Agenda, SVT2, , inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Transkript

1 1/5 BESLUT Dnr:18/00414 SAKEN Agenda, SVT2, , inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet eller bestämmelsen om respekt för privatlivet. INSLAGET Inslaget hade rubriken Hoten inför valet och i det så kallade löpet sa programledaren följande. Och så ska myndigheterna bemöta sabotage och desinformation inför valet. Inslaget påannonserades av programledaren enligt följande. De senaste valen i länder som USA, Frankrike och Tyskland har ju alla utsatts för försök till påverkan utifrån. Och nu finns en oro för att det också ska hända inför höstens val i Sverige. En forskargrupp vid Lunds universitet kartlägger nu de metoder som används för att sprida desinformation. I inslaget berättade en docent vid Lunds universitet att de hade kartlagt ett antal försök till informationspåverkan som förekommit i Sverige. Målet för forskargruppen var att skapa en handbok för svenska myndigheter som skulle beskriva hur påverkan utifrån ser ut och hur den kan bemötas. Docenten gav flera exempel på hur informationspåverkan kunde se ut, bland annat genom så kallade sock puppets. Docenten sa följande. Sock puppets är en teknik som används när man själv vill driva en debatt. Och påstå vara på båda sidor. Så man gör ungefär som, som med dockor. Man står bakom och har en diskussion i offentligt, som som alla får se och delta i. Men det är egentligen en person som ligger bakom det. Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/5 Reportern sa därefter följande. Det finns ett uppmärksammat svenskt exempel, en kontroversiell debattartikel som skrevs under falskt namn. På Twitter kom raljanta svar. Ett av dem från samma person som skrivit själva artikeln och så var debatten igång. Samtidigt visades en illustration med två strumpdockor med varsin pratbubbla. I den ena pratbubblan visades tidningen Aftonbladets logotyp och texten Ge asylsökande och papperslösa rösträtt. I den andra pratbubblan visades en kopia från ett twitterinlägg där det stod Refugees Welcome vill ge asylsökande och papperslösa rösträtt. Därefter visades i bild att ett troll höll i båda strumpdockorna. Docenten sa därefter följande. Syftet är att öka polarisering. Så man kan påstå en sak på en sida som som en person eller som en organisation och sen påstå motsatsen och skapa en debatt, från egentligen ingenting. ANMÄLAN Anmälaren anser att det i inslaget påstods att anmälaren hade skrivit debattartikeln på Aftonbladet och sedan argumenterat mot samma artikel på Twitter. Anklagelsen riktades mot anmälaren av Aftonbladet år 2016 utan några som helst bevis. Anmälaren har kategoriskt avfärdat anklagelsen men detta framkom inte i inslaget, utan den etablerades i stället som en sanning. Anmälaren anser att han utmålades som ett hot mot landets demokrati och valet samt som ett svenskt exempel på desinformation. Anmälaren anser därtill att inslaget var kränkande och att han borde fått bemöta de anklagelser som riktades mot honom i inslaget. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet samt bestämmelsen om respekt för privatlivet. SVT anför i huvudsak följande. Exemplet med debattartikeln var ett av flera exempel på försök till informationspåverkan som förekom i det aktuella forskningsprojektet. De sakliga grunderna för sammankopplingen mellan de olika identiteterna gjordes år 2016 av Aftonbladet i en granskning kring oklarheter i identiteten hos den person som uppgavs ha skrivit debattartikeln. Detta avslöjande och dess efterföljningar fick stort genomslag i svenska medier och rapporterades om i bland annat SVT:s nyhetssändningar. SVT anser att medieuppgifterna har stor trovärdighet. SVT har därtill inga skäl att misstro ett exempel som ansetts ha sådan trovärdighet att det används i akademisk forskning.

3 3/5 SVT anser inte att det skedde ett utpekande av anmälaren som part. Som framgick i inslaget var det en kortfattad beskrivning av en metod för informationspåverkan som exemplifierades och därav återgavs inte alla detaljer som framgått i tidigare rapportering. SVT anser inte att detta skulle innebära att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. I tidigare rapportering i SVT har anmälarens allmänna inställning till medieuppgifterna redovisats. SVT finner inget stöd för anmälarens påstående att han pekats ut som ett hot mot landets demokrati då något sådant inte sades i inslaget. SVT anser heller inte att det föreligger något intrång i anmälarens privatliv då varken anmälarens namn, bild eller pseudonym förekommer i inslaget. På de faksimil som visades i bild var namn och bild omsorgsfullt maskerat. ANMÄLARENS KOMMENTAR SVT hävdar att de sakliga grunderna för sammankopplingen mellan de olika identiteterna gjordes av Aftonbladet år Anmälan handlar inte om olika identiteterna, utan om påståendet att anmälaren hade skrivit den falska debattartikeln och om att anmälaren aldrig gavs möjlighet att bemöta detta. Inte heller framgick det i inslaget att anmälaren kategoriskt förnekar all inblandning i denna. SVT anför att det inte skedde något utpekande därför att inga namn eller identiteter nämndes. Rapporteringen om anmälaren fick dock ett så pass stort genomslag i medierna bara ett år tidigare, bland annat i SVT, att det inte krävs någon specifik omnämning för att koppla anklagelsen som fördes i inslaget till anmälaren av den beskrivning som gavs av reportern. Dessutom användes en dåligt pixlad bild av anmälaren som också används i de flesta offentliga sammanhang inklusive på sociala medier med ett stort antal följare vilket ytterligare underlättar identifieringen. SVT:s påstående om att inslaget handlade om en helt abstrakt händelse som inte är knuten till en person faller på sin orimlighet. Vidare anför SVT att ordkombinationen hot mot demokratin inte användes i inslaget. Inslaget hade dock rubriken hoten mot valet. Anmälaren berördes i inslaget i en kontext som framställde anmälaren som just ett hot mot valet. Ett val är en central del av en demokrati. Därför är det inte för långsökt att dra slutsatsen att anmälaren blev utnämnd till ett hot mot den svenska demokratin. Detta utan att ens kunna bemöta anklagelsen. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet).

4 4/5 Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat (15 i sändningstillståndet). Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden anser att SVT gjort tillräckligt för att anmälaren inte skulle kunna identifieras av en större krets än de som redan kände till de aktuella förhållandena. I den mån det uppkom ett intrång i anmälarens privatliv anser nämnden att det var motiverat med hänsyn till allmänintresset. Inslaget strider därför inte mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Eftersom det inte förekom någon klart utpekad part i inslaget fanns inte något befogat krav på bemötande. Inslaget strider därför inte heller mot kravet på opartiskhet. Anmälaren hävdar att han inte skrivit den aktuella debattartikeln på Aftonbladet. SVT anför att uppgiften kommer från Aftonbladet och att den även använts som exempel i akademisk forskning. Nämnden har inte någon möjlighet att utreda denna fråga närmare. Mot bakgrund av vad SVT anför i sitt yttrande anser nämnden dock att SVT hade tillräcklig grund för att redogöra för det aktuella exemplet med debattartikeln på det sätt som gjordes. Inslaget strider därmed inte mot kravet på saklighet.

5 5/5 Detta beslut har fattats av Malin Bonthron, Ulrika Hansson, Clas Barkman, Berivan Yildiz, Staffan Dopping, Malin Bergström och Bo-Erik Gyberg efter föredragning av Johannes Wik. På granskningsnämndens vägnar Malin Bonthron Johannes Wik Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.