Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet.

Transkript

1 1/5 BESLUT Dnr: 10/00124 (243/10) SAKEN Banderoll, UR (SVTB), , program om klasskillnader; fråga om opartiskhet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet. PROGRAMMET Inom ramen för programmet Banderoll sändes ett inslag där två ungdomar diskuterade om det var möjligt att se på människor vilken klass de tillhörde genom kläderna de hade på sig. De frågade ett antal människor på gatan om vad de trodde och gick också omkring i olika affärer och tittade på kläder och diskuterade om kläderna var dyra och fina och vad skillnaden var på dyra och billiga kläder. I inslagets avslutning sa en av ungdomarna följande. Har ni tänkt på att alla har inte samma möjligheter från början. Vissa familjer kanske inte har råd att köpa märkeskläder till sina barn. Och det är det som Banderoll handlar om i dag. Därefter sa programledaren sa följande. Hej, det här är Banderoll. Det finns klyftor i samhället mellan fattiga och rika. Och de kommer påverka hur ditt liv kommer bli. Sen kan ju inte du rå för vilka möjligheter du föds med. Vilka dina föräldrar är, vad de har för jobb, utbildning och var du bor. Men det är de här sakerna som bestämmer vilken samhällsklass du kommer att tillhöra när du växer upp. Vi ska nu se tre barn och hur deras liv skulle kunna bli, beroende på hur de växer upp. Efter detta visades ett inslag med tre korta filmer. Den första filmen handlade om Benny. Han växte upp i ett fattigt område och programledaren berättade att hans mamma var ensamstående, att det inte gick Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/5 bra för Benny i skolan och att han skulle få ett lågbetalt jobb, alkoholproblem och dö vid drygt 60 års ålder. Den andra filmen handlade om Klara. Det berättades att hon kom från ett villaområde, att hennes föräldrar var akademiker och brydde sig om hur det gick för Klara i skolan. Programledaren sa att Klara var duktig i skolan och att hon fick ett välbetalt jobb och träffade en trevlig karl och lät sina barn växa upp i en trygg miljö. Därefter berättades det att Klara var intresserad av politik och alltid röstade. Klara sa själv att det stämde men att hon inte sa på vad hon röstade. Programledaren sa Klara är folkpartist varefter Klara bekräftade detta. Programledaren sa också att Klara läste mycket och kunde namnen på alla som räknades inom media och politiken. Klara räknade upp ett antal namn och medier. Den tredje filmen handlade om Filip. Programledaren berättade att Filip var en vinnare och sa att hans pappa jobbade inom näringslivet och att hans mamma var hemmafru. Därefter beskrevs Filips familjs materiella tillgångar och att Filip klarade sig bra i skolan och gick på Handelshögskolan och att han skulle tjäna tio gånger mer än Benny och sju gånger mer än Klara. Programledaren sa sedan att Filip inte visste hur det var att inte ha pengar och att han tyckte skatterna var för höga och att Moderaterna var för fega och mer vänster än höger. Avslutningsvis sa programledaren att Filip skulle få ett långt, rikt och mycket roligt liv. Efter filmerna sa programledaren följande. Det här är ju överdrivet och tillspetsat, men det är ungefär så här som det ser ut. Varför är det då viktigt att prata om klass kan man ju undra. Historikern Åsa Liderborg medverkade därefter och sa att hon tyckte att det var jätteviktigt att prata om klass för att om man inte pratar om klass så förnekar man ju också att klassamhället finns. Därefter medverkade en professor i sociologi som pratade om begreppet klassidentitet. ANMÄLAN Anmälaren anser att programmet var politisk agitation från vänsterkanten. Han är kritisk till att luddiga begrepp som klassamhälle framställdes som sanningar och att ingen med liberala åsikter medverkade i programmet. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Utbildningsradio (UR) anser att programmet inte strider mot kravet på opartiskhet och anför till stöd för detta följande. Enligt UR:s sändningstillstånd ska UR bedriva programverksamhet inom

3 3/5 utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. Programverksamheten ska bedrivas inom utbildningsområdena barn- och ungdomsutbildning samt högskole- och annan vuxenutbildning. Programmen ska inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden. Användarna av UR:s programverksamhet, särskilt inom utbildningsväsendet, ska ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål gällande programverksamheten. Uppdraget innebär bland annat att UR:s program riktade till barn- och ungdomsutbildningen ska ta sin utgångspunkt i gällande styrdokument och kursplaner. Uppdraget innebär vidare att programmen ska utformas i dialog med bland annat lärare inom området för att identifiera behov i förhållande till kursplan och för att se till att programmen fungerar i en klassrumssituation. I utbildningsprogram som vänder sig till en så ung målgrupp som Banderoll är det nödvändigt att i vissa fall förenkla redovisningen av bland annat bakomliggande fakta för att framställningen överhuvudtaget skall bli begriplig för den unga målgrupp som programmet vänder sig till. Detsamma gäller val av medverkande där vikt måste läggas på förmåga att pedagogiskt kunna förklara svåra sammanhang på ett för målgruppen begripligt sätt. Det nu anmälda programmet Banderoll om klass och identitet är ett program i en serie om tre som alla tar upp olika aspekter av klass och demokrati. I kursplanen för ämnet samhällskunskap inom grundskolan ska ämnet samhällskunskap bland annat [B]idra till förmågan att förstå och leva sig in i egna och andras villkor och värderingar och därmed också kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck och rasism. Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktning för varje människas egenvärde, oavsett kön, klass och etnisk bakgrund. Pojkars och flickors, kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter ska aktivt och medvetet tydliggöras. Med utgångspunkt härav anser UR att det ligger inom UR:s uppdrag att i ett program inom ramen för ämnet samhällskunskap ta upp och behandla de olika samhällsklasser och skillnader i inkomst och levnadsförhållanden som finns i Sverige. I det anmälda programmet får man möta tre karaktärer, Benny, Klara och Filip som kommer från olika samhällsklasser. Programmet berättar om de olika förutsättningarna i deras uppväxt, studier, yrkesval, boendestandard, deltagande i demokratin med mera Tonen är svart men humoristisk och bygger på igenkänningskomik. Programmet syftar till att få eleverna att själva reflektera över sin klasstillhörighet och plats i samhället. Övriga program i serien handlar om hur vi fick demokrati i Sverige och vikten av att rösta och delta i det demokratiska systemet samt om begreppet samhällsklass och vad klass spelar för roll. I programserien medverkar sociologiprofessorn Joachim Vogel samt historikerna Dick Harrison och Åsa Linderborg.

4 4/5 Det anmälda programmets beskrivning av Benny, Klara och Filip är i sin helhet baserad på officiell statistik från Statiska Centralbyrån, varifrån även den medverkande Joachim Vogel kommer. Eftersom syftet med programmet är att få eleverna att själva börja reflektera över egna och andras levnadsvillkor är de tre levnadsödena som presenteras i programmet tillspetsade vilket även tydligt påpekas av programledaren i programmet. I programmet intervjuas även Joachim Vogel och Åsa Linderborg om varför de anser att det är viktigt att prata om klass och klassidentitet. Mot bakgrund av att de båda är tillfälligt medverkande för vilka kraven på opartiskhet och saklighet ställs lägre anser UR att deras uttalanden inte strider mot kravet på opartiskhet. AKTUELL BESTÄMMELSE UR ska bedriva programverksamheten opartiskt och med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (6 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att programmet innehöll en kategorisk beskrivning av betydelsen av att vara född i en viss samhällsklass. Nämnden noterar dock att programledaren uttryckligen sa i programmet att framställningarna av de tre karaktärerna var tillspetsade. Vid en samlad bedömning anser nämnden att programmet inte kan anses strida mot kravet på opartiskhet i denna del. Vad gäller urvalet av medverkande har programföretagen enligt nämndens praxis stor frihet att bestämma vem som ska komma till tals i programmen. Nämnden anser att det hade varit lämpligt med en kommentar i någon form, eller att det på annat sätt framkommit, att betydelsen av begreppet klass är omstritt. Nämnden kan dock inte finna att avsaknaden av en sådan kommentar innebär att inslaget getts en utformning som strider mot opartiskhetskravet.

5 5/5 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger, Jesper Strömbäck (skiljaktig), Annika Åhnberg, Henrik Jermsten, Arash Mokhtari och Martin Holmgren efter föredragning av Christoffer Lärkner. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Christoffer Lärkner SKILJAKTIG MENING Ledamoten Jesper Strömbäck var skiljaktig. Enligt hans mening borde stycket granskningsnämndens bedömning utgå och istället ha följande lydelse. Granskningsnämnden konstaterar att programmet innehöll en beskrivning av betydelsen av samhällsklass för hur människors liv utvecklar sig som var tillspetsad och kategorisk. Enligt nämndens mening kan det ifrågasättas om en sådan beskrivning är lämplig i ett program som riktar sig till barn och ungdomar. Vad gäller urvalet av medverkande har programföretagen enligt nämndens praxis stor frihet att bestämma vem som ska komma till tals i programmen. Nämnden anser att det hade varit lämpligt med en kommentar i någon form, eller att det på annat sätt framkommit, att betydelsen av vilken klass man tillhör och föds in i är omdiskuterad. Genom avsaknaden av en sådan kommentar brast programmet i förhållande till kravet på opartiskhet. Bristen kan dock inte anses vara så allvarlig att programmet strider mot kravet på opartiskhet.