Utkast Årsredovisning Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkast 2013-02-25. Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012. www.lio.se"

Transkript

1 Utkast Årsredovisning Årsredovisning 2012

2 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland Grafisk form och layout: Idermark och Lagerwall Reklam AB Foto: Informationscentrums bildarkiv och Shutterstock Tryck: LTAB 2013 MILJÖMÄRKT ,1 TRYCKERI

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 ÅRS UTVECKLING INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND... 4 NÅGRA VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ETT FRAMGÅNGSRIKT ÅR... 6 LITE BÄTTRE HELA TIDEN! ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING... 8 VART ÄR VI PÅ VÄG?... 9 DEN POLITISKA PLATTFORMEN...13 MEDBORGARPERSPEKTIVET...14 PROCESSPERSPEKTIVET...42 MEDARBETARPERSPEKTIVET...68 EKONOMIPERSPEKTIVET...78 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET...91 REGIONSJUKVÅRDSNÄMNDEN ÅR PATIENTNÄMNDEN REDOVISNING AV RESULTATMÅTT...98 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS BALANSRÄKNING RESULTAT PER ENHET INVESTERINGSREDOVISNING NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER LANDSTINGETS ORGANISATION OCH STYRNING

4 5 ÅRS UTVECKLING INOM LANDSTINGET Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0-17 år (%) 20,7 20,4 20,2 19,9 19,9 - Andel år (%) 61,1 61,1 60,9 60,7 60,5 - Andel 65 år- (%) 18,3 18,5 18,9 19,4 19,7 - Andel 80 år- (%) 5,6 5,5 5,5 5,5 5,5 Östgötar som upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 35,2 32,6 29,6 27,9 27,2 Processperspektivet 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen - slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade Medarbetarperspektivet Anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 5,4 4,9 4,4 4,2 3,9 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 5,2 + 4,3 + 2,9 +4,1 +4,7 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 10, Vårdproduktionen avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter 2 Fr o m 1 oktober 2009 övergick 163 medarbetare till privata Proxima som då tog över verksamhet inom Lasarettet i Motala. Dessa medarbetare ingår därmed inte i statistiken för Tidigare år är inte justerade. 3 Höjning på grund av skatteväxling med kommunerna då landstinget tagit över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken. 4 5 ÅRS UTVECKLING INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND

5 NÅGRA VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2012 REGIONAL UTVECKLING REGIONANSÖKAN Landstinget i Östergötland har, på inrådan från en majoritet av de politiska partierna i länet, ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret från och med Detta för att en bättre och mer sammanhållen struktur ska skapas för de regionala tillväxtfrågorna för hela länet. Just nu inväntas riksdagens beslut i frågan. KOLLEKTIVTRAFIKANSVARET Landstingets ansvarar från och med år 2012 för all kollektivtrafik i länet. För att utföra trafikuppdraget har landstinget inrättat en särskild trafiknämnd och övertagit hela ägandet av AB Östgötatrafiken. OSTLÄNKEN I december ställde sig riksdagen bakom regeringens infrastrukturproposition som bland annat innebär att Ostlänken ska byggas. Ostlänken är en ny, cirka 15 mil lång, dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping som ska möjliggöra fler, snabbare och mer punktliga transporter på järnväg och skapa bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Faktisk byggstart är beräknad till år 2017 och Ostlänken bedöms vara färdig senast år Kostnaden beräknas till cirka 30 miljarder kronor. GODA RESULTAT ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV MEDICINSK KVALITET En nationell jämförelse visar att inom de allra flesta av de jämförda medicinska områdena, har Östergötland resultat bland den bästa tredjedelen av landets landsting/regioner. Sammantaget har Östergötland den allra bästa medicinska kvaliteten. Universitetssjukhuset bedömdes av Dagens Medicin vara landets bästa universitetssjukhus och Vrinnevisjukhuset och Lasarettet i Motala hörde också till de allra bästa i sin kategori. TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten har förbättrats till såväl sjuk- som tandvård i Östergötland. Tillgängligheten inom specialiserad vård har förbättrats avsevärt under senare år framförallt under år 2012 och är nu bland den bästa i landet. Det gäller såväl besök som behandling. VISION 2020 Landstingsfullmäktige beslutade i bred politisk enighet att anta den nya generalplanen och investera ytterligare 1,2 miljarder kronor i Vrinnevisjukhuset fram till Nu fortsätter planeringen av projektet, med byggstart under Bygget väntas pågå under en åttaårsperiod. Totalt investerar landstinget 1,9 miljarder kronor i Vrinnevisjukhuset. RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN I december togs första spadtaget till den nya rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena. Våren 2017 ska den nya kliniken stå klar. Landstinget i Östergötland investerar totalt 575 miljoner kronor i den nya kliniken där högspecialiserad rättspsykiatrisk vård kommer att bedrivas med sydöstra sjukvårdsregionen som främsta upptagningsområde. VRINNEVISJUKHUSET UTVECKLAS LÄKARUTBILDNINGEN När regeringen nu satsar på att bygga ut läkarutbildningen hamnar hälften av de 80 nya platserna vid Linköpings universitet. Utbyggnaden som startar redan år 2013 kommer i hög grad att beröra Vrinnevisjukhuset i Norrköping och etablerar Vrinnevi som ett akademiskt utbildningssjukhus, KARDIOLOGIN I maj beslutades om en omfattande satsning på hjärtsjukvården i östra länsdelen. Den kardiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset tillförs mer resurser och ett PCI-laboratorium för ballongvidgning av kranskärl inrättas. Satsningen ska bland annat skapa bättre förutsättningar för att rekrytera och behålla kardiologer på Vrinnevisjukhuset. Detta ska leda till en bättre tillgänglighet för patienter från den östra länsdelen BESLUT OM HEMSJUKVÅRDEN Från och med januari 2014 kommer kommunerna att ta över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Det står klart efter att landstinget och kommunerna nu kommit överens om ansvarsfördelning och skatteväxling. För patienterna innebär reformen en framtida hemsjukvård med bättre helhetssyn och kontinuitet, när en enda huvudman har hela ansvaret. STORA FASTIGHETSINVESTERINGAR FRAMTIDENS US År 2011 fattade landstingspolitikerna det formella beslutet att investera drygt 3,8 miljarder kronor i Framtidens US och det första spadtaget togs i oktober Detta är länets största byggprojekt och planeras pågå till Den första byggetappen som pågår just nu och där beräknas de första inflyttningarna kunna ske år Ett antal sjukhusbyggnader som är uttjänta rivs och ersätts med helt nya lokaler, medan andra byggs om för att uppfylla de krav som ställs på dagens och morgondagens sjukvård. NÅGRA VIKTIGA HÄNDELSER UNDER

6 ETT FRAMGÅNGSRIKT ÅR Det gångna året har på många sätt varit ett mycket framgångsrikt år för Landstinget i Östergötland. Ett exempel och en tydlig bekräftelse på det var när Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade Öppna jämförelser för Landstinget i Östergötland placerade sig då på första plats vad gäller den medicinska kvaliteten. Då alla parametrar i mätningen lades ihop visade sig vårt landsting vara det bästa i landet. Ett stort tack till alla våra medarbetare som bidragit till att detta har blivit möjligt! Vi har emellertid länge vetat om att vi har en vård i absolut toppklass. Ett större problem har varit att kunna ge östgötarna vård i rätt tid. Det är därför glädjande att se att vi under det gångna året tagit ytterligare kliv i arbetet med att förbättra tillgängligheten till vården. Från att ha legat på den nedre delen av den lista, där landstingens tillgänglighet har rankats, tillhör vi numera de bästa landstingen. I en av årets sista mätningar kunde vi konstatera att östgötarna sällan eller aldrig tidigare fått vård så snabbt. Under året fortsatte landstingets arbete med flera stora fastighetsinvesteringar. Ombyggnationen av Framtidens US fortgår enligt plan, med en budget på nästan fyra miljarder. I november fattade landstingsfullmäktige beslut om generalplan för Vision 2020 Vrinnevisjukhuset, en satsning på cirka 1,9 miljarder till och med år Vi rustar sjukhuset för framtiden och säkerställer det därmed som ett fullvärdigt akutsjukhus med hög patientsäkerhet och med lokaler anpassade till verksamhetens behov. I Finspång fortgår planeringen för en ny sjukvårdsbyggnad, för att ersätta den nuvarande som är uttjänt, och i Vadstena har det första spadtaget tagits för en nybyggnation för den rättspsykiatriska verksamheten. År 2012 har även präglats av förhandlingar mellan landstinget och kommunerna kring kommunernas övertagande av hemsjukvården, där ansvaret går över till kommunerna från och med 1 januari Det kommer att skapa förutsättningar för en ännu bättre och mer sammanhållen vård och omsorg för framförallt äldre patienter. När vi summerar året ekonomiskt kan vi konstatera att Landstinget i Östergötland gör ett överskott på 268 miljoner kronor, ett betydligt bättre resultat än förväntat. En majoritet av landstingets produktionsenheter redovisar en ekonomi i balans, men ett antal enheter som bedriver sjukvårdsverksamhet har ett negativt resultat jämfört med godkänd budget. För närvarande pågår en översyn av de verksamheter som har de största ekonomiska problemen. För att möta framtidens behov och utmaningar beslutade fullmäktige att förändra skattenivån inför år Ett beslut som inte var lätt att fatta, men som ändå var nödvändigt om vi ska kunna fortsätta att leverera en bra verksamhet inom alla de områden som landstinget har ansvar för. Vi har alltså ett framgångsrikt år att se tillbaka på, men det finns inget som inte kan bli bättre! Det finns fortsatt många utmaningar. En sådan är att förbättra det akuta omhändertagandet. Jag tror att de flesta av oss, någon gång, hört vittnesmål om många timmars väntan på någon av våra akutmottagningar. Det är min fasta övertygelse att vi måste våga tänka nytt, våga ta reda på hur och var våra medborgare faktiskt vill ha sin vård när man blir sjuk. Det är så vi skapar en bra vård och en bättre hälsa med tillgänglighet, kvalitet och delaktighet i fokus! Från och med den 1 januari 2012 ansvarar Landstinget i Östergötland för all kollektivtrafik i länet. I samband med detta har landstinget även övertagit hela ägandet av Östgötatrafiken och en ansvarig nämnd har inrättats, kallad Trafiknämnden. Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 6 ETT FRAMGÅNGSRIKT ÅR

7 LITE BÄTTRE HELA TIDEN! Jag känner att vi tillsammans håller på att skapa en ny kultur i landstinget som utgår ifrån patientens perspektiv. Ökat fokus på vårdprocesser (ex bröstcancer, stroke), ehälsa, bättre tillgänglighet, kortare ledtider och bättre patientinformation är konkreta exempel på patientfokus. Att arbeta för goda medicinska resultat och att skapa trygghet för patienterna har alltid varit självklart för oss men jag tycker också att vi nu bättre förstår hur viktigt det är med sidledsansvar och uthållighet. Lean, med fokus bland annat på produktionsplanering, har varit en viktig del i att tillgängligheten inom Östergötland har blivit mycket bättre än vad den varit. För att lyckas krävs alla verksamheters samlade insatser, från primärvården och sjukhusen till IT, fastighetsskötsel och administrativa processer. Jag är övertygad om att uthållighet och patientfokus kommer att fortsätta bära frukt även i framtiden. Vi placerar oss bland de bästa landstingen vad gäller den medicinska kvaliteten och vi ser också förbättringar inom områdena tillgänglighet, patientnöjdhet och förtroende för vården. När tidningen Dagens Medicin jämför landets sjukhus hamnar Universitetssjukhuset i Linköping på första plats bland universitetssjukhusen och Vrinnevisjukhuset och Lasarettet i Motala hamnar båda topp tre i landet bland sina motsvarigheter. Även om man ska vara medveten om att nationella Öppna jämförelser inte säger allt och att det alltid finns områden som måste förbättras, tycker jag att vi alla kan vara stolta över de resultat vi presterar till gagn för våra patienter. Inte minst tandvården visar att man fortsätter och förbättrar både kvalitet och tillgänglighet. De förbättrade resultaten visar att det finns ett stort engagemang bland medarbetarna och att det görs stora arbetsinsatser. Inom ehälso-området sjuder det av aktivitet och vi ser bara början på en spännande utveckling! Användningen av Mina vårdkontakter har ökat kraftigt under året och ett konkret exempel på patientens perspektiv inom ehälso-området är att kunna boka tid på webben. Landstinget har också tagit steget att öppna upp för dialog via sociala medier som Facebook. Ett annat glädjeämne är läkarutbildningen. När den nu byggs ut hamnar hälften av de 80 nya platserna vid Linköpings universitet. Utbyggnaden som startar redan år 2013 kommer i hög grad att beröra Vrinnevisjukhuset. En förutsättning för att kunna utbilda fler läkare är att det finns praktikplatser för studenterna. Där får Vrinnevisjukhuset en central roll när det nu etableras som ett akademiskt utbildningssjukhus. Tillgängligheten har ökat till såväl sjuk- som tandvård i Östergötland vilket är fantastiskt bra för våra patienter. Alla vet att en sådan förbättring inte görs av sig självt utan är resultatet av ett systematiskt arbete på flera fronter. Jag hoppas att detta visar sig vara en robust tillgänglighet som vi skall lyckas behålla och även uppnå inom de områden som fortfarande har långa väntetider. Den dominerande känslan är att det blir lite bättre hela tiden och än mer tydligt från år till år! Jag vill tacka er alla som bidrar till detta. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Foto: Katja Kircher LITE BÄTTRE HELA TIDEN 7

8 2012 ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 4 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier, baserat på bedömningar som mer utförligt återfinns senare i förvaltningsberättelsen: KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG Den medicinska kvalitén är överlag god och hävdar sig synnerligen väl även i ett nationellt perspektiv. Flertalet resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig roll i detta. SÄKER Säkerhetsarbetet bedrivs brett och ambitiöst. Det är proaktivt och systematiskt. De vårdrelaterade infektionerna ligger emellertid fortfarande på en hög nivå vilket signalerar att sambandet mellan insatser och resultat är komplext. Det är angeläget att fortsatt utveckla metoder för återkoppling och lärande för att kunna agera förebyggande i högre utsträckning än idag. PATIENTFOKUSERAD Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Patienterna upplever ett gott bemötande men inte delaktighet i samma omfattning. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade lean-filosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Utveckling pågår också med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. EFFEKTIV Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns många ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en effektiv styrning/ ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade lean-filosofin som i sin tur föder olika initiativ för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt, exempelvis produktionsplanering. JÄMLIK Hälsan är ojämnt fördelad och ojämlikhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med behovsanalyser och brukardialoger bedöms bidra till att medvetna satsningar utvecklar en mer likvärdig och jämlik hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. 4 Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009) Denna process får genomslag i resursfördelning och överenskommelser med vårdgivare. Utvecklingen av vårdprocesser och vårdprogram bidrar också till en jämlikare hälso- och sjukvård. TILLGÄNGLIGHET I RIMLIG TID Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är generellt god med vissa undantag. Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är god i en nationell jämförelse. Tillgängligheten inom specialiserad vård har förbättrats avsevärt under senare år, framförallt under år 2012, och är nu bland den bästa i landet. Det gäller såväl besök som behandling. *** Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Östergötland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Om det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets resultat uppgå till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat år 2012 och når detta mål. Produktionsenheternas ekonomiska resultat visar samtidigt i grunden en obalans mellan kostnader och intäkter. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte helt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att det enbart är Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne som, bland Sveriges landsting och regioner, tillämpar en rättvisande redovisning 5 av pensionsskulden. 5 Med rättvisande redovisning av pensionsskulden avses att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING

9 VART ÄR VI PÅ VÄG? VI BLIR ALLT ÄLDRE Finns det en övre gräns för hur gamla vi kan bli? Åsikterna och uppfattningarna i den frågan går isär. I FN:s befolkningsprognos beräknas Sverige år 2300 ha en medellivslängd på 105 år (106,5 för kvinnor och 103,6 år för män), vilket skulle vara en av de högsta i världen. Klart är att medellivslängden ökar och det finns ingen anledning att förvänta sig någon förändring av denna utveckling under överskådlig tid. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år 6. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. DEN SYSSELSATTA BEFOLKNINGEN SKA FÖRSÖRJA ALLT FLER Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett Figur 1: Antal invånare över 65 respektive 85 år i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 2010 och prognos för år 2030 (Källa: Regionförbundet Östsam 2012) 6 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) Antal invånare i Östergötland Äldre än 65 år respektive 85 år Antal 65+ Antal 85+ År 2010 År 2030 Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med ca 32 procent fram till 2030, från cirka år 2010 till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 18,9 till 23,4 procent av befolkningen, vilket innebär en ökning med 4,5 procentenheter. Andelen invånare 85 år och äldre förväntas öka med 1,1 procentenheter, från 2,8 procent till 3,9 procent av den totala befolkningen. Till skillnad från antal personer över 65 år förväntas antal individer som är 85 år vara i stort sett oförändrat fram till 2020 varefter det sker en mycket snabb ökning. Antalet östgötar över 85 år förväntas öka från cirka till ungefär personer mellan åren 2010 och 2030, en ökning med cirka 47 procent. GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott, även om det finns en osäkerhet om omfattningen 7. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. VÅRDENS RESURSBEHOV ÖKAR Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med , bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,2 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). 7 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen) 8 Ekonomirapporten oktober 2012 (Sveriges Kommuner och Landsting) VART ÄR VI PÅ VÄG? 9

10 Utfall % Prognos % år år år år 2012 år 2013 år Demografiska behov 0,7 0,9 1,0 1,0 1,1 1,2 Övrig kostnadsökning 1,0 1,3 0,7 1,0 0,3 1,2 Total årlig kostnadsökning 1,7 2,2 1,7 2,1 1,5 2,3 Figur 2: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2012) Trots ett antagande om uppräknade generella statsbidrag och specialdestinerade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. SVENSK EKONOMI GÅR LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER 9 I Sverige liksom på flera andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer emellertid att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den svaga utvecklingen i vår omvärld. Samtidigt finns det förutsättningar för att den svenska ekonomin ska klara sig relativt bra trots en svag omvärld, tack vare att Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden. Det finns flera skäl som talar för att svensk ekonomi har förutsättningar att kunna växa snabbt. Räntorna är rekordlåga, det finns gott om lediga resurser, den offentliga sektorns finansiella ställning är förhållandevis god samtidigt som den privata sektorns finansiella sparande uppvisar betydande överskott. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi förblir svag en bit in på år Arbetslösheten stiger, men uppgången blir tillfällig. Från och med 2014 antas en starkare utveckling och fram till och med år 2016 förväntas en normaliserad utveckling för samhällsekonomin där arbetsmarknaden når jämvikt i början av år I takt med att konjunkturutsikterna ljusnar internationellt höjs tillväxten också för svensk del. Arbetslösheten kan därmed börja pressas tillbaka. Bedömningen är att arbetslösheten efter en uppgång år 2013 går ner till 6,5 procent Det bidrar till att det nominella skatteunderlaget växer. I reala termer ökar skatteunderlaget med 1,1 procent 2014, 1,4 procent 2015 och 1,5 procent 2016 vilket är en tillväxt som är starkare än normalt. Förutsättningen för prognosen 2013 och bedömningen av utvecklingen för åren är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. LANDSTINGENS EKONOMI KOMMER ATT VARA ANSTRÄNGD FRAMÖVER Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Omfattande investeringar i fastigheter är planerade för såväl Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och Lasarettet i Finspång. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar med en åldrande 9 Makro Nytt 1/2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) befolkning och en kostnadsdrivande medicinteknisk utveckling. Dessutom planeras en avsevärd resursförstärkning för att säkra nuvarande omfattning av kollektivtrafiken. En tidigare gjord ekonomisk analys av landstingets ekonomiska utveckling fram till år har uppdaterats och visar att det finns ett behov av åtgärder/finansiering runt cirka 750 miljoner kronor år 2016, för att klara såväl nya behov som beslutade investeringar samt att infria det finansiella målet på 2 procent av nettokostnaden. Den skattehöjning som är beslutad från och med 2013 innebär en intäktsförstärkning för landstinget på cirka 500 miljoner kronor. Skattehöjningen från år 2013 ger förutsättningar för att möta planerade investeringar i verksamheten som säkrar en god infrastruktur på sikt och ger förutsättningar för förbättringar av vårdprocesserna. Den ökade finansieringen är dock långt ifrån tillräcklig för att möta de utmaningar och möjligheter som landstinget står inför i form av nya behandlingsformer, läkemedel och behov i befolkningen. Det är därför nödvändigt att även fortsättningsvis arbeta med ständiga förbättringar och effektiviseringar i verksamheten. MÖJLIGHET ATT REGIONKOMMUN SKAPAS FRÅN ÅR 2015 Landstingsfullmäktige uttalade sig i juni 2012 om att Östergötland bör ingå i en större regionkommun från år Samtidigt beslutade fullmäktige att hos regeringen ansöka om att från och med år 2015 få överta ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna från Regionförbundet Östsam, Något besked har ännu inte kommit beträffande Östergötlands ansökan. Ett positivt beslut skulle innebära att Regionförbundet Östsam avvecklas från och med Landstingsfullmäktige gav också landstingsstyrelsen uppdraget att initiera ett arbete, tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner, i syfte att utarbeta en organisationsmodell som ska gälla från och med Modellen ska säkerställa god samverkan med länets kommuner och en effektiv hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. Ett sådant arbete har nu startats och kommer att intensifieras under år Detta arbete kommer att fortgå oavsett vilket beslut som fattas i regionfrågan då dessa frågor i alla händelser är viktiga och väsentliga för hur Östergötland kan och ska utvecklas. 10 Ekonomisk analys , Rapport Landstinget i Östergötland VART ÄR VI PÅ VÄG?

11 LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 98. Strategiska mål är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd. Framgångsfaktorer är utvecklingsområden som landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd beslutat om i sina verksamhetsplaner. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till värderingen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen. BEDÖMNING Strategiska mål Nyckelindikatorer Framgångsfaktorer Resultatmått Tillfredsställande måluppfyllelse Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera VART ÄR VI PÅ VÄG? 11

12 12 MEDBORGARPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 12

13 DEN POLITISKA PLATTFORMEN DEN POLITISKA MANDATFÖRDELNINGEN Efter valet 2010 fördelades landstingsfullmäktiges 101 mandat på följande sätt: Mandatperioden Politisk ledning 50 Övriga partier 51 Moderaterna 25 Socialdemokraterna 35 Vrinnevilistan 8 Miljöpartiet 7 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 5 Folkpartiet 6 Sverigedemokraterna 4 Kristdemokraterna 5 UPPDRAGET HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. KOMMUNALLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. LAGEN OM KOLLEKTIVTRAFIK Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. DEN POLITISKA PLATTFORMEN 13

14 MEDBORGARPERSPEKTIVET 14 MEDBORGARPERSPEKTIVET

15 MEDBORGARPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET - beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Tydliga uppdrag till Östsam Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Effektiva regionala trafiksystem Effektiva innovationsstrukturer Ett hälsofrämjande förhållningssätt Bra och jämlik hälsa Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Nöjda patienter stor delaktighet Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt RESULTAT Mål: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Måluppfyllelse: Tillfredsställande Ansvarig: Landstingsstyrelsen/Trafiknämnden Landstinget har till Regionförbundet Östsam överlämnat ansvaret för den löpande hanteringen av huvuddelen av verksamhetsområdet Regional utveckling. Detta innebär att landstinget har lämnat ett aktivt stöd till arbetet för en långtgående samverkan på regional nivå i Östergötland. Utvecklingen inom verksamhetsområdet visar på positiva resultat och att landstingets uppdrag till Östsam är utfört. Östgötatrafiken har i stort utfört uppdraget enligt landstingets trafikbeställning. Trafiksystemets kostnadseffektivitet har dock minskat under de senaste åren. Det huvudsakliga skälet till detta är ökade investeringskostnader som inte har kunnat täckas av biljettintäkter trots ett ökat resande. I övrigt har landstinget bidragit till den regionala utvecklingen i sin egenskap av aktör i den infrastruktur som skapar en miljö som på olika sätt stimulerar till företagsutveckling och tillväxt. LANDSTINGET HAR EN VIKTIG ROLL I REGIONENS UTVECKLING En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar över tid, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. Landstinget har en viktig roll i detta, i första hand som sjukvårdshuvudman men även genom sitt delansvar i Regionförbundet Östsam och i sitt ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Kontakterna med Regionförbundet Östsam har intensifierats under året inom en rad olika områden rörande regional utveckling. En huvudfråga har handlat om var det regionala utvecklingsansvaret ska finnas. Landstingsfullmäktige beslutade under år 2012 att ansöka hos regeringen om att överta det regionala utvecklingsansvaret för att regionen på så sätt ska få större kraft i olika utvecklingsfrågor. En annan viktig fråga har varit organiseringen av regionala kulturinstitutioner där landstinget beslutat att Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 18) och resultatmått (sid 98.) MEDBORGARPERSPEKTIVET 15

16 uppdra till länets scenkonstinstitutioner att utreda förutsättningarna för en samlad organisation. Landstingets verksamhet är den dominerande regionala utvecklingsmiljön för produkter och tjänster inom hälso- och sjukvården. Utvecklingssamarbete med landstinget har därför stor betydelse för företags och entreprenörers möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster som dels kan bidra till en effektivisering av vården, dels bidra till ökad tillväxt i regionen. Landstinget i Östergötland har som den största regionala aktören därmed också en viktig roll i att bidra till att den regionala innovationsstrategin blir verklighet och har under året tagit flera steg för att öka möjligheterna att arbeta aktivt med innovationsfrågor. FRAMGÅNGSFAKTOR Tydliga uppdrag till Östsam REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM EN REGIONAL UTVECKLINGSMOTOR Regionförbundet Östsam är ett kommunalt samverkansorgan bildat av landstinget och länets kommuner. Landstinget har 18 av 55 röster i regionförbundets fullmäktige. Landstinget har överlämnat ansvaret för frågor som rör regional utveckling till Östsam. Genom samfinansiering och överenskommelser med andra aktörer utvecklas och drivs verksamheter inom fyra områden: Samhällsbyggnad Kompetensförsörjning och företagande Kultur och kreativitet Internationell samverkan Under 2012 har ett reviderat regionalt utvecklingsprogram antagits av regionförbundets fullmäktige - Regionalt utvecklingsprogram>2030 för Östergötland (RUP). Programmet beskriver de politiska utvecklingsambitionerna för Östergötland och formulerar tre mål för regionen. Gemensamt för målen är att de bygger på principerna för hållbar utveckling. Vart och ett av målen utgår från tre olika sorters hållbarhet: ekonomisk, miljömässig och social utveckling. Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Hållbart utnyttjande av naturens resurser Det regionala utvecklingsprogrammet slår fast att arbetet för regionens utveckling ska vara långsiktigt hållbart. Det betyder att utveckling behöver ske såväl inom miljöområdet som inom de sociala och ekonomiska områdena. Programmet kommer efter hand att kompletteras med insatsprogram för olika verksamheter. Insatsprogrammen är preciseringar av vad som ska genomföras under programperioden inom de olika områdena. INFRASTRUKTUR Regionförbundet har under året medverkat i Mälardalsregionens samarbete kring infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor under benämningen En bättre sits. Samarbetet har fokuserat på att påverka regeringens och Trafikverkets arbete med en ny infrastrukturproposition och den kommande revideringen av den nationella planen för transportsystemets infrastruktur. I december ställde sig riksdagen bakom regeringens infrastrukturproposition som bland annat innehöll förslag om att Ostlänken ska byggas. Ostlänken är en ny, cirka 15 mil lång, dubbelspårig järnväg mellan Järna, söder om Södertälje, och Linköping. Ostlänken ska möjliggöra fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg och skapa bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Faktisk byggstart kan bli år 2017 och Ostlänken bedöms vara färdig senast år Kostnaden beräknas till cirka 30 miljarder kronor. Under hösten påbörjades arbetet med att ta fram en ny länstransportplan med deltagande från kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen, Trafikverket och Regionförbundet Östsam. Avsikten är att en remissversion ska utarbetas till sommaren Regionförbundet har under året deltagit i det så kallade TTP-projektet (Tillgänglighet, Tillväxt och Planering). TTP-projektets syfte är att belysa vilka dynamiska ekonomiska effekter som förväntas uppstå om den fysiska tillgängligheten förbättras och om denna potential utnyttjas vid regional och lokal planering. Studien avser stråket Norrköping-Linköping-Jönköping-Borås, med utblick mot Stockholms och Göteborgs influensområden. En godstransportstudie har initierats tillsammans med länen som ingår i Mälardalsrådet. Syftet är att kartlägga volymer, transportrelationer och transportmedel inom Mälardalsområdet. NÄRINGSLIVSUTVECKLING Regionförbundet har fortsatt sin strävan att vara en aktiv ägare till Almi Företagspartner Östergötland AB. Principen att koncentrera offentliga insatser till Almi har fortsatt att gälla genom tillhandahållande av företagsfinansiering och affärsrådgivning. Ett exempel är satsningen Framtidsföretag för medelstora företag med anställda, med djupgående utvecklingsinsatser i samverkan med Linköpings universitet. Särskilda insatser har gjorts under perioden för att nå prioriterade målgrupper. Ett exempel är insatserna för kvinnors innovationer som har lett till att en ökad andel kvinnor fått innovationsrådgivning. Under våren 2012 antogs den regionala innovationsstrategin som tagits fram i samverkan mellan de regionala aktörerna. Under perioden har även arbetet med samordningen rörande regionala näringslivsfrämjande insatser inklusive besöksnäringen under begreppet East Sweden Business Region intensifierats och arbetet går nu in i en implementeringsfas. Arbetet med investeringsfrämjande har under perioden haft tre tydliga inriktningar: turistinvesteringar, professionell hantering av förfrågningar samt en riktad satsning mot Kina. Inom ramen för detta arbete har ett samarbetsavtal med Invest Sweden tecknats, vilket ger utökade möjligheter att arbeta med utländska investeringar i regionen. Under perioden har initiativet om en bilfri cykelväg runt Vättern tagit form och en förstudie upphandlats. Ett omfattande förankringsarbete i kommunerna runt 16 MEDBORGARPERSPEKTIVET

17 Vättern har resulterat i att Regionförbundet tillsammans med Vätternrundan arbetar vidare med projektet som ska leda till affärsutveckling inom besöksnäringen. Arbetet med förändring av inriktningen för regionförbundets satsningar på besöksnäringen fortsätter och samarbetet med Marknadsbolaget East Sweden och andra viktiga aktörer har utvecklats. Utveckling av destinationer och tydliggörande av regionens turistiska marknadsföring under varumärket Visit Östergötland har prioriterats. REGIONAL KULTURSAMVERKAN Från och med år 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Landstinget, som har det formella ansvaret, har överlåtit till Regionförbundet Östsam att hantera kontakterna med staten. Modellen innebär att fördelningen av statliga medel till regional kultur fördelas av regionförbundet. Kopplat till fördelningen av medel finns ansvaret att ta fram en kulturplan, följa upp och återrapportera. Den innebär också att regionen har ett tydligare ansvar för de nationella kulturpolitiska målen, vilka bland annat handlar om att alla ska ha tillgång till kvalitetskultur oavsett var man bor och vilka andra villkor man lever under. Dialogen mellan regionförbundet och landstinget pågår fortlöpande om hur de regionala kultursatsningarna kan ge kulturen bäst stöd att utvecklas. En viktig del av arbetet med samverkansmodellen är att identifiera behov av utvecklingsinsatser, vilket har gjorts genom dialoger med kommunerna, kulturlivet och det civila samhället. Inom samverkansmodellen samfinansierar Östsam/ landstinget, staten samt Norrköpings och Linköpings kommun regionalt kulturstöd på cirka 200 miljoner kronor, varav cirka 65 miljoner kronor utgörs av de statliga medlen. Regionförbundet Östsam finansierar med landstingsmedel verksamhet vid ett antal kulturinstitutioner med regionala uppdrag. Största delen av kulturanslagen går till scenkonstområdet. Andra anslag finansierar länsmuseiuppdrag, regional biblioteksverksamhet, resurscentrat för filmfrågor, hemslöjdsverksamhet, regional idrottsverksamhet, folkbildningens organisationer, naturoch friluftsfrämjande verksamhet med mera. Medel har också avsatts till kulturarrangemang och utvecklingsverksamhet. Till stor del har sådana medel styrts mot yngre målgrupper. För att skapa långsiktig hållbar grund för de regionala kultursatsningarna har flera fördjupade analyser gjorts eller påbörjats, bland annat om folkbildningen, hemslöjden, Kinda kanal och scenkonstens institutioner. En fortsatt satsning görs på natur- och friluftsområdet, inriktat på att underlätta för folk att komma ut i naturen. Framför allt görs konkreta satsningar på Östgötaleden och på naturturism. Inom biblioteksområdet har det drivits flera utvecklingsprojekt med Länsbibliotek Östergötland som motor. Ett gemensamt biblioteksdatasystem för alla kommunala folkbibliotek har sjösatts, vilket innebär att man nu har en samlad tillgång till hela utbudet av biblioteksservice i hela Östergötland. Satsningar har också gjorts på att hjälpa människor som inte har tillgång till digitala media att få det. Förberedelser har också gjorts för nästa stora satsning, som kommer att handla om läsfrämjande. LANDSBYGDSUTVECKLING Ett viktigt instrument för utveckling av landsbygden är det, delvis EU-finansierade, Landsbygdsprogrammet ur vilket ekonomiskt stöd kan hämtas för olika utvecklingsinsatser. Det är en uttalad målsättning att åtgärder inom området landsbygds- och skärgårdsutveckling ska bedrivas som delvis EU-finansierade projekt, vilket innebär att resursinsatsen kan växlas upp mot olika, helt eller delvis, EU-finansierade program. Under perioden har det så kallade BACES-projektet (Baltic Archipelago and Islands Centres) fortsatt. Regionförbundet Östsam leder arbetet och arbetar tillsammans med partners från Sverige, Finland och Estland. Deltagare i projektet från Östergötland, utöver Regionförbundet, är Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Huvudsyftet med projektet är att utveckla knutpunkter för kommunikationer, service och information om skärgården. För Östergötlands del handlar projektet om att stärka Arkösund, Tyrislöt och Fyrudden som viktiga knutpunkter i skärgården. Regionförbundet har medverkat i framtagande av en nationell strategi för vattenbruk och initierat ett arbete för etablering av ett Vattenbrukscentrum Ost. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva regionala trafiksystem LANDSTINGET HAR ÖVERTAGIT ANSVARET FÖR ALL KOLLEKTIVTRAFIK Landstingets ansvarar som regional kollektivtrafikmyndighet för all kollektivtrafik i länet från och med år För att utföra trafikuppdraget har landstinget. inrättat en särskild trafiknämnd och övertagit hela ägandet av AB Östgötatrafiken. Under året har den nybildade trafiknämndens arbetsformer och samverkansformer med länets kommuner och andra intressenter etablerats och utvecklats. Trafiknämnden antog hösten 2012 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland (RTP). Länets kommuner och ett stort antal andra intressenter har varit delaktiga i arbetet med att utarbeta programmet. RTP utgör grunden för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen och utgår från resenärens perspektiv. I programmet beskrivs kollektivtrafikens roll i regionen liksom övergripande mål och hur de medel som finns för kollektivtrafik ska prioriteras så att kollektivtrafiken kan bli det naturliga förstahandsvalet för resor i regionen. Resandet i kollektivtrafiken omfattade 26,6 miljoner påstigande år 2012 vilket innebär ett oförändrat resande totalt sett. Östgötapendeln har återtagit resanden efter de tidigare årens vintrar med stora störningar. Skolresandet fortsätter att minska, beroende på mindre årskullar. Kundnöjdheten har ökat 11 och detta bedöms främst bero på den återtagna stabiliteten och en ökad punktlighet hos Östgötapendeln. 11 Årlig mätning. Nöjd kund index ökade från 59 till 63 mellan åren (100 gradig skala). MEDBORGARPERSPEKTIVET 17

18 Antalet registrerade kunder var vid årsskiftet , en ökning med sedan årsskiftet Under en månad finns cirka aktiva resekort. Försäljningen via webben ökar stadigt och kraftigt. Förutom på hemsida och mobilsida ökar också aktiviteten på Facebook och Twitter. Under 2012 avvecklades de tryckta tidtabellerna, detta med hänsyn till de frekventa tidtabellsskiftena, miljö och ekonomi. För kunder där digital kommunikation inte fungerar finns service via telefon. Det ökande resandet i regional trafik i kombination med prisjusteringen 1 september 2012 har gett god effekt på intäkterna som ökat till 379 miljoner kronor (354 miljoner kronor år 2011). Nya avtal för trafikentreprenörerna gällande tätortstrafiken i Norrköping och Linköping har trätt i kraft från och med juni I Linköping har en avtalsmodell införts som innebär en delning av risker och möjligheter till ökade intäkter mellan beställaren och trafikentreprenören. I Norrköping har kommunen övertagit ansvaret för spårvagnsunderhållet och den särskilda trafikledningen. Kvaliteten i Östgötapendeln har stärkts med en punktlighet (inom 3 minuter) på 93,5 procent att jämföra med 89,4 procent under Oroande är att Trafikverkets infrastruktur nu står för 80 procent av förseningsorsakerna. Fortfarande underhålls tågen genom tillfälliga lösningar. Byggnationen av ny depå i Boxholm har inletts och färdigställs till oktober Tilldelningen av tåglägen inför år 2013 framkallar stor oro eftersom ryckigheten i tidtabellen påverkar både kunder och ekonomi negativt. Stabilare och mera långsiktiga villkor måste skapas för den regionala kollektivtrafiken på järnväg. Fler och fler kommuner överlämnar ansvaret för upphandling och drift av den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst, skolresor med mera). Ett intensivt arbete med upphandlingar och driftstarter har skett under perioden En regional beställningscentral för färdtjänst, sjukresor och allmän anropstyrd trafik upphandlas med en kapacitet på över 1 miljon beställningar per år. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva innovationsstrukturer AKTIV SAMVERKAN I INNOVATIONSARBETET Sedan år 2012 finns en regional innovationsstrategi för Östergötland. Den utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för innovationsarbetet i regionen för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att ta tillvara potentialen i nya innovationer; 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. Landstinget arbetar sedan flera år aktivt med att stärka innovationskulturen i den egna organisationen. Under 2012 beslutades att Innovationsslussen ska vara en del av landstingets ordinarie organisation och vara den centrala verksamhet inom landstinget som ansvarar för att informera och inspirera medarbetarna att ta tillvara och utveckla idéer till nya produkter och tjänster som kan komma patienter och verksamhet till godo. Inom ramen för Innovationsslussen erbjuds också medarbetare rådgivning och viss finansiering genom övriga offentliga aktörer inom området, primärt ALMI Företagspartner. En stor utmaning är att få verksamheterna att börja använda nya lösningar och anpassa arbetssätten för att skapa nytta för patienterna. Ett angeläget område är bland annat att sprida de goda exempel där innovationer möjliggjort nya arbetssätt. Sammantaget kan konstateras att många positiva aktiviteter gjorts under året vilket också resulterat i 52 inkomna idéer till innovationsslussen. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entreprenörer, företag och intresserade kunder kan mötas och diskutera behov och lösningar. Under året har fortsatt mycket arbete lagts på att förtydliga landstingets roll i relation till företag. Detta har resulterat i ett antal konkreta erbjudanden som företag kan ta del av när det gäller utvecklingsarbete. Landstinget har också beslutat att inrätta en testmiljö för att kunna stötta företag och verksamheter i utveckling och utvärdering av nya lösningar. 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Landstinget stöttar genom ett engagemang inom Hälsans Nya Verktyg, entreprenörer och företag som vill utveckla nya lösningar för framtidens vård och omsorg. Detta tillsammans med bland andra Linköpings universitet, Linköpings och Norrköpings kommun. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Uppdraget ska ha utförts i förhållande till trafikbeställning till ÖTRAF Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Resultat 2012 Utfört Utfört Utfört Utfört Utfört Utfört Innovationsslussen ska registrera minst 50 ärenden per år REFLEKTION En nyckelfråga för länets framtid är hur väl regionens olika delar kan integreras - hur samarbeten och utbyten inom regionen kan växa så att länet inom viktiga områden kan fungera som en funktionell enhet. Större delen av Östergötland kan fungera som en gemensam arbets-, studieoch bostadsmarknad och många offentliga verksamheter kan organiseras rationellt utifrån regionens samlade befolkningsunderlag. Det finns ett tydligt statistiskt samband mellan ett arbets- 18 MEDBORGARPERSPEKTIVET

19 marknadsområdes storlek och dess förmåga att generera arbetstillfällen. Den grundläggande förklaringen till det starka sambandet är mångfald. Med mångfald menas förekomsten av olika sorters ekonomiska verksamheter varor, tjänster och kompetenser. En större närmarknad ger utrymme för flera olika sorters ekonomisk verksamhet att täcka sina kostnader. I en större ort byggs därmed en robustare ekonomi genom mångfalden och alternativa användningar för investeringar, samt allmänt mer begränsade affärsrisker. I detta sammanhang blir frågan om utformningen av en framtida regionbildning avgörande för Östergötlands utvecklingsmöjligheter. Fortsatt nära samarbete med kringliggande landsting när det gäller till exempel sjukvård har, liksom möjligheterna för kollektivtrafik, identifierats som kritiska frågor. Strategiskt viktigt är också Riksdagens beslut om att bygga Ostlänken vilket avsevärt kommer att förbättra kommunikationerna norrut mot Stockholm. Ett utvecklat samarbete har påbörjats både med våra grannar i norr via gemensamma frågor kring kollektivtrafik, men även söder ut, när det gäller andra utvecklingsfrågor utöver regionsjukvården. Landstinget i Östergötland har ansökt om att i nuläget få överta de regionala utvecklingsfrågorna från Regionförbundet Östsam. Frågan bereds av regeringen och berört departement. Parallellt med detta pågår även en dialog med länets kommuner och Regionförbundet Östsam om de regionala utvecklingsfrågorna och hur dessa ska organiseras. En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig förutsättning för att knyta ihop regionen och skapa möjlighet för människor att studera och arbeta där de vill utan att vara beroende av bil. För att detta ska bli verklighet måste kollektivtrafiken utformas utifrån ett helhetsperspektiv så att det blir möjligt att resa snabbt och enkelt. Organiseringen av kollektivtrafikfrågorna inom landstinget ger möjlighet till ett sådant helhetstänk med möjlighet att göra kopplingar till andra utvecklingsområden. Samtidigt måste kollektivtrafiken vara lätt tillgänglig för resenärerna och snabbt kunna komma fram i städerna för att kunna vara ett verkligt alternativ till bilen. En tät, förtroendefull och konstruktiv dialog mellan landstinget och länets kommuner är därför avgörande för att kunna fortsätta utveckla kollektivtrafiken. Den ekonomiska utvecklingen inger dock oro för den regionala kollektivtrafiken. Beslutade satsningar måste skapa samhällsnytta men också bidra till utvecklingen av ett mera kostnadseffektivt trafiksystem i Östergötland. De senaste tio åren har samhällsfinansieringen ökat från 50 till över 60 procent. Detta som en följd av att antalet resande och därmed intäkterna har ökat men inte i lika stor utsträckning som kostnaderna ökat under samma period. Utvecklingen i form av en minskad kostnadstäckning måste brytas och genom effektiviseringar och därmed bättre användande av skattemedlen, kan trenden brytas och vändas för att på sikt åter nå en samhällsfinansieringsgrad på 50 procent. Konkret innebär det att resurser behöver kraftsamlas där det finns stora resandeunderlag för att utveckla länet till en flerkärnig stadsregion genom att knyta ihop regionens orter. RESULTAT Strategiskt mål: Bra och jämlik hälsa Måluppfyllelse: Inte helt tillfredsställande Ansvar: Hälso- och sjukvårdsnämnden I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i Östergötland förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen. Sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Drygt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Det går att skönja en upplevd hälsoförbättring i Östergötland mellan år Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna är betydande såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som finns men måste förhålla sig till hur dessa skillnader får konsekvenser för folkhälsan och anpassa insatserna till detta. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom sjukvården utvecklas successivt men det finns fortfarande en betydande förbättringspotential. Landstinget är en aktiv kraft i den folkhälsopolitiska process som pågår tillsammans med kommunerna och som skapat förväntningar på ett samlat och integrerat folkhälsoarbete i länet. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 23) och resultatmått (sid 98). ÖSTERGÖTLAND - EN HÄLSOREGION 2020 En befolkning med god hälsa skapar förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg. Analyser visar att kommuner med god folkhälsa också är ekonomiskt starka. Folkhälsan i Sverige är bland den bästa i världen men omfattande nationella utvärderingar 12 och analyser visar på relativt stora geografiska och sociala skillnader i Sverige vad gäller både hälsa och vård. De utvärderingar som gjorts inom Östergötland 13 ger samma bild. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör bland andra som kan bidra till minskade sociala skillnader i hälsa. Det handlar om ett hälsofrämjande förhållningssätt och om att förebygga sjukdom, 12 Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012 (Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut) 13 Mitt i livet i Östergötland år, Folhälsocentrum, Landstinget i Östergörland 2010 MEDBORGARPERSPEKTIVET 19

20 ohälsa och skador. Hälsofrämjande insatser, för att stödja patientens tilltro till sin egen förmåga, samt sjukdomsförebyggande in satser, i form av stöd för att ändra ogynnsamma levnadsvanor, är särskilt viktiga för individer med utsatt socioekonomisk situation. Detsamma gäller hälso- och sjukvårdens befolkningsansvar, att bidra med kunskap om sjukdomsorsaker och aktivt delta i multiprofessionella insatser. Mot bakgrund av detta har hälso- och sjukvården, utifrån sina kunskaper och kompetenser: Ansvar för folkhälsoövervakningen. En viktig roll som samhällsaktör och samarbetspartner. En unik roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både på befolknings-, grupp- och individnivå. Landstinget i Östergötland har i sina målsättningar tydligt markerat behovet av en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Under år 2011 antogs en regiongemensam Folkhälsopolitisk policy för Östergötland med visionen, Östergötland - en hälsoregion Målet är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa. Det handlar om att utveckla en hållbar struktur för regional samordning och samverkan som stöder folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet i regionen. En samordningsfunktion för folkhälsa inrättades därför i början på 2012 vid Regionförbundet Östsam. Med utgångspunkt i den folkhälsopolitiska policyn etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen ska under åren analysera hälsoläget utifrån bland annat socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfalds- och livscykelperspektiv och utifrån dessa resultat föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor. Kommissionen ska presentera sina resultat i årliga delrapporter samt en slutrapport sista kvartalet FRAMGÅNGSFAKTOR Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade: Individinriktade hälsofrämjande åtgärder kan innebära att bidra till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara föräldrastöd på barnavårdscentralen, samtalsgrupper för anhöriga till äldre eller personer med funktionsnedsättning och samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara att skapa trygga promenadstråk och parker med grönområden för möjligheter till vila och rekreation. Landstinget arbetar i allmänhet med individ- eller gruppinriktade insatser. UTVECKLING AV ETT HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka patienters förmåga att ta kontroll över sin hälsa och uppleva delaktighet i vård och behandling. Detta är ett angeläget utvecklingsområde som krävt och fortsatt kräver kompetensutveckling för medarbetarna. Ett webbaserat läromaterial om Hälsofrämjande förhållningssätt i vården har utvecklats av Landstinget i Östergötland. Nu pågår ett breddinförande av läromaterialet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egna upplevelser. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Uppföljning 14 visar på att 50 procent av berörda medarbetare i verksamhetens har utbildats i ett hälsofrämjande förhållningssätt. HÄLSOLYFTET Hälsolyftet startade inom primärvården under år 2012 och innebär att hälsoundersökning/hälsosamtal erbjuds ett urval i befolkningen mellan år. Vid en hälsoundersökning kan hälso- och sjukvården fånga individens risk- och friskfaktorer i ett tidigt skede. I ett hälsosamtal får man professionellt stöd att, utifrån sina egna val, förutsättningar och möjligheter, påverka sin hälsa. Under år 2012 har 955 medborgare tagit del av erbjudandet och hälften har valt att delta. Deltagarna är mycket nöjda och majoriteten skulle tacka ja om de blev erbjudna att delta igen om fem eller tio år. Ett ytterligare mål för Hälsolyftet är att få en bättre och mer komplett bild av hälsan i befolkningen i Östergötland för att kunna följa och påverka hälsoutvecklingen. FÖRÄLDRAUTBILDNING INOM MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Majoriteten av dem som deltar i föräldrastödet är förstföderskor. De förstföderskor som är invandrade till Sverige alternativt födda utom Norden deltar i lägre utsträckning i föräldrastödet jämfört med kvinnor födda i Sverige/Norden. De förstföderskor som uppvisar psykisk ohälsa eller har ett riskbruk avseende alkohol eller är arbetssökande deltar i mindre omfattning i föräldrastödet. En helt ny modell för föräldrastödet har startat upp under år 2012 för att individualisera behovet av stöd. Detta för att skapa gemensamma plattformar för unga föräldrar. STORT INTRESSE FÖR HÄLSOPOTTEN Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade våren 2012 att skapa Hälsopotten för befolkningsinriktat arbete där landstingsfinansierade verksamheter, till exempel vårdcentraler, närsjukvård och tandvård, tillsammans med andra samhällsaktörer, kan söka pengar för att möjliggöra konkreta befolkningsinriktade hälsoinsatser för utsatta grupper. Totalt inkom 82 ansökningar. De inkomna ansökningarna avsåg många befolkningsgrupper i samhället, bland annat arbetslösa, invandrargrupper samt barn. Under år 2012 delades 6 miljoner kronor ut till 18 olika utvecklingsprojekt. 14 HF-enkäten - enkät till den landstingsfinansierade verksamheten 2012 rörande det hälsofrämjande arbetet (127 svar, 66% svarsfrekvens) 20 MEDBORGARPERSPEKTIVET

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn 2012-03-20 LiÖ 2012-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning

Läs mer

www.lio.se Årsredovisning 2011

www.lio.se Årsredovisning 2011 www.lio.se Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2013 2015 Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG. Christina Blomqvist 2014-04-08

PROTOKOLLSUTDRAG. Christina Blomqvist 2014-04-08 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist 2014-04-08 Årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland LiÖ 2014-18 32 Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning

Läs mer

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland - större kraft att växa tillsammans större kraft att växa tillsammans Vad innebär det att bilda region? Landstinget tar över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Landstinget i Östergötland bytte

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2014-2016 Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen

Läs mer

www.lio.se Årsredovisning 2011

www.lio.se Årsredovisning 2011 www.lio.se Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Årsredovisning 2014. Landstinget i Östergötland. www.regionostergotland.se MEDBORGARPERSPEKTIVET 2

Årsredovisning 2014. Landstinget i Östergötland. www.regionostergotland.se MEDBORGARPERSPEKTIVET 2 Årsredovisning 2014 Landstinget i Östergötland www.regionostergotland.se MEDBORGARPERSPEKTIVET 2 Region Östergötland, 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 e-post: region@regionostergotland.se www.regionostergotland.se

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Östgötaresan Moderaternas politikutveckling med rötterna i den östgötska myllan. En förnyad syn på regionfrågan

Östgötaresan Moderaternas politikutveckling med rötterna i den östgötska myllan. En förnyad syn på regionfrågan En förnyad syn på regionfrågan Nuläge och bakgrund Östergötland är ett flerkärnigt tillväxtområde med ett unikt läge mellan de tre större tillväxtregionerna. Vi ser att våra grannar kan tillföra Östergötland

Läs mer

Februari 2015 NYHETSBLAD REGION ÖSTERGÖTLAND. Flera frågor för dig att påverka

Februari 2015 NYHETSBLAD REGION ÖSTERGÖTLAND. Flera frågor för dig att påverka Februari 2015 NYHETSBLAD REGION ÖSTERGÖTLAND Flera frågor för dig att påverka Ny kraft med region Den 1 januari såg Region Östergötland äntligen dagens ljus! Hälso- och sjukvården kommer fortfarande att

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Anders Lennartsson 2016-09-15 TSN 2016-145 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom

Läs mer

Förslag till trafiknämnden 2014-04-02. Årsredovisning 2013

Förslag till trafiknämnden 2014-04-02. Årsredovisning 2013 Förslag till trafiknämnden 2014-04-02 Årsredovisning 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 års utveckling inom Landstinget i Östergötland... 2 Den politiska plattformen... 3 Landstinget i

Läs mer

SL:s strategiska karta

SL:s strategiska karta 1 (8) Datum 2011-05-04 Identitet TN 1105-132 SL 2011-04030 Trafiknämnden SL:s strategiska karta Bakgrund SL:s ansvar för kollektivtrafiken omfattar allt fler resenärer och kraven på fungerande och miljöanpassad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel Rapport oktober 2016: Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod Exempel Invånarna i Kalmar län har högst förtroende för sjukvården i landet! (Vårdbarometern, mars -16) Oskarshamns

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

September 2014 NYHETSBLAD LANDSTINGSVALET 2014. Gör din röst hörd

September 2014 NYHETSBLAD LANDSTINGSVALET 2014. Gör din röst hörd September 2014 NYHETSBLAD LANDSTINGSVALET 2014 Gör din röst hörd Gör din röst hörd i valet till nya Region Östergötland! Söndagen den 14 september är det åter igen dags att bege sig till valurnorna (om

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen Norrbotten Politisk

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Delårsbokslut per den 31 augusti 2006 och prognos för Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Delårsbokslut per den 31 augusti 2006 och prognos för Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz SKRIVELSE 1 (5) 2006-10-11 LS 0605-1066 Landstingsstyrelsen Delårsbokslut per den 31 augusti 2006 och prognos för 2006. Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz ÄRENDET Landstingsdirektören har överlämnat

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Bild. Liv, hälsa och hållbar utveckling.

Bild. Liv, hälsa och hållbar utveckling. Bild Liv, hälsa och hållbar utveckling Historisk återblick 1863 Sveriges landsting bildades och det fanns 107 000 invånare i Västernorrlands län Sollefteå lasarett, byggår 1874 Landstingets uppdrag innehöll

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer