Årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lio.se Årsredovisning 2011"

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Foto: Informationscentrums bildarkiv, Göran Billeson med flera Tryck: LTAB 2012

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De senaste fem årens utveckling inom Landstinget i Östergötland 4 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 5 Landstingsdirektören har ordet års resultat en sammanfattning 7 Vart är vi på väg? 8 Den politiska mandatfördelningen 11 Uppdraget 11 Visionen 11 Medborgarperspektivet 12 Processperspektivet 36 Medarbetarperspektivet 58 Ekonomiperspektivet 67 Landstingets samlade verksamhet 81 Regionsjukvårdsnämnden Patientnämnden Redovisning av resultatmått 88 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 92 Kassafl ödesanalys 93 Balansräkning 94 Resultat per enhet 95 Investeringsredovisning 96 Noter 98 Redovisningsprinciper 107 LANDSTINGETS ORGANISATION OCH STYRNING

4 Årsredovisning 2011 De senaste fem årens utveckling inom Landstinget i Östergötland DE SENASTE FEM ÅRENS UTVECKLING INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0-17 år (%) 20,9 20,7 20,4 20,2 19,9 Andel år (%) 61,1 61,1 61,1 60,9 60,7 Andel 65 år- (%) 18,0 18,3 18,5 18,9 19,4 Andel 80 år- (%) 5,6 5,6 5,5 5,5 5,5 Östgötar som upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 38,1 35,2 32,6 29,6 27,9 Processperspektivet 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade Medarbetarperspektivet Anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 5,8 5,4 4,9 4,4 4,2 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) +7,4 +5,2 +4,3 +2,9 +4,1 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 9, Uppgifterna avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter. 2 Från och med 1 oktober 2009 övergick 163 medarbetare till privata Proxima som då tog över verksamhet inom Lasarettet i Motala. Dessa medarbetare ingår därmed inte i statistiken för Tidigare år är inte justerade. 4

5 Årsredovisning 2011 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet LANDSTINGSSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ett centralt mål för Landstinget i Östergötland är en bra tillgänglighet till vård. Under 2011 har jag kunnat se en mycket stor förbättring av tillgängligheten till både primärvård och slutenvård. Under året har vi sakta men säkert klättrat på topplistan över landstingen i landet och nådde i december pallplats när det gäller hur många som fått komma till ett första besök inom specialistvården. Det innebär att Landstinget i Östergötland i dag kan erbjuda den bästa tillgängligheten på många år. Detta är resultatet av ett gediget och systematiskt arbete hos alla våra medarbetare. Våra privata vårdgivares insatser har också varit ett viktigt bidrag till den förbättrade situationen. En av de viktigaste förutsättningarna för en god tillgänglighet, men även för goda resultat i övrigt, är en väl fungerande ledning och styrning med tydliga uppdrag i alla led. Det förbättrade arbetet med produktionsplanering, kapacitetsanalyser och det gedigna arbetet med verksamhetsplanerna är viktiga framgångsfaktorer för en bra vårdverksamhet. Primärvården är viktig för att få en tillgänglig vård med hög kvalitet och stor delaktighet. I Norrköping har landstingets vårdcentraler genomgått en förnyelse för att bättre kunna möta patienternas behov. Det är en förändring för framtiden som kommer att kunna stärka möjligheterna till att erbjuda alla patienter en bra och nära vård. Primärvårdens ökade fokus på hälsa är mycket viktig. Hälsorum och hälsospår är nya inslag vid vårdcentralerna som gör att patienterna på ett enklare sätt kan bli delaktiga i att förbättra sin hälsa. Här finns mer att göra, men vi är på god väg. För att förbättra tillgängligheten i akutvården har extra satsningar gjorts, bland annat med hjälp av vårdcoacher som nu prövas inom ramen för det som kallas för Aktiv hälsostyrning. Vården av bröst- och ändtarmscancer är andra områden där insatser görs för att förbättra tillgänglighet och vårdkvalitet. En röd tråd vid utvecklingen av dessa vårdprocesser är att sätta patientens behov i centrum. Cancervården har allmänt sett stärkts genom att Regionalt Cancercentrum nu finns på plats och kan arbeta med att förbättra cancervården för hela sydöstra sjukvårdsregionen. År 2011 har även präglats av förhandlingar mellan landstinget och kommunerna om stora förändringar i ansvarsfördelningen och därav följande behov av skatteväxlingar. Det har handlat om kollektivtrafiken för vilken landstinget har hela ansvaret från och med Det har även handlat om hemsjukvården som fortfarande är under diskussion och där förändring av ansvar och en skatteväxling är att vänta från och med Annars lär nog 2011 gå till historien som fastighetsinvesteringarnas år, något som visar att Landstinget i Östergötland satsar för framtiden: Under våren invigdes det nya Vretagymnasiet som är ett av de modernaste naturbruksgymnasierna i hela landet. Under hösten gjordes den första sprängningen för Framtidens Universitetssjukhus, som är en stor satsning för att möta framtidens vård vid vårt Universitetssjukhus i Linköping. En ombyggnation som kommer att pågå under flera år och som har en budget på nästan fyra miljarder. Ett stort arbete har gjorts med att ta fram en plan, kallad VisIoN 2020, för hur vi ska utveckla Vrinnevisjukhuset för att möta framtidens behov. I Finspång planeras en ny sjukvårdsbyggnad för att ersätta den nuvarande som är uttjänt. I Vadstena planeras det för en nybyggnation av en Rättspsykiatrisk verksamhet. Lasarettet i Motala har under de senaste åren genomgått ett antal ombyggnationer och sist ut under 2011 var en sammanhållen barn- och ungdomsverksamhet. Självklart finns det utmaningar kvar för framtiden. Frågan om hur framtidens regioner ska se ut och vem som ska ha ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna har dominerat När vi summerar året kan vi konstatera att det inte finns några förutsättningar för att skapa regioner i en större geografi från och med Nu blir det upp till de politiska partierna i länet och de samlade fullmäktigeförsamlingarna att lösa frågorna om vad man gör för att skapa utvecklingskraft för Östergötland. En ytterligare utmaning är självklart ekonomin för landstinget under de kommande åren. Under 2011 har en ekonomisk analys för de kommande åren presenterats som visar på stora kostnadsökningar. Det viktigaste för den politiska ledningen är att ta ett ekonomiskt ansvar för den utvecklingen. Det kommer både att kräva nya resurser i form av en förändrad skattenivå, men också fortsatt fokus på att förbättra vårdprocesser och ett systematiskt arbete med effektiviseringar i vårdens alla delar. Det är så vi skapar en bra vård och en bättre hälsa för alla, där tillgänglighet, kvalitet och delaktighet står i fokus. Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 5

6 Årsredovisning 2011 Landstingsdirektören har ordet LANDSTINGSDIREKTÖREN HAR ORDET När jag summerar året som gått ser jag att vi åstadkommit mycket som vi ska vara stolta över samtidigt som jag konstaterar att det också finns utmaningar som följer med oss in i År 2011 blev det år då Landstinget i Östergötland påbörjade satsningen på förbättring och utveckling utifrån den så kallade leanfilosofin. Det är glädjande att så många verksamheter redan har anammat detta. Vår organisation har en lång erfarenhet av förbättringsarbete. Det som lean tillför är ett samlat koncept med strategier och värderingar som fokuserar på det som är värdeskapande för våra patienter. De resultat som ska uppnås beskrivs i Målbild 2015 där jag som landstingsdirektör översätter de politiska intentionerna i konkreta målsättningar på kort och lång sikt. Det ligger en stor utmaning i att nå dessa mål men samtidigt vet vi av erfarenhet att systematiskt förbättringsarbete ger resultat. Till de stora utmaningarna hör vår förmåga att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Här finns långsiktigt en betydande potential som det med uthållighet gäller att ta tillvara för att positivt påverka befolkningens hälsa och parera ett ökande resursbehov. Patienterna har gett oss höga betyg vad gäller upplevt bemötande och skapat förtroende i samband med vårdkontakten. Däremot upplevs inte delaktigheten som lika positiv. Detta ska vi ta till oss eftersom patientens delaktighet och engagemang i sin egen vård kan vara avgörande för behandlingsresultatet. En bra tillgänglighet till kontakt, besök och behandling värdesätts högt av vår befolkning och bidrar också starkt till att skapa förtroende för hälso- och sjukvården. En bra tillgänglighet är också något av en garant för att våra egna arbetsprocesser är vältrimmade. Detta är ett område som kräver ständig uppmärksamhet. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi uppnått en robust tillgänglighetssituation med små variationer inom länet. Ett angeläget förbättringsområde är det akuta omhändertagandet där det finns problem med alltför långa väntetider. Resurser har under året satsats på kompetenshöjning och på projekt med olika upplägg. Vårdplatssituationen på våra sjukhus följs regelbundet och vi vet därför att beläggningen varierar en hel del. Under hösten har beläggningen ökat och vi måste ta ställning till hur vi nu ska agera för att möta detta. De projekt som har startats (Aktiv hälsostyrning, ALMA med flera) kommer samtidigt att drivas vidare för att öka vårdkvaliteten men också för att eventuellt kunna minska behovet av slutenvård. De Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens resultat som genomförs nationellt sedan några år tillbaka, gör det möjligt att värdera de egna resultaten i förhållande till övriga landet. Hälso- och sjukvården i Östergötland har bland de bästa medicinska resultaten i landet och det kommer våra patienter tillgodo på olika sätt. När vi samtidigt noterar att vi har bland de lägsta kostnaderna i landet så verkar länets invånare få mycket valuta för skattepengarna. Den årliga medarbetaruppföljningen ger en uppfattning om hur vi trivs och upplever vår arbetsplats. Det är en viktig information för att utveckla verksamheten och jag tror att alla har områden som man behöver förbättra. De flesta är stolta över sin egen arbetsplats och sin egen insats men inställningen till landstingskoncernen ser jag att vi gemensamt kan förbättra. Hur blir vi en mer attraktiv arbetsgivare? Det handlar faktiskt om att förbättra arbetsmiljön på alla nivåer, i alla verksamheter och då behöver alla vara delaktiga! Inte minst är detta viktigt för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt. En summering av året går inte att göra utan att komma in på de ekonomiska förutsättningarna som har en förmåga att överraska på olika sätt. Den optimism som fanns inför år 2011, att det ekonomiska läget skulle förbättras, grusades tidigt under året. Vi kan nu konstatera att vi, trots aviserad skattehöjning, har att hantera en ekonomiskt ansträngd situation under de närmaste åren. Samtidigt är det en fara att fokusera för mycket på de pengar vi inte har när lösningen på den ekonomiska problematiken i viss utsträckning ligger i hur vi nyttjar de pengar vi har. Den öppna process som vi har utvecklat för resursfördelning, där företrädare från såväl verksamhet som politik medverkar, är viktig för att komma fram till hur resurserna ska användas på bästa sätt. Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare. Genom ert engagerade och professionella arbete bidrar ni till ett välskött Landstinget i Östergötland med gott renommé i omvärlden inom många områden! Barbro Naroskyin Landstingsdirektör 6

7 Årsredovisning års resultat en sammanfattning 2011 ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 3 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier baserat på bedömningar som mer detaljerat återfinns senare i årsredovisningen: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Den medicinska kvalitén är överlag god, även i ett nationellt perspektiv. Flertalet resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig roll i detta. Säker Säkerhetsarbetet är ambitiöst och det bedrivs proaktivt och systematiskt. Det är även nationellt uppmärksammat. De vårdrelaterade infektionerna har emellertid ökat vid den senaste observationen vilket signalerar hur komplext detta problemområde är. Det är angeläget att fortsatt utveckla metoder för återkoppling och lärande för att kunna agera förebyggande i högre utsträckning än idag. Patientfokuserad Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Patienterna upplever ett gott bemötande men inte delaktighet i samma omfattning. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns fortfarande åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade leanfilosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Utveckling pågår med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. Effektiv Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns många ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en effektiv styrning/ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade leanfilosofin för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt. Jämlik Hälsan är ojämnt fördelad och ojämlikhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med brukardialoger bedöms bidra till att medvetna satsningar utvecklar en mer likvärdig och jämlik hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. Denna process utgår från behovsanalyser och brukardialoger som sedan får genomslag i överenskommelser och resursfördelning. En ny folkhälsopolicy har förbättrat förutsättningarna att, tillsammans med andra samhällsaktörer, förtydliga ansvar och mer strategiskt påverka ojämlika förhållanden i länet. Tillgänglighet i rimlig tid Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är generellt god med vissa undantag. Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är mycket god i en nationell jämförelse. Tillgängligheten till specialiserad vård har förbättrats mot slutet av 2011 och vid årsskiftet kunde Östergötland räknas till de allra bästa landstingen i landet. *** Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Öster götland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Om det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets resultat uppgå till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat 2011 och når detta mål. Verksamhetens ekonomiska resultat visar samtidigt i grunden en obalans mellan landstingets kostnader och intäkter. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att det enbart är Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne som tillämpar en rättvisande redovisning 4 av pensionsskulden i sin redovisning. 3 Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009). 4 Med rättvisande redovisning av pensionsskulden avses att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. 7

8 Årsredovisning 2011 Vart är vi på väg? VART ÄR VI PÅ VÄG? Hälsoutvecklingen Den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under överskådlig tid (Se Figur 1). Medellivslängden ökar och av de flickor som föds idag förväntas hälften överleva sin 90-årsdag och av pojkarna som föds kommer hälften att uppleva sin 88-årsdag. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med exempelvis låg inkomst eller kort utbildning. Befolkningsutvecklingen och försörjningskvoten Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler. Idag har vi en försörjningskvot 6 på 72 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 88 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer behöver försörja 88 unga och gamla. (Se Figur 2) Figur 1: Medellivslängd i Sverige och prognos för år (Källa: Statistiska centralbyrån). Den medicinska utvecklingen innebär för patienten säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Cancerdödligheten har också visat en positiv utveckling om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Färre personer röker, men i övrigt tycks inte de ohälsosamma levnadsvanorna minska i omfattning. Många personer uppger dock att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor och de flesta tycker att det är positivt att dessa diskuteras i samband med vårdbesök 5. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det sjukdomsförebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Figur 2: Försörjningskvot i Sverige och prognos för år (Källa: Statistiska centralbyrån). Enligt den senaste arbetskraftsprognosen 7 kommer antalet sysselsatta att öka med cirka till år 2030 men det skulle kräva cirka fler sysselsatta för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om det finns en osäkerhet om omfattningen 8. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering 5 Lägesrapport 2011 (Socialstyrelsen 2012). 6 Den totala försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år + antal personer 65 år och äldre delat med antal personer år multiplicerat med Arbetskraftsprognos 2009 Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB). 8 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen). 8

9 Årsredovisning 2011 Vart är vi på väg? gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/ organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Vårdens resursbehov Det går redan nu att skönja inledningen på den demografiska utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sektorn inför betydande utmaningar då effekterna av antalet äldre tar fart på grund av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder och sextiotalisterna börjar gå i pension. Samtidigt ökar den arbetsföra delen av befolkningen endast marginellt. Därutöver kan förutses en allmän standardutveckling i samhället, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna. Dessa faktorer kommer att påverka förutsättningarna för de verksamheter som kommunerna och landstingen finansierar. Det förändrade scenariot kommer att påverka såväl kostnader som intäkter men kommer sammantaget sannolikt att vara kostnadsdrivande i en omfattning som inte kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar bedöms kunna pareras tack vare en samtidig ökning av bruttonationalprodukten (BNP) och bedöms inte ställa krav på nämnvärt ändrad finansiering de närmaste 25 åren. Den historiska kostnadsutvecklingen har emellertid varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så visar uppskattningar 9 att detta till år 2035 skulle ge en kostnadsökning på närmare 30 procent utöver den demografiskt betingade. En ökad ambitionsnivå bedöms leda till att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar med drygt två procentenheter till år Samhällsekonomin Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir emellertid 2012 och 2013 väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Efter två år med tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk BNP beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,3 procent 11. Trots svag arbetsmarknad ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt I reala termer handlar det om en tillväxt på 1,1 procent. Även åren blir skatteunderlagets utveckling gynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi förutsätts ta fart på nytt. 9 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, (SKL 2010). 10 Den ljusnande framtid är vård (Regeringskansliet 2010). 11 MakroNytt 1/2012 (Sveriges Kommuner och Landsting). Figur 3: Möjlig utveckling för skatteunderlag och BNP (Sveriges Kommuner och Landsting). Landstingsekonomin Osäkerheten är stor om hur utvecklingen ska bli åren framöver. Tendensen har varit densamma under längre tid landstingen har svårt att hålla budgeten för sjukvården, det gäller särskilt för den somatiska specialistsjukvården. Trendmässigt växer landstingens kostnader för hälso- och sjukvård mer än skatteunderlaget. Om kostnaderna på sikt ska hålla jämna steg med skatteunderlaget måste kostnadsutvecklingen i landstingens hälso- och sjukvård minska med cirka 1 procentenhet per år. Tillväxten av skatteunderlaget räcker för att parera för befolkningsförändringar men inte för nya behandlingar, läkemedel etc. År 2012 beräknas intäkterna växa långsammare än under De sista delarna av konjunkturstödet upphör och inga nya resurstillskott i form av ovillkorade statsbidrag är beslutade. Det kan bli svårt att nå upp till ett resultat på 2 procent av skatter och bidrag under de närmaste åren. Landstinget i Östergötland redovisar för 2011 ett ekonomiskt överskott på 259 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på att skatteintäkterna blev högre än det prognostiserade. Verksamhetens samlade resultat är emellertid i obalans, minus 161 miljoner kronor. Landstinget i Östergötland har ett bättre utgångsläge än många andra landsting med en relativt god ekonomisk ställning och låg skattesats. Trots detta kommer det inte vara lätt om ens önskvärt att på kort sikt hålla kostnaderna på en nivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att Landstinget i Östergötland i finansplanen för , inte lever upp till det finansiella målet. Ekonomin bedöms emellertid vara i balans under denna period under förutsättningen att effektiviseringar genomförs i verksamheten med 100 miljoner kronor år 2013 och ytterligare 100 miljoner kronor år För att uppnå ekonomisk balans år 2014 krävs därutöver kostnadsreducerande åtgärder på cirka 120 miljoner kronor. 9

10 Årsredovisning 2011 Vart är vi på väg? Landstinget står inför stora infrastrukturella investeringar i fastigheter som från år 2014 innebär en kraftig kostnadsökning på runt 250 miljoner kronor vilken år 2018 beräknas uppgå till cirka 300 miljoner kronor. Trots en aviserad skattehöjning, för att möta investeringsbehovet, krävs med nödvändighet fortsatt effektivisering och/eller prioritering inom landstingets verksamheter. Samhällsstrukturen Hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande år De försök med regionkommuner som funnits i Skåne och Västra Götaland har permanentats. Ytterligare regionkommuner har bildats i Halland och Gotland. För övrigt förefaller inte ytterligare regionbildningar skapas till år Landstinget i Östergötland har tagit initiativet till att, tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam, ta fram en avsiktsförklaring som en utgångspunkt för diskussioner med de parter som kan tänkas vara intressenter i en framtida regionbildning. Diskussioner har förts med ledande politiska företrädare för grannlandstingen. En förfrågan har också gått ut till länets kommuner hur man ser på Östergötland i en större geografisk region från år 2019 och som en egen region från år Läsanvisningar Redovisning av resultat I de följande avsnitten fi nns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 88. Strategiska mål är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd. Framgångsfaktorer är utvecklingsområden som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om i sina verksamhetsplaner. Nyckelindikatorerna har funktionen att bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till analysen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för enskild framgångsfaktor/nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen. På nationell nivå pågår en översyn för att se över den statliga regionala förvaltningen bland annat för att skapa förutsättningar för ökad samordning mellan staten och den kommunala nivån. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast i december Resultatet av denna översyn bedöms ha påverkan på den fortsatta regionbildningen. 10

11 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse DEN POLITISKA MANDATFÖRDELNINGEN Efter valet 2010 fördelades landstingsfullmäktiges 101 mandat på följande sätt: VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: Bra vård och bätte hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård fi nns tillgänglig när den behövs. UPPDRAGET Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 11

12 MEDBORGARPERSPEKTIVET Beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård.

13 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet Sammanfattning av resultat Resultat Mål: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Måluppfyllelse: Målet är i hög grad uppnått Ansvarig: Landstingsstyrelsen Landstinget har till Regionförbundet Östsam överlämnat ansvaret för den löpande hanteringen av huvuddelen av verksamhetsområdet Regional utveckling. Detta innebär att landstinget har lämnat ett aktivt stöd till arbetet för en långtgående samverkan på regional nivå i Östergötland. Utvecklingen inom verksamhetsområdet visar på positiva resultat och att landstingets uppdrag till Östsam är utfört. Östgötatrafi ken har i stort utfört uppdraget enligt landstingets trafi kbeställning men betydande driftstörningar förekom under vintertid, första kvartalet Trafi ksystemets kostnadseffektivitet har minskat under de senaste åren. Det huvudsakliga skälet till detta är ökade investeringskostnader som inte har kunnat täckas av biljettintäkter trots ett ökat resande. En viktig roll i regionens utveckling En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. Landstinget har en viktig roll i detta, i första hand som sjukvårdshuvudman men även genom sitt delansvar i Regionförbundet Östsam och i sitt ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Landstingets verksamhet utgör den dominerande regionala utvecklingsmiljön för produkter och tjänster inom hälso- och sjukvården. Utvecklingssamarbete med landstinget har därför stor betydelse för företags och entreprenörers möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster som dels kan bidra till en effektivisering av vården, dels bidra till ökad tillväxt i regionen. Landstinget har under året aktivt jobbat med att utveckla de interna strukturerna för att stimulera och ta tillvara goda idéer till nya produkter och tjänster inom ramen för Innovationssluss Östergötland. I övrigt har landstinget bidragit till den regionala utvecklingen som aktör i den infrastruktur som skapar en miljö som på olika sätt stimulerar till företagsutveckling och tillväxt. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 16) och resultatmått (sid 88). 13

14 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet Framgångsfaktor Effektiva regionala trafi ksystem Landstinget övertar ansvaret för all kollektivtrafik Kollektivtrafikens viktiga roll när det gäller regional integration och tillväxt har varit en viktig utgångspunkt för den översyn av trafikens ansvarsförhållanden, finansiering och organisering som genomförts under året. Översynen har resulterat i att landstingets ansvarar för all kollektivtrafik från och med år För att utföra trafikuppdraget har landstinget bildat den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta genom att inrätta en särskild trafiknämnd och överta hela ägandet av AB Östgötatrafiken. Under 2011 ökade resandet med 2,7 procent jämfört med Totalt gjordes 26,9 (26,2) miljoner resor i kollektivtrafiken under Framför allt är det den mellankommunala trafiken som har bidragit till ökningen. Östgötapendeln har under 2011 utökats med trafik till Jönköping och nya fordon har satts i trafik. En ny trafikoperatör tillträdde i december Under första kvartalet var störningarna omfattande orsakade av vinter, eftersatt underhåll på äldre fordon, avsaknad av verkstad i trafikområdet samt driftledningsproblem. Störningarna har skadat varumärket och kundernas tilltro. De ekonomiska effekterna har varit betydande både med merkostnader och tappade intäkter. Kapacitetsbristen på södra stambanan och eftersatt underhåll av järnvägssystemet utgör ett av de allvarligaste hoten mot ett väl fungerande trafiksystem i Östergötland. Trafiksystemets kostnadseffektivitet har också minskat under de senaste åren. Det huvudsakliga skälet till detta är ökade investeringskostnader som inte har kunnat täckas av biljettintäkter trots ett ökat resande. En kund- och marknadsundersökning visar att resenärernas viktigaste önskemål är en förbättrad information vid störningar. Möjlighet till e-postinformation om störningar på linjenivå har införts och en trafikinformationscentral har startats. Östgötatrafikens hemsida har byggts om och erbjuder nu bättre reseplanering, störningsinformation och köp av färdbevis. Störningsinformation ges via sociala medier. Ett nytt regionalt stomlinjenät med buss startades upp i juni. Resandet för arbetspendling har fått ett lyft samtidigt som skolresorna minskar på grund av minskade ungdomskullar. Driften med förnyelsebara drivmedel har ökat kraftigt. Busstrafik utgående från depåer i Linköping, Norrköping och Motala körs nu på biogas i tätort, närområde och landsbygd. Östergötland intar nu tätpositionen vad gäller drift med förnyelsebara drivmedel. Efter år av stopp för kontantförsäljning på fordon finns nu ett nytt betalsystem och en fullvärdig försäljningsorganisation. En välutvecklad webbutik i kombination med försäljningsombud, kundcenter och försäljningsautomater ger kunderna goda köpmöjligheter. Köp ombord kan ske med kontokort undantaget i de stora städernas tätortstrafik. Strategiska frågor för den regionala trafiken är att trygga Östgötapendelns kapacitet, att öka framkomligheten i de större städerna för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen samt att öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik för att kunna erbjuda resmöjligheter på landsbygden. Framgångsfaktor Tydliga uppdrag till Östsam Regionförbundet Östsam en regional utvecklingsmotor Regionförbundet Östsam är ett kommunalt samverkansorgan bildat av landstinget och länets kommuner. Landstinget har 18 av 55 röster i regionförbundets fullmäktige. Landstinget har överlämnat ansvaret för frågor som rör regional utveckling till Östsam. Genom samfinansiering och överenskommelser med andra aktörer utvecklas och drivs verksamheter inom tre områden: Samhällsbyggnad Kompetensförsörjning och företagande Kultur och kreativitet Det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 är vägledande för statlig planering, men beskriver först och främst de politiska utvecklingsambitionerna i Östergötland. Östgötaregionen 2020 har kompletterats med insatsprogram som preciserar vad som ska genomföras. Under 2011 har en revidering gjorts av programmet utifrån ny kunskap och förändrade förutsättningar. Regionförbundets fullmäktige förväntas i maj 2012 ta ställning till Regionalt utvecklingsprogram>2030 för Östergötland. Infrastruktur Östsam har ansvaret för att prioritera statliga investeringar inom det vägnät som ingår i den regionala länstransportplanen (LTP). Regionfullmäktige har beslutat om länstransportplan för perioden och regeringen har beslutat om en nationell plan för motsvarande period. Vissa förseningar har uppstått i genomförandet av båda planerna men under 2012 kommer insatserna att öka. Trafikverket har genomfört en kapacitetsstudie av det svenska järnvägsnätet. Studien visar att de förslag som finns i den nationella transportplanen kommer att resultera i kapacitetsbrist på södra stambanan genom Östergötland. Detta är ett hot mot Östgötapendelns kapacitetsbehov. Östsam har därför arbetat aktivt för att övertyga berörda parter om behovet av ökad kapacitet på södra stambanan. Viss tillförsikt finns inför den infrastrukturproposition som regeringen har aviserat till hösten Näringslivsutveckling Östsams viktigaste roll för att främja näringslivets utveckling är att förbättra de grundläggande förutsättningarna till vilka kan räknas; tillgång till utbildad arbetskraft, stimulerande forsknings- och utvecklingsmiljöer, samt väl fungerande kommunikationer. Östsam gör också särskilda insatser för att främja utvecklingen av regionens näringsliv, främst med inriktning mot små och medelstora företag. 14

15 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet ALMI Företagspartner i Östergötland AB, erbjuder rådgivning och finansiellt stöd till små och medelstora företag i hela regionen. Almis lånevolymer tredubblades som en följd av finanskrisen. Utlåningen ligger fortfarande på höga nivåer under 2011 och landade på 148 miljoner kronor, vilket är strax över nivån för Detta ger en total lånestock på 356 miljoner kronor. Inom området affärsrådgivning är efterfrågan stor. Särskilda satsningar görs mot lite större företag, anställda, i projektform tillsammans med Linköpings universitet. De långsiktiga effekterna kan inte be dömas ännu, men kundtillströmningen och utvecklingen i bolag som tidigare fått rådgivning är god. Antalet kvinnor som efterfrågar innovationsrådgivning har ökat. Turistverksamheten är nu en integrerad del av Östsams kansli. I december lanserades det nya varumärket Visit Östergötland. Turistfrämjandet är inriktat på marknadsföring av regionens besöksnäring, samordning av projekt och visst utvecklingsarbete. Marknadsföringsinsatserna är en viktig del av den regionala varumärkesplattform (East Sweden) som arbetats fram i bred samverkan under Inom besöksnäringen kan noteras att antalet besökande ökar för de flesta besöksmålen. Antalet övernattningar ligger på ungefär samma nivå som förra året, vilket är ett något bättre utfall än i riket som helhet. Tydliga strömmar av utländska besökare märks bland annat från Ryssland, Tyskland, Holland och Polen. Ung Företagsamhet erbjuder gymnasister att under ett läsår starta, driva och avveckla ett företag i utbildningssyfte. Under läsåret 2011/12 är cirka elever engagerade. Detta ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Utvecklingen av innovationssystemet och annan projektverksamhet har under året drivits med målet att förstärka samarbetet i regionen och över tid uppträda som en aktör, East Sweden Business Region. Östsam har under året aktivt medverkat bland annat genom att finansiera projekt via riskkapitalbolaget Almi Invest, utveckla handledning och processtöd för innovationer i offentlig verksamhet, främja investeringar med särskilt fokus på turistbranschen samt genom att utveckla yrkeshögskoleutbildningar. Regional kultursamverkan En ny modell för regional fördelning av statliga kulturpengar sjösattes 2011 och en stor del av arbetet inom kulturområdet har under året handlat om att lotsa in Östergötland i denna nya nationella modell. Ansvaret för såväl nationell som regional kulturpolitik kommer i fortsättningen till stor del att finnas på regional nivå. I praktiken kommer fördelningen av statliga medel till regional kultur att fördelas av Östsam. För Östergötlands del handlade det år 2011 om cirka 64 miljoner kronor från staten och därutöver cirka 132 miljoner kronor från Östsam/landstinget och Norrköpings-/Linköpings kommun. Som ett underlag för denna samverkan har Östergötlands kulturplan tagits fram och lämnats till Statens kulturråd. Kulturplanen har tagits fram via omfattande samråd med kulturlivets olika intressenter. Östsam finansierar med landstingsmedel verksamhet vid ett antal kulturinstitutioner med regionala uppdrag. Största delen av kulturanslagen går till scenkonstområdet. Andra anslag finansierar länsmuseiuppdraget, regional biblioteksverksamhet, resurscentrat för filmfrågor, hemslöjdsverksamhet, regional idrottsverksamhet, folkbildningens organisationer, natur- och friluftsfrämjande verksamhet med mera. Medel har också avsatts till kulturarrangemang och utvecklingsverksamhet. Till stor del har sådana medel styrts mot yngre målgrupper. Inom biblioteksområdet har det drivits flera utvecklingsprojekt med Länsbibliotek Östergötland som motor. Ett gemensamt biblioteksdatasystem har upphandlats för alla kommunala folkbibliotek, som innebär att man i fortsättningen kommer att ha samlad tillgång till hela utbudet av biblioteksservice i hela Östergötland. Satsningar har gjorts på att hjälpa människor att använda digitala tjänster. Samhällsservice och information erbjuds allt mer via digitala media, och den som inte har tillgång till detta riskerar att hamna utanför många viktiga sammanhang. Landsbygdsutveckling Östsams insatser inom landsbygdsutveckling styrs av det insatsprogram för utveckling av Östergötlands landsbygd som är en del av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen Ett viktigt instrument för utveckling av landsbygden är det, delvis EU-finansierade, Landsbygdsprogrammet ur vilket ekonomiskt stöd kan hämtas för olika utvecklingsinsatser. Stöd ges bland annat till affärsutveckling för mindre företag på landsbygden, lokal energiproduktion och livsmedelsförädling. Östsams medfinansiering har ofta varit en förutsättning för projekten. Särskilda insatser har gjorts i skärgården främst genom stöd till utveckling av miljöanpassad fiskodling och stöd till bildandet av fiskevårdsområde En utredning har genomförts om kollektivtrafiken i skärgården vilket har resulterat i en påtaglig förbättring av skärgårdstrafiken. Trafiken kommer att bedrivas från andra halvåret Framgångsfaktor Effektiva innovationsstrukturer Aktiv samverkan i innovationsarbetet Vårt samhälle är under ständig utveckling och förmågan att ta tillvara goda idéer och utveckla dessa till nya innovativa lösningar är ett svenskt kännetecken. Utvecklingstrycket och de utmaningar som västvärldens ekonomier står inför gör att vi måste bli ännu bättre på detta för att skapa framtidens framgångsföretag. Under 2011 har regionens aktörer gemensamt utarbetat en regional innovationsstrategi som utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för innovationsarbetet i regionen för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att kunna utveckla och ta tillvara potentialen i nya innovationer; 15

16 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entreprenörer, företag och intresserade kunder kan mötas och diskutera behov och lösningar. 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Landstinget i Östergötland har som den största regionala aktören en viktig roll i att bidra till den regionala strategin. Detta görs bland annat genom ett engagemang inom Hälsans Nya Verktyg med syftet att utveckla nya lösningar för framtidens vård och omsorg. En stor utmaning är att få verksamheterna att börja använda nya lösningar och anpassa arbetssätten för att skapa nytta för patienterna. Här finns mycket att göra, bland annat att sprida de goda exempel där innovationer möjliggjort nya arbetssätt. Reflektion En befolkning med god hälsa skapar förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg. Analyser visar att kommuner med god folkhälsa också är ekonomiskt starka 12. En nyckelfråga för länets framtid är hur väl regionens olika delar kan integreras. Det vill säga hur samarbeten och utbyten inom regionen kan växa så att länet inom viktiga områden kan fungera som en funktionell enhet. Större delen av Östergötland kan fungera som en gemensam arbets-, studie- och bostadsmarknad och många offentliga verksamheter kan organiseras rationellt utifrån regionens samlade befolkningsunderlag. Under 2011 har också strukturerna inom landstinget förstärkts genom Innovationssluss Östergötland. Innovationsslussen är den centrala verksamhet inom landstinget som ansvarar för att informera och inspirera medarbetarna att ta tillvara och utveckla idéer till nya produkter och tjänster som kan komma patienter och verksamhet till godo. Inom ramen för Innovationsslussen erbjuds också medarbetare rådgivning och viss finansiering genom övriga offentliga aktörer inom området, primärt ALMI Företagspartner. Under året har mycket arbete lagts på att förtydliga landstingets roll i relation till företag. Detta har resulterat i ett antal konkreta erbjudanden som företag kan ta del av när det gäller utvecklingsarbete. En annan viktig aspekt när det gäller innovationer är så kallad innovationsupphandling för att genom upphandling främja utvecklingen av nya lösningar inom näringslivet. Här återstår mycket arbete, men arbete har under året inletts på såväl nationell som regional nivå där landstinget deltar med målet att hitta upphandlingsformer som främjar utveckling av innovationer i regionen. Sammantaget kan konstateras att många positiva aktiviteter gjorts under året vilket också resulterat i 55 inkomna idéer till innovationsslussen. Nyckelindikatorer utvecklingsmål Uppdraget ska ha utförts i förhållande till trafikbeställning till ÖTRAF Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Resultat 2011 Utfört Utfört Utfört Utfört Utfört Utfört Figur 4: Samband mellan storlek på lokal arbetsmarknad och sysselsättningstillväxt. Det fi nns ett tydligt statistiskt samband mellan ett arbetsmarknadsområdes storlek och dess förmåga att generera arbetstillfällen. Den grundläggande förklaringen till det starka sambandet är mångfald. Med mångfald menas förekomsten av olika sorters ekonomiska verksamheter varor, tjänster och kompetenser. En större närmarknad ger utrymme för fl era olika sorters ekonomisk verksamhet att täcka sina kostnader. Detta grundläggande samband är mycket starkt för både företag och hushåll. I en större ort byggs därmed en robustare ekonomi genom mångfalden och alternativa användningar för investeringar, samt allmänt mer begränsade affärsrisker. I detta sammanhang blir frågan om utformningen av en framtida regionbildning avgörande för Östergötlands utvecklingsmöjligheter. Under året har mycket energi ägnats åt denna fråga både inom länet och i kontakten med kringliggande län. Fortsatt nära samarbete med kringliggande landsting när det gäller till exempel sjukvård har, liksom möjligheterna för kollektivtrafi k, identifi erats som kritiska frågor tillsammans med goda kommunikationer norrut mot Stockholm. Ett Innovationsslussen ska registrera minst 50 ärenden per år 31? Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (FHI 2007). 16

17 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet viktigt inspel i detta arbete är hur staten väljer att organisera sin verksamhet i regionerna En väl fungerande kollektivtrafi k är en viktig förutsättning för att knyta ihop regionen och skapa möjlighet för människor att studera och arbeta där de vill utan att vara beroende av bil. För att detta ska bli verklighet måste kollektivtrafi ken utformas utifrån ett helhetsperspektiv så att det blir möjligt att resa snabbt och enkelt. Organiseringen av kollektivtrafi kfrågorna inom landstinget ger möjlighet till ett sådant helhetstänk med möjlighet att göra kopplingar till andra utvecklingsområden. Samtidigt måste kollektivtrafi ken vara lätt tillgänglig för resenärerna och snabbt kunna komma fram i städerna för att kunna vara ett verkligt alternativ till bilen. En tät, förtroendefull och konstruktiv dialog mellan landstinget och länets kommuner är därför avgörande för att kunna fortsätta utveckla kollektivtrafi ken. Den ekonomiska utvecklingen inger dock oro för den regionala kollektivtrafi ken. Beslutade satsningar måste skapa samhällsnytta men också bidra till utvecklingen av ett mera kostnadseffektivt trafi ksystem i Östergötland. Det fi nns annars en risk för att Östergötland hamnar i en situation med storstadskostnader och landsbygdsintäkter. De senaste tio åren har samhällsfi nansieringen ökat från 50 till över 60 procent. Detta som en följd av att antalet resande och därmed intäkterna har ökat men inte i lika stor utsträckning som kostnaderna ökat under samma period. Utvecklingen i form av en minskad kostnadstäckning måste brytas och genom effektiviseringar och därmed bättre användande av skattemedlen, kan trenden brytas och vändas för att på sikt åter nå en samhällsfi nansieringsgrad på 50 procent. Konkret innebär det att vi kommer att behöva kraftsamla resurser där det fi nns stora resandeunderlag för att utveckla länet till en fl erkärnig stadsregion genom att knyta ihop regionens ortssystem. Trafi kutbudet kommer att koncentreras till de stora pendlingsstråken och större städerna. Där resandeunderlaget är svagare prioriteras i första hand arbets- och studieresor. Nya, mer kostnadseffektiva kollektivtrafikformer måste prövas. Resultat Strategiskt mål: God och jämlik hälsa Måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått Ansvar: Hälso- och sjukvårdsnämnden I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i Östergötland förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Drygt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Det går att skönja en upplevd hälsoförbättring i Östergötland mellan år Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna är betydande såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som fi nns men måste förhålla sig till hur dessa skillnader får konsekvenser för folkhälsan och anpassa insatserna till detta. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom sjukvården utvecklas successivt men det fi nns fortfarande en betydande förbättringspotential. Landstinget är en aktiv kraft i den folkhälsopolitiska process som pågår tillsammans med kommunerna och som skapat förväntningar på ett samlat och integrerat folkhälsoarbete i länet. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 20) och resultatmått (sid 88). 17

18 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet Tendens till förbättrad hälsa Landstinget i Östergötland följer kontinuerligt befolkningens självupplevda hälsa och levnadsvanor. Figur 6: Ohälsosamma levnadsvanor hos östgötarna (16-84 år) 2010 (Nationell folkhälsoenkät 2010). Figur 5: Andel östgötar (16-84 år) med god hälsostatus 2011 (Nationell folkhälsoenkät 2011). Drygt 70 procent av östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd 13. Undantaget tandhälsa, upplever männen sin hälsa som bättre än vad kvinnorna gör. Det går att skönja en upplevd hälsoförbättring mellan år , men förändringen är inte statistiskt säkerställd. Tobaksbruket minskar i Östergötland Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan sunda levnadsvanor bland annat förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer 14. De levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige är tobaksbruk (rökning och snusning), riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor 15. Uppskattningsvis är i Östergötland samhällskostnaderna runt 2,5 miljarder kronor på grund av dessa levnadsvanor 16. Rekommendationen om frukt och grönsaker (500g/dag) är det endast en minoritet av östgötarna som lever upp till och utgör därför den klart vanligaste ohälsosamma levnadsvanan. En dryg tredjedel av befolkningen motionerar inte heller i tillräcklig omfattning. Männens levnadsvanor är, undantaget rökning, ohälsosammare än kvinnornas. Förändringen mellan är liten men statistisk säkerställd vad gäller kvinnornas förbättrade rökvanor. Samtidigt har viss nyrekrytering av rökare skett bland ungdomar. 13 Hälsa på lika villkor nationell befolkningsenkät 2011 bearbetad av Folkhälsocentrum Östergötland. (2 569 östgötar svarade, 53 % svarsfrekvens). 14 Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N 317, WHO 2011, Cancer, Fact sheet N 297, WHO Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 (Socialstyrelsen). 16 Ekonomiska beräkningar och bedömningar, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens Folkhälsoinstitut 2011). Figur 7: Östgötens levnadsvanor (16-84 år) 2011 (Nationell folkhälsoenkät 2011). En och samma individ har ofta flera ohälsosamma levnadsvanor. Av figur 7 framgår att ett fåtal inte har någon ohälsosam levnadsvana, många har mer än en ohälsosam vana men ytterst få har samtliga här identifierade ohälsosamma levnadsvanor. 18

19 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet Kvinnor har i mindre omfattning än män ohälsosamma levnadsvanor och mer sällan fler ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. En analys visar att de som inte har någon ohälsosam levnadsvana i allmänhet upplever sitt hälsotillstånd bättre än de som har fler ohälsosamma vanor detta oavsett kön och ålder. Framgångsfaktor Ett hälsofrämjande förhållningssätt Ökat fokus på hälsoorientering under år 2011 Landstinget ska medverka till en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. En gemensamt framtagen Folkhälsopolitisk policy mellan länets kommuner och landstinget stödjer det arbetet. Regionförbundet Östsam har huvudansvaret för att samordna detta arbete och har under 2011 tillsatt en samordnare för folkhälsoområdet. Ett arbete har också inletts med att ta fram indikatorer för att kunna följa folkhälsans utveckling. Folkhälsan i Sverige är bland de bästa i världen, men hälsoskillnaderna mellan grupper med olika socioekonomisk bakgrund verkar öka. Jämlik hälsa uppnås i första hand genom att förbättra människors livsvillkor i vardagen, men landstinget har en viktig uppgift och utmaning i att bidra till att minska skillnaderna i hälsa på de områden där hälso- och sjukvården finns. Landstinget i Östergötland har i sina målsättningar tydligt markerat behovet av en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har varit ett särskilt utvecklingsområde i verksamheternas uppdrag för Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att i det personliga mötet stärka patienters förmåga att ta kontroll över sin hälsa och uppleva delaktighet i vård och behandling. Detta är ett angeläget utvecklingsområde som krävt och fortsatt kräver kompetensutveckling för medarbetarna. En uppföljning 17 visar att 60 procent av enheterna under de senaste 12 månaderna utbildat medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt. Det webbaserade läromaterialet Hälsofrämjande och värdeskapande möten i vården har introducerats. Inledningsvis har runt 200 personer från olika professioner medverkat. Ett antal utvecklingsområden har identifierats i syfte att förbättra och utjämna hälsoskillnaderna bland befolkningen 18. Exempel på sådana satsningar är ett systematiskt förbättringsarbete inom barnhälsovården med att kvalitetssäkra barnavårdscentralernas arbete kring levnadsvanor. Ett annat exempel är Hälsolyftet som är en satsning inom primärvården i två delar. Den ena delen är en befolkningsenkät som går att följa på individnivå över tid. Den andra delen innebär hälsoundersökningar och insatser i 17 Enkät till verksamheten, 142 verksamhetsenheter svarade, svarsfrekvens 75 %. 18 Nulägesrapport om Jämlik vård i Östergötland 2011 (Landstinget i Östergötland). form av hälsosamtal riktade till den vuxna befolkningen mellan år. I den östra länsdelen görs en bredare befolkningsinriktad satsning, Mitt hjärta, i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Kultur och hälsa Strävan att förbättra hälsan, behov av att vidga sjukvårdens möjligheter och en human åldringsvård lockar fram nya idéer om hur kultur kan berika människor. Kultur kan ge människor styrka att påverka sina liv, vilket sannolikt är avgörande för hälsan. Det ligger helt i linje med landstingets arbete inom det hälsofrämjande området att kunna erbjuda kultur som ett verktyg för vissa patientgrupper. Området röner ett ökande intresse även på det nationella planet och inom vetenskapen, inte minst tack vare att nya metoder påvisat positiva effekter av kultur, bland annat inom hjärnforskningen. Ett pilotprojekt har startat i Östergötland med titeln Kultur och hälsa. Målgruppen är patienter inom primärvården som är i behov av insatser vid stressrelaterade besvär och diffus smärta. Projektet är med i det nordiska nätverket Kultur i vården och ingår också i ett regionalt nätverk tillsammans med Landstinget i Jönköpings län och Linköpings universitet. Inom delprojektet Må bra med kultur ska patienter från primärvården engageras i kulturaktiviteter. I februari 2012 är det aktuellt för de första patienterna. Framgångsfaktor Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Det sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs med olika verktyg Patientmötet En sjukdomsförebyggande metod är att ta upp levnadsvanor som ett ämne vid mötet med patienten. Mer än 90 procent av enheterna tar upp tobaks- och matvanor vid patientmöten 19. Även fysisk aktivitet och alkoholvanor tas upp i stor utsträckning, 81 respektive 76 procent av enheterna, medan frågor om sömn och stress inte aktualiseras lika ofta. Frågan om alkohol tas upp i högre grad nu jämfört med tidigare år. De allra flesta som får frågor om levnadsvanor erbjuds också stöd till förändring i landstingets regi, eller från externa aktörer exempelvis idrottsföreningar. Inom Landstinget i Östergötland stimuleras länets vårdcentraler till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser via en prestationsbaserad ersättning, Mål och mått. Två insatsområden är ordination av tobaksavvänjning samt fysisk aktivitet på recept (FaR ). Vårdcentralerna använder sig av dessa insatser i varierande omfattning. Detta talar för att det finns en betydande potential för att utveckla arbetssättet. 19 Enkät till verksamheten, 142 verksamhetsenheter svarade, svarsfrekvens 75 %. 19

20 Årsredovisning 2011 Medborgarperspektivet Inom närsjukvården utfärdades nära ordinationer på tobaksavvänjning år 2011 och 43 procent av dessa (863 individer), har resulterat i påbörjad tobaksavvänjning. Ett år efter avslutad intervention sker en uppföljning om tobaksfrihet. Under 2011 har särskild uppmärksamhet ägnats åt att införa en gemensam rutin för tobaksfrihet i samband med operation. Drygt 90 procent av berörda enheter erbjuder sådant stöd. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) har ordinerats drygt personer under år Antalet ordinationer varierar kraftigt mellan enskilda vårdenheter (1-588 ordinationer). Följsamheten till ordinationen efter 3 månader (alternativt annan aktivitet i motsvarande grad) uppgick till 81 procent. Inför introduktionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har datajournalsystemet i Cosmic utvecklats för att skapa möjlighet att dokumentera levnadsvanor som underlag för dialogen med patienterna. Massundersökningar screening Mammografi är en röntgenundersökning av kvinnors bröst för att tidigt kunna upptäcka bröstcancer. Årligen kallas runt kvinnor i Östergötland. Målet är att alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska erbjudas mammografi vartannat år. Under 2011 anammade 81 procent av de kallade kvinnorna möjligheten till undersökning. I Östergötland inbjuds 65-åriga män till ultraljudsundersökning av kroppspulsådern i buken. Syftet med undersökningen är att upptäcka bråck på kroppspulsådern och kunna förebygga att bråcket brister vilket är livshotande. Bråck på kroppspulsådern är mycket ovanligt hos kvinnor och därför screenas inte dessa. Varje år inbjuds cirka män och av dessa kom 88 procent till undersökning år Årligen upptäcks på detta sätt ungefär 80 kroppspuls åderbråck. Gynekologisk cellprovskontroll är ett effektivt sätt att minska risken för livmoderhalscancer. Alla kvinnor i åldern år kallas till kontroll vart tredje år och kvinnor i åldern år vart femte år. Det nationella målet är 85 procent av kvinnorna inom respektive åldersintervall ska ta ett cellprov i rätt tid. I Östergötland nås den rekommenderade täckningsgraden för åldergruppen år men inte för åldersgruppen år. Vaccination Cancer i livmoderhalsen är starkt förknippat med HPV (humant papillomvirus) som ger en ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har beslutat att vaccinering mot HPV ska ingå i barnvaccinationsprogrammet från 2010 för flickor födda 1999 eller senare. Landstinget i Östergötland har beslutat att erbjuda vaccination även till flickor födda mellan Eftersom upphandlingen av vaccin har överklagats blev vaccinet tillgängligt först i december månad Landstinget i Östergötland beslutade därför att införa ett vårdval enligt lagen om valfrihetssystem för att på kort tid nå en stor andel av berörd målgrupp. Tobaksprevention inom tandvården Landstinget i Östergötland är ett av få landsting i landet som har en finansieringsmodell som innebär att patienterna kan erhålla tobaksavvänjning inom tandvården, såväl offentlig som privat, till sjukvårdsavgift. Förebyggande insatser för bättre munhälsa hos barn och ungdomar I Östergötland har barnens munhälsa följts under en längre tid och sambandet med socioekonomisk bakgrund har också studerats. Den övergripande bilden är att barnens munhälsa är bra och har blivit bättre. Skillnaderna i munhälsa är emellertid betydande mellan områden med bättre respektive sämre socioekonomiska förhållanden. Andelen sexåringar med friska tänder har ökat i alla socioekonomiska grupper utom i den mest socioekonomiskt utsatta gruppen där andelen kariesfria sexåringar tvärtom har sjunkit. Det har under flera år gjorts insatser med förebyggande arbete för att minska de socioekonomiskt relaterade skillnaderna i munhälsa. Ett utsatt område är Hageby i Norrköping och där har ett projekt startats Genom samverkan mellan folktandvården och mödrahälsovården genomförs munhälsosamtal redan för de blivande föräldrarna. Hälsosamtalen syftar till att stärka redan hälsosamma beteenden och förändra ohälsosamma vanor hos de blivande föräldrarna. Samtalet följs av intensifierade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom tandvården i samverkan med barnhälsovården till dess att barnet är tre år. Framgångsrik nationell kampanj mot stroke Under hösten 2011 påbörjade alla landsting och regioner tillsammans en nationell kampanj om stroke som kommer att pågå under tre års tid. Huvudbudskapet är att alla kan rädda liv genom att lära sig symptomen vid stroke och larma 112 direkt. Stroke drabbar varje år svenskar, varav cirka i länet, och är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning. Landstinget har satsat 3 miljoner kronor på kampanjen och målgruppen är personer år. En första uppföljning 20 visar att 77 procent av målgruppen hittills har uppmärksammat kampanjen vilket överträffar målsättningen, 50 procent. Nyckelindikatorer utvecklingsmål Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med hälsofrämjande förhållningssätt Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med sjukdomsförebyggande insatser Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Resultat % 55 % 20 Undersökning från Synovate

www.lio.se Årsredovisning 2011

www.lio.se Årsredovisning 2011 www.lio.se Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland

Läs mer

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn 2012-03-20 LiÖ 2012-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Utkast 2013-02-25. Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012. www.lio.se

Utkast 2013-02-25. Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012. www.lio.se Utkast 2013-02-25 Årsredovisning 2012 www.lio.se Årsredovisning 2012 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn 2011-03-29 LiÖ 2011-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Revisionsrapport granskning av årsredovisning 2013, Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport granskning av årsredovisning 2013, Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Urban Svahn 2014-05-05 LiÖ 2014-495 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport granskning av årsredovisning 2013, Landstinget i Östergötland Ledningsstabens kommentarer Landstingets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer