav rätt kod till låset. Barnen stod på rälsen och försökte räkna ut talet. De hann precis lista ut koden och befria barnet innan tåget passerade och skylten krossades. I samband med att eftertexterna visades vid programmets slut lästes följande text upp: Wild Kids är en äventyrsserie med dramatiska inslag och säkerheten var väldigt hög under inspelningen. Det förekommer inslag i programmet som du inte bör försöka göra själv. ANMÄLNINGARNA Sex tittare har anmält programmet. De anser att barn visades i tortyrliknande situationer och att programmet därför var olämpligt, obehagligt och skrämmande. En av anmälarna uppgav att hans barn reagerat över att barn som satt fast med huvor över huvudet blev till synes övergivna i skogen. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television anser att programmet inte strider mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft och anför i huvudsak följande. Målgruppen för programmet är barn mellan 9-12 år. Det fanns ingen som helst avsikt att få vare sig barn eller vuxna att associera till tortyr och SVT beklagar att bilderna av somliga vuxna tittare uppfattats på det sättet. Barn i målgruppen torde inte uppfatta bilderna på samma sätt. Tanken med delmomentet var uteslutande att skapa en spännande och äventyrlig känsla. Anledningen till att huvor användes var att försäkra sig om att barnen inte skulle tjuvkika och avslöja något för de andra tittarna, inte för att det skulle vara skrämmande eller väcka obehag. Med den erfarenhet redaktionen har av sin publik gjordes bedömningen att de tydligt kunde uppfatta att det var fråga om en lek. Att tre av barnen lämnades kvar i skogen utgjorde en tydligt avgränsad del av ett tävlingsmoment. Av sammanhanget torde ha framgått att de inte lämnades kvar när tiden hade gått ut och tävlingsmomentet var över. Under inspelningen av Wild Kids är säkerheten hög och de olika tävlingarna ter sig oftast långt mycket äventyrligare och farligare i tv-rutan jämfört med de verkliga förhållandena på plats, precis som i många andra barnprogram

3 3/5 och barnfilmer. Den första tågräls barnen gick på var både nedlagd och trasig. Tävlingssituationen med mattetalet utspelades på en räls som var avspärrad. Det var tydligt att inga andra tåg var i närheten. Produktionspersonalen på plats kunde stoppa och starta tåget hur och när de ville. Inga barn riskerade att skadas. Vid sekvenserna med tåget bidrog den dramatiska musiken och filmklippningen till känslan att det inte var på riktigt. För att varna för det som kunde uppfattas som obehagligt och inte minst varna för farliga situationer informerades tittarna före programmet. En varning förekom även i slutet av programmet. AKTUELLA BESTÄMMELSER Sveriges Television (SVT) ska ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (12 i sändningstillståndet). Med uttrycket televisionens särskilda genomslagskraft avses att mediet vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka tittare starkt. Det är därför naturligt att de ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program av sådan karaktär att man kan förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas, se regeringens proposition Om radio och TV-frågor (prop. 1990/91:149 s. 142). Bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft tillämpas bland annat vid bedömningen av program som innehåller våld. Den innebär enligt Granskningsnämndens praxis ett krav på återhållsamhet i fråga om våldsskildringar och våldsinslag som sänds på tider då barn kan antas ta del av programmen. Även inslag som utgör uppenbar psykisk misshandel eller mobbning prövas mot bestämmelsen. (Expedition: Robinson, SB 497/97) Granskningsnämnden har i sin praxis ansett att bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft också är tillämplig om klart farliga beteenden visas i barnprogram. Nämnden tar då hänsyn till om inslaget utformats på ett sådant sätt att det finns risk att barn tar efter beteendet. (Nu är det Nu, SB 195/00, Hej hej sommar SB 825/08, Rampljuset och Bobster SB 328/09). Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 radio- och tv-lagen (2010:696))

4 4/5 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden har förståelse för att de bilder som visades av fastspända barn kan väcka obehag. Nämnden finner dock att inslaget inte kan uppfattas så som att de medverkande barnen skulle ha utsatts för fysiskt eller psykisk misshandel eller för mobbning. Framställningen kan inte av detta skäl anses strida mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Lekar som sker på eller i närheten av tågspår, liksom lekar där barn utan övervakning av vuxna binds fast och får föremål trädda över huvudet, kan innebära sådana risker att beteendet måste betraktas som klart farligt. Vid avgörande av om program som visar sådana beteenden kan godtas mot bakgrund av bestämmelsen om mediets genomslagskraft ska beaktas om utformningen av programmet i övrigt ökar eller minskar risken för att barn tar efter det farliga beteendet. Enligt granskningsnämndens uppfattning får risken för att barn tar efter ett handlingssätt anses större om programmet visar något som barnen uppfattar som verkligt. I sådana program måste därför kravet på varsamhet ställas högre än vid program där det framgår att innehållet är uppdiktat eller manipulerat. Risken för att barn tar efter ett farligt beteende kan minska genom att en varning utfärdas. En varning måste dock utformas på ett sådant sätt att barn förstår vilket beteende de avråds från att imitera och varför. En varning som ges i direkt anslutning till att det farliga beteendet visas måste anses ha större effekt än en varning som ges i början eller slutet av programmet. Wild Kids visar vanliga barn i verkliga och äventyrliga situationer. Det får därför anses ha en utformning som i högre grad än program med rent fiktiv handling kan antas inspirera tittare att pröva de beteenden som visas. Granskningsnämnden noterar att det i början av programmet utfärdades en varning för lek på tågspår. Varningen var dock inte placerad i anslutning till den del av programmet där barn vistades på tågspår. Varningen kan därför inte anses tillräcklig för att tydliggöra för barn i den ålder som utgör programmets målgrupp att lekar på eller i anslutning till tågspår är förenade med en mycket stor fara. Granskningsnämnden anser att programmet i denna del strider mot kravet på att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft. Enligt granskningsnämndens uppfattning kan det inte förväntas att barn i den ålder som utgör programmets målgrupp inser faran med att imitera de lekar med fastlåsningsanordningar och huvor som visades i programmet. Granskningsnämnden anser att den varning som gavs i slutet av programmet inte var tillräcklig för att upplysa om faran och uppnå syftet att avskräcka barn från att ta efter beteendet. Enligt granskningsnämnden mening strider programmet även i detta avseende mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

5 5/5 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff (skiljaktig), Annika Åhnberg, Arash Mokhtari, och Pia Kronqvist efter föredragning av Lottie-Ann Lindström. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Lottie-Ann Lindström SKILJAKTIG MENING Granskningsnämndens ordförande Kerstin Calissendorff var skiljaktig. Enligt hennes mening borde det sista stycket ha följande lydelse. Med hänsyn till att den del av tävlingen som rörde de fastlåsta barnen inte var en lika påtagligt farlig lek som att röra sig på eller i anslutning till en tågräls anser nämnden att det förhållandet att det tydligt framgick att leken stod under övervakning av vuxna och till att det förekom en varning i slutet av programmet medför att programmet i denna del inte strider mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.