Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning till landstingstyrelsen vilken omfattar nämndens ekonomiska bokslut samt en beskrivning av nämndens interna aktiviteter. Därutöver lämnar nämnden och landstingsstyrelsen gemensamt en årsredovisning till landstingsfullmäktige vilken omfattar en redovisning av landstingets samlade ekonomiska bokslut, insatser och uppnådda verksamhetsresultat. I det bifogade förslaget till gemensam årsredovisning behandlas hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde i första hand i förvaltningsberättelsens Medborgarperspektiv men även Processperspektivet innehåller inslag som nämnden har varit delaktig i under år Ekonomiperspektivet behandlar i huvudsak landstingets samlade ekonomi där nämndens ekonomiska resultat ingår som en del. Medarbetarperspektivet ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till de delar av förvaltningsberättelsen i landstingets årsredovisning som omfattar nämndens ansvarsområde. Årsredovisningen kommer med beaktande av nämndens ställningstagande att behandlas i landstingsstyrelsen i april. Inför behandlingen i styrelse och fullmäktige kommer årsredovisningens grafiska utformning att förbättras. Den kan också bli föremål för smärre, ej i sak påverkande, justeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA att godkänna landstingets årsredovisning för år Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2011

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De senaste 5 årens utveckling inom Landstinget i Östergötland...3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet...4 Landstingsdirektören har ordet års resultat en sammanfattning...8 Vart är vi på väg?...10 Den politiska mandatfördelningen...14 Uppdraget...14 Visionen...14 Medborgarperspektivet...15 Processperspektivet...49 Medarbetarperspektivet...78 Ekonomiperspektivet...78 Landstingets samlade verksamhet Regionsjukvårdsnämnden Patientnämnden Redovisning av resultatmått EKONOMISK REDOVISNING (Ej i denna version) Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Redovisningsprinciper LANDSTINGETS ORGANISATION OCH STYRNING

4 De senaste 5 årens utveckling inom Landstinget i Östergötland Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0-17 år (%) 20,9 20,7 20,4 20,2 19,9 - Andel år (%) 61,1 61,1 61,1 60,9 60,7 - Andel 65 år- (%) 18,0 18,3 18,5 18,9 19,4 - Andel 80 år- (%) 5,6 5,6 5,5 5,5 5,5 Östgötar som upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 38,1 35,2 32,6 29,6 27,9 Processperspektivet 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen - slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade Medarbetarperspektivet Anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 5,8 5,4 4,9 4,4 4,2 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 7,4 + 5,2 + 4,3 + 2,9 +4,1 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 1 Uppgifterna avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter 2 Fr o m 1 oktober 2009 övergick 163 medarbetare till privata Proxima som då tog över verksamhet inom Lasarettet i Motala. Dessa medarbetare ingår därmed inte i statistiken för Tidigare år är inte justerade. 3

5 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Ett centralt mål för Landstinget i Östergötland är en bra tillgänglighet till vård. Under 2011 har jag kunnat se en mycket stor förbättring av tillgängligheten till både primärvård och slutenvård. Under året har vi sakta men säkert klättrat på topplistan över landstingen i landet och nådde i december pallplats när det gäller hur många som fått komma till ett första besök inom specialistvården. Det innebär att Landstinget i Östergötland i dag kan erbjuda den bästa tillgängligheten på många år. Detta är resultatet av ett gediget och systematiskt arbete hos alla våra medarbetare. Våra privata vårdgivares insatser har också varit ett viktigt bidrag till den förbättrade situationen. En av de viktigaste förutsättningarna för en god tillgänglighet, men även för goda resultat i övrigt, är en väl fungerande ledning och styrning med tydliga uppdrag i alla led. Det förbättrade arbetet med produktionsplanering, kapacitetsanalyser och det gedigna arbetet med verksamhetsplanerna är viktiga framgångsfaktorer för en bra vårdverksamhet. Primärvården är viktig för att få en tillgänglig vård med hög kvalitet och stor delaktighet. I Norrköping har landstingets vårdcentraler genomgått en förnyelse för att bättre kunna möta patienternas behov. Det är en förändring för framtiden som kommer att kunna stärka möjligheterna till att erbjuda alla patienter en bra och nära vård. Primärvårdens ökade fokus på hälsa är mycket viktig. Hälsorum och hälsospår är nya inslag vid vårdcentralerna som gör att patienterna på ett enklare sätt kan bli delaktiga i att förbättra sin hälsa. Här finns mer att göra, men vi är på god väg. För att förbättra tillgängligheten i akutvården har extra satsningar gjorts, bland annat med hjälp av vårdcoacher som nu prövas inom ramen för det som kallas för Aktiv hälsostyrning. Vården av bröst- och ändtarmscancer är andra områden där insatser görs för att förbättra tillgänglighet och vårdkvalitet. En röd tråd vid utvecklingen av dessa vårdprocesser är att sätta patientens behov i centrum. Cancervården har allmänt sett stärkts genom att Regionalt Cancercentrum nu finns på plats och kan arbeta med att förbättra cancervården för hela sydöstra sjukvårdsregionen. År 2011 har även präglats av förhandlingar mellan landstinget och kommunerna om stora förändringar i ansvarsfördelningen och därav följande behov av skatteväxlingar. Det har handlat om kollektivtrafiken för vilken landstinget har hela ansvaret från och med Det har även handlat om hemsjukvården som fortfarande är under diskussion och där förändring av ansvar och en skatteväxling är att vänta från och med Annars lär nog 2011 gå till historien som fastighetsinvesteringarnas år, något som visar att Landstinget i Östergötland satsar för framtiden: Under våren invigdes det nya Vretagymnasiet som är ett av de modernaste naturbruksgymnasierna i hela landet. Under hösten gjordes den första sprängningen för Framtidens Universitetssjukhus, som är en stor satsning för att möta framtidens vård vid vårt Universitetssjukhus i Linköping. En ombyggnation som kommer att pågå under flera år och som har en budget på nästan fyra miljarder. Ett stort arbete har gjorts med att ta fram en plan, kallad VisIoN 2020, för hur vi ska utveckla Vrinnevisjukhuset för att möta framtidens behov. I Finspång planeras en ny sjukvårdsbyggnad för att ersätta den nuvarande som är uttjänt. I Vadstena planeras det för en nybyggnation av en Rättspsykiatrisk verksamhet. 4

6 Lasarettet i Motala har under de senaste åren genomgått ett antal ombyggnationer och sist ut under 2011 var en sammanhållen barn- och ungdomsverksamhet. Självklart finns det utmaningar kvar för framtiden. Frågan om hur framtidens regioner ska se ut och vem som ska ha ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna har dominerat När vi summerar året kan vi konstatera att det inte finns några förutsättningar för att skapa regioner i en större geografi från och med Nu blir det upp till de politiska partierna i länet och de samlade fullmäktigeförsamlingarna att lösa frågorna om vad man gör för att skapa utvecklingskraft för Östergötland. En ytterligare utmaning är självklart ekonomin för landstinget under de kommande åren. Under 2011 har en ekonomisk analys för de kommande åren presenterats som visar på stora kostnadsökningar. Det viktigaste för den politiska ledningen är att ta ett ekonomiskt ansvar för den utvecklingen. Det kommer både att kräva nya resurser i form av en förändrad skattenivå, men också fortsatt fokus på att förbättra vårdprocesser och ett systematiskt arbete med effektiviseringar i vårdens alla delar. Det är så vi skapar en bra vård och en bättre hälsa för alla, där tillgänglighet, kvalitet och delaktighet står i fokus. Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 5

7 Landstingsdirektören har ordet När jag summerar året som gått ser jag att vi åstadkommit mycket som vi ska vara stolta över samtidigt som jag konstaterar att det också finns utmaningar som följer med oss in i År 2011 blev det år då Landstinget i Östergötland påbörjade satsningen på förbättring och utveckling utifrån den så kallade leanfilosofin. Det är glädjande att så många verksamheter redan har anammat detta. Vår organisation har en lång erfarenhet av förbättringsarbete. Det som lean tillför är ett samlat koncept med strategier och värderingar som fokuserar på det som är värdeskapande för våra patienter. De resultat som ska uppnås beskrivs i Målbild 2015 där jag som landstingsdirektör översätter de politiska intentionerna i konkreta målsättningar på kort och lång sikt. Det ligger en stor utmaning i att nå dessa mål men samtidigt vet vi av erfarenhet att systematiskt förbättringsarbete ger resultat. Till de stora utmaningarna hör vår förmåga att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Här finns långsiktigt en betydande potential som det med uthållighet gäller att ta tillvara för att positivt påverka befolkningens hälsa och parera ett ökande resursbehov. Patienterna har gett oss höga betyg vad gäller upplevt bemötande och skapat förtroende i samband med vårdkontakten. Däremot upplevs inte delaktigheten som lika positiv. Detta ska vi ta till oss eftersom patientens delaktighet och engagemang i sin egen vård kan vara avgörande för behandlingsresultatet. En bra tillgänglighet till kontakt, besök och behandling värdesätts högt av vår befolkning och bidrar också starkt till att skapa förtroende för hälso- och sjukvården. En bra tillgänglighet är också något av en garant för att våra egna arbetsprocesser är vältrimmade. Detta är ett område som kräver ständig uppmärksamhet. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi uppnått en robust tillgänglighetssituation med små variationer inom länet. Ett angeläget förbättringsområde är det akuta omhändertagandet där det finns problem med alltför långa väntetider. Resurser har under året satsats på kompetenshöjning och på projekt med olika upplägg. Vårdplatssituationen på våra sjukhus följs regelbundet och vi vet därför att beläggningen varierar en hel del. Under hösten har beläggningen ökat och vi måste ta ställning till hur vi nu ska agera för att möta detta. De projekt som har startats (Aktiv hälsostyrning, ALMA med flera) kommer samtidigt att drivas vidare för att öka vårdkvaliteten men också för att eventuellt kunna minska behovet av slutenvård. De Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens resultat som genomförs nationellt sedan några år tillbaka, gör det möjligt att värdera de egna resultaten i förhållande till övriga landet. Hälso- och sjukvården i Östergötland har bland de bästa medicinska resultaten i landet och det kommer våra patienter tillgodo på olika sätt. När vi samtidigt noterar att vi har bland de lägsta kostnaderna i landet så verkar länets invånare få mycket valuta för skattepengarna. Den årliga medarbetaruppföljningen ger en uppfattning om hur vi trivs och upplever vår arbetsplats. Det är en viktig information för att utveckla verksamheten och jag tror att alla har områden som man behöver förbättra. De flesta är stolta över sin egen arbetsplats och sin egen insats men inställningen till landstingskoncernen ser jag att vi gemensamt kan förbättra. Hur blir vi en mer attraktiv arbetsgivare? - Det handlar faktiskt om att förbättra arbetsmiljön på alla nivåer, i alla verksamheter och då behöver alla vara delaktiga! Inte minst är detta viktigt för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt. En summering av året går inte att göra utan att komma in på de ekonomiska förutsättningarna som har en förmåga att överraska på olika sätt. Den optimism som fanns 6

8 inför år 2011, att det ekonomiska läget skulle förbättras, grusades tidigt under året. Vi kan nu konstatera att vi, trots aviserad skattehöjning, har att hantera en ekonomiskt ansträngd situation under de närmaste åren. Samtidigt är det en fara att fokusera för mycket på de pengar vi inte har när lösningen på den ekonomiska problematiken i viss utsträckning ligger i hur vi nyttjar de pengar vi har. Den öppna process som vi har utvecklat för resursfördelning, där företrädare från såväl verksamhet som politik medverkar, är viktig för att komma fram till hur resurserna ska användas på bästa sätt. Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare. Genom ert engagerade och professionella arbete bidrar ni till ett välskött Landstinget i Östergötland med gott renommé i omvärlden inom många områden! Barbro Naroskyin Landstingsdirektör 7

9 2011 års resultat en sammanfattning Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 3 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier baserat på bedömningar som mer detaljerat återfinns senare i årsredovisningen: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Den medicinska kvalitén är överlag god, även i ett nationellt perspektiv. Flertalet resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig roll i detta. Säker Säkerhetsarbetet är ambitiöst och det bedrivs proaktivt och systematiskt. Det är även nationellt uppmärksammat. De vårdrelaterade infektionerna har emellertid ökat vid den senaste observationen vilket signalerar hur komplext detta problemområde är. Det är angeläget att fortsatt utveckla metoder för återkoppling och lärande för att kunna agera förebyggande i högre utsträckning än idag. Patientfokuserad Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Patienterna upplever ett gott bemötande men inte delaktighet i samma omfattning. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns fortfarande åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade leanfilosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Utveckling pågår med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. Effektiv Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns många ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en effektiv styrning/ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade leanfilosofin för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt. Jämlik Hälsan är ojämnt fördelad och ojämlikhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med brukardialoger bedöms bidra till att medvetna satsningar utvecklar en mer likvärdig och jämlik hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. Denna process utgår från behovsanalyser och brukardialoger som sedan får genomslag i överenskommelser och resursfördelning. En ny folkhälsopolicy har förbättrat förutsättningarna att, tillsammans med andra samhällsaktörer, förtydliga ansvar och mer strategiskt påverka ojämlika förhållanden i länet. Tillgänglighet i rimlig tid Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är generellt god med vissa undantag. Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är mycket god i en nationell jämförelse. 3 Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009) 8

10 Tillgängligheten till specialiserad vård har förbättrats mot slutet av 2011 och vid årsskiftet kunde Östergötland räknas till de allra bästa landstingen i landet. *** Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Östergötland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Om det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets resultat uppgå till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat 2011 och når detta mål. Verksamhetens ekonomiska resultat visar samtidigt i grunden en obalans mellan landstingets kostnader och intäkter. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att det enbart är Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne som tillämpar en rättvisande redovisning 4 av pensionsskulden i sin redovisning. 4 Med rättvisande redovisning av pensionsskulden avses att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. 9

11 Vart är vi på väg? Hälsoutvecklingen Den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under överskådlig tid (Se Figur 1). Medellivslängden ökar och av de flickor som föds idag förväntas hälften överleva sin 90- årsdag och av pojkarna som föds kommer hälften att uppleva sin 88-årsdag. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med exempelvis låg inkomst eller kort utbildning Prognos Kvinnor Män Figur 1: Medellivslängd i Sverige och prognos för år (Källa: Statistiska centralbyrån) Den medicinska utvecklingen innebär för patienten säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Cancerdödligheten har också visat en positiv utveckling om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Färre personer röker, men i övrigt tycks inte de ohälsosamma levnadsvanorna minska i omfattning. Många personer uppger dock att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor och de flesta tycker att det är positivt att dessa diskuteras i samband med vårdbesök 5. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det sjukdomsförebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Befolkningsutvecklingen och försörjningskvoten Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler. Idag har vi en försörjningskvot 6 på 72 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 88 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer behöver försörja 88 unga och gamla. (Se Figur 2) 5 Lägesrapport 2011,(Socialstyrelsen 2012) 6 Den totala försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år + antal personer 65 år och äldre delat med antal personer år multiplicerat med

12 Prognos Totalt Från äldre Från barn och unga Figur 2: Försörjningskvot i Sverige och prognos för år (Källa: Statistiska centralbyrån) Enligt den senaste arbetskraftsprognosen 7 kommer antalet sysselsatta att öka med cirka till år 2030 men det skulle kräva cirka fler sysselsatta för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om det finns en osäkerhet om omfattningen 8. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Vårdens resursbehov Det går redan nu att skönja inledningen på den demografiska utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sektorn inför betydande utmaningar - då effekterna av antalet äldre tar fart på grund av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder och sextiotalisterna börjar gå i pension. Samtidigt ökar den arbetsföra delen av befolkningen endast marginellt. Därutöver kan förutses en allmän standardutveckling i samhället, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna. Dessa faktorer kommer att påverka förutsättningarna för de verksamheter som kommunerna och landstingen finansierar. Det förändrade scenariot kommer att påverka såväl kostnader som intäkter men kommer sammantaget sannolikt att vara kostnadsdrivande i en omfattning som inte kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar bedöms kunna pareras tack vare en samtidig ökning av bruttonationalprodukten (BNP) och bedöms inte ställa krav på nämnvärt ändrad finansiering de närmaste 25 åren. Den historiska kostnadsutvecklingen har emellertid varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så visar uppskattningar 9 att detta till år 2035 skulle ge en kostnadsökning på närmare 30 7 Arbetskraftsprognos Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB) 8 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen) 9 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, (SKL 2010) 11

13 procent utöver den demografiskt betingade. En ökad ambitionsnivå bedöms leda till att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar med drygt två procentenheter till år Samhällsekonomin Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir emellertid 2012 och 2013 väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Efter två år med tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk BNP beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,3 procent 11. Trots svag arbetsmarknad ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt I reala termer handlar det om en tillväxt på 1,1 procent. Även åren blir skatteunderlagets utveckling gynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi förutsätts ta fart på nytt. Möjlig utveckling för skatteunderlag och BNP ,5 4 Förändring (%) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Skatteunderlag realt BNP Figur 3: Möjlig utveckling för skatteunderlag och BNP (Sveriges Kommuner och Landsting) Landstingsekonomin Osäkerheten är stor om hur utvecklingen ska bli åren framöver. Tendensen har varit densamma under längre tid - landstingen har svårt att hålla budgeten för sjukvården, det gäller särskilt för den somatiska specialistsjukvården. Trendmässigt växer landstingens kostnader för hälso- och sjukvård mer än skatteunderlaget. Om kostnaderna på sikt ska hålla jämna steg med skatteunderlaget måste kostnadsutvecklingen i landstingens hälso- och sjukvård minska med cirka 1 procentenhet per år. Tillväxten av skatteunderlaget räcker för att parera för befolkningsförändringar men inte för nya behandlingar, läkemedel etc. År 2012 beräknas intäkterna växa långsammare än under De sista delarna av konjunkturstödet upphör och inga nya resurstillskott i form av ovillkorade statsbidrag är beslutade. Det kan bli svårt att nå upp till ett resultat på 2 procent av skatter och bidrag under de närmaste åren. Landstinget i Östergötland redovisar för 2011 ett ekonomiskt överskott på 259 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på att skatteintäkterna blev högre än det prognostiserade. Verksamhetens samlade resultat är emellertid i obalans, minus 161 miljoner kronor. 10 Den ljusnande framtid är vård (Regeringskansliet 2010) 11 MakroNytt 1/2012 (Sveriges Kommuner och Landsting) 12

14 Landstinget i Östergötland har ett bättre utgångsläge än många andra landsting med en relativt god ekonomisk ställning och låg skattesats. Trots detta kommer det inte vara lätt om ens önskvärt att på kort sikt hålla kostnaderna på en nivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att Landstinget i Östergötland i finansplanen för , inte lever upp till det finansiella målet. Ekonomin bedöms emellertid vara i balans under denna period under förutsättningen att effektiviseringar genomförs i verksamheten med 100 miljoner kronor år 2013 och ytterligare 100 miljoner kronor år För att uppnå ekonomisk balans år 2014 krävs därutöver kostnadsreducerande åtgärder på cirka 120 miljoner kronor. Landstinget står inför stora infrastrukturella investeringar i fastigheter som från år 2014 innebär en kraftig kostnadsökning på runt 250 miljoner kronor vilken år 2018 beräknas uppgå till cirka 300 miljoner kronor. Trots en aviserad skattehöjning, för att möta investeringsbehovet, krävs med nödvändighet fortsatt effektivisering och/eller prioritering inom landstingets verksamheter. Samhällsstrukturen Hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande år De försök med regionkommuner som funnits i Skåne och Västra Götaland har permanentats. Ytterligare regionkommuner har bildats i Halland och Gotland. För övrigt förefaller inte ytterligare regionbildningar skapas till år Landstinget i Östergötland har tagit initiativet till att, tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam, ta fram en avsiktsförklaring som en utgångspunkt för diskussioner med de parter som kan tänkas vara intressenter i en framtida regionbildning. Diskussioner har förts med ledande politiska företrädare för grannlandstingen. En förfrågan har också gått ut till länets kommuner hur man ser på Östergötland i en större geografisk region från år 2019 och som en egen region från år På nationell nivå pågår en översyn för att se över den statliga regionala förvaltningen bland annat för att skapa förutsättningar för ökad samordning mellan staten och den kommunala nivån. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast i december Resultatet av denna översyn bedöms ha påverkan på den fortsatta regionbildningen. LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 117. Strategiska mål är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd. Framgångsfaktorer är utvecklingsområden som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om i sina verksamhetsplaner. Nyckelindikatorerna har funktionen att bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till analysen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för enskild framgångsfaktor/nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Målet är uppnått Målet är i hög grad uppnått Målet är delvis uppnått Målet är ej uppnått Nyckelindikatorer Resultatmått Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande I mindre grad tillfredsställande Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 13

15 Den politiska mandatfördelningen Efter valet 2010 fördelades landstingsfullmäktiges 101 mandat på följande sätt: Mandatperioden Politisk ledning 50 Övriga partier 51 Moderaterna 25 Socialdemokraterna 35 Vrinnevilistan 8 Miljöpartiet 7 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 5 Folkpartiet 6 Sverigedemokraterna 4 Kristdemokraterna 5 Uppdraget Visionen Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. 14

16 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Effektiva regionala trafiksystem Tydliga uppdrag till Östsam Effektiva innovationsstrukturer God och jämlik hälsa Stort förtroende för hälso- och sjukvården Nöjda patienter Jämlik och likvärdig vård Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvården Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt RESULTAT Mål: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Måluppfyllelse: Målet är i hög grad uppnått Ansvarig: Landstingsstyrelsen Landstinget har till Regionförbundet Östsam överlämnat ansvaret för den löpande hanteringen av huvuddelen av verksamhetsområdet Regional utveckling. Detta innebär att landstinget har lämnat ett aktivt stöd till arbetet för en långtgående samverkan på regional nivå i Östergötland. Utvecklingen inom verksamhetsområdet visar på positiva resultat och att landstingets uppdrag till Östsam är utfört. Östgötatrafiken har i stort utfört uppdraget enligt landstingets trafikbeställning men betydande driftstörningar förekom under vintertid, första kvartalet Trafiksystemets kostnadseffektivitet har minskat under de senaste åren. Det huvudsakliga skälet till detta är ökade investeringskostnader som inte har kunnat täckas av biljettintäkter trots ett ökat resande. I övrigt har landstinget bidragit till den regionala utvecklingen som aktör i den infrastruktur som skapar en miljö som på olika sätt stimulerar till företagsutveckling och tillväxt. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 20) och resultatmått (sid 116.) En viktig roll i regionens utveckling En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som 15

17 tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. Landstinget har en viktig roll i detta, i första hand som sjukvårdshuvudman men även genom sitt delansvar i Regionförbundet Östsam och i sitt ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Landstingets verksamhet utgör den dominerande regionala utvecklingsmiljön för produkter och tjänster inom hälso- och sjukvården. Utvecklingssamarbete med landstinget har därför stor betydelse för företags och entreprenörers möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster som dels kan bidra till en effektivisering av vården, dels bidra till ökad tillväxt i regionen. Landstinget har under året aktivt jobbat med att utveckla de interna strukturerna för att stimulera och ta tillvara goda idéer till nya produkter och tjänster inom ramen för Innovationssluss Östergötland. Framgångsfaktor Effektiva regionala trafiksystem Landstinget övertar ansvaret för all kollektivtrafik Kollektivtrafikens viktiga roll när det gäller regional integration och tillväxt har varit en viktig utgångspunkt för den översyn av trafikens ansvarsförhållanden, finansiering och organisering som genomförts under året. Översynen har resulterat i att landstingets ansvarar för all kollektivtrafik från och med år För att utföra trafikuppdraget har landstinget bildat den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta genom att inrätta en särskild trafiknämnd och överta hela ägandet av AB Östgötatrafiken. Under 2011 ökade resandet med 2,7 procent jämfört med Totalt gjordes 26,9 (26,2) miljoner resor i kollektivtrafiken under Framför allt är det den mellankommunala trafiken som har bidragit till ökningen. Östgötapendeln har under 2011 utökats med trafik till Jönköping och nya fordon har satts i trafik. En ny trafikoperatör tillträdde i december Under första kvartalet var störningarna omfattande orsakade av vinter, eftersatt underhåll på äldre fordon, avsaknad av verkstad i trafikområdet samt driftledningsproblem. Störningarna har skadat varumärket och kundernas tilltro. De ekonomiska effekterna har varit betydande både med merkostnader och tappade intäkter. Kapacitetsbristen på södra stambanan och eftersatt underhåll av järnvägssystemet utgör ett av de allvarligaste hoten mot ett väl fungerande trafiksystem i Östergötland. Trafiksystemets kostnadseffektivitet har också minskat under de senaste åren. Det huvudsakliga skälet till detta är ökade investeringskostnader som inte har kunnat täckas av biljettintäkter trots ett ökat resande. En kund- och marknadsundersökning visar att resenärernas viktigaste önskemål är en förbättrad information vid störningar. Möjlighet till e-postinformation om störningar på linjenivå har införts och en trafikinformationscentral har startats. Östgötatrafikens hemsida har byggts om och erbjuder nu bättre reseplanering, störningsinformation och köp av färdbevis. Störningsinformation ges via sociala medier. Ett nytt regionalt stomlinjenät med buss startades upp i juni. Resandet för arbetspendling har fått ett lyft samtidigt som skolresorna minskar på grund av minskade ungdomskullar. Driften med förnyelsebara drivmedel har ökat kraftigt. Busstrafik utgående från depåer i Linköping, Norrköping och Motala körs nu på biogas i tätort, närområde och landsbygd. Östergötland intar nu tätpositionen vad gäller drift med förnyelsebara drivmedel. Efter år av stopp för kontantförsäljning på fordon finns nu ett nytt betalsystem och en fullvärdig försäljningsorganisation. En välutvecklad webbutik i kombination med försäljningsombud, kundcenter och försäljningsautomater ger kunderna goda 16

18 köpmöjligheter. Köp ombord kan ske med kontokort undantaget i de stora städernas tätortstrafik. Strategiska frågor för den regionala trafiken är att trygga Östgötapendelns kapacitet, att öka framkomligheten i de större städerna för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen samt att öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik för att kunna erbjuda resmöjligheter på landsbygden. Framgångsfaktor Tydliga uppdrag till Östsam Regionförbundet Östsam en regional utvecklingsmotor Regionförbundet Östsam är ett kommunalt samverkansorgan bildat av landstinget och länets kommuner. Landstinget har 18 av 55 röster i regionförbundets fullmäktige. Landstinget har överlämnat ansvaret för frågor som rör regional utveckling till Östsam. Genom samfinansiering och överenskommelser med andra aktörer utvecklas och drivs verksamheter inom tre områden: - Samhällsbyggnad - Kompetensförsörjning och företagande - Kultur och kreativitet Det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 är vägledande för statlig planering, men beskriver först och främst de politiska utvecklingsambitionerna i Östergötland. Östgötaregionen 2020 har kompletterats med insatsprogram som preciserar vad som ska genomföras. Under 2011 har en revidering gjorts av programmet utifrån ny kunskap och förändrade förutsättningar. Regionförbundets fullmäktige förväntas i maj 2012 ta ställning till Regionalt utvecklingsprogram>2030 för Östergötland. Infrastruktur Östsam har ansvaret för att prioritera statliga investeringar inom det vägnät som ingår i den regionala länstransportplanen (LTP). Regionfullmäktige har beslutat om länstransportplan för perioden och regeringen har beslutat om en nationell plan för motsvarande period. Vissa förseningar har uppstått i genomförandet av båda planerna men under 2012 kommer insatserna att öka. Trafikverket har genomfört en kapacitetsstudie av det svenska järnvägsnätet. Studien visar att de förslag som finns i den nationella transportplanen kommer att resultera i kapacitetsbrist på södra stambanan genom Östergötland. Detta är ett hot mot Östgötapendelns kapacitetsbehov. Östsam har därför arbetat aktivt för att övertyga berörda parter om behovet av ökad kapacitet på södra stambanan. Viss tillförsikt finns inför den infrastrukturproposition som regeringen har aviserat till hösten Näringslivsutveckling Östsams viktigaste roll för att främja näringslivets utveckling är att förbättra de grundläggande förutsättningarna till vilka kan räknas; tillgång till utbildad arbetskraft, stimulerande forsknings- och utvecklingsmiljöer, samt väl fungerande kommunikationer. Östsam gör också särskilda insatser för att främja utvecklingen av regionens näringsliv, främst med inriktning mot små och medelstora företag. 17

19 ALMI Företagspartner i Östergötland AB, erbjuder rådgivning och finansiellt stöd till små och medelstora företag i hela regionen. Almis lånevolymer tredubblades som en följd av finanskrisen. Utlåningen ligger fortfarande på höga nivåer under 2011 och landade på 148 miljoner kronor, vilket är strax över nivån för Detta ger en total lånestock på 356 miljoner kronor. Inom området affärsrådgivning är efterfrågan stor. Särskilda satsningar görs mot lite större företag, anställda, i projektform tillsammans med Linköpings universitet. De långsiktiga effekterna kan inte bedömas ännu, men kundtillströmningen och utvecklingen i bolag som tidigare fått rådgivning är god. Antalet kvinnor som efterfrågar innovationsrådgivning har ökat. Turistverksamheten är nu en integrerad del av Östsams kansli. I december lanserades det nya varumärket Visit Östergötland. Turistfrämjandet är inriktat på marknadsföring av regionens besöksnäring, samordning av projekt och visst utvecklingsarbete. Marknadsföringsinsatserna är en viktig del av den regionala varumärkesplattform (East Sweden) som arbetats fram i bred samverkan under Inom besöksnäringen kan noteras att antalet besökande ökar för de flesta besöksmålen. Antalet övernattningar ligger på ungefär samma nivå som förra året, vilket är ett något bättre utfall än i riket som helhet. Tydliga strömmar av utländska besökare märks bland annat från Ryssland, Tyskland, Holland och Polen. Ung Företagsamhet erbjuder gymnasister att under ett läsår starta, driva och avveckla ett företag i utbildningssyfte. Under läsåret 2011/12 är cirka elever engagerade. Detta ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Utvecklingen av innovationssystemet och annan projektverksamhet har under året drivits med målet att förstärka samarbetet i regionen och över tid uppträda som en aktör, East Sweden Business Region. Östsam har under året aktivt medverkat bland annat genom att finansiera projekt via riskkapitalbolaget Almi Invest, utveckla handledning och processtöd för innovationer i offentlig verksamhet, främja investeringar med särskilt fokus på turistbranschen samt genom att utveckla yrkeshögskoleutbildningar. Regional kultursamverkan En ny modell för regional fördelning av statliga kulturpengar sjösattes 2011 och en stor del av arbetet inom kulturområdet har under året handlat om att lotsa in Östergötland i denna nya nationella modell. Ansvaret för såväl nationell som regional kulturpolitik kommer i fortsättningen till stor del att finnas på regional nivå. I praktiken kommer fördelningen av statliga medel till regional kultur att fördelas av Östsam. För Östergötlands del handlade det år 2011 om cirka 64 miljoner kronor från staten och därutöver cirka 132 miljoner kronor från Östsam/landstinget och Norrköpings-/Linköpings kommun. Som ett underlag för denna samverkan har Östergötlands kulturplan tagits fram och lämnats till Statens kulturråd. Kulturplanen har tagits fram via omfattande samråd med kulturlivets olika intressenter. Östsam finansierar med landstingsmedel verksamhet vid ett antal kulturinstitutioner med regionala uppdrag. Största delen av kulturanslagen går till scenkonstområdet. Andra anslag finansierar länsmuseiuppdraget, regional biblioteksverksamhet, resurscentrat för filmfrågor, hemslöjdsverksamhet, regional idrottsverksamhet, folkbildningens organisationer, natur- och friluftsfrämjande verksamhet med mera. Medel har också avsatts till kulturarrangemang och utvecklingsverksamhet. Till stor del har sådana medel styrts mot yngre målgrupper. Inom biblioteksområdet har det drivits flera utvecklingsprojekt med Länsbibliotek Östergötland som motor. Ett gemensamt biblioteksdatasystem har upphandlats för alla kommunala folkbibliotek, som innebär att man i fortsättningen kommer att ha samlad tillgång till hela utbudet av biblioteksservice i hela Östergötland. Satsningar har gjorts på att hjälpa människor att använda digitala tjänster. Samhällsservice och information erbjuds allt mer via digitala media, och den som inte har tillgång till detta riskerar att hamna utanför många viktiga sammanhang. 18

20 Landsbygdsutveckling Östsams insatser inom landsbygdsutveckling styrs av det insatsprogram för utveckling av Östergötlands landsbygd som är en del av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen Ett viktigt instrument för utveckling av landsbygden är det, delvis EU-finansierade, Landsbygdsprogrammet ur vilket ekonomiskt stöd kan hämtas för olika utvecklingsinsatser. Stöd ges bland annat till affärsutveckling för mindre företag på landsbygden, lokal energiproduktion och livsmedelsförädling. Östsams medfinansiering har ofta varit en förutsättning för projekten. Särskilda insatser har gjorts i skärgården främst genom stöd till utveckling av miljöanpassad fiskodling och stöd till bildandet av fiskevårdsområde En utredning har genomförts om kollektivtrafiken i skärgården vilket har resulterat i en påtaglig förbättring av skärgårdstrafiken. Trafiken kommer att bedrivas från andra halvåret Framgångsfaktor Effektiva innovationsstrukturer Vårt samhälle är under ständig utveckling och förmågan att ta tillvara goda idéer och utveckla dessa till nya innovativa lösningar är ett svenskt kännetecken. Utvecklingstrycket och de utmaningar som västvärldens ekonomier står inför gör att vi måste bli ännu bättre på detta för att skapa framtidens framgångsföretag. Under 2011 har regionens aktörer gemensamt utarbetat en regional innovationsstrategi som utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för innovationsarbetet i regionen för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att kunna utveckla och ta tillvara potentialen i nya innovationer; 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entreprenörer, företag och intresserade kunder kan mötas och diskutera behov och lösningar. 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Landstinget i Östergötland har som den största regionala aktören en viktig roll i att bidra till den regionala strategin. Detta görs bland annat genom ett engagemang inom Hälsans Nya Verktyg med syftet att utveckla nya lösningar för framtidens vård och omsorg. En stor utmaning är att få verksamheterna att börja använda nya lösningar och anpassa arbetssätten för att skapa nytta för patienterna. Här finns mycket att göra, bland annat att sprida de goda exempel där innovationer möjliggjort nya arbetssätt. Under 2011 har också strukturerna inom landstinget förstärkts genom Innovationssluss Östergötland. Innovationsslussen är den centrala verksamhet inom landstinget som ansvarar för att informera och inspirera medarbetarna att ta tillvara och utveckla idéer till nya produkter och tjänster som kan komma patienter och verksamhet till godo. Inom ramen för Innovationsslussen erbjuds också medarbetare rådgivning och viss finansiering genom övriga offentliga aktörer inom området, primärt ALMI Företagspartner. Under året har mycket arbete lagts på att förtydliga landstingets roll i relation till företag. Detta har resulterat i ett antal konkreta erbjudanden som företag kan ta del av när det gäller 19

21 utvecklingsarbete. En annan viktig aspekt när det gäller innovationer är så kallad innovationsupphandling för att genom upphandling främja utvecklingen av nya lösningar inom näringslivet. Här återstår mycket arbete, men arbete har under året inletts på såväl nationell som regional nivå där landstinget deltar med målet att hitta upphandlingsformer som främjar utveckling av innovationer i regionen. Sammantaget kan konstateras att många positiva aktiviteter gjorts under året vilket också resulterat i 55 inkomna idéer till innovationsslussen. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2011 Uppdraget ska ha utförts i förhållande till trafikbeställning till ÖTRAF Utfört Utfört Utfört Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Utfört Utfört Utfört Innovationsslussen ska registrera minst 50 ärenden per år Reflektion En befolkning med god hälsa skapar förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg. Analyser visar att kommuner med god folkhälsa också är ekonomiskt starka 12. En nyckelfråga för länets framtid är hur väl regionens olika delar kan integreras. Det vill säga hur samarbeten och utbyten inom regionen kan växa så att länet inom viktiga områden kan fungera som en funktionell enhet. Större delen av Östergötland kan fungera som en gemensam arbets-, studie- och bostadsmarknad och många offentliga verksamheter kan organiseras rationellt utifrån regionens samlade befolkningsunderlag. Figur 4: Samband mellan storlek på lokal arbetsmarknad och sysselsättningstillväxt Det finns ett tydligt statistiskt samband mellan ett arbetsmarknadsområdes storlek och dess förmåga att generera arbetstillfällen. Den grundläggande förklaringen till det starka sambandet är mångfald. Med mångfald menas förekomsten av olika sorters ekonomiska verksamheter varor, tjänster och kompetenser. En större närmarknad ger utrymme för flera olika sorters ekonomisk verksamhet att täcka sina kostnader. Detta grundläggande samband är mycket starkt för både företag och hushåll. I en större ort byggs därmed en robustare ekonomi genom mångfalden och alternativa användningar för investeringar, samt allmänt mer begränsade affärsrisker. 12 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (FHI 2007) 20