Tillkännagivande av protokolljusteringen har den. anslagits på Karlskrona kommuns anslagstavla och på Ronneby kommuns anslagstavla den.

Transkript

1 1(10) KOMMUNALFÖRBUNDET Tid kl Plats Tjänstgörande ledamöter Ersättare Brandstationen i Ronneby Jonni Karlberg, ordförande (s) Sterne Johannesson, vice ordförande (s) Ann-Charlotte Svensson (s) Rune Andersson (m) Nils Nilsson (s) Christer Falk (m) Birger Petersson (s) Tjänstemän Utses att justera Justeringens tid och plats Nästa Direktionsmöte Anders Engblom Lennart Paulrud Anders Svensson ( 32) Jörgen Persson (t o m 31) Sterne Johannesson (s) Brandstationen i Karlskrona enl överenskommelse kl 0800 brandstationen i Ronneby Underskrifter Sekreterare Lennart Paulrud Ordförande Jonni Karlberg Justerande Sterne Johannesson Tillkännagivande av protokolljusteringen har den. anslagits på Karlskrona kommuns anslagstavla och på Ronneby kommuns anslagstavla den. intygar I tjänsten

2 KOMMUNALFÖRBUNDET 2 (10) Ärendeförteckning vid Direktionsmöte Anmälningsärenden Ekonomisk uppföljning Beslut investeringsplan år Inriktningsbeslut verksamhetsreduceringar Internationella oljeskyddsinsatser Informationer Övriga frågor...10

3 KOMMUNALFÖRBUNDET 3 (10) 29 Anmälningsärenden a) Hemställan om lönejustering, SKAF sekt 15 b) Anställning av vikarierande assistent c) Samverkansavtal

4 KOMMUNALFÖRBUNDET 4 (10) 30 Ekonomisk uppföljning Sekreteraren redogör för utfall per den 31 mars samt prognos för år Budget och prognos har reviderats utifrån att föreslagna verksamhetsreduceringar kommer att ge resultat under året. tkr Resultaträkning per 31 mars 2003 Budget 2003 Prognos 2003 Not Intäkter automatlarm (slag ) -420, , ,0 Övriga intäkter -429, , ,0 Verksamhetens intäkter: -849, , ,0 Personalkostnader: , , ,5 Lokalkostnader: 874, , ,0 Övriga kostnader: 942, , ,7 Verksamhetens kostnader: , , ,2 Verksamhetens nettoresultat: , , ,2 Avskrivningar: 741, , ,0 Resultat efter avskrivningar: , , ,2 Kommunbidrag: , , ,2 Resultat efter skatteintäkter: -404,3-575,0-575,0 Finansiella intäkter: -0,6-70,0-70,0 Finansiella kostnader: 165,5 645,0 645,0 Res eft skatteint o finansnetto: -239,4 0,0 0,0 Periodens resultat -239,4 0,0 0,0 Noter till resultaträkning: Direktionen beslutar: Att godkänna föredragen ekonomisk uppföljning.

5 KOMMUNALFÖRBUNDET 5 (10) 31 Beslut investeringsplan år 2003 Förbundet har tidigare redovisat investeringskostnader fördelat mellan flera budgetår. Fr o m år 2003 kommer investeringsplanen att redovisas med sin totala kostnad per investeringsprojekt på det år då beslut om investeringen förväntas bli fattat. För att genomföra av direktionen beslutad minskning i investeringsplanen på tkr föreslås att investeringsprojekt som påverkas av beslut om ny brandstation lyfts ur. Det är slangtvätt med lagningsutrustning, tkr, låssystem/inbrottslarm Trossöstationen, 300 tkr, och kompressorer luftfyllning, 500 tkr. Summa tkr. Reviderad investeringsplan år 2003 ( ). Investeringar beslutade år Planerad driftsättning Släckbil, Larmpresentationsutrustning, Mobilt datastöd inkl GPS Vattenlivräddningsutrustning, Värmekameror Summa Investeringar 2003 Släckbil beg 1, Släckbil beg 2, Befälsbil inkl mobilt datastöd Andningsskydd Klädtvätt-utrustning Vattenlivräddningsutrustning, Motorspruta Övningsmateriel Eldorado Indikeringsinstrument kem Slangdykningsutrustning Kommunikationsutrustning, Omklädningsskåp Datorer, skrivare, kopiator Farmartankar Träningsutrustning Luftkonditionering expedition Skyddsutrustning Brandstation Ronneby Summa Totalsumma Direktionen beslutar: Att uppdra till Förbundsledningen att inom ramen för en investeringsutgift på tkr planera och genomföra investeringar för år 2003 enligt ovanstående plan för att rymmas inom kapitalkostnadsramen tkr.

6 KOMMUNALFÖRBUNDET 6 (10) 32 Inriktningsbeslut verksamhetsreduceringar Räddningschefen redogör för förslag till strukturella förändringar för att rätta till uppkommen obalans mellan verksamhet och ekonomi; Inom Förbundet råder en obalans mellan tillgängliga medel och verksamhetens omfattning. Kortsiktigt är denna obalans ungefär 450 kkr och långsiktigt är obalansen ca 2000 kkr. Vid bedömning av denna obalans har inte effekterna av eventuell ändring av ersättningsnivån för sjukskrivna beaktats, ej heller har beaktats de lönekrav som den senaste tiden framförts av olika grupper inom Förbundet. Direktionens au har diskuterat obalansen med representanter från de bägge medlemskommunerna och det är uppenbart att det f.n. inte finns utrymme för högre medlemsbidrag. Förbundet har istället givits i uppdrag att utreda möjligheterna att anpassa verksamheten till den ram som tilldelats Förbundet. Beträffande kostnadsökningar inom ramen för centrala avtal och prishöjningar finns f.n. inget som tyder på att spelreglerna skall ändras. Detta innebär att Förbundet erhåller ersättning motsvarande de centrala avtalen och 0,75 av KPI. Två betydelsefulla förändringar för svensk räddningstjänst har beslutats eller är nära förestående att bli beslutade. Dels att räddningstjänstlagen får ny utformning med ökat kommunalt inflytande hur verksamheten skall organiseras. Detaljregleringen i räddningstjänstplaner försvinner och ersätts av kommunala handlingsprogram. Vidare tydliggörs på ett bättre sätt än tidigare att det är ägare eller innehavare som har ansvaret för brandförebyggande åtgärder i ett objekt. Dels har Räddningsverket uppdraget att reformera utbildningen för brandpersonalen. Avsikten med förändringen är att bredda räddningstjänstens kompetens, inte minst genom att ytterligare öka satsningen på det förebyggande arbetet och att bl.a. på detta sätt öka den lokala krishanteringsförmågan. Utbildningen till heltidsbrandman organiseras fr.o.m hösten år 2003 som en eftergymnasial utbildning omfattande 80 veckor. Utbildningen omfattar flera moment med praktik som skall förläggas till kommuner. Utbildningen till deltidsbrandman blir i huvudsak den samma som tidigare men utökas till totalt 10 veckor. Sedan kommunalförbundsbildningen har ett antal mer tydliga problemområden identifierats. - Något ojämn materielstandard på fordon. Detta har i huvudsak åtgärdats under år Hyressättningen bygger på olika principer i Ronneby och Karlskrona kommuner. Den största skillnaden är i vilken utsträckning det inom ramen för hyran finns medel avsatta till underhållsinsatser. Allmänt sett är deltidsstationerna i Ronneby av god standard medan heltidsstationen är trång och underhållet till delar eftersatt. Särskilda insatser görs under år 2003 för att komma till rätta med delar av stationens brister. I Karlskrona kommun är stationen på Trossö och huvuddelen av deltidsstationerna i gott skick. Brandstationen i Holmsjö och Fridlevstad är behäftade med flera brister. Arbete pågår för att finna lösningar på dessa problem inom ett till två år. - Det finns ingen möjlighet för personalen i heltidsstyrkorna, trots att semestervikarier anställs under perioden vecka 15 till 38, att erhålla fyra veckors semester under juni, juli, augusti. Det är även under andra perioder svårt att med säkerhet erbjuda personalen möjlighet att ta ut s.k. strösemester. - Arbetet med att utse semestervikarier är förknippat med en stor arbetsinsats som påbörjas redan i januari månad varje år och utgör en inte obetydlig arbetsinsats som påverkar stora delar av organisationen. Dels för uttagning och dels för utbildning. Formerna för hur

7 KOMMUNALFÖRBUNDET 7 (10) semestervikarier tidigare har utsetts skiljer i de bägge medlemskommunerna. I sammanhanget med anställning av vikarier bör de arbetsrättsliga lagarna beaktas som under vissa betingelser ger den enskilde vikarien förtur till tjänster och i vissa sammanhang rätt till omvandling av vikariatstjänst till tillsvidareanställning. Att Förbundet skall bedriva vattendykning är ytterligare en komplikation vid tillsättande av vikariat som kan leda till tillsvidareanställning. - Lönesättningen upplevs av flera som orättvis i det att det endast finns begränsade möjligheter att tillskansa sig sådan kompetens som ger lönetillägg. - Bemanningen av styrkorna leder ofta till förskjutningar i enskilda brandmäns arbetsschema. - Under dagtid är efterfrågan på utbildningar från allmänheten stort och det är under dessa tider som samhället i övrigt är mest verksamt. Räddningstjänsten har svårigheter att svara upp mot efterfrågan på våra tjänster. Möjligheterna för personal i räddningsstyrka att inom sin ordinarie arbetstid delta i sammanträden eller samordnade aktiviteter med andra aktörer är mycket begränsade. - Arbetet med att planera den löpande verksamheten är svår eftersom den ofta störs av oplanerade aktiviteter. Detta leder till återkommande omfördelningar av arbetet och det uppstår konflikter mellan vilken tid som skall avsättas för materielunderhåll och motsvarande, egen övning och utbildning av allmänheten. - En förhållandevis stor grupp har i arbetsmiljöenkät angett att de är understimulerade eller har större kunnande än vad som de får utlopp för i arbetet. - Rekryteringen av deltidspersonal har tydligt försvårats det senaste året. Följande punkter utan rangordning är sådana som kan övervägas vid bedömning av på vilket sätt som Förbundet kan minska sina utgifter. Nedläggning av vattendykarorganisationen. Få kommuner bedriver vattendykning. Den direkta kostnaden per är för verksamheten är ca 150 kkr. Dessutom tillkommer lönetillägg för vattendykarna med ca 275 kkr/år inkl. sociala avgifter. Indirekt påverkar behovet av tillgängliga vattendykare organisationen i förhållandevis stor omfattning vad gäller personalplanering och rekrytering. I princip alla som nyanställs måste vara eller ha förutsättningarna att bli vattendykare. Kostnaden för grundutbildningen för en vattendykare är ca 100 kkr. Till detta kommer ett förhållandevis omfattande program med såväl tandundersökningar som andra läkarundersökningar. Omprövning av insatser i skärgården Inom Förbundet finns ganska stor skärgård. Förbundets har ansvar för att utföra räddningsinsatser på dessa öar. Olyckor på eller i havet utanför de i räddningstjänstplanen fastställda hamnområdena är statlig räddningstjänst. Förbundet har utrustning och förmåga att även ingripa vid olyckor utanför hamnområdet. Möjlighet finns att avveckla Förbundets båtar och sluta avtal om transporter i skärgården. Det är den nivå som Landstinget har funnit lämplig för sjuktransporter från öarna. Minska fordonsparken Förbundet besitter idag ca 50 fordon. Flera deltidstationer har två eller fler fordon. De typer som förkommer är terrängfordon, tankfordon och släck-/räddningsfordon eller motsvarande. Minskning av fordonsparken påverkar i någon grad övningsbehovet och kostnader för reparationer och underhåll. Den direkta kostnadsminskningen med ett sådant förslag bedöms bli ca 50 kkr/år.

8 KOMMUNALFÖRBUNDET 8 (10) Organisation utan semestervikarier Detta innebär antingen att fler brandmän måste anställas eller att en anpassning av organisationen måste göras som innebär mindre räddningsstyrkor under vissa tider på dygnet eller del av året. I ljuset av att vi har uppdrag att minska kostnaderna för verksamheten blir det nu istället aktuellt att finna en form med annan bemanning än vad som gäller. En lämplig planeringsförutsättning kan vara att differentiera styrkorna mellan dagtid och övrig tid. En sådan planering kan ge förutsättningar att bättre svara upp mot samhällets förväntan kring utbildningsinsatser m.m. Särskild uppmärksamhet måste ges åt hur detta påverkar Förbundets förmåga att utföra vattendykning, båtuppdrag m.fl tjänster. en differentiering av styrkorna mellan i första hand dagtid och nätter samt helger kan innebära att verksamheten dagtid blir lättare att planera i förväg.i det fall styrkorna minskas dygnet runt kommer huvuddelen av de problem som angivits inledningsvis att bestå. Differentiering av styrkor som innebär minskade resurser ex.vis nattetid kan eventuellt kombineras med någon form av beredskap. Antingen för heltidspersonal vilket SKAF centralt f.n. motsätter sig för den som arbetar enligt AB01 bilaga E eller att deltidsbrandmän förses med fordon i bostaden för att bege sig direkt till olyckplatsen. Minska deltidsstyrkorna och öka samverkan På Sturkö organiseras räddningstjänsten med styrkan 1+2 d.v.s. tre personer. Samma gäller för deltidsstyrkan i Ronneby tätort. På Sturkö sker samverkan i huvudsak med Trossö- styrkan som anländer till Sturkö s insatsområde efter minuter. I Ronneby tätort är förhållandena något annorlunda eftersom deltidsstyrkan utgör ett komplement till heltidsstyrkan. Tidigare, före förbundsbildningen, övervägdes att samordna insatsområdena för styrkorna i Eringsboda och Holmsjö. Olika varianter studerades, nedläggning av endera styrkan eller neddragning av styrkorna till 1+2. Resultat av denna studie blev oförändrade styrkor men att deras gemensamma insatsområde utökades. D.v.s. det område där bägge styrkorna larmades samtidigt. Styrkorna är idag bemannade med 1+4 men bedömningen är att detta blir allt svårare att klara. F.n. är rekryteringsproblemen mest kritiska i Hallabro. Långsiktigt kan det inte uteslutas att grundbemanning för deltid blir 1+2. Minskningen i styrka innebär att rökdykarinsatser försenas. Detta kan till någon del kompenseras med ny teknik, s.k. skärsläckare kombinerat med övertrycksventilation. Kostnadsminskningen för varje styrka som förändras från 1+4 till 1+2 är ca 400 kkr Inte fylla på vakanser i organisationen som uppstår med kortare varsel än 12 timmar All planering av heltidsstyrkornas bemanning utgår från att det skall finnas minst 13 man i tjänst. Periodvis är bufferten uttömd för att på kort varsel kunna hantera denna brist utan att någon måste arbeta övertid. Kostnaden för ett övertidspass inkl sociala avgifter är ca 3200 kr för ett dagpass och ca 4000 kr för ett nattpass. Minska antalet räddningsvärn Räddningsvärn är en organisationsform som inte får ersätta räddningsstyrkor och bygger på att personerna i värnet är uttagna med tjänsteplikt. När ett värn trätt i tjänst i samband med ett uppdrag är de att betrakta som anställda ur arbetsmiljölagens mening. Detta innebär att de måste vara övade och lämpade för de uppgifter de har att lösa. Närvaron på övningar i värnet på Hasslö är oacceptabelt lågt. På Aspö är den enda lämpliga organisationsformen värn. I Fridlevstad finns ett väl fungerande värn som emellertid ligger nära Rödeby. Kostnaderna per år för ett värn är ungefär 200 kkr.

9 KOMMUNALFÖRBUNDET 9 (10) Direktionen beslutar: Att Förbundsledningen skall utreda och senast i augusti presentera förslag till direktionen hur verksamheten kan bedrivas med följande förutsättningar: Räddningsstyrka på heltid skall planeras för att bli differentierad med mer personal på dagtid än under kvällar och helger. Semesterplaneringen skall utgå från ett personalplaneringssystem utan semestervikarier. Förutsättningar skall utredas och system skall utvecklas för att organisera deltidsstyrkorna med grundbemanningen 1+2. I detta sammanhang skall särskild uppmärksamhet ägnas åt vilka tider som kommer att gälla för uppbyggnad av större styrkor och få en uthållig organisation vid omfattande insatser. Samverkan med andra aktörer skall beaktas. Deltidspersonalen skall vara utbildad för att tillsammans med annan styrka kunna utföra rökdykning Samverkan mellan deltid och heltidsstyrkor skall övas i ökad omfattning Att utreda för att om möjligt verkställa att räddningsstyrkorna i Holmjö och Eringsboda samverkar i ökad omfattning och bemannas med 1+2 personer. Erfarenheter från denna omställning skall kunna ligga till grund för eventuellt fortsatt arbete med bemanning 1+2 av övriga deltidsstyrkor. Att övningsnärvaron på Hasslö skall ökas. Nås inte en tydlig höjning av närvaron till den 1:e september år 2003 skall värnets framtid prövas. Att förbundsledningen skall utreder förutsättningen och konsekvensen av att frånvaro, till heltidsstyrkan, som anmäls med mindre än 12 timmars varsel får förbli vakant. En förutsättning är att styrkan kan utföra vattendykning, rökdykning och bemanna Förbundets båtar. Att Förbundsledningen snarast avslutar utredningen om minskning av antalet fordon och rapporterar till direktionen vilka åtgärder som vidtagits 33 Internationella oljeskyddsinsatser Brandförman Anders Svensson och räddningschefen redogör för Karlskrona kommuns (numera Förbundets) avtal med Statens Räddningsverk angående oljeskyddsförråd, genomförda oljeskyddsinsatser samt kommande internationella oljeskyddsprojekt. Beträffande TACIS - projektet i S:t Petersburg gjordes en framställan till Förbundet om att i detta projekt få Räddningstjänsten Östra Blekinge som partner. Vid detta tillfälle kunde ärendet inte hanteras på så kort tid som krävdes för att ansökan skulle kunna inlämnas i tid. Botkyrka kommun blev istället partner i projektet. Erfarenhetsmässigt är det så att arbetet med ansökningar till EU och andra finansieringsinstitut ofta måste hanteras med mycket kort varsel. Räddningstjänsten Östra Blekinge är sällan

10 KOMMUNALFÖRBUNDET 10 (10) initiativtagare till projekten och därför råder vi inte över planeringen kring ansökningshandlingarnas upprättande. Projekten är som regel inte från vår sida förknippade med något ekonomiskt åtagande däremot är naturligtvis kompetensuppbyggnaden ytterst värdefull och delar av arbetstiden läggs på projektet. Oftast får vi kostnadstäckning för denna arbetstid. En förutsättning för vårt deltagande är att alla extra kostnader skall täckas inom projektet. Till detta skall läggas nyttan och ofta också glädjen av att få delta i uppbyggnaden av kontaktnät runt Östersjön. Direktionen beslutar: Att direktionen till ordföranden delegera rätten att teckna ansökningshandlingar som partner eller motsvarande för projekt som av ordföranden tillsammans med räddningschefen bedömer rymmas inom kommunalförbundets verksamhetsområde. 34 Informationer a) Avtal med SOS Alarm. Räddningschefen informerar om att SOS Alarm har sänt ut förslag till nytt avtal. Vår bedömning är att tjänsten skall bli föremål för upphandling. b) Konfliktinformation Räddningschefen redogör för planerat möte med SKAF i avsikt att klarlägga vilka övertidsituationer som är föremål för blockad. 35 Övriga frågor Tidpunkten för nästa direktionsmöte diskuterades. Nils Nilsson anmäler förhinder att delta vid mötet enligt nedan. Direktionen beslutar: Att nästa direktionsmöte genomförs onsdagen den 21 maj kl 0800 på Ronneby brandstation.