I reportaget som följde sades följande. BESLUT Dnr: 11/01396 SAKEN BESLUT INSLAGEN

Transkript

1 BESLUT Dnr: 11/01396 SAKEN Nyheterna, Sveriges Radio P4 Västernorrland, , och och Efter tre, och 04-08, inslag om hypnoskvällar i Njurunda församling; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet eller mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. INSLAGEN Flera inslag i Nyheterna den 22 och 23 mars samt 8 april 2011 handlade om att Njurunda församling hade anordnat hypnoskvällar på teman som smärta, depression och oönskade tankar under benämningen Andrum. Ämnet behandlades även i inslag i Efter tre den 22 mars och den 8 april Rapporteringen den 22 mars I det så kallade nyhetslöpet i Nyheterna den 22 mars 2011 kl sades: Hypnosträffar anordnande av kyrkan kan vara olagliga. I påannonseringen till inslaget sa nyhetspresentatören följande. Njurunda församling söder om Sundsvall erbjuder hypnos på teman som smärta, depression och oönskade tankar. Men församlingens hypnoser är olagliga anser Psykologförbundet som menar att hypnoserna är en form av behandling och därför bara får utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. A är kyrkoherde i församlingen och så här beskriver han hypnosen. I reportaget som följde sades följande. (A) det är ett sätt att, kanske hittar man en väg ut ur sin melankoli, andra sätt att hitta sig själv. (Reportern) Enligt kyrkans programblad bjuder man in till hypnos på teman som depression, smärta och oönskade tankar under ledning av en massör. B är ordförande i Psykologförbundet och enligt honom är hypnosen i Svartviks kyrkstuga en behandling som bara får utföras av hälso- och sjukvårdspersonal och dit räknas inte massörer. Prästen C beskriver också hypnosen som så pass djup att deltagarna är Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/10 oförmögna att röra sina kroppsdelar [ ]. (B) Och då är detta inte på något sätt en underhållning eller en utbildning, utan detta är behandling och därmed är det otillbörlig. (Reportern) Kan det vara skadligt det här? (B) ja, för sköra personer med psykisk ohälsa eller underliggande psykisk sjukdom så är det väldigt riskabelt. (Reportern) D är psykolog och tidigare ordförande i Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos. (D) Ja, oönskade tankar förknippar jag med tvångstankar. Då handlar det ofta om försvarsmekanismer eller ja, djupare motiv, som krävs psykologutbildning eller psykoterapeut för att förstå så man vet vad man håller på med. (Reportern) Kyrkoherden A. (A) Ja, alltså hypnos det är ju en ganska enkel företeelse. (Reportern) Är det här något som hör hemma i Svenska kyrkan tycker du? (A) Inte om man betraktar det här som i medicinska termer. Vi bedriver ingen medicinsk vård. (Reportern) Psykologen D. (D) Vi träffar ju de människor som söker sig till oss och har farit illa hos lekmannahypnotisörerna. Hypnos hör hemma inom behandling. Rapporteringen om hypnoskvällarna i Njurunda församling förekom i flera nyhetssändningar under den 22 mars och behandlades även i programmet Efter tre. I nyhetssändningen kl och i Efter tre intervjuades biskopen D som bland annat sa att kyrkan inte var trovärdig om präster och kyrkan halkade in på sådant som kunde betraktas som kvacksalveri. I nyhetssändningen kl sades att en reporter hade ringt upp massören och utgett sig för att vara en kille som var nyfiken på att prova på hypnos. Telefonsamtalet där massören beskrev det hypnotiska tillståndet spelades upp. Därefter följde en intervju med prästen C. I nyhetssändningen kl sa kyrkorådets ordförande att det inte hade förekommit någon hypnos på församlingskvällarna i Njurunda församling. Ordet hypnos hade enligt ordföranden använts fel. Människor försattes inte i något tillstånd utan det handlade om att man skulle nå så pass långt i sin avslappning så att man hade förmågan att somna in. Det hade så vitt han visste inte förekommit någon hypnos i församlingen. I påannonseringen till inslaget kl sa nyhetspresentatören att Psykologförbundet ansåg att församlingens hypnoser var olagliga. Rapporteringen den 23 mars I nyhetsrapporteringen den 23 mars sades bland annat Njurunda församling hade blivit ombedda att snarast lämna en skriftlig redogörelse till stiftet om sin hypnosverksamhet. Vidare sades det att verksamheten hade kritiserats av både psykologer och av biskopen som ansåg att hypnos inte borde ingå i kyrkans verksamhet. Stiftets jurist intervjuades och hon sa att de skulle titta på frågan mycket ordentligt och att de förväntade sig en skriftlig redogörelse inom kort. Rapporteringen den 8 april I Nyheterna den 8 april kl rapporterades om att Njurunda församling i en skrivelse hade svarat Härnösands stift om vad som hade hänt under de aktuella hypnoskvällarna. I inslaget redogjordes för delar av innehållet i brevet. Prästen C hade enligt reportern valt att definiera ordet hypnos utifrån hur det beskrevs på en webbsida för ett utbildningscenter där hypnos beskrevs som en djupare form av avslappning. Prästen C delade därmed enligt reportern inte Socialstyrelsens syn på hypnos som en behandlingsform som endas fick utövas av speciella yrkesgrupper med speciell kompetens. Nyhetsuppläsaren sa därefter att alla parter skulle få

3 3/10 komma till tals i programmet Efter tre. I programmet Efter tre redogjorde programledaren för Njurunda församlings brev till stiftet där de beskrev den aktuella hypnosen som en djup avslappning. Psykologen D intervjuades och hon hade läst brevet från församlingen och var kritisk. Att församlingen ägnade sig åt avslappning fanns enligt D inte så mycket att säga om men i brevet stod det att ledaren för hypnoskvällarna hade gått en utbildning i hypnoterapi vid en skola som D och organisationen Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos betraktade som en kvacksalveriskola. Därefter intervjuades pressekreteraren för Härnösands stift. Programledaren sa att de hade gett församlingen möjlighet att medverka men att kyrkoherden A hade valt att inte delta. ANMÄLAN Anmälaren som är A, kyrkoherde i Njurunda församling, är kritisk till rapporteringen om hypnoskvällarna i församlingen och anför i huvudsak följande. Sveriges Radio (SR) har behandlat församlingens verksamhet på ett ensidigt sätt. Utgångspunkten har varit att församlingen bedriver en olaglig verksamhet som är att betrakta som kvacksalveri. SR har lämnat felaktiga uppgifter om församlingens verksamhet och fört fram oriktiga uppgifter om gällande rätt. Det påstods att församlingen bedrev en olaglig verksamhet. Det framgick dock inte i inslagen mot vilka rättsregler verksamheten skulle strida. Redaktionen har inte besökt verksamheten Andrum eller ställt några frågor till församlingen om vad verksamheten innebär. Därmed har ingen opartisk undersökning gjorts. Verksamheten har gällt avslappningsövningar och meditation. Det har inte varit fråga om hypnos i patientsäkerhetslagens mening. Att det inte har varit fråga om någon behandling har inte framgått av rapporteringen trots att det framhållits i intervjuerna. Kyrkoherden eller någon annan från församlingen fick inte möjlighet att bemöta uppgiften om att verksamheten skulle vara olaglig. SR har fråntagit prästen C möjligheten till genmäle. Den reporter som ringde C uppgav inte att han var reporter. C uppfattade att samtalet var ett själavårdsamtal och för sådana gäller tystnadsplikt. Vad som sades under samtalet har använts av journalisten och C har på grund av sin tystnadsplikt inte kunnat bemöta uppgifterna. Under telefonsamtalet frammanade reportern uppgifter om C:s personliga religiösa åskådning. Likaså uppehöll sig radions intervjuer med massören vid hennes livsåskådning. Något allmänintresse som motiverar detta intrång finns inte.

4 4/10 PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR) anser att uppgifterna i inslagen, om att hypnoskvällarna som Njurunda församling erbjöd kunde vara olagliga, inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. SR har enligt sändningstillståndet en granskningsskyldighet vilken innebär att programbolaget ska granska företag, organisationer och myndigheter som har inflytande på beslut som rör medborgarna. Att granska verksamhet inom Svenska kyrkans ligger väl i linje med denna skyldighet. Efter tre är P4 Västernorrlands eftermiddagsprogram. Där följs dagens viktigaste nyheter upp och i programmet fördjupar man nyhetsrapporteringen och sätter händelser i sammanhang. Uppgiften om att det förekommit hypnos vid de träffar som kyrkan anordnade var i första hand grundade på annonsering i församlingens programblad. I sin anmälan vidhåller anmälaren också att man genomförde träffarna under denna etikett. Dessutom refererade en av de ansvariga prästerna till verksamheten som hypnos och uppgav till en av P4 Västernorrlands reportrar att hypnosen var så djup att deltagarna inte kunde röra kroppsdelar och att man går in i sig själv och man blir mer mottaglig för de budskap som kommer från den som utför hypnosen. Därtill berättade även den massör, som var engagerad för uppdraget, bland annat ingående i den längre eftermiddagssändningen om det hypnotiska tillståndet och beskrev hur det är att vara i hypnos. Såldes beskrev kyrkan själva tillståndet klart som hypnos. I programmet Efter tre den 22 mars redogjordes för under vilka former det är tillåtet att bedriva så kallad klinisk hypnos (i motsats till hypnos utförd i underhållningssyfte). I ett längre inslag förklarade Psykologförbundets ordförande vilka effekterna kunde bli om andra än hälso- och sjukvårdsutbildade personer utförde hypnos. Han menade alltså, som ovan nämnts, att kyrkans hypnosverksamhet var en form av behandling som enligt bestämmelser i patientsäkerhetslagen endast får utföras av legitimerad sjukvårdspersonal. Kyrkan hade dock anlitat en massör som genomgick en utbildning till hypnosterapeut. Även en psykolog som företrädde Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos var kritisk mot att kyrkan bedrev hypnos mot oönskade tankar. Kyrkoherden menade att det inte var fråga om medicinsk behandling och sade att hypnos var en ganska enkel företeelse. Biskopen menade att det som sades om församlingens verksamhet lät allvarligt men att hon inte ville uttala sig innan domkapitlet genomfört en utredning om vad som egentligen skett. Anmälaren framförde inte vid något tillfälle den 22 mars att det inte var fråga om hypnos. Tvärtom vidhölls detta. Att församlingsföreträdarna dessutom anlitat en person som i princip var färdigutbildat hypnosterapeut talade också för att verksamheten hade bedrivits yrkesmässigt.

5 5/10 SR anser mot bakgrund av Psykologförbundets ordförandes uttalande om att verksamheten skett i strid med patientsäkerhetslagen fanns grund för påståendet att den kunde vara olaglig i det aktuella sammanhanget. Programledaren i Efter tre tog inte ställning för eller emot företeelsen. Hon sade uttryckligen, i samband med att hon uppmanade lyssnare att inkomma med sina tankar om kyrkans verksamhet, att frågan var om det verkligen är fråga om hypnos. Därmed öppnade hon för att man kan ha olika syn på begreppet. Församlingens företrädare, främst anmälaren, har beretts tillfälle att bemöta uppgiften om att behandlingen utförts i strid med patientsäkerhetslagen. I nyhetsinslag den 22 mars har tydligt redovisats att han, som är ansvarig för församlingens verksamhet, menade att det inte handlade om medicinsk vård. Det framkom i brevet till domkapitlet som det rapporterades om i Efter tre den 8 april att församlingen nu menade att det varit fråga om djupavslappning och meditation. I sändningen den 8 april, då P4 Västernorrland följde upp rapporteringen från i mars, framgick det tydligt att anmälaren blivit tillfrågad men avböjt medverkan i programmet. I övrigt kan konstateras att ett flertal personer, framför allt med kopplingar till kyrkan, har fått ge sin syn på verksamheten. Bland annat hördes kyrkorådets ordförande som sade att begreppet hypnos var ett felaktigt begrepp. I det telefonväkteri som Efter tre genomförde den 22 mars framkom såväl positiva som negativa reaktioner på kyrkans hypnosträffar. SR menar därför att rapporteringen har varit allsidig och företrädare för olika intressen har fått komma till tals genomgående. ANMÄLARENS KOMMENTARER PÅ SR:S YTTRANDE Anmälaren lämnar i huvudsak följande kommentarer på SR:s yttrande. Svenska kyrkan bör givetvis granskas journalistiskt, ärendet gäller dock huruvida SR vid en sådan granskning har överträtt de regelverk som SR har att tillämpa. Vad som framförs i anmälan vidhålls alltjämt. Följande ska dock belysas särskilt. SR påstår att det har funnits grund för påståendet att verksamheten i Andrum var olaglig eftersom en psykolog har uttalat att så var fallet. Givetvis ska bedömningen av om verksamheten var olaglig göras på objektiv grund och ett påstående av en företrädare för en intresseorganisation kan inte läggas till grund för radions rapportering om ett sakförhållande. För övrigt talar radions yttrande nu, i vilket de lyfter fram nämnda psykologs uttalande som grund för påståendet, för att radion vid rapporteringen och alltjämt okritiskt godtar uppgiften att verksamheten skulle vara olaglig. Vidare saknar det givetvis betydelse för frågan om huruvida verksamheten bedrevs yrkesmässigt och vilken utbildning frivilligarbetaren hade genomgått, såsom SR tycks mena. Det står klart att det inte

6 6/10 har varit fråga om yrkesmässig undersökning eller behandling under hypnos. Som tidigare framförts, saknas flera av de förutsättningar som krävs för att förbudet i patientsäkerhetslagen ska aktualiseras. Det ska betonas att SR:s påstående om att församlingens företrädare, främst anmälaren, har beretts tillfälle att bemöta uppgiften att behandlingen har utförts i strid med patientsäkerhetslagen innehåller sakfel. Uttalandena från församlingens företrädare i nyhetsinslaget den 22 mars avsåg huruvida verksamheten stred mot Socialstyrelsens riktlinjer frågan om verksamheten stred mot patientsäkerhetslagen berördes inte över huvud taget. Församlingen och dess verksamheter står inte under Socialstyrelsens tillsyn. Den aktuella bestämmelsen i patientsäkerhetslagen emellertid, är straffsanktionerad med böter eller fängelse upp till ett år för alla, oavsett om verksamheten står under tillsyn. Det är således två vitt skilda frågor och svaret på den ena kan inte tas till intäkt för församlingens inställning till den andra. Församlingens företrädare hörde inte talas om psykologens påstående förrän nyhetsinslaget sändes. Det är inte seriöst att, som SR nu gör, påstå att ett tillfälle till genmäle den 8 april, dvs. hela 17 dagar efter att uppgiften först sänts, skulle vara ett verksamt och regelenligt genmäle. Givetvis ska tillfälle till genmäle ges snarast och helst innan en uppgift första gången kommer i sändning. Att SR nu anför att tillfälle till genmäle bereddes den 8 april talar snarast för att radion inser att församlingens företrädare inte beretts tillfälle till genmäle innan dess. Det är för övrigt korrekt att jag i egenskap av företrädare för församlingen den 8 april avböjde medverkan i programmet, eftersom skadan då redan var skedd och poängen med ett genmäle gått förlorad. SR anser att rapporteringen har varit allsidig eftersom radion (1) har arrangerat ett telefonväkteri i fråga om Andrum, (2) att företrädare för olika intressen har fått komma till tals genomgående och (3) att programledaren i Efter tre öppnat för att det kan finnas olika syn på begreppet hypnos. Det är det sätt på vilket SR har valt att vinkla sina reportage och inslag som ska ligga till grund för bedömningen om granskningen har skett opartiskt. Det saknar betydelse att radion exempelvis har anordnat ett telefonväkteri i frågan, när den övergripande vinklingen är att verksamheten Andrum är klandervärd. TILLÄGGSYTTRANDE FRÅN SR Inledningsvis vill SR framhålla att rapporteringen utgått från församlingens egen beskrivning av verksamheten. Av annonsbladet framgick, som tidigare anförts, att det var fråga om hypnos och dess företrädare vidhöll att det var hypnos som avsågs. Den person som var anlitad att utföra hypnosen beskrev dessutom det hypnotiska tillståndet. Mot den bakgrunden fanns också skäl att rapportera om den kritik som fanns mot verksamheten.

7 7/10 Anmälaren fick i samband med rapporteringen svara på hur han ställde sig till att det kunde vara fråga om en behandling som bara får utföras av hälso- och sjukvårdsutbildad personal, vilket alltså är innebörden av en bestämmelse i patientsäkerhetslagen och en sammanfattning av Psykologförbundets kritik. Exakt vilken reglering som avsågs är inte enligt programföretaget av någon avgörande betydelse i sammanhanget. Anmälarens uppfattning att församlingen inte utfört någon medicinsk behandling redovisades och det stod därigenom klart att församlingen ansåg att deras verksamhet var tillåten. Angående anmälarens kommentarer om genmäle kan det förtydligas att något sådant inte har varit aktuellt då han och andra företrädare från församlingen har fått komma till tals i samma sändningar som kritiken framförts. Även den 8 april tillfrågades anmälaren om han ville medverka men han valde dock, som redovisats tidigare, att avstå. TILLÄGGSKOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Anmälaren vill med anledning av SR:s tilläggsyttrande förtydliga att det under intervjun med honom överhuvudtaget inte var på tal att verksamheten skulle vara olaglig. Det faktum att Psykologförbundet uttalat sig kritiskt om verksamheten var också helt okänt för anmälaren vid intervjutillfället. Oavsett vad kritiken gick ut på är detta enligt anmälaren en relevant omständighet i sig som han borde fått möjlighet att kommentera. AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för lyssnarna. Det kan till exempel röra sig om inslag i den löpande nyhetsförmedlingen eller i en programserie. Det kan också vara ett program som programföretaget hänvisar till i samband med sändningen. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, men i så fall bör detta klart framgå av programmet eller programpresentationen. Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt nämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. Om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera

8 8/10 kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SR ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (11 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt nämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. SR ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott (7 i sändningstillståndet). Granskningsnämnden får pröva en fråga om intrång i privatlivet endast om den person som berörs skriftligen medger det. Medgivande från C och massören finns. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämndens uppgift är att övervaka innehållet i sända program i förhållande till bestämmelserna i radio- och tv-lagen och sändningstillståndet. Dessa bestämmelser är inte tillämpliga på textinformation på programföretagets webbplats. Varken SR:s sändningstillstånd eller radio- och tv-lagen innehåller någon bestämmelse som förbjuder användning av så kallad dold mikrofon. Det ingår inte heller i nämndens uppgifter att pröva omständigheterna i övrigt kring tillkomsten av ett program eller inslag. Det förhållandet att reportern under sitt telefonsamtal med NN inte uppgav att han var reporter innebär ingen överträdelse av de regler som gäller för SR:s programverksamhet. I en serie inslag granskades den verksamhet som Njurunda församling benämnde som Andrum med hypnos på teman som smärta, depression och oönskade tankar. Utgångspunkten var frågan om hypnos, som företeelse, hörde hemma i Svenska Kyrkan. Enligt nämndens mening är en reportageserie av detta slag väl förenlig med de skyldigheter som SR har enligt sitt sändningstillstånd.

9 9/10 Saklighet I påannonseringen till inslaget den 22 mars kl sades att hypnosen vid Njurunda församlingen kan vara olaglig och i påannonseringen till inslaget kl sades att Psykologförbundet ansåg att hypnosen var olaglig. I nyhetsrapporteringen under dagen framkom att Psykologförbundets representant ansåg att den hypnosverksamhet som bedrevs i församlingen och som beskrevs i inslagen var att likna vid en behandling. Enligt förbundet var behandlingen därmed otillbörlig, eftersom endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal får utöva hypnos professionellt enligt patientsäkerhetslagen. Nämnden kan mot denna bakgrund inte finna att de något tillspetsade påannonseringarna strider mot kravet på saklighet. Opartiskhet Även om kyrkoherden inte konfronterades med påståendet om att verksamheten kunde vara olaglig så framkom det enligt nämnden redan i inslagen den 22 mars 2011 att kyrkoherden inte ansåg att det var fråga om att församlingen bedrev någon hypnos i medicinsk mening. Kyrkorådets ordförande redogjorde vidare i inslaget den 22 mars kl att begreppet hypnos hade använts fel av församlingen och att det egentligen var fråga om en djup avslappning. Att församlingen betraktade den aktuella hypnosen som en djup avslappning framkom även i inslagen som sändes den 8 april där det redogjordes för delar av en skrivelse som församlingen hade skickat till stiftet. Nämnden anser mot denna bakgrund att församlingens uppfattning att det var fråga om en avslappning och inte någon medicinsk behandling tydligt framgick i rapporteringen. Inslagen strider därför inte mot kravet på opartiskhet. Privatlivsintrång Nämnden anser inte att det förekom några uppgifter av intrångskaraktär om C eller massören i de aktuella inslagen. Inslagen strider därför inte heller mot bestämmelsen om respekt för privatlivet i SR:s sändningstillstånd. Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Maria Edström (skiljaktig), Annika Åhnberg, Elisabet Bäck (skiljaktig), Leif Hedman, Pia Kronqvist och Helena Jäderblom efter föredragning av Tarek Touma. Den skiljaktiga meningen framgår av sidan 10. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Tarek Touma

10 10/10 SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Maria Edström och Elisabet Bäck var skiljaktiga. Enligt deras mening borde stycket om Opartiskhet under rubriken Granskningsnämndens bedömning ha följande lydelse. I inslagen som sändes den 22 mars gavs enligt nämnden intrycket av att kyrkoherden A kommenterade uppgifterna från Psykologförbundets representant om att hypnosverksamheten i församlingen var att likna vid en behandling, som därmed var otillbörlig. Av handlingarna i ärendet framkommer att A inte fått möjlighet att kommentera denna uppgift. A har, såvitt framgår av utredningen i ärendet, inte heller konfronterats med påståendet om att församlingens aktivitet kunde vara olaglig. Inslaget brast därmed enligt nämndens mening i förhållande till kravet på opartiskhet. Genom att det framkom att A och andra företrädare för församlingen inte ansåg att det var fråga om någon hypnos i medicinsk mening utan snarare en form av djup avslappning, anser nämnden att bristen inte var så allvarlig att den innebar en överträdelse av kravet på opartiskhet. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.