Årsredovisning Räddningstjänsten Östra Blekinge. i samverkan med Karlskrona och Ronneby kommun

Transkript

1 Årsredovisning 26 Räddningstjänsten Östra Blekinge i samverkan med Karlskrona och Ronneby kommun

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Direktion... 4 Olycksbilden i Östra Blekinge... 5 Handlingsprogram Räddningstjänst Statistik Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Statistik Räddningstjänsten som arbetsplats Samverkan Strategiska framtidsfrågor Ekonomi Noter till resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse... 23

3 Sammanfattning Räddningstjänsten har under året inom sitt uppdrag medverkat till att skapa en trygg och säker vistandemiljö i Karlskrona och Ronneby kommuner. SCB:s medborgarenkät visar att räddningstjänsten är den kommunala verksamhet som röner störst förtroende bland kommunernas medborgare. Flera initiativ har under året tagits för att öka samverkan med olika aktörer. Exempelvis har ett samverkansavtal tecknats med Marinens sjöstridsskola om att Förbundet tillhandahåller instruktör. Arbetet med att ytterligare öka målstyrningen pågår men arbete återstår för att nå en organisation som som i huvudsak bygger på målstyrning. Sjukfrånvaron har ökat från år 25 till år 26. Bakomliggande orsak är ett antal långtidssjukskrivningar. Förhållandevis stora verksamhetsförändringar genomfördes under år 25. Detta har inneburit att en viss återhållsamhet har präglat verksamheten år 26. Nya långsiktiga åtaganden har fått vänta intill dess de förväntade resultaten av genomförda förändringar har kunnat bekräftas. Reinvesteringstakten har även under detta år varit besvärande låg. Detta har kommit att påverka årets ekonomiska resultat. Ytterligare en väsentlig faktor som påverkat ekonomin är ökade intäkter. Felaktiga automatiska brandlarm utgör den enskilt största intäkten ca 2 miljoner. Intäktsfinansierad extern utbildning har under året ökat jämfört med tidigare år. Det finns en viss osäkerhet huruvida intäkterna kan förbli på denna höga nivå. Anders Engblom, Räddningschef

4 Direktion Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge bildades 1 juli år 2. Den politiska ledningen är organiserad enligt direktionsmodellen. Vid årskiftet fanns det i landet ca 3 kommunalförbund som bedriver räddningstjänst. Direktionens sammansättning Under året har direktionen sammanträtt vid 9 tillfällen. Direktionen består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Karlskrona kommun har inför varje mandatperiod att välja om man vill låta sig representeras med 5 eller 4 ledamöter. Den kommun som är representerad med 4 ledamöter skall bland dessa utse direktionens ordförande. Direktionen väljer inom sig 1:e respektive 2:e vice ordförande. 1:e vice ordförande skall väljas bland ledamöter från den kommun som ej innehar ordförandeskapet. Direktionen har utsett ett arbetsutskott som består av ordförande och de bägge vice ordförandena samt räddningschefen. Direktionens lekamannarevison är sammansatt av två ordinarie revisorer med varsin ersättare. Respektive kommun förordar sin revisor och ersättare. Formellt väljs de av Karlskrona kommun. Ernst & Young har anlitats som sakkunniga biträden. Bland de kommunalförbund som är bildade i sydöstra delen av landet har ett nätverk etablerats. Nätverket träffas två gånger per år. Förbundet har vid dessa tillfällen varit representerade med ledamöter från arbetsutskottet och berörda tjänstemän. Uppdrag Förbundets verksamhet regleras i förbundsordningen. Förbundets primära uppgift är att för de bägge medlemskommunerna hålla en gemensam räddningstjänst som stadgas i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Det handlingsprogram för räddningstjänst som enligt LSO skall finnas i varje kommun fastställs av direktionen. Handlingsprogrammet för att förebygga olyckor som kan leda till räddningstjänst bereds av direktionen men fastställs av respektive medlemskommun. Med utgångspunkt från detta förebyggande program skall därefter berörda kommunala förvaltningar, bolag m.fl upprätta prestationsmål som årligen skall följas upp. Ronneby kommun har inte fastställt något program för förebyggande av olyckor. Medlemmar Ordförande: Jonni Karlberg (s), Ronneby Förste vice ordförande: Patrik Enstedt (s), Karlskrona Andre vice ordförande: Rune Andersson (m), Karlskrona Ordinarie ledamöter: Ann- Charlotte Svensson (s), Karlskrona Margareta Rodin (fp), Karlskrona Camilla Persson (v), Karlskrona Nils Nilsson (s), Ronneby Christer Falk (m), Ronneby Monia Svensson (c), Ronneby Ersättare från Karlskrona: Börje Nilsson (s) Lisbeth Pettersson (s) Kenneth Lejhall (s) Jan- Olof Pettersson (fp) Karl- Anders Holmkvist (c) Ersättare från Ronneby: Monica Ingvarsson (s) Birger Petersson (s) Kerstin Johansson (fp) Göran V Andersson (kd) Ordinarie fötroendevalda revisorer: Birger Trellman (c), Ronneby Karl Sundberg (s), Karlskrona* Siv Elofsson (s), Karlskrona* Ersättare: Bo Larsson (s), Ronneby Sven- Otto Ullnér (m), Karlskrona. Ledning * Del av året Administration Förebyggande verksamhet Operativ verksamhet deltid Operativ verksamhet heltid

5 614 6 Olycksbilden i Östra Blekinge Varje år skadas och omkommer människor till följd av olyckor. Olyckorna inträffar främst längs våra vägar, i våra bostäder och på våra arbeten Antal insatser i primär insatszon Övrigt Automatlarm, ej brand Räddning Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Aspö Eringsboda Sturkö 1 Hasslö 21 Hallabro 22 Bräkne-Hoby 23 Holmsjö Rödeby Jämjö Ronneby Karlskrona

6 Handlingsprogram Räddningstjänst Antalet säkerhetsmål som redovisas i handlingsprogrammet är 36 stycken. Till varje säkerhetsmål återfinns prestationsmål. Av utrymmesskäl kommenteras, i denna redovisning, säkerhetsmålen i sammanfattad form. Till säkerhetsmålen har sammanlagt 72 prestationsmål definierats. Dessa redovisas tillsammans med en komplett sammanställning av säkerhetsmålen på räddningstjänstens hemsida Säkerheten för räddningspersonal Räddningsstyrkornas färdighet i att genomföra effektiva räddningsinsatser upprätthålls genom kontinuerlig övning. Årets övningsverksamhet har bedrivits i motsvarande omfattning som tidigare år. Samtlig heltidsanställd personal har dessutom genomfört två dagars övning i brandsläckning vid Räddningsverkets skola i Revinge. För att kvalitetssäkra personalens färdigheter i effektiva räddningsinsatser behöver övningsverksamheten förändras till att vara mer målinriktad och kvalitetssäkrad i enlighet med handlingsprogrammet. Verksamheten med läkarundersökningar och tester har genomförts för samtlig personal i enlighet med policyn som reglerar detta. Kompetens- och teknisk utveckling En omfattande utbildningsverksamhet har bedrivits under året. Vid Räddningsverkets skola i Revinge har en deltidsanställd brandman genomfört utbildningen räddningsledare A och ett heltidsbefäl har genomfört utbildningen räddningsledning B. Preparandutbildning har genomförts i egen regi för totalt 18 nyanställda deltidsbrandmän och räddningsvärnsmän uttagna med tjänsteplikt. En heltidsanställd brandman har avslutat den räddningsdykarutbildning som påbörjades år 25 och ytterligare en man har genomfört en komplett räddningsdykarutbildning. Utbildning grundkurs-rits har genomförts av två heltidsbrandmän och ett heltidsbefäl har genomfört befälskurs-rits. Deltidsstyrkorna i Hallabro och Rödeby samt heltidsstyrkan i Karlskrona har grundutbildats i hantering av motorsåg. Deltidsstyrkan i Hallabro har grundutbildats i ytlivräddning. Särskilda utbildningsinsatser har genomförts avseende räddningsfrånkoppling vid järnvägsolycka, C-körkort, hantering av skärsläckare och saneringsledare i oljeskadeskydd. Dessutom har droginformation genomförts för samtlig deltidsanställd personal. I samband med SOS-Alarms utbyte av teknisk plattform i november har en ny typ av larmplaner tagits i drift vilket bl.a. innebär att förstärkningsresurser larmas tidigare. För att räddningstjänsten till fullo skall kunna dra nytta av SOS-Alarms nya teknik behöver larm-utrustningarna på samtliga brandstationer moderniseras. Ett sådant arbete planeras år 27. Beredskap för att genomföra insatser På grund av rekryteringsproblem har, även detta år, deltidsstyrkorna i Jämjö och Bräkne-Hoby inte kunnat bemannas med ett befäl och fyra brandmän. Istället har styrkorna bemannats med ett befäl och tre brandmän. Motsvarande minskning genomfördes även i Rödeby i december. Besluten från år 25 om förändringar i räddningsstyrkorna har genomförts. Bemanningen i Holmsjö har minskats från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och två brandmän. Bemanningen i Hallabro har minskats från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och tre brandmän. Vidare har räddningsvärnet i Fridlevstad avvecklats. Under året har en tjänst som brandmästare heltid samt elva tjänster som brandmän deltid återbesatts. Utöver detta har sju personer tagits ut med tjänsteplikt till räddningsvärn. Ledning och samverkan En översyn och revidering av Förbundets stabs- och ledningshandbok har genomförts. I syfte att stärka samverkan med såväl andra myndigheter som med näringslivet har t.ex. flera samverkansövningar gjorts i samarbete med Kockums AB, Alfa Laval, Landstingets ambulansverksamhet och Polisen. Ytterligare samverkansövningar har genomförts inom ramen för RITS-avtalet med såväl Sjöfartsverket som Kustbevakningen. En utbildningsdag mellan länets räddningstjänster och miljökontor samt Länsstyrelsen har genomförts. Framförallt har personalen fått en bättre inblick och förståelse för varandras ansvarområden. För att ytterligare stärka Räddningstjänstens förmåga vid långvariga insatser med behov av stabsstöd, behöver utökat samarbete etableras. Socialt omhändertagande Uppgjorda rutiner för socialt omhändertagande har tillämpas i samarbete med medlemskommunerna, Landstinget, Polisen och Kyrkan. Information Utifrån erfarenheter från inträffade händelser har information kontinuerligt lagts ut på Räddningstjänstens hemsida med bl.a. lämpliga säkerhetsåtgärder för att undvika olyckor i hemmet och hur man agerar då olyckan inträffat. Brand Det finns alltjämt ett stort behov av nya insatsplaner. Under året har arbete med insatsplaner för delar av Blekingesjukhuset i Karlskrona samt prioriterade automatlarmsobjekt i Ronneby påbörjats. Dessa insatsplaner beräknas vara klara i början av år 27. Den enskilt största insatsen under året var branden i Wienercaféet i Ronneby som trots en våldsam brandutveckling kunde begränsas så att delar av byggnaden kan användas efter den kommande renoveringen. Skadekostnaden uppgick till 9 miljoner kronor.

7 Brand i Wienercafeet, Brunnsparken i Ronneby. Första hjälpen m.m. Repetitionsutbildning har genomförts för samtliga räddningsstyrkor i antingen vuxen- eller barn-hlr (Hjärt-Lung- Räddning). Under ledning av sjukvårdspersonal har heltidsstyrkorna och delar av deltidsstyrkorna fått repetitionsutbildning i LABCDE (första hjälpen). Dessutom har den årliga syrgasdelegationsutbildningen genomförts med heltidsanställd utryckningspersonal. Hot/sabotage/terror Två personer i Förbundet har genomgått handledarutbildning i CBRNE (kemiska-biologiska-radioaktiva-nukleära och expolosiva ämnen). För att stärka samverkan i dessa frågor har en arbetsgrupp med representanter från länets räddningstjänster, Landstinget och Polisen bildats. Trafikolycka och annan fastklämning Inom bilindustrin har användandet av nya materiel i nya årsmodeller av personbilar medfört att losstagning vid trafikolyckor blivit betydligt svårare. För att effektivisera losstagning i nyare fordon har utbyte av Förbundets hydrauliska räddningsutrustning påbörjats. Utbildning för insatser vid trafikolyckor med tunga fordon (bussar och lastbilar) har påbörjats. Utrustning för s.k. tung räddning har beställts och kommer att tas idrift under år 27. Under året har två personer omkommit vid trafikolyckor inom Förbundets geografiska ansvarområde. Övrig räddningstjänst I Förbundet finns för närvarande 22 aktiva vattendykare. En komplett vattendykarorganisation har funnits vid samtliga tjänstgöringspass. Endast annan pågående räddningsinsats har begränsat möjligheterna att genomföra vattendykning. Under året har räddningsstyrkorna larmats till tolv drunkningslarm. Två personer har omkommit vid drunkningsolyckor inom Förbundets geografiska ansvarområde. Förbundets förmåga att hantera olyckor med utsläpp av farliga ämnen behöver stärkas, framförallt avseende utbildning i hantering av de vanligaste kemikalierna samt framtagande av insatsplaner. Ny utrustning för indikering av farliga ämnen har anskaffats. Ytterligare utrustning för omhändertagande av kemikalier kommer att anskaffas under år 27. Det regionala förrådet med materiel för hantering av kemikalieolyckor från Perstorp har förevisats för heltidsbefäl. Andra uppdrag ej räddningstjänst Förbundets personal har engagerats som säkerhetsvakter, på restvärdesuppdrag, vid diverse tekniska tjänster och i arbeten kring oljeskyddsförrådet vilket genererat intäkter. Bl.a. har personalen engagerats i utrymningsorganisationen vid Melodifestivalen. I samband med ett 2-tal räddningsinsatser har akut restvärdesinsats genomförts, flertalet har resulterat i fortsatt restvärdesarbete som utförts på uppdrag av Larmtjänst AB. Vidare har materiel och lokaler hyrts ut i mån av möjlighet och efterfrågan. Prestationsmål presenteras på

8 Statistik Räddningsstyrkorna har under året larmats vid 1176 tillfällen vilket motsvarar tidigare års statistik. Frånsett en ökning av de automatiska brandlarmen har vädret haft en avgörande roll för statistiken. Vårens snösmältning ledde till många översvämningar och att antalet markbränder var färre. För att styra bort vattnet från hotade hus vid översvämning av Nättrabyån lånades s.k. översvämningsbarriär in från Räddningsverket. Jämfört med år 25, då stormen Gudrun härjade, har antalet stormskador varit betydligt färre. Vid 35 tillfällen har räddningsstyrkorna larmats för en andra insats vid redan pågående insats. Flyttning av räddningsstyrkor och/eller inkallning av personal, vid pågående insats, har gjorts enligt gällande rutiner för att hålla beredskap inför en eventuell ny händelse. Fördelning av antal larm per styrka och år Räddningstyrka Heltid Karlskrona Ronneby K1 K Deltid Eringsboda Bräkne-Hoby Hallabro Holmsjö Jämjö Ronneby Rödeby Sturkö K25 K23 K24 K17 K13 K21 K16 K Räddningsvärn Aspö Hasslö Summa K18 K Kommentar: Sammanlagt inträffade 1176 händelser under året. Vid flera av dessa larmas mer än en styrka. Fördelning olyckstyp per år Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm Annat Totalt

9 Introduktionsutbildning av nya brandmän. Vakansläget vid deltidsstyrkor och värn per Räddningsstyrka Behov Anställda Vakanser Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Holmsjö Jämjö Ronneby Rödeby Sturkö Summa deltid Aspö Hasslö Summa värn 24 25

10 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Räddningstjänsten har under år 26 arbetat med de prestationsmål som beslutats av direktionen utifrån av Karlskrona kommun fastställda säkerhetsmål. Med Lagen om skydd mot olyckor tydliggjordes kravet på fastighetsägare och verksamhetsutövare. Mycket av arbetstiden under året har ägnats åt att svara upp på den ökade efterfrågan av brandteknisk rådgivning som lagen fört med sig. Tillsyn LSO Tillsynsverksamheten har bedrivits utefter av Direktionen beslutat tillsynsprogram. Regelbunden tillsyn har främst genomförts på verksamheter där besökare inte kan förväntas känna till förutsättningarna för utrymning eller sätta sig själva i säkerhet. Tillsynsprogrammet har genomförts till 85 % (totalt 142 objekt). Särskilda kontroller har genomförts av kulturhistoriska byggnader, objekt med krav på skriftlig redogörelse, där Räddningstjänsten inte tidigare genomfört kontroller och affärsverksamhet som säljer och hanterar brandfarlig vara samt fyrverkerier i butik. Oannonserad tillsyn har genomförts på 1 av kommunernas nattklubbar/pubar/nattöppna restauranger i samverkan med bl.a. polisen och socialförvaltningen. Inom ramen för tillsynsverksamheten har riktlinjer för brandskyddet på campingplatser och gästhamnar utarbetats och kommunicerats. Inom dessa fritidsverksamheter finns främst risker med hantering av bensin, gasol och brandspridning. Skyddsavstånd mellan båtar respektive husvagnar är viktigt för att undvika allt för stora materiella konsekvenser vid brand. De flesta bränder inträffar i våra bostäder. Det är därför viktigt att så många bostäder som möjligt är försedda med brandvarnare och brandsläckare. I Östra Blekinge har över 95 % av bostäderna fungerande brandvarnare och 42% handbrandsläckare. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet där 91% har brandvarnare och 35% har handbrandsläckare. Inventering av förekomsten av automatiska brandlarm inom vårdanläggningar, alternativt boende och verksamheter som omfattas av lagen om hotell och pensionatsrörelse har genomförts. Det finns fortfarande en hel del brister på mindre vårdanläggningar. Hotell och pensionat har som regel bra larmutrustning men flertalet saknar bemanning nattetid och förlitar sig på att hotellgäster i samverkan med Räddningstjänsten klarar en utrymningssituation. Andelen verksamheter som bedriver ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete har ökat. Vid årsskiftet hade 666 redogörelser inkommit från olika fastighetsägare. Tillsyn LBE Tillsyn har genomförts på bensinstationer, olje- och gasdepåer samt på bergrumsanläggningar. Tillsynsverksamheten enligt lag om brandfarliga och explosiva varor har genomförts till ca 62 % (totalt 34 objekt). Bland de brister som uppmärksammas vid tillsyn kan nämnas avsaknad av tillstånd och föreståndare för brandfarlig vara, samförvaring av brandfarlig vara, kemikalier och lättantändligt gods, ej EX-klassad elutrustning m.m. Sotnings och brandskyddskontroll Sotningsverksamheten i medlemskommunerna bedrivs på uppdrag av Räddningstjänsten. För närvarande finns det två sotningsdistrikt, ett i Ronneby och ett i Karlskrona. Sotningstaxan justerades vid halvårsskiftet enligt överenskommet sotningsindex. Från år 24 har det blivit möjligt för fastighetsägare att själva rengöra sina eldstäder efter medgivande från räddningstjänsten. Vid årsskiftet hade 89 medgivanden beviljats. Brandskyddskontrollerna i Karlskrona och Ronneby ligger efter. Orsakerna till att entreprenörerna under 25 inte genomfört brandskyddskontroller i den omfattning de borde, beror främst på att avtal om brandskyddskontroll ingicks några månader sent pga förhandling och att det inte funnits be- höriga brandskyddskontrollanter i den omfattningen som krävts. Däremot har rengöring av skorstenarna genomförts till 95 % i Karlskrona och till 85 % i Ronneby. Vid brandskyddskontrollerna har skorstensfejarna konstaterat brister vid 78 % av eldstäderna. 2:4 anläggning I LSO 2 kap 4 definieras en grupp anläggningar där verksamheten är sådan att en eventuell olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön. Ägaren eller verksamhetsutövaren till dessa anläggningar har ett antal skyldigheter. Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor. Länsstyrelsen har under senare delen av hösten beslutat om att klassificera följande anläggningar som särskilt farliga: Ronneby flygplats, Landstingets helikopterplats, ammoniakanläggning vid Foodia fisk, Procordia foods gasolanläggning, Kockumshallens ammoniakanläggning, Brunnsrinkens ammoniakanläggning, Miljötekniks gasolanläggning i Kallinge, Aura light, Gasolstation Verkö, Kockums AB, Ragnsells Specialavfall AB och Sydostsanering Karlskrona. Direktionen har i tillsynsprogram beslutat att tillsyner skall genomföras vartannat år på ovanstående anläggningar. Inga tillsyner har genomförts under år 26 då besluten från Länsstyrelsen avvaktats. Olycksutredningar Enligt lagen om skydd mot olyckor skall alla insatser som föranleder räddningsinsats utredas. Under året har 55 räddningsinsatser genomförts som omfattas av kravet på olycksutredning. Utredningarna har genomförts i samband med upprättande av insatsrapport. Vid tio tillfällen har djupare studier gjorts. Vid olycksutredning har 1

11 bl.a. konstaterats vikten av att utbilda boende i flerfamiljshus i agerande vid lägenhetsbrand och vikten av att stänga in branden. Vidare har konstaterats att räddningsstyrkorna behöver öva mer vad gäller brandtekniska installationer och alternativa angreppssätt vid lägenhetsbrand. Fysisk planering För att undvika onödiga risker och ge projektörer nödvändiga ingångsvärden för att skapa en trygg och säker miljö granskas detaljplaner kontinuerligt. Under året har 28 detaljplaner granskats och yttranden har lämnats till byggnadsnämnderna. Det finns ett fortsatt behov av att kontinuerligt arbeta med riskhanteringsfrågor, dvs. riskanalyser på kommunal nivå och företagsnivå samt systematisk uppföljning av statistik för att kunna prioritera rätt skyddsåtgärder. Under år 26 har risk- och skyddsobjekt koordinatsatts i hela förbundet. Bygglov, anmälan Räddningstjänsten deltar aktivt med rådgivning vid byggnation eller ändring av byggnader där brand kan få betydande konsekvenser till exempel i offentliga lokaler, samlingslokaler, hotell, vårdlokaler, större kontors- eller bostadsbyggnader. Räddningstjänsten bevakar särskilt att rätt kompetens involveras, lämpliga dimensioneringsmetoder väljs och att erfoderliga kontroller utförs. Under året har 43 bygglov och brandskyddsdokumentationer remitterats Räddningstjänsten. Utbildning och information Efterfrågan på Räddningstjänstens utbildningstjänster är fortsatt stor. Under året har utbildningen främst omfattat omsorgsverksamheterna i medlemskommunerna. Syftet med utbildningarna är att öka kunskapen och förmågan att såväl hantera som att förebygga bränder. Vid några bränder har utbildad omsorgspersonal agerat på sådant sätt att person- och egendomsskador kunnat minimeras. Skolan är en viktig målgrupp för Räddningstjänstens utbildning. Målet är att åtminstone en gång under elevernas skolgång kunna förmedla grundläggande kunskap om brand. 668 skolelever i årskurs 5 har under året genomgått utbildning. Utöver elever i år 5 har 386 personer utbildas i brandskydd. Information till allmänheten är en viktig del för att få människor delaktiga i arbetet med att förebygga olyckor. Allmänhetens efterfrågan av rådgivning kring Lagen om skydd mot olyckor har varit stor under året. Många funderingar berör fastighetsägares och nyttjanderättshavares skyldighet att arbeta systematiskt med sitt eget brandskydd. Detta har genererat många frågor om hur man kan förebygga olyckor. Vår hemsida har varit fortsatt välbesökt och är en utmärkt kunskapskälla för den som vill söka svar på egen hand. Andelen bränder i skog och mark är relativt stor. Räddningstjänsten har vid torrt väder utfärdat eldningsförbud och informerat allmänheten om risker med gräs- och skogsbränder. I syfte att öka användningen av flytvästar och därmed undvika drunkningstillbud erbjuder Räddningstjänsten allmänheten att kostnadsfritt låna flytvästar. Utlåningen sker i samarbete med Preems bemannade bensinstationer. Automatiska brandlarm De automatiska brandlarmen har vid ett antal tillfällen förhindrat skador på både människor och egendom. Räddningstjänsten har för närvarande 323 larmadresser (22 inom Karlskrona kommun och 13 inom Ronneby kommun) anslutna via SOS Alarm. 1 nya anläggningar anslöts via SOS Alarm till Räddningstjänsten. Under året har 477 onödiga larm inkommit från automatlarmsanläggningarna, vilket är 6 fler än tidigare år. I genomsnitt hade varje anläggning 1,5 onödiga larm. För att minska antalet onödiga larm krävs att anläggningsägarna aktivt arbetar med underhåll av detektorer och centralenhet, revisionsbesiktning varje år, provning varje månad samt att anläggningsägaren faställer orsak och vidtar åtgärder efter varje onödigt larm. Räddningstjänsten erbjuder anläggningsskötarna utbildning i samarbete med en brandlarmsspecialist. Kommunal säkerhetsledning Förbundsordningens ändamålsparagraf anger förbundet skall på begäran från medlemskommunerna delta eller leda planeringsarbetet för hantering av extraordinära händelser i respektive medlemskommun och på begäran biträda krisledningsnämnderna i deras arbete. Förbundet har medverkat vid säkerhetsledningens samtliga sammanträden i Karlskrona kommun och varit sammankallande i kommunens säkerhetsgrupp som har att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser. Uppföljningen av de skilda bolagens och förvaltningarnas interna arbete har varit svårt att överblicka varför ett arbete initierats för att tillsammans med kommunens IT- enhet utveckla en enkel och överskådlig databas. Arbetet är ännu inte avslutat. Förbundet har biträtt de bägge medlemskommunerna i service och underhåll av den materiel som förvaras i det gemensamma civilförsvarsförrådet samt de larmaggregat som finns utplacerade i Karlskrona och Ronneby tätort (Tyfoner). 11

12 Statistik Räddningstjänsten bedriver många olika aktiviteter för att förhindra olyckor. Nedan redovisas nyckeltal för dessa. Antal automatiska brandlarm Antal anläggningar År 2,5 2 1,5 1,5 Antal onödiga larm/anläggning anläggningar onödiga larm/ anläggning Antal till räddningstjänsten anslutna automatiska brandlarm samt genomsnittligt antal felaktiga larm per anläggning och år. Ärenden Ärendetyp Antal ärenden år Detaljplaner Olycksutredningar Yttrande angående alkoholtillstånd Brandfarlig vara Brandskyddsdokumentation Hotell- och pensionatsrörelse Offentlig tillställning Automatlarm Utbildning Ny skriftlig redogörelse Sotning Annat brandförebyggande Totalt antal ärenden Tillsyner Ärendetyp, antal ärenden/år Tillsyn LSO Andel objekt med anmärkningar Tillsyn LBE Andel objekt med anmärkningar Brandskyddskontroll av eldstäder Andel objekt med anmärkningar % % % % % % % 5 54 %

13 Uppvisning för allmänheten. Utbildningar Utbildningstyp Antal utb. år Grundläggande brandskyddsutbildning Företagsanpassad utbildning Heta arbeten (kurser för företag) Studiebesök Information till allmänheten Utbildning med statsbidrag *) Uppvisning av räddningsstyrka Utbildning för förskola Automatlarm HLR Utrymningsövning Systematiskt brandskyddsarbete Summa utbildningar *Huvudsakligen årskurs 5 i grundskolan. 13

14 Räddningstjänsten som arbetsplats Förbundets personal har olika anställningsförhållanden. Hel/deltidsanställda enligt AB 5 med huvudsaklig tjänstgöringsskyldighet måndag till fredag. Heltid i operativ styrka anställda enligt AB 5 och bilaga E med tjänstgöringsskyldighet i skift. Deltid i operativ styrka anställda enligt RIB 5 med viss beredskaps- och tjänstgöringsskyldighet. Antal anställda och åldersfördelning Förbundet har 197 anställda. Av dessa arbetar 15 dagtid, 59 i räddningsstyrkor heltid, 123 i deltidsstyrkor. Vidare finns 25 personer uttagna med tjänsteplikt i räddningsvärn. Förtroendevalda är 22 stycken. Förbundet har 17 vakanta tjänster på deltid. Heltidsanställd personal indelas i två kategorier, dels skiftestjänstgörande personal i räddningsstyrkorna i Karlskrona och Ronneby och dels i dagtidspersonal som arbetar måndag fredag. Under året har två slutat ur operativ heltidsstyrka (en har avgått med särskild avtalspension och en har slutat på egen begäran). Den deltidsanställda personalen är organiserad i åtta olika styrkor. Målsättningen är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Förbundets målsättning är att det skall finnas tillräckligt många deltidsanställda brandmän så att de olika styrkornas minimibemanning kan uppfyllas. Inriktningen är att man skall ha beredskap var fjärde vecka. Lokala schemalösningar finns. Tio deltidsanställda brandmän har slutat och elva nya har anställts. I Förbundet finns två räddningsvärn, där personerna är uttagna med tjänsteplikt. Någon beredskapsskyldighet finns inte för räddningsvärn. Elva ut- tagna till värn har slutat (nedläggning av värnet i Fridlevstad) sju nya har uttagits till kvarvarande värn som nu är fullbemannade. Personalkostnader Av Förbundets kostnader utgör 78 procent personalkostnader. Kostnaderna för löner och arvoden uppgår till tkr. Av detta utgör tkr övertidsoch fyllnadstidskostnader. Arbetsgivaravgifter och pensioner har kostat tkr. Pensioner Räddningstjänsten Östra Blekinge har tillsammans med Karlskrona kommun ett avtal med SPP Livförsäkring AB om pensionsadministration. KollektivAvtalad Pension KAP-KL har tecknats mellan Arbetsgivarförbundet Pacta, som Räddningstjänsten är knuten till, och samtliga avtalsparter inom Förbundet, att gälla from Avtalet har inte inneburit några förändringar vad gäller särskild avtalsspension för personal inom räddningstjänsten (SAP). SAP innebär att om man vid 58 års ålder är anställd i räddningsstyrka samt varit anställd i kommun eller Förbund i 3 år varav minst 25 år i utryckningstjänst äger man rätt att på egen begäran avgå med särskild avtalspension. Förbundet har en överenskommelse om finansiering av särskild avtalspension med medlemskommunerna. Överenskommelsen innebär att medlemskommunerna i enlighet med fördelningstalet förbinder sig att svara för Förbundets kostnader i samband med pensionsutbetalningar av särskild och kompletterande avtalspension. Förbundet har under året utbetalt 421 tkr till SPP för särskild avtalsspension. Kostnaderna inklusive löneskatt har erhållits av medlemskommunerna. Förbundet avsätter de anställdas individuella pensionssparande vilket inbetalas till SPP kommande år. Pensionsavgångar Dagtidstjänstgörande har 65 år som pensionsålder. Den enskildes rättighet att fr.o.m begära att kvarstanna upp till 67 års ålder har ännu inte fått praktisk tillämpning inom Förbundet. Personer i värn befrias nor- malt från sitt uppdrag vid 6 års ålder. Under perioden har 12 heltidsanställda personer möjlighet att sluta med pension, varav 6 har möjligheten år 29. Bland deltidspersonalen är det under motsvarande period 9 deltidsbrandmän som har möjlighet att sluta med pension. Under år 26 har en anställd avgått med särskild avtalsspension. Semester och vikarier Förbundet har som regel att personalen skall ges sammanhängande semester under fyra veckor, minst 2 dagars semester skall inplaneras. För operativ personal gäller en utökad semesterperiod samt att efter särskild överenskommelse kan semestern förläggas utanför ordinarie semesterperiod. För att säkerställa bemanningen under semester och längre frånvaro har nio vikarier, varav en kvinna i operativ styrka, varit anställda under sammanlagt 53 månader. De har inte tagit ut semester under året. Detta har bidragit till att semesterlöneskulden ökat med 524 tkr och är 3 3 tkr. Sjukfrånvaro De första 14 dagarna av sjukfrånvaron ersätts av arbetsgivaren. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. Under dag 2-14 utbetalas 8 % av lönen, därefter ansvarar Försäkringskassan för sjukpenningen. Arbetsgivaren ersätter den anställde med 1 % av lönen under dag Den direkta lönekostnaden för sjuklön och föräldrapenning uppgick till 241 tkr, vilket är,8 % av totala lönekostnaden. Avdrag för karens- och sjukdom utgjorde 1 96 tkr. Fr o m ändrades ersättningsreglerna så att arbetsgivaren blev medfinansieringsansvarig för heltidssjukskrivna med 15 % av försäkringskassans sjukkostnader efter dag 15. Varje arbetsgivare har ett fribelopp på 12 kr. Förbundets medfinansieringsansvar har medfört en utgift till Försäkringskassan på 24 tkr. Samtlig personal i utryckningstjänst genomgår årligen en särskild läkarundersökning och konditionstest enligt Arbetsmiljöverkets bestämmelser. För detta och andra hälsovårdande insatser har Räddningstjänsten Östra Blekinge 14

15 anlitat Previa AB för hälsoundersökningar samt HSE/Marinbas Syd för arbets-ekg och hälsoundersökning av submarin personal. Förbundets sjukvårdskostnader uppgick till 48 tkr. Anpassning och rehabkostnader Inom Förbundets verksamhetsområde finns flera arbetsområden som har en relativt hög risknivå. Det är därför viktigt att personalen har en relavant utbildning samt tillgång till erforderlig skyddsutrustning. Jämställdhet Förbundet har nu sex kvinnor anställda, varav tre i räddningsstyrka deltid och tre i administrationen. Förbundet har tagit initiativ till en översyn av Arbetsmiljöverkets fysiska krav för rökdykning. Förslaget innebär en anpassning av belastningen utifrån dagens lättare utrustning. Detta i syfte att få ett mer rättvisande test i samband med nyrekrytering. Förbundet har fått i uppdrag att genomföra försök i frågan. Planeringen för ombyggnation av deltidsstationernas lokaler med bl.a. separata omklädningsrum fortsätter. Åldersfördelning år 26 Ålder <25 år 26-35år 36-45år 46-55år >56år Heltid Deltid Personalstatistik Kategori Antal personer Förtroendevalda Dagtidstjänster Operativ heltid Operativ deltid Värn Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 5,% 2,8% 5,5% Investering i personalvård Aktivitet Skyddsutrustning/arbetskläder Företagshälsovård Läkemedel Friskvård Kursavgifter, logi Resekostnader, övriga ersättningar Traktamenten Personalsociala aktiviteter Summa (tkr)

16 Samverkan Förbundet bedriver samverkan inom flera skilda områden med nationella, regionala och lokala partners. Samarbetet omfattar såväl utbildnings- och avtalsfrågor som samverkan för att på olycksplatser minimera konsekvenserna av inträffade olyckor. Förbundets primära och i allt väsentligt viktigaste samarbetspartners är medlemskommunerna. Nedan redovisas exempel på samarbeten som sker med andra än dessa. Staten Förbundet har avtal med Sjöfartsverket/Kustbevakningen om Räddnings- Insatser Till Sjöss (RITS). Motsvarande avtal har staten med 5 andra räddningstjänster. Förbundet har tagit initativ till att avtalen skall revideras men revideringen har ännu inte kommit till stånd. Avtalet om att vårda och hantera Räddningsverkets regionala oljeskyddsförråd har löpt vidare (5 avtal finns i landet). Intresset för oljeskyddsförrådet och vilka möjligheter som detta innebär för kommuner i södra Sverige och organisationer i grannländer är fortsatt stort. Personal som hanterar utrustningen har under året i olika sammanhang som regel på uppdrag från Räddningsverket besökt Horten (Norge), Kaliningrad (Ryssland), London (England), Savonlinna (Finland), Rönne (Danmark), Elblag (Polen) och ett antal kommuner i Sverige. Räddningsverket har engagerat personal från Förbundet som delprojektledare för att medverka i arbetet att revidera den centralt ordnade Högre RäddningstjänstKursen (HRK). Förbundet har tillsammans med medlemskommunerna och Länsstyrelsen medverkat i ett pilotprojekt för att klarlägga vilken civilförsvarsmateriel som kan eller bör avyttras för att minska förråds- och hanteringskostnaderna. Under året har avtal tecknats med Marinens sjöstridsskola om att Räddningstjänsten under ca 6 månader tillhandahåller instruktör till skolan. SKL/PACTA Förbundet är medlem i arbetsgivarorganisationen PACTA. ( Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag som vill ha kommunala avtal. Inom PACTA finns ett arbetsgivarråd för räddningstjänst. Arbetsgivarråden syftar till att fungera som samrådsorgan mellan medlemsföretagen och PACTA:s styrelse och kansli samt förbindelse till övriga enheter på Sveriges Kommuner och Landsting. Räddningschefen i Förbundet är ordförande i detta råd. Under senare delen av året tecknades ett samarbetsavtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att Förbundet biträder med sakkunnig inom RAKEL-projektet. Omfattningen av detta engagemang är 1% av en ordinarie tjänst. Region Blekinge Region Blekinge är lead partner i ett EU-projekt som delfinasieras av InterregIIIB. ( Förbundet har biträtt projektledningen med senior adviser. Baltic Master är ett internationellt projekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten i Östersjön genom att utbyta kunskap samt lyfta fram lokala och regionala perspektiv från kommuner, regioner m.fl. Fokus är på förebyggande åtgärder, beredskap och fysisk planering i kustområden och till havs. Landstinget Räddningstjänsten har många kontaktytor mot Landstinget. Under året har överläggningar förts med representanter från landstinget för att finna formerna för ett övergripande samarbetsavtal. Avsikten har varit att finna ett avtal som bland annat reglerar biträde vid sjuktransport i terräng och till sjöss, hantering och sanering av personer vid kemolyckor. Vidare har Förbundet ställt sig positivt till att medverka till att etablera en organisation I Väntan På Ambulans (IVPA). Under året har det funnits avtal om sjukvårdtransporter till sjöss. Avtalet löpte ut den siste december utan att något nytt tecknats. Sedan tidigare har avtal om garagering av sjukvårdstält tecknats, avtalet löper vidare. Beredning av ett särskilt avtal har skett som reglerar att räddningstjänsten är flygplatsbrandkår vid sjukhusets helikopterlandningsplats. Parterna har bedrivit gemensamma övningar bland annat insatsövningar och varje deltidsavdelning har från ambulansen erhållit utbildning i akutsjukvård. Övriga Förbundet är medlem i brandskyddsföreningen Blekinge. Inom ramen för detta medlemskap har Förbundet biträtt med huvudkonsulent. Avtal med SOS-Alarm har prolongerats ett år. Avtal finns med samtliga angränsande räddningstjänster om att första insatsen alltid skall ske med den räddningsstyrka som är snabbast på plats. Dessa avtal uppdateras kontinuerligt för att larmplanerna skall spegla de vid varje tillfälle rådande förhållandena. Inom ramen för samarbetet med Räddningstjänsten Östra Kronoberg har räddningsstyrkan i Hallabro den 8 december biträtt vid en omfattande industribrand i Urshult. 16

17 Strategiska framtidsfrågor Räddningstjänstens roll förändras över tiden. Förmågan att hantera olyckor är och förblir viktig men skall vägas mot ökat fokus på förebyggande åtgärder mot olyckor och extraordinära händelser. Rekrytering Räddningstjänsten har genom åren haft mycket låg personalomsättning. Åldersstrukturen med möjlighet, för flertalet brandmän som arbetar i utryckningstjänst, att gå i pension vid 58 års ålder innebär att personalomsättningen kommer att öka de kommande åren. Fram till år 21 har 12 personer möjlighet att sluta med pension. Trots möjligheten till pension konstaterar vi att konsekvensen av åldersstrukturen ger oss begränsningar i delar av personalens tjänstbarhet. I och med att att Räddningsverket introducerat den 2 åriga brandmannautbildningen och att det varje år i hela landet utbildas ca 2 personer begränsas antalet sökande till varje ledig tjänst som brandman. De som söker är dessutom inte i samma utsträckning som tidigare lokalt förankrade vilket innebär att vi framöver kan förvänta oss att det blir färre sökande till varje tjänst och de som anställs kommer att vara mer benägna till att byta arbetsgivare än vad som varit vanligt tidigare. Samverkan Ökad samverkan är en förutsättning för att effektivt kunna hantera alla de skilda olyckor och extraordinära händelser som kan inträffa. Ett bra initiativ till samarbete har under år 26 tagits av Räddningstjänsten Västra Blekinge för att finna former att kvalitetssäkra utalarmeringen via SOS-centralen i Växjö. Samarbetet bör under år 27 leda till ett nytt avtal med SOS-Alarm där kvalitetsmål och uppföljning av dessa mål utgör en väsentlig del i avtalet. Centrala myndigheter har sedan en tid satt särskilt fokus på förmågan att hantera en eventuell CBRNE-händelse (Chemical, Biological, Radiological/Nu- clear, and Explosive Incidents). Samarbetet med regionala aktörer bör stärkas för att vi i Blekinge skall öka förmågan att hantera denna typ av händelse. Arbetstider Konsekvenserna av riksdagens beslut att implementera EU:s arbetstidsdirektiv kan ännu inte helt överblickas. Räddningstjänsten har under året uppmärksamt följt den information som varit tillgänglig för att försöka överblicka konsekvenserna för Räddningstjänsten. Hittills konstaterar vi att tack vare att vi inte har någon deltidspersonal med dubbel anställning inom Förbundet klarar deltidsorganisationen sig utan några förändringar. Beträffande heltid har vi konstaterat att en viss anpassning måste ske för de som arbetar med beredskap enligt AB-bestämmelserna. För brandmännen som tjänstgör enligt AB:s bilaga E konstaterar vi att grundschemat som finns sedan tidigare kan förbli oförändrat. Svårigheterna som ännu inte överblickas är möjligheter och hinder att kalla in personal vid omfattande insatser eller för andra planerade aktiviteter. Ett initiativ har tagits för att om möjligt förhandla fram ett lokalt avvikelseavtal och att detta eventuellt kan bli gemensamt för ett antal räddningstjänster i sydöstra Sverige. Ekonomi Förbundet uppvisar ett bra ekonomiskt resultat men det är av väsentlig betydelse att detta ställs mot bland annat eftersläpning i investeringstakten. Introduktionen av RAKEL som är efterlängtad med tanke på de brister som nuvarande kommunikationssystem uppvisar kan inte rymmas inom de budgetramar som Förbundet har. Av detta skäl har överläggningar med den politiska ledningen i de bägge medlemskommunerna skett för att få till stånd en extra tilldelning av kommunbidrag från och med år 28 och framåt. Nästan 1 % av Förbundets utgifter täcks av inkomster från bland annat utbildning, konsulttjänster och avgifter för felaktiga automatiska brandlarm. Detta innebär att en inte obetydlig del av grundberedskapen finansieras vid sidan av de kommunala bidragen och detta utgör en osäkerhet inför framtiden. Enskildes ansvar Möjligheten att kommunicera risker och sårbarhet i samhället med politiker och allmänhet förutsätter enkelt och bra presentationsmateriel. Kartläggningar och presentationer i GIS-applikationer underlättar en sådan dialog. Därför är det angeläget att medlemskommunerna och förbundet samarbetar i sådan kartläggning och att länsstyrelsen iscensätter den föreslagna organisationen för samverkan inom området risk- och sårbarhetsanalyser. Lagen om skydd mot olyckor understryker tydligare än i tidigare lagstiftningar att den enskilde har ett betydande ansvar. Räddningstjänsten utgör ett stöd och en komplettering för den enskilde då en olycka inträffar. Förbundet har de senaste åren gjort betydande ansträngningar för att nå ut med information till många invånare. Resultatet har varit mycket lyckosamt. För att fortsätta att nå ut med information på ett bra sätt är det vår uppfattning att stabila avtal och långsiktiga program för att nå skolelever är av betydelse. Motsvarande program skulle även kunna läggas fast tillsammans med hyresvärdar, kommuner, landsting och andra arbetsgivare som bedriver verksamhet inom förbundets geografiska område. 17

18 Ekonomi Förbundets huvudsakliga inkomstkälla är medlemsavgiften som erläggs av respektive medlemskommun. Fördelningen av avgiften är för Karlskrona 61,5 % och för Ronneby 38,5 %. Förbundets omslutning är 61 4 tkr och verksamheten har år 26 genomförts med ett överskott på 948 tkr. Överskottet utgör 1,6 % av omslutningen. I omslutningen ingår avsättning till särskild avtalspension. Enligt beräkningar från SPP har avsättningen minskat vilket innebär att omslutningen för personalkostnaderna har sänkts med 44 tkr, jämfört med år 25. Ledighetsskulden har under året ökat med 533 tkr. Högre intäkter än budgeterat Förutom medlemsavgiften så uppgick Förbundets intäkter till tkr, vilket är 988 tkr mer än budgeterat. Huvuddelen av de ökade intäkterna beror på ett ökat antal felaktiga automatiska brandlarm samt ökade utbildningsinsatser. Högre kostnader än budgeterat Prioriterad anskaffning av skyddsutrustning har tidigarelagts. Kostnadsreducering med anledning av minskad pensionsskuld påverkar inte Förbundets resultat. Genom ett särskilt avtal står medlemskommunerna för den faktiska kostnaden. Likviditet Förbundet hanterar sin likviditet över Karlskrona kommuns Kommunbank. Förbundet har ett postgiro/bankkonto i NORDEA. Medlemsavgiften insätts månadsvis på bankkontot i förskott. Marknadsmässig ränta erhålls. Inriktningen Intäkt Utfall år 26 Budget år 26 Utfall år 25 Utfall år 24 Kommunbidrag exkl avsättning SAP Förättnings- och granskningsavgifter Avgift fellarm Övriga taxor och avgifter Utbildningstjänster och konsultuppdrag Övriga intäkter Summa (tkr) Kostnader Utfall år 26 Budget år 26 Utfall år 25 Utfall år 24 Personalkostnader exkl avsättning SAP Lokalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Finansiella kostnader/intäkter Summa (tkr) Personalkostnader Verksamhet Direktion Ledning Administration Operativ heltid Förebyggande Operativ deltid Summa (tkr)

19 är att Förbundet skall ha likviditet till sina utgifter. Behållningen uppgick vid årsskiftet till tkr. Investeringar Investeringsförseningar har reducerat avskrivningskostnaderna med 288 tkr jämfört med ursprunglig budget. Anläggningstillgångarnas värde har under året minskat med 1 42 tkr och är tkr. Investeringar i indikeringsutrustning (kem) och sammanträdesrum som påbörjades år 25 har avslutats. Investering och driftsättning inom verksamhetsåret har genomförts avseende kommunikationsutrustning, låssystem, befälsbil, rökdykarradio och bildprojektorer för utbildningsverksamheten. En fortsatt satsning på miljöförbättrande åtgärder samt utbyggnad av övningsfältet Eldorado har genomförts. Vidare har investering påbörjats avseende två tyngre fordon, kompressorer för andningsskydd samt ytlivräddningsutrustning. Påbörjade investeringar beräknas bli avslutade under år 27. Låneskuld Förbundet har en låneskuld på tkr. Lånen är upptagna i Karlskrona kommuns Kommunbank med kr och en revers mot Ronneby kommun på kr. Pensionsskuld Pensionsavsättning av den individuella delen för inbetalning till SPV sker löpande. Avsättningen uppgår till tkr inklusive skatt. Pensionsavsättning för särskild ålderspension sker genom avstämd fordransbokföring mot respektive medlemskommun enligt fördelningstalet. En särskild överenskommelse finns mellan Förbundet och medlems kommunerna. Överenskommelsen reglerar medlemskommunernas solidariska å- tagande för kommande pensionsutbetalningar. Avsättningen uppgår till tkr inklusive skatt. En förändrad prognos från SPP innebär att avsättningen har minskat. Minskning har resultatförts med 44 tkr. Balanskravet Om kostnaderna överstiger intäkterna skall det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet skall regleras. Förbundets omslutning är 614 tkr. Verksamheten har under år 26 bedrivits med ett överskott om 948 tkr. Förbundets överskott på det egna kapitalet uppgår till 937 tkr. Överskottet på det egna kapitalet erfordras då beslutade investeringar genomförts. Avslutade investeringar Utgift Ombyggnad Eldorado Indikeringsutrustning kem Träningsutrustning Datorutrustning Sammanträdesrum Låssystem Kommunikationsutrustning Befälsbil Omprogramering rökdykarradio Summa (tkr) Av direktionen beslutade investeringar som tagits i drift under år 26. Investeringsobjekt Investeringsram Lastväxlarfordon 1 Lastväxlarfordon 2 Befälsbil RCB Minibuss Kompressorer Vattenlivräddningsutrustning Telefonsystem Ronneby Summa (tkr) Av direktionen beslutade investeringar som ännu ej slutförts. 19

20 Resultaträkning Räddningstjänsten Östra Blekinge Tkr Not Utfall Budget 26 Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter kommunbidrag och finansnetto FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Finansieringsanalys Räddningstjänsten Östra Blekinge Tkr Not Bokslut Bokslut TILLFÖRDA MEDEL Resultat (ökning av eget kapital) Avskrivningar Ökning avsättningar Ökning långsiktig fordran Summa internt tillförda medel Förändring rörelsekapital (minskning), exkl likv medel Minskning avsättning Minskning långfristiga fordringar Summa tillförda medel ANVÄNDA MEDEL Resultat (minskning av eget kapital) Förändring rörelsekapital (ökning), exkl likv medel Investeringar Summa använda medel FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Ökning/minskning av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar (ökn+/minskn-) Förändring av kortfristiga skulder (ökn-/minskn+) Summa förändring av rörelsekapitalet

21 Balansräkning Räddningstjänsten Östra Blekinge Tkr Not Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Bilar och transportmedel Pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Långfristig fordran medlemskommuner Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kundfordringar medlemskommuner Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostnader o upplupna intäkter Förutbet kostn o uppl intäkter medlemskommuner Summa Kortfristiga fordringar Kassa Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat Periodens resultat Summa Eget kapital Avsättningar Avsättningar särskild ålderspensionpension inkl skatt Summa Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Skulder till medlemskommuner Summa Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder, medlemskommuner Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Uppl kostnader o förutbet intäkter medlemskommuner Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER