Methods & tools for economic evaluation of social projects and investments

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Methods & tools for economic evaluation of social projects and investments"

Transkript

1 Examensarbete. Kandidatuppsats inom Fastighetsvetenskap. Metoder & verktyg för ekonomisk utvärdering av sociala projekt och investeringar Methods & tools for economic evaluation of social projects and investments Rebecka Lundgren VT 2013 Handledare: Gunnar Blomé

2 Sammanfattning Titel: Metoder & verktyg för ekonomisk utvärdering av sociala projekt och investeringar Författare: Rebecka Lundgren Bakgrund: De kommunala bostadsbolagen har tidigare arbetat enligt självkostnadsprincipen. Den nya allbolagen (lagen om allmännyttiga bostadsföretag) som trädde i kraft år 2010 har förändrat förutsättningarna för bolagen som nu ska arbeta enligt affärsmässiga principer. Projekt och investeringar måste därför visa på företagsekonomisk lönsamhet och investeringar som förväntas ge förluster bör inte genomföras. Syfte: Att ta fram metoder och verktyg för att enklare följa upp lönsamhetseffekter som sociala projekt och investeringar ger upphov till. Metod: I uppsatsen har ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem kommunala bostadsbolag verksamma i större städer i Sverige. Slutsatser: För enklare uppföljning av sociala projekt och investeringar bör de bolag som inte redan på ett enkelt sätt kan ta fram kostnader för sociala problem ur sitt ekonomisystem göra förändringar i konteringen. Detta kan göras genom att lägga till konton om bolagen använder sig av utförandebaseradkontering, d.v.s. kontering baserad på typ av utförande t.ex. målning, eller genom gruppering som t.ex. verksamhet och kostnadsslag. För att utvärderingen ska visa verkliga kostnader krävs även att kostnaden för intern personal finns medräknat och då krävs tidsredovisning av personalinsatser eller att bolagen använder sig av internfakturering. Nyckelord: Sociala projekt och investeringar, utvärdering, uppföljning, företagsekonomisk, kommunala bostadsbolag, allmännyttan. 1

3 Abstract Title: Methods & tools for economic evaluation of social projects and investments Author: Rebecka Lundgren Background: The municipal housing companies in Sweden has worked on cost basis. The new law that was enforced in 2010 changed the conditions for the municipal housing companies and should now work according to business principles. Projects and investments must therefore be profitable and investments that are expected to give low returns should not be implemented. Purpose: To produce methods and tools to make it simpler to follow up the economic effects of social projects and investments. Method: A qualitative approach has been used when writing this report. The empirical data has been collected through semi structured interviews at five municipal housing companies active in larger Swedish cities. Conclusions: For simpler economic evaluation of social projects and investments, the companies that cannot already in a simple way produce the costs for social problems in their economic system, should make changes in their accounting. This can be done by adding accounts if the companies use execution based accounts or by grouping such as activity and cost type. For the evaluation to show real costs the costs for the companies personnel must be included. For this to be possible the companies need to instate a time record that is connected to their accounting system or instate internal billing within the company. Keywords: Social projects and investments, evaluation, follow-up, economic, municipal housing, public housing. 2

4 Förord Skrivandet av examensarbetet har varit väldigt lärorikt. Under resans gång har författaren haft turen att få träffa otroligt kunniga människor inom allmännyttan som var positivt inställda till att medverka i studien och ytterst hjälpsamma. Ett stort tack till: Jonas Augustsson på MKB, Benny Enholm och Mario Pagliaro på Uppsalahem, Kenneth Faaborg på Hyresbostäder i Växjö, Carolina Tillborg och Tobias Lind på Stockholmshem och slutligen Leif Andersson på Bostadsbolaget. Ett stort tack går även till Gunnar Blomé då han i sin roll som handledare varit en stor hjälp i den skrivande processen. Han har även varit en stor inspirationskälla. Författaren har kunnat bolla idéer med honom och har fått goda råd längs resans gång. Att han, liksom alla respondenter, var ivriga att ta del av resultatet ökade motivationen hos författaren att skriva en så bra uppsats som möjligt. Tack! Malmö, 23 Maj Rebecka Lundgren 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning...s Allmännyttans utveckling.....s Bakgrund till lagändring....s Syfte och problemformulering...s Avgränsningar...s Målgrupp...s Begreppsdefinitioner...s Disposition....s Metod.....s Vetenskapligt angreppssätt.....s Datainsamling.. s Val av studier och respondenter.....s Genomförande av intervjuer....s Val av intervjufrågor s Undersökningens tillförlitlighet...s Primär- och sekundärkällor.. s Primär- och sekundärdata....s Validitet....s Reliabilitet....s Teoretisk utgångspunkt... s Tolkningar av den nya lagen....s Kostnader för sociala problem...s 18 4

6 3.3 Tidigare utvärderingsmetoder av sociala projekt och investeringar s Kassaflöde och restvärde..s Marknadsvärde. s Empiri..s Förändringar till följd av den nya lagstiftningen...s Utvärdering och uppföljning av projekt och investeringar...s Kontering av kostnader...s Utveckling av ekonomisystem och kontoplaner.....s Kontering av indikatorer.s Tidsredovisning....s Sammanfattning...s Analys.s Konsekvenser av den nya lagen... s Investeringskalkyler och utvärderingsmetoder...s Svårigheter vid utvärdering av sociala projekt och investeringar.....s Möjligheter till utveckling av ekonomisystem, kontoplan och tidsredovisning..s Slutsatser.s Slutsatser..s Reflektioner och förslag till vidare forskning.s 39 Källförteckning...s 40 Bilagor.... s 42 5

7 Tabellförteckning Tabell 1. Förändringar till följd av den nya lagstiftningen s 24 Tabell 2. Utvärdering och uppföljning av projekt och investeringar.s 27 Tabell 3. Kontering av kostnadsindikatorer..s 29 Tabell 4. Tidsredovisning..s 30 6

8 1. Inledning År 2010 trädde den nya allbolagen (lagen om de allmännyttiga bostadsföretagen) i kraft som ändrade förutsättningarna för de kommunala bostadsbolagen. Tidigare har dessa bolag haft möjlighet till stöd av staten och även kunnat genomföra vilka investeringar och projekt de önskat utan krav på lönsamhetskalkyler eller utvärderingar. Den nya lagen innebär att de sociala investeringar och projekt som tidigare motiverats med samhällsekonomisk vinning nu måste motiveras med positiva företagsekonomiska effekter. Denna uppsats ämnar hitta metoder för att förenkla utvärderingen av sociala satsningar för att i framtiden kunna motivera sådana utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. För att förstå hur allmännyttan fungerar och hur den nått till där den är idag beskrivs nedan allmännyttans utveckling från uppkomst fram till den nya allbolagen trädde i kraft och bakgrunden till lagändringen. 1.1 Allmännyttans utveckling Allmännyttan bildades i mitten av 1930-talet då Sverige var ett av de sämsta länderna i Västeuropa när det gällde den allmänna bostadsstandarden. Den sociala misären i städerna var utmärkande och bostäderna var undermåliga (Ramberg, 2000). De allmännyttiga bostadsbolagen var ägda eller kontrollerade av kommunen och utvecklades till en början för att bygga och förvalta barnrikehusen, d.v.s. de hus som enbart var avsedda för familjer med många barn, en form av kategoriboende och Social Housing som fortfarande är en vanlig inriktning i Västeuropeiska länder. På 1940-talet beslutades att de kommunala bostäderna skulle vara tillgängliga för alla. Denna inriktning kallas för Public Housing vilkas principer allmännyttan i Sverige än idag jobbar efter. År 1945 bestämdes det att de allmännyttiga bostadsbolagen skulle finnas i varje kommun och garantera bostadsförsörjningen och att bostäderna var av god kvalitet (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012; Ramberg, 2000). Under 1960-talet rådde stor bostadsbrist i landet trots att bostadsproduktionen under och 1950-talet hade varit relativt omfattande. Som ett resultat av bostadsbristen påbörjades miljonprogrammet. Detta innebar att en miljon bostäder skulle byggas i Sverige under en tioårsperiod. De kommunala bolagen var en av de största aktörerna i denna satsning och kom att förvalta majoriteten av flerfamiljshusen. Deras uppgift blev under den stora bostadsproduktionsperioden, , att bygga bostäder för att lösa bostadskrisen (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012; Ramberg, 2000). 7

9 De kommunala bolagen saknade ekonomiska reserver i form av kapitaliserad vinst och de vakanser som uppstod när bostadsbristen ebbade ut drabbade dem hårt. År 1974 kom en ny lagstiftning som skärpte kraven på finansiering för allmännyttiga bostadshus, ökade boendeinflytandet och allmännyttans hyror blev nu normerande (Sverige Kommuner och Landsting, 2012). Det var först på 1980-talet som de kommunala bostadsföretagen i större utsträckning fokuserade på förvaltning istället för nybyggnation (Ramberg, 2000). Allbolagen som kom år 2002 tog bort kravet att ett allmännyttigt bostadsbolag behövde vara ägt eller styrt av kommunen. Det enda kravet var att företaget skulle drivas utan vinstsyfte och att den huvudsakliga verksamheten var att förvalta bostäder. Allmännyttan förvaltades redan då enligt självkostnadsprincipen och ålades därför inga avkastningskrav (SFS 2002:102). 1.2 Bakgrund till lagändring EU-rättens konkurrens- och statsstödsregler var anledningen att Europeiska Fastighetsorganisationen EPF år 2002 anmälde den svenska allmännyttan för att bryta mot lagen genom att staten gav ekonomiskt stöd åt de allmännyttiga bostadsbolagen. EPF ansåg att detta snedvred konkurrensen genom att hyrorna hos de allmännyttiga bolagen hölls nere och att detta var otillåtet eftersom de hade en normerande funktion. År 2005 gjordes en ny anmälan där det otillåtna stödet från staten nu ansågs vara större än i den första anmälan. Statligt stöd är enbart tillåtet enligt EU-lag då bostadsförsörjningen riktar sig till socialt utsatta individer och grupper, s.k. Social Housing. När allmännyttan erbjuder bostäder till alla i samhället ska således dessa bostadsbolag drivas affärsmässigt utan statligt stöd (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). De två anmälningarna till EU-kommissionen resulterade i en statlig utredning, SOU 2011:69. I utredningen citerades ett antal domslut gällande olagligt statsstöd vid kommunala bostadsbolags satsningar. Ett av domsluten handlade om bredbandsutbyggnad i Stockholms kommunala bostadsföretag som saknade en lönsamhetsanalys och därför inte ansågs vara ett strategiskt beslut som ett privat företag i samma position skulle genomföra. Det kommunala beslutet upphävdes i dessa mål (Nordlund, 2012). Efter utredningen lades två förslag fram till riksdagen. Det ena förslaget innebar att de allmännyttiga bolagen skulle drivas affärsmässigt och det andra att de skulle drivas enligt 8

10 självkostnadsprincipen men att detta alternativ inte var vad de rekommenderade då de ansåg att detta möjligen stred mot EU-lagen (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). Riksdagen fattade den 22 juni 2010 beslut om nya regler för kommunala bostadsbolag och hyressättningen. Den nya lagen innebär i korthet att ett kommunalt bostadsbolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. De ska dock göra detta enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav (SFS 2010:879). I propositionen framgår det att utgångspunkten för avkastningskravet ska vara ett långsiktigt perspektiv, inte den kortsiktiga lönsamheten (Prop. 2009/10:185). 1.3 Syfte och problemformulering Syftet med denna studie är att ta fram metoder och verktyg för att enklare följa upp lönsamhetseffekter som sociala projekt och investeringar ger upphov till. Dessa metoder och verktyg ska tas fram för att användas av kommunala bostadsbolag vid sociala projekt och investeringar då de måste arbeta enligt affärsmässiga principer enligt den nya allbolagen. Privata fastighetsbolag kommer även de kunna använda sig av resultatet för att öka kunskapen om hur effekter av satsningar kan urskiljas i företagens ekonomiska uppföljning. Frågeställning: Vilka metoder och verktyg kan kommunala bostadsföretag behöva använda för att motivera satsningar av social karaktär? Allmännyttiga bostadsföretag har vid tiden för studien svårt att förhålla sig till den nya lagen angående affärsmässiga principer när de arbetar med projekt och investeringar av social karaktär. Genom framtagna metoder och verktyg ska de kunna visa på lönsamhet inför och vid utvärdering/uppföljning av deras sociala projekt och investeringar. Det är för närvarande svårt och tidskrävande att utföra sådana utvärderingar. 1.4 Avgränsningar Detta arbete kommer att behandla vilka metoder och verktyg som bostadsföretag kan använda sig av för att enklare följa upp ekonomiska effekter av sociala projekt och investeringar. Det kommer således inte att behandla vilka projekt som ska genomföras eller vilka genomförda 9

11 projekt som varit lönsamma ur ett företagsekonomiskt eller socialt perspektiv. Studier som behandlar dessa ämnen har använts för att få fram kostnadsindikatorer för sociala problem och även tidigare använda utvärderingsmetoder av sociala projekt. De flesta studier som använts är genomförda av svenska forskare med fallstudier i Sverige. Detta på grund av hur speciell den svenska allmännyttan är i jämförelse med så kallad Social Housing som återfinns i flera andra europeiska länder. Social Housing vänder sig till socioekonomiskt svaga grupper till skillnad från den svenska allmännyttan som är tillgänglig för alla. På grund av detta måste allmännyttan följa andra regler enligt EU-lag. Det finns även väldigt specifika svenska lagar som måste följas. Svenska studier blir därför mer relevanta. 1.5 Målgrupp Studien riktar sig främst mot kommunala bostadsbolag då det är den nya allbolagen som ligger till grund för behovet av de nya arbetssätten. Både privata och allmännyttiga bostadsföretag kommer dock kunna använda sig av resultatet av denna studie vid arbete med sociala projekt och investeringar. 1.6 Begreppsdefinitioner Allbolagen avser Lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsbolag, upphävd och ersatt av Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den sistnämnde refereras till som den nya lagen eller den nya allbolagen i uppsatsen. Allmännyttan avser bolag som i allmännyttigt syfte förvaltar fastigheter, främjar bostadsförsörjningen och erbjuder hyresgästerna inflytande i boendet och bolaget. Ägaren till ett allmännyttigt bostadsbolag behöver inte vara kommunen utan kan även vara t.ex. stiftelser. Den nya allbolagen avser dock endast de allmännyttiga bostadsbolag som är ägda av kommunen. Med Avkastningskrav menas den avkastning som ägare kräver på bolagets egna kapital, med risk i beaktande. 10

12 Driftnetto är summan som fås då kostnader för drift och underhåll dras från intäkterna. Avskrivningar är ingen utbetalning och ingår därför inte i beräkningen. Hållbarhetsredovisning kan vara del av företagets årsredovisning eller ett fristående dokument. Det innehåller företagets åtgärder och/eller åsikter angående Corporate Social Responsibility (ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande). Investeringskalkyl är en analys som genomförs för att se om en investering är lönsam. Kan användas som förkalkyl men även som efterkalkyl för utvärdering av investeringar. Kalkylräntan uttrycker avkastningskrav på investerat kapital. Kapitalvärde är nuvärde av förväntade framtida utgifter och inkomster. Kassaflödesanalys är en analys av ett företags in- och utbetalningar. Det kan vara en analys av företaget som helhet eller nedbrutet i olika investeringar och projekt. Lönsamhetsanalys, se investeringskalkyl. Marknadsvärdesanalys är en form av lönsamhetsanalys som baseras på marknadsvärdet innan och efter en investering. Nominellt belopp är ett belopp med hänsyn tagen till inflation. Nuvärdeskalkyl är en beräkning av värdet av en investerings framtida kassaflöde diskonterat med hänsyn tagen till kalkylräntan. Realränta fås genom att räkna bort inflationen från den nominella räntan. Referensvärde är ett jämförelsevärde som behövs för att tolka en analys. Restvärde är det ekonomiska värdet vid kalkylperiodens slut. Självkostnadsprincipen var en kommunalrättslig grundsats som hindrade kommuner och landsting att bestämma sina avgifter så att ekonomisk vinst uppstod. Med Sociala projekt och investeringar avses de projekt och investeringar som genomförs för att minska sociala problem. 11

13 1.7 Disposition Uppsatsen är indelad i sex huvudkapitel och avslutas med ett kapitel innehållande reflektioner och förslag till vidare forskning. Källförteckning och bilagor återfinnes sist i uppsatsen. Kapitel 1 Inledning. I detta kapitel beskrivs bakgrunden till uppsatsen samt syfte, avgränsningar, målgrupp och begreppsdefinitioner. Bakgrunden beskriver allmännyttans utveckling från uppkomst fram till den nya lagändringen samt bakgrund till denna lagändring. Kapitel 2 Metod. Här presenteras de metoder som använts för att samla in det material som behövts för att besvara frågeställningen och syftet med studien. Tillförlitlighet av materialet och val av metod diskuteras även i detta kapitel. Kapitel 3 Teoretisk utgångspunkt. I detta kapitel presenteras den teori som tagits fram. Tolkningar av den nya lagen och kostnader för sociala problem berörs samt tidigare utvärderingsmetoder av sociala projekt och investeringar. Kapitel 4 Empiri. Det material som samlats in genom intervjuer hos fem kommunala bostadsbolag presenteras här uppdelat under fyra underrubriker för enklare navigering. Kapitel 5 Analys. I detta kapitel analyseras den teori och empiri som tagits fram för att komma fram till vad bolagen bör göra enligt den nya lagen och vilka förutsättningar som finns för genomförande av detta. Problem och möjligheter belyses och diskuteras. Kapitel 6 Slutsatser. Här presenteras de rekommendationer författaren kommit fram till efter att ha analyserat materialet. Kapitel 7 Reflektioner och förslag till vidare forskning. I detta avslutande kapitel presenterar författaren de reflektioner som uppkommit samt förslag till vidare forskning. 12

14 2. Metod Genom att samla information från tidigare studier som gjorts inom ämnet har en grund skapats vilken denna studie sedan bygger vidare på. Tidigare studier tar upp problem och sociala kostnader och vilka sociala projekt som gjorts och med vilket resultat. För att bygga vidare på de tidigare forskningsstudierna har författaren i denna studie tagit fram metoder och verktyg för att i framtiden enklare kunna följa upp resultatet av sociala satsningar. Detta har gjorts genom att titta på vilka metoder som använts tidigare och vilka kostnader som kan anses vara sociala kostnader. Det har även gjorts genom en empirisk studie hos fem allmännyttiga bostadsföretag för att se hur utvärderingsarbetet kan förenklas. I denna studie ligger de indikator som återfinns i Blomés (2011) forskning till grund för att förenkla arbetet med att vidareutveckla bostadsbolagens bokföringsverktyg. Företagens kontoplan och ekonomisystem granskades av denna anledning för att ta reda på var kostnaderna för dessa indikatorer hamnar i dagsläget och eventuella svårigheter att analysera sociala kostnader belyses. En viktig faktor som projektet avser att fundera kring är hur operativ personal hanterar kontoplanerna. En viktig del är att hitta system som fungerar med den dagliga verksamheten. 2.1 Vetenskapligt angreppssätt En kvantitativ eller kvalitativ metod kan användas för att understödja studiens frågeställningar. Med den kvantitativa metoden är mängden insamlad data är viktig. Vid ett kvalitativt angreppssätt värdesätts svaren vid intervjuerna högre än mängden insamlad data och används då forskaren vill ha en djupare förståelse (Hartman, 2004). I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Författaren anser att en bred kunskap om hur respondentföretagen arbetar i dagsläget krävs för att bäst kunna besvara frågeställningen. Denna kunskap överfördes från respondenter till författare genom semistrukturerade intervjuer vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter men att frågorna har öppna svarsmöjligheter. Detta ger respondenterna större möjlighet att få fram det de tycker är viktigt (Bryman, 2007). Vid intervjuerna fick respondenterna tala fritt och öppet. Författaren fick ta del av bostadsföretagens kontoplaner för att genom dokumentstudie och intervjuer se 13

15 hur de kostandsindikatorer som tagits fram konteras i dagsläget. Detta för att kunna hitta metoder för enklare uppföljning i redovisningen. 2.2 Datainsamling Val av studier och respondenter Respondentföretagen i denna studie valdes ut på ett strategiskt sätt för att bäst kunna besvara frågeställningen. De respondenter som medverkade i studien är kommunala bostadsbolag i större städer. Kommunala bostadsbolag användes främst för att det är dem den nya allbolagen riktar sig mot, men även för att de ofta ligger i framkant och har genomfört flera sociala projekt och investeringar. Anledningen till författarens val att använda sig av bostadsbolag från större städer var att sociala problem oftast är mer prominenta på dessa platser (Power, 1999). Alla respondenter har fastigheter i miljonprogramsområden med sociala problem. De utvalda bostadsbolagen var, Hyresbostäder i Växjö, Bostadsbolaget i Göteborg, Uppsalahem, Stockholmshem och MKB Fastighets AB i Malmö. De medverkande bostadsbolagen fick efter att ha tagit del av syftet med studien besluta vem eller vilka i företaget som var bäst lämpad att företräda företaget i intervjuerna. Författaren ansåg att genom att låta företagen själv utse representanter skulle de personer som är mest kapabla till att besvara frågorna utses då dessa kan ha olika positioner på olika företag. På en del företag medverkade mer än en person då de kände att en person inte hade alla svar på författarens frågor. De som intervjuades var antingen verksamhets controller, controller chef, verksamhets utvecklare, VD, ekonomichef och distriktschef, d.v.s. personer i högre ställning på bolagen och med ekonomisk kunskap. I uppsatsen kommer respondentföretagen att hänvisas till som (A), (B), (C), (D) och (E) för enklare navigering i texten. 14

16 2.2.2 Genomförande av intervjuer Respondenterna intervjuades en gång var genom en semistrukturerad intervju som tog plats på respektive respondentföretags kontor. Intervjuerna utgick från breda frågor och respondenterna uppmanades att tala fritt och öppet inom området för intervjun. Författaren ställde ofta följdfrågor för att få ut så mycket från intervjun som möjligt. Dessa följdfrågor skiljde sig åt vid intervjuerna då bolagen arbetar väldigt olika i dagsläget. Författaren fick även ta del av dokumentation som var till hjälp för att besvara frågorna Val av intervjufrågor Författaren valde att använda sig av de intervjufrågor som framgår av bilagan. Dessa frågor ansåg författaren skulle ge relevant empiri för en vidare analys. Frågorna delades upp i fyra underrubriker. Dessa var förändringar till följd av den nya lagstiftningen som ämnade ge förståelse för hur bolagens arbetssätt och förutsättningar har förändrats sedan den nya lagen trädde i kraft. Frågorna under rubriken utvärdering och uppföljning av projekt och investeringar ämnade ge författaren information om hur utvärdering och uppföljning av projekt och investeringar, både av social karaktär och övriga, sker i dagsläget. Kontering av kostnader- och tidsredovisningsfrågornas syfte var att se var problemen och lösningarna ligger i att utvärdera sociala projekt och investeringar. Intervjuerna transkriberades strax efter genomförd intervju. Författaren valde att inte spela in intervjuerna då författaren ansåg att detta kan få respondenter att känna sig obekväma och göra de mer återhållsamma med information. 2.3 Undersökningens tillförlitlighet Primär- och sekundärkällor Primärkällor är originalkällan och tillförlitligheten är hög. Sekundärkällor är återberättning av en teori från en primärkälla (Halvorsen, 1992). I denna studie har författaren främst använt sig av primärkällor. Sekundärkällor har endast använts då primärkällor inte fanns tillgängliga. Alla källor har kritiskt granskats genom att fastställa om de är primär- eller sekundärkällor. 15

17 2.3.2 Primär- och sekundärdata Primärdata är ny data som författaren själv samlar in (Halvorsen, 1992). Författaren har främst använt sig av primärdata i uppsatsen. Primärdata har främst samlats in genom intervjuer med utvalda respondentföretag. Tidigare sammanställd data, så kallad sekundärdata, har dock även använts i form av årsredovisningar och kontoplaner Validitet För att en uppsats ska ha hög validitet krävs att författaren tagit reda på det som är relevant (Hartman, 2004). Författaren valde att använda fem respondenter för att stärka validiteten. Att använda sig av flera respondenter försäkrar att informationen är korrekt och att en rättvis bild skapas. Som tidigare nämnts fick företagen själv utse den person som de ansåg hade störst kunskap inom området och skulle bli intervjuad. Det är mer sannolikt att de på företaget vet vem som har den kunskap som behövs för att besvara frågorna med relevant information än författaren. Dock kan de utse fel person om de missuppfattat syftet till studien. Detta försökte författaren förhindra genom att respondentföretagen fick ta del av syftet med studien på ett tydligt sätt innan de gick med på att medverka. Samtliga respondenter var positiva till uppsatsen och var öppna för att bli intervjuade. Intresset av att få ta del av uppsatsen har varit stor hos de deltagande företagen, och även bland andra kommunala bostadsbolag som har fått vetskap om studien. De ser alla möjligheten att kunna motivera satsningar av social karaktär med positiva företagsekonomiska effekter som något positivt Reliabilitet För att en uppsats ska ha hög reliabilitet krävs att resultatet är tillförlitligt (Hartman, 2004). Genom att ha samma intervjustruktur och relevant teori att utgå från i samtliga intervjuer skapas god reliabilitet då resultatet blir tillförlitligare. Dock försämras reliabiliteten något på grund av det semistrukturerade intervjutillvägagångsättet då följdfrågor ofta ställs. 16

18 3. Teoretisk utgångspunkt 3.1 Tolkningar av den nya lagen För att försöka reda ut vad den nya lagen innebär i praktiken för de kommunala bostadsbolagen skrev Lind och Lundström rapporten Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar (2011). De menar att propositionens påstående om affärsmässighet innebär att företagen ska agera som ett långsiktigt privat företag skulle agera i motsvarande situation. Långsiktiga privata företag förväntas inte genomföra projekt och investeringar som bedöms ge förluster och därmed inte är affärsmässiga. Enligt Lind och Lundström innebär lagen vidare att istället för att gå runt, d.v.s. arbeta enligt självkostnadsprincipen, ska företagen sträva efter långsiktig maximal vinst. En bedömning av hur vinsten kommer att utvecklas under en serie av år genom en nuvärdesberäkning med relativt låg kalkylränta, för att inte förlora de långsiktiga konsekvenserna, är det som användningen av termen ett långsiktigt privat företag kan tänkas innebära enligt Lind och Lundström (2011). I sin rapport Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar (SABO, 2011), tar SABO avstånd från denna bedömning. De tolkar lagen som att kommunerna måste ålägga sina bostadsbolag normala avkastningskrav. Dessa ska vara anpassade till marknadssituationen, beståndets belägenhet, ålder, underhållsstatus och risk. Det är dock väldigt oklart vad detta innebär i praktiken och ger utrymme för flera följdfrågor. Marknadsmässiga avkastningskrav och allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag är en senare studie genomförd av Nordström (2012) i samarbete med SABO. Nordström menar i denna studie att kravet om affärsmässiga principer innebär att en traditionell investeringskalkyl bör upprättas. Samtliga tolkningar leder till att företagen bör göra lönsamhetsanalyser av tilltänkta investeringar och projekt för att kunna motivera dessa med utgångspunkt i affärsmässiga principer. Gemensamt för ovan nämnda rapporter som kommenterar den nya lagstiftningen är att lönsamhetsanalyser bör göras för att visa att satsningarna genererar maximal vinst för bolaget, att det leder till företagsekonomisk lönsamhet och/eller att företaget når upp till eller förbättrar förutbestämda avkastningskrav. I Blomés (2009) forskning finns det dock privata fastighetföretag, t.ex. Stena fastigheter, som har genomfört sociala satsningar utan investeringskalkyler under flera år. 17

19 3.2 Kostnader för sociala problem Flertalet studier och rapporter tar upp brott och vandalism som något sociala problem i ett område ger upphov till (se bl.a. Andersen, 2006; Vestergaard, 2010). Efter socialt inriktade investeringar har det dokumenterats en minskning av just brott och vandalism, men även minskade vakanser och omflyttning (Vestergaard, 2010). Power (1999) fann i sin undersökning av miljonprogramsområden i Västeuropa att sociala problem ledde till ökade kostnader för obetald hyra, vakanser, reparation, störningar, vandalism och städning. Blomé (2011) fann i sin forskning kostnadsindikatorer på områdesrelaterade problem som inkluderar de ovan nämnda kostnaderna för sociala problem. Dessa indikatorer är: Reparation vid flytt Inkluderar alla kringkostnader, besiktningar, annonsering samt mindre reparationer/återställning och förbättringar samt administrativ hantering av uthyrningsprocessen som orsakas av avflyttning. (Dödsfall, direktbyten och internbyten är inte medräknat). Grov misskötsamhet av lägenhet Innefattar de fall av försummelse av lägenhet som förorsakar stora kostnader för fastighetsägaren. Renhållning av utemiljö Innehåller kostnader för extra städning av mark- och grönytor från bland annat skräp på grund av hyresgästers misskötsamhet. Beräknas på antalet arbetstimmar. Sophantering Innehåller kostnader för extra städning av soprum och miljöhus på grund av hyresgästers misskötsamhet. Kostnader för borttransportering till respektive kommuns uppsamlings deponi är inte inräknat. Klottersanering Innehåller kostnader för extra sanering av klotter på grund av hyresgästers misskötsamhet inom området. Beräknas på antalet arbetstimar för egen personal. Förstörda fönster Innehåller kostnader för att administrativt hantera och byta ut förstörda fönster på grund av hyresgästers misskötsamhet. Mekaniskt sabotage Inkluderar förstörelse av förbrukningsmaterial som till exempel lampor och lysrör samt dörrar och lås. Städning Innehåller den samlade kostnaden för städning för gemensamhetsutrymmen. Hantering av störningar Inkluderar intern och extern personal. Hantering av obetalda hyror Innehåller administrativa arbetskostnader för att driva in hyresskulder, skicka rek brev och upprätta avbetalningsplaner. 18

20 Även vakanser och obetalda hyror kan vara en indikator men kan omvandlas till en kostnad genom förlorad inkomst i syfte att samla de faktorer som kan relateras till fastighetens sociala tillstånd. Blomé (2011) fann tydliga samband mellan förbättrat driftnetto, med betoning på ovan nämnda indikatorer, och bostadsföretagets genomförda satsningar. Många av de ovan nämnda indikatorerna kan falla inom kategorin brott och vandalism som tidigare nämnd forskning ansett vara konsekvenser för sociala problem. Nordlund (2012) uppmärksammar även han i rapporten Marknadsmässiga avkastningskrav och allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag några av indikatorerna. Enligt de respondenter han använde sig av i sin forskning minskar risken för höga kostnader gällande omflyttning, vakanser, reparationer och sanering vid åtgärder som förbättrar trivseln i bostadsområdet. Även Eriksson (1995) anser att dessa kostnader minskar då de sociala problemen minskar. Han lägger dock till att förvaltningskostnaderna i form av löner även minskar i enlighet med Blomés indikatorer. Eriksson belyser dock att det finns svårigheter i att mäta kostnaderna för dessa då kostnaden ofta hamnar på övergripande nivå i ekonomisystemet. 3.3 Tidigare utvärderingsmetoder av sociala projekt och investeringar Det är för närvarande svårt att visa på ekonomisk lönsamhet inför sociala projekt och investeringar. Likaså är det svårt att utvärdera de företagsekonomiska följderna av sådana projekt och investeringar (Margolis & Walsh, 2001). Den ekonomiska lönsamheten av sociala projekt och investeringar har diskuterats i flertalet rapporter (se bl.a. Öresjö et al., 2011), Formas Fokuserar (2012), Blomé (2009, 2010a, 2010b, 2011), Lind & Lundström (2008)). Det finns olika metoder för att värdera lönsamhet. Blomés nämnda studier genomförs genom kassaflödesanalyser och jämförelser över tid med utvecklingen i jämförbara områden där satsningar inte genomförts, medan Lind och Lundström använde en marknadsvärdesanalys. De båda tillvägagångssätten beskrivs övergripligt nedan. 19

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Agenda Avkastningsmått Avkastning för bostäder Exempel på ägardirektiv till bostadsföretag Slutsatser IPD 2012

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen

Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen Bilaga 2, 189 Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen Jörgen Mark-Nielsen 2010-03-30 Allmännyttiga bostadsföretag har varit och är viktiga redskap för att klara bostadsförsörjningen i landets

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Lönsamhetsanalys av Stena Fastigheters förvaltningsorganisation

Lönsamhetsanalys av Stena Fastigheters förvaltningsorganisation Lönsamhetsanalys av Stena Fastigheters förvaltningsorganisation Gunnar Blomé Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Stockholm 2009 Uppsats nr 51 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN

NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag EN PROJEKTBESKRIVNING NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN INNEHÅLL FÖRORD 3 BAKGRUND OCH SYFTE 4 PROJEKTETS OMFATTNING 5 Tre delstudier 5 Upplägg och tidplan 6 Forskarnas

Läs mer

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Byggnadens nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana

Läs mer

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 1 (8) Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag 1. Är förändringarna genomgripande? De förändringar som sker i reglerna för de allmännyttiga

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR MARKS BOSTADS AB 1. Ägaruppdrag Kf 2012-04-26, 35 Blad 1(5) Avsikten med Marks Bostads AB, nedan kallad Bolaget, är att det på samma sätt som de kommunala nämnderna och övriga kommunala

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar 1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Forskarfrukost SABO 18 december 2012. Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.

Forskarfrukost SABO 18 december 2012. Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec. Forskarfrukost SABO 18 december 2012 Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.se Viktiga nyckelbegrepp i lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

Förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna

Förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna REMISSYTTRANDE 1 (5) Juridiska fakultetsnämnden Box 256 SE-751 05 Uppsala Finansdepartementet Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60) (Dnr FI2009/7196) Juridiska

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 Styrelsen för Nykvarns Kommunkoncern ABs

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder Rapport 2014:1 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder en översikt HANS LIND 2 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder: en översikt Hans Lind Sustainable Integrated Renovation Rapport 2014:1

Läs mer

Plats och tid Mönsterås Bostäder AB, Mönsterås Storgatan 38 2014-09-29, kl. 13.30

Plats och tid Mönsterås Bostäder AB, Mönsterås Storgatan 38 2014-09-29, kl. 13.30 Sidan 36 Plats och tid Mönsterås Bostäder AB, Mönsterås Storgatan 38 2014-09-29, kl. 13.30 Beslutande Veine Backenius ordf. (VB) Björn Nilsson (BN) Göran Sjögren (GS) Lars Magnusson (LM) Fredrik Lindqvist

Läs mer

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav

Läs mer

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsen har för 2010 beslutat om riktlinjer för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Affärsmässighet allmännyttan - Har lagändringen 2011 gett någon effekt?

Affärsmässighet allmännyttan - Har lagändringen 2011 gett någon effekt? Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete inom samhällsbyggnad, grundnivå (15 hp) Bygg- och fastighetsekonomi Nr 122 Affärsmässighet allmännyttan - Har lagändringen 2011 gett någon effekt?

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Utformning, Utförande och Uppföljning

Utformning, Utförande och Uppföljning Kandidatuppsats FEKK01:Corporate Governance HT 2010 Företagsekonomiskainstitutionen Utformning,UtförandeochUppföljning Enfallstudieomstyrelsensrollvidstrategiskutveckling Handledare: Författare: ClaesSvensson

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Bostadsrättsför. Fotbollen nr1

Bostadsrättsför. Fotbollen nr1 Årsredovisning för Bostadsrättsför. Fotbollen nr1 Räkenskapsåret 2008 Bostadsrättsför. Fotbollen nr1 1(6) Styrelsen för Bostadsrättsför. Fotbollen nr1 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2016/165 Fastställd: 2016-05-30 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB 2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms

Läs mer

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl 1 Inledning BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare som är aktiva inom energiområdet. Gruppen har varit verksam sedan år 1989 och

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Yttrande över Förvaltnings AB Framtidens förslag till reviderad bolagsordning för Fastighetsbolaget Bredfjäll AB

Yttrande över Förvaltnings AB Framtidens förslag till reviderad bolagsordning för Fastighetsbolaget Bredfjäll AB Bilaga I Styrelsen 2016-03-21 1 Diarenummer: 0035/16 Handläggare: Hans Olsson Tel: 031-368 02 06 E-post: hans.olsson@stadshuset.goteborg.se Yttrande över Förvaltnings AB Framtidens förslag till reviderad

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Ägardirektiv för Kumla Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige den 17 december 2001, 84 Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2011, 43

Ägardirektiv för Kumla Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige den 17 december 2001, 84 Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2011, 43 Ägardirektiv för Kumla Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige den 17 december 2001, 84 Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2011, 43 Ägardirektiv för verksamheten i Kumla Bostäder AB, nedan kallat

Läs mer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Erik Alm Livåterförsäkringschef Hannover Life Re Sweden Stockholm November 2007 Fondförsäkring Kostnader Nuvärde Portoföljtänkande Känslighetsanalys Tillstånd Portföljvärde

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar

Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar Hans Lind Stellan Lundström Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Stockholm 2011 Rapport 2011:1 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen 0 Öste rå I Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 AU 5:15 Dnr. KS 2015/0071 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S)-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

Ekonomi bortom resultat- och balansräkning

Ekonomi bortom resultat- och balansräkning Ekonomi bortom resultat- och balansräkning Lars-Gunnar Algestrand Borealis Ordf SMGCs ekonomimodellgrupp Ekonomistyrningens utmaningar Är vår Ekonomistyrning tillräckligt bra för att vi skall kunna styra

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer