Inslaget den 19 april 2012 I påannonseringen till inslaget sa nyhetsuppläsaren följande.

Transkript

1 1/9 BESLUT Dnr: 12/01058 SAKEN Rapport, SVT1, , och 04-20, kl , inslag med och om en mellanmålsprodukt; fråga om opartiskhet och saklighet samt fråga om beriktigande BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet samt inte heller mot bestämmelsen om beriktigande. INSLAGEN Inslaget den 5 mars 2012 Inslaget handlade om sockerinnehållet i måltidsersättningar. Ur en väska plockades olika produkter upp, däribland en av märket Reztart. Inslaget den 19 april 2012 I påannonseringen till inslaget sa nyhetsuppläsaren följande. Professor gör reklam för diabetesmat som experterna avråder från. [---] En professor på Lunds Universitet förekommer alltså flitigt i reklamen för mellanmålsprodukten Reztart som riktar sig till bland annat diabetiker. Men alla experter som vi talat med sågar produkten. Professorn själv säger att han inte bryr sig. Bilder visades i inslaget på produkten och texten Undvik dina dippar och Ett proteinrikt mellanmål syntes på produkterna. I bild visades också delar av produktens webbsida där det med gul överstrykning markerades mycket bra mellanmålsalternativ för diabetiker. I inslaget, som innehöll en intervju med professor A, sades följande. (Reporter) Ett mellanmål som bygger på 10 års forskning i samarbete med Lunds universitetssjukhus och professor A. Det är lätt att bli imponerad. Problemet är att professorn inte har forskat fram Reztart utan ett näringspulver som produkterna är berikade med. (Reporter) Om jag läser det här så läser jag att det är forskning med professor A och universitetssjukhuset och Reztart är ett resultat av det, då tänker jag att ja, men då måste det här vara bra då. (A) Ja, men alltså sån är ju reklam. Jag har Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/9 forskat fram det här pulvret som vi har i den, jag har ingen kontroll över hur man brukar mitt namn. (Reporter) Reztart riktar sig bland annat till diabetiker men ingen av de sex olika diabetesdietister som vi har haft kontakt med anser att Reztart är ett bra mellanmål för deras patienter, inte heller professorn i diabetesforskning, B. (Reporter) Skulle du säga att det är ett bra mellanmål? (B) Nej, det tycker jag inte eftersom det innehåller ganska mycket socker, eller mycket socker till och med, i relativt i förhållande till hur mycket den väger, produkten. (Reporter) Företaget som säljer Reztart vill inte ställa upp på en intervju. De hävdar att produkten visst fungerar, men några bevis för det vill de inte göra offentliga, det är företagshemligheter. Men frågan är egentligen varför en ansedd professor i kirurgi ställer upp i reklamen för en produkt som Reztart. (A) Men jag kan inte göra någonting med det. (Reporter) Du kan inte ringa dem och säga att jag vill inte att mitt namn ska stå här för eran produkt håller inte för det den lovar? (A) Ja, men då skulle jag inte kunna göra något annat än att ringa runt olika företag och sånt och säga. Jag bryr mig inte. (Reporter) A:s forskning på näringspulvret är betalt av företaget. Pengarna har gått till ett bolag som A själv grundat (namn på bolaget) som omsätter över 9 miljoner kronor om året. Inslaget den 20 april 2012 Inslaget refererade till sändningen dagen innan och påannonserades av nyhetsuppläsaren enligt följande. Lunds universitet tar i dag avstånd från professor A:s medverkan i marknadsföringen av livsmedelsprodukter. Det var i går som avslöjade Lundaprofessorns sidoverksamhet. I inslaget intervjuades dekanus för Lunds universitet om lämpligheten i professorns agerande. Företrädaren fick i inslaget kommentera professorns uttalanden i nyhetsinslaget från dagen innan samtidigt som bilder och sekvenser visades från inslaget som sändes föregående dag. I inslaget sades följande. (Reporter) Hur påverkar professorns beteende förtroendet för Lunds universitet? (Dekanus) Alltså det är ju inte bra. Jag måste prata med A om detta. (Reporter) I går kunde vi berätta att professor A vid Lunds universitet förekommer flitigt i marknadsföringen av en mellanmålsprodukt som riktar sig till bland annat diabetiker, trots att det inte finns några publicerade forskningsresultat som bevisar effekten. (Reporter) Du kan inte ringa dem och säga att jag vill inte att mitt namn ska stå här för eran produkt håller inte för det den lovar? (A) Ja, men då skulle jag inte kunna göra något annat än att ringa runt olika företag och sånt och säga. Jag bryr mig inte. (Dekanus) Med tanke på det som var i tv:n i går så är det ju inte okej att uttala sig på det sättet och allt som vi gör inom Lunds universitet det baserar sig på vetenskap och vetenskapliga artiklar. (Reporter) Ja, Lunds universitet har en stolt tradition av vetenskap, ett av Europas ledande lärosäten enligt deras hemsida. Men alla fina ord hänger förstås på ett förtroende, att allmänheten litar på att det professorer säger har ett vetenskapligt stöd. I dag konstaterar Dekanus för Lunds universitet att det förtroendet kan ha skadats. Vad är det allvarligaste med professorns agerande? (Dekanus) Ja det allvarligaste är att han säger att han inte bryr sig.

3 3/9 ANMÄLAN Inslagen är anmälda av företaget Indevex AB som anför i huvudsak följande. Rapport framställer den 5 mars 2012 produkten Reztart som en bantningsprodukt genom att visa den i bild samtidigt med måltidsersättningsprodukter vilket också reportaget handlar om. Detta sker trots att företaget noggrant informerat reportern om produktens innehåll och hur denna marknadsförs, som en mellanmålsprodukt och inte en bantningsprodukt. Den 19 och 20 april 2012 visas inslag där produkten i stället framställs som en produkt som marknadsförs och förekommer i reklam riktad till diabetiker. Reportern visar att det på företagets hemsida står att produkten är lämplig som mellanmål för diabetiker. Det är korrekt att det står så, men som svar på så kallade ofta ställda frågor, att produkten är lämplig för diabetiker. Detta handlar om produktupplysning och inte marknadsföring och reklam som anmälaren menar att det påstås i reportaget. Reportern uppger att produkten innehåller 27 gram socker men har informerats om skillnaden mellan de olika sockerarterna i produkten och dess låga GI. Denna information har reportern valt att utelämna i reportaget och informationen var därför vinklad. Reportern påstod felaktigt att företaget uppgett att studier och forskningsrapporter är hemliga. Detta är inte korrekt eftersom företaget förklarade att handlingarna innehåller företagsintern information som därför inte kan skickas ut. I stället har företaget erbjudit att gå igenom forskningsresultat och studier på plats med reportern, men det avböjdes. Reportern uppgav också i inslaget att produkten är en omstridd diabetesprodukt. Den är varken omstridd eller en diabetetsprodukt. Företaget borde ha fått möjligheten att bemöta påståendena i inslagen den 19 och 20 april. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT), anser att inslagen överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet samt bestämmelsen om beriktigande och anför i huvudsak följande. I inslaget den 5 mars 2012 fanns en bildsekvens där reportern packade upp en rad produkter ur en väska. Av misstag kom en förpackning av den aktuella produkten med bland dessa, trots att det inte var relevant i ett inslag om måltidsersättningar. Reportern uppmärksammades på detta genom ett e-brev från anmälaren och svarade med ett beklagande konstaterande att bildsättningen var ett misstag. Anmälaren svarade i sin tur reportern på följande sätt i ett e-brev den 16 mars OK, vi låter det bero det där med bildförvecklingar blir ju lite stressigt ibland kan jag tro. Redaktionens bedömning var att felet inte var av

4 4/9 den betydelsen att det behövdes en rättelse i ett senare program. Texten på den felaktiga förpackningen i bild var knappt läsbar för tittarna och produktens namn nämndes inte i inslaget. I inslagen den 19 och 20 april 2012 sägs det inte att produkten marknadsförs och förekommer i reklam riktad mot diabetiker. Det sägs genomgående i inslagen att produkten riktar sig till bland annat diabetiker. I inslaget den 19 april 2012 visas tydligt i bild vad denna formulering baserar sig på, nämligen att det under fliken för FAQ (vanligen ställda frågor) på produktens webbplats angavs att produkten var ett mycket bra mellanmålsalternativ för diabetiker. Det fanns alltså fog för att säga att produkten riktade sig till bland annat diabetiker. Det stämmer att reportern fått uppgifter från företaget att produkten har ett lågt GI och att den innehåller fruktsocker. Däremot har företaget inte kunnat visa upp några vetenskapligt granskade belägg för att produkten har ett lågt GI. Huvudfokus i inslagen den 19 och 20 april låg inte heller på själva produkten utan på den professor som gav vetenskaplig tyngd åt reklamen för produkten, utan att det gjorts några vetenskapliga tester på den. Reportern framförde ändå en kommentar från företaget på följande sätt i inslaget den 19 april. Företaget som säljer produkten vill inte ställa upp på en intervju. De hävdar att produkten visst fungerar [här visades i bild en blodsockerkurva från företagets hemsida] men några bevis för det vill de inte göra offentliga. Det är företagshemligheter. Detta kom efter de kritiska kommentarerna från diabetesexperter i inslaget. SVT anser att det i nyhetsinslagets korta form var en tillräcklig sammanfattning av företagets motargument. När det gäller fruktsocker hade reportern talat med två olika experter som oberoende av varandra menade att mellanmålsprodukter som denna innehåller alltför mycket socker (naturliga sockerarter som fruktsocker inräknat) för att vara ett bra alternativ för diabetiker. Om detta informerades anmälaren på följande sätt i ett mejl den 6 mars. Vad professorerna säger är att produkten innehåller för mycket socker (även om det är naturligt ) i förhållande till andra ingredienser, som fibrer, för att det ska ge en lång mättnad. Reportern säger inte att företaget har uppgett att studier och forskningsrapporter är hemliga. Hon säger att de hävdar att produkten fungerar, men vill inte göra några bevis för det offentliga. Bakgrunden till detta är en mejlväxling med anmälaren där han först flera gånger övervägde att ställa upp i en intervju, men till slut avböjde. I ett e-brev den 15 mars skrev anmälaren. Men som sagt, som vi ser det, har vi inget att bidra med i en inspelad intervju. Det blir lätt enbart grova generaliseringar (...) och svårt att få rätt vinkling på de här frågorna. I stället för att kommentera professorernas syn på sockerinnehållet i produkten

5 5/9 Reztart skrev anmälaren bland annat följande i samma mejl den 15 mars. Det finns naturligtvis också en mängd företagsintern information som verifierar NGCformulans positiva inverkan på både blodsocker och mättnad i produkter som den ingår i, till exempel Reztart. Men det är inget man per automatik kan lämna ut till pressen, eftersom många av våra lösningar och resultat ingår i bolagets unika IP-rättigheter. [...]. Nu är schemat hårt uppbokat den närmaste framtiden, men det enda jag ser att vi skulle kunna bidra ytterligare med för att möjligen bringa lite mera ljus över sockerdiskussionen vore att vid lämpligt tillfälle försöka få till ett möte med någon av våra medicinska experter, där du under sekretess kan få se delar av forskningsmaterial som stödjer nyttan av våra produkter. Efter ytterligare skriftväxling tackade reportern nej till detta med motiveringen att hon för att kunna värdera det som presenterades under sekretess behövde kunna visa materialet för en oberoende expert med adekvat vetenskaplig bakgrund. I ett mejl den 16 mars bad hon i stället om att få ta del av studierna skriftligt med eventuella hemliga uppgifter överstrukna och skrev att anmälaren gärna fick förklara varför eventuella blodsockermätningar efter intag av produkten Reztart behövde vara hemliga. Något svar kom aldrig. Mot bakgrund av detta kan SVT inte se att beskrivningen i inslaget blev missvisande eller att företaget inte fick möjligheten att framföra sin inställning i inslaget. SVT har i inslagen inte kunnat finna något uttalande av reportern om att produkten är en omstridd diabetesprodukt. Företaget kontaktades i god tid före inslagen den 19 och 20 april Den första kontakten togs redan i slutet av februari och följdes av den långa mejlväxlingen med anmälaren fram till den 16 mars då anmälaren bröt kontakten. Begäran om beriktigande Anmälaren skickade en begäran om beriktigande till Rapports ansvarige utgivare och SVT:s verkställande direktör samma dag som han gjorde en anmälan till granskningsnämnden. Här begärde han bland annat rättelse av bildsättningen i inslaget (den 5 mars 2012), något som han alltså tidigare inte ansåg behövdes. Efter en genomgång av anmälarens skrivelser och innehållet i inslagen bedömde redaktionen att någon rättelse inte behövde göras. Eftersom anmälaren redan valt att låta granskningsnämnden avgöra frågan fick han ett kortfattat svar från SVT:s vd att hon och Rapports ansvarige utgivare avstod från att svara på frågorna vid denna tidpunkt. ANMÄLARENS KOMMENTAR Anmälaren har kritiserat SVT:s yttrande. Kommentarernas huvudsakliga innehåll kan sammanfattas enligt följande. Hela upplägget som reportern gjorde i inslagen den 19 och 20 april byggde på att man godtyckligt valde ut en produkt Reztart som representant för en hel grupp livsmedel (mellanmålsprodukter) och dessutom gav den en stämpel som

6 6/9 diabetesprodukt. Man valde till och med att klassa den som sågad diabetesprodukt och vinklade inslagen så att det skulle framstå som att det var så produkten Reztart huvudsakligen marknadsförs. Eftersom inte SVT tycks komma ihåg detta bifogar anmälaren en utskrift från SVT:s webbplats där inslagen presenteras. Det sägs att företaget och professor A skulle göra reklam för Reztartprodukterna speciellt riktad till diabetiker. Ingenstans förekommer detta i några reklambudskap. Den enda hänsyftning som görs är, som SVT mycket riktigt påpekar i sitt yttrande, att det på webbplatsens ofta förekommande frågor (FAQ) där en fråga bland en stor mängd andra är om produkten kan rekommenderas också för diabetiker, som där helt riktigt besvaras med att de anses vara lämpliga även för den konsumentgruppen. Eftersom det är uppenbart för insatta i nutritionsfrågor att det ofta finns fler än en sanning när det gäller vilken diet som rekommenderas för olika konsumenter, så borde SVT ha lagt ner lite mer tid på att försöka se vad som sägs ifrån forskningshåll. Det finns en mängd studier inom området socker och diabetes som stöder användningen av nutritionsprodukter/livsmedel sådana som den aktuella produkten representerar, även för diabetiker. Naturligt fruktsocker (fruktos) som vi ofta rekommenderas äta är också det som huvudsakligen ingår i Reztartprodukterna. Dessa innehåller i stort sett samma mängd och typ av sockerarter som exempelvis ett till ett och ett halvt medelstort äpple. Det kan då knappast anses som objektivt att enbart välja ut några få argument och referera till utlåtande av två utvalda experter (varav den ena sedan länge haft en egen agenda inom sockerdiskussionen) för att göra generaliserande bedömningar av en enskild mellanmålsprodukt. En produkt som dessutom i sammanhanget har valts ut som ett exempel bland en stor mängd mellanmål som har både mer eller mindre mängder socker. I samband med detta ifrågasätts också om SVT:s experter tillhandahållits hela bilden med koncept, teknologi och produktinformation som reportern fått av företaget och som skulle ge en komplett bild av produkternas komplexa näringsuppbyggnad. Den extrema vinkling som SVT valde och där produkten Reztart utpekades som ifrågasatt diabetesprodukt och slagpåse för en hel grupp livsmedel/ mellanmålsprodukter som innehåller socker, fanns inte med i dialogen så länge kommunikationen med journalisten pågick. Företaget utgick i informationen om produkterna att de marknadsförs som naturliga mellanmål för människor i farten vilket är helt uppenbart om man läser informationen på förpackningar, webbsidor med mera och som påpekats otaliga gånger i kommunikationen med journalisten. Det passerade sedan fem veckor till dess att inslagen sändes utan att företaget vare sig fick veta vad som avsåg sändas eller fick en chans att kommentera detta.

7 7/9 SVT:s inslag har genom sin partiskhet, osaklighet och förtalsliknande kampanj mot en av de forskare som företaget samarbetar med, allvarligt skadat företagets varumärke och möjligheter på marknaden. Kunder och övriga intressenter har genom SVT:s vilseledande information ställt sig frågande till bolaget och dess produkter, något som har kostat bolaget stora pengar och förlorad tid. Företaget tvingades direkt efter inslagen att lägga stora resurser på att förklara de rätta sakförhållandena och försöka återbygga sitt förtroendekapital, ett arbete som fortfarande pågår, och som för att lyckas också kräver en tydlig rättelse genom ett beriktigande av SVT. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT har tagit del av anmälarens kommentar på SVT:s yttrande och anför bland annat följande. Anmälaren påstår att SVT godtyckligt valde ut just produkten Reztart bland en hel grupp livsmedel. Detta stämmer inte. Produkten Reztart skiljde sig från andra mellanmålsprodukter eftersom den sades bygga på forskning av en känd professor. Det var, som SVT påpekat i sitt yttrande, huvudsakligen professorns agerande som stod i fokus i inslagen den 19 och 20 april. Den text från SVT:s webbplats som anmälaren bifogat till sin kommentar är inte en utskrift av något av de aktuella inslagen, utan har delvis ett annat innehåll. Anledningen till att redaktionen valde att lyfta fram påståendet på Reztarts webbplats att produkten är ett mycket bra mellanmålsalternativ för diabetiker är att det vilar ett sorts ansvar på den tillverkare som påstår att en produkt är gynnsam för en viss patientgrupp. Den kritiska granskningen av professorns medverkan gällde marknadsföringen i dess helhet. Det finns inte heller för fullt friska någon publicerad forskning som stödjer påståendet i marknadsföringen att produkten Reztart skulle bidra till en jämn blodsockernivå i flera timmar. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara

8 8/9 vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska beriktiga uppgifter som förekommit i ett tv-program när det är befogat (5 kap. 4 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden övervakar innehållet i sändningar enligt radio- och tvlagen. Vad anmälaren anfört om innehållet i artiklar på SVT:s webbplats föranleder ingen åtgärd. Inslaget den 5 mars 2012 Granskningsnämnden konstaterar att den aktuella produkten under en kort sekvens visserligen syntes som en bland flera produkter i inslaget om måltidsersättningar. Nämnden anser dock, mot bakgrund av att produkten inte exponerades på ett framträdande sätt som ett typexempel på en måltidsersättning, att förekomsten av den aktuella produkten inte medför att inslaget strider mot kravet på saklighet. Nämnden finner därmed att SVT inte handlat i strid med bestämmelsen om beriktigande (5 kap. 4 radio- och tv-lagen). Inslagen den 19 och 20 april 2012 Granskningsnämnden konstaterar att inslaget den 19 april, där nyhetsuppläsaren benämnde den aktuella produkten som diabetesmat, blev missvisande. Nämnden anser dock inte att inslaget strider mot kravet på saklighet. Nämnden beaktar i den bedömningen att uttalandena anknöt till den information som funnits på företagets egen webbplats med svar på vanligt förekommande frågor om produkten kunde rekommenderas för diabetiker. Vad anmälaren anfört i fråga om reporterns uttalande om företagshemligheter innebär inte, mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet om kontakterna mellan reportern och företaget, att inslaget strider mot kravet på saklighet. Nämnden kan inte heller finna att anmälarens övriga saklighetsinvändningar medför att inslaget strider mot detta krav. Inslagen innehöll kritik mot professor A som fick bemötas av professorn själv. Av handlingarna framgår vidare enligt nämndens mening att anmälaren getts tillfälle att bemöta kritiken i tillräcklig utsträckning. Mot bakgrund av detta konstaterar nämnden att inslagen inte heller i detta avseende strider mot kravet på opartiskhet.

9 9/9 Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmberg efter föredragning av Rihaneh Rouhani. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Rihaneh Rouhani Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.