HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Gävle Hofors Ockelbo Sandviken & Älvkarleby kommuner

2 Sida 2(42) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Kommunalförbundets uppdrag... 4 Lagstiftning... 5 Riskbild... 6 Riskanalys... 7 Olyckornas orsaker Skyddsnivåer Mål Strategier Gästrike Räddningstjänst förmåga att hantera räddningstjänst och förebyggande verksamhet Organisation Förebyggande åtgärder Räddningstjänst Förbundets operativa förmåga Operativa mål Utbildning och kompetenser Insatsplanering Ledningsprinciper Ledningsformer Insatsledning Åtgärder efter räddningsinsats Stödjande insats Korrigerande insats Olycksutredning Uppföljning Övriga avtal Avtal om Restvärdesräddning Avtal med Trafikverket Definitioner och förkortningar..37 Bilagor.38 Bilaga 1 Karta och utryckningsorganisation.38 Bilaga 2 Hamnar och dess gränser i vatten...39

3 Sammanfattning Sida 3(42) Detta dokument utgör Gästrike Räddningstjänsts handlingsprogram enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3 och 3 kap 8 och innehåller en redogörelse över kommunernas riskbild för olyckor som kan föranleda en räddningstjänstinsats, målen för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänstverksamhet, samt hur den förbyggande verksamheten är ordnad och vilken operativ förmåga som finns. Riskanalysen pekar ut trafikolyckor, bränder i boendemiljöer och drunkning som de tre huvudsakliga olyckstyper som i Gästrike Räddningstjänsts område medför störst skador på liv, hälsa och egendom. Därtill identifieras brand i samlingslokaler, transportolyckor, kemikalieolyckor och naturolyckor som händelser med mindre sannolikhet, men med så stora konsekvenser att de påverkar riskbilden. De övergripande målen för Gästrike Räddningstjänst är följande: Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras. Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i publika miljöer. Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa av olyckor ska minskas i vägtrafikmiljöer. Drunkningsolyckor ska minska. I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser ska följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom samverkan mellan nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och den enskilde medborgaren. Strategierna för att förbättra skyddet mot olyckor är följande: Genom råd och information stärka enskildas förmåga att förebygga och hantera olyckor. Genom myndighetsutövning skapa ett säkrare samhälle. Upprätthålla en god operativ förmåga att hantera inträffade olyckor och deras konsekvenser. Genom kontinuerlig analys skapa kunskap om var förebyggande åtgärder kan sättas in och vilken skadeavhjälpande förmåga som behövs. Handlingsprogrammet kompletteras av förbundsordningen för Gästrike Räddningstjänst.

4 Sida 4(42) Inledning Syftet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Samtidigt ska lagen förbättra möjligheterna för den enskilde, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. Enligt lagen ska kommunerna utarbeta ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten inom sitt geografiska område och ett handlingsprogram för den operativa verksamheten, räddningstjänst. Syftet med handlingsprogrammet är att redovisa hur förbundet uppfyller dessa krav. Inom Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner redovisas den förebyggande verksamheten i ett handlingsprogram för varje kommun, som fastställs av respektive kommunfullmäktige. Gästrike Räddningstjänst har genom detta handlingsprogram redovisat sin verksamhet i ett gemensamt program för de fem medlemskommunerna inom Gästrike Räddningstjänst geografiska område och som fastställs av dess direktion. Giltighetstid för programmet är mandatperioden, men överlappas med ett år för introduktion av ny politisk ledning. Handlingsprogrammen ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar. Handlingsprogrammet beskriver verksamheten i de av lagen uppdelade skedena; förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder. I figuren nedan redovisas de inbördes förhållandena mellan skedena samt övergripande vilka åtaganden kommunen ansvar för. OLYCKA Förhindrande åtgärder. Förberedande åtgärder Skadeavhjälpande åtgärder Olycksutredning Stödjande åtgärder Skadebegränsande åtgärder. Förebyggande åtgärder Räddningstjänst Skeden Korrigerande åtgärder Uppföljning Efterföljande åtgärder I programmet ges även allmänheten möjlighet att informera sig om vilken förmåga räddningstjänsten har att genomföra räddningsinsatser. Kommunalförbundets uppdrag Förbundets uppdrag och huvudsakliga ändamål regleras i en av medlemskommunernas beslutade förbundsordning.

5 Sida 5(42) Handlingsprogrammet är en del av verksamhetsstyrningen och ska ses som ett underlag för verksamhetsplanering och kontinuerligt följas upp. Lagstiftning Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor antogs 2003 och ersatte den tidigare Räddningstjänstlagen (SFS 1986:1102). I lagens förarbeten anges syftet med lagen att färre ska dö och skadas och mindre ska förstöras på grund av olyckor. Lagen innehåller två övergripande nationella mål för att uppnå ovanstående: I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Innehållet i lagen är uppdelat på skyldigheter för enskilda, för kommuner och för staten. Enskilda medborgare har ett ansvar för att om möjligt varna och påkalla hjälp i händelse av en olycka. Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar ansvarar för att upprätthålla ett skäligt skydd mot brand, och i vissa fall lämna in en skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen. Vid särskilt farliga anläggningar är ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap för att kunna begränsa skadorna av en olycka. Kommuner har följande skyldigheter: Tillse att åtgärder vidtages för att förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Ansvara för att sotning och brandskyddskontroll sker av fasta förbränningsanläggningar. Ansvara för räddningstjänstinsatser inom kommunen med undantag för de olyckstyper som faller under statliga myndigheters ansvar. Efter avslutad räddningsinsats, om möjligt, informera den skadedrabbade om behovet av vidare åtgärder. I skälig omfattning utreda olyckan efter avslutad räddningstjänstinsats.

6 Sida 6(42) För varje mandatperiod anta handlingsprogram som redovisar målen för kommunens olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänstverksamhet, de risker för olyckor som finns i kommunen, hur den förebyggande verksamheten är ordnad och vilken förmåga kommunen har att genomföra räddningstjänstinsatser. Utöva tillsyn över enskildas efterlevnad av lagen om skydd mot olyckor. Staten ansvarar för räddningstjänstinsatser inklusive efterföljande åtgärder om det rör sig om fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, eftersökning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Staten utövar tillsynen över hur kommunerna uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Till lagen om skydd mot olyckor hör även förordning, föreskrifter och allmänna råd. Riskbild För att kunna sätta upp mål och planera för verksamheter för skydd mot olyckor krävs att man vet vilka olyckor som kan inträffa och vilka konsekvenser dessa kan medföra och vad som drabbas. Även kunskap om vilka åtgärder som kan sättas in för att minska risker för olyckor, är här av stor vikt. Riskbedömningar och analyser är ett pågående arbete. Inför första generationens handlingsprogram genomförde Gästrike Räddningstjänst 2003 en riskanalys över de olyckor som medför räddningsinsats. Detta för att visa vad som statistiskt medför störst negativ påverkan på människors liv och hälsa, samt egendom och miljö. Även olyckor med liten sannolikhet men stora konsekvenser studerades. Denna har uppdaterats och fördjupats inför andra och tredje generationens handlingsprogram och beskriver nu även de faktorer som påverkar olyckor och vilka skyddsnivåer som finns i samhället. Kontinuerligt pågår arbetet med att analysera inträffade olyckor och räddningstjänstinsatser för att kunna finna risker och tendenser för att i ett tidigt skede kunna sätta in åtgärder. Som underlag för analysen har lokal och nationell insatsstatistik, olycksutredningar och enkätundersökningar använts, tillsammans med information om anläggningar, transportleder och liknande som påverkar riskbilden. Olyckor som inte medför räddningstjänstinsats, exempelvis fallolyckor, har inte tagits med i riskanalysen.

7 Sida 7(42) Parallellt pågår även arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser med inriktning på extraordinära händelser. Dessa händelser kan i vissa fall bero på olyckor som föranleder räddningstjänstinsats. Riskanalys Risken är en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för att en typ av olycka ska inträffa. Sannolikheten har bedömts med hjälp av lokal och nationell statistik. Konsekvenserna av en olycka beror på flera faktorer, den drabbade samhällsomfattningen dvs. hur många som berörs av olyckan, hur svåra konsekvenser olyckan får för de berörda, samt om det är möjligt att återställa efter olyckan samt hur stora resurser detta i så fall kräver. I olika skeden av olycksförloppet kan åtgärder sättas in för att minimera det negativa utfallet. Den olyckstyp som föranleder räddningsinsats och som statistiskt medför störst påverkan på människors liv och hälsa i Gästrike Räddningstjänsts verkningsområde (dvs. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarlebys kommuner) är trafikolyckor, följt av brand i bostad och drunkning. Störst ekonomiska konsekvenser medför brand i byggnad. För skador på miljön saknas hållbart statistiskt underlag. En uppskattning är att bränder och farligtgodsolyckor är de olyckor som påverkar miljön mest. Vägs risken för skador på liv, egendom och miljö samman med samhällets förmåga att hantera olyckan blir resultatet att de största riskerna utgörs av följande olyckstyper Trafikolycka Området genomkorsas av E4 och flera hårt trafikerade riksvägar. Tack vare trafiksäkerhetshöjande ombyggnationer har riskerna med dessa vägar minskat, men det finns fortfarande vägavsnitt som är olycksdrabbade. På det kommunala vägnätet finns risker vid korsningar med blandning av fordonstrafik, cyklister och fotgängare. Räddningstjänsten är dimensionerad och utrustad för att kunna hantera de flesta trafikolyckorna, men i vissa fall kan de inträffa där insatstiderna blir långa.

8 Sida 8(42) Brand i bostad och andra boendemiljöer En klar majoritet av de som dör i bränder gör det i bostäder. Inga tydliga trender finns som pekar på någon förändring i antalet omkomna i bostadsbränder. I riskanalysen har även hotell och vårdanläggningar räknats in med vanliga bostäder. Räddningstjänsten är dimensionerad för att kunna hantera de flesta bostadsbränderna, men det finns vissa områden med långa insatstider och vissa tätbebyggda områden där en sen utalarmering av räddningstjänsten kan innebära brandspridning mellan fastigheter. Drunkning Antalet som drunknar i Sverige är jämförbart med antalet som dör i bränder. I Gästrike Räddningstjänsts område finns havskust, sjöar och vattendrag. Räddningstjänsten kan utföra ytlivräddning från båt, men saknar utrustning och kompetens för räddningsdykning. Trafikolyckor, bostadsbränder och drunkningar är olyckor som händer ofta och som medför svåra konsekvenser för dem som är inblandade. Det drabbar individer eller en grupp och återställningen kan vara omöjlig. Konsekvenserna kan hanteras i kommunens ordinarie verksamhet. Speciella risker som kan medföra stora konsekvenser Näringslivet i Gästrikland och Älvkarleby kommun präglas av tung industri i form av stål- och massatillverkning. Detta påverkar även regionens riskbild, dels genom industriernas egen verksamhet men även genom transporter av farligt gods till och från anläggningarna. Ett exempel på en verksamhet med speciellt hög risk är en stor och i framtiden expanderande in- och utskeppningshamn i Gävle. Gemensamt för dessa speciella riskverksamheter är att det kan medföra stora konsekvenser om något inträffar, samtidigt som sannolikheten för att något ska inträffa är liten. Det ska dock nämnas att antalet tillbud och bränder i industrimiljö är högre än genomsnittet i Sverige. För att kunna genomföra räddningstjänstinsatser krävs att samverkan sker mellan Gästrike Räddningstjänsts enheter och externa resurser, exempelvis från andra kommuner. Konsekvenserna kan innebära sådana påfrestningar på kommunen att den ordinarie verksamheten inte kan hantera den. När det finns risk för att en olycka kan medföra en allvarlig påverkan på omgivningen utanför de farliga anläggningarna, finns speciell information framtagen om risker och åtgärder som är utskickad till personer som bor i närområdet. Denna information finns även på förbundets hemsida. En beskrivning av de farliga verksamheter som förekommer i regionen finns beskriven på nästa sida. Listan är framtagen i samarbete med länsstyrelsen.

9 Sida 9(42) Farlig verksamhet inom Gästrike Räddningstjänst enligt LSO och Seveso direktivet Verksamhet Kravnivå enl. SEVESO Kommun Farlig verksamhet enl. LSO Risker 1 AGA Gas AB Högre Sandviken Ja Brandfarlig, giftig, frätande och oxiderande gas 2 AGA Gas AB Högre Hofors Nej Oxiderande gas 3 Almer Oil & Chemical Storage AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 4 Boliden Mineral AB Högre Gävle Nej Miljöfarligt ämne 5 Gevalia, Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas Kraft Foods Sverige AB 6 Godsbangård, Trafikverket --- Hofors Ja Farligt gods, varierande ämnen 7 Godsbangård, Trafikverket --- Sandviken Ja Farligt gods, varierande ämnen 8 Gävle Hamn AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 9 Gävle flygplats, --- Gävle Ja Flyghaveri Rörberg 10 Helikopterplattan, --- Gävle Ja Flyghaveri Gävle Sjukhus 11 Hålldammen, Fortum --- Älvkarleby Ja Dammbrott Generation AB 12 Korsnäs AB Högre Gävle Ja Oxiderande fast ämne och gas, brandfarlig vätska och gas. 13 Nordic Storage AB Lägre Gävle Ja Brandfarlig vätska 14 OK Q8 AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 15 Ovako Forsbacka AB Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas 16 Ovako Hofors AB Högre Hofors Ja Brandfarlig vätska och gas, oxiderande gas. 17 Preem AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 18 Primagaz AB 1 Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas 19 Rangerbangården, --- Gävle Ja Farligt gods, Trafikverket varierande ämnen 20 Sandvik AB Högre Sandviken Ja Brandfarlig, giftig 1 Flytt av verksamheten pågår under 2011

10 Sida 10(42) och frätande gas, brandfarlig, giftig och frätande vätska. 21 Sandviken energi AB Lägre Sandviken Ja Brandfarlig gas 22 SITA Sverige AB --- Gävle Ja Farligt avfall, varierande ämnen 23 St 1 Energy AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 24 Stora Enso Pulp AB Högre Älvkarleby Ja Oxiderande fast ämne, oxiderande och frätande vätska, brandfarlig vätska 25 Svenska Statoil AB Högre Gävle Ja Brandfarlig vätska 26 Vopak Logistics Högre Gävle Ja Brandfarlig Nordic AB 27 Älvkarleby kraftverk, Vattenfall AB vätska --- Älvkarleby Ja Dammbrott Hamnområden De hamnar i Älvkarleby och Gävle kommun där sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst är ett kommunalt ansvar, redovisas i bilaga 2. Olyckornas orsaker För att kunna förebygga olyckors uppkomst och för att kunna sätta in adekvata åtgärder, är det viktigt att veta vilka bakomliggande faktorer som orsakar olyckor. Genom studier av nationellt sammanställda uppgifter av dödsbränder har följande faktorer visat sig öka risken för att omkomma i bränder. Dessa faktorer stämmer överens för de flesta sorters olyckor: Ålder Det är ovanligt att barn och ungdomar omkommer i bränder de själva orsakat. I åldersgruppen år drabbas främst män, ofta orsakat av rökning i kombination med alkohol och andra droger. Den mest utsatta gruppen är män över 80 år. Här finns en stark koppling till sjukdom, handikapp och mental förvirring. Alkohol droger och medicin Intag av alkohol, droger och medicin medför både en förhöjd risk att drabbas av en brand och en försämrad förmåga att sätta sig i säkerhet.

11 Sida 11(42) Kön Män är mer utsatta för olyckor än kvinnor. Detta gäller även bränder. Sociala faktorer Personer som saknar förvärvsinkomst drabbas oftare av olyckor. Av de direkta brandorsakerna är det följande som medför störst konsekvenser: Rökning Hälften av dödsbränderna orsakas av rökning. Ett starkt samband finns mellan ålder och påverkan av alkohol, droger och medicin. Anlagd brand På lokal nivå har anlagda bränder påverkat riskbilden både vad gäller bränder med stora materiella konsekvenser och antalet brandtillbud i olika områden under vissa perioder. På senare år har dock skett en viss minskning av anlagda bränder. Minskningen har skett medan arbetet med att förebygga anlagda bränder har intensifierats i samverkan mellan polisen och kommunala organisationer. Skyddsnivåer En enkätundersökning kring skydd i hemmet genomfördes 2007 i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner av Statens Räddningsverk. En liknande enkät genomfördes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Undersökningarna gav följande resultat på hur stor del av befolkningen som hade olika skydd mot olyckor: Brandvarnare 93 procent av dem som svarade på enkäten hade en eller flera brandvarnare i sin bostad. Av dessa var det 77 procent där samtliga brandvarnare fungerade. Studier av dödsbränder visar dock att det vid dessa endast i en tredjedel av fallen fanns en fungerande brandvarnare. Slutsatsen av detta blir dels att en fungerande brandvarnare klart minskar risken för dödsbränder men också att de som löper störst risk att omkomma i bränder är de som i minsta utsträckningen har brandvarnare. Släckutrustning 73 procent av de tillfrågade hade någon form av släckutrustning. Detta är en ökning från 2007.

12 Brandskyddsutbildning Sida 12(42) Undersökningen från 2007 gav vid handen att hälften av de tillfrågade hade fått någon form av brandskyddsutbildning. De flesta hade fått den på sin arbetsplats. 67 procent hade fått information om säkerhet i hemmet. Motsvarande fråga saknades Skydd mot fallolyckor Cirka 75 procent av de tillfrågade i undersökningen 2007 hade vidtagit någon form av åtgärd till skydd mot fallolyckor. Motsvarande fråga saknades Av ovan nämnda skyddsnivåer är samtliga sådana att de kan minska konsekvensen av en inträffad olycka. Brandskyddsutbildning och skydd mot fallolyckor minskar risken för att en olycka ska inträffa. Annan sårbar verksamhet Vattentäkter, kulturbyggnader av stort riksintresse, skyddsområden med höga naturvärden och andra sårbara verksamheter redovisas i de förebyggande handlingsprogrammen av respektive kommun. Kärnkraftanläggning Älvkarleby kommun ligger i indikeringszonen för kärnkraftverket i Forsmark. Naturolyckor De naturolyckor som oftast förorsakar räddningstjänstinsatser är översvämningar. Karteringar har gjorts över områden som hotas av översvämning och över områden med förhöjd risk för ras och skred. Mål Lagen om skydd mot olyckor innehåller två övergripande nationella mål som kommunerna har att förhålla sig för att planera arbetet till skydd mot olyckor: I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Säkerhetsmål Med stöd av resultatet från det riskanalysarbete som ligger till grund för detta handlingsprogram har Gästrike Räddningstjänst och de ingående kommunerna valt fem prioriterade områden för vilka följande säkerhetsmål formulerats.

13 Sida 13(42) Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras. Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i publika miljöer. Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa ska minskas i de vägtrafikmiljöer där kommunen är väghållare. Drunkningsolyckor ska inte öka. I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser, ska följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom förberedelser och samverkan mellan nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och den enskilde medborgaren. Dessa mål är i huvudsak oförändrade från de tidigare kommunala handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor. Prestationsmål De nationella målen och säkerhetsmålen har brutits ned i prestationsmål som anger vad som förväntas genomföras under mandatperioden. Prestationsmålen ligger som grund för den årliga verksamhetsplaneringen. PRESTATIONSMÅL: Förebyggande Utöva tillsyn av den enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot olyckor (LSO)(2003:778). Metod: Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av Gästrike Räddningstjänsts direktion. Förväntat resultat: Alla ägare till fastigheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av brandskydd ska känna till sin skyldighet att bedriva systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). Alla ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar som omfattas av Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar (SRVFS 2007:5)ska känna till sin skyldighet att tillse att det i skälig omfattning finns vattenlivräddningsutrustning och att det finns rutiner för underhåll och egenkontroll. Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och uppföljning ha ett, utifrån den bedrivna verksamheten, skäligt brandskydd. Verksamheter som omfattas av bestämmelser i LSO 2 kap 4 om farlig verksamhet ska efter tillsyn och uppföljning i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra och begränsa skador på människor eller miljö.

14 Sida 14(42) Gästrike Räddningstjänst ska ha förmåga att kunna genomföra händelsebaserade tillsyner vid alla tider på dygnet. Tillsyn och tillståndsgivning enligt Lagen om Brandfarlig- och explosiv vara (LBE) (2010:1011). Metod: Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av Gästrike Räddningstjänsts direktion. Utfärda tillstånd enligt de riktlinjer som beslutats av Gästrike Räddningstjänsts direktion. Förväntat resultat: Alla verksamhetsutövare som beviljas tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor ska uppfylla de krav som ställs i LBE på aktsamhet, riskutredningar, kompetens samt utformning av byggnader, anläggningar, anordningar och förpackningar. Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och uppföljning ha en skäligt säker hantering av brandfarliga och explosiva varor. Rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanordningar Metod: Avtal upprättas med entreprenör som tillser att rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanläggningar och imkanaler utförs enligt frister beslutade av ansvarig politisk församling. Förväntat resultat: Samtliga förbränningsanläggningar ska efter genomförd brandskyddskontroll och uppföljning vara så brandsäkra att de inte i förhållande till användningen innebär en oskäligt stor brandrisk. Råd till allmänheten Metod: Information om brandskydd och säkerhet ska finnas tillgänglig via Gästrike Räddningstjänsts hemsida. Räddningstjänsten ska vara tillgänglig för att svara på frågor från allmänheten om brandskydd och övrig säkerhet alla dagar mellan kl via inre befäl (IB) på telefonnummer: Räddningstjänsten ska ha förmåga att göra riktade informationsinsatser då behov finns. Alla fastighetsägare som besöks för brandskyddskontroll ska få information om brandskydd.

15 Sida 15(42) Förväntat resultat: Enskildas förmåga att förhindra brands uppkomst och minimera skadorna av brand ska öka. Förekomsten av fungerande brandvarnare i bostäder ska öka. Räddningstjänst Beredskap och utalarmering 1. Där så är möjligt ska räddningstjänsten rycka ut med en första insats person som kan påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så snabbt som möjligt i avvaktan på första insatsstyrka. 2. En första insatsstyrka ska finnas på plats inom en minsta godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder. 3. Rätt förstärkningsresurser ska komma på plats för att vidare begränsa olyckans utbredning. 4. På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats. Metod: Gästrike Räddningstjänst ska genom avtal med larmförmedlare, för närvarande SOS Alarm, tillse att det finns anordningar för alarmering av räddningstjänstorganisationen. Gästrike Räddningstjänst ska ha personal och materiella resurser i beredskap för att kunna utföra räddningstjänstinsatser. Gästrike Räddningstjänst ska ha larmplaner. Förväntat resultat Utryckning ska kunna ske till en första insats inom insatsområden enligt tider som redovisas i karta på sidan 26. En förmåga att planera för utryckning till en andra insats ska finnas. Insatser ska kunna påbörjas inom skälig tid. Strategisk och normativ ledning Metod Det ska finnas personal med behörighet och kompetens att fatta beslut om förändringar i beredskapsnivå och larmplaner. Förväntat resultat: Vid händelser som medför stora påfrestningar på räddningstjänstens resurser eller förändringar i riskbilden ska förmågan finnas att anpassa organisationen efter nya förutsättningar. Olyckor som kan ge stora konsekvenser och behov av hjälp vid extraordinära händelser

16 Sida 16(42) Metod Gästrike Räddningstjänst ska ha en uthållig ledningsorganisation som ska kunna fungera vid alla typer av händelser som innebär storna påfrestningar på räddningstjänsten förmåga. Det ska finnas insatsplaner för samtliga 2 kap 4 anläggningar. Förväntat resultat Räddningstjänstens ledningsorganisation ska kunna bistå medlemskommunerna i ledningsarbetet vid en extraordinär händelse. Insatsplaner ska vara övade och tillgängliga för 2 kap 4 anläggningar. Efterföljande åtgärder Efterföljande åtgärder Metod: Efter avslutade räddningsinsatser ska ägare och innehavare till drabbad egendom, om möjligt och vid behov, ges information om behovet av bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning. Vid behov ska återbesök göras efter olyckor i drabbade fastigheter eller områden för att informera om inträffade händelser. Förväntat resultat Alla som direkt eller indirekt berörts av en olycka ska ges möjlighet att få information om åtgärder som behöver vidtas efter avslutad räddningsinsats. Olycksdrabbade ska i hög omfattning uppleva att de fått skälig hjälp av Gästrike Räddningstjänst i samband med inträffade olyckor. Uppföljning och analys Metod: Alla olyckor som föranleder räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning utredas och dokumenteras och följas upp i enlighet med riktlinjer beslutade av Gästrike Räddningstjänsts direktion. Alla räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning utvärderas för att ta tillvara på erfarenheter enlighet med riktlinjer beslutade av Gästrike Räddningstjänsts direktion. Förväntat resultat Samtliga räddningstjänstinsatser ska finnas dokumenterade i insatsrapport. Då uppföljning och analys av inträffade händelser påvisar behov ska förebyggande åtgärder kunna sättas in och förmågan att genomföra räddningstjänstinsatser ska kunna anpassas utefter riskbilden. Förmågan att genomföra effektiva räddningstjänstinsatser ska förbättras.

17 Nyckeltal Sida 17(42) Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet anger att färre ska skadas och omkomma i olyckor. På lokal nivå är antalet omkomna i olyckor som föranleder räddningstjänstinsatser så lågt att det inte på ett statistiskt säkert sätt går att följa upp ökningar eller minskningar under en mandatperiod. Det är därför intressant att titta på mätbara relevanta indikatorer om skyddsnivån i samhället. Mätbara indikatorer Andel bostäder med fungerande brandvarnare. Mäts med hjälp av enkät. Andel bostäder med fungerande brandvarnare som drabbats av brand. Mäts med hjälp av insatsrapporter. Andel objekt som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av brandskyddet som har en skälig nivå på brandskyddet och som bedriver ett acceptabelt systematiskt brandskyddsarbete. Mäts genom uppföljning av tillsyner. Andel iordninggjorda badplatser, hamnar och kajer där det i skälig omfattning finns vattenlivräddningsutrustning med rutiner för underhåll och egenkontroll. Mäts med hjälp av uppföljning av tillsyner. Upplevd kvalitet på Gästrike Räddningstjänsts myndighetsutövning. Mäts med hjälp av enkät. Tid från att larm inkommer till dess räddningstjänstinsats kan påbörjas. Mäts med hjälp av insatsrapporter. Jämförelse med andra kommuner av antalet inträffade olyckor. Mäts med hjälp av insatsrapporter och nationell statistik. Strategier Gästrike Räddningstjänst jobbar inom de fem områdena Stöd till enskilda, Myndighetsutövning, God operativ förmåga, Samverkan för trygghet och säkerhet och Analys och uppföljning för att skyddet i samhället ska förbättras. Tabellen på nästa sida visar en bild av sambandet mellan vidtagna åtgärder och hur de har verkan på handlingsprogrammets säkerhetsmål.

18 Sida 18(42) Områden Stöd till enskilda Myndighetsutövning God operativ förmåga Samverkan för trygghet och säkerhet Analys och uppföljning Innebörd Förbättra enskildas förmåga att förhindra att olyckor uppstår och att kunna hantera dem då de ändå uppstår Genom egen myndighetsutövning och genom deltagande i andra myndigheters myndighetsutövning verka för ett säkert samhälle Räddningstjänsten ska kunna genomföra effektiva insatser Samverkan för att förebygga oönskade hädelser och för att hantera hjälpbehov för delar Identifierade risker och erfarenheter från inträffade olyckor och tillbud ska analyseras för att kunna förbättra olycksförebyggande och operativ verksamhet Uppgifter Tillhandahålla information om skydd mot olyckor Motivera till att vidta åtgärder Underlätta för att åtgärder vidtas Stärka förmågan att hantera olyckor Tvinga fram att åtgärder vidtas Verka för att åtgärder vidtas Verka för en säker samhällsutveckling Skydda och rädda liv. Skydda och rädda egendom. Skydda och rädda miljö. Ge människor stöd så att de kan leva vidare. Ge stöd till återskapande av livsvillkor. Överföra information mellan organisationer Samutnyttja och effektivisera resurser Utreda olyckornas orsaker Utvärdera räddningsinsatser Analysera händelser Återkoppla erfarenheter för att förbättra stöd till enskilda, myndighetsutövning, operativ förmåga och samverkan Exempel på åtgärder och förväntat resultat för säkerhetsmålen Brand i bostad Informationskampanjer om brandskydd i bostäder för att öka medvetenheten och motivationen för att ha fungerande brandvarnare Tillsyn mot vårdanläggningar och bostadsföretag för att säkerställa brandskydd i bostäder. Ha personal och utrustning som är övade för att kunna göra insatser mot bostadsbränder exempelvis genom rökdykning och steglivräddning Utbyte av information om områden som är drabbade av tillbud och bränder för att kunna sätta in förebyggande åtgärder Identifiera områden som är drabbade av tillbud och bränder för att kunna sätta in förebyggande åtgärder och vid behov förändra den operativa förmågan Trafikolyckor Informationskampanjer om trafiksäkerhet Remissyttranden i detaljplaner för att minimera trafikrisker Ha personal och utrustning som är övade för att kunna göra insatser mot trafikolyckor exempelvis genom losstagning och sjukvård Utbyte av information om områden som är drabbade av tillbud och trafikolyckor för att kunna sätta in förebyggande åtgärder Identifiera områden som är drabbade av tillbud och trafikolyckor för att vid behov förändra den operativa förmågan och för att kunna påverka andra att sätta in förebyggande åtgärder. Drunkning Förevisning av islivräddning för att påvisa behovet av ett säker beteende på isar Tillsyn av badplatser, kajer och liknande för att säkerställa tillgång till livräddningsutrustning Ha personal och utrustning som är övade för att kunna göra insatser mot drunkningstillbud exempelvis genom ytlivräddning Utbyte av information om områden som är drabbade av tillbud och drunkningsolyckor för att kunna sätta in förebyggande åtgärder Identifiera områden som är drabbade av tillbud och drunkningsolyckor för att vid behov förändra den operativa förmågan och för att kunna påverka andra att sätta in förebyggande åtgärder. Brand i samlingslokaler Information till fastighetsägare och verksamhetsutövare om skäligt brandskydd i samlingslokaler Tillsyn av samlingslokaler och remissyttranden i serveringstillståndsärenden för att säkerställa brandsäkra samlingslokaler Ha personal och utrustning som är övade för att kunna göra insatser mot bränder i samlingslokaler exempelvis genom rökdykning Delta i kommunernas arbete med att förbereda krisledning Utvärdera räddningsinsatser för att förbättra räddningstjänstens operativa förmåga Olyckor med stora konsekvenser Information till allmänheter om risker vid farliga verksamheter Tillsyn mot farliga anläggningar för att säkerställa att det finns en skälig beredskap och att åtgärder vidtas för att minska riskerna. Ha personal, ledningsorganisation och utrustning som är övade för att kunna göra insatser mot stora olyckor, exempelvis genom kemdykning Delta i kommunernas arbete med att förbereda krisledning Utvärdera räddningsinsatser för att förbättra räddningstjänstens operativa förmåga

19 Sida 19(42) Gästrike Räddningstjänst förmåga att hantera räddningstjänst och förebyggande verksamhet Organisation Gästrike Räddningstjänst ansvarar för den kommunala räddningstjänsten, enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778), inom de fem medlemskommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo samt Älvkarlebys geografiska område. Gästrike Räddningstjänst har följande organisation för att kunna leda, hantera och stödja, under alla de så kallade skedena, före under och efter en räddningsinsats. Gästrike Räddningstjänst leds av förbundschefen som har det yttersta ansvaret för verksamheten. Förbundet delas vidare upp i två geografiska områden, öst och väst, där all kärnverksamhet i huvudsak ska utföras med utgångspunkt från förbundets brandstationer. Inom förbundet finns inte någon särskiljning av planering och genomförande av räddningsinsatser, beroende på om det sker under fredstid eller under höjd beredskap. Allt sker enligt samma principer, för att på ett bättre sätt kunna ta tillvara kompetensen hos ordinarie personal. Avgränsningen i handlingsprogrammet är de olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Inom ramen för själva räddningsinsatsen redovisas i tidsordning de olika åtaganden och speciella förmåga som Gästrike Räddningstjänst har inom skedena innan, under och efter räddningsinsatsen. Förebyggande åtgärder Förbundets förebyggande åtgärder Genom förbundsordningen har Gästrike Räddningstjänst tagit över hela eller delar av ansvaret för att utföra delar av medlemskommunernas uppgifter enligt Lagen om skydd mot olyckor. Nedan redovisas hur Gästrike Räddningstjänst är organiserat för att hantera dessa uppgifter. Tillsyn- och tillståndsverksamhet Gästrike Räddningstjänst svarar för medlemskommunernas tillsynsansvar över enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot olyckors 2 kap. 2 och 2 kap. 4. Hur tillsynen ska genomföras regleras i en tillsynsplan som bygger på de prioriteringar som tas fram i handlingsprogrammet. I tillsynsplanen regleras även tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) och Gästrike Räddningstjänsts biträde till Länsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt Sevesodirektivet.

20 Sida 20(42) Tillsynen utförs på delegation från räddningsdirektionen av brandingenjörer och brandinspektörer med erforderlig kompetens. Gästrike räddningstjänst medger också tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Rengöring och brandskyddskontroll Gästrike Räddningstjänst ansvarar för medgivanden av egensotning i medlemskommunerna. Detta görs av brandingenjörer och brandinspektörer på delegation av räddningsdirektionen enligt fastlagda riktlinjer. Räddningsdirektionen ansvarar även för att rengöring och brandskyddskontroll utförs i ovan nämnda kommuner. Uppgiften att utföra brandskyddskontroll är utlagd på entreprenad. Frister och taxor beslutas av räddningsdirektionen. Råd och information Räddningstjänstens tjänstemän är tillgängliga för att svara på allmänhetens frågor om brandsäkerhet under kontorstid vid brandstationerna i Gävle, Sandviken och Rörberg. Räddningstjänstens inre befäl är tillgängligt via telefon mellan kl och alla dagar i veckan. Information om brandskydd kan även fås via Gästrike Räddningstjänsts hemsida. Räddningstjänsten bedriver även uppsökande verksamhet för att sprida information till allmänheten om brandskydd och säkerhet, exempelvis genom hembesök och närvaro vid publika arrangemang. Övrig förebyggande verksamhet Gästrike Räddningstjänst fungerar som medlemmarnas brandsakkunniga och verkar genom att delta i samråd och remisser för att brandsäkerhet och riskfrågor ska beaktas även i myndighetsutövning, där beslutanderätten ligger

21 på andra politiska nämnder och organisationer. Exempel på sådan myndighetsutövning är plan och byggprocessen samt serveringstillstånd. Sida 21(42) Kompetens Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning för förebyggande verksamhet då det gäller att utföra brandskyddskontroll enligt Lagen om skydd mot olyckor 3 kap. 4. I detta fall krävs särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller dess föregångare. För övrig förebyggande verksamhet är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen hos personalen. För att göra tillsyn kräver Gästrike Räddningstjänst någon av MSB:s utbildningar Tillsyn A, Förebyggande 1, Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer eller Skydd mot olyckor. Vilka som får göra tillsyn anges i Gästrike Räddningstjänstförbunds delegationsordning. Räddningstjänst Brandvattenförsörjning Där det kommunala vattenledningsnätet är utbyggt ska det finnas brandposter som är anslutna till nätet. Gästrike Räddningstjänsts önskemål, är att brandpostnätet uppfyller Svensk vattens riktlinjer och anvisningar. I de befintliga områden som inte uppfyller det skäliga behovet av brandvattenförsörjning, ska respektive kommun samråda med Gästrike Räddningstjänst för att finna en ekonomiskt försvarbar lösning. I kommundelar där vattenledningsnätet inte är tillfredställande utbyggt ska tillgång till en vattenenhet finnas. I samband med förändringar av vattenledningssystem eller i samband med exploatering som kan påverka brandvattenförsörjningen ska samråd ske mellan respektive kommun, leverantör av brandvatten och räddningstjänsten. I områden där det finns behov av brandvattenförsörjning och vattenledningsnätet inte är utbyggt, ska branddammar eller angöringsplatser för motorsprutor eller andra vattentag anordnas. Aktuella uppgifter om dessa platser ska finnas på brandstation i respektive insatszon alternativt på brandstationen i Gävle. Gästrike Räddningstjänst ansvarar för tillsyn och kontroll av brandposter, samt underhåll av branddammar, angöringsplatser för motorsprutor och andra vattentag.

22 Sida 22(42) Respektive kommun svarar genom Gästrike Vatten respektive Sandviken energi för att räddningstjänsten har aktuella kartor. Kartorna ska innehålla följande uppgifter: Brandposter läge kapacitet nummer Läget på branddammar, angöringsplatser för motorsprutor och andra vattentag. Områden där alternativbrandpostsystem har tillämpats. Varning, Information Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att allmänheten ska kunna varnas och få information. Exempel på händelser som kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V). Händelse Olje- och kemikalieutsläpp Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser Stor risk för explosion Brand som ger stora mängder giftig/irriterande rök Stor skogsbränder Skred och ras Omfattande översvämningar, dammbrott Utsläpp av radioaktiva ämnen Flyghaveri Järnvägsolycka Omfattande trafikolycka Behov I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I I I Gästrike Räddningstjänst kan via radio- och TV-meddelande varna och informera allmänheten, genom Viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan flera aktörer bl.a. Sveriges Radio/Sveriges Television, lokalradiostationer och MSB. Det finns nationella rutiner framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och media för att kunna nå ut till allmänheten. Viktigt meddelande till allmänheten kan vid behov föregås av att signalen viktigt meddelande utlöses över tyfoner som finns utplacerade vid speciella riskobjekt. Signalen kan fjärrutlösas från brandstationerna i Gävle, Hofors och Sandviken. Signalen kan också utlösas från ledningscentralen i Gävle. Gästrike Räddningstjänst ansvarar, genom avtal, för underhållet av tyfonerna.

23 Sida 23(42) Alarmering Gästrike Räddningstjänst ansvarar för att de olika brandstationerna larmas ut till räddningsinsatser inom godtagbar tid. Förbundet har därför ett avtal med SOS Alarm som sköter utalarmeringen av brandstationerna efter en inledande intervju med uppringare eller misstanke om brand via inkomna automatiska brandlarm. Under 2012 kommer ett nytt radiokommunikationssystem, Rakel, att driftsättas och användas för utalarmering och ledning av räddningstjänstens enheter. Förbundets operativa förmåga Förmågan att genomföra en räddningsinsats kan beskrivas som en kombination mellan hur snabbt styrkan kan finnas på plats, styrkans storlek samt hur väl styrkan genomför själva räddningsarbetet. För att ytterligare förbättra möjligheterna till ett snabbt, säkert och effektivt genomförande av insatsen utifrån den framtagna riskanalysen, ska insatsmiljön ha kartlagts i form av insatsplaner och insatsrutiner enligt insatsplaneringsavsnittet. Beredskap Beredskap är den personalstyrka som ska finnas tillgänglig för räddningsinsats dygnet runt och ska vara anpassad till de risker som finns. Det finns två beredskapsformer som används inom förbundet. Beredskap i bostaden innebär att man ska inställa sig inom 5, 30 eller 60 minuter. Jour på tjänstgöringsställe innebär att inställelsetiden är maximalt 1,5 minuter. Vidare så finns det personal i tre räddningsvärn, vilka är uttagna med tjänsteplikt. Räddningsvärnen har ingen beredskapsskyldighet.

24 Sida 24(42) Operativa mål Gästrike Räddningstjänst mål för den operativa förmågan är: 1 Att där så är möjligt rycka ut med en första insatsperson som kan påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så snabbt som möjligt i avvaktan på första insatsstyrka. 2 Att en första insatsstyrka kan finnas på plats inom en minsta godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder. 3 Att rätt förstärkningsresurser kommer på plats för att vidare begränsa olyckans utbredning. 4 På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats. På nästa sida redovisas den minimala personalstyrkan i beredskap inom Gästrike Räddningstjänst dygnet runt, året runt, samt vilken förmåga förbundet har inom respektive insatszon.

25 Personalåtgång för momentet X10 Gävle X12 Rörberg C60 Skutskär X14 Bergby X15 Hedesunda X20 Sandviken X23 Österfärnebo X24 Järbo X26 Storvik X80 Ockelbo X81 Hofors X17 Korsnäs X22 Gysinge Sida 25(42) GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST KOMPETENS OCH FÖRMÅGA Beredskapsform Heltid Dagtid Deltid Deltid Deltid Heltid Deltid Värn Deltid Deltid Deltid Deltid Värn Bemanning Avtal Insatsledning Första Insats Person (FIP) 1 X X X X X X Liten insats (1 SL) 1 X X X X X X X X X X Medelstor insats ( 1 SL + 1 IL) 2 X X Stor insats ( 2 SL + 1 IL + RcB) 4 X Brand Rökdykning med IR-kamera 5 X X X X X X X X X Rökdykning med PPV-fläkt 5 X X X X X X X X X Rökdykarförstärkning 3 X X X Livräddning via bärbar stege (3 vån) 2 X X X X X X X X X X X X Livräddning via höjdfordon (7 vån) 1 X X X X Insats med skärsläckare 2 X X Insats med skum (mellan & tung) 3 X X X X X X X X X X X Insats med lättskum 2 X X Brandgasventilation med PPV-fläkt 1 X X X X X X X X X X X X Takarbete 3 X X X X X X X X X X X X Drunkning Yt/islivräddning strandnära 3 X X X X X X X X X X X Yt/islivräddning med båt 3 X X X X X X X X X Trafikolycka Säkring av olycksplats 3 X X X X X X X X X X X X Omhändertagande enligt PHTLS 5 X X X X X X X X X X X X Losstagning (snabb eller stabil) 5 X X X X X X X X X Tung räddning (Buss & Lastbil) 5 X X Olycka med farligt ämne Livräddning skyddsnivå 1 5 X X X X X X X X X Kemdykning skyddsnivå 2 & 3 5 X X X Omhändertagande av farligt ämne 5 X X X Oljeskydd 5 X Sjukvård IVPA 3 X X X X X X X X X X Övrig räddning Räddning på hög höjd 3 X X X X X X X X X X Räddningsfrånkoppling (Jvg) 5 X X Terrängkörning 6-hjuling 1 X X Terrängkörning Bandvagn 1 X X Terrängkörning Skoter 1 X X Båtförare Kust 3 X X X Båtförare Sjö 2 X X X X X X

26 Sida 26(42) För att tillgodose behovet av att räddningsstyrkor kommer fram till olycksplatserna inom godtagbar tid finns en digitalt framtagen karta som beskriver de olika insatszonerna med beräknade inställelsetider för den första styrkan på plats. Placering av Gästrike Räddningstjänsts brandstationer redovisas i bilaga 1.

27 Sida 27(42) Utbildning och kompetenser Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagens krav innebär att man måste ha genomgått utbildningen Räddningsledning A arrangerad av MSB, Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma utbildningskraven för personal i utryckningstjänst, utifrån lokal riskbild. Roll Räddningschef Räddningschef i beredskap Insatsledare i beredskap Inre befäl FylB samt FiLB Styrkeledare i jour Styrkeledare i beredskap Brandman i jour Brandman i beredskap Räddningsvärnsman Lägsta utbildningskrav Räddningsledare B Tillsyn A Räddningsledare B Tillsyn A Räddningsledare B och Tillsyn A Räddningsledare B och Tillsyn A Räddningsledare A och Tillsyn A Räddningsledare A och Tillsyn A Räddningsledare A Räddningsinsats Räddningsinsats Introduktionsutbildning Utöver de lägsta kraven som redovisas här ovan har Gästrike Räddningstjänst en riktlinje (Riktlinje för kompetenser inom Gästrike Räddningstjänst) som reglerar vilka kompetenskrav som ställs beroende på vid vilken station man arbetar och vilken befattning man innehar.

28 Avtal Heltid Dagtid Deltid Deltid Deltid Heltid Deltid Värn Deltid Deltid Deltid Deltid Värn X10 Gävle X12 Rörberg C60 Skutskär X14 Bergby X15 Hedesunda X20 Sandviken X23 Österfärnebo X24 Järbo X26 Storvik X80 Ockelbo X81 Hofors X17 Korsnäs X22 Gysinge Sida 28(42) Kompetenskrav Inom GRTJ Beredskapsform Bemanning Brandman X X X X X X X X X X X X Rökdykare X X X X X X * X X X Rökdykarledare X X X X X X * X X X Kemdykare X X X X Kemdykarledare X X X X X X Skärsläckare X X * * * X * * * X Sjukvårdare X X X X X X X X X X X X Vattenlivräddare X X X X X X X X X X X X Oljeskyddare 1 * X Höghöjdsräddare2 X * X Tungräddare3 X * X Chaufför X X X X X X X X X X X X X Släckbilsförare X X X X X X X X X X X X X Höjdfordonsförare X X X X * X Lastväxlarförare X X X X * X Tankbilsförare X * X Terrängförare X X * X * X Bandvagnsförare 4 X X Båtförare Kust5 X * * Båtförare Sjö X X X X X X X X X FiP6 X X X X X X Räddningsledare X X X X X X X * X X X * Inre befäl X X Insatsledare X X Räddningschef i beredskap Rökskyddare7 X X X X

29 Sida 29(42) Teckenförklaring X = Kompetens som skall finnas hos samtlig personal på aktuell station med vissa undantag * = Kompetens som bör finnas hos viss personal på aktuell station 1 = Specialistkompetens som krävs för att arbeta med förbundets oljeskyddscontainer 2 = Specialistkompetens som krävs för att få ingå i förbundets grupp för räddning på hög höjd 3 = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets tung-räddningscontainer 4 = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets bandvagnar 5 = Specialist kompetens som krävs för att få framföra förbundets RaB (Rigid aluminium boat) 6 = Specialistkompetens för att få agera på egen hand som Första Insats Person 7 = Specialistkompetens för att få arbeta med förbundets rökskyddsmateriel Tabellen ovan redovisar överskådligt vilka kompetenskrav som ställs på respektive station i förbundet. Kompetenskraven reglerar i sin tur övnings- och utbildningsverksamheten inom hela förbundet. Övningar och utbildningar genomförs i tre olika nivåer av utbildning. De tre nivåerna kan beskrivas enligt följande: Individ Varje individ ansvarar själv för att genomföra vissa övningar inom kompetensernas tidsrymder. Övningarna syftar till att bibehålla en grundläggande kunskapsnivå hos individen och finns inom alla kompetenser. Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form. Övningen schemaläggs ej utan genomförs då tillfälle finns. Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av arbetsledare. Grupp Varje grupp ansvarar själv genom arbetsledarens försorg för att genomföra vissa övningar inom kompetensernas tidsrymder. Övningarna syftar till att bibehålla samt utveckla arbetsgruppens förmåga till samarbete och förmåga att genomföra Räddningsinsatser och finns inom de flesta kompetenserna. Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form. Övningen schemaläggs av arbetsledare. Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av arbetsledare. Instruktör Utbildningssamordnaren ansvarar för att planera vissa övningar inom kompetensernas tidsrymder. Övningsledare utses av Utbildningssamordnaren i samråd med förbundets övningsgrupper. Övningarnas mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form. Övningen schemaläggs av Utbildningsamordnaren. Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller görs av utpekad Övningsledare.