Årsredovisning Landstinget i Östergötland. MEDBORGARPERSPEKTIVET 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014. Landstinget i Östergötland. www.regionostergotland.se MEDBORGARPERSPEKTIVET 2"

Transkript

1

2

3

4 Årsredovisning 2014 Landstinget i Östergötland MEDBORGARPERSPEKTIVET 2

5 Region Östergötland, Linköping Telefon: e-post: PROJEKTLEDARE: Urban Svahn, Region Östergötland GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Markus reklambyrå FOTO: Katja Kircher, Göran Billeson, Shutterstock m.fl. TRYCK PAPPERSVERSION: Larsson Offsettryck 2015

6 Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En vanlig dag i verksamheten 4 Det politiska uppdraget 6 En ny politisk konstellation tar över 7 Kvalitet som sitter i väggarna 8 5 års utveckling inom Landstinget i Östergötland års resultat en sammanfattning 10 Framtidsscenariot 11 Medborgarperspektivet 14 Processperspektivet 50 Medarbetarperspektivet 80 Ekonomiperspektivet 92 Landstingets samlade verksamhet 110 Regionsjukvårdsnämnden år Patientnämnden år Redovisning av resultatmått 118 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 123 Kassaflödesanalys 124 Balansräkning 125 Resultat per enhet 126 Investeringsredovisning 127 Noter 129 Redovisningsprinciper 136 REGION ÖSTERGÖTLANDS ORGANISATION OCH STYRNING 139 LÄSINFORMATION Denna årsredovisning lämnas av Region Östergötland som bildades Årsredovisningen avser emellertid verksamheten år 2014 inom Landstinget i Östergötland. I den följande texten används därför benämningen landstinget eller Landstinget i Östergötland vid beskrivning av företeelser under eller före år 2014 medan benämningen regionen eller Region Östergötland används vid framåtsyftande redovis ningar som avser tiden från och med år 2015.

7 En vanlig dag i verksamheten... tog landstingets växel emot samtal... föddes 14 barn... serverades portioner varm mat till patienter... lämnades provsvar... tvättades kilo tvätt, vilket motsvarar hushållsmaskiner 4

8 ... städades kvadratmeter gav invånare i Östergötland blod... hade landstingets webbplats besökare hade kollektivtrafiken drygt påstigande gjordes läkarbesök Not 5

9 Det politiska uppdraget Den politiska mandatfördelningen Efter valet 2010 fördelades landstingsfullmäktiges 101 mandat på följande sätt: MANDATPERIODEN Politisk ledning 50 Moderaterna 25 Vrinnevilistan 8 Centerpartiet 6 Folkpartiet 6 Kristdemokraterna 5 Övriga partier 51 Socialdemokraterna 35 Miljöpartiet 7 Vänsterpartiet 5 Sverigedemokraterna 4 Efter valet i september 2014 fördelades regionfullmäktiges 101 mandat på följande sätt MANDATPERIODEN Politisk ledning 56 Socialdemokraterna 37 Miljöpartiet 7 Folkpartiet 6 Centerpartiet 6 Övriga partier 45 Moderaterna 23 Sverigedemokraterna 10 Kristdemokraterna 6 Vänsterpartiet 6 Valdeltagandet till regionvalet var 84,2 procent (Riket 82,4 procent). UPPDRAGET 2014 Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för den vision och de strategiska mål som landstingsfullmäktige har fastställt som uppdrag för år Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inkluderande tandvård för barn och äldre. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna. VISIONEN Landstinget i Östergötland hade år 2014 följande vision: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 6

10 År 2014 var spännande och händelserikt. Politiskt präglades året förstås av de allmänna valen och den turbulens som uppstod på riksplanet när det gällde regeringsbildningen och möjligheten att få igenom statsbudgeten. En ny politisk konstellation tar över För Region Östergötlands vidkommande landande 2014 års valrörelse i en stabil majoritet, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet, med en tydlig grund i ekonomiskt ansvarstagande, hållbar regional utveckling och ett uttalat fokus på att förbättra vården och göra den mer jämlik. Ett av koalitionens allra första beslut var att ge så kallade papperslösa rätt till fullständig vård på lika villkor och därmed markerades även en viktig värdegrund i humanism och rättvisa. Samtidigt slutfördes under 2014 en annan politisk process, nämligen omvandlingen av landstinget till Region Östergötland med allt vad det innebar i form av ny politisk organisation och sammanslagning av tjän ste mannaorganisationer. Förändringen kommer att innebära nya möjligheter att styra mot en starkare näringslivsutveckling, högre livskvalitet och ett mer robust samhälle, ekonomiskt såväl som socialt och ekologiskt. Vården måste också ha en stark förmåga till ständig förnyelse och utveckling, inte minst för att kunna möta breda befolkningsgruppers behov av hög tillgäng lighet och anpassat bemötande. Sköra äldre med många diagnoser är en sådan grupp vars behov bättre behöver bli tillgodosedda. En jätteutmaning ligger i att kunna kanalisera mer resurser till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder så att trycket på hälso- och sjukvården kan lätta något i framtiden. Region Östergötland är även regional kollektivtrafikmyndighet, där bolaget ÖstgötaTrafiken sköter den dagliga driften av kollektivtrafiken. Under 2014 startades beställningscentralen i Mjölby, vilken är öppen dygnet runt för beställning av färdtjänst, sjukresor, servicelinjer och annan beställningstrafik. Dessutom fastställdes samverkansavtalet med mälardalslänen, i syfte att utveckla den regionala tågtrafiken i östra Sverige. En viktig utmaning för kollektivtrafiken är att öka attraktionskraften, ta marknadsandelar från biltrafiken och därmed kunna nå miljö- och klimatmålen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra förutsättningar i Östergötland är goda. Kompetenta med arbetare, ambitiösa tjänstemän, en ny regionorganisation och en ny politisk ledning som brinner för att ta utvecklingen ännu ett steg längre. För hälso- och sjukvårdens del kan man konstatera att det finns en hel del glädjeämnen samtidigt som vi står inför många stora utmaningar. Vi kan alla känna en stor stolthet i att den östgötska sjukvården i de öppna jämförelserna står sig väl och uppvisar goda resultat, inte minst när det gäller den medicinska kvaliteten, och att alla våra sjukhus, enligt en jämförelse gjord av tid ningen Dagens Medicin, tillhör toppskiktet i sina respektive kategorier. Samtidigt kvarstår de stora underskotten i de sjukvårdande verksamheterna. I tider som nu när den övriga ekonomin är stark är problemet inte akut, men alla inser att situationen inte är hållbar på sikt och att vi under kommande år målmedvetet måste arbeta för att åtgärda dessa ekonomiska obalanser. En annan stor utmaning för framtiden handlar om komptensförsörjningen, att Region Östergötland har förmågan att vara attraktiv för våra medarbetare, nya som gamla. Alla vårdens yrken ska upplevas som spännande, viktiga och lustfyllda och alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Margareta Fransson (MP), Vice ordförande i regionstyrelsen 7

11 År 2014 har varit ett intensivt år då vi ägnat oss mycket åt byggande i både bokstavlig och bildlig mening. Det gäller förstås byggprojekten vid våra sjukhus, men även byggandet av organisationen för nya Region Östergötland. Kvalitet som sitter i väggarna Framtidens US är länets största byggarbetsplats och det påverkar så klart er medarbetare. Jag har under hösten varit på visning i de nya delarna och är mycket imponerad över hur bra det kommer att bli för både patienter och medarbetare och det tänk som finns kring patientsäkerheten. Samtidigt har jag förståelse för att det sliter att arbeta med vård på en byggarbetsplats, med buller och omflyttningar som krävs för att byggarbetet ska kunna flyta på. På Vrinnevisjukhuset har bygget startat under hösten och under år 2015 kommer det igång på allvar. Målet med Vision 2020 är att utveckla Vrinnevisjukhuset som akutsjukhus och som ett nytt akademiskt utbildningscentrum. Även bygget av den rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har gått in i en synligare fas, ovan mark. Den nya huvudbyggnaden ska ge en bättre vårdmiljö och höjd säkerhet. Det tidigare Birgittas sjukhus gamla paviljonger byts en i taget för att ersättas av en sammanbyggd anläggning. Nyligen kom resultaten av Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet som visar att vi tillsammans med Jönköping, Kalmar och Halland ligger på första plats när alla indikatorer sammanvägts. Det känns mycket positivt att vår sydöstra sjukvårdsregion ligger i framkant. När tidningen Dagens Medicin jämför landets sjukhus hamnar Universitetssjukhuset i Linköping på första plats bland universitetssjukhusen och Vrinnevi sjukhuset och Lasarettet i Motala hamnar på andra respektive tredje plats i landet bland sina motsvarigheter. Även om man ska vara medveten om att den här typen av jämförelser inte säger allt så kan det knappast vara en tillfällighet att Östergötland gång på gång står sig så väl i nationella jämförelser. Jag vill påstå att kvaliteten sitter i väggarna! Vi ska vara stolta över de resultat som vi presterar och ständigt förbättrar till gagn för vår befolkning. Landstinget i Östergötland blev den första januari 2015 Region Östergötland. Det ska bli spännande att arbeta för att utveckla regionen med ansvar för en rad nya områden tillsammans med gamla och nya medarbetare. Jag vill tacka alla landstingsmedarbetare för det gångna årets insatser! Samtidigt vill jag hälsa er och alla nya medarbetare välkomna till Region Östergötland! Vi bygger också processer för att arbeta så smart och effektivt som möjligt. Jag är så glad att bröstenheten har invigts under hösten. Nu finns all verksamhet inom bröstcancervården samlad. En dörr in till all bröstcancervård gör det enkelt för patienten och det tycker jag är bra. Nästa steg blir nu att utveckla cancervården vidare med standardiserade vårdförlopp för flera cancerprocesser med målet att korta väntetiderna och minska skillnaderna i vården. Det här omfattar alla delar i vården. Det kommer att kräva ändrade arbetssätt och att vi arbetar med förbättring av våra processer. Vi är alla överens om att prioritera det viktiga arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är i grunden något oacceptabelt och vi kommer fortsättningsvis att mycket noggrannare följa upp VRI arbetet. Jag har funderat mycket på vad som ytterligare krävs för att vi ska se tydliga resultat inom detta område. En konkret åtgärd är att bygga fler enkelrum i våra nya sjukhusbyggnader men vi kan inte heller skygga för att överbeläggningar är en riskfaktor och vi måste fortsätta våra ansträngningar att förbättra vårdplatssituationen. Det finns säkert många fler goda idéer. Barbro Naroskyin Regiondirektör 8

12 5 års utveckling inom Landstinget i Östergötland Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0 17 år (%) 20,2 19,9 19,9 20,0 20,1 - Andel år (%) 60,9 60,7 60,5 60,2 59,8 - Andel 65 år (%) 18,9 19,4 19,7 19,9 20,1 - Andel 80 år (%) 5,5 5,5 5,5 5,4 5,4 Östgötar som upplever sig ha ett mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd (%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 29,6 27,9 27,2 26,8 27,0 Processperspektivet 2 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen -slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade Medarbetarperspektivet Antal anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Övriga Sjukfrånvaro (%) 4,4 4,2 4,4 4,5 4,8 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) +2,9 +4,1 +4,7 +6,4 +6,0 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 10, ,92 10, Vårdproduktionen avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter. 3 Höjning på grund av skatteväxling med kommunerna då landstinget tagit över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken. 4 Minskning på grund av kommunernas övertagande av huvudmannaskapet för hemsjukvården. 9

13 2014 års resultat en sammanfattning Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 5 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier, baserat på bedömningar som mer utförligt återfinns senare i förvaltningsberättelsen: KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG Den medicinska kvalitén är överlag god och hävdar sig mycket väl även i ett nationellt perspektiv. Merparten resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig och etablerad roll i detta. SÄKER Säkerhetsarbetet bedrivs brett och ambitiöst. Det är proaktivt och systematiskt. De vårdrelaterade infektionerna har minskat men ligger fortfarande på en hög nivå vilket signalerar att sambandet mellan insatser och resultat är komplext. PATIENTFOKUSERAD Ofta ligger patienternas nöjdhet på en hög nivå. Detta gäller framförallt bedömningen av bemötande och förtroende. Patienterna är relativt nöjda med delaktigheten men här finns utrymme förbättringar. Det interna verksamhetsperspektivet är fortfarande starkt inom vården och det finns åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade Lean-filosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Utveckling pågår också med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. EFFEKTIV Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra, en sammanhållen närsjukvård och systematiskt utvecklade vårdprocesser medverkar till en effektiv styrning/ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade Lean-filosofin som i sin tur föder olika initiativ för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt, exempelvis produktionsplanering. JÄMLIK Hälsan är ojämnt fördelad och ojäm likhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med behovsanalyser och brukardialoger bidrar till medvetna satsningar som bedöms utveckla en mer jämlik och jämställd hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. Denna process får genomslag i resursfördelning och överenskommelser med vårdgivare. Utveck lingen av vårdprocesser och vård program bidrar också till en jämlikare hälso- och sjukvård. TILLGÄNGLIGHET I RIMLIG TID Andelen vårdcentraler som klarar målen för telefon- och besökstillgänglighet tenderar att minska och variationen mellan vårdcentralerna är otillfredsställande. I en nationell jämförelse hävdar sig emellertid resultatet väl. Tillgängligheten inom specialiserad vård har förbättrats avsevärt under senare år och är nu bland den bästa i landet. Det gäller såväl besök som behandling. Tillgängligheten till akutmottagningarna har inte förbättrats under året och uppsatta mål uppnås inte. Väntetiderna till canceroperation har förkortats under senare men fortfarande återstår en hel del innan måluppfyllse uppnås inom detta betydelsefulla område. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting/regioner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Östergötland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt om årets resultat uppgår till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat år 2014 och når detta mål med god marginal. Det egna kapitalet är positivt vilket senast inträffade för 25 år sedan. Verksamhetsmålen är högt ställda varför fullständig måluppfyllelse ofta är svår att uppnå, men i en nationell jämförelse står sig resultaten i allmänhet väl, bland annat inom så centrala områden som medicinsk kvalitet och tillgänglighet. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar därför i bedömningen att Landstinget i Östergötland har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009) 10

14 Framtidsscenariot ÖSTERGÖTLAND HAR BILDAT REGIONKOMMUN FRÅN ÅR 2015 Riksdagen fattade under våren 2014 beslut om att Östergötland skulle få bilda region från den 1 januari Det innebär att landstinget därmed nu tar över det regionala utvecklings ansvaret, som tidigare i stor utsträckning fanns inom Regionförbundet Östsam. Det handlar bland mycket annat om det regionala tillväxtarbetet och om att göra länsplaner för regional transportinfrastruktur. Bildandet av Region Östergötland ska ge bättre förutsättningar för en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Det ställer krav på hela organisationen att se de utmaningar som detta innebär och även identifiera möjligheter och behov inom det regionala utvecklingsområdet. Medborgarnas inflytande kan också öka då ett demokratiskt valt organ får ansvaret. Under år 2014 har ett arbete genomförts kring hur politisk organisation och tjänstemannaorganisation, samverkansorganisation, ansvarsfördelning och finansering ska se ut i regionen. Detta arbete har landstinget, länets kommuner och Regionförbundet Östsam genomfört gemensamt. VI BLIR ALLT FRISKARE Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential via diagnostisering, behandling och livsstilsförändringar. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. En studie om 85-åringar i Linköping 6 visar att de inte är så skröpliga som de ofta beskrivs. Majoriteten mår bra och klarar sig själva. Men en varningssignal är att allt fler äldre lider av fetma. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder skiljer drygt fem år mellan de som har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. 7 Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit under de senaste tio åren. Övervikt och fetma har blivit vanligare de senaste två decennierna. Ökningarna har varit störst bland personer under 50 år. Det senaste decenniet syns dock ingen förändring för andelen vuxna med övervikt, men däremot finns det tecken på att fetma har blivit något vanligare. Samtidigt finns nya hot mot hälsan. Ett ökat resande, samt vård och Försörjningskvot med prognos till Försörjningskvot behandling utomlands, ökar spridningen av resistenta bakterier vilket försvårar behandlingen av sjukdomar. På senare år har ett stort antal så kallade nätdroger med narkotisk effekt introducerats, ofta via internet. Akuta förgiftningar, psykiska störningar med flera andra allvarliga biverkningar riskerar att drabba en ung målgrupp. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Arbetet för en bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen blir ett viktigt uppdrag för Region Östergötland tillsammans med länets kommuner och andra aktörer. En utgångspunkt och vägledning är rekommendationerna från den så kallade Öst göta kommissionen, som även har gett exempel på insatser. Ett sådant exempel är att se över möjligheterna att skapa arbetstillfällen i samverkan mellan offentlig sektor, det lokala näringslivet och den sociala ekonomins aktörer. Bemötandefrågor för att öka tilltro och tillit kommer också att vara en viktig del i det fortsatta folkhälsoarbetet år Totalt Från äldre Från barn och unga Figur 1: Försörjningskvoten i Sverige med prognos (Källa: SCB) 6 Health Maintenance in Very Old Age - Medical Conditions, Functional Outcome and Nutritional Status. Linköping University Medical Dissertations No Huan-Ji Dong. 7 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) 11

15 DEN SYSSELSATTA BEFOLKNINGEN SKA FÖRSÖRJA FLER Den demografiska försörjningskvoten visar hur många 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna år behöver försörja i åldrarna 0 19 år respektive 65 år och äldre. Idag har vi en nivå på försörjningskvoten på nästan 73 personer. Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer i åldern år behöver försörja 73 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på över 90 personer år Den del av försörjningskvoten som härrör från unga antas vara konstant under prognosperioden. Det är försörjningskvoten som härrör från de äldre som ökar och kring år 2034 kostar de äldre mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på talet, då unga kostade avsevärt mer än äldre. GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjlig heter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läke medel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens har redan börjat användas som stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar, vilket i sin tur kan leda till att operationer inte kan genomföras. KOSTNADSTRYCKET ÖKAR Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med , bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till runt 1,3 procent årlig ökning för landstingen/regionerna. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingens/regionernas uppdrag (medicinsk utveckling, kollektivtrafik m.m.). Sammantaget resulterar detta i prognosen att kostnaderna ökar med 2,3 procent om året år Trots ett antagande om uppräknade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. UTMANINGAR FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING 9 Efter en stark avslutning på år 2013 har svensk ekonomi under år 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag in- 8 Ekonomirapporten december 2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 9 Ekonomirapporten december 2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 10 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, Östergötlands län, Prognos för arbetsmarknaden 2015 (Arbetsförmedlingen) 12

16 mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige; kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Landstingens investeringar har mer än fördubblats de senaste tio åren. Förklaringen är att det pågår en generationsväxling av sjukvårdens lokaler och centralisering av högspecialiserad vård. Samtidigt expanderar kollektivtrafiken vilket förutsätter investeringar i exempelvis tåg och bussar. Detta medför att landstingens investeringar förväntas öka År 2014 var det fjärde året med stark real skatteunderlagstillväxt och det går att framöver se ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent år 2015 och omkring 1,5 procent året därefter. REGIONENS EKONOMI STABIL MEN INTE UTAN UTMANINGAR Region Östergötlands bedöms för de kommande tre åren ha en förhållandevis stabil ekonomi. Sammantaget innebär de ekonomiska förutsättningarna att Region Östergötland klarar såväl investeringar som att möta nya behov inom angelägna utvecklingsområden med en ekonomi i balans. Det nuvarande finansiella målet om ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag uppnås år År 2016 och 2017 nås ej målet utan resultatet motsvarar 1,4 procent respektive 0,6 procent. Försvagningen i ekonomin beror på att beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader. Ekonomin är dock stabil då det finns grundförutsättningar med ett positivt eget kapital och det finns reserveringar till en stor del av planerade satsningar. Regionen har trots detta stora utmaningar i form av omfattande investeringar och ökande behov som inte kommer att kunna lösas med resurstillskott, utan till stor del måste hanteras inom befintliga resurser genom effektiviseringar och resursomfördelningar inom verksamheten. Kostnadsutvecklingen är fortsatt mycket hög och måste brytas samtidigt som det kommer att krävas åtgärder för att komma till rätta med befintlig obalans inom ett antal produktionsenheter. ternationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP växte med 2,1 procent år Under år 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent år I Östergötland bedöms antalet sysselsatta öka med personer under , främst inom offentliga verksamheter. Antalet arbetslösa personer bedöms samtidigt minska med personer fram till slutet av år Ökningen av antalet sysselsatta i Östergötland motsvarar 1,1 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 1,2 procent. Landstingen ansvarar för två av de LÄSANVISNINGAR REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 118. Strategiska mål är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd. Framgångsfaktorer är utvecklingsområden som landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd beslutat BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse om i sina verksamhetsplaner. Nyckelindikatorerna har funk tionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till värderingen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/ nyckelindikator/resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. Nyckelindikatorer Resultatmått Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att värdera 13

17 14 MEDBORGARPERSPEKTIVET

18 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Resultat VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Effektiva innovationsstrukturer BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Förtroendeskapande insatser DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD Insatser och utbud utifrån konstaterade behov HÖG TILLGÄNGLIGHET TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt KOLLEKTIVTRAFIKEN ETT NATURLIGT VAL VID RESOR En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Lätt tillgänglig information och personliga tjänster Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Tillförlitlighet i kollektivtrafiken MEDBORGARPERSPEKTIVET 15

19 STRATEGISKT MÅL Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Regionförbundet Östsam ansvarar på uppdrag från länets kommuner och landstinget för frågor rörande Regional utveckling. Området regional utveckling omfattar ett brett spektrum av delområden med en stor mängd aktörer vars agerande kan vara av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Det är komplext att avgöra i vad mån regionförbundets insatser för den regionala utvecklingen bidragit till en hållbar välfärd. Bedömningen är att regionförbundet genom en rad aktiviteter och insatser bidragit till bättre förutsättningar för att den regionala utvecklingen i Östergötland ska bidra till en hållbar välfärd. Den samlade bedömningen är emellertid att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande eftersom Östergötland i flera avseenden avviker negativt jämfört med riksgenomsnittet. Det gäller bland annat arbetslöshet, utbildningsnivå och tillväxttro hos företagen 11. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 19) och resultatmått (sid 118). FRAMGÅNGSFAKTOR God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM EN UTVECKLINGSMOTOR I REGIONEN Regionförbundet Östsam är ett kommunalförbund med Östergötlands tretton kommuner och landstinget som medlemmar. Regionförbundet är dessutom ett kommunalt samverkansorgan till vilket staten har fört över ansvaret för den regionala utvecklingsplaneringen och regionala utvecklingsresurser. Regionförbundet arbetar inom områdena samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och företagande, kultur och kreativitet och internationell samverkan. Regionförbundet har regeringens och medlemmarnas uppdrag att utarbeta program för regionens utvecklingspolitik. Syftet är att dessa program ska ligga till grund för såväl statliga som kommunala aktörers arbete med att utveckla Östgötaregionen. En viktig framgångfaktor för det regionala utvecklingsarbetet är en bred och förtroendefull samverkan mellan olika aktörer. Regionförbundet Östsam har därför en bred samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Regionförbundet är engagerat i ett 70-tal nätverk på olika nivåer. SAMHÄLLSBYGGNAD Inom området regional utvecklingsplanering har Östergötland tagit betydande steg framåt mot en sammanhållen fysisk planering genom att arbetet med Strukturbild Östergötland har startat under året. Arbetet kommer att utvecklas under år Kommunernas aktiva deltagande och planering är fortsatt avgörande för strukturbildsarbetet och genom sitt deltagande i pro jektet kan kommunerna lättare föra in regionala dimensioner i sitt planeringsarbete. Den kommunövergripande rumsliga planeringen inom skärgårdsområdet har kommit igång, vilket bidrar till att den östgötska landsbygdens olika delar kan utvecklas positivt utifrån lokala förutsättningar. När det gäller infrastruktur är det en framgång för regionens arbete att Ostlänken, E22 förbifart Söderköping samt Kardonbanan (den nya järnvägsanslutningen till hamnen i Norrköping) nu finns med i den antagna nationella planen Vidare har en ny Länstransportplan (LTP) för den regionala infrastruk turen antagits av region förbundets fullmäktige i stor enighet. För området energi och miljö så finns det statistiska svårigheter att följa upp målen om minskade utsläpp av växthusgaser och minskad energianvändning i länet. Tillgänglig statistik visar dock att växthusgasutsläppen har minskat med cirka sex procent Det går heller inte att ge ett enkelt svar på om andelen förnyelsebar energi ökat eller minskat. Det är dock tydligt att målet inte uppfylls i tillräcklig grad för att Östergötland ska bidra med sin andel för att hejda den pågående MEDBORGARPERSPEKTIVET

20 klimatförändringen. Tyvärr är det ett tillkortakommande som Östergötland delar med stora delar av Sverige och världen. Folkhälsoperspektivet har lyfts fram under året och kopplingarna till arbetet med olika samhällsfunktioner har förtydligats. Regionen har tagit betydande steg framåt mot målet. Bland annat har folkhälsoperspektivet i större uträckning beaktats i remissvar rörande översiktsplan (exempelvis ÖP Åby-Jursla) och infrastruktur (exempelvis förbifart Kisa). Östgötakommissionens arbete har bidragit till en mer utbredd förståelse för folkhälsofrågor och vad som påverkar folkhälsan i regionen. Denna breddade förståelse för frågorna banade väg för ett enigt beslut i Regionförbundets fullmäktige om att ställa sig bakom kommissionens slutrapport och att föreslå kommunerna och regionen att fortsätta folkhälsoarbetet med utgångspunkt från slutrapportens rekommendationer. Projekten Östgötamodellen och MESSE 12 har bidragit till en förstärkning av stöd och kunskap om socialt företagande. Därmed har förutsättningarna ökat för att fler människor ska finna egen försörjning och känna den trygghet och stolthet som detta innebär. Antalet personer sysselsatta inom socialt företagande har ökat i omfattning. Årets viktigaste händelser har varit: Östgötakommissionen för jämlik hälsa har slutfört sitt arbete och slutrapporten med rekommendationer antogs vid Regionförbundets fullmäktige. Arbetet har rönt stort intresse i regionen, nationellt samt blivit känt internationellt. Ostlänken, E22 förbifart Söderköping samt Kardonbanan (den nya järnvägsanslutningen till hamnen i Norrköping) finns nu med i den antagna nationella planen är en framgång för regionens arbete. Förstudien Breddat mått på regional utveckling har slutförts. Det fort satta arbetet med framtagning av indikatorer för ett brett perspektiv på regional utveckling är tänkt att fortsätta tillsammans med aktörer på nationell nivå. 12 Mechanism for Enhancement of Synergy and Sustainability among Enterprises europiskt projekt för att stärka den regionala tillväxten via socialt företagande Ny Länstransportplan, LTP, för åren , antogs av Regionförbundets fullmäktige. Insatsprogram för Energi och klimat samt för Landsbygdsutveckling har fastställts. Genom Strukturbildsarbetet har arbetet med regional rumslig planering startat vilket utmärker Östergöt land jämfört med andra mindre regioner. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH FÖRETAGANDE Inom området kompetensförsörjning och företagande har regionförbundet genom sitt arbete skapat en regional samsyn, bred förankring och deltagande kring kompetensförsörjningsfrågor i Östergötland. Detta har lett till ökat lärande, spridning av erfarenheter, resultat och idéer inom kompetensförsörjning vilket ökar förutsättningarna för ett flexibelt utbildningssystem tillgängligt för kvinnor och män, flickor och pojkar i regionen. Detta i sin tur leder till efterfrågade projekt och bättre resursutnyttjande. Kompetensplattformens arbete med kartläggning av kompetensbehov och samarbeten med branscher och utbildningsanordnare leder till ett utbildningsutbud som i högre grad motsvarar arbetsmarknadens behov. Med hjälp av den regionala kompetensplattformens analyser, på kort och lång sikt, prioriteras lokalisering och dimensionering av utbildningsutbudet utifrån arbetslivets behov. Arbetsmarknadsenheter, flyktingsamordnare, samhällskommunikatörer samt studie- och yrkesvägledare har även fått tillgång till MEDBORGARPERSPEKTIVET 17

21 kunskap och kännedom om den regionala arbetsmarknaden och använder detta i sitt dagliga arbete. Förutsättningarna för att fler nya företag startas av kvinnor och män, företag etableras och växer i regionen har stärkts i och med satsningen på East Sweden Business Region - ESBR. Offentliga aktörer inom det system som arbetar med att främja företagsutveckling och innovationer i regionen arbetar gemensamt i ESBR för ett synkroniserat främjarsystem. Strategin för smart specialisering ger även förbättrade förutsättningar för att på kort sikt attrahera resurser nationellt och internationellt till regionen, och på lång sikt skapa nya kompetenser, företag och samarbeten. Regionförbundet har under året arbetat med jämställdhetsinte grering och en regional handlingsplan för jämställd tillväxt. Genom ett fokuserat arbete med jämställdhetsintegrering i ordinarie verksamhet kopplat till utbildningsinsatser, nya material och bättre uppföljning av projekt har ytterligare steg framåt tagits i processen. Årets viktigaste händelser inom området har varit: Det regionala och nationella samarbetet inom Plug In projektet som syftar till att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieskolan med fullständiga betyg har visat på goda resultat under året. En strategi för Smart specialisering har arbetats fram och börjat implementeras för att öka Östergötlands konkurrenskraft. Fortsatt framgångsrikt arbete med samordning och effektivisering av näringslivsfrågorna inom arbetsmodellen East Sweden Business Region där Regionförbundet fått ett större mandat, att driva utvecklingsfrågorna, från länets aktörer. Inom ramen för en förstudie har Regionförbundet arbetat fram en ny modell för att stärka och förbättra strukturen kring ESF-projekt (Europeiska socialfonden). Arbetet har skett i samarbete med ESF-rådet och representanter från övriga län i Östra Mellansverige. En kartläggning av nyanländas språkintroduktion har genomförts; I kläm mellan grundskolan och gymnasiet. Rapporten ger en bild av situationen idag och framtida utvecklingsbehov KULTUR OCH KREATIVITET De regionala prioriteringarna ska stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producentoch arrangörsledet som arenor för det egna skapandet. Genom en stabilare infrastruktur har tillgänglighet och delaktighet till kultur och natur i hela regionen utvecklats. Samverkansmodellen leder till att kulturen intar en tydlig plats i strate gier kring regional utveckling och i diskussioner mellan politikområden vilket är en förutsättning för att utveckla ett vitalt kulturliv i länet. Samverkan ökar till följd av insatserna liksom möjligheterna att arbeta med helhetsperspektiv. Kulturplanearbetet och dialogmöten för verksam heten närmare målen på flera plan. Östergötlands kulturutövare, professionella, amatörer, kulturinstitutioner och det fria kulturlivet har deltagit i ett stort antal dialoger med utvecklingsfokus, detsamma gäller för representanter för folkbildningen och det ideella kulturlivet. I det arbete som bedrivits under året har dialogen ökat och avgörande initiativ till utvecklingssatsningar i samverkan med kom munerna tagits som syftar till att öka den regionala spridningen av konst och kultur. Att förstärka infrastrukturen kommer att vara en av övergripande strategier i den kommande kulturplanen. Initiativen kring Barnkulturutredningen och det pågående Kultur för äldre-projektet är viktiga steg för att förstärka infrastrukturen och öka tillgängligheten till kultur och för målgrupperna barn, unga och äldre. Ett mer riktat arbete med särskilda målgrupper i fokus innebär också en fördjupning av samarbetet med regionala institutioner och i förlängningen en möjlighet att nå bättre spridning och tillgänglighet till den regionala kulturen. I och med att kulturbidragen tydligt har riktas till unga kvinnor och män som vill pröva nya och gränsöverskridande produktionsidéer har förutsättningarna för konstnärlig utveckling stärkts. Att arbeta gränsöverskridande med kulturmarknadsföring och platsutveckling i samverkan med besöksnäringen och samhällsbyggnad ger nya verktyg och bättre samordning kring kulturens roll i en attraktiv region. I flera kommuner har ett lokalt utvecklingsarbete initierats och stöttats som återverkar på orternas attraktivitet både för boende och besökare. Natur- och kulturturism är allt viktigare tillgång för kvinnor och män som bor i eller besöker Östergötland. Insatserna inom naturoch friluftsområdet, till exempel tillgänglig görande av Östgötaleden, är värdefulla bidrag till den generella marknadsföringen av Östergötland. Årets viktigaste händelser inom området har varit: Skönhet för alla den största tematiska kultursatsningen någonsin i regionen pågick under hela året. Utställningar, vandringar, föreställningar och föredrag med utgångspunkt i Ellen Keys idéer kring skönhet har genomförts. Tillsammans med Linköpings kommun har Regionförbundet provat att genomföra ett dansresidens på Dansens Hus i Lin köping vilket har varit en viktig del i byggandet av den östgötska dansplattformen. Under året genomfördes den år liga kulturkonferensen med drygt hundra deltagare. Temat var tillgång och tillträde till kulturen: Vems historia berättas, vems kultur produceras, vem har rätt att bestämma och hur skapar man delaktighet? Arbetet med Kulturplan ( ) har pågått under året, tematiska samråd har genomförts vid ett fyrtioltal tillfällen utifrån områden som; dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv, ideella sektorn med mera. Det tvååriga projektet Kultur för äldre startades under året och genomförs i samarbete med Östgötateatern och Östgötamusiken och omfattar i pilotfasen fem kommuner. Behov och hinder inventeras och sedan erbjuds vårdboenden kulturutbud. 18 MEDBORGARPERSPEKTIVET

22 INTERNATIONELL SAMVERKAN Regionförbundet har under året medvetet arbetat för att flytta fram positionerna och fördjupat Östergötlands engagemang i de nätverk och arbetsgrupper som är relevanta för arbetet på hemmaplan bland annat Assembly of European Regions (AER) och European Regions Research and Innovation Network (ERRIN). Ökad omvärldsbevakning och internationellt utbyte skapar ny kunskap som bidrar till det regionala utvecklingsarbetet och förbättrar regionens utvecklingsmöjligheter. Årets viktigaste händelser inom området har varit: Deltagandet i det europeiska projektet Smart Spec inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Regionförbundet Östsams svar på Kommissionens konsultation om EU2020-strategin i samverkan med medlemmarna. Uppstarten av Central Baltic Contact Point South en regional kontaktpunkt för EU-programmet Central Baltic. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva innovationsstrukturer ETT STÄRKT INNOVATIONSKLIMAT I ÖSTERGÖTLAND Sedan år 2012 finns en regional innovationsstrategi för Östergötland. Den utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för att stärka innovationsarbetet i regionen och för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att ta tillvara potentialen i nya innovationer; 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entre - pre nörer, företag och intresserade kunder kan mötas och diskutera behov och utveckla lösningar. 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Landstinget i Östergötland arbetar på olika sätt för att bidra till dessa målsättningar. Se sidan 65, Aktiv verk samhetsutveckling, för en utförligare beskrivning av aktiviteterna under år Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Arrangerandet av två seminarier om EU-finansiering och ett internationellt seminarium om smart specialisering. Utvecklandet av Östersjöprojektet Baltic Blue Growth med fokus på storskalig musselodling. Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Innovationsslussen ska registrera minst 60 ärenden per år Utfört Utfört Utfört Reflektion Det finns stora utmaningar för länets fortsatta utveckling, exempelvis: God folkhälsa är en grundförutsättning för regional utveckling. En övergripande gemensam utmaning för länets aktörer är därför hur resultatet av den Östgötakommissionens arbete ska tas tillvara och implementeras. Matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft behöver förbättras. Den stora bristen som arbetsgivare i regionen upplever på i första hand kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft riskerar annars att hämma företagens tillväxt och utveckling. Byggandet av Ostlänken kommer att ge förutsättningar för tätare och snabbare tågtrafik inom regionen och mot Stockholm. En stor utmaning för de kommande åren handlar om hur länet på bästa sätt kan utnyttja de möjligheter som skapas. Inom kulturområdet handlar utmaningarna bland annat om att säkerställa tillgång till kultur för alla invånare i länet, att utveckla kulturlivet utanför institutionerna och att förstärka eftersatta kulturområden. En ökad tillväxt, som är hållbar över tid, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. I syfte att få en bättre samordning och kraft i de regio nala utvecklingsfrågorna övertar därför landstinget efter riksdagsbeslut det regionala utvecklingsansvaret i länet och blir den 1 januari 2015 Region Östergötland. MEDBORGARPERSPEKTIVET 19

23 STRATEGISKT MÅL Bra och jämlik hälsa MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar så har Östgötarnas hälsa i ett längre tidsperspektiv förbättrats. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen. Sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Drygt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha en bra hälsa. Det går att se en upplevd hälsoförbättring i Östergötland mellan år Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Det går samtidigt att konstatera att skillnader i hälsa ökar mellan olika socioekonomiska grupper såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som finns men måste förhålla sig till hur dessa skillnader får konsekvenser för hälsan och anpassa hälso- och sjukvårdsinsatserna till detta. Landstingets bidrar med sina hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom sjukvården till en mer jämlik hälsa. Insatser har utvecklats successivt men det finns fortfarande en betydande förbättringspotential. Östgötakommissionens slutrapport och rekommendationer som kom i slutet på 2014 blir en viktig inledning på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 24) och resultatmått (sid 119). ÖSTGÖTARNA UPPLEVER EN FÖRBÄTTRAD HÄLSA Andelen kvinnor och män som upplever en mycket bra/bra hälsa har ökat mellan åren 2006 och Samma utveckling visar en fördelning på åldersgrupper med undantag för personer i åldern år. Förändringen är statistisk säkerställd för åldersgruppen år. Män, yngre och högutbildade upplever en bättre hälsa än motsvarande kvinnor, äldre och lågutbildade. Östergötland följer de mönster som går att se nationellt 14, det vill säga att skillnaderna i hälsa beror på bakgrundsfaktorer som utbildning, kön och ålder snarare än geografiska skillnader. Det finns inte någon statistiskt säker ställd skillnad mellan hälsan i Östergötlands befolkning och riksgenomsnittet 15. ÖSTERGÖTLAND - EN HÄLSOREGION 2020 Under år 2011 antogs en regiongemensam Folkhälsopolitisk policy för Östergötland med visionen, Östergötland - en hälsoregion Målet är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa. Med utgångspunkt i den folkhälsopolitiska policyn etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen har under åren analyse- rat hälso läget utifrån bland annat socioekono miska-, miljö-, genus-, mångfalds- och livscykelperspektiv och baserat på aktuell forskning, fördjupat sig i orsaker till dessa skillnader och strukturella faktorer i samhället som påverkar människors hälsa. Orsakskedjorna har sedan blivit utgångspunkten för rekommendationer som presenterades i en slutrapport december Rekommendationerna syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna hare bäring på de strukturella och politiskt styrda nivåerna. Östgötakommis- 13 Folkhälsomyndighetens befolkningsenkät 2006/ Folkhälsan i Sverige årsrapport 2014 (Folkhälsomyndigheten) 15 Öppna jämförelser folkhälsa 2014, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting 20 MEDBORGARPERSPEKTIVET

24 Andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra 100 Andel (%) sionens rekommendationer är inled ningen på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. OM MIG EN LÄNSÖVERGRIPANDE ENKÄT OM UNGAS HÄLSA OCH LIVSSTIL Det har länge funnits önskemål om en länsgemensam enkät om ungas hälsa och livsstil i Östergötland beslutades att ta fram en webbaserad ungdomsenkät, Om mig, ett uppdrag som är ett samarbete mellan länets kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland. Om mig bygger på intervjuer med ungdomar i Östergötland om vad som är viktigt för att de ska må bra i livet. För att spegla barnrättsperspektivet har ungdomar involverats i enkätprocessens alla delar, från enkätutformning och datainsamling till analys och intervention. Enkäten genomfördes under år 2014 med syftet att: Ge en regional och lokal bild av hälsa och livsstil bland Östergötlands ungdomar. Skapa diskussion och samarbete mellan ungdomar, skola och kom mun, och bidra till att öka ungdomars delaktighet i frågor som rör dem. Bli ett kunskapsunderlag för lokalt förbättringsarbete i skolor och kommuner. Enkäten kommer att bearbetas och redovisas under år 2015 men som Figur 2 Andel Östgötar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Folkhälsomyndighetens befolkningsenkät 2014, Hälsa på lika villkor) några övergripande resultat kan nämnas att de allra flesta ungdomarna under en vanlig skoldag är glada men trötta. På en fråga om hälsa generellt så uppger 78 procent av elever i åttan och 66 procent på gymnasiet att de mår mycket bra eller bra. Ändå är det många som uppger psykosomatiska besvär som värk i huvud, nacke och axlar och oro/nedstämdhet. Det finns tydliga könsskillnader där tjejer generellt uppger mer ohälsa. Besvären ökar dock även hos killar under gymnasietiden. FRAMGÅNGSFAKTOR kvinnor män år år år år låg hög KÖN ÅLDER UTBILDNING Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade: Individinriktade hälsofrämjande åtgärder kan innebära att bidra till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara föräldrastöd på barnavårdscentralen, samtalsgrupper för anhöriga till äldre eller personer med funktionsnedsättning och samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara att skapa trygga promenadstråk och parker med grönområden för möjligheter till vila och rekreation. Landstinget arbetar i allmänhet med individ- eller gruppinriktade insatser. UTVECKLING AV ETT HÄLSO FRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Hälsan påverkas av olika faktorer i positiv eller negativ riktning. Vissa faktorer kan vi inte själva påverka, andra faktorer är strukturella kopplade till det samhälle vi lever i. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom våra egna beslut och vår livsstil. En del faktorer hjälper oss att stå emot hälsorisker. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka patienters förmåga att ta kontroll över sin hälsa och uppleva delaktighet i vård och behandling. Detta är ett angeläget utvecklingsområde som krävt och fortsatt kräver kompetensutveckling för medarbetarna. Ett webbaserat läromaterial om Hälsofrämjande förhållningssätt i vården används tillsammans med studiematerial för diskussion och reflektion kring värdegrund i arbetet med patienter som har olika behov och resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egna upplevelser, förutsättningar, upplevda behov och resurser, så kallade friskfaktorer. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Åtskilliga medarbetare i verksamheten har utbildats i ett hälsofrämjande förhållningssätt. HÄLSOLYFTET BIDRAR TILL FÄRRE INSJUKNANDE Hälsolyftet startade inom primärvården under år 2012 och innebär att en riktad hälsoundersökning följd av ett hälsosamtal, erbjuds ett urval i befolkningen mellan år. Vid en riktad hälsoundersökning kan hälso- och sjukvården fånga individens risk- och friskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i ett tidigt skede. I ett hälsosamtal får man professionellt stöd att, utifrån sina egna val, förutsättningar och möjligheter, påverka sin hälsa. Sedan start har personer tagit del av erbjudandet och hälften har valt att delta. Deltagarna är mycket nöjda och majoriteten skulle delta igen om de fick samma erbjudande om fem eller MEDBORGARPERSPEKTIVET 21

25 tio år. En rapport om Hälsolyftet under visar att: Hälsolyftet upplevdes viktigt av alla, och personer med fler riskfak torer tror i högre grad än övriga att det kommer att påverka hälsan positivt. Det är mindre sannolikt att personer med fler riskfaktorer, lägre socioekonomi, sämre upplevd hälsa och sämre förtroende för vården deltar i Hälsolyftet. Personer med fler riskfaktorer är i högre grad redan i kontakt med vården vilket innebär goda möjligheter till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, medan de med färre riskfaktorer har mindre kontakt med vården men del tar i högre utsträckning i Hälsolyftet. Det är de insatser och förändringar som sker i den stora gruppen med måttligt förhöjda risker, i Hälsolyftet, totalt 73 procent av deltagarna, som kommer att bidra till färre insjuknade i hjärtinfarkt och en bättre hälsa i befolkningen. Genom Hälsolyftets datainsamling fås en bättre och mer komplett bild av hälsan i befolkningen i Östergötland för att kunna följa och påverka hälsoutvecklingen HÄLSOPOTTEN Landstingsfinansierade verksamheter, till exempel vårdcentraler, närsjukvård och tandvård, kan till sammans med andra samhällsaktörer, söka pengar från Hälsopotten. Detta för att kunna genomföra konkreta hälsoinsatser för utsatta grupper och bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Totalt kom det in 24 ansökningar år 2014 varav 12 projekt fick dela på de 6 miljoner kronor som stod till Hälsopottens förfogande detta år. Utvärderingen visar att Hälso potten har bidragit till stor kreativitet i arbetssätt och ökad samverkan med andra samhällsaktörer. MED HJÄRTAT Satsningen Med Hjärtat är ett för länet unikt samarbete över verksamhetsgränser för att minska hjärt- och kärlsjukdomar i östra Östergötland. Tillsammans med näringsliv, föreningar, studieförbund och övriga organisationer vill kommunerna och landstinget göra en kraftsamling för att ge invånarna en bättre hälsa. I arbetsgruppen har fokus under år 2014 varit samverkan med näringslivet och då framför allt handeln. Arbetet integreras i kommunernas ordinarie arbete och är en del av olika lokala satsningar. Exempelvis har en serie föreläsningar genomförts i Skärblacka i samverkan med föreningar och ICA-handlaren. Ett samarbete har påbörjats tillsammans med pensionärsföreningarna och Finspångs kommun för att bredda det förebyggande arbetet med hälsa och säkerhet för målgruppen seniorer. MÅ BRA MED KULTUR Må bra med kultur är ett komplement till traditionell vård och behandling där aktörer i kultur samhället bjuds in för att samverka som ett led i en ökad hälsooriente ring av hälso- och sjukvården. Mål gruppen är personer med lättare psykisk ohälsa (till exempel stress relaterade besvär, oro och smärta) som varit i kontakt med kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan behandlande vårdpersonal inom regionens hälso- och sjukvård. Det ska särskilt gagna sårbara grupper och därmed verka för en jämlik hälsa. Må bra med kultur erbjuder en serie av aktiviteter som är prestationsfria och lustfyllda. De kan finnas inom kulturområdena musik, dans, konst, litteratur, hantverk och natur/ trädgård. Man får möjlighet att se sig själv ur ett nytt perspektiv som kulturdeltagare istället för patient, vilket kan ge en möjlighet till ökad hälsa och förbättrad livskvalitet. DANSPROJEKT FÖR UNGA FLICKOR I syfte att förebygga psykisk ohälsa hos unga tjejer startade Landstinget i Östergötland ett pilotprojekt under enligt en forskningsstudie gjord i Örebro I studien deltog unga tjejer år med psykosomatiska problem i en kravlös dansgrupp med fokus på rörelse glädje, två gånger i veckan i åtta månader. Det skedde i sam- 22 MEDBORGARPERSPEKTIVET

26 arbete med fyra kommuner i länet (Norrköping, Linköping, samt Motala och Mjölby) Unga flickor med psykisk ohälsa är en grupp som har varit en utmaning för landstinget att nå i förebyggande syfte. Initiativet till projektet kom från flera håll, både från eldsjälar som hört talas om upplägget men även internt inom landstinget. BARN SOM ANHÖRIGA ETT ANGELÄGET UTVECKLINGSOMRÅDE Barnets behov och ställning som patient och anhörig är särskilt viktigt att uppmärksamma 16 och när en förälder eller annan vuxen som barnet bor med blir sjuk eller avlider så har hälso- och sjukvården en lagstadgad skyldighet att ge infor mation, råd och stöd till barnen. Östergötland var ett av fyra landsting som Socialstyrelsen valde ut för att under utveckla metoder för att stötta barn som anhöriga. Utvecklingsarbetet fokuserade på fem områden: Psykisk ohälsa Cancersjukdomar Allmänmedicin/primärvård Plötslig död hos nära anhörig Beroendesjukdomar De informations- och utbildningssatsningar som inletts både i den egna organisationen och med samverkanspartners har fortsatt under år Särskilda medel har gjorts tillgängliga vilket har resulterat i att en mängd förbättringsarbeten har startat i organisationen. Initiativ har tagits för att dokumentation av anhöriga barn ska göras i patientjournalen och en modell har tagits fram för hur utvecklingsarbete runt barn som anhöriga i hälso- och sjukvården kan ske. Under 2015 fortsätter arbetet bland annat med att fortsatt utbilda personal och sprida information och kunskap. FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser kan vara primärpreventiva eller sekundär preventiva vilka i sin tur kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade. Individinriktad prevention kan vara att hjälpa en individ att sluta röka innan tobaksrelaterad sjukdom har uppkommit eller förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till sjukdom eller att förhindra återinsjuk nande i tidigare genomliden sjukdom. Gruppinriktad prevention kan vara gruppundervisning för att få människor att sluta röka innan tobaksrelaterad sjukdom har uppkommit. Strukturinriktad prevention kan vara ett lagstiftat förbud mot tobaksrökning på allmänna platser för att skapa säkra lekplatser för barn. TOBAKSAVVÄNJNING ERBJUDS SOM DEL AV BEHANDLING Som ett stöd i att synliggöra det hälso främjande och sjukdomsföre byggande arbetet används nu den gemensamma journalmallen - Hälso bladet för att dokumentera levnadsvanor och rådgivningsnivå. Verksamheterna kan nu själva följa arbetet genom att använda statistikrapporterna. Genom att använda statistiken och följa arbetet kring levnadsvanor finns det goda möjligheter till att identifiera och genomföra förbättringsarbeten. Hälsobladet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjernas rekommenderade åtgärdsnivåer för att stödja patienter till att förändra ogynnsamma levnadsvanor behöver kommuniceras mera. Uppföljning visar att det främst är tobak och fysisk aktivitet som tas upp i patientmöten. Rökare löper ökad risk för komplikationer i samband med operationer, exempelvis sårinfektioner, försenad sårläkning, utebliven benläkning och livshotande försämring av hjärtlungfunktionen. Ett tillfälligt rök- uppe håll för patienter i anslut ning till en operation minskar riskerna för läkningsproblem med cirka 50 procent - både vid planerade och akuta operationer. Stöd för avvänjning av tobaksbruk erbjuds ofta av den enhet som patienten besöker. Totalt 1670 ordinationer på tobaksavvänjning gjordes inom landstinget år I stort sett alla gjordes från vårdcentralerna och endast ett fåtal från specialistkliniker. Det är 76 procent av dem som fått en ordination som påbörjar en tobaksavvänjning och cirka 25 procent är tobaksfria efter ett år. Andelen dagligrökare (16 84 år) i riket och i Östergötland är 11 procent. Den minskning som skett av andelen dagligrökare mellan åren 2008 och 2014 med 2 procentenheter (från 13 till 11) i Östergötland, har minskat antalet nya fall av främst KOL, lungcancer, hjärtkärlsjuk domar, frakturer, och diabetes. Detta beräknas ha minskat hälso- och sjukvårdskostnaderna med 10 miljoner kronor 17 och därtill bidragit till minskat lidande och bättre livskvalitet. TOBAKSFRI DUO Landstinget i Östergötland är initiativ tagare till att öka antalet tobaksfria ungdomar i länet. Tobaksfri duo är en kontraktsskrivningsmetod med start i år 6, då eleven skriver kontrakt med en vuxen att de tillsammans ska vara tobaksfria till elevens skolavslutning i år 9. Ett erbjudande om att vara pilotskola kommer attges till samtliga grundskolor i Lin köpings kommun. Metoden har tidigare testats i två skolor under år med gott resultat och på sikt kommer även fler kommuner att få möjlighet. Arbetet kommer att genomföras i samverkan med företrädare för Linköpings kommun och Länsstyrelsen Östergötland som är samarbetspartners. Som komplement till genomförandet av Tobaksfri duo planeras fler insatser för en tobaksfri skolmiljö i form av policyarbete och tillsyn samt studier av elevers, lärares och föräldrars kunskaper om och attityder till tobak och tobakspreventiva insatser. Allt för att möjliggöra en 16 FN: s konvention om barnets rättigheter Beräknat via Hälsokalkylatorn som är framtagen av det nationella nätverket hälsofrämjande sjukvård (HFS)och bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. MEDBORGARPERSPEKTIVET 23

27 kommande tobaksfri generation. Under arbetets gång kommer även en plan för spridning av metoden till fler kommuner, främst de med svag socioekonomi, att utarbetas. SAMARBETE FÖR ATT FÖRBÄTTRA DEN SEXUELLA HÄLSAN Landstinget arbetar aktivt för att förbättra den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner (STI). Förekomsten av klamydia och oönskade graviditeter bland unga/unga vuxna är fortfarande hög trots omfattande insatser från olika aktörer. Under år har målgrupper varit personer och närstående som lever med HIV/Aids, män som har sex med män och köper och/eller säljer sex. Frivilligorganisationer, Noaks Ark och RFSL, har ökat provtagning och arbetet med att erbjuda HIV snabbtester, stöttar och ger råd till hivpositiva och deras familjer. RFSU har med stöd från landstinget utfört insatser för målgruppen unga vuxna på universitetet, bland annat med kampanjen Våga fråga - förändra attityden kring kondom. Föreningen Oasen riktar sina insat ser till migranter och andra riskutsatta grupper med utländsk bakgrund. Under år 2014 har även filmer kring bemötande för vårdpersonal tagits fram för att motverka stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva. Broschyr till utländska studenter har tagits fram i samarbete med student föreningar, RFSU och studenthälsan. Den nationella samverkansgrupp Adlon erbjuder utbildning för att förbättra bemötandet för HBTQpersoner vilken främst vänder sig till primärvården. Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med hälsofrämjande 18 %* 64 %* 70 %* förhållningssätt 18 Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med sjukdomsförebyggande 73 %* 82%* 85 %* insatser 19 Åtgärd i Hälsobladet ska ha registrerats för minst 5 % av unika besökande (>18 år) - 10 % 10 % i vården * Bedömningskriterierna inte identiska 2012, 2013 resp Kriterier för bedömningen är att % av produktionsenhetens enheter ska ha utbildat medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt. 2. Enheten ska redogöra för sina hälsofrämjande insatser i delårsrapporter och årsredovisning. 19 Kriterier för bedömningen är att produktionsenheten: 1. Ska dokumentera levnadsvanor, åtgärdsnivå samt uppföljning i Hälsobladet i Cosmic (tidig identifikation enl. SoS riktlinjer) 2. Ska redogöra för sina sjukdomsförebyggande insatser i delårsrapporter och årsredovisning. Reflektion En befolkning med god hälsa skapar förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom att aktivt kunna delta i samhällets omvandling, en minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg. För att minska skillnader i hälsa är arbetet för social hållbarhet centralt. Social hållbarhet utgör tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet dimensioner för en hållbar regional utveckling. Genom bland annat Östgötakommissionens arbete framgår att hälsan i Östergötland inte är jämlikt fördelad och att det finns ökande sociala skillnader i hälsa såväl inom som mellan kommuner. Hälsoskillnaderna, också kallad ojämlikhet i hälsa, visar ett mönster, där en sämre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa, vilket innebär en gradvis ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom. För en mer jämlik hälsa behövs förutsättningar i samhället som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. För att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen är hälsooch sjukvården en viktig samhällsarena för insatser. I hälso- och sjukvården kan hälsofrämjande möten ge trygghet och tilltro till den egna förmågan. Detta är särskilt viktigt för individer med svagast psykosociala resurser. Det kan handla om människor som har tunna sociala nätverk lik som de med låg tilltro till sin egen förmåga. För att utjämna skillnader i hälsa behövs såväl generella som riktade och specifika insatser för att nå olika grupper i befolkningen utifrån behov. För att minska antalet nyinsjuknade i befolkningen behövs en befolkningsstrategi vilket innebär insatser till hela befolkning en för att nå och påverka sjukdomsrisken för de många med lätt förhöjd risk. Det ger större effekt på folkhälsan om många individer gör en liten hälsosam beteendeförändring än om ett fåtal individer gör stora förändringar i sitt levnadssätt. Det finns idag god evidens för effekter av dessa insatser. Erfarenheter från uppsökande verksamhet i form av hälsoundersökningar och hälsosamtal visar tydliga effekter på minskade sociala skillnader i hälsa. Den största effekten uppnås om dessa insatser sker samtidigt som det sker insatser i lokalsamhället. Därför är samarbete med lokala aktörer, till exempel mellan affären, skolan och fritidsgårdar, samt vård och omsorgsenheter, angeläget. Det behövs emellertid även en högriskstrategi som innebär att söka upp individer med högst risk för att insjukna och rikta insatser till dessa individer. Eftersom tobaksbruk, alkoholmissbruk, otillräcklig fysisk aktivitet och ogynnsamma matvanor, liksom dess effekter i form av övervikt, metabolt syndrom eller högt blodtyck, konsekvent är vanligare bland personer med sämre socio - eko nomisk situation, är hälso- och sjukvårdens insatser för att förebygga sjukdomar, genom att främja goda levnadsvanor, särskilt angelägna för dessa individer. 24 MEDBORGARPERSPEKTIVET

28 STRATEGISKT MÅL Stort förtroende för hälso- och sjukvården MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Runt två av tre östgötar har stort förtroende för hälso- och sjukvårde i stort och runt tre av fyra har stort förtroende för sjukhusen. Förtroendet har ökat något under år 2014 och ligger högt i förhållande till riksgenomsnittet. Å andra sidan har en av tre östgötar inte stort förtroende vilket talar för att här finns ett förtroendekapital som kan utökas. Omfattande och medvetna kommunikationsinsatser görs med lyhördhet för den informationsteknologiska utvecklingen för att skapa förtroende för hälso- och sjukvården och för landstinget som organisation. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 27) och resultatmått (sid 120). BEFOLKNINGENS FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vårdbarometern 20 efterfrågar befolkningens syn på olika aspekter av hälso- och sjukvården. Några frågor avser befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården i stort, vårdcentraler och sjukhus och resultatet framgår av Figur 3. Förtroendet för hälso- och sjukvården i stort har ökat något i Östergötland under år 2014 jämfört med Resultatet 2014 motsvarar det nionde bästa i landet. Förtroende för vårdcentraler Befolkningens förtroende för vårdcentralerna i Östergötland har ökat under år Resultatet år 2014 för Östergötland är det tionde högsta förtroendet i landet. Östgötarnas förtroende för den egna vårdcentralen är väsentligt högre (71 procent) år 2014 jämfört med förtroendet för vårdcentraler i Östergötland i allmänhet (64 procent). Förtroende för sjukhusen Förtroendet för sjukhusen har ökat under år 2014 både i landet som helhet och i Östergötland. Östgötarnas förtroende för sjukhusen år 2014 är det femte högsta i landet. FRAMGÅNGSFAKTOR Förtroendeskapande insatser LANDSTINGET UTVECKLAR KOMMUNIKATIONSVÄGARNA De externa kommunikationsinsatserna i Landstinget i Östergötland syftar till att: Skapa en positiv uppfattning om Landstinget i Östergötland som en professionell och förtroendeingivande organisation med gott anseende. Tydliggöra bilden av Landstinget i Östergötland som en öppen, lyhörd och tillgänglig demokratisk aktör. År Andel i befolkningen som har stort förtroende för Hälso- och sjukvården Sjukhus Vårdcentraler Egen vårdcentral Östergötland Riket Östergötland Riket Östergötland Riket i Östergötland % 64 % 75 % 71 % 61 % 63 % % 66 % 73 % 71 % 64 % 64 % 71 % % 65 % 79 % 73 % 65 % 65 % 73 % % 60 % 75 % 69 % 61 % 63 % 71 % % 63 % 77 % 71 % 64 % 64 % 71 % Figur 3: Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården, sjukhus och vårdcentraler år Vårdbarometern är en telefonbaserad intervjuundersökning som årligen samlar in synpunkter från drygt invånare i landet (1 000 i Östergötland). Förbättra invånarnas trygghet att vården vid behov är tillgänglig, kompetent och säker. Tydliggöra att Landstinget i Östergötland är befolkningens och skattebetalarnas organisation för att driva en god hälso- och sjukvård. Stärka bilden av Landstinget i Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Landstingets webbplatser I januari 2014 lanserades landstingets nya och lättanvända externa webbplats. Nya lio.se blev en plats för nyheter om landstinget, rekry- MEDBORGARPERSPEKTIVET 25

29 te ring, demokratisk insyn i landstinget, forskning och utveckling och information om organisationen. Innehållet har renodlats och målgruppsanpassats och stor vikt har lagts vid att skriva nya texter på klarspråk så att så många som möjligt på ett enkelt vis ska kunna ta del av landstingets information. Webbplatsen riktar sig till invånare i länet, framtida medarbetare, forskare, media, externa vårdgivare och andra aktörer som landstinget har kontakter med. Information om hälsa och sjukvård som riktar sig till patienter och anhöriga finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se. Antalet besök på 1177.se ökar stadigt och webbplatsen hade under år 2014 drygt besök per månad från Östergötland. Kännedomen ökar om 1177.se och 51 procent (46 procent 2013) av länsinvånarna visade sig ha kännedom vid en mätning Webbplatsen innehåller cirka noggrant faktagranskade, medicinska artiklar skrivna av läkare, sjuksköter skor, tandläkare och apotekare. Under året har 1177.se fått både utökat innehåll och nya tjänster som exempelvis temaområdena hjälpmedel samt sex och relationer. För att möta behovet av att surfa mobilt har lio.se, 1177.se och Mina vårdkontakter anpassats för smarta telefoner och surfplattor. I tjänsten Hitta och jämför vård kan patienterna söka efter en mottagning och hitta kontaktuppgifter, öppettider, utbud och e-tjänster. Patienterna kan också jämföra olika vårdcentraler och till exempel få reda på hur snabbt man får en läkartid på respektive vårdcentral. En annan webbaserade tjänst där landstinget finns med som intressent är UMO.se som gör det enklare för ungdomar att få information, stöd och råd i frågor som rör sex, hälsa och relationer. Hälsotecken Hälsotecken är landstingets tidning till invånarna som ska bidra till att öka medvetenheten om förebyggande hälsovård och egenvård och ge ökad kunskap om hälso- och sjukvård. År 2014 har tidningen haft två teman: Blodgivning - för att uppmuntra fler att ge blod för att hjälpa andra och Byggprojekt - om att landstinget satsar miljardbelopp på att bygga för framtidens sjukvård. Ett Hälsotecken nyhetsblad om landstingsvalet gavs ut i september där partierna fick svara på ett antal viktiga frågor om hur de vill driva hälso- och sjukvården. Sociala medier Landstinget arbetar för att tillvarata möjligheterna med sociala medier. Landstinget i Östergötlands officiella Facebook-sida, som startades år 2012 har fortsatt att utvecklas. Målet har under detta år har varit att öka antalet personer som gillar, och där med följer sidan, vilket också har lyckats. Nu har nästan personer gillat Lanstinget i Östergötland. På sidan publiceras olika aktuella ämnen och den är öppen för kommentarer och synpunkter. Tanken med Facebook-sidan är att nå nya målgrupper, skapa förtroende och relationer med medborgare, visa öppenhet och förbättra servicen till länsinvånarna. Landstinget har också etablerat en kanal på YouTube och publicerar filmer om bland annat Framtidens US, hälsokampanjer och regionbildningen. Landstingsfullmäktiges 26 MEDBORGARPERSPEKTIVET

30 möten visas numera i direktsändning på YouTube. Det ökar tillgängligheten eftersom sändningarna går att se från mobilen, surfplattan och datorn. Dessutom leder sändningarna via YouTube till en mer transparent och öppen politiskt styrd organisation eftersom klippen kan kommenteras och delas av allmänheten. Även på LinkedIn har en sida öppnats och som redan har följare. Allt fler organisationer och företag använder LinkedIn som en plattform som kan effektivisera och rationalisera nätverkande och rekryteringsprocesser. Landstinget i media 2014 Media är en viktig kanal för att kommunicera med invånarna. Landstinget har dagliga kontakter med media och bedriver ett aktivt arbete för att fånga upp och sprida nyheter om verksamheten. Cirka 20 procent av de tidningsartiklar och inslag i radio och tv som handlar om hälsooch sjukvården i länet har till kommit på landstingets initiativ. Majoriteten av publiciteten om Landstinget i Östergötland är positivt eller neutralt vinklad. Landstinget i Östergötland har en presstjänst med hög tillgänglighet som har jour dygnet runt, året runt. Stora informationsinsatser under året År 2014 var ett valår. Exempel på aktiviteter som genomfördes för att stödja valet är valinformation på landstingets webbplats, ett Hälsotecken nyhetsblad till alla hushåll om valet, film med politikerna, intervjuer med ledande politiker från både majoritet och opposition. En annan anledning till stora informationsinsatser externt och internt under år 2014 har varit regionbildningen och namnbytet till Region Östergötland vid årsskiftet 2014/2015. Den viktigaste kommunikativa plattformen till invånare och andra organisationer har varit landstingets webbplats, där all information samlats. Hälsotecken, sociala medier som Facebook och Twitter har också använts med gott resultat. MEDBORGARDIALOG OM NYA KOMMUNIKATIONSVÄGAR En av hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogsberedningar har under året genomfört medborgardialoger om ehälsa och nya kommunikationsvägar. Totalt har beredningen träffat 65 personer i åldern 15 till 80 år från hela Östergötland. Medborgarna var övervägande posi- tiva till utvecklingen av ehälsa och invånartjänster som Mina vårdkontakter, Vårdguiden på nätet och Sjukvårdsrådgivningen. Fördelar om ehälsa handlade om att det är bekvämt, smidigt och lättillgängligt, att det frigör tid och resurser för personalen som i sin tur möjliggör mer tid för patienter som har behov av personliga möten. De farhågor som framfördes i intervjuerna handlade om IT-säkerhet, framförallt vad gäller Mina vårdkontakter och Min journal på nätet. Det ifrågasattes om ehälsa innebär för stort ansvar för patienten om denne ska sköta en större del av sin egenvård i hemmet och att det finns grupper i samhället som av olika skäl riskerar att stå utanför den tekniska utvecklingen. Olika alternativ behövs beroende på patientens/medborgarens behov och förutsättningar; telefonkontakt, mail via Mina vårdkontakter, SMSpåminnelser, brev, personliga möten, videolänk och så vidare. Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Östgötarnas förtroende för vårdcentralerna i Östergötland ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen Östgötarnas förtroende för sjukhusen i Östergötland ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen 12:e 10:e 10:e (64 %) 2:a 5:e 5:e (77 %) Reflektion Förutsättningarna för att föra dialog med medborgarna är under stark förändring. När människor kommunicerar genom nya kanaler och engagerar sig genom sociala medier och väljer bort mer traditionella arenor för påverkan, måste landstinget också utveckla sitt sätt att kommunicera om förtroendet ska kunna upprätthållas och stärkas. Vikten av nya informationskanaler blir ännu mer uppenbar när det går att konstatera att förtroendet för hälso- och sjukvården är lägst i yngre åldrar. Detta ger också de förtroendevalda en möjlighet att få en ännu bredare kunskap om vad olika grupper i samhället tycker kring en fråga. På så sätt kan informationsteknologin bli ett verktyg i demokratins tjänst 21 och det kan skapa arenor och möjligheter för politiker att delta i debatten och på ett tidigt stadium förstå vilka frågor som engagerar människor. De medicinska behandlingsmöjligheterna utvecklas och hela tiden öppnas nya möjligheter att bota och lindra. Det borde finnas möjligheter att verka för att denna aspekt av hälso- och sjukvården skulle kunna ges mer utrymme medialt och ha förutsättningar att påverka attityderna till hälso- och sjukvården positivt. En god tillgänglighet är en annan aspekt som påverkar befolkningens förtroende och som landstinget själv mer direkt kan påverka. 21 IT-verktyg i demokratins tjänst, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 MEDBORGARPERSPEKTIVET 27

31 STRATEGISKT MÅL Delaktiga och nöjda patienter MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Den samlade bedömningen är att patienterna i Östergötland värderar sjukvården ungefär som patienterna gör i landet som helhet. De skillnader som finns är ofta marginella. Ofta ligger patienternas nöjdhet på en hög nivå. Detta gäller framförallt bedömningen av bemötande och förtroende. Patienterna är relativt nöjda med delaktigheten men här finns stort utrymme för förbättringar, vilket inte minst europeiska jämförelser visar. Resultaten för vårdcentralerna är ofta sämre än för övriga verksamheter och avviker också negativt jämfört med riksresultaten. Utvecklingen av så kallade e-tjänster går fort och den respons det möter visar att de fyller ett angeläget behov. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 30) och resultatmått (sid 120). PATIENTERNAS BEDÖMNING AV DEN VÅRD MAN FÅTT Under år 2014 har nationella patientenkäter (NPE) 22 genomförts på akutmottagningar, vårdcentraler, reha biliteringsenheter, inom specialiserad kroppsjukvård och psykiatri. Figur 4 och 5 redovisar den patientupplevda kvaliteten (PUK) för åtta indikatorer. Bemötande och förtroende värderas, med något undantag, högt av patienterna i Östergötland. Vidare svarar många patienter att man kan tänka sig att rekommendera enheten man besökt till andra. Mottagningarna inom den specialiserade vården värderas allra högst bland de verksamheter som utvärderades under år 2014, tätt följt av rehabiliteringsverksamheten. Vårdavdelningar inom psykiatrin värderades lägst ett resultat som måste tolkas med försiktighet eftersom svarsfrekvensen var låg. Östergötlands samlade resultat, PUK-värdet är bättre än riksgenomsnittet vad gäller vårdavdelningarna inom psykiatrisk vård. För övriga kategorier är resultaten i paritet med riksgenomsnittet eller sämre. Patientupplevelsen av läkarbesök på vårdcentralerna värderades lägst av östgötarna jämfört med, i detta fall, 13 deltagande landsting och regioner. Resultatet för Östergötland är dock bättre än år Indikator Akutmottagningar Rehabilitering Figur 5 redovisar det genomsnittliga 23 PUK-värdet i de undersökningar som genomförts i Östergötland sedan år Tydliga trender är svåra att utläsa. Vård centraler Vuxenpsykiatri och beroendevård Specialiserad kroppssjukvård Mottagning Vårdavdelning Mottagning Vårdavdelning Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Vård och behandling Rekommendera andra Genomsnitt Östergötland Genomsnitt deltagande landsting Endast Östergötland Figur 4: Patientupplevelser enligt nationella patientenkäter genomförda år 2014 för åtta indikatorer (max = 100) 22 NPE genomförs normalt vartannat år. I Östergötland och några andra landsting genomförs NPE på vårdcentraler och akutmottagningar varje år. 23 Genomsnittsvärdet är en summering av åtta utvalda frågor (indikatorer). 28 MEDBORGARPERSPEKTIVET

32 Verksamhetsområde Akutmottagningar Vårdcentraler Rehabilitering Specialiserad kroppssjukvård, Mottagningar Specialiserad kroppssjukvård, Vårdavdelningar Psykiatrisk vård, Mottagningar Psykiatrisk vård, Vårdavdelningar PUK värde i genomsnitt (max=100) Befolkning Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Endast genomförd i Östergötland Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Figur 5: Patientupplevelser enligt nationella patientenkäter genomförda år genomsnittligt PUK-värde för åtta indikatorer. kan vara en fokuspatient och om så är fallet ska vårdcentralen kontaktas enligt föreskriven rutin. Ekonomisk stimulans ges genom en ersättning till primärvården för att premiera sammanhållen vård och förebyggande av akutvård. De fokuspatienter som blivit remit terade till vårdcentralen har i mycket stor utsträckning sedan blivit uppringda och fått det stöd som Säker hemgång innebär. De är dock för få för att man ska kunna säga att antalet oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar har påverkats. Projektet får en nystart under 2015 och utvidgas till att även innefatta mångbesökare på vårdcentralerna. FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR Patientfokuserad hälso- och sjukvård KONTAKTSJUKSKÖTERSKA OCH INDIVIDUELL VÅRDPLAN TILL VARJE PATIENT MED CANCER För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Under år 2014 har arbetet pågått med att uppfylla den nationella cancerstrategins intentioner, som bland annat innebär att öka patientinflytandet genom att utveckla funktionen kontaktsjuksköterska. Målet är att varje cancerpatient ska ha en kontaktsjuksköterska och en individuell vårdplan för att patienten ska kunna vara delaktig och välinformerad om sin vård i önskvärd utsträckning. En gemensam beskrivning av kontakt sjuksköterskans roll och upp gifter har tagits fram nationellt. En högskoleutbildning för kontaktsjuksköterskor i cancervård har tagits fram i samarbete med Linköpings universitet. Syftet är att ytterligare utveckla och stärka kontaktsjuksköterskans funktion i sydöstra sjukvårdsregionen. Den skriftliga individuella vårdplanen - Min vårdplan - är nu ITbaserad och kontaktsjuksköterskan fyller i den direkt tillsammans med patienten som sedan får den utskriven för att ta med sig hem. Med hjälp av vårdplanen ska kontaktsjuksköterskan tidigt kunna fånga upp behovet av rehabilitering i cancervården. I landstinget har antalet kontaktsjuksköterskor ökat sedan 2012 och är nu 125 till antalet och täcker alla specialiteters cancerpatienter. SÄKER HEMGÅNG - SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR VÅRDTUNGA GRUPPER Under år 2013 startade arbetet, Säker hemgång för att säkra utskrivningen från slutenvården och undvika att patienter blir återinskrivna på grund av otrygghet och bristfälligt omhändertagande. Utskrivningssjuksköterskan i slutenvården ska identifiera vilka patienter som är i behov av ett särskilt omhändertagande av primärvården efter utskrivningen. Dessa patienter, fokuspatienter, identifieras med hjälp av en checklista. Utskrivningssjuksköterskan sänder en remiss till vårdcentralen som sedan ska ringa upp patienten inom två arbetsdagar. Vid samtalet med (fokus)patienten ska vårdcentralens sjuksköterska försäkra sig om att patienten är väl informerad om till exempel sina läkemedel. Sjuksköterskan ska också hjälpa till om patienten behöver ett besök på vårdcentralen eller någon annan insats som gör att en återinskrivning i onödan på sjukhus kan undvikas. Det har under år 2014 visat sig att slutenvården haft svårt att identifiera fokuspatienterna, sannolikt för att det ofta glömts bort vid utskrivningen. Arbete har därför på börjats för att på en påminnelse i det datoriserade journalsystemet Cosmic som gör utskrivningssjuksköterskan uppmärksam på att detta Stor valfrihet för patienten ALLT FLER E-TJÄNSTER UTVECKLAS Inom ramen för den nationella strategin för ehälsa fortsätter Landstinget i Östergötland satsningen på att utveckla tjänster som ger enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa. Fler och fler invånare vill kontakta vården via digitala kanaler och invånare i Östergötland har ett konto nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. Cirka ärenden genomfördes per månad via denna e-tjänst. Med hjälp av Mina vårdkontakter, som nås via 1177.se, kan invånarna exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept, förnya hjälpmedel och kontakta vården. Tjänsten fungerar även via mobilen eller surfplattan. Det nationella målet med att öka antalet tidbokningar via så kallad webbtidbok syftar framför allt till att öka patienternas delaktighet och tillgänglighet men också till att minska mängden uteblivna besök i vården. Sedan breddinförandet av webbtidbok startade i Östergötland under år 2014, har ett 40-tal enheter hunnit göra en eller flera av sina funktioner tillgängliga för direktbokning på webben. Breddinförandet startade med vårdcentralerna, men successivt får nu även övriga vårdverksamheter möjlighet att införa webbtidbok. Mina vårdkontakter utvecklas ständigt med nya funktioner. Föräldrar MEDBORGARPERSPEKTIVET 29

33 kan numera utföra ärenden åt sina barn via sin egen inloggning tills barnet fyllt 13 år och flera enheter har kommit igång med tidbokningar direkt via webben. ÖKADE MÖJLIGHETER ATT FRITT VÄLJA ÖPPENVÅRD Sedan år 2014 har patienter från Östergötland fritt kunna söka primärvård i Jönköping, Kalmar, Sörmland och Örebro län. Det kan till exempel vara så att man bor vid länsgränsen eller arbetar i ett grannlän och då är detta ett sätt att öka tillgängligheten till primärvården. Denna möjlighet utökas i och med att den nya patientlagen träder i kraft från och med år Den öppnar upp för att gälla fritt val till all offentligt finansierad öppenvård i hela landet. Om patientens hemlandsting ställer krav på remiss för den aktuella vården gäller dock som förutsättning för att detta landsting ska behöva bekosta vården, att de egna remissreglerna följs. Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Patienternas helhetsintryck av sin vårdkontakt ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen* Akutmottagningar Plats 2 av 4 Uppgift saknas Primärvården Plats 12 av 14 Plats 18 av 21 Plats 13 av 13 Somatisk öppenvård Plats 10 av 21 Somatisk slutenvård Plats 11 av 21 Psykiatrisk öppenvård Plats 18 av 21 Psykiatrisk slutenvård Plats 10 av 21 Antal ärenden i Mina Vårdkontakter ska vara minst per månad Ca * Index baserat på svarsfördelning för åtta indikatorer maxvärde=100 Reflektion En central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. En rapport 24 som jämför Sverige med 10 andra europeiska länder bekräftar den bilden. Jämfört med andra länder i undersökningen utmärker sig Sverige genom att presentera svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter av sina kontakter med vården. Det finns inte skäl att anta att Region Östergötland skulle avvika påtagligt från denna bild. Resultaten pekar ut Sverige som ett av de länder där patienten i lägst utsträckning får den information från vården som krävs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin vård och hälsa. Drygt en av tre patienter upplevde vid kontakt med vården att deras läkare inte kände till deras sjukdoms historia. Resultaten har inte förändrats sedan Vården brister även när det gäller att involvera patienterna genom att uppmuntra dem att ställa frågor och Sveriges resultat är jämfört med de andra länderna anmärkningsvärt lågt. Den svenska vården har enligt patienterna själva sämre förmåga än i andra länder att se varje patient som en unik individ. Även om cirka 70 procent av patienterna alltid eller ofta upplever att personalen tillbringar tillräckligt med tid med dem är patienttillfreds ställelsen lägre än i andra länder i undersökningen. För personer med kronisk sjukdom har Sverige genomgående relativt svaga resultat jämfört med andra länder. Till exempel saknar dessa patienter en diskussion med vården kring målsättningar och hur de själva kan ta hand om sin sjukdom. Av de som fått en behandlingsplan säger samtidigt fyra av fem att den har hjälpt dem att kontrollera sitt tillstånd. Denna internationella belysning visar att Sverige, på en rad områden, har stor potential att stärka patientens ställning i vården. Den nya patientlagen som träder i kraft från år 2015 fokuserar på flera av de områden som lyfts fram som förbättringsområden. Lagen lyfter fram patientens möjlighet till delaktighet och inflytande i det konkreta vårdmötet. Rätten till information både om sitt hälsotillstånd och om rätten att välja vård förtydligas. Även vikten av samtycke lyfts fram och barns rätt till inflytande över sin vård. 24 Vården ur patienternas perspektiv - Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder, Rapport 2014:11, Myndigheten för vårdanalys. 30 MEDBORGARPERSPEKTIVET

34 STRATEGISKT MÅL Trygg och likvärdig vård MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Runt fyra av fem östgötar upplever sig ha tillgång till den vård man behöver vilket kan ses som en indikator på graden av trygghet. Östgötarna har i flera år gjort en något positivare värdering än riksgenomsnittet. Såväl Socialstyrelsens nationella utvärderingar som de öppna jäm förelserna inom olika områden av hälso- och sjukvården visar emellertid på sociala skillnader i vård. För vissa indikatorer finns tydliga skillnader mellan landstingen och det finns anledning att tro att skillnaderna inom landstingen kan vara minst lika stora. Landstingets systematiska behovsstyrningsprocess är ett verktyg för att fånga upp behov hos aktuella sjukdoms- eller behovsgrupper. De behov som framkommer i behovsanalyserna leder sedermera till förändringar i avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Detta kan i förlängningen minska ojämlikheter i vård och hälsa. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 41) och resultatmått (sid 120). FYRA AV FEM ÖSTGÖTAR UPPLEVER ATT MAN HAR TILLGÅNG TILL DEN SJUKVÅRD MAN BEHÖVER Vårdbarometern 25 efterfrågar befolk ningens syn på olika aspekter av hälso- och sjukvården. Känslan att ha tillgång till den sjukvård man behöver oavsett om man har anlitat sjukvården eller ej - är en viktig trygghetsfaktor och en indikator på hur befolkningen ser på vården. Fyra av fem östgötar upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver vilket ligger på riksnivån. Östgötarna har jämfört med landet som helhet upplevt en högre trygghet i alla mätningar de senaste fyra åren. I den senaste mätningen var östgötarnas värdering den åttonde bästa i landet. FRAMGÅNGSFAKTOR Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver Befolkning Östergötland 82 % 82 % 81 % 80 % 81 % Hela landet 80 % 80 % 80 % 78 % 79 % Figur 6: Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver åren Vårdbarometern är en telefonbaserad intervjuundersökning som årligen samlar in synpunkter från drygt invånare i landet (1 000 i Östergötland). NYA UTREDNINGSENHETER FÖR ALLVARLIG SJUKDOM Vissa patienter kommer till primärvården med symtom som tyder på allvarlig sjukdom, men som är så diffusa att det är svårt att remittera till en särskild klinik. För dessa patienter startar regionen särskilda utredningsenheter. Norrköping är först ut och där invigdes den första utredningsenheten i november Detta berör en patientgrupp som ofta har skickats mellan olika kliniker, eftersom man inte har vetat diagnosen utan bara förstått att det är allvarligt. Syftet är att patienterna ska kunna utredas snabbt och samlat. De stora fördelarna är att allvarliga sjukdomar kan upptäckas snabbare på det här sättet. Tiden till diagnos blir kortare och behandlingen kan sättas in tidigare. Primärvården kan nu remittera patienter med misstänkt allvarlig sjukdom till enheterna, som då tar över vårdansvaret. Hela poängen är att utredningen samordnas på ett nytt sätt. Patienterna ska kunna kallas till både besök, provtagning och röntgen lika snabbt som om de låg inlagda. På utredningsenheterna ska olika specialister samlas runt patienten. Det handlar om seniora läkare med bland annat kirurgisk, medicinsk och palliativ kompetens som arbetar tillsammans kring patienten. Det kommer också att finnas särskilda kontaktsjuksköterskor som koordinerar allt arbete och finns som ett stöd för patienten. Arbetet med ny utredningsprocess vid misstanke om allvarlig sjukdom pågår över hela länet och utrednings enheter kommer inom kort att starta även i Linköping och Motala. MEDBORGARPERSPEKTIVET 31

35 BRÖSTENHETEN VID UNIVERSITETSSJUKHUSET INVIGD Bröstenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping öppnade den 1 september och är resultatet av ett omfattande arbete för att effektivisera bröstprocessen. Flera kliniker samarbetar inom enheten; här finns kompetens inom bland annat diagnostik, kirurgi och onkologi. Syftet är att underlätta för patienterna och korta väntetiderna inom bröstcancervården. Hit kan kvinnor från hela länet vända sig om de upptäcker förändringar i sina bröst och får en direkt ingång till den specialiserade bröstcancervården. Patienterna söker till enheten direkt när de känner symtom från brösten, utan att behöva kontakta sin vårdcentral innan. Alla undersökningar sker vid första besöket. MINI-MARIA - NY MOTTAGNING FÖR UNGDOMAR Beroendekliniken vid Landstinget i Östergötland och Linköpings kommun har öppnat en ny mottagning i Linköping för barn och ungdomar med riskbruk av droger och alkohol. Mini-Maria ska stötta ungdomarna och hindra att de fastnar i missbruk. Mottagningen öppnade i augusti centralt i Linköping så att den är lättillgänglig för ungdomarna. Mini-Maria har inspirerats av Maria Ungdom i Stockholm och vänder sig till ungdomar mellan 13 och 20 år och deras närstående. Tanken är att skapa en mottagning som tidigt kan möta ungdomar med riskpro blematik och erbjuda både rådgivning och behandling. Inom ramen för Mini-Maria ska skola, socialtjänst, beroendekliniken och i vissa fall även psykiatrin sam verka. Man ska kunna söka direkt till Mini-Maria eller komma via andra aktörer som skola, socialtjänst och inte minst föräldrar. NYA BEHANDLINGSMÖJLIGHETER FÖR HEPATIT C PATIENTER I Sverige beräknas cirka 0.5 procent av befolkningen vara smittade av hepatit C (virusorsakad leverinflammation) och omkring nya patienter anmäls enligt smittskyddslagen varje år. I Sverige är den dominerade smittvägen intravenöst missbruk. Ungefär en fjärdedel av patienterna har infektioner som läker ut spontant inom ett år, medan resten utvecklar en kronisk infektion. Många av dessa patienter utvecklar skador på levern som kan leda till cancer eller som kan kräva levertransplantation. Under år 2014 har flera nya läkemedel mot hepatit C godkänts. Dessa har revolutionerat behandlingen genom att de flesta patienter som får behandlingen kan bli botade från sin infektion. Region Östergötland följer de nationella riktlinjer som finns inom området och har behandlat många patienter under år De nya läkemedlen är emellertid kostsamma vilket har inne burit en ökad kostnad för regionen på cirka 30 miljoner kronor (Se även sid 97 Läkemedelskostnaderna ökar). NU ÄR SKANDIONKLINIKEN INVIGD I december 2014 invigdes Skandionkliniken i nära anslutning till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta är Nordens första klinik för strålbehandling med protonterapi. Landstinget i Östergötland står bakom kliniken tillsammans med sex andra landsting. Kliniken har byggts upp av sju landsting som har universitetssjukhus, men alla landsting i landet finansierar solidariskt verksamheten. Första spadtaget togs sommaren 2011 och vid halvårsskiftet 2015 kommer kliniken att börja ta emot patienter för behandling med protonterapi. Den kan vara aktuell för patienter vars tumörer ligger nära känsliga organ i huvud, bröst eller bukhåla. Protonterapi är bland annat särskilt lämpligt för barn. Behandlingen ger en större precision än traditionell strålning, och ökar möjligheten att skona frisk vävnad. Det är en unik anläggning och även en unik form av samarbete mellan landsting. Skandionkliniken kommer inledningsvis att kunna ta emot 1000 patienter per år men det finns möjligheter att i ett senare skede bygga ut verksamheten. ÅRETS BEHOVSANALYSER BIDRAR TILL ÖKAD KUNSKAP Behovsanalyser är ett viktigt under- lag för att kunna styra hälso- och sjukvården utifrån behov och är en utgångspunkt för hälsooch sjuk vårdsnämndens uppdrag, över enskommelser och avtal. Ana ly serna baseras på information från verksamhetsföreträdare, aktuella rapporter inom området och befintlig statistik. Patienters och anhörigas erfarenheter fångas upp via de dialoger som genomförs av de förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Analyserna redovisas också som återkommande teman vid landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden. Nedan redovisas en sammanfattning av de utvecklingsområden som identifierades vid behovsanalyserna år Asylsökande och nyanlända Med asylsökande avses personer som söker asyl i Sverige medan ny anlända är personer som har f ått uppe hållstillstånd och varit här en kortare tid, ungefär två år. I augusti 2014 befann sig drygt nyanlända personer i Östergötland. Av dessa var cirka 260 ensamkommande barn. Asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå, medan personer med uppehållstillstånd har rätt till vård på samma villkor som svenska medborgare. Förutom den vård som erbjuds via Flyktingmedicinskt centrum, som specifikt riktar sig till målgruppen, söker asylsökande och nyanlända hälsooch sjukvård beroende på vilken typ av hälsoproblem de har och finns således i alla delar av vården. I behovsanalysen lades ett särskilt fokus på omhändertagandet av barn och ungdomar, speciellt ensamkommande barn. Då kommunerna har en viktig roll som huvudmän för de boenden där ensamkommande barn bor, samt för förskola/skola och socialtjänst, gjordes behovsanalysen i samverkan med kommunerna. Slutsatser/utvecklingsområden: Hälsoundersökningar som erbjuds tidigare och når fler Flexibla sätt att söka vård och boka tid för vårdbesök Erbjudande av information samt möjligheter till utökad kunskap om kroppen och egenvård i forum som passar asylsökande och nyanlända personer Kompetensutveckling för bättre bemötande av asylsökande och nyanländas olika behov Utveckla på vilka sätt kommunikation med och information till behovsgruppen förmedlas 32 MEDBORGARPERSPEKTIVET

36 Öka möjligheterna för barn och vuxna att på ett lättillgängligt sätt få samtalsstöd för att bearbeta psykisk ohälsa av olika slag Utökad samverkan mellan Flyktingmedicinskt centrum och övriga aktörer kring asylsökande och nyanlända barn Utveckla arbetsformer och rutiner för att förhindra att flickor och kvinnor könsstympas, samt för att hjälpa de flickor och kvinnor som redan drabbats Egenvård Egenvård är enligt Socialstyrelsens definition en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. I behovsanalysen exemplifieras egenvård genom patienter i någon form av självdialys, det vill säga patienter som sköter en avancerad dialysbehandling, som hälso- och sjukvården normalt utför, genom egenvård. Fokus i behovsanalysen är att belysa vilket ansvar patienterna tar på sig genom att sköta sin behandling genom egenvård samt hur hälso- och sjukvården på bästa sätt kan stötta målgruppen till egenvård. Slutsatser/utvecklingsområden: Patienterna upplever att det har blivit svårare de senaste åren att få de dialystider de önskar. Behov finns även av enklare sätt att boka sin dialysbehandling, exempelvis via nätet. Önskemål finns om att kunna sköta sin bloddialys närmare hemmet, exempelvis på en vårdcentral eller en mottagning centralt i hemstaden. Det finns behov av att utöka antalet gästdialysplatser för att bryta den isolering som dialysen medför. Idag är det svårt för behovsgruppen att kunna resa då antalet gästdialysplatser i landet är begränsade och populära. Det saknas länsgemensamma riktlinjer för målgruppen och ett mer enhetligt tänk kring egenvård och självdialys i länet efterfrågas. Vidare kan och bör samverkan mellan dialys klinikerna stärkas för att säkerställa likvärdig vård för patienterna. Gällande PD-behandling (påsdialysbehandling) finns ett behov av att hitta samverkan för att ge fler patienter möjligheten att sköta sin påsdialys i hemmet med lite hjälp, så kallad assisterad PD-behandling. Det finns behov av tätare samverkan mellan länets dialysavdelningar och kärlmottagningen som idag utför kateteroperationer på patienter som ska påbörja sin dialysbe handling. Kateteroperationen måste göras så nära dialysstart som möjligt. I och med osäkerheten om operationen blir av eller ej blir det svårt att planera för patienten. Missbruk och beroende Behovsanalysen var andra delen av ett tvåårigt uppdrag. Under våren 2014 presenterades en revidering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom området och behovsanalysen gör en avstämning av förutsättningarna i länet i förhållande till dessa riktlinjer. Slutsatser/utvecklingsområden: Personer med samsjuklighet bör i högre omfattning erbjudas samordnade/integrerade insatser från psykiatri och beroendevård som säkerställer samtidig behandling av båda tillstånden. Samordnade och integrerade insatser från olika huvudmän och verksamheter ska utformas utan att patienten ska behöva tänka på vem som är ansvarig. Tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) behöver tillhandahållas för detta område. MEDBORGARPERSPEKTIVET 33

37 Vårdprogram och vårdprocessprogram behöver tydliggöra ansvarsfördelningen mellan primärvård och specialistvård. Socialstyrelsens rekommendationer medför behov av generella utbildningsinsatser inom området. Anhöriga och närstående till personer inom missbruks- och beroendevården behöver tillförsäkras delaktighet i och information om den anhöriges behandling. Anhörigas och närståendes egna behov av stöd och eventuell behandling behöver uppmärksammas. Barns behov som anhöriga behöver särskilt uppmärksammas. Munhälsa hos sköra äldre Syftet med behovsanalysen Munhälsa hos sköra äldre var att skapa framförhållning inför kommande ökande behov av tandvård för äldre, samt att bredda och fördjupa kunskapen om tandvårdsbehoven. Slutsatser/utvecklingsområden: Det saknas ett systematiskt arbete med att identifiera bristfällig munhälsa hos äldre patienter i hälso- och sjukvården Det saknas system för att följa upp äldre personer som riskerar att falla ur tandvårdens kallelsesystem vid upprepade återbud eller uteblivanden Det saknas systematiska strukturer för samverkan och samordning mellan hälso- och sjukvård och tandvård kring identifierade tandvårdsbehov hos sköra äldre Det saknas en struktur för systematisk utveckling, samlande och spridning av kunskap om tandvård för äldre Kunskapen i hälso- och sjukvårdens och kommunernas verksamheter om tandvårdens ekonomiska stödsystem behöver förbättras Allmänhetens kunskap om tandvårdens ekonomiska stödsystem behöver förbättras UPPFÖLJNING AV ÖVERENS- KOMMELSERNA MED LANDSTINGETS PRODUKTIONSENHETER Hälso- och sjukvårdsnämnden sluter överenskommelser med landstingsägda sjukvårdande enheter och avtal med privata vårdgivare. Viktiga utgångspunkter är bland annat genomförda behovsanalyser och det politiskt beslutade uppdraget. I Figur 7 redovisas en sammanfattande bedömning av 2014 års uppföljning. Grön markering innebär att produktionsenheten uppfyllt kraven i överenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Gult innebär att kraven är delvis uppfyllda och rött innebär att kraven inte är uppfyllda. Förklaring av förkortningar BKC Barn och kvinnocentrum CKOC Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård HMC SC DC NSC NSV NSÖ NiF FTV PV Hjärt och medicincentrum Sinnescentrum Diagnostikcentrum Närsjukvården i centrala Närsjukvården i väster Närsjukvården i öster Närsjukvården i Finspång Folktandvården Primärvården TILLGÄNGLIGHET TILL BESÖK OCH BEHANDLING BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF FTV 1 Väntande till besök inom 60 dagar 2 Väntande till behandling inom 60 dagar 3 Genomförda besök inom 60 dagar 4 Genomförda behandlingar inom 60 dagar 5 Cancerväntetider till operation inom 21 dagar 6 Folktandvårdens tillgänglighet 7 8 Akutbesök - andel undersökta av läkare inom 1 tim Akutbesök - andel som lämnat mottagning inom 4 tim UPPDRAG 2013 BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NiF FTV 9 Rehabilitering vid cancersjukdom 10 Förvärvad hjärnskada hos barn och unga 11 Röst-, tal-, språk och sväljstörningar hos vuxna 12 Patienter med KOL 34 MEDBORGARPERSPEKTIVET

38 UPPDRAG FRÅN TIDIGARE ÅR MED MERA BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF FTV 13 Hälsofrämjande insatser 14 Sjukdomsförebyggande insatser 15 Jämlik vård 16 Kontaktsjuksköterskor 17 Patientfokuserad vård, öppenvårdsmottagning 18 Patientfokuserad vård, vårdavdelning 19 Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder 20 Språkstörning och stamning hos barn och unga 21 Palliativ vård i livets slutskede 22 Äldre 23 Stroke UTÖKADE RESURSER 2013 ENLIGT RESURSFÖRDELNINGEN BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF 24 Logopediverksamhet 25 Kardiogenetik 26 Riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ ungdomar 27 Patientsäkra vårdplatser neonatal, ViN 28 Biologiska läkemedel -avropsavtal Ökat antal förlossningar och fler komplicerade förlossningar Cancerläkemedel ordnat införande -avropsavtal 31 Komplexa obesitasoperationer 32 Ökad tillgänglighet till neuropsykiatrisk utredning och behandling 33 Nya blodförtunnande läkemedel -avropsavtal UTÖKADE RESURSER 2014 UTÖVER RESURSFÖRDELNINGEN BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF 34 Allergivaccinationer 35 Epilepsiutredningar med videometri 36 Neurologiska läkemedel tillskott 37 Rättspsykiatriska kliniken 38 Utredningsenheten 39 Koloskopier -tillgänglighet och coloncancerscreening 40 Bedömning av aktivitetsförmåga 41 Specialiserad multmodial rehabilitering 42 Skandionkliniken 43 Primär bröstrekonstruktion efter bröstoperation 44 Ryggkirurgi 45 Tillgänglighetssatsningar hösten 2014 Figur 7: Sammanfattande bedömning av överenskommelserna år 2013 MEDBORGARPERSPEKTIVET 35

39 Tillgänglighet besök och behandling För att få del av de nationella stimulansmedlen, den så kallade kömiljarden, måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har väntat högst 60 dagar på förstabesök och/eller operation/åtgärd i den specialiserade vården. För de landsting som klarar detta grundkrav för väntande patienter gäller att ytterligare ersättning utbetalas till de landsting och regioner som faktiskt genomfört minst 70 procent av besöken och/eller behandlingarna inom högst 60 dagar. För att skapa drivkrafter för att nå de nationella målen har Landstinget i Östergötland för varje centrum ställt upp specifika krav på tillgänglighet. Ett vitesbelopp dras från ersättningen om inte uppfyllda mål uppnås för väntande på respektive genomförda besök/behandling över 60 dagar. 1. Väntande till besök inom 60 dagar 2. Väntande till behandling inom 60 dagar När ett centrum inte uppfyller målet dras ett vitesbelopp per patient från den fasta ersättningen. Om det finns en eller flera väntande patienter på besök/behandling över 180 dagar avräknas ett vitesbelopp även om andelen väntande i övrigt når målen. Viten uttagna med mindre än 15 procent av det totala vitesbeloppet. Viten uttagna med 15 procent upp till och med 29 procent av det totala vitesbeloppet. Viten uttagna med över 29 procent av det totala vitesbeloppet. HMC har för besök varit befriade från viten på grund av omständigheter som inte kunnat påverkas. 3. Genomförda besök inom 60 dagar 4. Genomförda behandlingar inom 60 dagar För besök är målet att minst 81 procent av nybesöken ska ha genomförts inom högst 60 dagar under februari juli samt oktober - december. För åtgärder/operation är målet att minst 71 procent av patienterna ska ha fått sin operation/behandling inom 60 dagar under februari april samt 73 procent maj juli. För månaderna oktober - december är målet att minst 76 procent av patienterna ska ha åtgärdats/opererats inom högst 60 dagar. Målet uppnås alla mätmånader. Målet uppnås inte för en till två månader. Målet uppnås inte för mer än två månader. HMC har för besök varit befriade från viten på grund av omständigheter som inte kunnat påverkas. 5. Cancerväntetider till operation inom 21 dagar Målrelaterad ersättning baseras på andelen genomförda canceroperationer under de tre första kvartalen 2014 jämfört med samma period åren innan. Ersättning utbetalas om resultatet har förbättrats med vissa procentenheter eller om minst 85 procent av patienterna opererades inom tre veckor år 2014 och Folktandvårdens till gänglighet Nya patienter bereds möjlighet att få en tid efter behov i samtliga kommuner. Viss regional obalans föreligger dock i tandvårdsutbudet och eftersläpningar för den lägst prioriterade gruppen vuxna patienter finns, i första hand Finspång. 7. Akutbesök - andel under sökta av läkare inom 1 tim 8. Akutbesök - andel som lämnat mottagning inom 4 tim Landstinget i Östergötland mäter tillgängligheten på akutmottagningarna i två delar. - Andel patienter som träffar läkare inom en timme (mål 80 %) - Andel patienter som kan lämna akutmottagningen inom fyra timmar (mål 80 %) För att stimulera akutmottagningarna att nå de fastställda tillgänglighetsmålen finns i aktuella överenskommelser en målrelaterad ersättning som upptrappande betalas ut om mer än 70 procent av besöken klarar ovanstående mål (gul markering) eller mer än 80 procent (grön markering). UPPDRAG Rehabilitering vid cancersjukdom Under 2014 har ett projekt drivits med syfte att ta fram en modell för cancerrehabilitering i Landstinget i Östergötland. Två viktiga aktiviteter i detta arbete är etableringen av kontaktsjuksköterskor och Min vårdplan. Alla som arbetar i cancervården behöver medvetandegöras om vad som förväntas av dem vad gäller cancerrehabilitering. Därför bör ett stöd finnas för rådgivning, kompetensutveckling och konsultsstöd över organisatoriska gränser. En förstudie är under genomförande som ska ge förslag till lösningar och utredas vidare under Förvärvad hjärnskada hos barn och unga Under år 2012 genomfördes behovsanalysen, Förvärvad hjärnskada och traumatisk ryggmärgsskada hos barn och vuxna som identifierade att en välfungerande rehabiliteringskedja behöver säkerställas för att garantera en tidig och sammanhängande rehabilitering samt ett helhetsperspektiv kring barnet och familjen. En projektgrupp bildades och ett färdigt förslag presenterades år 2014 som ska säkerställa en individanpassad, strukturerad och sammanhängande rehabiliteringsprocess. Ökade resurser för den identifierade behovsgruppen tillförs från Röst-, tal-, språk och sväljstörningar hos vuxna Inom närsjukvården har två av verksamheterna samt SC implementerat de krav som finns i överenskommelsen medan övriga två närsjukvårdsområden är i slutfasen för att samtliga punkter i uppdraget ska vara genomförda. CKOC har i nuläget valt att remitera sina patienter till rätt vårdinstans. 12. Patienter med KOL Samtliga aktuella centrum erbjuder rådgivning för tobaksrådgivning och informerar samt ger individuellt anpassad information om sjukdomen, behandling, läkemedel, rehabilitering samt stödjer patienter till egenvård. Möjligheten till KOL-skola finns i samtliga länsdelar. UPPDRAG FRÅN TIDIGARE ÅR MED MERA 13. Hälsofrämjande insatser 14. Sjukdomsförebyggande insatser 15. Jämlik vård En värdering har gjorts av respektive centrum enligt vad som framgår av Figur MEDBORGARPERSPEKTIVET

40 16. Kontaktsjuksköterska och vårdplan vid cancer Se sid 29, Kontaktsjuksköterska och individuell vårdplan till varje patient med cancer. 17. Patientfokuserad vård öppenvårdsmottagningar Patientupplevelser är ett sätt att få indikationer om vården är patientfokuserad. En nationell jämförelse av en sammanvägd upplevd kvalitet vid öppenvårdsmottagningar inom specialiserad vård visar att NSV och NSÖ ligger över genomsnittet medan BKC, HMC och NSC ligger under riksgenomsnittet. 18. Patientfokuserad vård vårdavdelningar Patientupplevelser är ett sött att få indikationer om vården är patientfokuserad. En nationell jämförelse av en sammanvägd upplevd kvalitet vid vårdavdelningar ges SC och HMC resultat över riksgenomsnittet medan övriga centrum, undantaget CKOC, ligger under snittet. 19. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder Barn/ungdomar med NP-problematik utreds och får sina behov av olika insatser tillgodosedda såväl i BUP-klinikernas NP-team som i klinikernas övriga team. Regelbundna besök säkerställs och medicinering följs upp. Möjlighet till samtalsstöd, både individuellt och i grupp finns inom kliniken. Inom NiF finns ingen egen BUP-verksamhet varför den verksamhet som bedrivs ligger på PV-nivå i samverkan med BUP inom NSÖ. En god samverkan finns mellan BUP-klinikerna och kommunerna. Uppdraget har tydliggjort vikten av samverkan med skolan och kommunala resurser vilket också medfört att kontakterna ökat. Ytterligare utveckling av denna samverkan och tydliggörande av rutiner i detta arbete planeras ske under innevarande år. 20. Språkstörning och stamning hos barn och unga Området förstärktes år 2014 med 3 miljoner kronor. Ett vårdprocessprogram har tagits fram gemensamt. Arbetet är nu avslutat och vårdprocessprogrammet är publicerat. Länsövergripande remisskriterier har utarbetats. Ett kontinuerligt samarbete med BHV och de olika barnavårdscentralerna finns etablerat. Under 2014 infördes en autismscreening som tillägg till den språkliga screeningen som utförs på BVC på länets 2,5-åringar. Barnets behov av språkstimulans och dess närståendes behov av kompetens att tillgodose detta hanteras på något olika sätt i de olika länsdelarna. Utbildningsträffar för remittenter, föräldragrupper, barngruppsbehandling med föräldrar närvarande, samarbete med BVC, logopedbehandling ute på förskolor, kontakt med förskolepersonal är exempel på olika aktiviteter. 21. Palliativ vård i livets slutskede Ingen verksamhet har i avtalad omfattning registrerat sina väntade och oväntade dödsfall i Svenska Palliativregistret. Endast NiF uppfyller målet att säkerställa att minst 62 procent av alla väntade dödsfall ska ha föregåtts av ett dokumenterat brytpunktssamtal. Endast NiF och NSV har i viss utsträckning levt upp till ökning med 5 procentenheter gällande smärtskattning jämfört samma period året innan. RCC kommer fortsättningsvis att följa och stödja detta arbete aktivt. 22. Äldre ALMA team finns inom NSC, NSÖ och NSV. Deras arbetssätt varierar något men uppdraget utgår från ett akut helhetsomhändertagande och personcentrerat arbetssätt. Denna verksamhet har varit i projektform men resurser har avsatts för att permanenta ALMA-teamen under Under hela år 2014 har fokus legat på genomförandet av hemsjukvårdsreformen tillsammans med länsdelens kommuner. En mängd rutiner och arbetssätt har setts över och utvecklats i samband med reformarbetet. Hemsjukvårdsreformens genomförande har krävt en utveckling av och rutiner för koordinatorfunktion/fast vårdkontakt för gemensamma patientgrupper, däribland många äldre patienter. Detta samarbete har löst på lite olika sätt i de olika länsdelarna. Närsjukvården har ingått med representanter i den nationella satsningen Ledningskraft och arbetet med den nationella överenskommelsen kring de mest sjuka äldre. Två av sex relevanta enheter riskbedömer patienter 70 år eller äldre i avtalad omfattning. Fem av sex enheter utför minst en förebyggande åtgärd för 70 procent av upptäckta riskpatienter. 23. Stroke Målet för år 2014 var att öka antalet trombolysbehandlade patienter vid hjärninfarkt (stroke) till minst 10 procent. Detta mål klarar NSC (10,8 %) men inte NSV (8,7 %) och NSÖ (3,7 %). För att förbättra vårdkedjan och vården för patienter som insjuknat med stroke har ett projekt inom landstinget genomförts för att få ett likvärdigt omhändertagande över hela landstinget. Hänsyn tagits till nationella och regionala riktlinjer/ställningstaganden som till professionella överväganden. Detta projekt kommer att implementeras under UTÖKADE RESURSER 2014 ENLIGT RESURSFÖRDELNINGEN 24. Logopediverksamhet Logopediverksamhet avsåg både barn och vuxna samt en förstärkning för hemsjukvården. 25. Kardiogenetik Området kardiogenetik ökar. Utökade resurser med 2 miljoner kronor tilldelades för att screena släktingar med risk för ärftliga hjärt- och kärlsjukdomar. Verksamheten är fullt i drift i ett samarbete mellan kardiologin (HMC) och genetiken (DC). 26. Riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar upp till 26 år Under hösten har mottagningar öppnat i Linköping, Norrköping, Motala och Mjölby. Mottagningarna är en samverkan mellan landstinget och kommunerna i respektive länsdel. Målet är att kunna ge en samordnad insats i form av information, rådgivning, stöd och behandling till ungdomarna och deras närstående. 27. Patientsäkra vårdplatser neonatal ViN Patientsäkerhet inom neonatalvården i Norrköping, var ett andra steg i den förstärkning som startade Resurserna för år 2014 ökades med 2,6 miljoner. Förstärkningen MEDBORGARPERSPEKTIVET 37

41 fungerade bra under 2013, men i början av 2014 drabbades verksamheten av en mycket hög frånvaro på grund av föräldraledighet vilket resulterade i att den sammantagna effekten för neonatalen att den haft en reducerad kapacitet sedan försommaren Biologiska läkemedel avropsavtal Verksamheter som har uppdraget att behandla patienter med inflammatoriska led-, mag-tarm- och hudsjukdomar tilldelades för 2014 via avropsavtal ytterligare 10 miljoner för behandling av dessa sjukdomar med biologiska läkemedel. Syftet är att nå upp till behandlingsnivåer med riket. Ökningen av dessa läkemedel för framförallt patienter med ledsjukdom översteg emellertid tilldelade resurser varför ytterligare tilldelning har skett med ytterligare 2,8 miljoner. För närvarande ligger Östergötland i nivå med riket vad gäller barn med ledsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel. Även för patienter med mag-tarmsjukdom ökar denna behandling i hela länet. Ökningstakten med biologiska läkemedel för svår psoriasissjukdom har ökat något jämfört med tidigare år. 29. Ökat antal förlossningar och fler komplicerade förlossningar De utökade resurserna på 3,3 miljoner kronor har i princip använts som planerat. 30. Cancerläkemedel ordnat införande avropsavtal RCC har ett uppdrag att stötta ett ordnat införande av nya cancerläkemedel i sydöstra sjukvårdsregionen. Efter nominering och beredning lämnas inkomna ärenden till RCC:s ledningsgrupp för ställningstagande. Den regionala expertgruppen har sedan start lämnat 22 utlåtanden, varav 15 har varit en positiv rekommendation att använda aktuellt cancerläkemedel för viss diagnos. Under år 2014 har CKOC och NSÖ haft totalt 30 miljoner kronor att avropa då ett läkemedel, som fått en positiv rekommendation av expertgruppen, förskrivits. Under 2014 avropades 25,6 miljoner kronor. 31. Komplexa obesitasoperationer Östgötarna har sedan 2010 haft möjlighet att välja vårdgivare för sin fetmaoperation. Under år 2014 skrevs nya avtal med både tidigare och nya leverantörer. Det fria vårdvalet är ett komplement till den kirurgiska verk samhet som bedrivs inom landstinget. Patienter med komplex sjukdomsbild, cirka 15 procent, ingår inte i vårdvalet utan opereras inom landstinget. Inom vårdvalet gjordes 278 obesitasoperationer år 2014 därutöver opererade CKOC 86 patienter för fetma och som hade en komplex sjukdomsbild. CKOC har därutöver ett ansvara för uppföljning av fetmaoperation för samtliga östgötar upp till och med ett år efter ingreppet. För detta utökades resurserna år 2014 med 2,5 miljoner. 32. Ökad tillgänglighet till neuropsykiatrisk utredning och behandling Antalet patienter som omhändertagits på grund av neuropsykiatriska besvär har ökat under de senaste åren. För att klara tillgängligheten till bedömning, utredning och behandling av barn har närsjukvården förstärkts genom en ramhöjning för år Under året har en ökning av antalet nybesök skett samt kostnaderna för läkemedel ökat men några nya medel har inte behövt tillföras för att klara denna ökning. 10 procent av tillförda medel öronmärktes att användas som målrelaterad ersättning till att arbeta bort köerna för vuxna som väntade på fördjupad neuropsykiatrisk utredning samt behandling. I början av året fanns ett stort antal väntande, framför allt i centrala länsdelen - en kö som minskade under våren. Av olika skäl har det inte varit möjligt att utvärdera hur stort antal väntade som finns för närvarande. Denna uppföljning kommer att fortsätta under Nya blodförtunnande läkemedel - avropsavtal Allt sedan år 2012 har patienter kunnat behandlas med något av de nya blodförtunnande medlen som finns på marknaden. Under åren 2012 och 2013 var förskrivningen återhållsam i hela riket. Under hösten 2013 kom nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen gällande stroke-profylax vid hjärtflimmer och riktlinjerna betonade för delarna av dessa läkemedel, varför ett implementeringsarbete startades i landstinget med målsättningen att fler östgötar med förmaksflimmer skulle få stroke-profylax behandling med dessa läkemedel. Under år 2014 har patienter någon gång behandlats med dessa läkemedel till en kostnad motsvarade 7,6 miljoner kronor vilket kraftigt översteg det ursprungligen avsatta beloppet; 1,4 miljoner kronor. UTÖKADE RESURSER 2014 UTÖVER RESURSFÖRDELNINGEN 34. Allergivaccinationer Om man är allergisk och de vanliga behandlingarna inte är tillräckligt effektiva kan man i vissa fall få en allergivaccination, eller hyposensibilisering som metoden också kallas. Än så länge finns det bara vaccin mot några få allergiframkallande ämnen. Allergivaccinationerna ökar i hela Sverige likaså i Östergötland. Behovet ökar mer än befintliga resurser och antalet allergivaccinerade i Östergötland är fortfarande lågt i förhållande till riket. För att nå riksnivå gällande allergivaccinationer för vuxna, barn och ungdomar ges en resursförstärkning med 1,5 miljoner kronor. Cirka 70 fler allergivaccinationer gjordes av HMC, med en total ökning på 18 procent. Ökningen sker endast i centrala och västra länsdelen. 35. Epilepsiutredningar med videometri NSC fick i uppdrag att under perioden september 2013-februari 2014 utföra 36 epilepsiutredningar med videometri. Av dessa genomfördes 25 under år samt resterande 11 under våren Uppdraget är därmed avslutat 36. Neurologiska läkemedel tillskott För att täcka de ökade kostnaderna för neurologiska läkemedel samt få en bättre kontroll inför kommande år har ett avropsavtal skapats för neurologiska läkemedel. De ökande kostnaderna har rymts inom de medel som varit avsatta för denna grupp av läkemedel. 37. Rättspsykiatriska kliniken Sedan 2011 har andelen östgötar som vårdas vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena (RPR) ökat kraftigt. Anledningen är bland annat den tilltagande gruppen av patienter från Östergötland som är överlämnade till vård av domstol samt längre 38 MEDBORGARPERSPEKTIVET

42 vårdtider. Överenskommen ram med Landstinget i Östergötland är 42 vårdplatser för denna grupp. Uppföljning visar att cirka 60 vårdplatser i perioder belades med psykiskt störda lagöverträdare från Östergötland under Ekonomiskt slår detta hårt mot RPR:s budget, dels på grund av att ekonomisk täckning för de patienter som överskrider de 42 vårdplatserna saknas och dels på grund av utebliven inkomst från de landsting/ regioner vars remisser måste avvisas. För 2014 tillfördes RPR ett engångsbelopp på 10,6 miljoner kronor. För 2015 kommer en ny ersättningsmodell att prövas. 38. Utredningsenheter För år 2015 avsattes medel i resursfördelningen för att starta upp utredningsenheter i de tre länsdelarna. Uppgiften för utredningsenheten är att utreda patienter med misstanke och allvarlig sjukdom, korta utredningstiden samt avlasta primärvården. Kravet är en utredningstid understigande 30 dagar. Från närsjukvårdens i östra och centrala länsdelen fanns ett önskemål att starta upp verksamheten redan under hösten 2014 varvid medel tillfördes för att göra detta möjligt. Se även sid xx, Nya utredningsenheter för allvarlig sjukdom. 39. Koloskopier - tillgänglighet och coloncancerscreening Väntetiderna till undersökning med koloskopi har under flera år varit för långa. Extra resurser har därför tilldelats för åren 2014 och På grund brist på koloskopister har det totala antalet utförda koloskopier under året inte ökat. Under kommande år kommer dock en betydande förstärkning av koloskopikapaciteten att ske. Den nationella studien avseende screening för coloncancer med personer födda 1954 påbörjades i liten omfattning under våren Studien beräknas pågå under fem år och antalet koloskopier inom ramen för studien beräknas vara drygt 200 per år. 40. Bedömning av aktivitetsförmåga Försäkringskassan har föreslagit en regionalisering av aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Smärt- och rehabiliteringscentrum inom SC har accepterat en förfrågan att ta sig an även patienter/försäkrade som bor i ett annat landsting. Under åren 2013 och 2014 påbörjades detta som en pilotverksamhet i liten skala och SC erhöll engångsmedel för år ,3 miljoner kronor som blir en ramersättning år Försäkringskassan ersätter landstinget med dels ett fast belopp för prognostiserad volym dels med ett rörligt belopp. Under året har 34 AFU genomförts. 41. Specialiserad multmodial rehabilitering Smärt- och rehabiliteringscentrum inom SC har i sitt ordinarie uppdrag att för vuxna patienter med långvarig komplicerad smärta tillhandahålla multidisciplinär bedömning, farmakologisk behandling och rehabilitering. En del i detta är multimodal behandling för patienter i ålder år med icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke så kallad MMR2. Efterfrågan på sådan behandling är större än tillgången. Med utökade engångsresurser på 2,25 miljoner kronor har vårdgivaren möjlighet att utföra ytterligare 50 MMR2 utöver ordinarie uppdrag. 42. Skandionkliniken Landstinget i Östergötland har tillsammans med sex andra landsting, som har universitetssjukhus, investerat i Skandionkliniken i Uppsala. Skandion ägs och drivs av dessa landsting. På kliniken ska cancersjuka patienter erhålla protonbehandling och i mitten av år 2015 tas kliniken i drift. Detta innebär att CKOC får ett utökat uppdrag i form av ansvar för bemanning av Skandion kliniken i Uppsala med läkare och fysiker samt ansvar inom regionen för utbildning och kunskapsutveckling inom området protonterapi. CKOC ersätts för detta med 2,7 miljoner kronor. Se även sid 32, Nu är Skandionkliniken invigd. 43. Primär bröstrekonstruktion efter bröstoperation Årligen opereras cirka 400 patienter för bröstcancer inom Landstinget i Östergötland. Av dessa patienter får cirka 200 hela eller delar av brösten bortopererade. Cirka 25 procent lämpar sig för primär bröstrekonstruktion. Patientnyttan är en ökad tillfredställelse sekundärt till förbättrad subjektiv kroppsuppfattning, MEDBORGARPERSPEKTIVET 39

43 ökad självkänsla med mera. CKOC erhöll utökade medel med 2,9 miljoner kronor som rörlig ersättning för varje sådan operation. Under året fick 28 patienter en primär bröstrekonstruktion. 44. Ryggkirurgi Ryggkirurgin har utvecklats kraftigt de senaste åren på så vis att fler typer av ingrepp kan utföras genom att operationsmetoderna utvecklats. Samma trend föreligger i hela landet. För östgötar har behovet av rygg kirurgi ökat med 14 procent per år från Åren 2012 samt 2013 skickades 83 respektive 164 patienter för operation hos externa leverantörer. Patienterna önskar emellertid i stor utsträckning att vården sker på hemmaplan. CKOC erhåller därför utökade resurser på 16 miljoner kronor för att bygga ut ryggkirurgin i egen regi. Det beräknas ta cirka två år. Under åren 2014 och 2015 är CKOC dock fortfarande helt beroende av att köpa ryggkirurgi av externa leverantörer. Under 2014 fick 101 fler patienter ryggkirurgi utförd varav 68 hos extern leverantör. 45. Tillgänglighetssatsningar hösten 2014 För att behålla årets goda tillgänglighet hela året gjordes en tillgänglighetssatsning på totalt 19,5 miljoner kronor. De största satsningarna gjordes inom kirurgi på 6 miljoner kronor, inom hörselrehabilitering på 4 miljoner kronor och inom kardiologin (flimmerablationer) på 4 miljoner kronor. UPPFÖLJNING AV AVTALEN MED DE PRIVATA VÅRDLEVERANTÖRERNA Aleris har sedan oktober 2009 avtal med landstinget att bedriva verk- samhet vid Lasarettet i Motala. Avtalet sträcker sig, efter förlängning, till och med 30 september 2016, med möjlighet till ytterligare förlängning till och med 30 september Verksamheten som Aleris bedriver i Motala gäller ortopedi och kirurgi för invånarna i västra länsdelen samt ortopedi remitterad av landstingets Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Verksamheten bedöms klara sitt uppdrag bra och har god tillgänglighet. Under perioden fram till 2018 kommer den dagskirurgiska verksamheten att utredas, även den som idag utförs av Aleris. Den privatdrivna psykiatrin omfattar öppenvårdspsykiatri för vuxna i delar av Norrköpings och Linköpings kommun och BUP-verksamhet i Motala, Mjölby, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. Alla avtal med privata vårdgivare inom psykiatrin gäller till och med år Utredningar har påbörjats hur verksamheten ska bedrivas efter Inom barn-och ungdomspsykiatrin är den stora utmaningen ökningen av barn med neuropsykiatriska diagnoser. Den innebär en ökad belastning på barn- och ungdomspsykiatrin och inte minst en stor ökning av läkemedelskostnaderna för den barnpsykiatriska verksamheten. Den privata BUP-verksamheten fungerar bra och har ett gott samarbete med såväl de landstingsdrivna BUP-verksamheterna som socialtjänst och skola. Capio Psykiatri har ett ansvar för öppenvårdspsykiatri som geografiskt omfattar cirka en tredjedel av respek tive Norrköpings och Linköpings kommun. Patienterna har dock också en möjlighet till fritt val av vårdgivare och en större del av patienterna än planerat har valt att stanna kvar hos den landstingsdrivna vården vilket har visat sig svårt att förändra. Samverkan med den landstingsdrivna psykiatrin fungerar allt bättre. Ambulansverksamheten och de liggande sjuktransporterna i länet är utlagd på entreprenad. Falck Ambulans AB utför uppdrag primärt i länets västra delar och täcker cirka 60 procent av befolkningen. Ambulanssjukvården i Östergötland AB utför uppdrag primärt i länets östra delar och täcker cirka 40 procent av befolkningen. Entreprenörerna har fullt ansvar för verksamhetens utförande och dimensionering men landstinget tillhandahåller teknisk plattform för ärende- och journalhantering samt kommunikationssystem. Under 2014 har utvecklingen från år 2013 med minskade antal ambulansuppdrag fortsatt. Det är ingen stor nedgång (4 procent) men ändå avvikande mot större delen av övriga Sverige där uppdragen ökar. Tillgänglighetsmålen för ambulansverksamheten uppfylldes i det närmaste som framgår nedan. Landstinget i Östergötland tillhör landets bästa landsting när det gäller att nå fram till patienterna fort efter att samtal kommit in till SOS Alarm Öppna jämförelser 2014 E-län 12,6 min, Riket 14,8 min (Prio 1 larm) 40 MEDBORGARPERSPEKTIVET

44 Prio 1 uppdrag Prio 2 uppdrag Prio 3 uppdrag Mål Resultat 2013 Resultat 2014 Antal uppdrag % ska nås inom 10 min 73 % 74 % % ska nås inom 20 min 94 % 94 % 95 % ska nås inom 30 min 95 % 96 % % ska nås inom 45 min 99 % 99 % 90 % ska nås inom 30 min 89 % 91 % % ska nås inom 60 min 99 % 98 % Prio 4 uppdrag Ej målsatt Summa Figur 8: Tillgängligheten till ambulanssjukvården i Östergötland år 2014 Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Alla produktionsenheter 27 ska aktivt arbeta för att säkerställa en jämlik vård 50 % 78 % 71 % 75 % av patienter med cancersjukdom - 75 % Ca 75 % ska ha en kontaktsjuksköterska Vårdprocesser ska ha utvecklats enligt överenskommelserna - Stroke Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Rehabilitering vid cancersjukdom Förvärvad hjärnskada hos barn och vuxna Kriterier för bedömningen är att produktionsenheten: 1. Ska ha kunskap om sina målgruppers hälsoläge. 2. Regelbundet arbetar med jämförelser av sin verksamhet med andra vårdgivare för att sträva efter en likvärdig vård. 3. Erbjuder likvärdig vård oberoende av var i länet patienten bor eller söker vård. 4. Strävar efter att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. 5. Regelbundet utvärderar vilka insatser som krävs utifrån de behov målgruppen har för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa i olika befolkningsgrupper. 6. Redogör för sina åtgärder för att åstadkomma en mer jämlik hälsa och dess resultat i sina delårsrapporter och årsredovisning. Reflektion Alla skillnader som observeras i vård, behandling och bemötande innebär inte nödvändigtvis att vården är ojämlik. Tvärtom är vissa skillnader en förutsättning för jämlik vård. Legitima skillnader kan exempelvis bero på att vården tar hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad eller förekomsten av parallell läkemedelbehandling och samsjuklighet. Det är när det uppstår skillnader som inte kan förklaras av medicinska bedömningar eller behovsmässiga skillnader som vården är ojämlik. Därför är det viktigt att skilja på skillnader och olikheter å ena sidan, och ojämlik vård å andra sidan. En analys 28 resulterar i fyra slutsatser om möjliga förklaringar till omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande: 1. Skillnader i vårdens organisation, resurser, tillgång till utrustning och personal samt lokala behandlingstraditioner bidrar till ojämlikhet mellan landsting 2. Vårdmötet är en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper Tre mekanismer kan urskiljas som kan förklara att vårdmötet resulterar i olika beslut för patienter som tillhör olika befolkningsgrupper: - Otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters varierande egenskaper eller förutsättningar. - Generaliseringar, exempelvis ett antagande om att en viss patient har dålig följsamhet till läkemedelsbehandling för att andra patienter med samma egenskaper i allmänhet har det. - Omedvetet beteende med grund i normer och värderingar från vårdpersonalens sida. 3. Otillräcklig kompetens i den somatiska vården bidrar till skillnader mellan patienter med och utan psykisk sjukdom 4. Bristande kunskapsstyrning kan också bidra till skillnader mellan befolkningsgrupper En mer jämlik vård är möjlig men kräver bland annat att det utvecklas och genomförs en systematisk uppföljning av ojämlik vård och ojämlikhetens förklaringsfaktorer för att öka kunskapen och ge underlag för korrigerande insatser. Den årliga resursfördelningsprocessen kan också behöva utvecklas för att bli kraftfullare. Den nya patientlagen ger utökade möjligheterna att välja var vård ska ges. Det är svårt att förutsäga hur stort intresset för denna typ av rörlighet kommer att vara och i vad mån det kommer att leda till ökad/minskad jämlik vård. Det kan emellertid konstateras att möjligheten för patienter att ta del av andra regioners/landstings vårdutbud ändrar förutsättningarna för hur enskilda regioner/ landsting kan påverka vårdutbudet genom prioriteringar. 28 En mer jämlik vård är möjlig, Rapport 2014:7, Myndigheten för vårdanalys. MEDBORGARPERSPEKTIVET 41

45 STRATEGISKT MÅL Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Telefontillgängligheten på 1177 är otillfredsställande. Telefon- och besökstillgängligheten till vårdcentralerna uppnår inte målnivån men ligger på en hög nivå och är något bättre än riksgenomsnittet. Det går emellertid att skönja en viss tendens till försämring och variationen mellan vårdcentralerna är inte tillfredsställande. Tillgängligheten inom den specialiserade vården har förbättrats avsevärt under senare år och resultaten är nu bland de bästa i landet. Detta gäller såväl besök som behandling. Tillgängligheten till akutmottagningarna har förbättrats men målen för väntetiderna har inte uppnåtts. Väntetiderna till canceroperation har förkortats under året men fortfarande återstår en del innan måluppfyllelse uppnås inom detta angelägna område. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 46). FRAMGÅNGSFAKTOR Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt DEN NATIONELLA VÅRDGARANTIN Från 1 juli 2010 gäller en lagstiftad nationell vårdgaranti med nedanstående tidsgränser: Alla ska få telefonkontakt med 1177 Vårdguiden och vårdcentralen samma dag. Alla ska erbjudas besök på vårdcentralen inom sju dagar för nya medicinska problem eller vid kraftig försämring av kronisk sjukdom. Besök respektive behandling ska erbjudas till den specialiserade vården inom högst 90 dagar efter beslut. TELEFONTILLGÄNGLIGHET TILL 1177 VÅRDGUIDEN 1177 Vårdguiden är en samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Bakom 1177 Vårdguiden står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Under år 2014 besvarades 33 procent av inkommande samtal till 1177 inom tre minuter vilket är avsevärt sämre än landstingets mål; 70 procent. Figur 9 visar resultaten under år 100 % andel invånarsamtal besvarade inom 3 min GENOMSNITT 2014 för 17 jämförbara landsting och regioner. Mätningar visar att befolkningen i Östergötland ringde 1177 Vårdguiden mest i landet under år 2014 (68 samtal/1 000 invånare jämfört rikets genomsnitt, 50 samtal per invånare) vilket kan bidra till den bristande måluppfyllelsen. TELEFON- OCH BESÖKSTILLGÄNG- LIGHET TILL VÅRDCENTRALER Ett viktigt mål för vårdcentralerna är att säkra att patienter som ringer blir återuppringda samma dag. Man I Östergötland har tillgänglighetsmålet för den specialiserade vården skärpts och anpassats till den nationella överenskommelsen - kö miljarden. Det innebär att målsättningen att såväl besök som behandlingar ska genomföras inom högst 60 dagar i stället för 90 dagar enligt Vårdgarantin Skåne ÖSTERGÖTLAND Västmanland Jönköping VGR Dalarna Kalmar Gävleborg Örebro Västernorrland Kronroberg Uppsala Jämtland Blekinge Västerbotten Halland Gotland Figur 9: Andel besvarade samtal av 1177 Vårdguiden inom tre minuter år MEDBORGARPERSPEKTIVET

46 ska som patient inte behöva mötas av beskedet att telefontiderna är slut för dagen. Man ska heller inte mötas av beskedet att besökstiderna hos läkare är slut och därför bli ombedd ringa tillbaka några dagar senare. Om behov finns ska besökstid ges när man ringer ett samtal ska räcka! Målet för telefontillgängligheten är att minst 95 procent av patienterna som ringer till vårdcentralerna ska få kontakt samma dag. Under år 2014 besvarades 91 procent samma dag, vilket var oförändrat jämfört med året innan. Sett över längre tid har antalet vårdcentraler med bättre telefontillgänglighet (minst 95 procent besvarade samtal) minskat, samtidigt som vårdcentraler med sämre tillgänglighet har ökat. Enligt den senaste patientenkäten 43 Antal vårdcentraler Besvarade samtal högst 89 % % minst 95 % Figur 10: Vårdcentralerna (43 st) fördelade utifrån uppnått resultat vad avser andel besvarande samtal år Antal vårdcentraler hösten 2014 ansåg 88 procent av patienterna att telefontillgängligheten var bra, mycket bra eller utmärkt 28. Tillgängligheten till besök på vård centralerna mäts regelbundet. Under år 2014 genomfördes cirka planerade nybesök hos läkare på vårdcentralerna. Två av tre nybesök (drygt ) genomfördes samma dag vårdcentralerna kontaktades. Tillgängligheten till nybesöken hos läkare har försämrats successivt sedan år År 2014 togs totalt 94 procent av patienter emot inom sju dagar, jämfört med 97 procent år Målet är 95 procent. Patientenkäten hösten 2014 visade att 75 procent av patienterna i Östergötland upplevde att väntetiden till besök på vårdcentralerna var acceptabel 29. Telefon- och besökstillgängligheten mäts nationellt två gånger per år. I mätningen oktober 2014 hade Östergötland den nionde bästa telefontillgängligheten i landet (91 %). Oktobermätningen av väntetider till läkarbesök visade att Östergötland hade den femte bästa besökstillgänglighet i landet (92 %) Antal väntande Flera vårdcentraler har problem med tillgängligheten. Ett skäl kan vara svårigheter att rekrytera personal. För att klara vårdefterfrågan anlitar ett antal vårdcentraler bemanningsföretag, vilket i nästa steg upplevs skapa kontinuitetsproblem, patientupplevd bristande delaktighet med mera. Vårdcentralerna i Östergötland uppvisar också en del otillfredsställande resultat i den senaste nationella patientenkäten (se sid 28, Patienternas bedömning av den vård man fått). TILLGÄNGLIGHETEN TILL SPECIALISERAD VÅRD Tillgängligheten till besök och behand ling har förbättrats i Östergötland under senare år. Det har lett till att Landstinget i Östergötland kan erbjuda en tillgänglighet som tillhör de bättre i landet. Tillgänglighet till besök Figur 12 visar att antalet patienter som väntade på besök 31 december 2014 har ökat jämfört med samma tidpunkt året innan. Antalet väntande på besök har även ökat i landet som helhet under år I en nationell jämförelse är resultatet i december 2014 bland de absolut bästa i landet väntande 61 dgr + väntande högst 60 dgr Figur 12: Antal väntande på besök 31 december Antal väntande Besök inom sju dagar högst 89 % % minst 95 % Figur 11: Vårdcentralerna (43 st) fördelade utifrån uppnått resultat vad avser andel nybesök inom 7 dagar år Nationell patientenkät vårdcentraler hösten Nationell patientenkät vårdcentraler hösten 2014 väntande 61 dgr + väntande högst 60 dgr Figur 13: Antal väntande på behandling 31 december MEDBORGARPERSPEKTIVET 43

47 100% 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % Andel opererade inom 21 dagar Q Q Obs bruten skala Q Q Q Figur 14: Andel opererade inom 21 dagar för de fem vanligaste canceroperationerna (Q3) TILLGÄNGLIGHET TILL CANCEROPERATION Landstingets mål är att operation av cancersjukdom ska ske inom högst tre veckor. Tills vidare gäller etappmålet att minst 85 procent av patienterna ska opereras inom tidsgränsen. Uppföljningen visar att en allt högre andel opereras inom tidsgränsen. Figur 14 visar samtidigt att förbättringen avstannat något under år 2014 (resultat för kvartal 4 saknas i skrivande stund). Tiden till canceroperation varierar. Cancer i lunga, urinblåsa, bröstkörtel, kvinnliga och manliga könsorgan (exklusive prostata) uppvisade Q Q Q Q Q ETAPPMÅL 85 % Q Q jämförelsevis korta väntetider i flera mätningar under år Omvänt längre väntetider gällde för patienter med cancer i prostata, övriga matsmältningsorgan (t.ex. lever, bukspottkörtel), njure/njurbäcken och sköldkörtel. TILLGÄNGLIGHETEN TILL AKUTMOTTAGNINGAR Under år 2014 genomfördes cirka besök på de tre akutmottagningarna, vilket var i stort sett samma volym som året innan. Tidigare års stora ökningar har därmed avstannat. Detta kan bero på att många patienter har tagits emot på vårdcentralerna samma dag som man ringt. Etappmålet är att minst 80 procent av alla patienter i behov av läkarvård på akutmottagningar ska träffa läkare för beslutsgrundande bedömning inom högst en timme. Ett annat etapp mål är att den totala vistelsetiden på akutmottagningarna inte ska överstiga fyra timmar för minst 80 procent av patienterna. Läkarbedömning inom en timme Under 2014 träffade totalt sett 55 procent av patienterna läkare inom en timme, viket var samma andel som året innan. Följande figur visar motsvarande resultat för de tre akutmottagningarna. Resultatet för akutmottagningen i Norrköping är statistiskt osäkert. Total vistelsetid högst fyra timmar Under år 2014 kunde 69 procent av patienterna lämna akutmottagningarna inom fyra timmar, vilket var en marginell försämring jämfört med Figur 16 visar andelen patienter som lämnade de tre akutmottagningarna inom fyra timmar åren En översyn pågår av akutverksamheten i Östergötland. En viktig utgångspunkt är att det ska bli enklare för patienten att komma rätt vid behov av akutvård. 100 % andel läkarmöten inom en timme % andel läkarmöten 62 inom % 59 en % timme 61 % % 59 % % 51 % % % % 61 % % 59 % 56 % % % Linköping Motala Norrköping (osäkert resultat) Norrköping (osäkert resultat) ETAPPMÅL: 80 % 55 % 55 % 41 % 45 % 47 % 47 % 51 % 49 % 55 % 55 % 41 % 45 % 47 % 47 % 51 % 49 % hela Östergötland Figur 100 % vistelsetid 15: Andel Linköping fyra patienter timmar som träffade läkare Motala på akutmottagningarna inom en timme år hela Östergötland % vistelsetid fyra timmar 78 % 75 % 75 % 77 % % 64 % 68 % 65 % 67 % 69 % 70 % 69 % 69 % 68 % 70 % 69 % % 75 % 75 % 77 % % % 68 % 65 % % 69 % 70 % 69 % 69 % 68 % 70 % 69 % Linköping Motala Norrköping hela Östergötland (osäkert resultat) Linköping Motala Norrköping (osäkert resultat) Figur 16: Andel patienter med total vistelsetid högst fyra timmar på akutmottagningarna år ETAPPMÅL: 80 % ETAPPMÅL: 80 % ETAPPMÅL: 80 % hela Östergötland 44 MEDBORGARPERSPEKTIVET

48 TILLGÄNGLIGHET TILL TANDVÅRD I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi och där har landstinget inte någon direkt styrningsmöjlighet. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen ett planeringsansvar för all tandvård, även den privata. Omfattande rekryteringsinsatser under senare år av främst tandläkare har avsevärt förbättrat tillgängligheten i många orter i länet. Folktandvården (FTV) arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom att klinikerna utanför de tre största kommunerna, efter befolkningsstorlek, får ersättning för att upp rätt hålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. FTV har allmäntandvårdskliniker i samtliga kommuner och i de flesta större tätorter. Specialisttandvårdsklinikerna är placerade i de större tätorterna Linköping, Norrköping och Motala. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker FTV tas emot i en fastställd prioriteringsordning: 1. Barn och ungdomar med akuta besvär 2. Vuxna med akuta besvär 3. Områdesansvar för barn och ungdomar 4. Tandvård för barn och ungdomar i övrigt (behandlingsansvar) 5. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade 6. Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid och tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning 7. Tandvård till vuxna som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa (STB) 8. Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande. 9. Barn- och ungdomstand vård som inte är odonto logiskt motiverad FTV klarar punkterna 1 7 enligt prioriteringsordningen i alla kommuner. Nya patienter bereds möjlighet att få en tid efter behov i samtliga kommuner. Viss regional obalans föreligger dock i tandvårds- utbudet och eftersläpningar för den lägst prioriterade gruppen vuxna patienter finns, i första hand Finspång. Patienter som söker allmäntandvård ska, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården och att remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, ska bedömas, utredas och prioriteras inom två veckor. FTV uppfyller detta i stort i samtliga kommuner inom länet. Patienter som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov, ska normalt erbjudas tid för behandling inom 4 veckor. Andelen bokade tider inom en månad är cirka 50 procent varför möjligheten att få tid inom fyra veckor för behandling anses god. Här styrs även besöken av att tiderna som finns tillgängliga passar patienten och patientens ekonomiska förutsättningar. FTV följer kallelseintervallen för barn och ungdomar. MEDBORGARPERSPEKTIVET 45

49 Xxx Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Minst 70 % av samtalen till Sjukvårdsrådgivningen (1177) ska besvaras inom 3 min 64 % Uppgift saknas 33 % Minst 95 % av de som ringer vårdcentralen ska få svar samma dag % 91 % 92 % 95 % av patienter, med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom, ska få besöka läkare vid vårdcentral inom 7 dagar % 95 % 93 % Minst 80 % ska få komma till besök till specialiserad vård inom 60 dagar 85 % 81 % 80 % Minst 80 % ska få behandling inom specialiserad vård inom 60 dagar 84 % 74 % 77 % Vid akuten - ska minst 80 % av patienterna ha träffat en läkare inom 1 timme 49 % 55 % 55 % - ska minst 80 % av patienterna ha lämnat mottagningen inom 4 timmar 68 % 70 % 69 % Minst 85 % av patienter i behov av primär canceroperation ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation 55 % 64 % 67 % % av alla patienter ska ha erbjudits tidpunkt för besök/undersökning/operation/ åtgärd ska inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd Uppgift saknas Uppgift saknas Alla patienter som remitterats till specialisttandvård ska bedömas utredas och prioriteras inom 2 veckor 100 % I stort sett alla Alla icke akuta patienter (barn och ungdomar) ska bedömas utredas och prioriteras inom 3 mån från kontakt med tandvården I stort sett alla I stort sett alla Minst 60 % av lediga tider ska avse tandvårdsbehandling inom en månad 59 % 50 % 95 % av alla berörda produktionsenheter ska uppfylla specifika tillgänglighetsmål enligt överenskommelsen i fråga om - ledtider till canceroperation 3 av 4 75 % - synliggör via webb, telefontillgänglighet till mottagningarna Uppgift saknas 10 % av vårdcentraler och kliniker ska erbjuda möjlighet till Webb-bokning 11 % 23 % 2 av 4 50 % Reflektion 1177 Vårdguiden fyller en viktig funktion som, i många fall är befolkningens första kontakt när man har någon typ av besvär. Det är därför viktigt att följa utveck lingen vad gäller tillgängligheten och identifiera möjliga åtgärder för att befolkningen ska få svar inom rimlig tid. Vidare bör analyseras varför östgötarna ringer mest i landet till Telefon- och besökstillgängligheten uppvisar en tendens till försämring. Detta är en av flera utgångspunkter för projektet Framtidens bästa Primärvård, vars syfte är att hitta lösningar som tryggar en attraktiv primärvård ur såväl patienternas som medarbetarnas synvinkel. Tillgängligheten inom den specialiserade vården har tidigare varit ett problemområde för Landstinget i Östergötland, men resultaten har förbättrats avsevärt under de senaste åren. De nationella initiativen i form av nationella vårdgarantin och stimulansmedel som kömiljarden har säkert bidragit till denna förbättring, samtidigt som landstingets målrelaterade ersättning stimulerat till effektiviseringsåtgärder. Produktionsplanering på kliniknivå har gett påfallande positiva effekter på tillgängligheten och har potential att skapa en mer robust och långsiktigt tillfredsställande tillgänglighet. Ett särskilt problem med tillgängligheten inom den specialiserade vården är den återkommande sommar effekten, som innebär att antalet patienter som väntat för länge är som högst direkt efter sommaren. Det är viktigt att alla kliniker inför sommaren minimerar antalet patienter som väntat över tidsgränsen. Akutmottagningarnas tillgänglighet behöver förbättras. Samtidigt måste det bli lättare för patienterna att hitta rätt vid behov av akut vård. Det långsiktiga målet är att patienter i behov av akut vård under jourtid ska kunna söka hjälp på en och samma plats - oavsett om det medicinska problemet kräver allmänmedicinsk kompetens eller akutmottagningens kompetens - en dörr ska räcka. Samtidigt måste snabbspår skapas för patienter med känd allvarlig sjukdom som drabbas av akut vårdbehov liksom för nyligen behandlade patienter som drabbas av komplikation. Dessa patienter ska inte behöva söka akutmottagning, utan i stället kunna anlita aktuell klinik. Den akuta vården i primärvård och specialiserad vård genomgår just nu en omfattande genomgång med syftet är att nå lösningar som bland annat gör det enklare för patienterna och skapar en förbättrad akutvårdsprocess. Cancersjukvården i Östergötland har tillgänglighetsproblem inom flera områden. Samtidigt har nationellt initiativ tagits för att införa så kallade Standardiserade Vårdförlopp för patienter med välgrundad misstanke om cancersjukdom. Huvudsyftet är att nå kortare ledtider och likvärdig cancersjukvård i hela landet. 30 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år 31 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år 32 Avser kvartal MEDBORGARPERSPEKTIVET

50 STRATEGISKT MÅL Kollektivtrafiken - ett naturligt val vid resor MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Trafiknämnden Ett antal åtgärder har under året genomförts för att utveckla kollektivtrafiken i länet och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft i förhållande till bilen. Insatserna är i linje med den övergripande inriktningen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP). Under året har Östgötatrafiken haft en positiv resandeutveckling och såväl antalet resenärer som intäkter har ökat. Samtidigt kan konstateras att kollektivtrafiken har en relativt låg marknadsandel på cirka 20 procent jämfört med cirka 50 procent för bilen. I de stora tätorterna och i de stora pendlingsstråken i länet bedöms kollektivtrafiken vara konkurrenskraftig mot bilen och därmed ett naturligt val vid resor. Även om det inte fullt ut går att konstatera att kollektivtrafiken är ett naturligt val vid resor i hela länet så bedöms verksamhetinsatser och resultat ligga på en realistisk och tillfredsställande nivå. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 49). KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET FORTSÄTTER ATT ÖKA Resandet i den allmänna kollektivtrafiken ökade med 1,5 % jämfört med 2013 och nådde under året nästan upp till 28 miljoner resor ( ). Även räknat per invånare har resandet ökat, från 63,1 till 63,3. Främst är det resandet på Östgötapendeln och i tätortstarfiken som ökar medan landsbygdsresandet visar på en fortsatt minskning. Antal registrerade kunder i ÖstgötaTrafikens kunddatabas har under året ökat från stycken till ÖstgötaTrafikens årliga kundundersökning 33 visar att det övergripande indexet för kundernas nöjdhet (NKI) ökade jämfört med samma undersökning år 2013, från 62 till 65, och nådde därmed över årets målvärde. Samma positiva utveckling återfinns även i resultaten för de olika delområden som ingår i undersökningen. Liksom tidigare är kunderna minst nöjda med hanteringen av, och informationen vid, störningar. Undersökningen visar att åtgärder som innebär ytterligare förbättringar inom dessa områden även skulle ge en positiv påverkan på kundernas totala nöjdhet. I ÖstgötaTrafikens årliga marknadsundersökning 34 ställs frågan vilket som är det vanligaste färdmedlet. Färdmedel Egen bil 53 % 51 % 46 % Kollektivtrafik 18 % 19 % 20 % Cykel 15 % 14 % 17 % Gång 8 % 8 % 9 % Figur 17: Vilket är ditt vanligaste färdmedel besvarad enkät (Källa: ÖstgötaTrafiken) Resultatet visar att trenden att bilens marknadsandel ökar, fortsätter medan kollektivtrafiken fortsätter att visa en något minskande andel. Bland de som reser med kollektivtrafiken någon gång per vecka eller mer sällan och som i undersökningen säger att de kan tänka sig att resa kollektivt oftare svarade så här på frågan Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Liksom tidigare år är det turtätheten som är den tyngst vägande faktorn när man överväger att åka kollektivt. Den faktor som vid förra årets undersökning fick störst ökning, Enklare biljettköp, sjunker tillbaka något i betydelse men är trots detta kvar på andra plats. Utvecklingen kan tolkas som att de åtgärder som ÖstgötaTrafiken under året vidtagit i syfte att förenkla biljettköpen haft positiv effekt. Värt att notera är att biljettpriset inte finns med bland de åtta viktigaste faktorerna som skulle göra att östgötarna börjar åka kollektivt oftare registrerade kunder besvarade frågorna i Östgötatrafikens kundundersökning. 34 Drygt personer besvarade frågorna i Östgötatrafikens marknadsundersökning MEDBORGARPERSPEKTIVET 47

51 Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Tätare turer 44 % 47 % 46 % Enklare biljettköp 34 % 44 % 29 % Närmare hållplats 22 % 22 % 21 % Kortare restid 20 % 22 % 25 % Andra turtider 14 % 17 % 19 % Högre bensinpris 9 % 11 % 12 % Bekvämare fordon 5 % 8 % 7 % Dyrare parkering 5 % 7 % 6 % Figur 18: Vad skulle få östgötarna att åka kollektivt oftare besvarad enkät (Källa: ÖstgötaTrafiken) FRAMGÅNGSFAKTOR En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen FORTSATT SATSNING PÅ TRAFIKEN I STARKA STRÅK Turtäthet och restid nämns i de allra flesta undersökningar som två av de viktigaste faktorerna för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med den egna bilen. Pendeltågstrafiken uppfyller väl de krav kunderna har i dessa avseenden. Den under senare delen av 2014 förändrade tidtabellen för Östgötapendeln, där pendeltågen fått avgångar varje kvart i högtrafiktid och trafiken till Motala utökats till avgångar var 30:e minut, beräknas kunna locka nya kunder från bilarna till tågen. För framtiden är det viktigt att det gemensamma arbetet tillsammans med Trafikverket och SJ fortsätter så att Östgötapendeln även fortsättningsvis kan bedrivas utifrån en tydlig, strukturerad tidtabell med hög turtäthet. I samband med att Östgötapendeln fick en ny tidtabell förändrades även tätortstrafiken i Motala. Den tidigare ur tidtabellshänseende lite haltande trafiken har nu kunnat ersättas av en mer strukturerad och kundvänlig trafik. FRAMGÅNGSFAKTOR Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt FÖRSÄLJNINGSORGANISATIONEN UTVECKLAS Försäljningsorganisationen fortsätter utvecklas utifrån kravet att den skall ha en tillräcklig tillgänglighet i alla delar av regionen. En prioriterad försäljningskanal är webbutiken där försäljningen fortsätter att öka. Köp i webbutiken premieras genom att priserna för periodbiljetter är lägre än vid köp i andra försäljningskanaler. Även andra försäljningskanaler har setts över under året och bland annat har nya avtal skrivits med försäljningsombud och för den försäljning som sker via automater, de så kallade Quickomaterna. För att ytterligare förbättra försäljningsmöjligheterna ombord på fordonen planeras byte av viss utrustning under 2015 för att underlätta kort- och mobilbetalning. FRAMGÅNGSFAKTOR Lätt tillgänglig information och personliga tjänster KUNDINFORMATION I FOKUS Arbetet med att ytterligare förbättra kundinformationen fortgår. I olika projekt drivs arbeten för att utöka möjligheterna för automatiska hållplatsutrop ombord på fordonen, att ytterligare trafik ska omfattas av realtidsinformation och att information, om bland annat störningar, kan nå kunderna under resan på ett bättre sätt. FRAMGÅNGSFAKTOR Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla ANPASSNINGEN AV KOLLEKTIV- TRAFIKEN FÖR KUNDER MED FUNK- TIONSNEDSÄTTNING FORTSÄTTER Tillgänglighetsanpassningen av fordon fortsätter men behov av fysiska installationer i fordonen försenar arbetet. Installationen av de skärmar som möjliggör visuell information ombord på bussar som omfattas av den stora landsbygdstrafiken med trafikstart i juni 2016 kan komma att senareläggas och utföras först i samband med trafikstarten. Installationerna på expressbussar prioriteras och beräknas kunna slutföras under I och med uppdragen för den särskilda kollektivtrafiken i Linköping och Norrköping skedde en kraftig ökning av de resebeställningar som hanteras av ÖstgötaTrafikens beställningscentral. Under hösten fanns tendenser till ökade svarstider och ett kontinuerligt arbete krävs för att hålla svarstiderna på en för kunderna acceptabel nivå. FRAMGÅNGSFAKTOR Tillförlitlighet i kollektivtrafiken TRE REGULARITET OCH PUNKTLIGHET Regulariteten (hur stor andel av de planerade turerna som utförs) på Östgötapendeln har fortsatt att öka jämfört med föregående år. Mindre omfattning på Trafikverkets trafikstörande banarbeten och en bättre fordonssituation är bidragande orsaker till förbättringen. Även punktligheten (hur stor andel av turerna som går på utsatt tid) på Östgötapendeln har ökat jämfört med föregående år. Här spelar den lägre omfattningen på stora trafikstörande banarbeten en stor roll i förbättringen. Trots förbättringen når punktligheten dock inte upp till målvärdet. Även i tätortstrafiken har punktligheten ökat något jämfört med föregående års låga nivå, i Linköping är dock ökningen endast marginell och här återstår fortfarande ett visst arbete innan målvärdet nås. Trängseln i såväl Linköping som Norrköping innebär, tillsammans med de trafiksäkerhetsåtgärder i form av sänkta hastighetsgränser som genomförts i båda städerna, lägre snitthastigheter och längre restider. ÖstgötaTrafiken driver tillsammans med kommunerna särskilda projekt, KollFram, med syfte att identifiera flaskhalsar i de båda städernas infrastruktur och möjliga förbättringsåtgärder på kort sikt. 48 MEDBORGARPERSPEKTIVET

52 Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Antal påstigande i kollektivtrafiken ska öka Andel tätorter ska öka varifrån en resa med kollektivtrafiken till Norrköping eller Linköping inte tar längre tid än 1,5 gånger motsvarande resa med egen bil Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen ska uppgå till minst 29 % 30,1 % 30,1 % 28 % 25 % 23 % Antal resor per invånare ska öka 62,2 63,1 63,3 Kundnöjdheten ska vara minst 64 (index) Ingen ska dödas/skadas svårt i kollektivtrafiken Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas ska uppgå till minst Alla fordon ska vara av låggolvs-/lågentrétyp eller med lyft/ramp 97,9 % 99,5 % % Andel hållplatser/stationer som är tillgängliga för kunder med funktionshinder ska öka 8,5 % 10,9 % 36 11,4 % Minst 98 % av färdtjänstbeställningarna ska utföras 98,9 % 98,3 %? Svarstiden vid beställning av färdtjänstresa ska vara högst 20 sek 14 sek 22 sek? Regulariteten (andel som avgår och inte är inställd) - hos Östgötapendeln ska vara minst 98,5 % 85,6 % 97,4 % 98,9 % - hos tätortstrafiken ska vara 100 % 99,7 % 99,7 % 99,8 % - hos övrig busstrafik ska vara 100 % 99,9 % 99,9 % 99,9 % Punktligheten - inom Östgötapendeln ska vara minst 95 % 89,4 % 87,6 % 90,6 % - inom tätortstrafiken i Linköping ska vara minst 97 % 97,9 % 96,4 % 96,5 % - inom tätortstrafiken i Norrköping ska vara minst 95 % 97,9 % 92,7 % 95,0 % Reflektion Även under 2014 fortsätter den positiva trenden för kollektivtrafiken i länet och antalet resor med Östgöta- Trafiken ökade med 1,5 procent. Störst är ökningen på Östgötapendeln men även tätortstrafiken i Linköping och Norrköping har fått fler resenärer. Av de nästan 28 miljoner resor som gjordes i länets kollektivtrafik under 2014 gjordes drygt 17 miljoner, eller nästan 62 procent, med tätortstrafiken i Linköping och Norrköping. Inom Linköpings tätort ökade resandet med 1,4 procent jämfört med år I Norrköpings tätort var ökningen ännu större, 3 procent. Den största resandeökningen svarade Östgötapendeln för. Jämfört med år 2013 gjordes här 7,1 procent fler resor än året före. Viktigt att notera är att trafiken Mjölby Motala inte bedrevs hela år 2013 varför årssiffrorna för de båda åren 2013 och 2014 inte är helt jämförbara. För övriga delar av trafiken innebar resandet under 2014 en viss tillbakagång jämfört med Störst är minskningen i områden med ett litet resandeunderlag där resandet på landsbygden minskade med 5,6 procent. Även i närområdestrafiken minskade resandet och här gjordes , eller 3,2 procent, färre resor än under Även intäkterna från resenärerna ökade under året, vilket indikerar att ÖstgötaTrafiken lockat nya kunder. Östgötapendeln står här för den största ökningen, 11,6 % eller drygt 10 miljoner kronor. De årliga kund- och marknadsundersökningarna visar att de som reser med ÖstgötaTrafiken generellt sett är mer nöjda med sina resor 2014 än vad fallet var år På samtliga delområden i kundundersökningen får kollektivtrafiken högre betyg år 2014 jämfört med år Avser andelen av samtliga fordon av typerna buss, spårvagn och tåg (inkl. reservfordon) som används i allmän kollektivtrafik i länet. Tar vi även med båtarna blir siffran 98,1 %. 36 Avser hållplatslägen inom länet. Tar vi även med de hållplatslägen utanför länet som trafikeras av ÖstgötaTrafikens fordon blir siffran 10,5 %. MEDBORGARPERSPEKTIVET 49

53 50 PROCESSPERSPEKTIVET

54 Processperspektivet Processperspektivet - beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Resultat VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD MED HÖG KVALITET Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer INNOVATIVT OCH SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse- och riskhantering Uppdrag som stimulerar till utveckling och förnyelse Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner RESURSEFFEKTIV OCH KRETSLOPPSANPASSAD VERKSAMHET MED MINSTA MÖJLIGA KLIMATPÅVERKAN Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem EN AKTIV OCH STRATEGISK FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen FORSKNING OCH UTVECKLING SOM SPRIDS OCH OMSÄTTS I VERKSAMHETSUTVECKLING Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Användning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen PROCESSPERSPEKTIVET 51

55 STRATEGISKT MÅL Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstinget i Östergötland har under flera år hävdat sig väl vid nationella jämförelser av medicinska resultat. De medicinska resultaten har fortsatt att förbättrats i takt med förbättringar på nationell nivå. Landstingets säkerhetsarbete är brett och omfattar människor, verksamhet, miljö, information och egendom. Arbetet bedrivs proaktivt och systematiskt med inriktningen att förebygga allvarliga händelser. Landstinget har en nollvision när det gäller undvikbara vårdskador. Fokusområden är vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår, läkemedelsrelaterade skador och andra allvarliga vårdskador. VRI, som utgör drygt 40 procent av alla vårdskador, har minskat men ligger fortfarande på en hög nivå och är även fortsättningsvis ett prioriterat område. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 57) och resultatmått (sid 121). SÄKERHETSARBETE FÖR ÖKAD ROBUSTHET I SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvården är ett högrisksystem där risker och olyckor kan få stora konsekvenser såväl för patienter som för medarbetare och den egna organisationen. Strategiskt riskhanterings- och säkerhetsarbete kräver både ett tillbakablickande och ett förebyggande förhållningssätt. Detta såväl vid krisberedskap som i vardaglig, odramatisk verksamhet där det kan uppstå skador på människors fysiska och psykiska hälsa, på miljön, eller på egendom. Under år 2014 har landstingets miljö- och säkerhetsarbete utvecklats genom stärkt samordning och tydligare uppdrag och ansvar. Sedan ett par år pågår ett arbete med att förstärka sjukvårdens robusthet (kontinuitetsplanering) så att en funktionssäker sjukvård med hög patientsäkerhet kan garanteras även under allvarliga händelser. En robusthet kan skapas genom att säkra tekniska funktioner så att sjukvårdens operativa förmåga upprätthålls såväl under kortare driftstörningar som i krissituationer. Säkerhetsarbetet är inriktat på att hitta och åtgärda systemfel. Uppkomna avvikelser/händelser ska löpande dokumenteras, analyseras och åtgärdas på ett systematiskt sätt. Kontinuitetshantering innebär att kritisk verksamhet ska upprätthållas oavsett störning. Varje verksamhet ska ha en plan för hur olika störningar ska hanteras. Verksamheterna har kommit olika långt i detta arbete. Risk- och sårbarhetsarbete Under varje mandatperiod ska det genomföras en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Inriktningen för RSA under innevarande mandatperiod är kontinuitetshantering och samhällsviktig verksamhet. Därför genomfördes en kartläggning under år 2014 av hela regionens kontinuitetshantering och verksamheterna har fått värdera i vad mån de betraktar sig som samhällsviktiga. Definitionen på samhällsviktig verksamhet är; Verksamheter som inte kan avbrytas under tre timmar utan att det riskerar liv eller att det allvarligt skadar individens hälsa och/eller verksamheter som har en avgörande roll i hanteringen av en inträffad kris i samhället RSA-kartläggningen visade bland annat att det fortfarande finns ett antal verksamheter som klassats som samhällsviktiga där arbete med kontinuitetshantering ännu inte är påbörjad. Den tydligaste framgångsfaktorn på centrumnivå är att ha en centralt placerad resurs i staben med övergripande samordningsansvar för kontinuitetshantering, kompletterad med lokala kontinuitetslotsar ute i verksamheterna. Region Östergötland arbetar med åtta olika säkerhetsområden: Arbetsmiljö och personsäkerhet Ska förhindra att medarbetare utsätts för ohälsa, hot, våld eller skador i arbetet. Syftar ytterst till att skapa säkra och trygga arbetsplatser där ingen ska behöva vara orolig för sin personliga säkerhet. Brandskydd - Medarbetarens förmåga att förebygga brand och agera när brandtillbud uppstår. Funktionssäkerhet Minska brott och, oavsett störningar, avbrott eller omständigheter i samhället, säkra kontinuerlig drift av verksamhetens viktigaste funktioner exempelvis elektricitet, vatten/avlopp, värme/ kyla, lokaler. IT- och informationssäkerhet - Medborgarna ska kunna lita på att regionens medarbetare använder sig av information på ett korrekt sätt vilket kräver ett högt IT-säkerhetsmedvetande inom regionen och att 52 PROCESSPERSPEKTIVET

56 tekniken som används är säker och skyddad. Kris och katastrofmedicinsk beredskap Regionen ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Miljöskydd Förebygga, minska eller eliminera oönskad hälso- och miljöpåverkan genom bland annat minskad användning och spridning av hälso- och miljöfarliga ämnen och minskad spridning av läkemedelsrester. Medicinteknisk säkerhet Ska säkra när medicintekniska produkter införs och tillgodose verksamheternas behov av stöd och kompetens för säker användning, service och underhåll av medicintekniska produkter. Patientsäkerhet - Risken för att vårdskador inträffar ska motverkas och vården ska kontinuerligt utvecklas mot en högre patientsäkerhet och kvalitet. (Se även sid. 53 Patient säkerhetsarbete inom flera områden). SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE MED HJÄLP AV RH-CHECK RH-check 37 är ett egenkontrollverktyg för chefer som med hjälp av checklistor följer upp risk- och säkerhetsnivån inom olika områden, på verksamhetsnivå (kliniker/vårdcentraler). Användandet av RH-check syftar även till att höja medvetenheten och kunskapsnivån inom riskhanteringsområdet. Detta förväntas i sin tur leda till förebyggande effekter i arbetet med att minimera risker och kostnader för skador och avbrott. Svarsfrekvensen har minskat år 2014 vilket innebär att det fortsatt behöver arbetas för att få fler verksamheter att använda och registrera RH-check. Aktiviteter planeras främst till de samhällsviktiga verksamheterna både för RH-check och för kontinuitetshanteringsarbetet. Förutom uppföljning via egenkontrollen RH-check så sker en uppföljning av att produktionsenheterna tar sitt ansvar för säkerhetsarbetet. Uppföljningen utförs av en säkerhetsområdesansvarig, vilket är en landstingsövergripande funktion inom respektive säkerhetsområde. Varje säkerhetsområdesansvarig är ansvarig för att uppföljningen omfattar en behovsanalys och är del av underlag för kommande strategiska och resurssatsningar inom respektive säkerhetsområde. PATIENTSÄKERHETSARBETE INOM FLERA OMRÅDEN Landstinget i Östergötlands egen satsning Säker vård varje gång innefattar sex områden: Minska vårdrelaterade infektioner Säkra vårdprocesser Säker läkemedelshantering Säker omvårdnad Säker kommunikation Säker medicinsk teknik Viktiga metoder inom patientsäkerhetsarbetet omfattar bland annat riskanalys, händelseanalys, patientsäkerhetsronder, patientsäkerhetsdialoger och avvikelsehantering Minska vårdrelaterade infektioner Det är ett prioriterat område att minska vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Östergötland Andel VRI (%) (VRI) och landstinget arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner på sjukhus och minska onödig antibiotikaanvändning vilket är viktigt för att försöka bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. VRI är den vanligaste vårdskadan och andelen VRI enligt den nationella punktprevalensmätningen var 10 procent i Östergötland våren 2014 vilket var en minskning men är en är relativt hög andel i förhållande till andra landsting i Sverige, Riket 9 procent. Arbetet med att minska antalet patienter som drabbas av en VRI måste fortsätta och bli effektivare. Arbetet med att minska VRI och minska förskrivningen av antibiotika bedrivs i det så kallade Stramaarbetet 38. Detta arbete koordineras i Östergötland av en landstingsövergripande styrgrupp och det finns en Stramagrupp på respektive sjukhus och en inom primärvården. I Stramagrupperna finns chefläkare, infektionsläkare, apotekare och företrädare från vårdhygien och smittskydd. På landstingets webbaserade Stramaportal presenteras det lokala resistensläget och vårdenheternas följsamhet till olika behandlingsrekommendationer. Linköping Norrköping Motala Östergötland vt 2009 vt 2010 vt 2011 vt 2012 vt 2013 vt 2014 Figur 19: Andel patienter med vårdrelaterad infektion (VRI) vid sjukhusen i Östergötland mellan 2009 och RH står för riskhantering 38 Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens (nationellt nätverk) PROCESSPERSPEKTIVET 53

57 Resultaten behöver dock bli bättre och Strama Styrgrupp har därför under året arbetat med förnyade strategier där bland annat upprättad handlingsplan och riktlinjer ska syfta till att minska vårdrelaterade infektioner och stödja Stramaarbetet. Riktade aktiviteter planeras och kommer att ge stöd i det förebyggande arbetet. Infektionsverktyget 39 har införts på samtliga kliniker under året undantaget anestesi- och intensivvård. Validering av data pågår och klinikerna kan nu börja ta ut statistik för analys. Klinikspecifik uppföljning ( kvartssamtal ) har erbjudits sjukhusklinikerna och samtalen kommer fortsätta med större fokus. Det finns landstingsgemensamma rutiner för utbildning, uppföljning och hantering av centralvenösa kärlkaterar och KAD 40. Projektledare (sjuksköterskor) finns för att stödja och utveckla arbetet, så generella riktlinjer för dessa riskfaktorer kan implementeras. Förbrukningen av antibiotika, mätt i recept/1000 invånare och år, har minskat med 4 procent i Sverige under år 2014 jämfört med år Motsvarande var det en minskning i Östergötland med 1 procent, till 317 recept/1000 inv, vilket är en lägre nivå än riksgenomsnittet (326 recept/1000 inv.). I Östergötland är minskningen störst i åldersgruppen 7-19 år. Primärvården har arbetat med diagnosbaserad antibiotikaförskrivning och resultatet är fortsatt mycket bra. Säkra vårdprocesser Markörbaserad journalgranskning (MJG) har används under flera år för att få en uppfattning om panoramat av skador/vårdskador i vården. MJG ska stödja det systematiska kvalitetsarbetet med syfte att minska undvikbara vårdskador och kan användas som en egenkontroll av verksamhet. Resultaten ska användas till en djupare analys av vårdskadorna för att hitta bakomliggande orsaker. Dessa ska sedan leda till förbättringsarbete. I Östergötland har under år 2014 granskats 90 slumpvis utvalda journaler/ månad på sjukhusen i Östergötland. 15 kliniker har dessutom granskat 5-20 journaler/ månad. Resultatet under de första 8 månaderna 2014 på den sjukhusövergripande nivån är 18 vårdskador/100 vårdtillfällen. Detta är en liten ökning från tidigare år. Vårdskadorna har varierande allvarlighetsgrad. VRI är den vanligaste vårdskadan. Måttet beskriver antal vårdtillfällen med vårdskada, inte antal vårdskador. En patient kan alltså ha mer än en vårdskada och det syns inte i detta mått. En förändring av antal vårdskador/100 vårdtillfällen säger heller inget om hur patientsäkerheten har förändrats. Man behöver analysera allvarlighetsgraden av vårdskadorna för att avgöra om vården har blivit säkrare. Flera kliniker har identifierat skadeområden som har lett till förbättringsarbete. Säker läkemedelshantering Ett projekt med målet att införa enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång samt läkemedelsberättelse, är nu i sitt slutskede. Totalt sett har 60 sjukhuskliniker/mottagningar och 43 vårdcentraler fått utbildning och kommit igång med de gemensamma arbetssätten. I samband med många läkarkontakter erbjuds patienten en enkel läkemedelsgenomgång och får en uppdaterad läkemedelslista i handen. Vid utskrivningen från sjukhus får patienten dessutom en läkemedelsberättelse som beskriver ändringarna i medicineringen under vårdtiden. I september 2014 gjordes en mätning som visade att 80 procent av alla sjukhusavdelningar har börjat skriva läkemedelsberättelse. Arbetet med patientsäkerhet och läkemedel är ett långsiktigt och viktigt arbete. En plan för förvaltning tas nu fram när projektet avlutas under våren Säker omvårdnad Säker omvårdnad omfattar bland annat arbetet att minska trycksår, undernäring och fall. Under år 2014 har nationella satsningar som Bättre liv för sjuka äldre och Patientsäkerhetssatsningen varit en del i motorn för arbetet. Arbetet har fokuserats på att minska trycksår genom deltagande i en nationell trycksårmätning. Mätningens resultat har resulterat i en regionövergripande handlingsplan med olika förbättringsförslag. Trycksårsfrekvensen har minskat under de år som mätningarna har genomförts. För att minska trycksår, fall och undernäring behöver vården arbeta förebyggande, detta görs bland annat genom att genomföra riskbedömningar som sedan leder till olika åtgärder. Registreringen av riskbedömningar har ökat och för de personer som är riskutsatta genomförs åtgärder. Under år 2014 har också arbetet fokuserats på att hitta och åtgärda en försämrad munhälsa bland annat genom utbildningsinsatser och samarbete med Folktandvården Andel personer med trycksår 17 % 17 % 15 % 13 % Figur 20: Resultat från regionens trycksårmätning år 2014 (inneliggande patienter över 18 år) Registreringar i Senior alert Antal riskbedömningar Antal riskbedömningar där risk konstaterades Antal där minst en åtgärd utfördes Andel där minst en förebyggande åtgärd utfördes 49 % 69 % 59 % 74 % Figur 21: Registreringar i kvalitetsregistret Senior alert IT-stöd för att dokumentera vårdrelaterade infektioner 40 Kateterisering av urinblåsa. 54 PROCESSPERSPEKTIVET

58 För att ytterligare stärka omvårdnadsarbetet i landstinget finns bland annat funktionen processledare omvårdnad inom landstinget i Östergötland. Under 2014 har arbetet med riktlinjer för nutrition (näring/ näringstillförsel) påbörjats tillsammans med flera samverkansparter i vården. Säker kommunikation Brister i kommunikationen är en vanlig orsak till misstag. En metod för strukturerad kommunikation, SBAR 41 introducerades år 2012 och arbetet med att införa SBAR har fortsatt under Utbildning har givits till totalt 90 blivande utbildare. Under året har checklistor och mallar tagits fram som stöd för lokala projektledare som ska införa SBAR på sin enhet. Återträff har genomförts efter utbildning för att stimulera till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt följa upp om enheterna infört SBAR. Säker medicinsk teknik Flertalet undersökningar och behandlingar inom sjukvården inkluderar medicinska produkter. Det är därför viktigt att produkterna används på ett säkert sätt och att skötsel och underhåll följer regler och erfarenheter. Stor vikt läggs vid att rapportering av avvikelser där medicintekniska produkter varit involverade sker korrekt både internt i landstinget men även till berörd tillverkare och ansvarig myndighet. NY MODELL FÖR EGENKONTROLL AV LÄKEMEDELSHANTERING Läkemedelshantering är ett högriskområde där ett nytt arbetssätt för egenkontroll har införts i projektform under år 2014 för alla enheter inom Landstinget i Östergötland där läkemedel för patientbruk hanteras (öppenvård, slutenvård och tandvård). Tidigare årliga obligatoriska kontroll via checklista (RH-check läkemedelshantering) har kompletterats genom en ny funktion kalllad Kvalitetsansvarig för läkemedelshantering som har granskat alla RH-checkar 42 och skriftligen återkopplat med specifika tips och förbättringsförslag till respektive enhet. Fysiska granskningar av läkemedelshanteringen har också genomförts av apotekare i form av stickprovskontroller. Både enheter där stora brister framkommit, samt enheter med mycket god läkemedelshantering, best practice, har blivit föremål för stickprovskontroll. Detta arbetssätt kommer att upprepas under Överlag går det att konstatera att det finns en god vilja att arbeta patientsäkert. Samtidigt visar det sammantagna granskningsresultatet på vissa brister och att säkerhetsnivån inom läkemedelshanteringen varierar. Med den nya modellen för egenkontroll med återkoppling, förbättras förutsättningarna för att öka patientsäkerheten och minska konstaterade variationer. FRAMGÅNGSFAKTOR Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. DE MEDICINSKA RESULTATEN BLAND DE BÄSTA I LANDET Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för nionde året i rad jämfört hälso- och sjukvården i Sveriges landsting 43. År 2014 gjordes jämförelserna med hjälp av 185 indikatorer inom de fyra huvudområdena medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Dessutom tillkom en särskild jämförelse inom cancerområdet med ungefär 70 indikatorer, och en inom läkemedelsområdet med ungefär 25 indikatorer. De allra flesta indikatorerna i de olika jämförelserna rör medicinsk kvalitet. Huvudsyftet är att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning genom att sporra landstingen till ökat lärande för att uppnå bättre resultat. Ökad insyn från allmänheten är ett annat syfte. Trots det stora antalet indikatorer ska man vara medveten om att jämförelserna inte fångar alla aspekter av medicinsk kvalitet, bland annat saknar vissa vårdområden med 41 SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation och är en metod för att kvalitetssäkra både muntlig och skriftlig information. 42 Svarsfrekvensen för RH-check läkemedelshantering inom Region Östergötland år 2014 var 93 % (186 av 201 enheter besvarade enkäten). 43 Öppna jämförelser 2014 Hälso- och sjukvård del 1, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 2014 Hälso- och sjukvård del 2, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 2014 Läkemedel, Sveriges Kommuner och Landsting. 44 Öppna jämförelser i överblick 2014, Sveriges Kommuner och Landsting betydande vårdvolym indikatorer i jämförelsen. Vårdområden kan också vara mycket breda, och det är då svårt att med hjälp av ett fåtal indikatorer fånga den medicinska kvaliteten inom hela vårdområdet. Vid förbättringsarbete och fördjupad analys av medicinsk kvalitet är det i första hand utvecklingen av varje enskild indikators resultat som ska studeras över tid. Eftersom detta är svårt att överblicka har SKL gjort en sammanvägd skattning av landstingens medicinska resultat genom att indikatorernas resultat inom respektive medicinskt område vägs samman till ett index, vilket sedan rangordnas gentemot andra landstings index 44. Dessa index måste tolkas med stor försiktighet. Det finns goda och mindre goda resultat inom varje område. Indikatorer kan också ha tillkommit och tagits bort mellan olika år. Eftersom index bygger på en relativ jämförelse mellan landsting innebär detta att ett grönt resultat inte nödvändigtvis är excellent och ett rött resultat behöver inte vara dåligt i sig. Som framgår av SKL:s index är Östergötlands resultat goda, i jämförelse med andra landsting, i synnerhet inom palliativ vård, diabetes, ortopedi och stroke. I det viktade index som gjorts är länet bäst i landet (tillsammans med 3 andra län). Länet är bäst i landet på 20 indikatorer, exempelvis när det gäller användning av dagkirurgi vid livmoderframfall, blodtrycks- och kolesterolkontroller vid typ 2-diabetes, blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer och andel patienter som anser att rehabiliteringsbehovet efter stroke tillgodosetts. Cancervården uppvisar blandade resultat. Resultaten är bland de bättre i landet inom palliativ cancervård, med undantag av att flera patienter har registrerade trycksår vid bortgång - ett exempel på ett viktigt område som behöver förbättras kraftigt. Inom bröstcancerområdet har vissa förbättringar skett, men flera resultat behöver förbättras ytterligare. Inom tjock- och ändtarmscancer är resultaten varierande. Fortfarande behöver flera ledtider förbättras för ett antal olika cancerformer. PROCESSPERSPEKTIVET 55

59 Medicinska områden: Palliativ vård (nytt 2014) 1 ej eget område ej eget område ej eget område Diabetesvård Psykiatrisk vård Intensivvård Ortopedi, rörelseorganens sjukdomar Strokesjukvård och MS (I ÖJ 2014 blev MS ett eget indexområde) Cancersjukvård (2014 kom ÖJ Cancer. Indexet för 2014 innehåller därför 3,5 ggr så många indikatorer som tidigare år, nämligen ca 70 st.) Hjärtsjukvård Kirurgi Kvinnosjukvård Graviditet, förlossning, nyföddhetsvård Ögonsjukvård 9 Ej indexberäknat Säker vård, undvikbar slutenvård m.m. (nytt 2014) 9 Hälsoinriktad sjukvård (nytt 2014) 9 Reumatoid artrit (endast 4 indikatorer) 11 Dödlighet och hälsotillstånd, undvikbar slutenvård, palliativ vård, vårdrelaterade inf. m.m Läkemedelsbehandling Totalindex Index saknas för Medicinsk kvalitet totalt: Viktat totalindex 2014 (0,7 resultat, 0,15 process, 1 0,15 tillgänglighet) Viktat totalindex (0,6 medicinska resultat, 0,2 tillgänglighet, 0,2 förtroende), kostnad exkluderad annan viktning Figur 22: Östergötlands rangordning bland landets 21 landsting/regioner vad avser medicinsk kvalitet inom 16 medicinska områden. (Källa: Öppna jämförelser i överblick 2014, Sveriges Kommuner och Landsting). Förbättringsområden finns inte bara inom cancer utan inom i stort sett alla medicinska områden. Det rör sig bland annat om andelen vårdrelaterade infektioner, tiden från sjukhusankomst till trombolys vid stroke och förekomsten av trycksår i slutenvård. Inom området kostnader hör de östgötska resultaten till de absolut bästa i landet, och länet har landets lägsta strukturjusterade kostnad per invånare. Även tillgängligheten hör till de bättre i landet, och här har den östgötska utvecklingen, i jämförelse med andra landsting, varit mer positiv under de senaste åren. Bilden av östgötarnas förtroende för och erfarenheter av vården är blandad. På frågor om de har tillgång till den sjukvård de behöver, om denna ges på lika villkor och om förtroendet för sjukhusen är resultaten i Östergötland mer positiva än rikssnittet, även om ett visst avstånd finns till landstingen med bäst resultat. När det gäller förtroendet för vårdcentraler samt upplevt bemötande och delaktighet vid primärvårdsbesök, är resultaten sämre än rikssnittet. Eftersom Öppna jämförelser till sin natur är relativ, är det viktigt att undersöka om indikatorernas resultat förbättras över tid. Att vara bäst bland landstingen är inte så mycket värt om resultaten försämras. Så är det dock inte. Av de indikatorer som kunde jämföras med föregående hade mellan 2013 och 2014 drygt 66 procent förbättrats. Detta är bättre än inför 2013, då endast 56 procent av resultaten hade förbättrats. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV LÄKEMEDELSBEHANDLINGAR Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting har under 2014 redovisat öppna jämförelser 46 mellan landsting/ regioner avseende läkemedelbehandlingar. Detta har gjorts i form av 26 indikatorer. 45 I ÖJ 2014 bröts flera indikatorer ut och bildade de nya indexområdena, Säker vård och Palliativ vård. De kvarvarande utgör 2014 indexområdet Dödlighet och hälsotillstånd., vilket delvis förklarar försämringen. 46 Öppna jämförelser läkemedelsbehandlingar 2014, Socialstyrelsen 56 PROCESSPERSPEKTIVET

60 Sammantaget visar resultaten för Landstinget i Östergötland på både god kvalitet i valet av läkemedelsbehandling och god följsamhet till rekommendationer. Förskrivarna av läkemedel bedöms göra ett mycket bra arbete. Det är glädjande att se att Östergötland ligger i nationell framkant då det exempelvis gäller hjärtsviktsbehandling samt då det gäller att ge antikoagulantia till patienter med förmaksflimmer och stroke. Det är också glädjande att förskrivningen av antibiotika minskar. Även om Östergötland har relativt sett bra resultat när det gäller vissa indikatorer avseende äldre och läkemedel återstår inom detta område en rad viktiga saker att fokusera på. Det är också ett observandum att resultatet vad avser hur patienterna upplever sin läkemedelsinformation i samband med besök inom primärvården, ligger efter flertalet landsting. Patienternas kunskap om sina läkemedel och sin sjukdom är viktig för god följsamhet och därmed för ett gott behandlingsresultat. Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Observationerna av hygienriktlinjerna ska visa - 95 % följsamhet till hygienreglerna 82 % 85 % 87 % - 95 % följsamhet till klädreglerna 96 % 96 % 97 % Antibiotikaförskrivningen ska minska (recept/ inv) Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) ska vara mindre än 10 % Andel patienter (18-80 år) som får intravenös trombolys vid stroke ska uppgå till minst 8,3 % De medicinska resultaten i Öppna jämförelser ska vara bland de tre bästa bland landets landsting/regioner Minst 80 % av klinikerna ska ha handlingsplan utifrån patientsäkerhetskulturmätningen Minst 90 % av klinikerna ska ha handlingsplan för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) Minst 50 % av klinikerna ska ha genomfört utbildningar för säker kommunikation SBAR* Minst 40 % av utskrivna patienter från slutenvård (>70 år) ska ha en läkemedelsberättelse Minst 80 % av berörda verksamheter ska ha handlingsplaner för att motverka trycksår ,0 % 11,7 % 10 % 8,6 % 1:a 2:a 2:a Uppgift saknas Uppgift saknas 90 % Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 21 % Uppgift saknas Uppgift saknas * Metod för strukturerad kommunikation (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation Reflektion De medicinska resultaten, mätta genom nationella Öppna jämförelser (ÖJ), är sammantaget bland de bästa, jämfört med övriga regioner/landsting. Som tidigare finns dock både starka och svaga resultat som kräver djupare analyser och förbättringsarbete. ÖJ täcker inte heller hela vården vilket kräver egna uppföljningar. Det pågår sedan flera år ett nationellt arbete för att ta fram medicinska mål inom flera stora sjukdomsgrupper. En jämförelse av medicinska resultat i förhållande till fastställda målnivåer skulle vara betydligt värdefullare än de relativa jämförelser som redovisas nu i Öppna jämförelser. Resultaten visar på fortsatta förbättringar hos majoriteten av de medicinska resultatindikatorerna och utvecklingen följer oftast den förbättring som ses på nationell nivå. Resultaten visar samtidigt att det finns utmaningar inom många områden, inte minst inom arbetet med förebyggande hälsovård. IT-Infektionsverktyget är ett IT-stöd för att löpande följa VRI. Det infördes under året och förväntas bli ett viktigt verktyg för uppföljning och förbättringsarbete. Förekomst av trycksår mäts genom årlig punktprevalensmätning. För att minska antalet läkemedelsrelaterade skador har riktlinjer och mallar för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser införts. Markörbaserad journalgranskning (MJG) är en metod som används för att identifiera olika typer av vårdskador. När det gäller förekomsten av vårdskador, mätta genom MJG, så ligger förekomsten på riksnivå men för VRI specifikt ligger fortfarande landstingets resultat över rikssnittet. Det krävs fortsatt arbete både med övergripande insatser, som att minska antalet överbeläggningar, och lokala åtgärder för att VRI ska kunna reduceras. Det strategiska säkerhetsarbetet som ska stödja verksamheterna att skapa förutsättning för säker och högkvalitativ vård blir alltmer viktigt i takt med den ökande komplexiteten. Som en viktig del i detta pågår en implementering av kontinuitetshantering inom landstinget för att kritisk verksamhet ska vara robust och kunna upprätthållas även vid allvarliga störningar. Varje verksamhet ska ha en plan för hur olika störningar ska hanteras. Verksamheterna har kommit olika långt i detta arbete. PROCESSPERSPEKTIVET 57

61 STRATEGISKT MÅL Effektiv hälso- och sjukvård MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Målet för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och god vård. Effektiv hälso- och sjukvård innebär att tillgängliga resurser utnyttjas så att de uppsatta målen uppnås. Landstinget i Östergötland kan redovisa god medicinsk kvalitet, en förbättrad tillgänglighet och patientupplevelser som, till del, står sig väl i nationell jämförelse. Dessa resultat uppnås till relativt sett låga kostnader och tyder på en god effektivitet. Även vid en nationell jämförelse är Landstinget i Östergötland ett av de mest kostnadseffektiva. Den samlade vårdtyngden, mätt i form av DRG-poäng, har ökat något men kostnaderna har ökat något mer vilket tyder på något minskad kostnadsproduktivitet jämfört med Trots att de övergripande resultaten, inom många områden är goda jämfört med andra regioner/landsting, så krävs kontinuerligt utvecklingsarbete. Avvikelseregistrering, enskilda anmälningar, patientnämndsärenden, mätning av vårdskador med mera visar att det finns brister som behöver förbättras och att det sålunda även finns potential för förbättrat resursutnyttjande. Samverkan med kommunerna måste förbättras för att få effektivare vårdflöden särskilt vad gäller färdigbehandlade patienter som väntar på omhändertagande av kommunerna. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 64) och resultatmått (sid 121). VÅRDPRODUKTIONEN, PRODUK TI VI- TETEN OCH EFFEKTIVITETEN Vårdens prestationer vårdproduktionen mäts ofta med relativt enkla mått som läkarbesök, vårdtillfällen, vårddagar etc. Figur 23 visar en sammanställning som även inkluderar individer, det vill säga antalet unika invånare som någon gång under året haft vård kontakt. Ett mer komplext prestationsmått är DRG-poäng 47 som innebär att resursinsatsen för utförda vårdåtgärder värderas med hjälp av en poängskala. Med produktivitet avses hur mycket som utförs, antal prestationer, i förhållande till de resurser, kostnader, som åtgår. Ekonomisk produktivitet kan beräknas genom att prestationer ställs i relation till insatta resurser, nedan i form av landstingets totalkostnad för hälso- och sjukvård. Det är fler unika individer som haft vårdkontakt under år 2014 jämfört med Antalet läkarbesök har ökat i motsvarande grad. Antalet sjukvårdande behandlingar har minskat kraftigt vilket bedöms bero på resursöverföringen till kommunerna i samband med hemsjukvårdsreformen. Vårdtillfällena har ökat något mindre än vårdtiden vilket visar att medelvårdtiden har ökat, (från 4,4 till 4,6 dagar). Resursåtgången (DRG-poäng) har ökat något inom såväl öppen som slutenvård i ungefär samma grad som länets befolkningsökning, som låg på 1,0 procent. Vårdproduktionen, mätt i vårdtyngd, har ökat något men mindre än vad kostnaderna har ökat. Trots att det finns en viss osäkerhet i registreringen av vårdtyngd, talar en samlad bedömning för att den ekonomiska produktiviteten har minskat jämfört med år 2013 (-1,5 %). Effektivitet i vården innebär att de tillgängliga resurserna ställs i relation till måluppfyllelse och kvalitetskrav. Det betyder, med andra ord, att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används för att vården ska anses vara effektiv. I en nationell 47 DRG står för diagnosrelaterad grupp och kan i korthet förklaras som ett nationellt system för att klassificera sjukdomar utifrån vårdtyngd. 58 PROCESSPERSPEKTIVET

62 Produktion och produktivitet inom Landstinget i Östergötland Landstingsägd vårdproduktion Förändring Totalt 2014 Individer ,2 % Läkarbesök ,7 % Sjukvårdande behandlingar ,4% Vårdtillfällen ,4 % Vårdtid (dagar) ,4 % DRG-poäng öppenvård ,9 % DRG-poäng slutenvård ,0 % Ekonomisk produktivitet Kostnad/DRG-poäng (kr) ,5 % Figur 23: Den landstingsfinansierade vårdproduktionen 2014, samt vårdproduktion och produktivitetsutveckling för den landstingsägda verksamheten Uppgifterna inkluderar även utomlänspatienter (Källa: Landstingets vårddatalager). jämförelse uppvisar Landstinget i Östergötland oftast goda resultat i förhållande till sina kostnader. (Se sid 120, Östergötland - ett effektivt landsting över tid). BI-PROJEKTET I SKARPT LÄGE Inom Landstinget i Östergötland finns flera olika IT-system med tillhörande databaser, som innehåller mycket värdefull information. Landstinget har en lång tradition av ekonomisk uppföljning och har även arbetat systematiskt med att samla produktionsrelaterad information i det så kallade vårddatalagret. Det finns även väl utvecklade datalager som kombinerar olika typer av information till exempel kostnad per patient (KPP). Det har emellertid saknats en gemensam plattform för utdata, vilket har inneburit att landstinget inte i tillräcklig utsträckning har kunnat tillgodogöra sig den potential som finns i insamlad data. Av den anledningen initierades år 2012 det så kallade BI-projektet där BI står för Business Intelligence. BI innebär process, IT-stöd och metoder för att samla in, lagra och analysera data för underlag till verksamhetsstyrning och för att hjälpa användare att fatta bättre beslut. Den stora utvecklingspotentialen med BI finns i att sätta samman all information i ett system, att kombinera data från olika källor och sy ihop det till en helhet med gemensamt gränssnitt och gemensamma verktyg. Detta ger en effektivare förvaltning och förenklar användarens tillgång till informationen samt ger bättre underlag för verksamhetsanalys och beslutsfattande. Förmågan att fatta bra och snabba beslut baserade på korrekt och relevant information är avgörande för alla organisationers möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar av olika slag. Chefer och beslutsfattare måste kunna styra, mäta och följa upp de resurser de förfogar över för att kunna identifiera och tydliggöra var förbättringar i befintliga processer kan ske. Den stora kravinsamlingen inom BI-projektets alla områden är avslutad och ett första delprojekt, ekonomi, har nu överlämnats till förvaltning. Därefter går projektet vidare med nästa steg, som blir vårduppföljning. Ytterligare troliga framtida delprojekt är bland annat områden som läkemedel och personal administration. NYBYGGNATIONERNA FORTSKRIDER SOM PLANERAT Framtidens US Universitetssjukhuset i Linköping År 2011 fattade landstinget det formella beslutet att investera drygt 3,8 miljarder kronor i Framtidens US och det första spadtaget togs i oktober Detta är länets största byggprojekt och planeras pågå till år De första byggetapperna pågår just nu och under 2016 startar byggandet av ett nytt hus för psykiatri, barnpsykiatri, beroende och habilitering. De första inflytt- ningarna sker i maj Januari 2016 öppnar ny Norra entré, detta kommer att medföra betydligt förbättrad tillgänglighet till sjukhuset för patienter och besökande. Parallellt med byggnationen pågår ett intensivt arbete för att skapa största möjliga verksamhetsnytta. Samordning mellan verksamheter och effektivare stödfunktioner är ett par aktuella punkter. Inventering av framtida IT-behov har genomförts och ett intensivt arbete pågår med framtagande av konkreta lösningar. Vision 2020 Vrinnevisjukhuset i Norrköping I november 2012 beslutade landstinget att genomföra fastighetsutvecklingsplanen Vision Ett projekt som omfattar både nybyggnation och ombyggnation av Vrinnevisjukhuset. Totalt investerar landstinget 1,9 miljarder kronor i Vrinnevisjukhuset fram till Lokalerna ska ha en ändamålsenlig teknisk standard som är energieffektiv, hållbar och robust. Parallellt med planering av lokaler och byggnation sker test av ny teknik och nya arbetssätt för att verksam heterna ska vara beredda för detta vid inflyttning. Projektet arbetar med länsövergripande frågeställningar kring framtidens stöd- och servicefunktioner som IT verktyg, central incheckning, kontrollerad klädhantering med mera. PROCESSPERSPEKTIVET 59

63 Under år 2014 har detaljplanering och upphandling skett för utbildnings-, utvecklings- och konferenscentrum. Byggstart i början av Planerna för en modern akutmottagning för vuxna och barn, en ny dagkirurgisk endoskopisk enhet samt lokaler för förlossningsvård och vård av nyfödda sjuka barnet är klara och upphandling pågår. Rättspsykiatriska regionkliniken I december 2012 togs första spadtaget till den nya rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena. Årskiftet ska den nya kliniken stå klar. Region Östergötland investerar totalt 575 miljoner kronor i den nya kliniken där högspecialiserad rättspsykiatrisk vård kommer att bedrivas med sydöstra sjukvårdsregionen som främsta upptagningsområde. Kliniken kommer då vara en av landets modernaste och säkraste rättspsykiatriska kliniker. Därtill kommer klinikens kapacitet vara anpassad att möta framtiden utifrån sjukvårdsregionens behov av vårdplatser i alla säkerhetsnivåer och beredskap för politiska och juridiska förändringar som kan påverka vårdens organisation. verktyg för att underlätta arbetet och säkerställa ansvaret och roller i kliniköverskridande vård - processer. I modellen finns verktyg, utvecklingsplan, som tydliggör vikten av flerdimensionella mått inte minst mått ur patientens perspektiv. Resultatdialoger ur ett process perspektiv har startats. Bröstcancerprocessen Arbetet med att effektivisera bröstcancervården påbörjades för fyra år sedan. Nu kan alla kvinnor direkt söka sig till Bröstenheten utan att behöva få en remiss. All bröstcancervård är nu samordnad på ett ställe, med undantag för kirurgin. Flera delar av vården visar förbättrade resultat men målet med maximalt 21 dagar från besök till behandling har ännu inte uppnåtts. Hudtumörprocessen I Sverige ökar hudtumörerna, både melanom och skivepitelcancer med 4-5 procent per år, men mer i Östergötland än i de flesta övriga regioner 48. Det finns nu hudtumörsenheter både i Linköping och i Norrköping. Resultaten är ökad kvalitet och ökad patientorientering medan målen för kortare ledtider och bättre tillgänglighet ännu inte uppnåtts. Tjocktarmscancerprocessen Tjocktarmscancerprocessen är en del i en större nationell satsning för att förbättra cancervården i Sverige ur patientens perspektiv. Målet med satsningen är att ersätta onödiga väntetider med kontinuitet, individanpassning och bättre koordination. Under den senaste tiden har processen förbättrats för patienter med tjocktarmscancer, vad gäller led tider, omhändertagande och medicinsk kvalitet. Svarstiderna från patologin har glädjande nog förbättrats markant under året. Dock är väntetiderna till operation och strålbehandling fortfarande alltför långa för de flesta patienter. Målet att få tjocktarmscanceroperation inom tre veckor från beslut om operation uppnåddes inte. FRAMGÅNGSFAKTOR Processorienterat arbetssätt FLERA VÅRDPROCESSER UNDER UTVECKLING Landstinget i Östergötland arbetar med målsättningen att patientens behov ska styra så att vårdprocesser är överordnade organisatoriska gränser. Oftast berör behandlingen av en sjukdomsgrupp flera olika produktionsenheter. Målen är att förkorta ledtider, förbättra tillgänglighet och bemötande och förtydliga informationen till patienterna. I linje med detta pågår insatser för att förbättra vårdprocessen för bland annat patienter med bröstcancer, hudtumör, tjocktarmscancer och tuberkulos. En förstudie avseende standardiserade vårdförlopp för ett antal cancerdiagnoser har också påbörjats. Under 2014 har Landstinget i Östergötland utvecklat modell och 48 Socialstyrelsens cancerregister 60 PROCESSPERSPEKTIVET

64 FRAMGÅNGSFAKTOR Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Uppdrag Basdata Vilket är verksamhetens uppdrag och vad ingår? Hur ser behovet ut utifrån uppdraget? Vilka vårdtjänster/produkter ska produceras? Vilka resurser drar respektive vårdtjänst/produkt? PRODUKTIONSPLANERING GER BÄTTRE RESURSUTNYTTJANDE Ett strategiskt viktigt arbete är utvecklandet av en effektiv process för produktionsplanering. Produktionsplanering är ett sätt att arbeta strategiskt och systematiskt med verksamhetsstyrning. Det ska ske med tydligt patientfokus utifrån uppdrag och prognostiserade framtida behov samt med hänsyn till resurstillgång (i form av kompetens, budget, apparatur och rum med mera). Produktionsplanen anger vad, hur mycket och när det ska produceras. Uppföljning, analys av resultat samt nya förutsättningar (till exempel ändrade behov eller ändrad resurstillgång) medför kontinuerlig anpassning av planen. Syftet med produktionsplanering på kliniknivå är att kontinuerligt, på lång och kort sikt, kunna styra verksamheten så att uppdrag samt behov uppfylls på bästa sätt och verksamhetens målsättningar nås gällande tillgänglighet, arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi. Landstinget i Östergötland har en enhetlig strategi för produktionsplanering. Målet är att grundläggande rutiner och regler inte ska skilja mellan olika kliniker och produktionsenheter. Ett helt nytt IT stöd för produktionsplanering är under utveckling och under kommande år ska det pilottestas och breddinföras. FRAMGÅNGSFAKTOR God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer REGIONALA CANCERCENTRUM SKA FÖRBÄTTRA CANCERVÅRDEN Regionala cancercentrum (RCC) är en kunskaps- och utvecklingsorganisation i landets olika sjukvårdsregioner. Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. Långsiktig planering Kortsiktig planering Produktion Uppföljning RCC i sydöstra sjukvårdsregionen verkar för att cancerpatientens väg genom vården blir mer sammanhållen och utan onödiga väntetider. Rehabilitering ska finnas med som en naturlig del, från diagnosbesked och framåt. Cancervården ska vara evidensbaserad och utgå från nationella riktlinjer och vårdprogram och följas upp med hjälp av kvalitetsregister. Samtliga landsting i sydöstra sjukvårdsregionen har ställt upp sex löften till regionens cancerpatienter, vilka ska vara infriade år 2015: Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Kunskapsspridning är en av viktigaste uppdrag som RCC genomför via publicering av olika typer av rapporter och resultatredovisningar på hemsidan. Dessa resultatredovisningar belyser cancervårdens aktuella måluppfyllelse utifrån patientlöftena och utveckling över tid och avser att initiera förbättringsarbete. RCC har ett patient- och närståenderåd som har huvuduppgiften att bevaka patientperspektivet i alla regionens utvecklingsarbeten för att Vad är behovet av vårdtjänster/produkter 12 månader framåt? Vad ska produceras 12 månader framåt? Finns de resurser som krävs för detta? Hur ska personalens tid fördelas? När ska vi producera vilka vårdtjänser/produkter? Vilka patieinter ska komma när? Hur ska vi hantera dagliga avvikelser? Hur ligger vi till jämfört med produktionsplanen? Vad beror avvikelser på? Behöver vi justera produktionsplanen? förbättra cancervården. Patient- och närståendeföreträdarna (10 st) har två platser i RCC Sydösts ledningsgrupp. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Alla verksamheter som opererar patienter med cancersjukdom har under året haft en målrelaterad ersättning om de når ett uppsatt mål, där väntetiden från beslut om operation till tiden för operation får vara högst 21 dagar. Två av fyra centrum klarar sitt mål och har därmed förkortat väntan för patienterna till operation. Möjligheterna att kunna behandla med nya och bättre cancerläkemedel har ökats. RCC har ett uppdrag att stötta ett ordnat införande av nya cancerläkemedel i sydöstra sjukvårdsregionen. Nominering av ärende för ordnat införande i sydöstra sjukvårdsregionen kan ske via nationellt initiativ, Regionala medicinska programgruppen (RMPG), RCC, verksamhetschefer/tumöransvariga, vårdprogramgrupper samt expertgruppen för cancerläkemedel. Inkomna ärenden lämnas efter beredning till RCC:s ledningsgrupp för ställningstagande. RCC har tolv regionala processledare för hela sjukvårdsregionen. Dessutom har under året lokalt arbete pågått inom Östergötland för att förbättra vårdprocessen särskilt inom bröstcancer, hudtumör, tjocktarmscancer och blåscancer PROCESSPERSPEKTIVET 61

65 (Se sid 60, Flera vårdprocesser under utveckling). Under slutet av 2014 har RCC engagerat sig i förberedelser att införa standardisera vårdförlopp med till en början fem cancerdiagnoser. SAMVERKAN MED KOMMUNERNA UTVECKLAS En väl fungerande samverkan mellan landstinget och länets kommuner är av central betydelse för en god och säker vård. Medborgarna ska kunna lita på att huvudmännen kan samarbeta och gemensamt skapa god och trygg vård och omsorg. Sedan många år tillbaka bedrivs i Östergötland flera olika utvecklingsarbeten för bättre samverkan. Läns-SLAKO (länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna) är den gemensamma politiska arenan för samverkan inom områdena hälso- och sjukvård och socialpolitik. Läns-SLAKO arbetar fram rekommendationer varefter landstinget och kommunerna i sin tur på var sitt håll fattar de formella besluten. Äldreuppdraget är ett exempel på samverkan inom ramen för läns-slako som innefattar utvecklingsarbete inom gemensamt prioriterade områden. Under år 2014 har två viktiga uppdraget Hälsa och självständigt liv samt åtgärder för säker hemgång från sjukhus till eget boende. I Barn och ungdomsuppdraget sker samverkan mellan såväl hälsooch sjukvård, socialtjänst och även skola på såväl politisk som tjänstemannanivå. Under 2014 har barn och ungdomsuppdraget arbetat bland annat för att förbättra samverkan vad gäller läkarundersökningar av barn som placeras i samhällsvården. Från statens sida ställs krav på gemensamt utvecklingsarbete för olika behovsgrupper vilket resulterat i ett flertal överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns exempelvis överenskommelser kring de mest sjuka äldre, psykisk ohälsa samt missbruk och beroende. Ofta är överenskommelserna utformade så att landstinget och kommunerna ges ett antal gemensamma utvecklingsmål till vilka det kopplas prestations- och resultatbaserad ersättning som utbetalas om målen uppnås. Läns-SLAKO ansvarar för resultatredovisning till SKL och beslutar också om det finns behov av gemensamma överenskommelser, handlingsplaner med mera, vilka därefter formellt beslutas hos landstinget och respektive kommun. Måluppfyllelsen har inte varit total under år 2014 men en betydande del av de prestations- och resultatbaserade medlen har kommit Östergötland till del. Bedömningen är att de nationella satsningarna bland annat har bidragit till bättre vård i livets slut, åtgärdsplanering för att minska fall och trycksår och förbättrad vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa. Landstinget har även fortsatt samarbetet med länets kommuner genom Nätverket för ehälsa i Östergötland. Under året har detta samarbete utvecklats ytterligare exempelvis 62 PROCESSPERSPEKTIVET

66 genom utveckling av IT-stöd i samband med kommunaliseringen av hemsjukvården, breddinförande av vårdplanering med hjälp av videomöten samt införande av förutsättningar för mobilt arbetssätt. KOMMUNERNA HAR TAGIT ÖVER HEMSJUKVÅRDEN Efter flera års planering tog kommunerna i Östergötland över huvudansvaret för hemsjukvården från landstinget den 20 januari Då tog kommunerna ett samlat ansvar för både omsorgsinsatser och hälsooch sjukvård i hemmet, inklusive psykiatri, rehabilitering och hjälpmedel. Syftet var att ge de som behöver hälso- och sjukvård i hemmet en ännu bättre och mer sammanhållen vård och omsorg. Hemsjukvårdsreformen genomfördes i form av ett projekt som slutfördes med gott resultat i december Det länsgemensamma förbättrings- och utvecklingsarbetet behöver trots det goda projektresultatet fortsätta även efter att projektet har avslutats. Ett kontinuerligt gemensamt utvecklingsarbete behövs, för att upprätthålla en tydlig ansvarsfördelning och vidareutveckla former för samverkan. Samtidigt behöver säkerställas att vårdplaneringsrutiner följs. Vård-/rehabiliteringsplaner och samordnade individuella planer (SIP) behöver bli en naturlig del av det dagliga arbetet i hela länet. Reformens långsiktiga effekter påverkas av huvudmännens förmåga att länsgemensamt driva det fortsatta utvecklingsarbetet. Överförandet av huvudansvaret för hemsjukvård, från landsting till kommun, var inte ett mål i sig utan ett medel för att åstadkomma ännu bättre hemsjukvård, nu och i framtiden. Vakanser och problem med rekrytering av sjuksköterskor och distriktssköterskor har förekommit i hälften av kommunerna. Kommunerna upplever att fler mycket svårt sjuka patienter än förväntat kom över till den kommunala hemsjukvården. Läkarmedverkan och samarbetet mellan huvudmännen uppfattas fungera bra. Fortsatt uppföljning av reformen kommer att ske år 2015 och SAMVERKAN FÖR ATT UTVECKLA SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN För att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso-och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen har flera nationella initiativ tagits. Ett sådant initiativ är den så kallade sjukskrivningsmiljarden som innebär att staten, under åren betalar en prestationsbaserad ersättning till landsting/regioner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. För att vidareutveckla redan påbörjat arbete inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen pågår sedan år 2012 i Östergötland samverkan mellan Landstinget i Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inriktningen är att öka delaktigheten hos målgruppen sjukskrivna samt utveckla och effektivisera samarbetet mellan aktörerna. Under 2014 har arbetats med att: - Utforma en handlingsplan för jämställd sjuskrivningsprocess. - Utveckla tidig samverkan för den gemensamma målgruppen. - Fastställa en plan för försäkringsmedicinska utbildningar för olika yrkeskategorier. - Följa utvecklingen av den psykiska ohälsan. - Fortsatt samarbeta med samordningsförbunden. Landstinget påbörjade under 2014 en kompetensatsning inom försäkringsmedicin där målet är att utveckla en struktur för att upprätthålla en långsiktig kompetens för läkare och andra berörda yrkesgrupper. På motsvarande sätt som för sjukskrivningsmiljarden finns sedan flera år en överenskommelse med staten, den så kallade rehabiliteringsgarantin, vilken via riktade statsmedel ska stimulera landsting/regioner till att ge bättre och snabbare hjälp till människor som har långvarig smärta eller psykiska besvär. Syftet är att öka tillgängligheten till behandling för de sjukdomsgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Rehabiliteringsgarantin innebär att personer i åldern år har möjlighet att få tillgång till - Kognitiv beteendeterapi (KBT), vid ångest, depression, stress. 49 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. - Interpersonell terapi (ITP), vid ångest, depression, stress. - Multimodal rehabilitering (MMR), vid långvarig diffus smärta. Östergötland deltar också i en pilotverksamhet om Aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Syftet med AFU är att få ett underlag som tydligt beskriver individens aktivitetsförmåga relaterat till vad ett normalt förekommande arbete kräver. AFU genomförs i Östergötland av Smärt och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset. Länets ohälsotal 49 har ökat något efter en drygt tioårig kontinuerlig minskning, från 26,8 dagar år 2013 till 27,0 dagar år 2014 (riket 27,3). Variationerna mellan länets kommuner är fortfarande stora där Motala har det högsta ohälsotalet med 42,5 dagar och Linköping det lägsta med 20,8 dagar. Under år 2014 ökade ohälsotalet i nio av länets tretton kommuner. I Östergötland finns fem så kallade samordningsförbund för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Landstinget, berörda kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är medlemmar och bidrar till finansieringen. Samordningsförbunden spelar en viktig roll när det gäller att förbättra möjligheterna för personer som har en sammansatt problematik att finna vägar till egen försörjning. Alla kommuner i länet, undantaget Ydre kommun, ingår i något samordningsförbund. SAMVERKAN KRING ANDT ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen och övriga representanter har under år 2014 varit landstinget, polisen, Regionförbundet Östsam samt Linköpings, Norrköpings respektive Motala kommun. ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Till rådet är kopplat en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive huvudman. Under år 2014 lanserades en länsövergripande ANDT-strategi med tillhörande handlingsplan. Under året har strategin implementerats i de olika organisationerna. ANDTrådet har uppmärksammat den ökade cannabisanvändningen. Fortsatt arbete har skett kring narkotikakartläggning och ungdomsenkät. PROCESSPERSPEKTIVET 63

67 Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Andel strukna operationer inom ANOP- verksamheter ska vara lägre än 4,5 % 5,2 % 4,5 % 5,3 % Beläggningsgraden totalt ska vara högst 90 % 94 % 92 % 95 % Beläggningsgraden i akutvårdflödet ska vara högst 95 % - 96 % 99 % Utlokaliserade patienter ska utgöra högst 100 vårddygn per mån Andel uteblivna mottagningsbesök ska vara mindre än 5 % - Uppgift saknas 1,8 % Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter äldre än 65 år ska uppgå till högst 15 % 16,8 % 17,3 % 17,6 % Antalet dagar som utskrivningsklara patienter 50 väntat på utskrivning ska minska Minst fyra landstingsövergripande processer ska ha ett etablerat ledningssystem Primärvårdsandelen 51 ska uppgå till minst 57 % 60,3% 60,0% 57,0 % 52 Polikliniseringen 53 ska uppgå till minst 3,6 3,3 3,4 3,5 Mer än 25 % av alla kliniker ska använda sig av SMS-påminnelser - 23 % 65 % Ohälsotalet 54 ska vara lägre än riksgenomsnittet (riket 27,3 E-län 27,0) Högre Lika Lägre Reflektion Om landstinget även framöver ska klara sitt sjukvårdsuppdrag behövs ett fortsatt effektivt utvecklingsarbete. Landstinget har Lean som sin verksamhetsstrategi vilket innebär att arbetet ska präglas av medborgar-/patientfokus, hög patientsäkerhet, fokus på effektiva vårdflöden, eliminerat slöseri, göra rätt från början, arbete med ständiga förbättringar, coachande ledarskap och aktivt medarbetarskap. Ett minskat antal vårdskador leder till bättre kvalitet och dessutom ett bättre resursutnyttjande. Genom att göra rätt från början blir vårdflödena effektivare, resursslöseri minskar och vårdkvaliteten blir bättre. Här finns flera förbättringsområden. Vårdplatsbeläggning på samtliga sjukhus är mycket hög och relativt många patienter vårdas på andra vårdavdelningar än vad som är optimalt. Till del kan detta förklaras av att det periodvis finns många färdigbehandlade patienter som väntar på omhändertagande av kommunerna och därför inte kan skrivas hem direkt. Detta är negativt för patienterna och innebär ökade patientsäkerhetsrisker, bland annat genom att andra patienter får oönskade väntetider och att arbetsmiljön påverkas negativt. Samverkan med kommunerna måste förbättras för att få effektivare vårdflöden och bättre kvalitet. Under året genomfördes en hemsjukvårdsreform, där ansvaret för den basala och delar av den avancerade hemsjukvården övertogs av länets kommuner. Samverkan mellan den nu kommundrivna hemsjukvården och landstingets sjukvård behöver utvecklas och förbättras för att öka kvalitén och effektiviteten. Ett annat problemområde är inom operationsverksamheten där en alltför hög andel inplanerade operationer måste ställas in av skäl som bör föranleda närmare analys. Produktionen mätt med läkarbesök, vårdtillfällen och DRG har fortsatt att öka. Det är troligt att de demografiska förändringar som sker med fler äldre, också nu börjar påverka vårdbehovet. Den ökade kostnaden per DRG poäng behöver analyseras ytterligare. Antalet anställda har fortsatt att öka vilket sannolikt till del förklarar kostnadsökningen per DRG men bakgrunden till detta behöver studeras djupare. Trots detta så är Östergötland det landsting som har lägst kostnad per invånare för hälso- och sjukvården. 50 Innefattar patienter med och utan kommunalt betalningsansvar-kumulativt. 51 Antal läkarbesök + sjukvårdande behandlingar inom primärvård i förhållande till motsvarande kontakter totalt. 52 Minskning p.g.a. hemsjukvårdsreformen. Vårddata korrigerad retroaktivt gör att satt målvärde inte är relevant. 53 Antal öppenvårdsbesök + sjukvårdande behandlingar på sjukhus i förhållande till antalet slutenvårdsdagar. 54 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 64 PROCESSPERSPEKTIVET

68 STRATEGISKT MÅL Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Verksamhetsutveckling bedrivs på alla nivåer. En del i förbättringsarbetet är landstingets engagemang i olika innovations- och utvecklingsstrukturer exempelvis FORSS, Testbädden och den så kallade Innovationsslussen som skapats för att lättare ta vara på de anställdas idéer. (Se även sid 19 Ett stärkt innovationsklimat i Östergötland). Ett systematiskt arbete pågår att, med Lean som strategi, ständigt förbättra vårdprocesserna med patienten i fokus. Avvikelseregistrering, enskilda anmälningar, patientnämndsärenden, mätning av vårdskador med mera är alla signalsystem som visar om det brister när processer och rutiner inte skapar tillräckligt bra kvalitet. Bedömningen är att det finns potential att med större lyhördhet och systematik ta vara på de förbättringssignaler som skickas ut via olika typer av uppföljning och avvikelseregistrering. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 68). FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiv verksamhetsutveckling INNOVATIONSARBETE I SAMVERKAN Innovationsslussen, Clinicum och Testbädden arbetar gemensamt för att skapa bästa förutsättningar för att utveckla morgondagens vård. Innovationsslussen ska långsiktigt bidra till att fler idéer från hälso- och sjukvården tas till vara, utvecklas och kommersialiseras. Innovationsslussen fungerar som en länk mellan näringslivet och den kliniska kompetens som finns inom Landstinget i Östergötland. Företag erbjuds tjänster inom utbildning, utveckling och utvärdering och idébärare lotsas vidare så att de kan utveckla sin idé till en färdig produkt eller tjänst på marknaden. Via Innovationsslussen har 14 nya företag startat under de senaste åren och nu börjar kunskapen om dessa produkter och tjänster även nå ut i verksamheten. Att nyttan med innovationerna ska tillfalla vården är en utmaning där flera aktörer måste samverka. Clinicum Östergötland är landstingets medicinska simuleringscentrum där vårdpersonal inom alla professioner kan utveckla sina praktiska färdigheter. Här tränar medarbetare i vanliga och ovanliga medicinska situationer i så verklighetsnära miljöer som möjligt. Testbädden är ett samarbetsprojekt mellan Centrum för medicinsk teknik och IT (CMIT), Innovationsslussen och Clinicum som syftar till att etablera testmiljöer för utveckling och utvärdering av innovationer för framtidens vård. Testbädden har expanderat och har nu, i samarbete med att Clinicum, tillgång till egna lokaler på alla de tre större sjukhusen i länet. Närvaron på sjukhusen innebär tillgång till lokaler som erbjuder en mycket realistisk, men samtidigt riskfri, testmiljö vilket många leverantörer saknar. Med hjälp av patientsimulatorer i form av högteknologiska dockor eller frivilliga som agerar patienter kan äkta vårdsituationer efterliknas. Under året har Innovationsslussen mottagit 64 idéer och genom Testbädden har 12 uppdrag passerat. Under november ordnade Innovationsslussen, Testbädden och Clinicum en utställning samt två minimässor där vårdpersonal, innovatörer och företag visade produkter och tjänster, som har fått stöttning i utvecklingsprocessen under året. Utställningen fick ett stort intresse och det kom in många idéer från vårdpersonal, men även från patienter och anhöriga, kring hur vården kan utvecklas. LITE BÄTTRE HELA TIDEN Landstinget har fortsatt satsningen Lite bättre hela tiden - en hjälp att systematiskt införa förbättringar i små men kontrollerade steg. Syftet med satsningen är dels att hjälpa igång medarbetare som har en idé men också att man ska lära sig grunderna i hur ett förbättringsarbete genomförs. Alla verksamheter inom Landstinget i Östergötland som har patientkontakt kan söka medel för förbättringsarbeten. Maximalt kan kronor beviljas, vilket erhålls när arbetet redovisas. Under år 2014 kom det in 47 förslag (57 st 2013) varav 30 beviljades (38st 2013) medel på i snitt kronor. Det är något färre än 2013 men med tanke på den lilla marknadsföring som gjorts är det enligt förväntningarna. Lite bättre hela tiden-dagen, som arrangerades för PROCESSPERSPEKTIVET 65

69 tredje gången, är till för att presentera genomförda arbeten och möjlighet skapas för att sprida goda resultat. De olika projekten som beviljades medel under 2014 spänner över ett stort spektra av områden till exempel; förbättra tillgänglighet genom att förändra bedövningsteknik vid bronkoskopi, utveckla inskrivningsrutiner, utveckla vården i hemmet för barn som föds med gulsot. DIGITALISERINGSPROJEKT SKA REVOLUTIONERA PATOLOGIN I ett mångmiljonprojekt stött av VINNOVA kommer Region Östergötland och Linköpings universitet att utveckla och införa digitala arbetssätt för patologin i vården. Ett mål är att förkorta patologins svarstider inom cancervården. Projektet Optimerade flöden och IT-verktyg för digital patologi Breddinförande baseras på innovationsarbete som letts av CMIV vid Linköpings Universitet. I det tidigare projektet har nya och bättre verktyg för digital analys utvecklats. I det kommande projektet ska det digitala arbetssättet införas och spridas i vårdens arbete. Samarbetet mellan vårdgivare och universitetet är av avgörande betydelse och i det nationella projektet samarbetar ett flertal landsting. Patologin är ett område med många subspecialiteter och alla landsting kan inte ha alla på en gång. Vinsten är stor när bilder enkelt kan skickas över landet, och landstingen kan samverka om analyserna. Bland annat kan det betyda kortare svarstider inom cancervården där belastningen på patologerna är stor. Linköping har en världsunik komptetens inom digital patologi, genom ett långt utvecklat samarbete mellan CMIV, industrin och sjukvården. Vid Universitetssjukhuset i Linköping finns redan patologer som arbetar med digital patologi. FRAMGÅNGSFAKTOR Systematisk avvikelseoch riskhantering AVVIKELSER, SYNPUNKTER OCH ANMÄLNINGAR GER UNDERLAG FÖR FÖRBÄTTRING Samtliga avvikelser ska rapporteras in i landstingets IT-baserade avvikelsehanteringssystem, Synergi. Till detta system kan också patienter och medborgare, via Internet, direkt rapportera synpunkter och klagomål. År 2014 rapporterades avvikelser i Synergi kopplade till risk, tillbud, negativ händelse eller olycka. Detta var en minskning med 5 procent jämfört med år En hög rapportering ska i första hand tolkas som en hög medvetenhet om vikten av att i förbättringssyfte rapportera inträffade händelser och bedöms inte i sig vara ett tecken på att vården blir mindre säker. Inrapporterade avvikelser är en förutsättning för att kunna bedriva systematiskt förbättringsarbete. Flest avvikelser rapporteras inom läkemedelsprocessen, omvårdnad, laboratoriemedicin och provhantering. Antalet allvarliga avvikelser, det vill säga där patient fått allvarlig skada var 181 år 2014 jämfört med 213 år Landstinget får befolkningens/ patienternas synpunkter på vården via telefon, brev, Internet, besök. Under 2014 har det inkommit synpunkter och klagomål jämfört med 900, år Synpunkter har lämnats framförallt på information och kommunikation, bemötande, tillgänglighet samt vård och behandling. Under år 2014 har patientnämnden handlagt ärenden, en ökning med 5 procent jämfört med Synpunkter på vård och behandling är den mest förekommande orsaken. (Se även sid 117, Patientnämnden år 2014). Om en patient kommit till skada eller utsatts för en allvarlig risk, gör landstinget en så kallad Lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet anmälningar minskade något år 2014 (90 st) jämfört med år 2013 (108 st) vilket är en normal variation mellan åren. I och med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft från år 2011, ersattes patienternas möjlighet att anmäla till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) med enskild anmälan/klagomål till Socialstyrelsen - numera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet enskilda anmälningar till IVO var 139 år 2014 jämfört med 149 år Det förefaller vara en svag trend att anmälningarna minskar, vilket kan bero på de långa handläggningstider som fortfarande finns hos IVO. Patienter kan också själva göra skadeanmälan till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) om man anser sig ha drabbats av en skada under sin vårdtid. År 2014 tog LÖF emot 740 skadeanmälningar som berörde Landstinget i Östergötland vilket var en ökning med 3 procent. 73 procent av anmälningarna de senaste sex åren handlar om sjukhusvård, elva procent handlar om primärvård och elva procent om tandvård. Trenden är ett ökat antal anmälningar. Anmälningar/klagomål till olika instanser, Östergötland Antal ärenden Patientnämnden Patient- Lex Maria IVO Synpunkter/ försäkringen klagomål Figur 24: Antalet ärenden till olika klagomålsinstanser år PROCESSPERSPEKTIVET

70 Resultatet från olika uppföljningar är en grund för förändringsarbetet. Viktiga delar i förbättringsarbetet är bland annat händelseanalyser, riskanalyser och avvikelsehantering. Målet är att förhindra att olika avvikelser upprepas. Händelseanalys görs då en allvarlig händelse inträffar inom vården där en patient blivit skadad eller avlidit eller om konsekvensen kunde ha blivit en vårdskada. Riskanalys är en metod för att identifiera risker, orsaker och åtgärder som bör vidtas för att förhindra eller minska risker. Antalet riskanalyser ökar successivt såväl inom vårdverksamhet som landstingsövergripande. Landstinget har exempelvis genomfört riskanalyser vid organisationsförändringar och upphandlingar och då belyses såväl patient- som medarbetarperspektivet. FRAMGÅNGSFAKTOR Uppdrag som stimulerar till utveckling och förnyelse UTVECKLING AV PRIMÄRVÅRDEN INFÖR FRAMTIDENS BEHOV På uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden genomförs ett utvecklingsarbete under åren med syftet att skapa förutsättningar för en framtida välfungerande och attraktiv primärvård - Framtidens bästa primärvård. Primärvården ska vara attraktiv både ur ett medborgarperspektiv men också ur ett medarbetarperspektiv. Under våren 2014 genomfördes en omfattande förstudie, med bland annat intervjuer med över 100 nyckelpersoner, enkät till alla medarbetare inom primärvård, kartläggning av pågående projekt som berör primärvård och omvärldsbevakning utifrån befintliga rapporter, studier och artiklar. Med utgångspunkt i förstudien startade tre delprojekt under hösten 2014: 1. Vårdcentralens uppdrag och roll. Vårdcentralernas uppdrag och roll i hälso- och sjukvården är definierad och tydliggjord inför 2016 och inför Styrning, stöd och administration för bästa patientnytta. En effektiv styrning av vårdcentralerna som skapar förutsättning för att vårdcentralen har en central roll i hälso- och sjukvården, likvärdighet över länet och underlättar samverkan med vårdgrannar. Handlingsplan är framtagen för att minska onödig administration. Förslag till innovativa lösningar och tekniska möjligheter som kan testas i pilotprojekt. 3. Kompetensförsörjning och rekrytering. Vårdcentralernas kompetensförsörjning är säkrad både på kort och på lång sikt. Handlingsplan finns för att öka forskning och utveckling inom primärvården. Cirka 35 medarbetare deltar aktivt i delprojekten. Effektmål som projektet ska uppnå är: Ökad patientnöjdhet. Nöjda medarbetare och bra arbetsmiljö. Bättre resultat i öppna jämförelser för primärvård. Ökad forskning inom primärvården. Ett konkret resultat av arbetet är att 25 nya ST-läkare i allmänmedicin har anställts. För övrigt pågår utvecklingsarbete inom områden som: Vision för framtidens primärvård. Medborgarens egenansvar och hälso- och sjukvårdens ansvar. Primärvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Samverkan mellan vårdcentraler och sjukhuskliniker. Personalförsörjning för att uppnå en fullbemannad primärvård Verktygslåda för innovativa och tekniska lösningar. Allt med syftet att ta ett helhetsgrepp om primärvård och skapa förutsättningar för en bra basal hälso- och sjukvård för framtidens patienter. FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Trafiknämnden har under året fortsatt med kunskapsseminarier för att bredda perspektiven och belysa kollektivtrafikens långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Bland årets seminarier återfanns bland annat frågeställningar som förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik på landsbygden och tillgängligheten i kollektivtrafiken. De av kommunerna identifierade prioriterade frågor inom kollektivtrafiken har under året resulterat i särskilda projekt där ÖstgötaTrafiken tillsammans med Linköpings respektive Norrköpings kommuner i projektet KollFram arbetat med kollektivtrafikens framkomlighet i de stora städerna. FRAMGÅNGSFAKTOR Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Landstinget i Östergötland har även under 2014 fortsatt att inom ramen för MÄLAB-samarbetet fortsatt att arbeta aktivt för att säkerställa goda resmöjligheter i regionen och för Östergötlands del även säkerställa fortsatt goda förbindelser med Stockholmsregionen. Landstingets delägarskap i MÄLAB AB har under året skapat insyn och påverkansmöjligheter i såväl styrelse som i ett flertal arbetsgrupper. Under året har bland annat frågor som det storregionala tågtrafiksystemets framtida biljettsystem, depålokalisering och fordonsanskaffningen varit frågor som hanterats i dessa forum. FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner Östergötland har under året fortsatt samarbetet kring kollektivtrafiken med omkringliggande regioner. Liksom tidigare har tågtrafiken på sträckorna Linköping Kalmar/ Västervik (Kustpilen) och Östgötapendelns trafikering av sträckan Mjölby Jönköping varit den trafik där samarbetet varit mest omfattande men samarbeten har skett även beträffande ett flertal busstrafiklinjer. MÄLAB samarbetet har fortsatt skapats goda tågförbindelser till de två orter i Sörmland, Katrineholm och Nyköping, som är de prioriterade orter norrut som ligger inom pendlingsavstånd från Östergötlands centrala delar. PROCESSPERSPEKTIVET 67

71 Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Medarbetare ska i större utsträckning (index 75*) tycka sig ha goda möjligheter att på egna enheten medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete De undvikbara vårdskadorna- GTT index (per 100 vårdtillfällen) ska minska med 10 % Restider mellan kommuncentra eller orter med minst invånare och endera Norrköping, Linköping och Mjölby Mål: Turutbud med restid max 45 min ska vara oförändrade Turutbud mellan kommuncentra eller orter med minst invånare och endera Norrköping, Linköping och Mjölby Mål: Turutbud med minst 22 turer/dag/ riktning ska öka 73* 74* 74* 14/100 vtf 16/100 vtf 18/100 vtf 67 % 67 % 67 % 83 % 83 % 83 % Turutbud och restider** med kollektivtrafik till Stockholm ska vara från Mjölby = 0 (0) ((26)) 0 (0) ((26)) 0 (0) ((26)) 0 (0) ((26)) Motala = 0 (0) ((18)) 0 (0) ((18)) 0 (0) ((18)) 0 (0) ((18)) Linköping = 0 (15) ((20)) 0 (15) ((20)) 0 (15) ((20)) 0 (0)(18) Norrköping = 15 (8) ((22)) 15 (8) ((22)) 15 (8) ((22)) 15 (8) ((22)) Relationer mellan kommuncentra eller orter med minst invånare till motsvarande ortstyper i angränsande regioner där restiden med kollektivtrafiken är högst 60 min och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar. Mål: In till Östergötland=14/Ut från Östergötland=15 In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100 **)Antal turer med restid på högst 1 tim 15 min, (1 tim 45 min), ((mer än 1 tim 45 min)) Reflektion Landstinget har uttalat att Lean ska vara en gemensam verksamhetsstrategi. En viktig del i detta är ett systematiskt förbättringsarbete. Detta är verksamheternas huvudsakliga verktyg till att förändra och förbättra sina processer och resultat. Som stöd finns resurser och kompetens inom centrumstaberna men också inom CHV (centrum för hälso- och vårdutveckling). Ett framgångsrikt och innovativt utvecklingsarbete måste bedömas utifrån de resultat som uppnås. Genom Testbädden kan utveckling av teknik och vård mötas. Vi har i förhållande till andra kommit relativt långt i etableringen där vi nu ser en efterfrågan av de tjänster vår testbädd erbjuder. Östergötland och Linköping i synnerhet uppfattas som ett nationellt centrum för forskning, innovation och utveckling tack vare universitetet och hemvist för högteknologiska företag inom vårdsektorn. Hittills har etableringen haft ett i huvudsak externt fokus. På sikt behöver den interna förankringen inom landstinget förbättras och påvisa faktisk nytta för vård och omsorg. BI-projektet (se sid 59, BI-projektet i skarpt läge ) kommer under perioden att successivt utveckla informationsstrukturer som understödjer organisationens behov av ledningsinformation och därmed ge bättre beslutsunderlag. Ett integrerat BI-system möjliggör att kombinera data på ett sätt som inte går idag, vilket kommer att ge nya kunskaper om landstingets verksamhet. Lättillgängliga medicinska uppföljningsdata behövs för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete och detta innefattas också i detta. Inom kollektivtrafikområdet har framtidsfrågorna fått utrymme. Samarbetet har också fortsatt med omkringliggande regioner i frågor som tåganskaffning och den storregionala tågtrafikens framtida biljettsystem. 68 PROCESSPERSPEKTIVET

72 STRATEGISKT MÅL Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Trafiknämnden Miljöarbetet kan ständigt utvecklas och det kommer alltid finnas ett förbättringsarbete att bedriva för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Måluppfyllelsen får bedömas utifrån rådande förutsättningar och utgångsläge. För de resultat som omfattas av den nationella jämförelsen ligger Landstinget i Östergötland på en genomsnittlig nivå. Effekten av insatser för att höja den allmänna miljökunskapen och det utvecklade systematiska miljöarbete i varje verksamhet kommer kunna ses på sikt. Materialet Vårda miljön ger möjligheter att tydligare redovisa vad varje enhet faktiskt genomför för förbättringsarbete. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 71) och resultatmått (sid 121). ÖPPNA JÄMFÖRELSER INOM MILJÖARBETET Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samarbete med landstingen tagit fram fem nyckeltal för miljöarbetet och de är nu en del i Öppna jämförelser 55. Syftet är att stimulera till lärande och verksamhetsutveckling. De fem miljöindikatorerna har tydligt resultatfokus som ger en god bild över bredden och resultatet i det viktiga miljöarbete som pågår inom landstingen. Indikatorerna bedöms ha god datakvalitet och jämförbarhet. Nedan sammanfattas resultaten för Landstinget i Östergötland och en jämförelse görs med de nationella resultaten. Antibiotikaförskrivning (recept per 1000 inv) Nedan kommenteras resultat kopplade till ovanstående nationella indikatorer och därutöver ett antal målområden där nationella jämförelser inte är möjliga i dagsläget. Förskrivning av antibiotika Alla landsting har minskat sin användning både sedan och närmast jämfört med föregående år. De flesta landsting är fortfarande långt ifrån det långsiktiga nationella målet om 250 recept per tusen invånare. Landstinget har fortsatt minska under år 2014 till 317 recept per tusen invånare. (Se sid 60, Patientsäkerhetsarbete inom flera områden). Bästa Sämsta Östergötland 55 Öppna jämförelser - Miljöarbetet i landsting och regioner 2014, Sveriges Kommuner oh Landsting. 56 Källa: Smittskyddsinstitutet. Total antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Avser både recept och dosexpedierade läkemedel. 57 Avser inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i relation till inköpskostnaden för totala mängden inköpta livsmedel. Ranking av 21 Ekologiska livsmedel (%) av 21 Energianvändning lokaler (kwh/m2 BRA) av 21 Förnybar energi kollektivtrafik (%) av 17 Klimatpåverkan medicinska gaser (kg CO2/inv) 2,0 5,8 4,8 14 av 21 Figur 25: Miljöindikatorer från Öppna jämförelser resultat och ranking Landstinget i Östergötland 2013 Andel ekologiska livsmedel Att köpa in ekologiska livsmedel är ett sätt att bidra till minskad användning och spridning av giftiga bekämpningsmedel. Det har även betydelse för biologisk mångfald, djurhållning, ett rikt odlingslandskap, grundvatten med mera. Det har även en positiv påverkan på arbetsmiljön i produktionen. Under år 2013 nådde 13 av 21 landsting upp till det nationella målet, 25 procent ekologiska livsmedel 57 och resultatet för Landstinget i Östergötland låg år 2013 på 27 procent. År 2014 har det skett en ytterligare resultatförbättring till 30 procent. Dessutom har restaurangerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping certifierats som KRAV-restauranger vilket bland annat innebär en garanterad användning av ekologiska livsmedel. Energianvändning i verksamhetslokaler Nybyggnationer på Universitetssjukhuset i Linköping väntas bidra till att resultatet på sikt förbättras. Målsättningen är att energianvändningen i landstingets fastigheter, ska minska med minst tio procent mellan åren 2008 och Målet är uppnått. De största effektiviseringarna skedde redan åren 2011 och 2012 då injusteringar gjordes för att verksamhetsanpassa ventilationen. PROCESSPERSPEKTIVET 69

73 Den totala energianvändningen har ökat marginellt jämfört med föregående år. På exempelvis Vrinnevisjukhuset i Norrköping har värmeanvändningen ökat framförallt beroende på ett ombyggnadsprojekt. Utöver det har även värmen höjts på sjukhuset för att få en bättre arbetsmiljö. En stor del av energiarbetet i landstingets fastigheter sker i samband med annan teknisk upprustning. Under året har energieffektivisering gjorts genom driftoptimering, anpassning av ventilation samt byte av gammal belysning till modern LED-teknik. Det har också påbörjats ett arbete med att ställa energikrav vid upphandling av medicinteknisk utrustning. Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Landstinget i Östergötland hade med resultatet 78 procent, den nationellt sett näst högsta andelen förnybara drivmedel 58 i kollektivtrafiken år Tio landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel i kollektivtrafiken 2013 och är därmed halvvägs att nå det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år Se sid 71, Omställningen till förnyelsebara drivmedel fortsätter. Klimatpåverkan från medicinska gaser Klimatpåverkan från medicinska gaser varierade kraftigt mellan landstingen år 2013, mellan ungefär två och sex kilo koldioxidekvivalenter per invånare. Alla landsting utom fem har minskat sedan 2009 men knappt hälften av landstingen har minskat sin klimatpåverkan från medicinska gaser år 2013 jämfört med Lustgasen står för ungefär 80 procent av landstingens klimatpåverkan från medicinska gaser. En liten ökning av lustgasförbrukningen har skett inom Landstinget i Östergötland år Orsaken är en svåridentifierad läcka på lustgasledningsnätet på Universitetssjukhuset i Linköping. Avfall Andelen avfall som går till materialåtervinning från sjukhusen är i stort oförändrad de senaste åren. Undvika farliga ämnen 58 Viktas utifrån energiinnehåll. Landstinget arbetar aktivt med att ställa miljökrav i upphandlingar. Så långt det är möjligt har Konkurrensverkets miljökriterier använts i upphandlingar under året som bedömts ha stor miljöpåverkan. Minsta möjliga miljöpåverkan i nybyggnation Landstingets strategi för att få minsta möjliga miljöpåverkan i nybyggnation är att som minimikrav ha de krav som ställs i Miljöbyggnad - nivå silver. Miljöbyggnad är ett verktyg för bygg- och fastighetsbranschen att klara de nationella miljömålen. Miljöbyggnad omfattar tre områden; energi, innemiljö och material. Nivå silver innebär att energianvändningen ska vara betydligt lägre än vad lagstiftningen kräver på nybyggnationer. Nybyggnationen Framtidens US (väst och öst) är nu preliminärt certifierade i Miljöbyggnad nivå silver och uppfyller krav på effektiv energianvändning, sunda materialval och bra inomhusmiljö. Transporter och resor Under året har landstinget på olika sätt arbetat för att minska miljöpåverkan från medarbetarnas transporter både vad gäller arbetspendling och tjänsteresor. För att öka antalet som cyklar och går till arbetsplatsen har aktiviteter så som Vårfixa din cykel och Cykla och gå till jobbet -kampanj med drygt 1200 deltagare genomförts. I samarbete med Energikontoret Östra Götaland och Östgötatrafiken har ett arbetspendlingsprojekt genomförts. Tio testresenärer har fått prova på att åka kollektivt och tio har cyklat elcykel under två enmånadersperioder. I projektet har även 300 medarbetare fått utbildning om växthuseffekten och även de har fått prova på -kort till Östgötatrafiken. Vad gäller tjänsteresor en utredning gjorts om hur landstingets fordonsflotta ska kunna effektiviseras och miljöanpassas med särskild vikt lagd på möjligheten att starta en bilpool. En utredning har också genomförts gällande ett digitalt verktyg för att möjliggöra och underlätta samåkning. Dessutom har ett förslag tagits fram för hur en intern klimatkompensationsmodell skulle kunna se ut för Region Östergötland. Resfria möten blir vanligare genom användning av distansmötestek- nik. Under år 2014 har videomöten pågått i sammanlagt timmar, utöver detta har drygt chattmeddelanden skickats. Under året har möjligheterna för distansmöten utvecklats och nu finns fler funktioner att tillgå vilket har ökat nyttjandet. MILJÖPRISET 2014 Årets miljöpris på kr gick till Medicinska Specialistkliniken (MSK) vårdavdelning 13, Lasarettet i Motala och IT-arbetsplats, IT-centrum med motiveringen: Genom enträget arbete och övervinnande av tekniska motgångar har projektet arbetat fram en struktur för vårdplanering på distans. Arbetssättet sparar miljö genom minskat transportbehov, underlättar för medarbetare i både kommun och landsting och ökar tryggheten för patienter och anhöriga.. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektivt och systematiskt miljöarbete i varje verksamhet VÅRDA MILJÖN SKA HÖJA DEN ALLMÄNNA MILJÖKUNSKAPEN Inom ramen för det systematiska miljöarbetet har under året konceptet Vårda Miljön tagits fram. Syftet med Vårda Miljön är att höja den grundläggande miljökunskapen i verksamheten och underlätta arbetet med konkreta miljöförbättrande åtgärder i varje verksamhet. Materialet innehåller filmer, arbetsblad och affisch och är tänkt att användas en gång per år på varje arbetsplats med start år Alla produktionsenheter har numera en kontakperson i miljöfrågor (miljösamordnare). Alla centrum har följt upp föregående års miljöhandlingsplaner och antagit handlingsplaner för år Generellt ses en kvalitetshöjning på handlingsplanerna. Fokus för de flesta produktionsenheterna kommande år är att genomföra Vårda miljön på sina enheter. RH-CHECK ANVÄNDS FÖR EGEN- KONTROLL AV EFTERLEVNAD AV MILJÖLAGSTIFTNING Verksamheternas egenkontroll inom miljöskyddsarbetet följs årligen upp via en checklista (RH-check) som innehåller olika kontroll frågor. Svarsfrekvensen är låg, endast 70 PROCESSPERSPEKTIVET

74 hälften av de som bör genomföra egenkontrollen har gjort det. Av de som genomfört RH-check miljö (111 enheter) är det 92 procent som klarar minimikravet. De kriterier som flest enheter inte uppfyller är relaterat till kemikaliehantering. Brister finns i att ha rutiner så att medarbetare som hanterar kemiska produkter vet hur de hittar säkerhetsdatablad och att ha rutin så att nya hälso- och miljöfarliga kemiska produkter som tas i bruk registreras, i kemikaliesystemet Klara. FRAMGÅNGSFAKTOR Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem OMSTÄLLNINGEN TILL FÖRNYELSE- BARA DRIVMEDEL FORTSÄTTER Arbetet med att genomföra Trafiknämndens beslut att alla fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken senast i mitten av år 2016 skall drivas med förnyelsebara drivmedel fortsätter. Av de cirka 130 bussar som fortfarande drivs med diesel har arbetet inriktats på de bussar som används i den så kallade expressbusstrafiken. Viss tveksamhet från en fordonsleverantör avseende garantifrågor vid bränslebytet har fört med sig en viss försening i arbetet men under första halvåret 2015 beräknas frågetecknen vara uträtade och förnyelsebart bränsle kunna börja användas. Återstående bussar kommer att gå över till nya bränslen i samband med trafikstart för den nya landsbygdstrafiken i juni Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Minst 75 % av produktionsenheterna ska utföra och följa upp miljöförbättrande åtgärder enligt fastställd plan 100 % Minst 65 % av verksamhetsenheterna ska uppfylla kraven i RH-check Miljö Uppgift saknas Uppgift saknas 47 % Energiförbrukningen (el/värme /kyla) i landstingets fastigheter ska minska med minst 10 % jämfört med 2008 (228 kwh/m2) =205 kwh/kwm2-10 % Minst 35 % av sjukhusens avfall ska källsorteras 27 % 26 % 31 % Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ska minska med 5 % (till ton) jämfört med år 2011(2 700 ton) Uppgift saknas ton ton Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till antalet resande i kollektivtrafik får uppgå till högst 40gram koldioxid per personkilometer. 40 g 30 g 26 g Minst 62 % av fordonen i kollektivtrafiken ska drivas med förnyelsebara drivmedel 62 % 62 % 65 % Reflektion Det nationella arbetet med att ta fram jämförelser inom miljöområdet är ett viktigt steg för att öka möjligheten till benchmarking och för att sprida goda exempel. Landstinget i Östergötland visar genomsnittliga resultat för de flesta av mätetalen så det krävs målmedvetenhet för att under år 2015 nå målet om att vara femte bästa landsting. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att de fem jämförelsemått som finns i dag inte täcker in hela miljö- och klimatarbetet. Stödet för att möta produktionsenheternas behov av att höja den allmänna miljökunskapen och metodik för systematiskt miljöarbete på varje arbetsplats har tagits väl emot och kommer att fungera som ett bra stöd för att nå miljömålen i det dagliga arbetet. De stora stegen tas i produktionsenheternas verksamhetsplanering och tillhörande handlingsplaner för miljöarbete. Det är en stor utmaning att begränsa klimatpåverkan och alla måste bidra till en sådan utveckling. Under året har flera utredningar och beslutsunderlag tagits fram för att leda i rätt riktning för att kunna minska landstingets klimatpåverkan. PROCESSPERSPEKTIVET 71

75 STRATEGISKT MÅL En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Samarbetet mellan landstinget och Hälsouniversitetet är fortsatt starkt och har utvecklats ytterligare i de partssammansatta råd och beredningsgrupper som behandlar såväl strategiska som operativa frågor, exempelvis gemensamma strategiska satsningar, resurstilldelningar och utbildningsinitiativ. På så vis stärks medarbetarnas forskningsmöjligheter och konkurrenskraften inom FoU. Externa forskningsfinansieringar har tilldelats forskare vid Universitetssjukhuset/ Hälsouniversitetet i hård konkurrens. Dock behöver det internationella samarbetet i olika former öka inom exempelvis nätverk, forskarutbyte samt deltagande i internationella engagemang och projekt. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 76) och resultatmått (sid 121). FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Landstinget i Östergötlands forskningsvision är: Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. FOU-VERKSAMHETENS RESURSER OCH INRIKTNING Huvuddelen av forskning och utveckling (FoU) inom Landstinget i Östergötland utövas vid Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset i Linköping. Under år 2012 påbörjades en akademisk satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping genom att förlägga fler läkarutbildningsplatser till sjukhuset. Den utökade grundutbildningen i Norrköping kräver ökade utbildnings- och handledarinsatser, ökad vetenskaplig aktivitet och nytillsatta kombinationstjänster/-befattningar. Det direkta anslaget till FoU uppgick år 2014 till 258 miljoner kronor (statlig ALF-ersättning 131 miljoner kronor, ersättning från landstingsstyrelsen 111 miljoner kronor och ersättning från hälso- och sjukvårdsnämnden 16 miljoner kronor). Därutöver avsätter landstingets produktionsenheter ytterligare cirka 120 miljoner kronor till FoU inom ramen för den ersättning man får via överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta utgör totalt cirka 5 procent ställt i relation till ersättningen för hälsooch sjukvård. Utöver rena forskningsmedel erhåller även landstinget cirka 69 miljoner kronor i statliga ALF medel för deltagande i läkarutbildningen. Totalt innebär detta att anslaget för FoU inkluderande utbildning kan summeras till 447 miljoner kronor. STRATEGISKA SATSNINGAR INOM FORSKNING Ett trettiotal utvärderare från hela Europa har arbetat med att utvärdera forskningen vid medicinska fakulteten och universitetssjukhuset. Projektet, Research 2014 (RE14) har haft uppdraget att granska strategiområdena, men även all den forskning som faller utanför dessa områden. Sammanlagt är det utöver de sex strategiområdena 189 forskningsgruppsledare och deras forskning som har granskats. Externa granskares inkomna förslag och synpunkter ligger till grund för de nya strategiområdena som träder i kraft år Syftet med satsningarna är att stimulera stark forskning till att bli ännu starkare för att kunna profilera sig som nationellt ledande. Forskningssamverkan ska också stimuleras mellan landstinget, medicinsk fakultet och teknisk fakultet inom strategiskt viktiga områden. Dessutom ska sådana strategiskt viktiga områden stimuleras som saknat stark forskning men som på sikt kan bli nationellt ledande. Genom att främja tvärvetenskaplig forskning bygger dessa områden vidare på starka traditioner vid Linköpings Universitet och Landstinget i Östergötland för att bilda en stark plattform för forskning med målet att förbättra diagnostik och behandling av sjukdomar, lösa ohälsoproblem och identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Nedan beskrivs de enskilda satsningarna: Sjukvård och välfärd Det tidigare strategiområdet Implementering och lärande föreslås övergå i ett större strategiskt forskningsområde som rör Välfärdens utmaningar. Utöver medicinsk och social forskning, är behovet av forskning kring vårdens organisation, arbetssätt och utvecklingsför- 72 PROCESSPERSPEKTIVET

76 måga stort för utvecklingen av den framtida vården och omsorgen. Den landstings-kommunala verksamheten kommer därför att skapa en tydligare gemensam forsknings- och utvecklingsstrategi för vård och omsorg i samarbete med forskningsstrukturer vid Linköpings Universitet och andra lärosäten i sydöstra sjukvårdsregionen. Systemneurobiologi Forskningen om nervsystemet har tagit stora kliv på senare år. Den nya molekylärbiologin, nya avbildningstekniker och operationsmetoder har radikalt ökat möjligheterna att förstå och åtgärda skador och sjukdomar i nervsystemet. Forskningen kring hjärnan och nervsystemet har blivit ett starkt område i Linköping, med flera ledande forskare inom nervsystemets utveckling och inom demensområdet. Under år 2015 kommer också en stor satsning kring psykiatri och beroendesjukdomar att inledas med stöd från Vetenskapsrådet. Mukosal infektion och Inflammation (MIIC, tidigare DDRC) Viktiga områden är uppkomst och behandling av allergi och autoimmuna sjukdomar, vacciner och humangenetiska faktorer vid virusinfektioner, slemhinneinflammationer, tuberkulos, antibiotikaresistens, fästingburna infektioner samt inflammationers roll vid hjärt- kärlsjukdom. Särskilda styrkeområden finns i det som är relaterat till slemhinnors immunsystem, t ex tarm och luftvägar. Allergier med luftvägssymtom är ett växande problem i Sverige. Inom tarmsjukdomarna är vinterkräksjukan och kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar vanliga problem i vårt land. dade är en annan grupp av patienter som kan ha stor nytta av forskning inom hudregeneration. Cancer I dag lever drygt personer i Sverige som har eller har haft en cancersjukdom och 60 procent av dem som drabbas lever tio år efter diagnos. Detta till följd av framgångsrik forskning. Inom Östergötland finns stark tvärvetenskaplig forskning inom bröstcancer och tarmcancer. Likaså pågår framgångrik forskning inom blodcancersjukdomarna. Hjärta, kärl och cirkulation I Sverige står hjärt-kärlsjukdomar för nästan vartannat dödsfall. Rökning, övervikt, diabetes, stillasittande, dåliga kostvanor, högt blodtryck, stress och ogynnsamma arvsanlag är de vanligaste riskerna för att drabbas. Detta är med andra ord ett angeläget område, där det behövs satsningar för att stärka forskningsområdet. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) CMIV är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som initierades av Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland för drygt 10 år sedan. CMIV framgångar har varit stora och grupperingen har blivit känd för tät samverkan mellan klinisk verksamhet och forskning inom teknik och medicin. CMIV skapar innovativa metoder och verktyg för bildanalys och visualisering som kan appliceras i sjukvård och medicinsk forskning. Därigenom kan den tekniska forskningsutvecklingen inom CMIV ge en viktig kunskapsbas och infrastruktur till de övriga områdena. Av de ALF-medel som går till FoU-projekt utgör drygt 61 miljoner kronor ansökningsbara medel som fördelats under 2014 enligt vad som framgår av Figur 26. Tillsammans med Jönköpings, Kalmars och Kronobergs läns landsting samt Hälsouniversitet bedrivs ett regionalt FoU-samarbete i Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS). Även Linnéuniversitetet och Hälsohögskolan i Jönköping har sedan 2013 varit adjungerade i FORSS-rådet. FORSS övergripande syfte är att åstadkomma en förstärkt regional samverkan inom forskning och utveckling särskilt inom kliniska patientnära problemområden. FORSS fördelar medel till patient- Fördelning av ansökningsbara ALF-medel Östergötland tkr Regenerativ medicin (tidigare IGEN) Många organ och vävnader saknar förmåga att återbildas efter skada. Läkning innebär då att det drabbade området ersätts med ärrvävnad, som inte har det ursprungliga organets funktioner. Forskningsområdet regenerativ medicin syftar till att återskapa fungerande organ och vävnader i stället för ärr. Sedan tidigare finns i Östergötland särskild kunskap inom regeneration av hornhinnor, vilket har potential att bota blindhet för hundratusentals människor världen över. Brännska Hjärta och blodkärl Cancer Muskuloskeletala systemet Mikrobiologi, immunologi och infektioner Nervsystemet Medicin generellt Diabetes Matsmältningssystemet och njurarna Figur 26: Fördelningen av ansökningsbara ALF-medel på forskningsområden år Koagulation och trombos Psykiatriska sjukdomar Övriga områden PROCESSPERSPEKTIVET 73

77 nära forskning med ett regionalt samarbete. År 2014 beviljades 137 projekt tillsammans 21,7 miljoner kronor. Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett: Östergötland 72 procent, Jönköping 10 procent, Kalmar 15 procent och Kronoberg 3 procent. AKTIVITETEN INOM FOU-OMRÅDET Forskningsprestationer, undervisningsaktiviteter och examina med mera sammanställs i en årlig FoU-sammanställning. Forskningsprestationerna i form av publikationer är fortsatt hög. Antalet nyanställda docenter uppvisar påtaglig stabilitet över tid, medan antalet uttagna doktorsexamina sjunkit något under Undervisningsprestationerna (landstingsengagemang i Hälsouniversitetets läkarutbildningar) har ökat de senaste åren på grund av fler läkarstuderande. Sedan år 2011 satsar landstinget särskilt på patientsäkerhetsforskning. De projekt som för 2014 beviljades medel berörde områden som: avvikelsehanterings effekter på patientsäkerhet, attityder till patientsäkerhet i relation till genus och generation, infektion efter bilateral kataraktoperation samt vävnadseffekter av olika lägesförhållanden och en trycksårsstudie. FORTSATT ARBETE MED PROVHANTERING OCH FÖRVARING AV BIOBANKSPROVER Linköpings Biobanksfacilitet (BBF), är ett samarbete mellan Hälsouniversitetet och Landstinget i Östergötland och är en del av infrastrukturen för att stärka och underlätta medicinsk forskning och utveckling. BBF erbjuder ett säkert omhändertagande av värdefulla provsamlingar. BBF är under fortsatt utveckling och är en strategisk hörnsten i medicinsk forskning eftersom framtiden kommer att ställa allt större krav på tillgång till biobanksprov med känd kvalitet. 59 Summan av forskningspoängen är en kombination av antalet artiklar och artiklarnas impactvärde. Impactvärdet är ett mått på olika tidskrifters publiceringsvärde. 60 Undervisningspoäng genereras av undervisningsinsatser på läkarlinjen som genomförts av landstingsanställda. Olika undervisningsmoment genererar olika poäng. En förändrad poängsumma kan bero på ökad volym tyngre undervisningsmoment, fler studenter eller en kombination. I ovanstående diagram utgör en ökad studentvolym den viktigaste förklaringen. Forskningspoäng och undervisningspoäng, Landstinget i Östergötland Antal forskningspoäng Antal undervisningspoäng NÅGRA AKTUELLA FORSKNINGSRESULTAT Blodplättar riskerar att tappa sin sårläkande förmåga Om blodet tappar sin sårläkande förmåga kan en transfusion med blodplättar vara nödvändig. Olika metoder finns som kan minska infektionsrisken i samband med transfusion och dessa använder en kombination av strålning och kemiska substanser. Tyvärr förstör de här metoderna också själva blodplättarna och kan öka risken för blödningar, visar forskning vid Linköpings universitet, flera europeiska och kanadensiska universitet. Forskargruppens rekommendation till blodcentraler är att inte använda någon av substanserna utan enbart strålbehandling. Strålbehandling är den metod som används till exempel vid Universitetssjukhuset i Linköping, för att bl.a. förhindra uppkomst av vissa andra biverkningar, där inga fall av infektion har inträffat. Forskargruppens resultat är inte okontroversiella, men är den enda som är helt oberoende av kommersiella intressen. Studien har bland annat utförts av Docent Majid Osman, forskare i klinisk kemi vid Linköpings universitet och sjukhuskemist vid Universitetssjukhuset i Linköping. Martin Hallbeck delar Alzheimerfondens stora forskningspris Martin Hallbeck, forskare vid Linköpings universitet och överläkare vid patologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, får delat ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris på prissumman fem miljoner kronor. I sin forskning har han visat hur Alzheimers sjukdom sprider sig mellan nervcellerna. Han och hans forskargrupp har också funnit att spridningen delvis kan förhindras med en liten blockerande molekyl. Detta fynd kan bana väg för en ny typ av läkemedel som kan hejda den kognitiva nedbrytningen i hjärnan. Metod för att lättare identifiera trycksårsrisk Trycksår är en komplikation som måste förebyggas. Sjuksköterskan och medicine doktor Sara Bergstrand har under arbetet med sin doktorsavhandling utvecklat ett ljusbaserat system för att mäta cirkulationen i hud som utsätts för tryck hos sängliggande patienter. Systemet gör det lättare att identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas av trycksår och vilka åtgärder man kan vidta för att förhindra att de uppkommer. Redan de låga tryck som uppstod när patienten låg på en specialmadrass, kan i vissa fall kan påverka cirkulationen i de minsta kärlen och eventuellt leda till trycksår. Därför är det viktigt att noga kontrollera huden på patienter med nedsatt rörlighet för att upptäcka tidiga tecken på skadad hud ALF: Vetenskaplig produktion mätt i forskningspoäng Nytt beräkningssystem från ALF: Klinikernas undervisningspoäng inom LiÖ Figur 27: Forsknings 59 - och undervisningspoäng 60 inom ALF-systemet Landstinget i Östergötland 0 74 PROCESSPERSPEKTIVET

78 Poäng (1 100) vårdyrken och medarbetare med naturvetenskaplig/annan examen. Det nära samarbetet mellan landstinget och universitetet skapar fördelar och gynnar forskningsmiljön. Inom ramen för Från student till docent har landstingsfinansierade tidsbegränsade universitetsbefattningar inrättats att söka för disputerade medarbetare med legitimerat vårdyrke. Befattningarna löper på tre år med möjlighet till tre års förlängning och innebär att upp till 30 procent av tiden är avsatt för forskning. Under år 2014 rullade 37 befattningar som universitetsöverläkare, 12 befattningar för övriga legitimationsyrken och 4 befattningar för anställda med naturvetenskaplig eller annan examen FRAMGÅNGSFAKTOR Landstinget i Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat FORSKARFÖRSÖRJNINGEN Det är viktigt att stimulera medarbetare till klinisk forskning. Dagens FoU är morgondagens sjukvård och är av största vikt för ett säkert, tryggt och kunskapsbaserat patientarbete. FoU-aktivitet utgör också en attraktionsfaktor för att rekrytera och behålla kunskapsorienterade och kompetenta medarbetare. FoUkompetens värderas i landstingets lönepolicy och är en diskussionspunkt vid utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare. Inför år 2015 uppdateras det strategiska dokumentet Värdering av FoU-meriter, vilket kommer att medföra ökat lönepåslag vid disputation och uttag av docentur. Årets medarbetaruppföljning visar att medarbetarna tycker att klimatet för forskning och utveckling är fortsatt bra och att forskningsresultat i stor utsträckning används för att utveckla verksamheten. Tendensen är alltså positiv men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Drygt 655 medarbetare har forskarkompetens det är en ökning med 55 sedan föregående år. Medianåldern hos personer som innehar docentur har är fortfarande hög. Männen är fortfarande överrepresenterade på högre akademisk nivå, men bland På min enhet/avdelning används forskningsresultat för att utveckla verksamheten Figur 28: Svar på medarbetaruppföljningens forskningsfrågor (Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100) disputerade och licentiat är könsfördelningen jämnare och bland doktorander är det övervägande kvinnor. Det är viktigt att landstinget har bra och stödjande strukturer som bidrar till att underlätta en kombination av forskarkarriär och familjeliv. Fortsatt satsning kommer att göras på stödfunktionen Linköping Academic Research Centre (LARC), fast inom nya former. LARC kommer från och med 2015 att övergå i Forum Östergötland och vara en del av Forum Sydost. Detta utifrån att regionsjukvårdsledningen i sydöstra sjukvårdsregionen har givit uppdrag att en samordning ska ske av de infrastrukturer som finns för klinisk forskning i respektive region/landsting; Region Jönköping, Landstinget i Kalmar och Region Östergötland. Forum sydost, vilket består av Futurum i Jönköping, Forum Kalmar och Forum Östergötland har därför bildats. Från student till docent är ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet med syfte att underlätta klinisk forskning och en akademisk karriärväg för landstingets medarbetare. Programmet som egentligen utgör flera olika delar, vänder sig till studenter, personal med legitimerade Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen UNIVERSITETSSJUKHUSET ÄR ETT NAV I FOU ARBETET Landets sju universitetssjukhus har en särskild roll att, utöver ordinarie sjukvård, även fungera som sista linjens kompetensnivå för komplicerade vårdfall, samt att i samverkan med respektive universitetspartner driva utveckling av morgondagens sjukvård genom forskning, utveckling och utbildning. Universitetssjukhuset i Linköping (US) ansvarar för (1) rikssjukvård inom avancerad brännskadevård, (2) regiongemensam vård i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköping, Kalmar och Östergötland) och (3) länssjukvård i Östergötland. US har bidragit till medicinsk utveckling inom flera specialistområden och ligger bl.a. långt framme vad gäller att utveckla en patientsäker vård, och bedriver också fortsatt forskning inom det området. I sydöstra sjukvårdsregionen utvecklas successivt arbetet för en likvärdig och god vård (Se sid 115, Regionsjukvårdsnämnden år 2014) där US är en viktig samarbetspart i dessa strävanden. Samarbetsklimatet via Sydöstra sjukvårdsregionen är mycket gott och konstruktivt. Detta kan bland annat avläsas vid nationella jämförelser där Landstinget i Östergötland uppvisar hög kvalitet tillsammans med de två andra PROCESSPERSPEKTIVET 75

79 landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen. US är också efterfrågat och uppskattat utbildningscentrum för sydöstra sjukvårdsregionens specialistläkare. Forskningssamverkan i sydöstra sjukvårdsregionen sker i stor utsträckning inom ramen för Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), där forskare från US leder merparten av projekten. Även Kronobergs landsting ingår i det forskningssamarbetet, liksom i ett samarbete med Linköpings universitet avseende verksamhetsförlagd utbildning för läkares och logopeders grundutbildning. På uppdrag av sydöstra sjukvårdsledningen har under året ett nätverk etablerats mellan de tre landstingens FoU-chefer. Detta för att ytterligare stärka klinisk forskning, utbildning och utvecklingssamarbete i sjukvårdsregionen. Satsningar görs på såväl fortbildning av egen personal som på rekrytering av spetskompetenser. Bemanningsproblem på några US-enheter under året har inneburit stora påfrestningar för befintlig personal att upprätthålla de höga sjukvårds-, utbildnings-, och forskningsambitionerna. Hälsouniversitetet driver tillsammans med US pedagogisk utveckling av vårdens grundutbildningar. Det nära samarbetet mellan US och Hälsouniversitetet bygger bland annat på tydliga samarbetsavtal, välfungerande samverkansfora och ett system med ömsesidig representation i Hälsouniversitetets respektive landstingets ledningsgrupper. Nytt, omarbetat regionalt ALF-avtal inför 2015, mellan Region Östergötland och Linköpings Universitet förstärker ledningssamverkan ytterligare mellan sjukvård och akademi. En gemensam beredning av landstingets respektive Hälsouniversitetets forskningsmedel bidrar till effektivt utnyttjande av de finansiella forskningsmedlen. US UTSETT TILL BÄSTA UNIVERSITETSSJUKHUS ÅR 2014 Projektet Framtidens US innebär de närmaste åren omfattande ny- och ombyggnationer för att ersätta gamla och uttjänta lokaler inom såväl Hälsouniversitetets som sjukvårdens verksamheter. Med ombyggnationerna som hävstång omfattar projektet också översyn och förnyelse av logistik, försörjning och arbetsrutiner i sjukvården. Nya vårdavdelningar kommer exempelvis att inrymma enbart enkelrum. Ny- och ombyggnationerna på US förväntas bidra till säkrare vård och bättre utbildningsoch forskningsförutsättningar. Universitetssjukhuset i Linköping (US) har fått utmärkelsen Bästa universitetssjukhus 2014 i en rankning av tidningen Dagens Medicin. Det är inte bara US som placerar sig väl i årets rankning. Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer tvåa i kategorin medelstora sjukhus och Lasarettet i Motala hamnar på tredje plats i kategorin mindre sjukhus. Den sydöstra sjukvårdsregionen, som även inkluderar Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län, visar samlat ett mycket bra resultat. Ett stort antal mått på medicinsk kvalitet har samlats in som underlag för jämförelsen. Dessutom tas hänsyn till vårdhygien, tillgänglighet, patientupplevelser, vårdplatsläge och kostnadseffektivitet. Ni utmärker er genom att hålla i utvecklings- och kvalitetsfrågorna och arbeta med ständiga förbättringar, säger Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Antalet ALF-poäng (mått på vetenskaplig prestation) för forskning ska överstiga (Uppgiften avser 2013) Antalet forskarstuderande ska överstiga Antalet publicerade vetenskapliga artiklar ska överstiga 530 (Uppgiften avser 2013) Antal genomförda sido- och efterutbildningsmånader från regionen ska överstiga Åtminstone 45 % av FORSS-projekten ska ha projektledare från US 40 % 44 % 45 % 76 PROCESSPERSPEKTIVET

80 Reflektion Landstingets forskningsvision är en viktig politisk markering samt ett strategiskt och symboliskt ställningstagande som betonar att god vård bygger på vetenskaplig grund och att forskning och utveckling ska vara integrerat i landstingets samtliga verksamheter. Här har verksamheterna olika utgångslägen vilket innebär att handlingsplanerna och strategierna för att möta visionen kan se olika ut. En stark och konkurrenskraftig forskningsaktör behöver en välfungerande infrastruktur som möjliggör forskning och en arena där vården, akademin och aktörer från industrin kan mötas. Denna samverkan är en viktig del i att skapa nationell och internationell forskningsframgång. Arbetet med att utforma en gemensam infrastruktur tillsammans med Linköpings universitet har påbörjats utifrån nytt ALF-avtal och utifrån utredningen om nationell samordning av kliniska studier (SOU 2013:87). En sedan 2014 partsammansatt arbetsgrupp kartlägger den befintliga infrastrukturen för forskning och utveckling och ska under år 2015 komma med förslag på hur samverkan mellan olika relevanta aktörer inom FoU kan organiseras och förbättras I det från år 2014 nya ALF- avtalet, ska landstingen/regionerna och universitetet gemensamt ha ledningsorgan representerade på jämbördiga villkor. Idag existerar en väletablerad och välfungerande samverkan mellan Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland. Detta bidrar till strategisk samplanering som gynnar en effektiv FoU-aktivitet. Det skapar också goda förutsättningar för en kunskapsstyrd sjukvård till medborgarna och integrerar akademisk kunskap med praktisk kunskap. Det är avgörande för en aktiv klinisk forskning att medarbetare inom landstinget upplever att forskning och utveckling är en prioriterad del av arbetet och att forsknings- och utvecklingsresultat är lättillgängliga på den egna arbetsplatsen. Integration av forskning i verksamheterna ska verka utvecklande och stödja medarbetare i den vård de ger. För att säkra tillgång på forskarkompetens behövs en långsiktig planering. Det är då viktigt att ha forskargrupper som består av både juniora och seniora forskare för att skapa en positiv lärandemiljö. Inom detta område är det gynnsamt att FoU- aktörer tillsammans med HR inom hela sjukvårdsregionen arbetar tillsammans strategiskt för att säkerställa kompetensförsörjning inom forskning. Det är även viktigt med samverkan för att ständigt förbättra forskarens förutsättningar och miljö att få tid och stöttning att bedriva forskning. PROCESSPERSPEKTIVET 77

81 STRATEGISKT MÅL Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Implementering och användning av evidens från forskning uppmärksammas allt mer inom regionen. Mätningar kring förbättringar gjorda till följd av användning av interna eller externa forskningsresultat eller annat förbättringsarbete har gjorts sedan Årets uppföljning visar en minskning av användning av forskning i verksamheterna. Regionens verksamheter ska bygga på evidensbaserad praktik där framför allt resultat från forskning ska ligga till grund för den vård som ges. Detta innefattar inte bara nya behandlingsmetoder eller bättre diagnostik utan berör även patientsäkerhet. Region Östergötlands medborgare ska få bästa möjliga vård och för att kunna erbjuda detta måste verksamheten baseras på aktuellaste forskning. Det finns behov av mer kunskap om var, hur och vilka resultat som ska implementeras alternativt fasas ut. Det behövs strukturer och processer för effektivare och mer aktivt arbete kring omsättning av forskning i klinisk praxis. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 79). FRAMGÅNGSFAKTOR Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård ENGAGERADE CENTRUM MED ANPASSADE FOU-STRATEGIER Alla sjukvårdande centrum bedriver FoU-verksamhet. Vissa centrum har identifierat problem, exempelvis Barn- och kvinnocentrum, som märker av generationsväxlingar inom FoU-verksamheten och därför har arbetat fram åtgärder för att lösa problemen. Hos andra centrum kan fokus istället vara på att stärka och utveckla FoU-verksamheten bland annat genom att engagera verksamhetsutvecklarna. Rent generellt märks att de ibland ansträngda ekonomiska förutsättningarna påverkar möjligheten till FoU-verksamhet, men samtidigt deltar glädjande nog flera centrum på ett aktivt sätt i akademiseringen av Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Under året har Närsjukvården i centrala Östergötland tillsammans med Närsjukvårdens FoU-enhet initierat och hållit kurser i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet. De produktionsenheter som har forskningsuppdrag gör årligen en FoUU-sammanställning. Denna sammanställning följer bland annat upp förbättringar som gjorts till följd av tillämpade resultat från forskning och/eller annat utvecklingsarbete. FRAMGÅNGSFAKTOR Användning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen ÖKAD MEDVETENHET OM VIKTEN AV ATT SYNLIGGÖRA FORSKNING Landstinget är en kunskapsorganisation, både som producent och konsument av kunskap. Sedan år 2010 finansierar landstinget i samverkan med universitetet strategiområdet implementering och lärande för att öka kunskapen inom evidensbaserad implementering. Målsättningen är att reducera tiden från framtagna forskningsresultat till omsättning av dessa i praktisk sjukvård. Beslut togs under år 2014 att fortsatt satsa på implementering och lärande men inom den bredare strategiska satsningen sjukvård och välfärd (Se sid 72, Strategiska satsningar inom forskning). Region Östergötland och Linköpings universitets implementeringsforskare ordnar öppna seminarier för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare och företrädare för vården. Satsningen har också resulterat i en nationell kurs om implementering som lockar forskare från hela Sverige. Landstingets aktiva stöd och engagemang skapar gynnsamma förutsättningar för att satsningen ska bli nationellt ledande. 78 PROCESSPERSPEKTIVET

82 Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Medarbetarna ska uppleva att man på egna enheten/avdelningen använder forskningsresultat för att utveckla verksamheten (Mål>63*) Minst 50 % av verksamhetsenheterna ska ha gjort förbättringar genom att tillämpa enhetens egna forskningsresultat. Minst 62 % av verksamhetsenheterna ska ha gjort förbättringar genom att tillämpa externa forskningsresultat. Minst 85 % av verksamhetsenheterna ska ha gjort förbättringar genom att tillämpa annat utvecklingsarbete. 64* 65* 64* 47 % 43 % 61 % 55 % 82 % 82 % *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100 Reflektion Efterfrågan på evidensbaserade interventioner och riktlinjer är en grund för patientsäker och kvalitativ vård. Det finns ett ökat krav på implementering av riktlinjer, vårdprogram och även utveckling av effektivare arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Evidens efterfrågas som en viktig del i att förbättra vården. Med ökad forskningsaktivitet följer utmaningen hur resultaten/riktlinjerna ska implementeras. Implementeringskunskap är ett viktigt stöd för chefer och verksamhetsutvecklare för att kunna införa hållbara förändringar i en komplex multidisciplinär verksamhet. Strävan att synliggöra graden av praktisk tillämpning av framtagna forskningsresultat begränsas ofta i brist på systematisk uppföljning. Arbete med att implementera eller använda nya forskningsresultat prioriteras inte alltid i konkurrens med höga krav på produktion och ekonomisk måluppfyllelse. Här är det viktigt med ett långsiktigt strategiskt tänkande. Integrering av forskning i verksamheterna ska inte ses som ett sidospår utan är den kunskapsbas som all verksamhet ska vila på. Forskning inom implementering påvisar att det ofta finns ett glapp mellan teori och praktik och detta medför att patienter inte alltid får den bästa vården. Förbättringsarbeten i verksamheterna är något som ska göras kontinuerligt i linje med att regionen har valt att arbeta utifrån Lean filosofin där ständigt förbättringsarbete lyfts fram som en grundpelare. Den enkät som gjorts i verksamheten visar emellertid att forskningsresultat och annat utvecklingsarbete inte används i önskvärd utsträckning. Via FoU-luncher och seminarier kan medarbetarna ta del av forskningsresultat. Landstinget jobbar sedan ett par år tillbaka aktivt med att lyfta aktuell och pågående forskning på landstingets webbplatser. Inom detta område behövs ett nytt tänk kring hur forskning kan spridas effektivare samt hur strukturer och processer kring forskning kan förbättras för lättare tillämpning i verksamheterna. PROCESSPERSPEKTIVET 79

83 80 MEDARBETARPERSPEKTIVET

84 Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet - beskriver vad det innebär för landstinget att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare och hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas för att bidra till att verksamhetens mål uppnås. Resultat VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Ökad delaktighet Bästa möjliga möten STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT En chefsroll med tydligt uppdrag Hållbara chefer MEDARBETARPERSPEKTIVET 81

85 LANDSTINGETS MEDARBETARE Landstinget hade vid årsskiftet medarbetare eller tjänster omräknat till heltidsmått. Antalet anställda har fortsatt att öka under år 2014 med 26 medarbetare. Viktigt att notera är att hemsjukvårdsreformen trädde i kraft i januari 2014, vilket innebar att 105 av landstingets medarbetare valde att gå över till kommunal verksamhet. De yrkesgrupper som framförallt berördes var sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor/skötare. Även om hänsyn tas till hemsjukvårdsreformens personalleffekter, är ökningen mindre än tidigare år. Sjukfrånvaron bland medarbetarna uppgick under år 2014 till 4,8 procent 61, vilket är en ökning med 0,3 procentenhet jämfört med I linje med detta har även sjukfrånvaron över 60 dagar ökat. Kvinnors sjukfrånvaro är dubbelt så hög som männens och sjukfrånvaron ökar med åldern, förhållanden som också gäller nationellt. Personalrörligheten har ökat. Under året har 949 medarbetare rekryterats externt, 243 medarbetare har slutat på grund av pensionering. Därutöver har 328 avgångar skett av annan orsak bland annat på grund av hemsjukvårdsreformens konsekvenser som nämnts tidigare Antal anställda varav sjuksköterskor/motsvarande varav undersköterskor/övrig vårdpersonal varav läkare varav socialterapeutisk personal varav läkarsekreterare/motsvarande varav tandvårdspersonal Antal anställda omräknat till heltidsmått varav tillsvidareanställda andel kvinnor (%) 81, ,4 andel heltider (%) 92,3 91,5 91,0 Medelålder (år) 45,8 45,5 45,2 medelålder kvinnor 45,9 45,7 45,4 medelålder män 45,2 44,9 44,5 Personalrörlighet (%) inkl. pensionsavgångar Personalrörlighet (%) exkl. pensionsavgångar 7,0 6,0 8,7 5,1 4,2 6,5 Sjukfrånvaro totalt (%) 4,4 4,5 4,8 sjukfrånvaro över 60 dagar 45,6 45,3 47,6 sjukfrånvaro för kvinnor 4,8 4,9 5,3 sjukfrånvaro för män 2,6 2,7 2,6 sjukfrånvaro i åldrar 29 år och yngre 3,4 3,7 3,9 sjukfrånvaro i åldrar år 4,0 4,1 4,3 sjukfrånvaro i åldrar 50 år och äldre 5,1 5,2 5,6 Figur 29: Fakta om medarbetarna I årsredovisningen beräknas landstingets totala sjukfrånvaro enligt kommunala redovisningslagen som innebär sjukfrånvaro i timmar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar. 82 MEDARBETARPERSPEKTIVET

86 STRATEGISKT MÅL Ett aktivt medarbetarskap MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Arbetet för ett aktivt medarbetarskap har målmedvetet varit i fokus under ett antal år. Resultatet av detta arbete bedöms bland annat avspegla sig i medarbetarnas upplevelse av delaktighet i sin enhets utveckling som stadigt har ökat över en femårsperiod och ligger på en hög nivå jämfört med jämförbara landsting/regioner. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 84) och resultatmått (sid 122). AKTIVT MEDARBETARSKAP ATT TA ANSVAR Det förhållningssätt och den attityd medarbetarna har till arbetsuppgifter, patienter/kunder, arbetskamrater och kollegor inom hela landstinget påverkar både resultat, arbetsmiljö samt det egna välbefinnandet. Att ta ett aktivt ansvar för både sin egen men också verksamhetens utveckling är därför en stor del i landstingets arbete för att öka det aktiva medarbetarskapet. Årets medarbetaruppföljning visade också på högt engagemang och ansvarstagande hos landstingets medarbetare. Hela 86 procent svarade på den medarbetarenkät som genomförts, jämfört med 84 procent året innan. På varje arbetsplats har man sedan tillsammans arbetat med resultatet genom att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Detta har utmynnat i aktivitetsplaner. Redan från början introduceras landstingets medarbetare till aktivitet och delaktighet genom bland annat genom introduktionsutbildningar för nyanställda, men även genom verksamhetsspecifika insatser. Under året har cirka 300 nya medarbetare deltagit introduktionsutbildningar, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Chefer och medarbetare är varandras förutsättningar för att ett aktivt medarbetarskap och ett gott chef- och ledarskap ska fungera. Chefen ansvarar för att skapa förutsättningar och sätta ramar. Hur chefen agerar påverkar medarbetarskapet. Medarbetaren ansvarar för sitt medarbetarskap i relation till sin chef. Hur medarbetaren agerar påverkar chefens ledarskap. Resultatet i medarbetarenkäten visar att många medarbetare har förtroende för sin närmaste chef, de anser också att chefen ger stöd och hjälp i arbetet när så krävs. FRAMGÅNGSFAKTOR Ökad delaktighet UNGT RÅD GÖR SKILLNAD Ungt råd bildades år 2012 i syfte att ta tillvara unga medarbetares tankar och idéer. Deltagarna i rådet får inte vara äldre än 35 år och företräder olika yrkesgrupper från många olika verksamheter. Ungt råd har inflytande genom att föra fram nya tankar och idéer kring de frågor som tas upp i landstingets ledningsgrupp, bland annat vad gäller arbetsmiljö och hur vården ska se ut i framtiden. Rådet har nu funnits i ett par år och under år 2014 har rådet bland annat MEDARBETARPERSPEKTIVET 83

87 arbetat med attraktiv arbetsgivare, patientjournal på nätet, patientens väg i vårdkedjan, medverkat på ledar dag för landstingets chefer, hållit föreläsning för landets universitetssjukhusledningar (Infuturum). MEDARBETARUPPFÖLJNING SKAPAR DELAKTIGHET Landstinget skickar sedan fem år tillbaka årligen ut en enkät till medarbetare och chefer. I enkäten ställs frågor om landstinget som organisation, närmaste chef, arbetsplatsen och den egna arbetssituationen. Svarsfrekvensen i årets enkät var 86 procent vilket ger ett tillförlitligt resultat och visar på ett högt engagemang. Delaktighet är ett begrepp som kan ha flera innebörder. Det kan innefatta olika former av information, dialog, samarbete eller medbestämmande. I landstingets årliga medarbetarenkät mäts delaktighet med hjälp av flera frågor. Figur 30 visar en sammanställning av frågorna och utvecklingen av resultatet de senaste fem åren. Utvecklingen visar att landstingets medarbetare över tid upplever en ökad delaktighet. Den delaktighet man upplever i sin egen enhets utveckling avviker kraftigt positivt jämfört med jämförbara landsting. Fråga i medarbetarenkät BRANSCHINDEX JÄMFÖRBARA LANDSTING 2014 Inom Landstinget i Östergötland har vi ett öppet klimat högt i tak Landstinget i Östergötland har väl fungerande interna informationskanaler Min närmaste chef skapar delaktighet genom att informera på ett bra sätt På min enhet/avdelning har vi ett öppet klimat högt i tak På min enhet/avdelning har vi väl fungerande arbetsplatsträffar Jag är delaktig i min enhets/avdelningsutveckling Jag vågar alltid uttrycka mina åsikter på min arbetsplats Figur 30: Sammanställning av resultat från medarbetarenkäter avseende delaktighet (Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100) Resultat finns ej FRAMGÅNGSFAKTOR Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Bästa möjliga möten FOKUS PÅ BEMÖTANDE Återkoppling/feedback och bemötande är två viktiga delar för att skapa bästa möjliga möten. Landstinget har under flera år arbetat för ökad återkoppling/feedback mellan arbetskollegor och mellan chef-medarbetare. Här har konkreta verktyg och utbildningar använts för att utveckla mötena. Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 74) uppleva att man på den egna enheten/avdelningen har ett öppet klimat högt i tak.* Medarbetarna uppleva sig delaktiga (Index 78) i enhetens/avdelningens utveckling.* Medarbetarna ska uppleva (Index 81) att man på den egna enheten/avdelningen bemöter varandra väl.* Medarbetarna ska uppleva (Index 90) att man på den egna enheten/avdelningen bemöter patienter/kunder väl.* * Index baserat på svarsfördelning - maxvärde= Mötet har också betydelse för hur patienten uppfattar vården, hur nöjd man är med sin vård och hur man tar till sig av de råd man får som patient. Forskning visar att mötet dessutom har betydelse för läkeförmåga och självskattad hälsa. Här har arbetet fortskridit ytterligare med fokus på läromaterialet Hälsofrämjande förhållningssätt i mötet. Den skillnad som ändå finns i patientens upplevelse av bemötandet hos vårdgivaren kontra vad medarbetarna upplever sig ge i form av ett gott bemötande, tyder emellertid på att det finns en betydande utvecklingspotential. Reflektion Medarbetarnas upplevelse att vara en del i ett stort kollektiv och att tillhöra en viss yrkesgrupp är något som successivt håller på att förändras. Ett fokus som har legat tydligt på ett aktivt medarbetarskap har bidragit till detta. Idag tar medarbetarna i större utsträckning ansvar för sin egen utveckling och har större möjlighet till delaktighet i verksamhetens utveckling, men det finns fortfarande förbättringspotential. En fortsatt utmaning för landstinget är att ytterligare utveckla arbetet med delaktighet, värdegrund, feedback och bemötande - att skapa ett öppet klimat där det är tillåtet att pröva olika idéer, komma med förbättringsförslag och i dialog med kollegor hela tiden arbeta med förbättringar. Det måste bli mer tillåtande för medarbetare att ge förbättringsförslag till varandra ifall man tycker en kollega kan förbättra sitt arbete. Gamla yrkesgruppers inbördes rangordning, som fortfarande upplevs existera, måste brytas. 84 MEDARBETARPERSPEKTIVET

88 STRATEGISKT MÅL Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Kompetensförsörjning har under flera år varit ett av de viktigaste områdena för att utveckla verksamheten och under detta år har fokuseringen på detta område ökat ytterligare. Landstinget som helhet har lyckats väl i rekryteringen av de tre större yrkeskategorierna; läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Detta har skett trots att arbetsmarknaden för sjuksköterskor har hårdnat och antalet färdigutbildade sjuksköterskor från universiteten understiger det faktiska behovet. Samtidigt finns en rådande obalans i tillgången på flera efterfrågade kompetenser, vilket gjort att vissa verksamheter haft svårt att bemanna sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. En stor förbättring över tid ses i medarbetarnas upplevelse av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Förbättringen kan förklaras av framgångsrikt arbete med att förmedla en attraktiv bild av landstinget genom hela verksamheten. Detta blir också uppenbart i jämförelsen med andra jämförbara landsting. Förbättringen till trots finns här ytterligare betydande förbättringspotential. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 87) och resultatmått (sid 122). FRAMGÅNGSFAKTOR En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta HUR ATTRAKTIVA ÄR VI? Landstingets viktigaste ambassadörer är de egna medarbetarna. Hur man uppfattar sitt arbete och berättar om det för andra påverkar omgivningens bild av landstinget som arbetsgivare. Den årliga medarbetaruppföljningen visar att landstingets medarbetare får en alltmer positiv bild av landstinget som arbetsgivare. På frågan om landstinget är en attraktiv arbetsgivare har resultatet utvecklats mycket positivt under åren 2010 till 2014 (från 47 till 59 på en 100-gradig skala). Resultatet visar att framförallt yngre medarbetare är mest positivt inställda till landstinget. Arbetet med att stärka attraktiviteten som arbetsgivare kommer att fortsätta under år Fram för allt handlar det om att ta fram en strategi för att profilera det nya varumärket för Region Östergötland. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING I enlighet med den årliga aktivitetsplanen för mässor och marknadsföring har det under 2014 genomförts cirka 25 aktiviteter i syfte att lyfta fram landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Dessa aktiviteter har bestått av såväl event eller mässor, där enskilda centrum varit representerade, som övergripande, där hela landstingets verksamhet visats upp. Landstinget har också deltagit i enstaka aktiviteter för att marknadsföra sig gentemot yrkesgrupper utanför vårdverksamheten, exempelvis gentemot studenter inom ekonomi och HR. TYDLIGGJORDA KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSVÄGAR Inom landstinget har det sedan länge funnits ett långsiktigt, strukturerat arbetssätt för karriär- och kompetensutveckling. Det arbetet går via utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och befattningsutveckling, där medarbetaren ges möjlighet att ta ett aktivt ansvar för sin egen utveckling. Arbetssät tet är unikt inom svensk hälso- och sjukvård och kan vara en av anledningarna till de goda resultaten i medarbetaruppföljningarna jämfört med andra landsting/regioner. Under året har målsättningen varit att ytterligare lyfta fram karriär- och utvecklingsvägarna för att erbjuda en god lärandemiljö och att vara en attraktiv arbetsgivare som många vill arbeta hos. Det är viktigt att tydliggöra de kliniska karriär- och utvecklingsvägar som finns inom vården. Det arbetet kommer att fortsätta under FRAMGÅNGSFAKTOR Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning REGIONALA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGSAKTIVITETER PÅ UPPDRAG AV RSL År 2013 gav regionala sjukvårdsledningen i sydöstra sjukvårdsregionen (RSL) de tre ingående landstingen i uppdrag att inventera och vidta åtgärder för att möta framtidens behov MEDARBETARPERSPEKTIVET 85

89 av kompetens i sydöstra sjukvårdsregionen. Utifrån detta arbetades en aktivitetsplan fram och under 2014 har nedanstående aktiviter genomförts i sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet med regionala kompetensförsörjningsaktiviteter kommer att fortsätta under En workshop för att identifiera eventuella regionala behov av specialistsjuksköterskeutbildning inom akutsjukvård. En workshop kring läkarförsörjning med syftet att dela erfarenheter om hur de tre landstingen rekryterar och introducerar läkare med utländsk utbildning. Vad gäller kompetensförsörjning av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation noteras att antalet medarbetare som studerar till specialistsjuksköterska har fördubblats. Detta bedöms vara ett resultat av aktiva stimulans- och rekryteringsåtgärder på verksamhetsnivå och ett gott samarbete med Karlstad universitet som är utbildningsarrangör. YTTERLIGARE STIGANDE KOSTNADER FÖR BEMANNINGSFÖRETAG Under år 2014 har landstingets kostnader för bemanningsföretag ökat ytterligare. Landstinget i Östergötland har historiskt haft låga och relativt oförändrade nivåer jämfört med övriga riket, men de senaste tre åren kan ett trendbrott noteras. Ökningen har skett främst inom läkarbemanning, både primärvård och annan specialistvård. Under år 2014 har förslag till handlingsplan arbetats fram med syfte att minska det långsiktiga beroendet av bemanningsföretag. KONTINUERLIG ÖKNING AV ANTAL LÄKARE Som en följd av verksamheternas ökande efterfrågan av läkarkompetens har landstinget under de senaste åren kontinuerligt utökat antalet läkare, både inom AT (allmäntjänstgöring) och ST (specialisttjänstgöring). Under året har 58 AT-läkare anställts, vilket är en utökning med sex från tidigare år. Målet är att anställa 68 AT-läkare år Söktrycket på landstingets AT-platser är fortsatt mycket gott. Under året har även rekrytering av nya ST-läkare fortsatt. Utifrån den specialistläkarprognos som gjordes under år 2014 där antalet ST-läkare de kommande 5 åren jämförs med antalet specialistläkare som går i pension under motsvarande tidsperiod, identifierades att just specialistläkare i allmänmedicin behöver förstärkas utifrån fler antal ST-läkare. Under hösten beslutades därför om en extra kompetensförsörjningssatsning om 25 nya ST-läkare till primärvården. ÖKAD PSYKOTERAPEUTISK KOMPETENS KOMMER PATIENTERNA TILL NYTTA Under året avslutade tio medarbetare sin treåriga legitimationsgrundande utbildning till psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi (KBT). Utbildningen är ett led i en mångårig satsning på kompetensförsörjning för fler psykoterapeuter med KBT-kompetens, som det finns ett stort behov av. Genom utbildningen möjliggörs ett ännu bättre stöd utifrån befolkningens behov. Samtliga deltagare anger att deras nyvunna kunskaper kommer kollegor och verksamhet till Kostnader för bemanningsföretag, tkr Summa (inkl. momskompensation) Varav läkare Varav läkare i primärvård Varav Sjuksköterskor Varav sjuksköterskor i primärvård * inte identiska 2012 jmf 2013 Figur 31: Kostnader för bemanningsföretag Landstinget i Östergötland gagn. De beskriver också att de arbetar mer strukturerat med evidensbaserade behandlingsmodeller i sitt terapeutiska arbete, jämfört med innan utbildningen. Utbildningen har gett mig mer bredd och djup i min förmåga vid behandling av patienter eftersom jag har lärt mig mycket om patientgrupper som jag inte har jobbat med tidigare. Jag tycker också att jag har blivit tryggare i min roll som behandlare och att det här har utvecklat mig som människa, säger Ingela Björklund, kurator vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Jag har varit intresserad av psykoterapi länge. Det är ett område som har utvecklats mycket och där det finns mycket forskning att lära ifrån, säger Ingela Björklund. Landstinget i Östergötland hade upphandlat utbildningen tillsammans med Landstinget i Jönköpings län. Utbildningen delfinansierades av Socialstyrelsen. FRAMGÅNGSFAKTOR Goda lärmiljöer GODA LÄRMILJÖER Den medarbetaruppföljning som årligen görs via enkät visar på att goda lärmiljöer har utvecklats positivt under flera år 62. Tänkbara anledningar till den positiva utvecklingen bedöms vara hälso- och sjukvårdens inneboende karaktär där de dagliga kontakterna med patienter och individens skiftande behov innebär ett ständigt lärande och omprövning av nuvarande arbetssätt. Också medarbetares kontinuerliga handledning av nya studerande ger förutsättningar till förbättringar av såväl verksamhet som att utmana tidigare förgivet-tagen kunskap. Även vid de stödjande verksamheterna förväntas medarbetare ligga i framkant med specialkompetens för att bidra till kärnverksamheternas utveckling. Medarbetaruppföljningen antyder att huvuddelen av lärmiljön består av arbetsplatsförlagd lokalt lärande. Ett utvecklingsområde är att 62 Följs upp via ett index som samlar ett stort antal variabler som sammantaget ger chef och medarbetare möjlighet att identifiera styrkor och utvecklingsområden för lärande på arbetsplatsen. 86 MEDARBETARPERSPEKTIVET

90 använda forskningsresultat för att utveckla verksamheten och att ta tillvara på kunskap och föra vidare i organisationen. Här kan gemensamma insatser såsom föreläsningsserien Forskning i framkant spela en roll för ett sådant utvidgat organisatoriskt lärande där forskningsresultat sprids till flera medarbetare. Avgörande är att chefer stimulerar till lärande genom att uppmuntra till reflektion och överföring av ny kunskap både inom och utanför den egna arbetsplatsen. KOMPETENSPORTALEN SAMLAR ALL KUNSKAP I LANDSTINGET Kompetensportalen är ett webbaserat IT-verktyg för alla i landstinget och innehåller funktioner för att: Registrera kompetens och behörigheter Kursadministration Webbaserat lärande Ta ut rapporter för uppföljning Breddinförandet av Kompetenportalen påbörjades våren 2014 beräknas vara klart under Utbildningar och visningar genomförs löpande för att ge de förutsättningar som behövs för att arbeta med portalen. Portalen samlar information om alla kompetenser som finns i organisationen och blir också en plattform för att gå utbildningar som är webbaserade. När Kompetensportalen har införts på enheten får alla medarbetare en egen sida. Här kommer det till exempel stå vilka utbildningar man har gått, och vilka kompetenskort man har, till exempel medicinskteknisk utrustning. Här skattar medarbetare också sin kompetens i linje med planerad befattningsutveckling där medarbetarna tar ett aktivt ansvar för sin egen utveckling. NYTT KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM INVIGS I maj invigdes Katastrofmedicinskt centrums nya hus på universitetsområdet i Linköping. I flexibla lokaler med modern utrustning kan verksamheten arbeta med utbildning, träning och forskning enligt de senaste metoderna. Verksamheten kan nu visa upp ett komplett nytt Katastrofmedicinskt centrum som är unikt i Sverige. Lokalerna och utrustningen är skräddarsydda för olika typer av träningsmoment inom katastrofmedicin. Genom modern bildteknik kan grupper samarbeta mellan olika rum, där varje rum har en given funktion. Sjukvård, polis, militär och räddningstjänst är några av de östgötska samhällsfunktionerna som kommer hit och övar på beredskapslägen. Verksamheten tar också emot nationella och internationella grupper. Genom tekniken kan scenerier simuleras och situationer förutses. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård ska inte överstiga 45 miljoner kr Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 58) uppleva att landstinget är en attraktiv arbetsgivare.* Medarbetarna ska känna stolthet (Index 82) över att vara en del av verksamheten där man jobbar.* 98 % av de sommararbetande ungdomarna ska tycka att det dagliga stödet från chef/arbetskamrater har varit bra/mycket bra. Studenterna ska uppleva att den verksamhetsförlagda utbildningen har hög kvalitet, minst 4,0 (på en skala1-5) 75 % av verksamhetsenheterna (kliniker/vårdcentraler) inom varje produktionsenhet (centrum) ska ha en handlingsplan för kompetensförsörjning Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 74) uppleva att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 86) uppleva att de lär sig nya saker i sitt arbete.* 57 mkr 77 mkr 98 mkr % 94 % 89 % 4,0 4,0 3,9 74 % 64 % 81 % *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100 Reflektion Landstinget har som helhet lyckats i sitt rekryteringsarbete men det finns samtidigt verksamheter som upplever att år 2014 har varit ett tungt år avseende bemanningen när man inte lyckats rekrytera som önskvärt. Inom landstinget har rörligheten ökat och då främst inom yrkesgruppen sjuksköterskor, vilket gör att obalansen mellan olika verksamheter har ökat. Landstinget står inför fortsatt stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. En central fråga för framtiden tycks därför vara hur landstinget på bästa sätt tar tillvara den samlade kompetensen. Det finns all anledning att initiera ändrade arbetsformer och att utveckla nya arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och säker vård. Rätt använd kompetens på rätt plats måste bli de kommande årens fokus då det gäller kompetensförsörjningen. En bidragande orsak till att hälsouniversitetets studenter värderar den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) högt är en stabil intern VFU-organisation med VFU-studierektorer, VFU-ansvariga läkare, huvudhandledare, beställningsmottagare samt engagerade handledare och chefer. MEDARBETARPERSPEKTIVET 87

91 STRATEGISKT MÅL Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Aktiviteter har genomförts under året både övergripande och lokalt I syfte att utveckla ledarskapet. Landstinget genomför sedan många år tillbaka årliga interna ledarutvecklingsprogram för olika chefsnivåer, en gemensam ledardag och vid behov erbjuds komplettering med handledning och stöd på hemmaplan. Insatserna bedöms bidra till goda resultat och ledarskapet bedöms skapa förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Chefernas bedömning i medarbetarenkäten ger också sådana indikationer. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 90) och resultatmått (sid 122). FRAMGÅNGSFAKTOR En chefsroll med tydligt uppdrag TYDLIGT UPPDRAG OCH KOMPETENS SOM KRÄVS Under året har en modell för chefernas befattningsutveckling tagits fram. Den gäller för alla typer av chefskap men kan anpassas till de förhållanden som råder för en specifik chefstjänst. Förmåga att styra och leda är två grundläggande kompetensområden som identifieras i chefsmodellen. Modellen kan användas som en del i kravprofilen vid rekrytering av chefer. Den är också ett underlag i det individuella utvecklingssamtalet och vid framtagandet av en utvecklingsplan för den enskilda chefen. För tredje året i rad förbättras resultatet i medarbetarenkäten 63 avseende hur chefer svarar att deras chef tar tillvara deras kapacitet och kompetens samt stimulerar till kompetensutveckling. Fråga i medarbetarenkät Min närmaste chef tar tillvara min kapacitet och kompetens Min närmaste chef stimulerar till kompetens utveckling Min närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs Jag har inte besvärats av stress eller oro orsakad av mitt arbete under de senaste 12 månaderna Jag har tillräcklig tid att utföra mina uppgifter på ett sätt som jag är nöjd med Jag känner att jag kan koppla av från mitt arbete när jag är ledig * inte identiska 2012 jmf Figur 32: Sammanställning av resultat från medarbetarenkäter avseende chefers upplevelser (Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100) Samtidigt visar resultaten på ökade upplevelser av stress, se sid 89 Förutsättningarna för hållbart chefskap behöver förbättras. MÅNGA VILL BLI CHEFER Många chefer rekryteras internt inom Landstinget i Östergötland. Det innebär stora förändringar att gå från en specialistroll till att vara arbetsgivare och en länk i landstingets ledningsorganisation. Under året avslutade 28 medarbetare, som identifierats som potentiella chefer, utvecklingsprogrammet för framtida chefer. Programmet hade pågått under ett år och innebär en personlig utvecklingsresa för medarbetare mot ett chefskap. Utvecklingsprogrammet för framtida chefer har pågått sedan år 2006 och haft sammanlagt 206 deltagare och 171 av dessa var hösten 2014 fortfarande kvar inom landstinget. En enkät 64 skickades ut till för att följa upp hur många av dessa som var chefer idag och om de som ännu inte blivit chefer hade en önskan om att få ett chefsuppdrag. Det visade sig att 39 procent hade ett chefsuppdrag och av de 61 procent som ännu inte var chefer så var 88 procent (131 stycken) fortfarande intresserade av 496 chefer svarade på medarbetarenkäten 2014, svarsfrekvens 97 procent. 64 Totalt svarade 150 på enkäten, en svarsfrekvens på 88 procent. 88 MEDARBETARPERSPEKTIVET

92 av ett uppdrag som chef. Det var dock 50 stycken av de som inte hade chefsuppdrag som inte hade sökt någon chefstjänst. Många väljer att gå in i andra typer av ledaruppdrag under några år för att träna ledarskapet innan en chefstjänst. Flera, 11 stycken, hade dock sökt fler än fyra chefstjänster utan att få någon sådan. Enkätresultatet har gett ett bra underlag för fortsatt uppföljning: Vad kan göras för de medarbetare som sökt många chefstjänster men som ändå inte fått någon tjänst. Hur ser karriärvägen ut för de medarbetare som ännu inte sökt någon chefstjänst? Hur många av dem har andra ledaruppdrag? Vad är det som gör att de eventuellt inte vill ha ett chefsuppdrag? VERKSAMHETSUTVECKLANDE LÖNESÄTTNING SAMT ÖKAD LÖNESPRIDNING Merparten av landstingets chefer har genomgått utbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning. När det gäller medarbetare samt fackliga företrädare har motsvarande aktivitetet påbörjats. Nytillträdda chefer kommer fortlöpande att utbildas. Utbildningen och de aktiviteter som följer av denna kopplar samman verksamhetens mål och uppnådda resultat till individuell och differentierad lön. Satsningen i sin helhet inspirerar till arbete med lönekriterier och individuella mål som kopplas till verksamhetens mål. Inför utbildningen har flera processer koordinerats för att ge full genomslagskraft åt satsningen såsom kopplingen mellan utvecklingssamtal och individuell lön. Lönebildningen och löneökningsbehovet är kopplat till arbetet med verksamhetsmål och verksamhetsutveckling, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. Långsiktiga strategier krävs för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, prestation och resultat. Nedanstående figur visar lönespridningen för ett antal yrkesgrupper. Bedömningen är att lönespridningen inte är tillräcklig varför en ökad lönespridning eftersträvas inom alla yrkesgrupper. FRAMGÅNGSFAKTOR Hållbara chefer FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR HÅLLBART CHEFSKAP BEHÖVER FÖRBÄTTRAS Andelen chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs har blivit något lägre. Stressindex för chefer har också försämrats något. Oroande är att försämringen i resultatet ligger i att cheferna i lägre utsträckning kan koppla av från arbetet när de är lediga, vilket är viktigt för återhämtning (Se Figur 32). Arbetsmiljön för regionens chefer behöver studeras närmare under kommande år för att åtgärder ska kunna sättas in inom rätt områden. Förbättringar av resultat för chefer finns inom områden som att de upplever att landstinget är en attraktiv arbetsgivare, närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling och tar tillvara kompetens samt att cheferna får mer stöd och hjälp från kollegor. Lönespridning december 2014, Landstinget i Östergötland Specialistläkare ST-läkare Psykolog Sjuksköterska IVA Barnmorska Sjukgymnast Allmänsjuksköterska Undersköterska, mottagning Administratör, vård Tandsköterska Skötare, vårdavdelning kr Figur 33: Lönespridningen inom Landstinget i Östergötland i december 2014 för ett antal yrkesgrupper. 80 % av medarbetarna har en månadslön som ligger inom markerat lönespann. 10 % av medarbetarna har lön som ligger till vänster om mörkblå stapel och 10 % ligger till höger om ljusblå stapel. Gränssnittet mellan staplarna markerar medianlönen. 50 procent av individerna i gruppen har lägre/högre lön än medianlön. MEDARBETARPERSPEKTIVET 89

93 LEDARUTVECKLINGSPROGRAM OCH CHEFSSTÖD Under år 2014 har 100 chefer genomgått något av landstingets interna ledarutvecklingsprogram och nära 200 chefer har utbildats i de modulutbildningar som erbjuds. Knappt 50 chefer har under året haft internt konsultstöd i form av till exempel individuellt samtal i samband med byte av chefsuppdrag, handledning i grupp, mentorstöd och karriärcoachning, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att chefer har tillgång till individuellt stöd i den utsträckning de önskar för att kunna utöva ett gott chef- och ledarskap och för att kunna orka som chefer. Under kommande år behöver det därför undersökas vad minskningen beror på. Under år 2014 har utbildningsinsatser gjorts, för framförallt chefer men också för medarbetare, för att kvalitetssäkra lönebildningsprocessen. Utbildningen stärker såväl chefens roll och kunskap om individuell, differentierad lön och lokal lönebildning. Cheferna utbildas i att använda lönesättning som lednings- och styrinstrument och som en del i verksamhetsutvecklingen. Under utbildningen förs dialog om landstingets styr- och stöddokument kring lön så att cheferna lättare kan omsätta dem i sitt ledarskap. För att stärka cheferna ges tillfälle att reflektera tillsammans med andra chefer för att skapa mod och engagemang. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 En ökad andel chefer (81 %) ska ha en individuell utvecklingsplan. Chefer ska i större utsträckning (Index 80) uppleva att närmaste chef är bra på ett ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs.* Chefer ska i större utsträckning (Index 70) uppleva att Landstinget i Östergötland har ett öppet klimat högt i tak.* 75 % 81 % 79 % *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde= MEDARBETARPERSPEKTIVET

94 Reflektion Även i år visar årets resultat från medarbetaruppföljningen på höga värden avseende chefers upplevelse av stöd från närmaste chef och upplevelse av att landstinget har ett öppet klimat. Allt fler av landstingets ledningsgrupper arbetar med att utveckla ledningsgruppsarbetet. Detta kan ha en positiv påverkan på både upplevt stöd för cheferna och för ett öppet klimat. En välfungerande ledningsgrupp ger goda förutsättningar för trygga chefer som utövar ett tydligt ledarskap. Resultatet i medarbetaruppföljningen visar också att cheferna är bra på att kommunicera verksamhetens mål och ge regelbunden feedback till medarbetarna över uppnådda resultat i förhållande till målen. Ett resultat av detta kan vara att landstingets medarbetare delaktiga i sin verksamhets utveckling. Landstinget har under många år satsat på att identi fiera och utbilda framtida chefer. Det är fortfarande stort intresse för chefsrollen bland de som för närvarande inte är chefer. Däremot noterar landstinget att det blir allt svårare att finna kandidater till högre chefsnivåer. Landstingets utmaning framöver måste därför vara att tillvarata intresset så att det även blir fler av landstingets duktiga medarbetare som är villiga att påta sig uppdraget som chef. MEDARBETARPERSPEKTIVET 91

95 92 EKONOMIPERSPEKTIVET

96 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. Resultat VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader i produktionsenheternas verksamhet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER Avsättningar för framtiden KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem EKONOMIPERSPEKTIVET 93

97 STRATEGISKT MÅL Ekonomi som ger handlingsfrihet MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Landstingets positiva resultat innebär att det finansiella målet uppnås och att landstingets når den sedan länge uttalade målsättningen om ett positivt eget kapital. Sammantaget visar landstinget att verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen. Styrelse och nämnder har en ekonomi i balans. Sjukvården redovisar dock ett underskott på totalt 253 miljoner kronor vilket är en försämring i förhållande till år Såväl lönekostnadsutveckling som läkemedelskostnadsutveckling är högre än planerat. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 101) och resultatmått (sid 122). POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT ÅR 2014 Landstingets ekonomiska resultat år 2014 är 936 miljoner kronor att jämföra med det budgeterade resultatet på 300 miljoner kronor. Det stora överskottet medför att det egna kapitalet för första gången sedan 1989 är positivt och uppgår till 40 miljoner kronor. Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag är 8,3 procent, vilket kraftigt överstiger det budgeterade målvärdet på 2,7 procent. Landstinget uppnådde därmed det långsiktiga finansiella målet att årligen ha ett överskott på 2,0 procent av skatter och generella statsbidrag. Budgetavvikelsen på 636 miljoner kronor kan förklaras enligt följande: Budgetpost Resultat nämnder/styrelse Resultat produktionsenheter Finansiellt netto (exkl. pensionskostnader) Belopp 103 mkr 223 mkr 333 mkr Fakta i bokslutet 2014 Budget/mål 2014 Årets resultat 936 mkr 300 mkr Eget kapital mkr mkr Årets investeringar mkr mkr Resultat/skatter och generella statsbidrag 8,3 % 2,7 % Skatter och generella statsbidrag Pensionskostnader Riktade statsbidrag Övrigt Total budgetavvikelse 71 mkr 13 mkr 105 mkr 234 mkr 636 mkr Resultat före finansiellt netto/skatter och generella statsbidrag 3,6 % 2,2 % Omsättning (intäkter exkl. finansiella intäkter) mkr mkr Skatt och generella statsbidrag mkr mkr Verksamhetens nettokostnad mkr mkr Lönekostnader inkl. arbetsgivaravgift mkr mkr Balansomslutning (summa tillgångar) mkr mkr Figur 34: Fakta i bokslutet 2014, Landstinget i Östergötland (mkr=miljoner kronor) Figur 35: Budgetavvikelse år 2014 (mkr=miljoner kronor) Den enskilt största förklaringen till avvikelsen är det Finansiella nettot som till största delen består av en värdeökning på landstingets placerade pensionsmedel. Riktade statsbidrag påverkar resultatet positivt med sammanlagt 105 miljoner kronor jämfört med budget. 39 miljoner kronor avser statsbidra 94 EKONOMIPERSPEKTIVET

98 get för ökad tillgänglighet. Besked om bidragens storlek lämnas sent under året och beloppens storlek beror i många fall på andra landstings resultat, vilket förklarar avvikelsen mot budget. Posten Övrigt består bland annat av en reservering på 145 miljoner kronor för pensionskostnader som inte nyttjats samt ett överskott för landstingsgemensamt påslag på 38 miljoner kronor. Till höger presenteras en översiktlig bild av landstingets resultat i jämförelse med budget och föregående år. Verksamhetens resultat (produktionsenheter inklusive landstingsstyrelse och nämnder) är minus 102 miljoner kronor. Resultatet är en försämring jämfört med såväl föregående år som budget och förklaras av underskott inom de sjukvårdande enheterna. De landstingsgemensamma posterna svarar för miljoner kronor av resultatet, vilket är betydligt bättre än budgeterat. Högre nettokostnadsutveckling än planerat Landstingets nettokostnadsutveckling 65 är 5,4 procent justerat för jämförelsestörande poster 66, vilket är i nivå med genomsnittet för övriga landsting men högre än beräknad prisutveckling (landstingsindex 2,75 procent). Kostnadsposter som ökat mer än index är till exempel lönekostnader (6,0 procent) och läkemedelskostnader (6,7 procent,). Finansiering via skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker 105 procent av nettokostnaderna år 2014 (106 procent 2013). Landstinget sänkte utdebiteringen år 2014 med 25 öre till 10,67 kr per skattekrona på grund av överföring av hemsjukvårdsuppdraget till kommunerna (den så kallade hemsjukvårdsreformen). Sänkningen motsvarar 227 miljoner kronor i lägre skatteintäkter. Landstingets utdebitering med 10,67 kr per skattekrona är under Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: Produktionsenheter sjukvård Produktionsenheter övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/ kostnader (finans-, pensionsförvaltningen) Totalt resultat Figur 36: Översiktlig beskrivning av resultat år 2014 jämfört med budget och bokslut 2013 (miljoner kronor) riksgenomsnittet (11,26 kr). Skattesatsen är dock inte jämförbar mellan landstingen beroende på varierande ansvar exempelvis för hemsjukvård och kollektivtrafik. Om hänsyn tas till detta har Landstinget i Östergötland den lägsta skattesatsen i riket år Skatteintäkterna blev 87 miljoner kronor högre än budgeterat. Generella statsbidrag minskade med 16 miljoner kronor. Sammantaget ökade skatter och generella statsbidrag med 5,0 procent (rensat för hemsjukvårdsreformen). Statsbidraget för läkemedel ökade med 3,2 procent vilket är mer än förväntat. Landstingen och staten har under året varit avtalslösa och landstinget Avkastning år , Landstinget i Östergötland 10 Förräntning (%) gjorde en restriktiv bedömning av bidragsnivån inför år Ökningen av bidraget täcker dock inte de ökade läkemedelskostnaderna, se sid 97 Läkemedelskostnaderna ökar. God avkastning på placerade medel Den genomsnittliga förräntningen av likvida medel uppgick till 7,8 procent år 2014 varav förräntningen på de mer långsiktiga medlen svarar för 9,0 procent. Landstingets långsiktiga målsättning är en genomsnittlig avkastning på 4,6 procent över en konjunkturcykel. Avkastningen mäts över rullande fem- och tioårsperioder. Såväl under den senaste femårsperioden som under den senaste tioårsperioden överträffades detta avkastningskrav Genomsnittlig förräntning per år Femårigt snitt Tioårigt snitt Avkastningskrav över konjunktur Figur 37: Årlig avkastning i förhållande till landstingets målsättning samt genomsnittlig avkastning för en rullande fem- respektive tioårsperiod (konjunkturcykel). 65 Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exklusive finansiella kostnader). 66 Kostnaderna har justerats avseende hemsjukvård som överförts till kommunerna (227 miljoner konor) samt den tillfälliga återbetalningen under 2013, på 113 miljoner kronor av sjukförsäkringsavgifter. Den faktiska nettokostnadsutvecklingen, utan justeringar, är 4,1 %. 6,0 % avser lönekostnadsutvecklingen rensat för hemsjukvårdsreformen. Faktisk lönekostnadsutveckling är 3,5 %. EKONOMIPERSPEKTIVET 95

99 Förbättrad soliditet Soliditeten har förbättrats och är positiv, + 0,3 procent ( 6 procent år 2013). Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Anledningen till förbättringen är det stora överskott landstinget redovisar år Skulle landstinget redovisa enligt blandmodellen, det vill säga undanta pensionsskulden som inarbetats före 1998, skulle soliditeten vara 55 procent, vilket är den högsta bland alla landsting. Ökad investeringsvolym Investeringsutgifterna var miljoner kronor 2014 (1 256 mkr 2013). Av dessa svarar Framtidens US för 883 miljoner kronor. Nivån är lägre än den budgeterade på miljoner kronor (reviderad efter nya beslut under året). De kommande fem till sex åren kommer investe ringsutgifterna att vara fortsatt höga, men bedömningen är att dessa, precis som tidigare, ska kunna finansieras utan externa lån. Sedan 1990 har landstingets investeringsbehov täckts med de likvida medel som genererats via resultat, avskrivningar, finansiella intäkter och avsättningar. Balanskravet uppfylls Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Från och med år 2013 har kraven skärpts, exempelvis ska balanskravsutredningen presenteras i förvaltningsberättelsen. För landstinget är fullfonderingsmodellen huvudalternativet vid beräkning av balanskravsresultatet men även lagens krav på blandmodell presenteras (Se Figur 38). KONKURRENSUTSATT VERKSAMHET Landstinget bedriver vård inom områden som är konkurrensutsatta. För tandvård och vårdval primärvård bedriver landstinget en omfattande verksamhet i egen regi varför särredovisning görs av egenregins resultat 67. Efter år 2014 redovisar primärvården i egen regi ett resultat på minus 14,6 miljoner kronor. Det samlade Balanskravsutredning Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat Figur 38: Balanskravsutredning (miljoner kronor). Omsättning 68 Resultat 69 Ägarandel Resultat efter konsolidering Landstinget totalt mkr 936 mkr 936 mkr Hjälpmedelscentrum AB 83 mkr 6 mkr 100 % 6 mkr AB Östgötatrafiken mkr 1 mkr 100 % 1 mkr TvNo Textilservice AB 99 mkr 8 mkr 49 % 4 mkr Regionförbundet Östsam 291 mkr 4 mkr 33 % 1 mkr Summa koncernföretag mkr 9 mkr 8 mkr Summa koncernen 945 mkr 944 mkr Figur 39: Resultat - sammanställd redovisning (mkr= miljoner kr). resultatet från år 2009 (eget kapital) inom vårdvalsuppdraget uppgår till minus 15,6 miljon kronor. Underskottet kan främst förklaras av omställnings kostnader i samband hemsjukvårdsreformen och nytt ersättningssystem. Även omställningskostnader för landstingets vårdcentral i Söderköping, i samband med att en privat vårdcentral etablerade sig i kommunen, har bidragit till underskottet. Folktandvården redovisar ett positivt resultat på 14 miljoner kronor. Av detta står den konkurrensutsatta delen för 2 miljoner kronor och den konkurrensskyddade för 12 miljoner kronor. Tidigare år har den konkurrensutsatta delen haft större överskott. Det förklaras av att mer tid ägnats åt barntandvård och mindre åt vuxna betalande patienter under Statskontoret har genomfört en separat granskning av alla landsting/ regioners hantering av särredovisningen av tandvården. På nationell nivå kommer det föranleda förändringar. För Östergötlands del innebar granskningen i stort en bekräftelse av nuvarande hantering. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRBÄTTRAT RESULTATET Den sammanställda redovisningen ger en samlad bild av landstingskoncernens ekonomiska ställning, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Resultatet enligt sammanställd redovisning visar ett överskott på 944 miljoner kronor (jämfört med 936 miljoner kronor för enbart landstinget). De verksamheter som konsolideras är Regionförbundet Östsam, helägda bolag samt bolag med ägarandel som överstiger 20 procent och där verksamhetens omfattning är av väsentlig betydelse för resultatet. I den sammanställda redovisningen ingår fyra koncernföretag. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter (Se Figur 39). Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs i Landstingets samlade verksamhet (Se sid 110). 67 Redovisningen finns i årsredovisningens statistikbilaga Landstingsfakta. 68 Verksamhetens intäkter och skatteintäkter/generella statsbidrag. 69 Resultat är före bokslutsdisposition inklusive justering för uppskjuten skatt. 70 Kolumnerna Omsättning och Resultat redovisar belopp före interna mellanhavanden är eliminerade och före konsolidering utifrån ägarandel. Kolumnen till höger redovisar resultat efter konsolidering och påverkan i den sammanställda 96 EKONOMIPERSPEKTIVET

100 FRAMGÅNGSFAKTOR Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen INTÄKTER SOM VARIERAR Merparten av landstingets intäkter i form av skatt och generella statsbidrag är konjunkturkänsliga och/ eller beroende av statliga beslut som inte kan påverkas. Dessa intäkter varierar både mellan år och under enskilda år. Eftersom landstinget har en stor andel likvida medel (Se sid 104, Full avsättning till pensioner) påverkas också intäkterna i hög grad av utvecklingen på den finansiella marknaden. Mot bakgrund av detta ligger landstingets fokus på att hantera kostnadsutvecklingen. Utvecklingen av de finansiella intäkterna är osäker på grund av fortsatt finansiell oro internationellt. Med hänsyn till att konjunkturläget är svårbedömt har de ökade intäkterna inte använts till tillfälliga förstärkningar utan för att återställa det negativa egna kapitalet. Detta är i linje med landstingets princip att inte genomföra förstärkningar, som innebär en kostnadsökning, om inte intäktsökningen bedöms stabil över tid. Undantag sker endast om det går att säkerställa att en tillfällig förstärkning inte leder till en permanent kostnadsökning. LÖNEKOSTNADEN ÖKADE MER ÄN ÖNSKVÄRT Verksamhetens utgifter utgörs till hälften av personalkostnader. Under 2014 har antalet anställda ökat med 26 heltidstjänster. I januari över Läkemedel öppenvård (förmån och recept) 73 Utfall 2014 (mkr) fördes hemsjukvårdsuppdraget till kommunerna och i samband med det övergick 105 medarbetare till kommunerna. Om antalet heltidstjänster justeras för hemsjukvårdsreformen har antalet heltidstjänster ökat med 131. Lönekostnadsutvecklingen 2014 är 6,0 procent efter att hänsyn har tagits till att hemsjukvården har överförts till kommunerna. Korrigeringen har skett utifrån beräknad lönekostnad i överlämnat belopp och inte utifrån faktisk personalöverföring. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 28 procent jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 21 mkr (inklusive administrativa tjänster). Totalkostnaden för köp från bemanningsföretag 2014 är 94 mkr. Av den totala lönekostnadsökningen beror 3,3 procent på löneökning och resterande 2,7 procent på andra förändringar främst volymeffekt i och med fler antal anställda. LÄKEMEDELSKOSTNADERNA ÖKAR Läkemedelskostnadernas andel av landstingets totala kostnad för hälso- och sjukvård är betydande (10 procent) och det pågår ett aktivt arbete för att få en så effektiv läkemedelsanvändning som möjligt. Landstinget i Östergötland har dock under många år haft en låg kostnad jämfört med andra landsting. Under år 2014 var kostnadsökningen Förändring (%) Utfall 2013 (mkr) Förändring (%) Utfall 2012 (mkr) 880 0, Läkemedel via rekvisition , Total kostnad , , Figur 40: Läkemedelskostnader 2014 jämfört med föregående år (mkr=miljoner kronor). 71 Avser bokfört läkemedelsstatsbidrag. I början av februari, efter att redovisningen för 2014 hade stängt, kom det slutliga beskedet om läkemedelsstatsbidraget och jämförs det med verkligt utfall 2013 blir ökningen 3 procent. 72 Statistik från E-hälsomyndigheten 73 Avser receptläkemedel som hämtats ut av patient på apotek och som ingår i läkemedelsförmånen. Kostnaderna som redovisas motsvarar landstinget kostnader. Eventuell avgift som patienten själv betalar ingår inte. 74 Avser kostnaden för läkemedel som köps in till och används på avdelning/klinik. 75 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna och har därefter kompletterats med produktionsenheternas resultat (-238 miljoner kronor). 6,7 procent (86 miljon kronor). En betydligt högre kostnadsökning än de senaste åren. Samtidigt har statsbidraget för läkemedelsförmånerna ökat med 3,2 procent 71 (31 miljoner kronor). Den reella påverkan på ekonomin blir därmed 55 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den främsta enskilda förklaringen till kostnadsökningen är att vården under 2014 börjat använda nya läkemedel som revolutionerat behandlingen av hepatit C (32 miljoner kronor), se även sid 32, Nya behand lingsmöjligheter för hepatit C patienter. De mest kostnadskrävande läkemedelsgrupperna är Cancerläkemedel och läkemedel som påverkar immunförsvaret (reumatism, MS) Läkemedel som påverkar nervsystemet Läkemedel för blod och blodbildande organ Dessa läkemedelsgrupper står för 50 procent av den totala läkemedelskostnaden. Cancerläkemedel och läkemedel som påverkar immunförsvaret är också den läkemedelsgrupp, efter hepatit C, som haft den största kostnadsökningen (9 procent) under En jämförelse med övriga landsting visar 72 att Landstinget i Östergötland haft en kostnadsförändring år 2014 som är 0,4 procentenhet högre än genomsnittet för riket. Landstinget i Östergötland har år 2014 haft en volymökning med 0,3 procent, vilket motsvarar ökningen i riket. Vad gäller behandlingstrycket, antalet doser läkemedel per invånare och dygn (DDD), ligger Östergötland över genomsnittet antalet dygnsdoser (DDD) är jämfört med som är genomsnitt för riket. VÅRDENS NETTOKOSTNADER Figur 41 visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de övergripande vårdområdena 75. Den totala nettokostnaden är miljoner kronor. Överföring av verksamhet till kommunerna genom hemsjukvårdsreformen har minskat primärvårdens andel jämfört med EKONOMIPERSPEKTIVET 97

101 Procentuell fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård Östergötland 2014 Övrigt 6 % Högspecialiserad regionsjukvård 7 % Tandvård 2 % Länsövergripande specialistsjukvård 39 % 98 EKONOMIPERSPEKTIVET Specialistsjukvård inom närsjukvård 27 % Primärvård inom närsjukvård 19 % Figur 41: Fördelning av kost na derna för hälso- och sjukvården inkl. tandvård 2014 Landstinget i Östergötland Resultat Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 46 procent, varav något mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens kostnadsandel utgör 39 procent. Den i diagrammet angivna posten Övrigt innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel (exempelvis blödarpreparat), sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård 76 har fördelats inom områdena högspecialiserad vård, specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent. Nämnder/styrelse/produktionsenhet Bokslut 2014 Godkänd budget 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden 19,8 0,0 Landstingsstyrelsen 1,7 0,0 Trafiknämnden 105,5 23,6 Summa styrelse och nämnder 127,0 23,6 Närsjukvården i centrala Östergötland 21,6 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland 41,0 0,0 Närsjukvården i västra Östergötland 9,3 0,0 Närsjukvården i Finspång 0,3 0,0 Hjärt- och medicincentrum 10,0 0,0 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 1,0 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 81,1 22,0 Sinnescentrum 74,2 0,0 Diagnostikcentrum 16,0 0,0 Summa sjukvård 252,5 22,0 Folktandvården 14,0 19,0 Naturbruksgymnasiet 0,3 2,0 FM-centrum 8,8 1,0 Övriga produktionsenheter 1,4 1,9 Summa övriga 23,9 16,1 Verksamhetens resultat 101,6 17,7 Finansförvaltningen 1 038,0 282,3 Totalt resultat 936,4 300,0 Figur 42: Landstingets resultat fördelat på produktionsenheter (miljoner kronor). 76 Utomlänsvård avser kostnaden för såväl remitterade patienter som för patienter som själva sökt vård utanför länet. FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan intäkter och kostnader i produktionsenheternas verksamhet EKONOMISK OBALANS INOM SJUKVÅRDEN Det sammanlagda resultatet för verksamheten (samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt trafiknämnden) blev minus 102 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner sämre än budgeterat. Det försämrade resultatet beror på underskott inom sjukvården på 253 miljoner kronor. Produktionsenheternas samlade egna kapital är negativt. I samband med bokslut har det skett interna regleringar av det egna kapitalet enligt landstingets ekonomiska styrprinciper. Resultaten för styrelse, nämnder, sjukvårdande verksamheter och vissa andra produktionsenheter redovisas i Figur 42. De skuggmarkerade enheterna avviker negativt i förhållande till budget och saknar eget kapital som täcker det negativa resultatet. Mer detaljerad information finns i respektive produktionsenhets årsredovisning samt i tabell Resultat per enhet på sidan 126. Den negativa resultatutvecklingen för sjukvården under år 2014 kommer även att påverka sjukvårdens ekonomi framåt, då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att uppnå en långsiktig ekonomi i balans. Enligt landstingets styrprinciper ska en produktionsenhet ha ett positivt eget kapital. I det fall negativt eget kapital uppstår ska detta återställas inom en treårsperiod om inget annat beslutas av landstingsstyrelsen. Sju produktionsenheter har ett negativt eget kapital i bokslutet Produktionsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Eget kapital Sinnescentrum 45 Diagnostikcentrum 28 Naturbruksgymnasiet 2 Figur 43: Produktionsenheter som har negativt eget kapital (miljoner kronor).

102 Obalansen inom de sjukvårdande produktionsenheterna har förvärrats under året. Under 2013 fanns en betydande obalans inom Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum och Närsjukvården i östra Östergötland. Efter en fördjupad ekonomisk analys kompletterad med en extern bedömning av verksamheten beslutade landstingsstyrelsen om ett resurstillskott på sammanlagt 140 miljoner kronor. Inför år 2014 lämnade de sjukvårdande enheterna en budget i balans med undantag för Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Detta centrum samt Sinnescentrum har fortsatt betydande underskott. Därutöver redovisar ytterligare fyra produktionsenheter underskott som delvis förklaras av nya förutsättningar och ökade behov. Dessa underskott måste hanteras inom givna ekonomiska förutsättningar och mötas av effektiviseringar i den egna verksamheten. Berörda produktionsenheter har i uppdrag att konkretisera och vidta åtgärder som är värderade utifrån konsekvenser på tillgänglighet, kvalitet och prioriterade grupper. Ett fortsatt aktivt arbete med åtgärder kommer att krävas även under år Nedan följer en kort beskrivning av resultatet för ett antal produktionsenheter. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 81 miljoner kronor. Den godkända budgeten var minus 22 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av fortsatt hög patienttillströmning som gett höga produktionskostnader och inneburit en utökning av antalet anställda. Sinnescentrums resultat är minus 74 miljoner kronor. Underskottet förklaras av lägre intäkter än förväntat samtidigt som kostnadssidan inte som planerat har kunnat anpassas till de lägre intäkterna. Högre kostnader än beräknat för verksamhetsnära material har också bidragit till underskottet. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 22 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras av ekonomiska svårigheter inom det akuta vårdflödet samt problem med att ställa om inom primärvården efter såväl hemsjukvårdsreformen som förändrat ersättningssystem. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 16 miljoner kronor. Obalansen finns främst inom klinisk patologi och klinisk kemi. Sedan ett par år tillbaka har klinisk patologi redovisat underskott och detta har inte kunnat åtgärdas samtidigt som nya kostnader har tillkommit. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på minus 9 miljoner kronor som beror på fortsatta underskott inom medicinska specialistkliniken men även på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vilket krävt kostsamma lösningar. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 10 miljon kronor. Underskottet täcks av eget kapital. Obalansen förklaras av utebliven regionersättning, viten för ej uppnådda tillgänglighetsmål samt merkostnader för inhyrda läkare. Barn- och kvinnocentrum redovisar ett resultat på 1 miljoner kronor. Sammantaget har Barn- och kvinnocentrum ett positivt eget kapital på 26 miljoner kronor. Hög kostnadsmedvetenhet, regelbunden uppföljning samt effektiva och säkra processer har, enligt produktions EKONOMIPERSPEKTIVET 99

103 enheten, bidragit till det positiva ekonomiska resultatet. Närsjukvården i Finspång har också ett positivt eget kapital på totalt 12 miljoner kronor, inräknat årets resultat på minus 0,3 miljoner kronor. Folktandvården redovisar ett resultat på 14 miljoner kronor. Överskottet förklaras av hög intäktsoch kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare. Färre vårdtimmar för vuxna patienter har inneburit ett lägre resultat än budgeterat, vilket var 19 miljoner kronor. FM centrum, IT-centrum, Resurscentrum och Lunnevads folkhögskola redovisar positiva resultat. Centrum för hälso- och vårdutveckling, Katastrofmedicinskt centrum, Upphandlingscentrum samt Naturbruksgymnasiet redovisar negativa resultat. Underskotten täcks av enheternas egna kapital, förutom för Naturbruksgymnasiet där åtgärder vidtagits för att återställa underskottet under LANDSTINGSSTYRELSEN REDOVISAR ÖVERSKOTT Landstingsstyrelsen redovisar ett överskott på 1,7 miljoner kronor. Överskotten inom samtliga områden, undantaget Politisk ledning och Ledningsstab, återlämnas till finansförvaltningen i samband med bokslut. Underskottet i den politiska ledningen beror på högre omkostnader i samband med valår och täcks med eget kapital. orsak är att nämnden är mycket restriktiv med ersättningsformer som innebär ett ekonomiskt risktagande. Först när kostnadsutvecklingen och de ekonomiska bedömningarna har visat på ekonomiskt utrymme har nämnden beslutat om extra insatser, exempelvis för att förbättra tillgängligheten. Figur 45 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden: Posterna Övrigt, Närsjukvård och Länsövergripande sjukvård visar de största avvikelserna. I posten Övrigt ingår satsningar på 33 miljoner kronor för att förbättra tillgängligheten samt 16 miljoner kronor för oförutsedda kostnader för psykiatri, ökad produktion och läkemedel. Överskottet inom närsjukvård beror på att målrelaterad ersättning inte har betalats ut som planerat. Inom länsövergripande sjukvård beror överskottet dels på av att ersättning minskats i och med att alla landstingets produktionsenheter inte uppfyllt målen för vård i rimlig tid och dels på att målrelaterade ersättning inte betalats ut som planerat. Kostnaderna för Utomlänsvård överstiger budget med cirka 3 miljoner kronor på grund av att avsatta medel nyttjats i högre grad än förväntat. Nämnden har kostnadsansvar för oplanerad vård, medan produktionsenheterna har kostnadsansvar för planerad vård. Nämnden har dock avsatta medel för planerad utomlänsvård, där kostnaderna varierar kraftigt mellan åren och är av väsentlig storlek. Exempel på detta är transplantationer och barnsjukvård. Landstingsbidrag/landstingsgemensamt/ koncernbidrag Återlämnat till finansförvaltningen Resultat Politisk ledning 42,6 0,5 Ledningsstab 130,9 2,2 Gemensamma verksamheter och projekt 528,1 36,5 0 Revisorer 8,2 0,9 0 Regional utveckling 151,4 3,8 0 Forskning och utveckling/utbildning 331,4 34,5 0 ST-utbildning (inkl. AT-kansli) 46,0 1,5 0 Allmänmedicinskt centrum 43,8 0 0 Särskilt riktade medel 16,9 0,9 0 Totalt 1 299,3 78,1 1,7 Figur 44: Landstingsstyrelsens resultat per område (miljoner kronor) FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter POSITIVT RESULTAT FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden, som står för cirka 70 procent av landstingets omsättning, uppfyller målsättningen att ha balans mellan kostnader och intäkter med ett resultat på 20 miljoner kronor. En orsak till att nämnden under ett flertal år levt upp till sitt mål är en systematik i budgetering och resursfördelning. Reservering görs för att vissa områden kan fluktuera i ekonomiskt utfall mellan åren, exempelvis kostnader för utomlänsvård och olika former av rörliga ersättningar. En annan Budget per område Resultat Regionsjukvård 582 2,3 Närsjukvård ,8 Länsövergripande sjukvård ,0 Utomlänsvård (avser del utanför produktionsenheternas kostnadsansvar) 213 2,9 Privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler/privat tandvård/ambulans) ,9 Tandvård ,3 Ambulanssjukvård/sjukresor ,0 Smittskyddsverksamhet 33 18,7 Läkemedel (avser del som inte ingår i avtal/överenskommelser) 138 0,5 Övrigt (tillgänglighetssatsningar, asylsjukvård) 70 43,8 Totalt ,8 Figur 45: Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat per område (miljoner kronor) 100 EKONOMIPERSPEKTIVET

104 FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter POSITIVT RESULTAT FÖR TRAFIKNÄMNDEN Trafiknämnden redovisar ett över skott på 106 miljoner kronor. Överskottet beror på att kostna derna för beställd trafik blivit lägre än beräknat, vilket i sin tur inneburit en lägre ersättning till Östgötatrafiken än budgeterat. Del av den minskade kostnadsnivån var beräknad redan inför år 2014 och nämnden ålades därför ett resultatkrav på 45 miljoner kronor. Östgötatrafikens förbättrade ekonomi förklaras av en positiv intäktsutveckling, lägre driftkostnader för Östgötapendeln samt en gynnsam kostnadsutveckling. Östgötatrafiken har också gjort extra avskrivningar på investeringen i betalsystem. Nyckelindikatorer utvecklingsmål Resultat 2014 Produktionsenheterna ska sammanlagt ha ett positivt resultat (exkl. styrelse, nämnder, finans- och pensionsförvaltningen) 116 mkr 27 mkr 229 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha ett positivt resultat 6 mkr 7 mkr 20 mkr Trafiknämndens resultat ska vara minst +25 miljoner kr 77 4 mkr 19 mkr 106 mkr Landstingets totala lönekostnad (löne- och personalförändringar) ska inte överstiga 2,5 % 4,7 % 6,4 % 6,0 % Kostnadsutvecklingen för allmänläkemedel ska vara oförändrad och övriga läkemedel får inte öka med mer än 8,5% (Totalt högst +5,5%) 3,5 %/ 4,2 % totalt 0,4 % -3,5 %/ 11 % totalt 6,7% 77 Justerat till 45 miljoner kronor av landstingsstyrelsen i samband med beslutad delårsrapport 02, Reflektion Det stora överskottet på 936 miljoner kronor beror till stor till del på avkastningen från de finansiella intäkterna som totalt blev 528 miljoner kronor. Den samlade ekonomin är dock stark även om det finansiella nettot exkluderas. Resultat före finansiellt netto uppgår till 408 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Ekonomin är i grunden relativt stabil i och med att det finns avsatta medel för framtida pensioner och för kommande investeringar. Utvecklingen inom de sjuk vårdande enheterna är dock oroväckande. Kostnadsutveck lingen är högre än planerat för såväl löner som läkemedel, vilka tillsammans utgör mer än hälften av kostnadsmassan. Nettokostnadsutvecklingen totalt är högre än utvecklingen av skatter och generella statsbidrag. Under de senaste åren har skatteunderlaget haft en stark realutveckling på över 2 procent men kostnaderna i landstinget har ökat mer. Denna utveckling måste bromsas för att skapa utrymme för planerade kostnadsökningar kopplat till beslutade investeringar i lokaler men även för att möta nya behov. För att bromsa kostnadsutvecklingen krävs effektiviseringar i de egna processerna och ständiga förbättringar inom alla områden. EKONOMIPERSPEKTIVET 101

105 STRATEGISKT MÅL Ekonomi som inte belastar kommande generationer MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Det ekonomiska resultatet år 2014 år innebär att det finansiella målet uppnås i och med att landstingets samlade resultat, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, överstiger målet på 2,0 procent. Resultatet blev 8,3 procent. Vid 2014 års slut var tillgångarna större än skulderna uttryckt som att det egna kapitalet var positivt (40 miljoner kronor). Detta innebär att landstingets ekonomiska ställning har förbättrats. Landstinget i Östergötland har på det hela taget en stark ekonomisk ställning i jämförelse med övriga landsting/regioner. Bland annat är soliditeten, hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, den bästa bland landets landsting/regioner. En förklaring till den goda ekonomin är att Landstinget i Östergöt land under lång tid har gjort avsättningar för att finansiera hela pensionsskulden (fullfonderingsmodellen), vilket de flesta landsting inte har gjort (redovisat enligt blandmodellen). En annan förklaring är att landstinget konsekvent budgeterat ett överskott motsvarande 2 procent av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Det lagstadgade balanskravet är uppfyllt både enligt blandmodellen, när hänsyn endast tas till pensioner intjänade från och med 1998, och enligt fullfonderingsmodellen, då hänsyn tas till hela pensionsskulden. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 104) och resultatmått (sid 122). DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN En målsättning är att landstinget ska uppnå och upprätthålla en så god ekonomi att inte kommande generationer belastas. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård den beslutar om och själv konsumerar. Detta ställningstagande ledde till att landstinget tidigt började avsätta medel för att finansiera hela pensionsskulden, vilket inneburit ett negativt eget kapital ända till och med år De sammantaget goda resultaten under senare år gör att landstinget år 2014 uppvisar ett positivt eget kapital. I Figur 46 redovisas den ekonomiska utvecklingen åren och en prognos enligt finansplanen för åren Resultaten visar att landstinget över tid har varit framgångsrikt med att anpassa verksamhetens kostnader till intäktsutvecklingen. Detta har skett både genom strukturella åtgärder och generella rationaliseringar. Landstinget har under den senaste tioårsperioden visat överskott och alla år lyckats nå det finansiella målet. Orsakerna till detta har varierat. Vissa år har verksamhetens kostnadsutveckling varit låg, men de goda resultaten har huvudsakligen berott på faktorer som högre skatte intäkter än vad som prognostiserats, högre finansiella intäkter än vad som budgeterats, tillfälliga intäktsförstärkningar via riktade statsbidrag samt tidsmässiga förskjutningar av investeringar. Det egna kapitalet är vid årsskiftet 40 miljoner kronor (föregående årsskifte minus 896 miljoner kronor). Att landstinget nu återigen har ett positivt kapital är främst ett resultat av god avkastning på placerade medel. Landstingets långsiktiga målsättning är att uppnå ett positivt eget kapital på cirka 500 miljoner kronor. Enligt finansplan kommer målet vara uppnått år EKONOMIPERSPEKTIVET

106 Ekonomisk utveckling med prognos till 2017, Landstinget i Östergötland mkr Eget kapital Resultat Figur 46: Den ekonomiska utvecklingen (eget kapital och resultat) och prognos omräknat till nuvarande redovisningsprinciper 78 (mkr = miljoner kronor). (Not 14 visas på nästa sida). 78 Vissa år är inte förändringen av eget kapital (staplarna) beroende på årets resultat (linjen). Under åren har stora förändringar som rör pensionsskulden bokförts direkt mot eget kapital. Anledningen till att denna metodik använts är att de enskilda årens resultat skulle blivit missvisande om förändringarna redovisats över resultat räkningen. Förklaring till de största posterna är följande: 2013: Förändrad ripsränta (diskonteringsränta) vid beräkning av pensionsskulden medför en bokföring direkt mot eget kapital på miljoner kronor. 2012: Pensionsskulden för skatteväxlad verksamhet där kommunen har annan pensionsadministratör har dubbelräknats (184 mkr). Garantifond inom FM centrum har återförts direkt mot eget kapital (7 mkr) 2011: Under 2011 bokfördes flera poster direkt mot eget kapital, totalt minus 934 mkr. Påverkan av pensionsbroms och basbeloppsförändring -utjämning mellan 2010 och 2011 (-137 mkr), ripsränteförändringen (-858 mkr) återföring avsättning för rivningskostnader (+31 mkr) och återföring av landstingets egenförsäkring (LEF-fonden +30 mkr). 2010: Minskning av pensionsskulden som berodde på pensionsbromsen och basbeloppsförändring för ansvarsförbindelsen. (+209 mkr). 2007: Ändrad bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen (pensionsskuld före 1998) har bokförts direkt mot eget kapital samt ny ränta för ansvarsförbindelsen (549 mkr). 2006: Ny preliminär bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen har bokförts direkt mot eget kapital (464 mkr) 2000: Korrigering av tidigare år avseende ansvarsförbindelsen (-211 mkr) samt övergång till periodisering av landstingsskatten till innevarande år (+131 mkr) samt löneskatt på pensionsmedel (-93 mkr). Från och med 2001 beslutades att löneskatt på pensioner skulle redovisas. Det medförde en korrigering direkt mot balansräkningen som påverkat samtliga år från EKONOMIPERSPEKTIVET 103

107 FRAMGÅNGSFAKTOR Avsättningar för framtiden FULL AVSÄTTNING TILL PENSIONER Landsting och kommuner ska enligt lag redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att endast pensions förpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Landstinget i Östergötland har beslutat att redovisa enligt full fondering av pensionsskulden, vilket betyder att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen påverkas med den totala pensionsförändringen. Motivet är att ge en rättvisande bild av landstingets ekonomiska ställning för att inte riskera att kommande generationer ska belastas. Den totala pensionsskulden uppgår i bokslutet till miljoner kronor inklusive löneskatt. Avsättningen till pensioner genererar likvida medel eftersom pensionsskulden ska betalas ut längre fram. Landstingets likvida medel uppgick i bokslutet till miljoner kronor, vilket är en minskning med 62 miljoner kronor jämfört med bokslut Dessa medel placeras av externa förvaltare som har möjlighet att välja mellan räntefonder och aktiefonder utifrån bedömning av vad som ger bäst avkastning inom ramen för den policy som landstingsfullmäktige beslutat. Framöver beräknas likviditeten att sjunka när medel används till de planerade investeringarna. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Landstinget har i bokslutet en avsättning till den med Linköpings och Norrköpings kommun gemen samma satsningen för Citybanan på 15 miljoner kronor. Utbetalningarna påbörjades januari Under år 2008 gjorde landstinget och kommunerna en avsättning på sammanlagt 97 miljoner kronor för tågleasing. Från och med år 2012 blev landstinget ensam ägare till Östgötatrafiken och kommunernas avsättningar fördes över till landstinget. Medlen skulle täcka en förväntad nedskrivning. År 2014 upphörde Östgötatrafikens avtal om tågleasing och det reserverade beloppet har betalats ut. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2014 Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnaden ska vara minst 2,7 % (finansplanens resultat/nettokostnaderna) Landstingets egna kapital ska vara minus miljoner kr Alla produktionsenheterna ska ha ett positivt eget kapital 2,7 % 6,8 % 8,3 % 585 mkr 896 mkr 40 mkr 15 av av av 19 Reflektion Det egna kapitalet är positivt för första gången sedan Att redovisa ett positivt kapital som utgör en buffert vid konjunktursvängningar har varit ett mål under lång tid. När detta mål nu är uppnått, kommer den ekonomiska inriktningen vara att på sikt uppnå ett eget kapital på cirka 500 miljoner kronor. Bedömingen är att den nivån säkerställer att landstinget kan hantera tillfälliga avmattningar i ekonomin utan att behöva vidta åtgärder som riskerar att få negativa konsekvenser för såväl patienter som för medarbetare. Landstingsfullmäktige har tagit ställning till att ekonomin inte ska belasta kommande generationer genom sitt beslut att redovisa samtliga pensionsförpliktelser och har därmed medverkat till en mera rättvisande redovisning. Detta har också resulterat i en god likviditet som i sin tur möjliggör finansiering av investeringar utan externa lån. Mot bakgrund av att landstinget nu har ett eget kapital kan nivån för det finansiella målet komma att omprövas. Vid en sådan prövning är det viktigt att ta hänsyn till inom vilken tidshorisont målsättningen för det egna kapitalet ska uppnås. Nivån ska även säkerställa att landstinget även fortsättningsvis har en likviditet som ger förutsättningar att finansiera investeringar med egna medel. Under år 2014 har landstinget genomfört betydande investeringar i fastigheter och medicinteknisk utrustning. Investeringarna syftar till att landstinget ska kunna erbjuda en bra hälso- och sjukvård i ett kort perspektiv, men ska också säkra en god infrastruktur för framtiden Not 104 EKONOMIPERSPEKTIVET

108 STRATEGISKT MÅL Kostnadseffektiv verksamhet MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Nationella jämförelser visar att Landstinget i Östergötland, i jämförelse med andra landsting, har en hög kostnadseffektivitet genom att ha låga kostnader kombinerade med god medicinsk kvalitet. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, justerad för strukturella skillnader, är den lägsta i landet. Landstinget i Östergötland visar även goda resultat när kostnaden ställs i relation till prestationer. Ersättningssystemen kan bidra till utveckling och effektivisering i verksamheten. Den ambitionen har flera projekt som arbetar med att utreda och införa olika ersättningssystem. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 108) och resultatmått (sid 122). FRAMGÅNGSFAKTOR Kostnadseffektivitet över tid som står sig väl i nationell jämförelse Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare Kostnad per invånare ÖSTERGÖTLAND - ETT EFFEKTIVT LANDSTING ÖVER TID Utan hänsyn taget till strukturella skillnader (åldersammansättning, socioekonomiska skillnader, sjukdomspanorama med mera) mellan landstingen så har Landstinget i Östergötland under många år haft den lägsta eller bland de lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård per invånare i landet (näst lägsta kostnaden år 2013). Även vid en mer rättvis jämförelse, som tar hänsyn till strukturella skillnaderna, så har Östergötland bland de lägsta kostnaderna (lägsta kostnaden år 2013) och har så haft över tid. Även läkemedelskostnaden per invånare ligger på en låg nivå (tredje lägsta år 2013). En låg kostnad kan visa på kostnadseffektivitet men kan också bero på en lägre ambitionsnivå. De öppna jämförelser som görs av medicinska resultat talar emellertid inte för att ambitionsnivån inom Landstinget i Östergötland skulle vara lägre än i övriga landet, snarare är förhållande det motsatta (Se sid 55, De medicinska resultaten bland de bästa i landet) Högsta Riket Östergötland Lägsta Figur 47: Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting) Genom att ställa kostnaden i relation till prestationer kan en uppskatting göras av landstingens kostnadsproduktivitet. Vårdkontakternas medicinska innehåll och resursbehov mäts med hjälp av så kallade DRG-poäng 80. Vid en jämförelse av Kostnad per konsumerad DRGpoäng har Östergötland den tionde lägsta kostnaden (år 2013) vilket är relativt sämre än tidigare år beroende på att kostnadsutvecklingen år 2013 var osedvanligt hög jämfört andra landsting/regioner. 79 Exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård samt omstruktureringskostnader. 80 DiagnosRelaterade Grupper ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursbehov. EKONOMIPERSPEKTIVET 105

109 På senare år har möjligheterna till produktivitetsjämförelser mellan landsting, sjukhus och kliniker förbättrats genom nationellt samordnad så kallad KPP-redovisning (Kostnad Per Patient). En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visade att Universitetssjukhuset i Linköping hade relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. Resultatet ligger i linje med tidigare jämförande studier. Avsikten är att denna typ av analys ska vara ett regelmässigt inslag i uppföljningen under året för jämförande analys och som underlag för enheternas verksamhetsplanering. Kostnadsnivån kan bland annat påverkas genom ett aktivt arbete med upphandlingar och avtal. Landstinget har under flera år haft ett ökat fokus på upphandling och avtal bland annat genom att mäta andelen köp från avtalsbundna leverantörer. Resultatet för år 2014 visar att 95 procent av landstingets köp görs från avtalsbundna leverantörer, vilket överensstämmer med det uppställda målet. Årets resultat är en ökning sedan föregående år då motsvarande siffra var 92 procent. Genom uppföljningen får landstinget tidigt indikationer kring behov av nya upphandlingsområden, vilket ger möjligheter att åstadkomma bra avtal och därigenom frigöra resurser till landstinget. EKONOMI KOPPLAD TILL VERKSAMHET - PROCESSORIENTERAD EKONOMI Tillgängliga resurser ska nyttjas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utöver den traditionella ekonomistyrningen har Landstinget i Östergötland ambitionen att tillämpa metoder som stödjer process orienterad styrning, exempelvis genom planering och uppföljning enligt kostnad per patient (KPP) samt produktions- och kapacitetsplanering. Processorienterad ekonomi innebär att koppla ihop ekonomi med verksamhet och process. En del i det arbetet är att koppla ihop ekonomidata med verksamhetsdata, främst vårddata. Detta görs genom processorienterad uppföljning per patient där kostnader kalkyleras och följs upp för olika vårdkontakter. Under 2014 har användningen av KPP i den reguljära uppföljningen utvidgats. Det finns ingen marknad som är vägledande för vilket pris som är det rätta för de sjukvårdstjänster som Landstinget i Östergötland producerar och även delvis levererar till andra landsting/regioner utan priset sätts utifrån självkostnad. Vid en analys är det därför värdefullt att jämföra kostnader och vårdkonsumtion med andra landsting/regioner. Under år 2014 har ett erfarenhetsutbyte skett med Västerbottens läns landsting då produktiviteten jämfördes inom ett antal diagnosgrupper. 106 EKONOMIPERSPEKTIVET

110 FRAMGÅNGSFAKTOR Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling NYA ERSÄTTNINGSSYSTEM UTVECKLAS Ersättningssystemen till vårdgivarna är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering i verksamheten. Genom ekonomiska drivkrafter kan man få vårdgivarna att fokusera på specificerade områden. Det är därför viktigt att ersättningssystemet styr på ett önskvärt sätt. Ersättningssystem har i allmänhet både för- och nackdelar. Ersättningen till en verksamhet bör vara baserad på en kombination av ersättningsparametrar för att parera för oönskade effekter som undanträngning av svaga behovsgrupper, låg produktivitet/effektivitet eller kostnadsdrivande effekter. En strävan vid utvecklingen av ersättningssystem är att få fram system som driver på ökad effektivitet och kvalitet i hela vårdprocesser, exempelvis bröstcancer och stroke. Genom att de olika vårdgivarna i en vårdprocess ges gemensamma målbilder ska samverkan underlättas och skapa samsyn på vad som ska uppnås under de olika momenten i patientens vårdprocess och dess slutresultat. Inom landstinget pågår olika projekt som har den inriktningen. Problem i samband med vården av en patient visar sig ofta då vårdansvar för patienten övergår från en ansvarig utförare till en annan. En ersättningsmodell som värderar kvaliteten i vårdprocessen kan skapa ett större helhetsansvar för patienten oavsett hur vården är organiserad och var patienten befinner sig i processen. Från att enbart betrakta den egna enhetens resultat ska fokus förskjutas till hela vårdförloppets resultat med patientfokus men med fortsatt kostnadskontroll och tydlig ansvarsfördelning. Ett ersättningssystem ska fungera som ett stöd för utveckling av verksamheten i önskvärd riktning. För att det ska bli framgångsrikt måste det utvecklas i nära samarbete med verksamheten och professionen. Processinriktad ersättningsmodell inom strokevården Ett projekt har pågått under 2014 vars syfte är att genom ett införande av ersättning för vårdprocessen stroke understödja ett helhetsansvar för strokepatienten oavsett organisation. Ersättningsmodellen införs från och med 2015 års överenskommelser. Ersättningen är en målrelaterad ersättning kopplad till: Andel strokepatienter som läggs in direkt på strokeenhet Återbesök på teambaserad strokemottagning inom 3 månader Andel patienter som vid utskrivning har dokumenterad rehabiliteringsplan Andel strokepatienter som har ett utskrivningsmeddelande vid utskrivning från strokeenhet Tid från ankomst sjukhus till inskrivning strokeenhet? Eftersom införandet av ersättningssystemet fördröjts finns ännu inga slutsatser att dra. Den kliniska strokeverksamheten har haft en stor inverkan på arbetet så möjligheten bör vara god till ett bra utfall. Nationellt utvecklingsarbete kring vårdepisoder Under hösten 2013 startade ett projekt på initiativ från Socialdepartementet där Landstinget i Östergötland deltar tillsammans med flera andra landsting. Syftet är att ta fram en ersättningsmodell för en vårdepisod. Projektet har fortsatt under Något införande i Landstinget i Östergötland är inte beslutat i nuläget. Projektet ger möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra landsting rörande vissa sjukdomsgrupper. Ny ersättningsmodell för vårdcentralerna Under 2014 infördes en ersättning baserad på ACG 81. Den innebär att vårdcentralerna ersätts efter vårdtyngden, mätt på olika kombinationer av diagnoser, hos de patienter som besöker vårdcentralen. Den modell, baserad på befolkningens sammansättning och socioekonomiska förhållanden, som tidigare har stått för större delen av ersättningen har bytts ut mot ACG till en tredjedel år Under år 2015 och 2016 planeras andelen baserad på ACG öka ytterligare. En ny ersättning till primärvården, Säker hemgång, syftar till ett bättre omhändertagande av de mest vårdtunga patienterna för att undvika onödiga oplanerade återinskrivningar på sjukhus. Förutsättningen för att det ska bli någon förbättring för patienterna är att slutenvården uppmärksammar och registrerar dessa patienter i samband med utskrivningen. Detta har inte skett i tillräckligt hög grad för att man ska kunna se någon förändring i antalet oplanerade återinskrivningar. Se sid 29 Säker hemgång - sammanhållen vård för vårdtunga grupper. PRESTATIONSBASERAD ERSÄTTNING STIMULERAR TILL FÖRBÄTTRADE RESULTAT Det finns inslag av rörlig prestationsbaserad ersättning i vissa överenskommelser/avtal som landstinget har med egna och privata vårdgivare, till exempel Mål och mått. Ersättningen kan vara kopplad till utförd vårdproduktion eller till att vissa mål ska uppnås, till exempel tillgänglighet. Den prestationsbaserade ersättningen kunde under år 2014 uppgå till maximalt 271 miljoner kronor och det utbetalade utfallet blev drygt 225 miljoner kronor eller 83 procent av det maximala. Det två procentenheter bättre än föregående år. Den totala prestationsbaserade ersättningen utgör dock en liten andel av den totala ersättningen, knappt 3 procent. Från och med år 2012 innehåller överenskommelserna med vårdgivarna vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett belopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kunde belasta närsjukvården under år 2014 var 25 miljoner kronor och för länssjukvården 71 miljoner kronor. Utfallet i avdragna viten blev för närsjukvården 0,1 miljoner kronor och för länssjukvården 12,5 miljoner kronor. Det är ett betydligt 81 ACG (Adjusted Clinical Groups) är en metod som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd, med utgångspunkt i registrerade diagnoser. EKONOMIPERSPEKTIVET 107

111 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har påbörjat ett arbete med att utveckla öppna jämförelser för landets kollektivtrafik, vilket kan ge nya möjligheter att värdera kostbättre resultat än föregående år. Utfallet för prestationsbaserad ersättning/viten talar för att ersättningsmodellerna haft en prestationshöjande effekt. FRAMGÅNGSFAKTOR Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem JÄMFÖRELSER AV KOLLEKTIV- TRAFIKENS KOSTNADSEFFEKTIVITET BEHÖVER FÖRBÄTTRAS Östgötatrafikens arbete med att genom systematisk uppföljning och utvärdering av befintliga entreprenörsavtal skapa förutsättningar för effektiva upphandlingar och affärsmässiga avtalskonstruktioner har fortsatt. Inför den stora landsbygdsupphandlingen med trafikstart i juni 2016 genomförs ett omfattande arbete med att hitta effektiviseringar i trafiken och se över ersättningsmodell samt kommersiella villkor i trafikavtalen. nadseffektiviteten. Till dess att den nationella uppföljningen öppna jämförelser funnit sin form och relevanta jämförelsetal hittats kan jämförelser av effektiviteten endast göras inom länet och över tid. Trenden där samhällsfinansieringsgraden minskat och kostnadstäckningsgraden ökat jämfört med föregående år har fortsatt. Nyckelindikatorer - utvecklingsområden Resultat 2014 Den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska vara bland de fem lägsta av landets 21 landsting/regioner (avser 2011,2012,2013) Kostnad per konsumerad DRG-poäng (Kostnadsproduktivitet) ska vara bland de fem lägsta av landets 21 landsting/regioner (avser 2011,2012,2013) Det maximala beloppet för "mål och mått" - ersättning ska utbetalas (mål för hälsofrämjande arbete, KOL-patienter) Kostnad per konsumerad DRG-poäng (Kostnadsproduktivitet) ska inte öka (avser 2011,2012,2013) Antalet köp från leverantörer som har avtal med landstinget i förhållande till det totala antalet köp ska uppgå till minst 95 % 3:e 2:a 1:a 7:e 5:e 10:e 100 % 85 % 77 % % 95 % Kollektivtrafikens samhällsfinansieringsgrad ska vara högst 64 % 65 % 63 % 63 % Kollektivtrafikens kundtäckningsgrad ska uppgå till minst 40 % 38 % 42 % 43 % Reflektion Strävan efter kostnadseffektivitet handlar inte i första hand om att spara pengar utan snarare om att se till att resurserna används på så sätt att största nytta uppnås och resurserna därmed kan räcka till mer. Det är därför viktigt att kostnadseffektivitet beaktas på alla nivåer, från övergripande organisatoriska beslut till den enskilde medarbetarens beteende. Förebyggande insatser, till exempel tobaksavvänjning, kan vara kostnadseffektivt. Valet av läkemedel eller behandlingsmetod har också uppenbara kostnadseffektiva aspekter. Hälsoekonomiska utvärderingar har blivit ett allt viktigare instrument för att bedöma såväl kostnadseffektivitet som nytta hos olika insatser och kan då också vara ett underlag vid prioritering. De allt mer utvecklade möjligheterna att följa kostnaderna per patient (KPP) ger underlag för nya typer av ekonomiska analyser som tidigare inte varit möjliga. Ett aktivt användande av denna information i verksamhetsstyrningen bör kunna driva på en ökad kostnadseffektivitet. KPP-informationen har potential att bli ett användbart underlag för en bred målgrupp men förutsätter då korsbefruktning mellan olika kompetenser. Exempelvis kan företrädare för den medicinska verksamheten behöva få stöd med ekonomisk kompetens för analyser och underlag för förbättringsarbeten. Ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården är kraftfulla styrningsverktyg. Rätt utformat kan ersättningssystemet förbättra kostnadseffektiviteten men det kan också krävas en riskanalys för att identifiera tänkbara konsekvenser. Det kan handla om oönskade undanträngningseffekter för vissa patientkategorier eller risk för att få okontrollerade kostnadsdrivande effekter. Denna aspekt måste finnas med när olika avtalskonstruktioner övervägs i relationer med landstingsägda och privata vårdgivare. 108 EKONOMIPERSPEKTIVET

112 EKONOMIPERSPEKTIVET 109

113 Landstingets samlade verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR KONCERNEN Förvaltningsberättelsen ska enligt lagen om kommunal redovisning även omfatta verksamhet som bedrivs genom kommunala koncernföretag i form av till exempel aktiebolag och stiftelser men ska även presentera verksamhet som bedrivs på uppdrag av landstinget. I de sammanställda räkenskaperna i form av resultaträkning och balansräkning ingår endast de koncernföretag där landstinget har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. I landstingets sammanställda räkenskaper 2014 ingår fyra koncernföretag, Regionförbundet Östsam, AB Östgötatrafiken, Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB och TvNo Textilservice AB. Till koncernföretagen räknas även AB Kinda Kanal men bolaget konsolideras inte då dess påverkan på den sammanställda redovisningen inte är väsentlig. Koncernens resultat efter konsolidering uppgår till 944 miljoner kronor. Koncernföretagen har påverkat resultatet positivt med 8 miljoner kronor (Se sid 136, Redovisningsprinciper). I det följande görs en presentation av de aktiebolag, stiftelser med mera, i vilka landstinget har intressen. Utgångspunkten är landstingets ägar andel och dess eventuella påverkan på resultatet i den sammanställda redovisningen. I övrigt hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. De ekonomiska resultaten och andra fakta redovisas i tabellform. I respek tive tabell redovisas resultaten före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Vad gäller regionala organ beskrivs verksamheten inom Östsam även på sid 16, Regionförbundet Östsam en utvecklingsmotor i regionen och Östgötatrafikens verksamhet behandlas på sid 47 under stra tegiska målet Kollektivtrafik ett naturligt val vid resor. Landstinget i Östergötland Koncernföretag (De konsoliderade är gråmarkerade) Dotterföretag Intresseföretag Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %) AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 100 %) 1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige. Regionförbundet Östsam (LiÖ:s andel 33 %) 1) TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %) AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 47 %) Uppdragsföretag Andra samägda företag Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %) Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %) Patientförsäkringen LÖF (LiÖ:s andel ca 5 %) Transitio AB (LiÖ:s andel 5 %) Mälardalstrafik MÄLAB AB (LiÖ:s andel 13 %) Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Aleris Specialistvård i Motala AB Aleris Vårdcentraler Falck Sverige AB Ambulanssjukvården i Östergötland AB Medicinskt Centrum i Norrköping AB Capio Psykiatri AB Capio Primärvård AB Psykiatripartners Resurs AB Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst AB Geria Care AB + ytterligare ca 200 mindre företag Figur 48: Landstingets samlade verksamhet Stiftelser och samordningsförbund Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Finspångs samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Mjölby- Ödeshögs- Boxholms samordningsförbund Motala/Vadstena samordningsförbund Samordningsförbundet Centrala Östergötland Landstingets bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till olika projekt etc. Bidrag till flertalet av bolagen/stiftelserna betalas från och med 2003 ut av Regionförbundet Östsam, vilket framgår av respektive tabell. Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Årets resultat är justerat så att effekten av eventuella bokslutsdispositioner är eliminerad. Obeskattade reserver redovisas som eget kapital och soliditeten beräknad därefter. 110 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

114 LANDSTINGETS KONCERNFÖRETAG Nedan beskrivs samtliga företag i koncernen. De fyra första företagen konsolideras vilket innebär att koncernens resultat ökar om företaget redovisar ett positivt resultat och minskar om företaget redovisar ett negativt resultat. Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB Produktionsenheten Hjälpmedelscentrum i Östergötland bolagiserades den 1 januari 2005 till Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB. Bolaget är ett helägt aktiebolag och tillhandahåller hjälpmedel till sina kunder som består av landstinget, kommuner och brukare. Resultatet ökar med 6,3 miljoner kronor när Hjälpmedelscentrum konsolideras. Landstinget har beslutat att avyttra sitt aktieinnehav. Sodexo blir ny ägare till bolaget från och med 1 juni AB Östgötatrafiken I och med att den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari 2012 blev landstinget ansvarig för all kollektivtrafik i länet. AB Östgötatrafiken blev i samband med detta också helägt av landstinget. AB Östgötatrafiken är enligt ett uppdragsavtal ansvarig för upphandling och marknadsföring för lokal och regional linjetrafik med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstrafik och för länsfärdtjänst i Östergötland. Resultatet minskar med 1,2 miljoner kronor när AB Östgötatrafiken konsolideras. Östgötatrafikens förbättrade ekonomi beror på en fortsatt stark intäktsutveckling, lägre driftkostnader för Östgötapendeln samt en gynnsam utveckling av branschindex. TvNo Textilservice AB TvNo Textilservice AB sköter all tvätt åt landstingets verksamheter. Bolaget bildades år 1978 av landstingen i Östergötlands och Jönköpings län samt Norrköpings kommun. Landstingets andel är 49 procent. Resultatet ökar med 4,1 miljoner kronor när TvNo Textilservice AB konsolideras. Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsam bildades år 2003 och är ett kommunalförbund som på uppdrag av länets kommuner och landstinget arbetar med frågor som rör hela regionen med omnejd. De verksamhetsområden som regionförbundet arbetar inom är samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och företagande samt kultur och kreativitet. Syftet är att utveckla en konkurrenskraftig region att bo, verka och arbeta i. Regionförbundet är i sin tur delägare i olika aktiebolag som till exempel Energikontoret Östra Götaland AB samt Almi Företagspartner Östergötland AB. Regionförbundet förmedlar även bidrag till Östgötateatern, Östgötamusiken med flera (beskrivs närmare i tabellen). Regionförbundet har konsoliderats utifrån röst andel, det vill säga 32,7 procent och har en påverkan på resultatet innebärande en minskning med 1,4 miljoner kronor. Region förbundet upphör vid årsskiftet 2014/2015 och verksamheten överförs till Region Östergötland. AB Kinda Kanal Bolagets uppgift är att bevara kanalen och att mot avgift hålla den öppen för trafik och driva därmed förenlig verksamhet. Syftet med landstingets engagemang i bolaget är att som uppdragsgivare till bolagets verksamhet ha inflytande över de driftbeslut som fattas. Landstingets ägarandel uppgår till 47 procent. Övriga ägare är Linköpings kommun och Kinda kommun. Bolaget konsolideras inte. Hjälpmedelscentrum AB Omsättning, mkr 82,7 82,8 Landstingets andel, % Resultat, mkr 7,9 7,5 Eget kapital, mkr 65,9 59,7 Soliditet, % Utdelning (lämnad), mkr 0,0 5,0 Medelantal anställda AB Östgötatrafiken Omsättning, mkr 1 445, ,0 Landstingets andel, % Landstingets bidrag, mkr 765,5 718,0 Resultat, mkr 1,2 38,9 Eget kapital, mkr 157,7 128,6 Soliditet, % Medelantal anställda TvNo Textilservice AB Omsättning, mkr 98,5 96,3 Landstingets andel, % Resultat, mkr 10,7 6,4 Eget kapital, mkr 48,9 40,1 Soliditet, % Utdelning, mkr 0,0 0,0 Medelantal anställda Regionförbundet Östsam Omsättning, mkr 291,2 295,2 Landstingets andel, % Landstingets bidrag till verksamhet, mkr 137,0 133,0 Resultat, mkr 4,1 2,5 Eget kapital, mkr 34,1 38,2 Soliditet, % Medelantal anställda Bidrag till koncernföretagen från Östsam AB Kinda kanal 2,2 2,1 ALMI Företagspartner i Östergötland AB 9,0 8,6 Stiftelsen Östgötamusiken 12,5 12,3 Stiftelsen Östergötlands länsteater 50,2 49,2 Stiftelsen Östergötlands länsmuseum 15,3 14,6 AB Kinda kanal Omsättning, mkr 5,6 5,4 Landstingets andel, % Resultat, mkr 0,3 0,8 Eget kapital, mkr 3,7 3,4 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 Medelantal anställda LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 111

115 LANDSTINGETS UPPDRAGSFÖRETAG SAMÄGDA FÖRETAG Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Omsättning, mkr 2,6 0,0 Landstingets andel, % Resultat, mkr 3,2 3,8 Eget kapital, mkr 14,9 11,7 Soliditet, % 0 0 Medelantal anställda 0 92 Medelantal anställda Inera AB Omsättning, mkr 605,9 305,6 Landstingets andel, % 5 5 Resultat, mkr 0,7 0,2 Eget kapital, mkr 26,7 26,3 Soliditet, % 7 10 Medelantal anställda 0 92 Medelantal anställda Patientförsäkringen LÖF Omsättning, mkr 950,0 900,0 Resultat, mkr 141,0 106,0 Eget kapital, mkr* 1 454, ,5 Soliditet, % 27 3 AB Transitio Omsättning, mkr 473,6 444,5 Landstingets andel, % 5 5 Resultat, mkr 2,0 0,0 Eget kapital, mkr 56,5 54,5 Soliditet, % 2 2 Medelantal anställda 9 9 Medelantal anställda Mälardalstrafik MÄLAB AB Omsättning, mkr 149,1 136,8 Landstingets andel, % Resultat, mkr 0,0 0,9 Eget kapital, mkr 0,7 0,7 Soliditet, % 3 5 Medelantal anställda 4 4 Medelantal anställda Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Örebro läns landsting. Kommunalförbundet bildades år 2006 och dess ändamål är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering samt drift av en anläggning för avancerad strålbehandling, så kallad protonterapi, som innebär en effektivare och skonsammare vård. Verksamheten ska bedrivas av Skandionkliniken i Uppsala och är initialt dimensionerad för att behandla patienter per år. Landstingets andel uppgår till 14 procent. Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen SVR AB) Landstinget är tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän, Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB delägare i Inera AB. Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell e-hälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Bolaget bildades år Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget har bland annat drivit 1177 Sjukvårdsrådgivningen samt som är Sveriges största icke-kommersiella tjänst för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. SKL har under året gjort en analys av bolaget inför ett eventuellt förvärv av Inera. Under 2015 ska ett förankringsarbete ske hos nuvarande ägare och SKL inför ett eventuellt övertagande av bolaget. Patientförsäkringen LÖF (f.d. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) Samtliga landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun har ett gemensamt försäkringsbolag; Patientförsäkringen LÖF. LÖF åtar sig att enligt patientskadelagen lämna patientskadeersättning för personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren i Sverige bedriven hälsooch sjukvård. Transitio AB Transitio AB är ett samägt bolag av samtliga landsting/regionala kollektivtrafikmyndigheter. Bolagets uppdrag är att upphandla, finansiera och förse ägarna med tåg och reservdelar. Syftet är främst att minska ägarnas fordonskostnader samt säkerställa hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Bolaget bildades Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag Andelarna i Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag förvärvades i september Föremålet för bolagets verksamhet är att handl ägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågstrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransportoch samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. 112 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

116 STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND Stiftelsen Östergötlands länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Sveriges största region teater, har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå för vuxna, skolungdomar och barn med egen ensemble och i samarbete med andra. Stiftelsen bildades år 1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun. Anslagen från huvudmännen fördelar sig med 27 procent från landstinget, 21 procent från Norrköpings kommun, 20 procent från Linköpings kommun och 32 procent från Svenska staten. Det årliga bidraget till betalas ut via Regionförbundet Östsam. Stiftelsen Östergötlands länsmuseum Stiftelsen bildades år 1983 av landstinget samt bland annat Linköpings kommun för att bedriva och främja kulturminnesvård och övrig museiverksamhet inom länet och förvalta stiftelsens fastig heter och samlingar samt hålla dem tillgängliga för allmänheten. Det årliga bidraget betalas ut via Regionförbundet Östsam. Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen bildades år 1987 av landstinget med målsättningen att alla länets invånare ska kunna ta del av det regionala musiklivet. För att göra detta möjligt använder Östgötamusiken i första hand sina egna ensembler som är Östgöta Blåsarsymfoniker, Östgöta Brasskvintett, Östgöta Blåsarkvintett samt Östgötabandet. Det årliga bidraget till betalas ut via Regionförbundet Östsam. Samordningsförbund Finspångs samordningsförbund, Samordningsförbundet centrala Östergötland, Mjölby Ödeshög Boxholms samordningsförbund, Motala/Vadstena samordningsförbund samt Samordningsförbundet Östra Östergötland har vid olika tidpunkter bildats under perioden , med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner och Landstinget i Östergötland. Förbundens ändamål är att finansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete. Stiftelsen Östergötlands länsteater Omsättning, mkr 102,6 99,9 Resultat, mkr 4,0 5,1 Eget kapital, mkr 12,2 11,2 Soliditet, % Stiftelsen Östergötlands länsmuseum Omsättning, mkr 50,4 46,8 Resultat, mkr 0,0 0,4 Eget kapital, mkr 6,5 4,5 Soliditet, % Stiftelsen Östgötamusiken Omsättning, mkr 18,2 17,5 Resultat, mkr 0,4 0,3 Eget kapital, mkr 4,0 4,4 Soliditet, % Samordningsförbundet Motala/Vadstena Omsättning, mkr 14,2 14,0 Resultat, mkr 1,1 1,1 Eget kapital, mkr 0,3 1,4 Soliditet, % Samordningsförbundet Östra Östergötland Omsättning, mkr 19,0 20,0 Resultat, mkr 3,5 1,3 Eget kapital, mkr 7,8 11,3 Soliditet, % Mjölby - Ödeshög - Boxholms samordningsförbund Omsättning, mkr 5,6 6,0 Resultat, mkr 1,7 1,1 Eget kapital, mkr 1,4 3,1 Soliditet, % Samordningsförbundet Centrala Östergötland Omsättning, mkr 18,0 18,0 Resultat, mkr 0,7 1,9 Eget kapital, mkr 4,5 3,8 Soliditet, % LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 113

117 LANDSTINGETS UPPDRAGSFÖRETAG KOMMUNALA ENTREPRENADER Landstinget har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälsooch sjukvårdsnämnden har fått uppdrag och ekonomiska resurser för att teckna överenskommelser med landstingets produktionsenheter, men kan även ingå avtal med andra utförare än landstinget. Detta sker bland annat genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem, Lag om läkarvårdsersättning eller Lag om ersättning för sjukgymnaster. Landstingets totala ersättning till uppdragsföretag uppgick år 2014 till cirka 827 miljoner kronor varav de största uppdragsföretagen beloppsmässigt redovisas i Figur 49. Utöver de i sammanställningen beskrivna företagen finns cirka 220 mindre mottagningar som arbetar på uppdrag åt landstinget. Ersättningen till dessa uppgick under 2014 till dryga 220 miljoner kronor. Uppdragstagare Verksamhetsområde Miljoner kr Aleris Specialistvård i Motala AB Specialistsjukvård 156,0 Falck Sverige AB Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter Aleris Vårdcentraler Vårdcentralsverksamhet 86,6 Ambulanssjukvården i Östergötland AB Medicinskt Centrum i Norrköping AB Capio Psykiatri AB Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter Specialistsjukvård, vårdcentralsverksamhet Specialistpsykiatrisk öppenvård för vuxna Capio Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 32,1 Psykiatripartners Resurs AB Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagningsverksamhet Johannelunds Vårdcentral AB Vårdcentralsverksamhet 22,4 Praktikertjänst AB Tandvård, specialistsjukvård 16,5 Geria Care AB Vårdcentralsverksamhet 15,2 Figur 49: Utbetald avtalsersättning till de beloppsmässigt största uppdragsföretagen kommunala entreprenaderna ,5 67,9 47,9 39,9 26,1 114 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

118 Regionsjukvårdsnämnden år 2014 Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. Ordförandeskapet i RSN cirkulerar. Under perioden innehas det av Landstinget i Östergötland/ Region Östergötland. Under året har inga större kursändringar skett inom ramen för avtalet utan de senaste årens ambition, att gå från kortsiktig ekonomi till långsiktiga verksamhetsrelationer och samtidigt bredda fokus från regionsjukvård till sjukvård i regionen, har ytterligare stärkts. I det reviderade regionsamverkansavtalet från år 2009 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka har konkretiserats i ett antal övergripande målsättningar. Nedan följer en uppföljning av dessa målsättningar vilket är en sammanfattning av RSN:s årsredovisning UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGARNA Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Mätt med de indikatorer som ingår i Öppna jämförelser 82 kan generellt sägas att landstingen i den sydöstra sjukvårdsregionen står sig mycket väl vid en nationell jämförelse. När samtliga data sammanvägs placerar sig alla tre landsting i år i toppen bland landets landsting/regioner. De olika landstingen har såväl gemensamma som olika styrkor och utmaningar 83. Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälsooch sjukvården Inom regionorganisationen finns 17 regionala medicinska programgrupper (RMPG). Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier med mera. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Årsrapporterna utvecklas successivt och ska också ses som en del av en process som innebär förbättringar genom att lära av varandra. För en väl fungerande hälso- och sjukvård krävs även fungerande stödprocesser. Landstingen i sjukvårdsregionen samverkar sedan några år tillbaka även inom IT, HR och upphandlingar. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Vårdvalsansvariga i respektive landsting har arbetat med att se över möjligheterna till val av vårdcentral över länsgränserna inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Invånare som bor i sydöstra sjukvårdsregionen får från och med möjlighet att fritt välja att lista sig vid en vårdcentral i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning. Universitetssjukhuset i Linköping (US) bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset är därutöver sista linjens sjukhus med konsultservice till regionens kollegor. Ett ökat antal video-medierade multidisciplinära ronder bidrar till såväl säkrare vård i regionen som till kompetensspridning. US är huvudaktör inom regional FORSS-medierad forskning, då US har de flesta huvudansvariga för FORSS-projekt. Noteras kan att även Landstinget i Kronoberg deltar i FORSS-samarbetet men då inte inom ramen för samarbetet i sydöstra sjukvårdsregionen. Regional efterfrågan på utbildningsplacering för ST- och specialistläkare på US är fortsatt hög. Långsiktiga avtal har under året träffats mellan Landstingen i Jönköpings och Kalmar län samt Linköpings universitet om en decentraliserad läkarutbildning. Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning, från 112 miljoner kronor år 2010 till 144 miljoner kronor år Dessutom tillkommer även vården vid Brännskadeenheten (rikssjukvård) som emellertid uppvisar stora variationer mellan åren. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen Universitetssjukhusets (US) roll för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, till exempel inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. I Figur 50 redovisas kostnader för utomregional vård för respektive landsting under uppdelat för planerad vård. (Se nästa sida) 82 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2014 jämförelser mellan landsting/öppna jämförelser i överblick 2014 (Socialstyrelsen och SKL) 83 Detaljerad redovisning i Regionsjukvårdsnämndens årsredovisning 2014 REGIONSJUKVÅRDSNÄMNDEN ÅR

119 Östergötland 139,6 151,2 140,6 150,7 Jönköping 147,6 156,2 173,8 143,8 Kalmar 83,9 82,4 105,1 92,8 Summa 371,1 389,8 419,5 387,3 Figur 50: Kostnader för utomregional sjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen (Miljoner kronor) Vad gäller den utomregionala vården är det främst transplantations kirurgin, barnsjukvård och psykia trisk tvångsvård som uppvisar stora kostnader. Enskilda fall av vårdepisoder är i vissa fall mycket kostsamma. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Strukturerat regionalt medicinskt programarbete Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/ behandlingar. Redovisningarna avser att spegla verksamheten vid regionens samt liga sjukhus. RMPG har under året arbetat med det framtida behovet av kompetensförsörjning. Arbetet ingår i HRdirektörernas uppdrag att se över behovet av kompetensförsörjning i regionen och ta fram en kompetensförsörjningsplan. Medicinskt samarbete sker även utanför de etablerade regionala medicinska programgrupperna exempelvis inom diabetes. För att stödja arbetet på lokal nivå har ett regionalt programråd för diabetes etablerats. Arbetet med regionala programråd beräknas fortsätta och närmast på tur står områdena stroke och astma/kol. Samarbeten kan ske även i andra former genom regionala nätverk eller regionala projekt. Exempel på detta utgörs av regional traumagrupp och regionalt arbete med regionala donationsfrågor. Regiongemensamt kunskapsunderlag inom hälso-och sjukvård Inom regionen har en gemensam standardiserad struktur för arbetet med vårdriktlinjer utarbetats, vilket är ett kliniskt kunskapsoch beslutsstöd för den specialiserade och högspecialiserade vården. RMPG har som ett av sina uppdrag att skapa dessa regiongemensamma kunskaps underlag inom respektive disciplin samt ansvar för det fortsatta implementeringsarbetet. Införandet av arbetet går framåt om än dock något långsamt. Under har en gemensam regional webbplattform utvecklats som stöd för visualisering av vårdriktlinjerna inom respektive landsting. Den regio nala webbplattformen har utvecklats positivt och utgör nu grunden för all sjukvårds regional informationshantering. Arbete med nationella riktlinjer Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Arbetssättet innebär en process med kunskapssammanträden, yttranden, genomföranden och utvärdering. Under 2014 har uppdaterade nationella riktlinjer inom området diabetessjukvård hanterats. I samband med arbetet med nationella riktlinjer pågår även ett arbete med att försöka ta fram nationella målnivåer inom stroke-, hjärt- och diabetesvård. Regionalt cancercentrum (RCC) Se sid 61, Regionala cancercentrum ska förbättra cancervården Regionalt registercentrum (RCSO) Under de senaste åren har särskilda registercentrum för Nationella Kvalitetsregister utvecklats. Idén är att flera register tillsammans ska kunna bära kostnader för personal och system som ett enskilt register inte klarar. På så sätt kan en fortsatt registerutveckling garanteras med begränsade ramar, samtidigt som den decentraliserade modellen behålls. Inom sydöstra sjukvårdsregionen sker det regionala arbetet inom RCSO (Registercentrum sydöst). Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS (Forskningsrådet inom Sydöstra Sverige) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens län. (Se sid 72, FoU verksamhetens resurser och inriktning. Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där ST-läkare får randutbildning vid Universitetssjukhuset samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna till jämförelser förbättrats då man genom så kallad KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig.). En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visade att Universitetssjukhuset i Linköping hade relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. 116 REGIONSJUKVÅRDSNÄMNDEN ÅR 2014

120 Patientnämnden år 2014 Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans dit patienter och närstående kan vända sig för att få information eller lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Uppdraget omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Patientnämnden hanterar också synpunkter på den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver. Nämndens uppdrag är att stödja och hjälpa enskilda patienter, främja kontakter mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen och därigenom bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Patientnämnden ansvarar även för att rekrytera och utbilda stödpersoner till patienter som som tvångsvårdas i den psykiatriska vården eller tvångsisoleras enligt smittskyddslagen. PATIENTÄRENDEN Patientnämnden har registrerat nya ärenden under En ökning med fem procent jämfört med föregående år. Det är fler kvinnor än män som vänder sig till patientnämnden, 63 procent kvinnor och 37 procent män. Vanligaste ålders gruppen är år men åldersgruppen år har ökat kraftigt de senaste åren. Flest ärenden har sjukhusen och Ärendeutveckling 1200 Antal vården för yttrande med uppmaning från patientnämnden att verksamheten ska informera om ärendet resulterat i åtgärder. Patient/när stående tillfrågas om de är nöjda med vårdens svar. En majoritet av patien ter/närstående uppger att deras frågeställningar inte besvarats eller att vården inte tagit till sig deras synpunkter eller klagomål. I knappt var tredje ärende har vården redovisat förbättringsåt gärder, in kopp lade och där det brustit i samarbete och ansvar. STÖDPERSONSVERKSAMHETEN Under år 2014 har 26 personer haft uppdrag som stödperson varav de flesta har haft fler än ett förordnande. 53 patienter har haft stödperson. De flesta av dessa vårdas på rättspsykiatriska kliniken i Vadstena. Endast en patient som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, har haft stödperson. BEDÖMNING AV UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Patientnämnden har prioriterat uppdraget att hantera synpunkter och klagomål från patienter/närstående och bedömningen är att nämnden har utfört sitt uppdrag att stödja och hjälpa samt att ge den information som behövs för att främja patientens rättigheter Figur 51: Registrerade ärenden hos patientnämnden (Databasen Synergi) specialistmottagningarna, 675 ärenden, men primärvårdens ärenden har ökat mest sedan föregående år. Primärvården hade totalt 342 ärenden år Den östra läns delen hade fler ärenden än den centrala och västra länsdelen tillsammans. Klagomålen är relaterade till brister i läkarkontinuiteten och problemet dominerade på vårdcentralerna i centrala Norrköping. Andelen skriftliga ärenden har stadigt ökat och utgjorde 34 procent av alla ärenden år Skriftliga ärenden överlämnas i allmänhet till vilka kan vara av övergripande karaktär, med syfte att förhindra återupprepningar, eller avse det enskilda ärendet då man rättar till begånget misstag. Den personliga upplevelsen tas alltför ofta inte på allvar av vårdens aktörer, vilket riskerar att patienten känner sig kränkt och nonchalerad. Patientnämndens erfarenhet är att fler komplicerade och sammansatta ärenden har anmälts under året än tidigare år. Det handlade om svårt sjuka patienter där flera vård givare och/eller flera vårdenheter var Information om nämndens verksamhet till allmänheten och hälsooch sjukvårdens personal har inte utförts i den omfattning som nämnden angett i sin verksamhetsplan men kommer att prioriteras under 2015 då både handläggarresurser utökas och ledamöterna i patientnämnden blir fler. Stödpersonsverksamheten saknar fortfarande digitalt dokumentationsstöd vilket var nämndens målsättning att ordna under sin mandatperiod. Någon uppföljning av tvångsvårdade patienters nöjdhet att ha en stödperson har inte gjorts. I övrigt har målen för stödpersonsverksamheten uppfyllts. PATIENTNÄMNDEN ÅR

121 Redovisning av resultatmått De resultatmått som redovisas nedan bidrar till den bedömning av måluppfyllelsen som redovisas under respektive strategiskt mål. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras därutöver på övrig redovisning av insatser och resultat varför utfallet för ett enskilt resultatmått inte nödvändigtvis får direkt genomslag på måluppfyllelsen. Vissa mått är markerade med asterisk (*) vilket innebär att uppgiften är baserad på ett stickprov och därför inte alltid är statistiskt säkerställd. BEDÖMNING Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att värdera Medborgarperspektivet REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD Resultatmått Resultat 2014 Antalet invånare ska öka Skattekraft i förhållande till riksmedelvärdet ska förbättras 94 % 94 % 94 % Antalet nya företag ska öka (aktie-, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor) Antalet sysselsatta år ska öka (SCB) Arbetslösa i procent av arbetskraften år ska minska. (Arbetskraften utgörs av sysselsatta och arbetslösa) (SCB) 9,0 % 8,6 % 9,1 % 118 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

122 BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Resultatmått Resultat 2014 Andel östgötar som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra/bra ska öka (FHI-enkät)* Andel östgötar med upplevd (FHI-enkät): Dålig/mycket dålig hälsa ska minska*. Bra/mycket bra hälsa ska öka* Nedsatt psykiskt välbefinnande ska minska* 71 % 73 % 7 % (Kv) 7 % (Kv) 5 % (M) 4 % (M) 68 % (Kv) 70 % (Kv) 74 % (M) 75 % (M) 21 % (Kv) 21 % (Kv) 15 % (M) 16 % (M) Ganska dålig/mycket dålig tandhälsa ska minska* 9 % 9 % Allergi ska minska* 32 % 32 % Astma ska minska* 9 % 9 % Diabetes ska minska* 6 % 6 % Öronsus (tinnitus) ska minska* 22 % 20 % Inkontinens (urinläckage) ska minska* 13 % 11 % Mag-/tarmbesvär ska minska* 25 % 27 % Högt blodtryck ska minska* 19 % 21 % Huvudvärk/migrän ska minska* 26 % 26 % Värk i skuldror, nacke, axlar ska minska* 47 % 46 % Ryggsmärta, ryggvärk, höftsmärta eller ischias ska minska* 43 % 45 % Kariesfrihet hos 6-åringar ska öka 77 % 75 % 74 % Kariesfrihet hos 19-åringar ska öka 33 % 32 % 36 % Andel östgötar som har övervikt/fetma (BMI>25) ska minska* 50 % 51 % Andel personer med riskabel alkoholkonsumtion ska minska* 13 % 12 % Andel personer som röker dagligen ska minska* 11 % 11 % Andel personer som snusar dagligen ska minska* 11 % 11 % Andel personer som inte når nationella rekommendationer om 500 g frukt/grönsaker per dag ska minska* Andel personer som inte når nationella rekommendationer om 30 min fysisk aktivitet per dag ska minska* Andel kallade kvinnor år som genomgår mammografisk hälsokontroll ska vara minst 80 % Andelen kvinnor år som genomgår cervixcancer-screening ska vara minst 85 % (täckningsgrad under 3,5 års intervall) 92 % 93 % 35 % 34 % 78 % 78 % 80 % 76 % 77 % Uppgift saknas Andel kallade män som genomgår screening för aortaneurysm ska vara minst 85 % 98 % Uppgift saknas 94 % Fler patienter ska genomfört egenvård via Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) Andel personer > 65 år som vaccinerats för influensa ska uppgå till minst 70 % (avser säsong , , ) Åtgärdbar dödlighet (hälsopolitisk) ska vara lägre än riket - dödsfall per inv (Riket: 32,0 kvinnor, 47,2 Män) (Uppgifterna avser , , ) 43 % 43 % 51 % 34,2 (Kv) 34,5 (Kv) 34,7 (Kv) 48,7 (M) 47,0 (M) 46,1 (M) års uppgift kan vara underskattad retroaktiv uppdatering kan bli aktuell REDOVISNING AV RESULTATMÅTT 119

123 STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Resultatmått Resultat 2014 Andel av befolkningen som har stort/mycket stort förtroende för landstingspolitiker ska öka* 26 % 26 % Andel av befolkningen som har förtroende för sin vårdcentral ska öka* 73 % 71 % 71 % Andel av befolkningen som har förtroende för sjukhusen ska öka* 79 % 75 % 77 % Andel östgötar som anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård man behöver ska öka* 81 % 80 % 81 % Andel östgötar som känner förtroende för sjukvården ska öka* 71 % 63 % 64 % DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER Resultatmått Resultat 2014 Andel patienter som upplevt hög grad av delaktighet vid vårdkontakten ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket= 79) Specialiserad kroppsjukvård -vårdavdelning (riket=77) 77 - Vuxenpsykiatri o beroendevård - vårdavdelning (riket=55) 58 Andel patienter som upplever att man fått ett gott bemötande av läkare/behandlare ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket= 90) Specialiserad kroppsjukvård -vårdavdelning (riket=92) 93 - Vuxenpsykiatri o beroendevård - vårdavdelning (riket=73) 74 Andel patienter som upplever att man fått en bra information om sin sjukdom/sitt problem vid vårdkontakten ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket= 77) Specialiserad kroppsjukvård -vårdavdelning (riket=81) 80 - Vuxenpsykiatri o beroendevård - vårdavdelning (riket=56) 61 TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD Resultatmått Resultat 2014 Besökstillgänglighetens variationsvidd (högsta-lägsta) mellan vårdcentralerna ska minska (Kvartal 4) 15 % 26 % 26 % Telefontillgänglighetens variationsvidd mellan vårdcentraler ska minska (Kvartal 4) 31 % 29 % 23 % 120 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

124 Processperspektivet KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD Resultatmått Resultat 2014 Andelen äldre med 10 eller fler läkemedel ska minska (avser 2011, 2012, 2013) 9,7 % 10,0 % Behandlingstryck (Dygnsdoser/1000 listade inv. och dygn) av antibiotika till åldersgruppen 0-9 år ska inte öka - Centrala länsdelen 3,0 3,1 2,2 - Östra länsdelen 3,0 3,0 2,1 - Västra länsdelen 3,4 3,2 2,5 Behandlingstryck (Dygnsdoser/1000 listade inv. och dygn) av beroendeframkallande sömnmedel ska minska - Centrala länsdelen 23,7 23,0 22,4 - Östra länsdelen 26,8 26,6 26,5 - Västra länsdelen 22,7 23,1 23,7 Behandlingstryck totalt recept samt rekvisition (Dygnsdoser/1000 inv. och dygn). Avvikelser jmf riket högst +/- 10 %. Antalet DDD för osteoporosläkemedel som förskrivs på recept eller på annat sätt kommer östgötarna till del ska öka med 25 procent per år 6,8 % 6,3 % 6,2 % - 0,9 % Lex Maria anmälningar ska minska Åtgärdbar dödlighet (sjukvårdsrelaterad) ska vara lägre än riket - dödsfall per inv (Riket: 31,3 kvinnor, 45,5 män) ((Uppgifterna avser , , ) Undvikbar slutenvård 2 ska vara lägre än riket - antal personer per inv (Riket: kvinnor, män). - avser 2011, 2012 resp. 2013) 32,8 (Kv) 30,6 (Kv) 30,7 (Kv) 56,7 (M) 53,2 (M) 51,5 (M) 966 (Kv) 976 (Kv) 913 (Kv) (M) (M) (M) EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Resultatmått Resultat 2014 Operationstid ska nyttjas enligt beställning (över/under beställd nivå(+/-)) -1,5 % -0,2 % +1,3 % RESURSEFFEKTIV OCH KRETSLOPPSANPASSAD VERKSAMHET MED MINSTA MÖJLIGA KLIMATPÅVERKAN Resultatmått Resultat 2014 Kostnadsandelen ekologiska produkter ska öka. 22 % 27 % 30 % Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % jämfört med år ( mil) - 5 % - 12 % 0 % mil mil mil Alla bilar i verksamheten och i helägda bolag ska uppfylla gällande miljöbilskriterier. 46 % Andel bilar i verksamheten och i helägda bolag som drivs med förnybara drivmedel ska öka. Antal timmar som rumsplacerade och individuella system för videomöten nyttjas (genomsnittligt antal timmar per månad) ska öka. 11 % 195 timmar 375 tim EN AKTIV OCH STRATEGISK FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Resultatmått Resultat 2014 Producerad vård för utomregionala patienter ska öka (mkr) Medianåldern för docenter ska minska Medarbetarna ska i ökad utsträckning uppleva att FoU klimatet är positivt på den egna arbetsplatsen (maxvärde=100)* Medarbetarna ska i ökad utsträckning uppleva att det finns goda möjligheter att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete (maxvärde=100)* * Index baserat på svarsfördelning - maxvärde= Mäts i form av personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per inv. Mäter inläggning på sjukhus för ett antal utvalda diagnoser vilket ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska/mer långvariga åkommor (t ex astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck) Minskning beror på variationer mellan åren vad avser brännskadevården (BRIVA) REDOVISNING AV RESULTATMÅTT 121

125 Medarbetarperspektivet ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Resultatmått Resultat 2014 Situationsindex ska öka sammanvägning av resultat i medarbetarenkäten kopplade till medarbetarskapet* KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG Resultatmått Resultat 2014 En ökad andel (87 %) medarbetare som ska ha haft utvecklingssamtal under de senaste 12 månaderna. 87 % 87 % 89 % En ökad andel (86 %) medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. 85 % 86 % 87 % GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT Resultatmått Resultat 2014 Ledningsindex ska öka sammanvägning av resultat i medarbetarenkäten kopplade till ledarskapet* * Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100 Ekonomiperspektivet EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET Resultatmått Resultat 2014 Förräntningen av placerade medel ska vara 4,6 % över en konjunkturcykel (redovisas som snitt över 5 år) Förräntningen av placerade medel ska vara 4,6 % över en konjunkturcykel (redovisas som snitt över 10 år) 3,8 % 6,6 % 5,3 % 5,7 % 5,5 % 5,6 % EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER Resultatmått Resultat 2014 Soliditet (eget kapital i förhållande till tillgångar) ska vara 0 % eller mer -5 % -6 % 0,3 % Pensionsavsättningen ska vara 100 % 100 % 100 % 100 % Landstingets egna kapital ska öka mkr mkr mkr KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Resultatmått Resultat 2014 Nettokostnadsutveckling totalt exkl. jämförelsestörande poster ska vara lägre än landstingsindex (2,75 % år 2014) Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare exkl. hemsjukvård och tandvård ska vara lägre än riksgenomsnittet Riket: kr (avser 2011, 2012 resp. 2013) Justerad läkemedelskostnad per invånare ska vara lägre än riksgenomsnittet - Riket: kr (avser 2013) Kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården ska vara lägre än i riksgenomsnittet Riket: kr (uppgiften avser 2011, 2012 resp. 2013). 3,4 % 5,4 % 5,4 % kr kr _ kr kr kr kr kr 122 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

126 Resultaträkning Belopp i miljoner kronor, noter se sidan 129 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Sammanställd redovisning budget Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat EKONOMISK REDOVISNING 123

127 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor, noter se sidan 130 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering av ingående eget kapital Justering av ingående eget kapital pensionsskuld Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering anläggningstillgångar AB Östgötatrafiken Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut EKONOMISK REDOVISNING

128 Balansräkning Belopp i miljoner kronor, noter se sidan 131 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord, skogs och trädgårdsmaskiner Konst Investering ej i egen fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se not nedan Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, skulder och avsättningar Ställda panter och ansvarsförbindelser: Pensionsåtagande inkl löneskatt intjänade före år Borgensåtaganden (övre gräns) Pensionsåtaganden för visstidsanst./förtroendevalda Skuldförbindelse (företagsinteckning) Not till Eget kapital Varav rörelsekapital Varav anläggningskapital

129 Resultat per enhet 2014 Belopp i mkr 1 Omsättning 2014 Resultat 2014 Budget 2014 Eget kapital Nämnd/styrelse Landstingsstyrelsen ,7 0,0 5,4 Hälso- och sjukvårdsnämnden ,8 0,0 0,0 Trafiknämnden ,5 23,6 0,0 Summa nämnd/styrelse 127,0 23,6 5,4 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,6 0,0 12,4 Närsjukvården i östra Östergötland ,0 0,0 48,3 Närsjukvården i västra Östergötland ,3 0,0 11,9 Närsjukvården i Finspång 208 0,3 0,0 11,9 Hjärt- och medicincentrum ,0 0,0 8,1 Barn- och kvinnocentrum 938 1,0 0,0 26,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,1 22,0 54,0 Sinnescentrum ,2 0,0 44,6 Diagnostikcentrum ,0 0,0 28,1 Summa sjukvård 252,5 22,0 152,9 Tandvård Folktandvården ,0 19,0 28,0 Utbildning Lunnevads folkhögskola 33 0,6 0,0 6,8 Naturbruksgymnasiet 150 0,3 2,0 1,7 Övrigt Katastrofmedicinskt centrum 74 1,6 0,1 4,5 FM centrum ,8 1,0 5,0 IT-centrum 475 2,0 0,0 4,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 136 1,6 1,0 2,2 Upphandlingscentrum 170 0,4 0,0 0,0 Resurscentrum 205 2,4 1,0 6,0 Summa övrigt 9,6 0,9 22,2 Summa nämnd/styrelse/produktionsenheter 101,6 17,7 3 92,2 Finansförvaltningen 1 038,0 282,3 132,5 TOTALT LANDSTINGET 936,4 300,0 4 40,3 1 Samtliga produktionsenheter är korrekt avrundade. Eventuell avrundningsdifferens finns inom finansförvaltningen. 2 Det egna kapitalet har i bokslut 2014 justerats utifrån gällande styrprinciper till +/ 3 procent av enhetens omsättning. Detta påverkar följande enheter; Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 49,5 mkr, Sinnescentrum 73,1 mkr och Närsjukvården i östra Östergötland 0,3 mkr. Därutöver har följande enheters egna kapital justerats; Trafiknämnden 105,5 mkr, Hälso- och sjukvårdsnämnden -19,8 mkr, Landstingsstyrelsen -1,1 mkr, FM-centrum -8,8 mkr och Upphandlingscentrum 0,4 mkr. (Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp, + innebär att produktionsenheten har fått täckning). 3 Budget godkänd av landstingsstyrelsen i december Budget enligt finansplan är fastställd av landstingsfullmäktige i november EKONOMISK REDOVISNING

130 Investeringsredovisning Belopp i tkr Omsättning Budget Nämnd/styrelse Landstingsstyrelsen Summa nämnd/styrelse Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Summa sjukvård Tandvård Folktandvården Summa Tandvård Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Summa Utbildning Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum Centrum för hälso- och vårdutveckling FM centrum IT-centrum Upphandlingscentrum 0 0 Resurscentrum Finansförvaltningen Summa övrig verksamhet Totala investeringar inkl interna köp Exkludering interna köp Totala investeringar Förklaring till not: 1 Investeringar per produktionsenhet redovisas inklusive interna köp. Totala investeringar inklusive interna köp uppgår till 1 573,3 mkr. För de produktionsenheter där så är aktuellt anges här interna köp: DC 17,9 mkr, NSV 1,1 mkr och LS 3,4 mkr. 2 Budget för ett antal produktionsenheter har reviderats under året. Beslut har fattats av landstingsstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslutsrapport. 3 Avvikelsen mot budget beror främst på förskjutningar och lägre reinvesteringsnivå än planerat. EKONOMISK REDOVISNING 127

131 Investeringsredovisning, forts Specifikation av byggnader, mark och byggnadsinventarier inom FM centrum Belopp i tkr Investering 2014 Budget 2014 Byggnader och mark Universitetssjukhuset Linköping Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR Finspång LIF Övrigt Totalt byggnader och mark Byggnadsinventarier Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt Totalt byggnadsinventarier Reinvesteringar Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt Totalt reinvesteringar Byggnadsinventarier annans fastighet Totalt investeringar i fastigheter Specifikation större projekt Investering 2014 Budget 2014 Investering t.o.m Beslutat investeringsbelopp Beräknat slutår investering - Nybyggnation Framtidens US Ombyggnation Framtidens US Vision 2020, Vrinnevisjukhuset Vadstena, Rättspsykiatri Specifikation av investeringsobjekt > 1 miljon kronor Sinnescentrum Hjärt- och Medicincentrum IT-centrum Stimulator nerv Nexstim system 4 Diskdesinfektor kabin 521XLS CWD 5000 Narkosutrustning Constellation W/Purepointer 3,3 mkr 3,0 mkr 8,1 mkr 1,1 mkr Fysiologiska kliniken: Ultraljudspp. för avanc. hjärtdiagnostik Endokrinmedicin: DEXA-mätare Seldinger: Nyinv röntgenlab PCI ViN Thorax-kärl: Ekomaskiner 3 st inkl, 1 3D prob 3,7 mkr 1,3 mkr 5,4 mkr 3,1 mkr Cosmic Nova Ward Tablet Hårdvara Katastrofmedicinskt Centrum Cisco3650 nätanslutning Distribution binder samman alla Cisco 4,0 mkr 5,3 mkr 1,8 mkr 2,9 mkr Diagnostikcentrum CMIV Datortomograf Mammografiutrustning 3 st Genomlysningslab Återinvestering banan (Centrallab US) Koagulationsanalysator Scanner, 2 st Masspektrometer Magnetkamera Barn- och kvinnocentrum 11,9 mkr 2,4 mkr 6,8 mkr 4,8 mkr 2,4 mkr 2,0 mkr 1,3 mkr 1,0 mkr Thorax-kärl: Hjärt-lung maskin Närsjukvården i centrala Östergötland HIT ambulans som kan fraktas i flygplan FUS plan 14* Närsjukvården i västra Östergötland Utrustning ombyggnation LiM Psykiatrin Ultraljudsapparat Medicinska specialistkliniken 2 st 1,5 mkr 2,7 mkr 1,4 mkr 1,1 mkr 2,0 mkr Naturbruksgymnasiet Skördetröska Katastrofmedicinskt centrum Miljömöbler till föreläsningssalar, grupprum, konferensrum och mäss. FM centrum Utrustning bygg Köks- och tvättutrustning Konst 1,4 mkr 1,4 mkr 1,5 mkr 2,4 mkr 3,6 mkr Övervakningsutrustning neonatalavdelning 1,5 mkr *NSC förvaltar en ekonomisk enhet inom FUS som gäller plan 14 vars finansiering delas mellan flera centrum och HU. 128 EKONOMISK REDOVISNING

132 Noter NOTER TILL RESULTATRÄKNING Belopp i miljoner kronor. Allmän förklaring Landstingets resultat presenteras i tre olika konsolideringsnivåer; - sammanställd redovisning med full fondering av pensionsskulden (resultat 944 miljoner kronor) - landstingets resultat med full fondering av pensionsskulden (resultat 936 miljoner kronor) - sammanställd redovisning där pensionsskulden hanteras enligt blandmodellen (resultat 648 miljoner kronor). Landstingets officiella resultat inkluderar full fondering av pensionerna. Noterna behandlar sammanställd redovisning med full fondering av pensionsskulden om inget annat anges. De konsoliderade företagens påverkan som anges nedan är efter justeringar och elimineringar och inte de som framgår av företagets egen årsredovisning. Angivna resultat för koncernföretagen är före bokslutsdispositioner och reglering för uppskjuten skatt. Jämförelsestörande poster inom resultaträkningen För att klassas som jämförelsestörande ska posten vara ett väsentligt belopp, sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal, såsom nettokostnadsutveckling mm om. Jämförelsestörande poster som ingår i årets årsredovisning är följande: Skatteintäkter 2014: Det skedde en skatteväxling med kommunerna i för hemsjukvården med 25 öre, vilket motsvarar minus 227 miljoner kr. Övrig intäkt 2013: Sjukförsäkringspremier 2005 och miljoner kronor. Verksamhetens kostnader: Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården påverkar verksamhetens kostnader, miljoner kr. I blandmodellen redovisas en jämförelsestörande post 2013; förändring av pensionsskulden som beror på förändrad ripsränta (diskonteringsränta). Posten påverkar resultatet negativt med 416 miljoner kronor. Vid redovisning av full fondering av pensionerna bokfördes denna förändring direkt mot eget kapital ( miljoner kronor). 1. Verksamhetens intäkter Vårdintäkter exklusive tandvård Vårdintäkter tandvård Patientavgifter exklusive tandvård Patientavgifter tandvård Statsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar 16 5 Övriga intäkter Summa landstinget Koncernföretagen Sammanställd redovisning Interna transaktioner i landstinget Inom verksamhetens intäkter redovisas realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar (exklusive aktier och andelar) på totalt 16,0 miljoner kronor. Dessa avser medicinsk-teknisk apparatur (röntgen) 7,8 miljoner kronor, mark (Ekoxen, Linköping) 7,8 miljoner kronor, jord- och skogsbruksmaskiner 0,3 miljoner kronor samt bilar och andra transportmedel 0,1 miljoner kronor. 2. Verksamhetens kostnader Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Läkemedelskostnader öppen vård Övriga driftkostnader Summa landstinget Kostnader koncernföretagen Sammanställd redovisning Interna transaktioner i landstinget Inom verksamhetens kostnader redovisas realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar (exklusive aktier och andelar). År 2014 var förlusterna kronor. Inom verksamhetens kostnader redovisas också nedskrivningar med 1,0 miljoner kronor. Detta avser nedskrivning av inventarier, datautrustning samt medicinsk apparatur. Utrangeringar har skett till ett värde av 28,9 miljoner kronor fördelat på; byggnader 5,2 miljoner kronor, inventarier 3,6 miljoner kronor, IT-utrustning 0,2 miljoner kronor, medicinteknisk utrustning 6,9 miljoner kronor samt byggnadsinventarier 12,2 miljoner kronor, konst 0,6 miljoner samt inventarier i ej egna fastigheter 0,2 miljoner kronor. Se även not Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Inventarier Byggnadsinventarier IT-utrustning Medicinsk apparatur Förbättringsutgifter ej egna fastigheter 1 1 Bilar och andra transportfordon 1 1 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 1 1 Summa landstinget AB Östgötatrafiken HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB 9 9 Sammanställd redovisning Skatteintäkter Landstingsskatt Prognos slutavräkning innevarande år 9 51 Slutavräkningsdifferens föregående år 22 7 Summa Skatteprognosen baseras på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognos i december. EKONOMISK REDOVISNING 129

133 5. Generella statsbidrag Bidrag för inkomstutjämning Avgift för kostnadsutjämning Strukturbidrag 7 0 Nivåjustering/reglering Läkemedelsstatsbidrag Summa Avgiften för kostnadsutjämningen påverkas av regeringsbeslut om förändrad kostnadsutjämning. 6. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Räntor och övrigt 3 4 Aktieutdelning koncernföretag 0 5 Värdeökning Återföring nedskriven finansiell anläggningstillgång 9 0 Övriga finansiella intäkter 1 2 Summa landstinget Eliminering aktieutdelning koncernföretag 0 5 Koncernföretagen 3 4 Sammanställd redovisning Finansiella kostnader Räntor och övrigt 4 5 Övriga finansiella kostnader Pensionskostnader som är finansiella Summa landstinget Koncernföretag 10 8 Sammanställd redovisning Finansiellt netto landstinget exkl. pensionskostnad Under 2014 har en tidigare nedskrivning av finansiell anläggningstillgång till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag återförts, vilket påverkat resultatet positivt. Landstinget redovisar inom ramen för värdeförändring realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper samt förfallna och upplupna räntor. Utdelningar särredovisas inte utan ingår i värdeförändringen. Fondplaceringar redovisas till marknadsvärde. Detta är ett avsteg från gällande lagstiftning och motivering till detta finns i redovisningsprinciperna. Om landstinget skulle övergå till att redovisa enligt lägsta värdet 2014 så skulle värdet på placerade medel minska med 923 miljoner kronor. Det som påverkar årets resultat är 265 miljoner kronor och resterande del skulle bokföras mot eget kapital. Den genomsnittliga förräntningen på likvida medel är 7,8 procent (2013; 6,6 procent). Placerade medel i fonder genererade en genomsnittlig avkastning på 9,0 procent. Det är totalt nio olika kapitalplacerare som har 11 uppdrag (portföljer). I landstingsfakta redovisas detta mer i detalj. 7. Årets resultat Enligt lag ska landstinget från och med 2000 ha balans mellan intäkter och kostnader, det så kallade balanskravet. Lagstiftningen har skärpts från och med 2013 och i förvaltningsberättelsen presenteras en balanskravsutredning. Denna specificeras även här. Balanskravet innebär att eventuella negativa resultat ska regleras inom tre år. I 2014 års resultaträkning finns 16 miljoner kronor i reavinst som ska räknas bort. Landstingets målsättning är att ha balans mellan intäkter och kostnader när full fondering för pensioner görs och den målsättningen uppfylls. Det är landstingets resultat som redovisas. Fullmäktige har beslutat att inte utnyttja möjligheten att införa en resultatutjämningsreserv. Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår årets reavinst Årets resultat efter balans kravsjusteringar Tidigare balanskravsunderskott 0 0 Balanskravsunderskott att reglera 0 0 Noter till kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor. Kassaflödesanalysen redovisar sektorerna; löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel vilket motsvarar raderna kortfristiga placeringar samt kassa och bank i balansräkningen. 8. Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Kassaflödesanalysen justeras med avskrivningar och nedskrivningar/ utrangeringar av anläggningstillgångar som inte är rörelsekapitalpåverkande. Avskrivningarna beskrivs i not 3 och nedan beskrivs nedskrivningarna samt utrangeringarna per tillgångsslag Fastigheter 5 4 Inventarier 4 1 Byggnadsinventarier 12 3 Medicinteknisk apparatur 8 2 IT utrustning 1 Konst 1 1 Återföring nedskrivning 9 0 Avrundningseliminering 1 1 Avskrivningar Summa landstinget Eliminering av aktieägartillskott + aktier Koncernföretagen avskrivn./ nedskrivningar Sammanställd redovisning Justering för gjorda avsättningar pensionsskuld Pensionsskulden inklusive löneskatt har ökat netto med 34 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 i landstinget och med 34 miljoner även i sammanställd redovisning. Se även not Övriga avsättningar Nya övriga avsättningar Citybanan, indexuppräkning Summa landstinget 0 0 AB Östgötatrafiken 12 Sammanställd redovisning 0 12 Minskning avsättning pga utbetalning Tågleasing 97 0 Citybanan 3 2 Summa landstinget Koncernföretagen 3 Sammanställd redovisning En avrundningsdifferens har lagts in i landstingets kassaflödes analys avseende minskning avsättning pga utbetalning. 130 EKONOMISK REDOVISNING

134 11. Justering av eget kapital Ingen justering har gjorts avseende landstingets ingående eget kapital för I den sammanställda redovisningen har ingående eget kapital ökat med 29 miljoner kronor. Anledningen till detta är framför allt AB Östgötatrafiken där ett tidigare balanserat aktieägartillskott samt övervärde på tågleasing har ökat ingående eget kapital. Hjälpmedelscentrums egna kapital har minskat med 1 miljon kronor mellan åren gjordes en justering av eget kapital med miljoner kronor på grund av en sänkning av diskonteringsräntan, ripsräntan, som används vid beräkning av pensionsskulden Förändring mot eget kapital: Pensionsskuld: ripsräntan Summa landstinget AB Östgötatrafiken 30 HjälpmedelsCentrum AB 1 Sammanställd redovisning Investeringar Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 5 7 Investeringar i materiella anl. tillg. Byggnader och mark Byggnadsinventarier Investering i annans fastighet 2 3 Inventarier IT utrustning Medicinteknisk apparatur Bilar och andra transportfordon 3 Jord, skogs, trädgårdsmaskiner 2 1 Konst 4 1 Investeringar i materiella anl.tillg Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Mälab AB (2013: 90 tkr) 0 Investeringar i finansiella anl.tillg 0 0 Totala investeringar landstinget AB Östgötatrafiken materiell anl. tillg TvNo Textilservice AB materiell materiella anläggningstillgångar HjälpmedelsCentrum AB materiella anläggningstillgångar Sammanställd redovisning Med investeringar avses investeringsutgifter. Immateriella anläggningstillgångar är balanserade utgifter för systemutveckling/licenser. Pågående investeringar har delats upp i inventarier (5 miljoner kronor), medicinteknisk utrustning (35 miljoner kronor), byggnadsinventarier (499 miljoner kronor) samt förbättringsutgifter i annans fastighet (3 miljoner kronor). 13. Försäljning av anläggningstillgångar Avser bokfört värde av försålda anläggningstillgångar. Realisationsvinster respektive förluster redovisas inom resultat räkningen Fastigheter 0,2 20,4 Byggnadsinventarier 4,5 Medicinteknisk apparatur 0,2 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 0,1 Summa landstinget 0,5 24,9 AB Östgötatrafiken 0,4 0,2 HjälpmedelsCentrum AB 0,3 3,4 Sammanställd redovisning 1,2 28,5 14. Investeringsbidrag Investeringsinkomster redovisas som förutbetalda intäkter i form av en långfristig skuld som löses upp i takt med investeringen. I kassaflödesanalysen presenteras denna inom investeringsverksamheten. 15. Nyupptagna lån Av beloppet svarar AB Östgötatrafiken för hela förändringen. 16. Amortering av skuld Premieskuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har under 2014 förts om från långfristig skuld till kortfristig. Beloppet 274 miljoner kronor ska återbetalas under Justering anläggningstillgångar Östgötatrafiken Beloppet år 2013 avser statsbidrag för tidigare gjorda tåginvesteringar inom AB Östgötatrafiken och som använts till att skriva ner tågets värde. Dessa har inte redovisats över resultaträkningen. Noter till Balansräkning Belopp i miljoner kronor. Generell kommentar: Inom koncernföretagen har obeskattade reserver förts till eget kapital. 18. Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar 5 7 Summa landstinget AB Östgötatrafiken 7 10 Sammanställd redovisning Byggnader Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets försäljning 0 19 Årets utrangeringar/nedskrivningar 5 4 Summa landstinget EKONOMISK REDOVISNING 131

135 20. Pågående investeringar Årets investering inventarier 5 4 Årets investering IT utrustning 0 1 Årets investering medicinteknisk utrustning Ingående balans byggnadsinventarier Årets investering byggnadsinventarier Ingående balans byggnadsinvent, ej egen Byggnadsinventarier ej i egen fastighet 3 3 Summa landstinget AB Östgötatrafiken Sammanställd redovisning Övriga pågående investeringar redovisas inom särskild kontogrupp men specificeras per anläggningstillgång. 21. Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar 4 1 Ackumulerade nedskrivningar 0 1 Summa landstinget AB Östgötatrafiken HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB Östsam 0 Sammanställd redovisning IT-utrustning Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar 0 0 Ackumulerade nedskrivningar 1 0 Summa landstinget AB Östgötatrafiken 3 2 HjälpmedelsCentrum AB 0 1 Sammanställd redovisning Medicinteknisk apparatur Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar 7 1 Ackumulerade nedskrivningar 0 14 Årets försäljning bokfört värde 0 Summa landstinget Byggnadsinventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar 12 3 Årets försäljning bokfört värde 4 Summa landstinget Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde 2 12 Årets investeringar 3 Ackumulerade avskrivningar 0-10 Summa landstinget 5 2 AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB 1 1 Sammanställd redovisning Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner Anskaffningsvärde 4 13 Ackumulerade avskrivningar 1 10 Årets investeringar 2 1 Summa landstinget 5 4 Generell kommentar till materiella anläggningstillgångar En omdefiniering av anskaffningsvärde mellan olika anläggningstillgångar har gjorts enligt följande: 2014 Fastigheter 16 Byggnadsinventarier 39 Medicinteknisk utrustning 12 IT-utrustning 1 Inventarier 25 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 1 Pågående investeringar 62 Summa Aktier, andelar och bostadsrätter Inom finansförvaltningen redovisas aktier i hel- och delägda bolag enligt följande: TvNo Textilservice AB 1,5 1,5 AB Östgötatrafiken 12,5 12,5 AB Kinda Kanal (40 tkr, avrundas) 0,0 0,0 Inera AB 0,1 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 Mälab AB 0,1 0,1 HjälpmedelsCentrum i Östergötland AB 3,0 3,0 Landstingens Ömsesidiga Försäkr. bolag 9,2 - Summa landstinget 27,4 18,2 Eliminering av konsoliderat aktiekapital 17,0 17,0 Koncernföretag aktier, andelar 0,6 0,3 Sammanställd redovisning 11,0 1,5 Under 2014 har landstingen tillfört garantikapital till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och Landstinget i Östergötlands andel var 9,2 miljoner kronor. 132 EKONOMISK REDOVISNING I den sammanställda redovisningen elimineras aktier i de koncernföretag som konsolideras.

136 28. Långfristiga fordringar Liljeholmens folkhögskola 0 1 Summa landstinget 0 1 AB Östgötatrafiken 0 18 Sammanställd redovisning Förråd och lager Lagerförda artiklar Sjukvårdsartiklar Tekniska hjälpmedel 10 9 Dentalförråd 2 2 Laboratorieförråd Råvaruförråd 7 7 Färdigvarulager 9 9 Summa landstinget HjälpmedelsCentrum AB 3 2 Sammanställd redovisning Kortfristiga fordringar I den sammanställda redovisningen är de kortfristiga fordringarna 24 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgår till miljoner kronor. Kortfristiga fordringar inom landstinget har minskat med 204 miljoner kronor och uppgår i bokslutet till miljoner kronor. Nedan specificeras posterna 2014 och motsvarande post 2013 inom landstinget Kundfordringar Statsbidragsfordring läkemedel (nov, dec) Landstingsskatt Avdragsgill moms Periodiserade fakturor Statsbidrag för ökad tillgänglighet Övrigt Summa landstinget Kortfristiga placeringar och kassa/bank Den största delen av landstingets likviditet är placerad i fonder. Landstinget redovisar dessa till marknadsvärde. För motivering se avsnittet Redovisningsprinciper. Fördelningen mellan aktier, räntebärande placeringar och likvida medel inom kortfristiga placeringar är följande: Kortfristiga placeringar Aktier Räntebärande placeringar Likvida medel, inom placeringar 1 1 Summa landstinget Koncernföretagen 26 2 Summa sammanställd redovisning Kassa/bank Kassa och bank Summa landstinget AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB Hjälpmedelscentrum 2 0 Regionförbundet Östsam Redovisat inom pensionsförvaltningen För info: enligt lägstavärdesprincipen: differens: Eget kapital Ingen justering har gjorts avseende landstingets ingående eget kapital för I den sammanställda redovisningen har ingående eget kapital har ökat med 29 miljoner kronor. Se även not 11. Fullmäktige har beslutat att inte utnyttja möjligheten att införa en resultatutjämningsreserv. 33. Pensionsskuld Pensionsskulden som redovisas överensstämmer med KPA:s beräkning förutom att skulden har reducerats för skatteväxlad verksamhet för de kommuner som har en annan pensionsadministratör än KPA (Linköping och Norrköping SPP). Skulden har därefter kompletterats med uppgifter från SPP. Till skulden har också särskilda pensioner tillförts som beslutats sent på året, efter att KPA:s beräkning har gjorts. Skulden har också kompletterats med pensionsdelen i arbetsgivaravgiften för ej utbetalade löner. Separat beräkning har också gjorts av KPA avseende ålderspension och livränta för förtroendevalda och skulden har kompletterats med detta Pensionsskuld exkl. löneskatt Löneskatt Summa landstinget Varav Särskilda pensioner Förpliktelser intjänade fr.o.m 1998: Förpliktelser intjänade t.o.m 1997: Koncernföretagen Sammanställd redovisning Löneskatten är 24,26 % på pensionsskulden. Specifikation avsättningar till pensionsförpliktelser 2014 i landstinget: PA-KL (skuld -1997) KAP-KL (skuld 1998-) Särskilda pensioner Avsättning 1/ Intjänad förmånsbestämd ålderspension 270 Intjänad PA-KL 5 Slutbetalning FÅP 4 Basbeloppsuppräkning 8 45 Ränteuppräkning 57-6 Årets pensionsutbetalningar Nya särskilda pensioner Bromsen 19 Pension till efterlevande 1 Ålderspension förtroendevalda 2-2 Övrigt Summa Löneskatt Total pensionsskuld Total pensionsskuld (summan av tre kolumner) Individuell del (kortfristig skuld) 224 Löneskatt individuell del inkl. dec Total skuld Sammanställd redovisning EKONOMISK REDOVISNING 133

137 Aktualiseringsgrad i procent 91 procent Aktualiseringsgraden avser endast de pensioner som hanteras av KPA och inte den del som avser landstingets andel av kommunerna Linköpings och Norrköpings pensionsskuld som hanteras av SPP. Nedan finns en specificering av totala pensioner och dess finansiering inom pensionsförvaltningen. Finansiering av pensionsförpliktelse Total pensionsförpliktelse: Kortfristiga placeringar Aktier varav utländska aktier Räntebärande placeringar Likvida medel inom placeringar 1 1 Kassa och bank 1 1 Summa placeringar Övriga skulder och fordringar 1 5 Återlånade medel (fordran på finansförv.) Totalt Övriga avsättningar Förutsättningen för att få boka upp en avsättning är att de allmänna kriterierna för avsättning är uppfyllda och i förekommande fall även de särskilda kriterierna omkring begreppet omstrukturering. Osäkerhet kring när beloppen ska betalas ut eller vilket belopp som ska betalas ut ligger bakom följande uppbokningar. Följande fördelning: Citybanan Ostlänken Tågleasing 97 Summa landstinget AB Östgötatrafiken HjälpmedelsCentrum AB 6 6 TvNo Textilservice AB 1 1 Sammanställd redovisning Ingen nuvärdesberäkning har skett. När det gäller Citybanan räknas det överenskomna beloppet upp med index enligt avtal och denna del belastar det årliga resultatet. År 2014 upphörde Östgötatrafikens avtal om tågleasing och landstingets reserverade belopp har betalats ut till dem. De år som avsättningen realiserats eller förväntas realiseras är följande: Citybanan 2014 inklusive index 2, , , ,0 Indexuppräkningar ,2 Ostlänken ,0 35. Långfristiga skulder Inom långfristiga skulder redovisas investeringsbidrag. Skulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har under 2014 omförts till kortfristig skuld, se även not 37. Långfristiga skulder LÖF Investeringsbidrag (förutbetald intäkt) Summa landstinget AB Östgötatrafiken Sammanställd redovisning Investeringsbidraget avser en förutbetald intäkt som löses upp i takt med att investeringen utnyttjas. 36. Semesterlöneskuld m.m Semesterlöneskuld Okompenserad övertid Okompenserad jourtid Övriga upplupna löner 2 2 Summa landstinget Koncernföretagen 7 6 Sammanställd redovisning Semesterlöneskuldsbeloppet motsvarar semesterdagar inom landstinget ( dagar 2013). 37. Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder i landstinget uppgår till miljoner kronor. Detta är en ökning med 160 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kortfristiga skulder i den sammanställda redovisningen är miljoner kronor. I samband med avveckling av Konsortiet för patientförsäkring och bildandet av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), överfördes 1995 den beräknade ersättningsreserven för patientskador till landstingen i form av en långsiktig skuld. Ersättningsreserven inkluderar obetalda konstaterade och anmälda skador. Även skador som inträffat, men som ännu inte anmälts, har beräknats och ingår i skuldbeloppet. Finansinspektionen accepterade inte LÖF:s hantering av skulden och under 2010 togs beslut om att formalisera landstingets premieskuld genom reverser som räntebeläggs och baseras på skulden per Den premieskuld som landstinget har till LÖF per på 274 miljoner kronor kommer att återbetalas under Den del av kortfristiga skulder som avser upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består av följande: Periodiserade fakturor (kund, lev) Uppbokad faktura Apoteksbolaget dec - 68 Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupna avtalsförsäkringar 1 1 Upplupen löneskatt Landstingsskatt prognos Individuell pensionspremie Externa projektmedel Statsbidrag vävnad 5 6 Övr upplupna kostn. och förutbet. Intäkter Summa landstinget Koncernföretagen Sammanställd redovisning EKONOMISK REDOVISNING

138 38. Borgensåtagande (övre gräns) TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) Marieborgs folkhögskola 2 2 Östgötateatern 1 1 Totalt övre gräns för borgen Information om utnyttjad borgen TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) Marieborgs folkhögskola 0 1 Östgötateatern 0 0 Totalt utnyttjat borgensåtagande Pensionsåtagande för visstidsanställda/förtroendevalda Individuella anställningsavtal - tjänstemän Av beloppet avser 1 miljon kronor (1 miljon kronor 2013) landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner enligt individuella anställningsavtal för tjänstemän. Villkoren i avtalen utlöses då aktuella visstidsförordnanden löper ut och stipulerad anställningstid uppnåtts. Pensionsavtal enligt pensionsreglemente - förtroendevalda Av beloppet avser 13 miljoner kronor (15 miljoner kronor 2013) landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner såsom visstidspension och avgångsersättningar. Beloppet som räknats fram är ett maximalt belopp. Det är totalt 10 personer som omfattas, varav 4 personer berörs av avgångsersättningar. När avtal lösts ut redovisas skulden i den ordinarie pensionsskulden. Beloppen har inte nuvärdesberäknats. Övriga delar som ålderspension och livränta ingår i pensionsskulden enligt separat beräkning av KPA. 40. Skuldförbindelse Av skuldförbindelsen utgör 15 miljoner kronor företagsinteckningar som avser HjälpmedelsCentrum AB. Tilläggsupplysning ansvarsförbindelse Patientförsäkringen LÖF Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har att erlägga för vart år som förlust uppkommer i patientförsäkringen. År 2014 uppgår premien till 43 miljoner kronor = 430 miljoner. Transitio AB (tågfinansiering) Under 2007 beslutade landstingsfullmäktige om en ny borgensförbindelse med anledning av Östgötatrafikens delägarskap i AB Transitio. Transitios uppdrag är att upphandla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att garantiägarna gemensamt borgar, via en proprieborgen, för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse på för närvarande 6 miljarder kronor. Beloppet för 2014 är miljoner kronor och det är det totala bedömda utestående värdet inklusive kostnader som landstinget i Östergötland har tecknat solidarisk borgensförbindelse för. Till denna borgen är kopplat ett regressavtal, borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg man själv anskaffat. Östgötatrafiken har inte några tåg som finansierats på detta sätt varför nettoengagemanget mot Transitio är noll. Bedömning är att det är osannolikt att landstinget skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse men hela åtagandet redovisas ändå. Tilläggsupplysning avseende leasing finansiell och operationell Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. (Utifrån bedömning att påverkan är begränsad har undantag gjorts för de fåtal leasingbilar som har en avtalstid som är längre än 3 år. Det är leasingbilar för förtroendevalda där avtalstiden har förlängts för att överensstämma med mandattiden). Upplysningsplikten är begränsad till uppgift per tillgångsslag och fördelning på kommande år enligt nedan. Enligt rekommendation ingår endast kontrakt med en avtalstid som överstiger 3 år IT-utrustning 1 Inhyrningskontrakt - lokaler Summa EKONOMISK REDOVISNING 135

139 Redovisningsprinciper INLEDNING Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen för årsredovisningen. I de fall landstinget avviker från lagar/rekommendationer beskrivs detta. Jämförelsestörande poster För att en post ska klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt, posten ska sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal om och båda alternativen presenteras. Det sker dock varje år förändringar som innebär tillfällig påverkan på resultatet men inte är av digniteten jämförelsestörande poster. Både jämförelsestörande poster och större avvikelser mellan åren kommenteras i noterna till resultat- och balansräkningen. Byte av redovisningsprincip I detta bokslut har inget byte av redovisningsprincip genomförts. Periodiseringsprinciper Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. I enlighet med vedertagen redovisningspraxis beräknas kända framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation, till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt i tiden. INTÄKTER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Det är i vissa fall svårtolkat om statsbidraget är tänkt att finansiera kommande verksamhet eller om det är ett bidrag för redan utförda prestationer. Landstingets tolkning bygger på den gemensamma rekommendation som tagits fram inom SKL:s redovisningsnätverk. Vid avvikelser kommenteras detta i tabellen för avvikelser som ligger i slutet av redovisningsprinciperna. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten generella statsbidrag och utjämning. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. KOSTNADER Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid samt jour och beredskap avseende december månad bokförs i januari nästkommande år. Detta beror främst på svårigheter med att få fram uppgifter för en tillförlitlig beräkning av beloppet. Eftersom variationer mellan åren inte bedöms vara stor bör detta inte påverka resultatet nämnvärt. Hänvisning görs till konsekvensprincipen. Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som fakturan för inköpet registreras i ekonomisystemet och bokförs månadsvis med en tolftedel av den årliga avskrivningen. Den normala avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar är följande: Byggnader (komponentavskrivning från och med 2003 från och med 2012 har uppdelning skett i fler komponenter) Markanläggningar Byggnadsinventarier Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Bilar och andra transportmedel Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade 3-50 år 5-50 år 3-30 år 5-10 år 3 år 5-10 år 5 år 5-10 år Högst 7 år Högst 5 år Om särskilda skäl finns kan variationer förekomma. Mark, aktier, bostadsrätter, konst och pågående arbeten är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde och blir inte föremål för avskrivning. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, t ex teknikskiften, och att det rör sig om väsentliga belopp. TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering, ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften är högre än ett halvt basbelopp ( kr) och att nyttjandeperioden är minst 3 år. När det gäller immateriella anläggningstillgångar gäller 2 miljoner kronor för upparbetade investeringar. Pågående fastighetsinvesteringar tillförs inte byggnadskreditivränta. Gällande redovisningsregler kräver koppling av byggnadskreditiv till externa lån. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Förråd och lager värderas på balansdagen utifrån aktuellt återanskaffningsvärde med ett inkuransavdrag på tre procent. Den genomsnittliga lageromsättningshastigheten bedöms vara avsevärt högre än frekvensen för prisuppdateringar vilket innebär att anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde i praktiken är detsamma. Om egna bedömningar av värdet görs ska det framgå och motiveras i inventeringsprotokollet. Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. Under året förs de allra flesta fordringar löpande över till inkassoföretag för fortsatt bevakning, men fordran ligger kvar i landstingets redovisning. I samband med bokslut görs avskrivning av patientavgifter och en bedömning av vilka övriga fordringar som ska betraktas som osäkra. När alla kravmöjligheter uttömts fattas beslut om avskrivning. Vårdavgiftsfordringar som hänför sig till kalenderåret skrivs av utifrån försiktighetsprincipen men de enskilda fordringarna ligger kvar för bevakning hos inkassobolaget. Landstingets finansiella placeringar är klassificerade som omsättningstillgångar. Finansverksamheten och hanteringen av finansiella risker utgår från av fullmäktige fastställda riktlinjer och placeringsföreskrifter för den 136 EKONOMISK REDOVISNING

140 finansiella verksamheten (LF ) Sammanfattningsvis innebär policyn att andelen aktier av de totala likvida medlen får vara maximalt 30 procent. Landstingets får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag. Högst 30 procent får vara placerade hos samma emittent. Ratingnivå får vara som BBB i genomsnitt enligt Standard & Poor. Maximal duration är 5 år för en ränteportfölj. Enskilda värdepapper tas generellt upp till det lägsta av anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde. För närvarande har landstinget inte några placeringar som redovisas enligt lägstavärdesprincipen. Fondplaceringar redovisas däremot till aktuellt marknadsvärde, vilket är ett avsteg från gällande regelverk, men överensstämmer med regelverken för bolag och stiftelser. Skälet till att landstinget redovisar marknadsvärdet är att dessa placeringar är långsiktiga och omsätts relativt sällan. Skulle anskaffningsvärdet redovisas innebär det att landstinget, under långa tidsperioder, inte skulle redovisa verkliga värdet på dessa tillgångar. Landstingets uppfattning är därför att en redovisning av fondandelar till anskaffningsvärde inte ger en rättvisande bild av landstingets ekonomiska ställning. Landstinget har därför valt att redovisa det verkliga värde som fondförvaltare redovisar vid bokslutstillfället. Det ger ett mer rättvisande resultat och möjliggör matchning av pensionsskulden. Information om värderingen enligt principen om lägsta värdet finns med i noterna till resultat och balansräkning samt i tabellen i slutet av detta avsnitt. Skulle landstinget välja att sälja samtliga fondandelar vid bokslutstillfället och sen återköpa samtliga andelar så skulle fondandelarna vid återköp få ett anskaffningsvärde som motsvarar verkligt värde. Det innebär alltså att landstinget redovisar exakt samma resultatnivå som om landstinget istället för att redovisa verkligt värde sålt innehaven i fonderna på bokslutsdagen. Landstinget bedömer dock att ett en sådan transaktion föranleder betydande administrativa insatser för både de externa förvaltarna och landstinget utan att de skapar något mervärde. EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Landstinget i Östergötland redovisar försäkringstekniska förändringar av pensionsskulden i fullfonderingsmodellen direkt mot eget kapital utan att låta det påverka årets resultat. Under 2014 har inga bokningar gjorts direkt mot eget kapital. Avsättningar En avsättning är en skuld som är oviss när den ska förfalla eller till vilket belopp. Det ska också finnas en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser för att en avsättning ska få redovisas i balansräkningen. Landstinget har gjort avsättningar för citybanan och ostlänken. Pensionsskuld I enlighet med fullmäktiges beslut redovisar Landstinget i Östergötland hela den inarbetade pensionsrätten medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal, så kallad fullfonderingsmodell. Redovisningsmetodiken innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen vilket ger en rättvisande bild av landstingets ekonomiska ställning. En konsekvens av beslutet är att landstingets gjort årliga avsättningar för att matcha pensionskulden, vilket i sin tur bidraget till att landstinget har den högsta soliditen i sektorn. Enligt lagstiftning ska emellertid landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll. I konsekvens med detta ska inga medel avsättas för att värdesäkra dessa pensioner. I årsredovisningen anges även en fullständig resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att landstinget anser sig uppfylla lagens krav. Pensionsskulden är beräknad utifrån det nya pensionsavtalet och utifrån riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Beräkningen av pensionsskulden utförs av Kommunsektorns Pensions AB (KPA) på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera för anställd personal och mot bakgrund av utbetalningar till redan pensionerad före detta personal. Beräkningen görs på individnivå. Landstinget har därefter tagit hänsyn till ökade kostnader för särskilda pensioner som inte KPA har kännedom om samt för pensionsdelen i arbetsgivaravgifter för löner som inte har betalats ut. I länet är det två kommuner, Linköping och Norrköping, som har SPP som pensionsförvaltare. SPP har levererat underlag som visar landstingets skuld till den personal som gick över till dessa kommuner i samband med olika verksamhetsöverföringar tidigare år. För övriga kommuner ingår överförd personal i underlaget från KPA. När det gäller pensionen för kombinationstjänster tillsammans med Universitetet betalar landstinget en löpande premie, vilket innebär att det inte finns någon skuld. I pensionsskulden ingår ålderspension och livränta för berörda förtroendevalda enligt en särskild beräkning av KPA. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till en utbetalning. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Den individuella delen av pensionsavgiften till personalen avseende 2014 betalas inte ut förrän i mars 2015 och beloppet ligger i bokslutet som en kortfristig skuld. Personalskuld Landstingets skuld till personalen i form av icke-kompenserad övertid, jour- och beredskap räknas varje månad om i aktuellt löneläge. Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På liknande sätt beräknas semesterlöneskulden månadsvis, det vill säga landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar. Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis. Arbetsgivaravgifterna för personalskulden redovisas för sig som en upplupen kostnad och den del som avser pensioner har tillförts pensionsskulden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där landstinget har ägarintresse samt även att ge en presentation över landstingets uppdragsföretag. Syftet är bland annat att ge en sammanfattande och rättvisande bild av landstingets totala ekonomiska ställning och åtaganden oberoende av företagsform. I den sammanställda redovisningen för landstingskoncernen ingår landstinget och övriga juridiska personer där landstinget har direkt eller indirekt inflytande av betydande omfattning. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till landstingets resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. Från de sammanställda räkenskaperna har sex koncernföretag undantagits, då landstingets andel av deras sammanlagda omsättning understiger fem procent av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Landstingets bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats såsom fordringar och skulder samt köp och försäljning. Inga omräkningar av bolagens balansräkningar har gjorts på grund av exempelvis andra avskrivningstider. Vid olika periodisering mellan koncernföretagen har landstingets periodisering tillämpats. EKONOMISK REDOVISNING 137

141 Gjorda bokslutsdispositioner påverkar inte det sammanställda resultatet. Från och med 2013 beräknas uppskjuten skatt för obeskattade reserver (bokslutsdispositioner). Skatten är för närvarande 22 procent (inkomstskattelagen). Den sammanställda redovisningen presenteras dels enligt fullfonderingsmodellen och dels enligt blandmodellen Landstingskoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sid 110. ÖVRIGT Transparenslagen/konkurrensneutralitet Transparenslagen, det vill säga lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera, ställer krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som är konkurrensutsatta. De ekonomiska styrprinciperna i landstinget stödjer detta. Till exempel ska varje ekonomisk enhet bära samtliga intäkter och kostnader som hör till verksamheten. Inga fria nyttigheter får förekomma. Enheten ska också bära sin del av gemensamma kostnader. För viss verksamhet finns dessutom särskilda riktlinjer, t ex för vårdval, som ytterligare ska borga för konkurrensneutralitet. Bedömningen är att landstinget uppfyller kravet på transparens. När det gäller tandvårdsverksamhet redovisar samtliga landsting enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet presenteras i landstingsfakta som är en bilaga till årsredovisningen. I landstingsfakta presenteras också information om vårdvalsverksamheten. TABELL FÖR AVVIKELSER I tabellen nedan presenteras de avvikelser som Landstinget i Östergötland har gjort från gällande lagkrav/redovisningsregler och från rekommendationer. Fullfondering Fonder till marknadsvärde Redovisningspost Resultatpåverkan 2014 med vald metod (plusbelopp förbättrar resultatet) Plus 295 miljoner kronor Plus 265 miljoner kronor Kommentar Det resultat som landstinget anser är det officiella är det enligt fullfondering av pensionerna och samtliga analyser och noter behandlar detta. Landstinget redovisar dock den sammanställda redovisningen enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell och följer därmed lagkravet. Om landstinget hade redovisat utifrån lägsta värdeprincipen skulle resultatet ha påverkats negativt. Det är dock inte ett alternativ för landstinget att redovisa enligt anskaffningsvärde när det gäller fonder. Alternativet skulle vara att sälja fonderna innan årsskiftet och köpa tillbaka dem igen. Utgående eget kapital förbättras med 923 miljoner kronor i och med att fonder redovisas till marknadsvärde. 138 EKONOMISK REDOVISNING

142 Region Östergötlands organisation och styrning REGIONFULLMÄKTIGE Regionfullmäktige är högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om regionskatten och avgör därmed hur mycket regionens verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Beredningar och utskott är ett stöd för arbetet inom fullmäktige, regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd, regionutvecklingsnämnd och trafik- och samhällsplaneringsnämnd. REGIONSTYRELSEN Regionstyrelsen är Region Östergötlands förvaltande organ och styrelse för regionens samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Som styrelse för regionens produktionsenheter har styrelsen fokus på verksamheten och ska se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor, beredningen för primärvård och annan nära vård samt utskottet för personal och kompetensförsörjning är stöd för regionstyrelsen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar om vad som ska utföras och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan i överenskommelser med regionens produktionsenheter eller via avtal med privata vårdgivare. Hälsooch sjukvårdsnämndens samordningsberedning, beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård, fem beredningar för brukardialog samt utskottet för uppföljning är stöd för hälso- och sjukvårdsnämnden. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Beredningen för folkhälsa är stöd för regionutvecklingsnämnden. TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERINGSNÄMNDEN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. PATIENTNÄMNDEN Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården eller tandvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. SAMVERKANSNÄMNDEN Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jön köpings län och Landstinget i Kalmar län. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. REGIONDIREKTÖREN Regiondirektören och biträdande regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att verkställa att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Regionen har 11 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är organiserad länsövergripande. Specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Universitetssjukhuset i Linköping) viss vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis geriatrisk och psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Ungefär 10 procent av regionens medel till hälso- och sjukvård används för att finansiera hälso- och sjukvård hos privata vårdgivare. EKONOMISK REDOVISNING 139

143 Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett knappt tiotal produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner. Regionen bedriver även skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland. STYRNINGSLOGIKEN Region Östergötlands verksamhet är komplex och omfattande. Vid planering och uppföljning måste flera perspektiv beaktas om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut ger ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder en gemensam metod (balanserad verksamhetsstyrning) för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Styrningsmodellen skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning genom att koppla samman den långsiktiga visionen och de övergripande strategierna för hela organisationen, med den mer konkreta och kortsiktigare verksamhetsstyrningen. I regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget redovisas regionens vision och övergripande strategiska mål inom ett antal olika perspektiv: Medborgare är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare är inriktat på hur medarbetarskap och ledarskap utvecklas. Ekonomi är inriktat på kontroll och skötsel av Regionen Östergötlands ekonomi. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har tillsammans uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. Styrelsen och nämnderna identifierar ett antal utvecklingsinriktade framgångsfaktorer som krävs för att nå de mål fullmäktige har satt upp. Politiska ledningsgruppen/ krisledningsnämnden (PLG) Regionfullmäktige Regionstyrelsen (RS) Revisionen Patientnämnden (PN Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) Regionsutvecklingsnämnden (RUN) Beredningen för primärvård och annan nära vård RUN:s beredning för folkhälsa HSN:s utskott för uppföljning HSN:s samordningsberedning HSN:s beredning för behovsstyrning RS:s utskott för personaloch kompetensfrågor RS:s beredning för ägarfrågor Regiondirektör Biträdande regiondirektör HSN:s beredningar för brukardialog (x5) Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset I Norrköping Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum Barn- och kvinnocentrum Diagnostikcentrum Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Folktandvården Lunnevads folkhögskola, Naturbruksgymnasiet 140 EKONOMISK REDOVISNING Ledningstab Centrum för medicinsk teknik och IT Resurscentrum FM centrum Upphandlingscentrum Centrum för hälso- och vårdutveckling Katastrofmedicinskt centrum

144

145

146 Landstingsfakta 2014 Bilaga till årsredovisning för Landstinget i Östergötland MEDBORGARPERSPEKTIVET 13

147 Innehåll Medborgarperspektivet Medarbetarperspektivet Befolkningsstatistik, samtliga landsting 1 Personaluppgifter totalt landstinget 40 Befolkningsstatistik, Östergötlands län 2 Medarbetarstatistik löner 41 Medellivslängd 4 Lönespann inom LiÖ 42 Ohälsotal 5 Sjukskrivningar och sjukdagar 6 Medarbetarstatistik per enhet Sjuk- och aktivitetsersättningar 7 Antal anställda per kategori 43 Listade per vårdcentral 8 Frånvaro och långtidsfriska 45 Vårdkonsumtion per kommun 9 Medarbetarstatistik övrigt 46 Vårdkonsumtion per listningsområde 10 Vårdkonsumtion uppdelat på kön 11 Ekonomiperspektivet Tillgänglighet vårdcentraler 12 Tillgänglighet sjukhusvård 13 BNP, KPI 47 Patientavgifter per läkarbesök 47 Processperspektivet Jämförelser samtliga landsting Produktionsstatistik Resultat 48 Vårdtillfällen per diagnoskapitel 14 Volymförändring 49 Läkarbesök per diagnoskapitel 14 Utdebitering 50 Vårdtillfällen per hemlandsting 15 Skatteintäkter 51 DRG vikt per hemlandsting 15 Skatteintäkter per invånare 52 Unika individer som har haft kontakt med Skattekraft 53 vården 16 Kostnad per invånare 54 Produktivitet 19 Investeringsvolym 55 Fastighets-/inventarieinvesteringar 56 Produktionsstatistik per enhet Lån 57 Sjukhusvård Finansiellt netto/räntenetto 58 Vårdplatser 20 Balanslikviditet 59 Vårdtillfällen 22 Soliditet 60 Vårdtillfällen, uppdelat per kön 23 Vårdtid 24 Landstinget i Östergötland Medelvårdtid 25 Skatteintäkter mm 61 DRG vikt 26 Intäkter och kostnader, totalt 62 DRG medelvikt 27 Nettokostnad 62 Operationer 28 Resultaträkning, kassaflödesanalys 63 Läkarbesök 29 Balansräkning 64 Sjukvårdande behandlingar 31 Likvida medel 65 Långfristiga placeringar inom Primärvård Pensionsförvaltningen 65 Läkarbesök 33 Resultaträkning och kassaflödesanalys, Sjukvårdande behandling 34 sammanställd redovisning 66 Balansräkning sammanställd redovisning 67 Medicinsk service Laboratoriemedicinsk produktion 35 Per enhet Radiologiska undersökningar 36 Resultat/eget kapital per enhet 68 Lönekostnadsutveckling per enhet 69 Skolor Kostnadsutveckling läkemedel per enhet 70 Folkhögskola och gymnasieskola 37 Kostnad per sjukdomsgrupp 71 Folktandvård Folktandvård 38 Konkurrensutsatt verksamhet Tandvårdens intäkter och kostnader 72 FoU statistik Vårdval Primärvård 73 Finansiering 39 Forskningsprestationer 39 Forskningskompetens 39 Landstingsfakta produceras av Ledningsstaben inom Region Östergötland. Upplysningar om innehållet kan lämnas av Daniel Wäster, telefon: , mail: daniel.waster@regionostergotland.se Landstingsfakta finns på

148 Befolkningsstatistik Befolkning i samtliga landsting per den 31/12 enligt indelning 1/1 nästkommande år Källa: SCB:s befolkningsstatistik Landsting AB Stockholms läns landsting 1) C Landstinget i Uppsala län 1) D Landstinget Sörmland E Landstinget i Östergötland 1) F Landstinget i Jönköpings län G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge M Region Skåne 1) N Landstinget Halland O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting 1) U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Jämtlands läns landsting AC Västerbottens läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting Summa landsting I Gotlands kommun Totalt Andel 0-17 år 20,4% 20,2% 20,2% 20,2% 20,4% Andel år 61,1% 60,9% 60,7% 60,3% 60,0% Andel 65- år 18,5% 18,8% 19,1% 19,4% 19,6% Andel 80 + år 5,3% 5,3% 5,2% 5,2% 5,1% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 1

149 Befolkningsstatistik Befolkning per kommun i Östergötland samt åldersandelar i procent Källa: SCB:s befolkningsstatistik Kommun/länsdel Linköpings kommun Andel 0-17 år 20,0% 19,9% 19,9% 20,0% 20,1% Andel år 63,5% 63,2% 63,1% 62,9% 62,6% Andel 65- år 16,5% 16,8% 17,0% 17,2% 17,3% Andel 80 - år 5,0% 5,1% 5,0% 5,0% 4,9% Åtvidabergs kommun Andel 0-17 år 20,7% 20,4% 19,7% 19,5% 19,4% Andel år 56,4% 56,3% 56,2% 56,1% 55,8% Andel 65- år 22,9% 23,3% 24,1% 24,4% 24,9% Andel 80 - år 6,4% 6,5% 6,4% 6,4% 6,3% Kinda kommun Andel 0-17 år 20,2% 20,1% 19,8% 19,9% 19,8% Andel år 56,5% 56,2% 56,0% 55,7% 55,3% Andel 65- år 23,3% 23,8% 24,2% 24,4% 24,9% Andel 80 - år 6,5% 6,6% 6,5% 6,3% 6,6% Ydre kommun Andel 0-17 år 18,9% 17,9% 17,8% 18,5% 18,7% Andel år 56,5% 56,2% 55,3% 54,1% 53,4% Andel 65- år 24,6% 25,8% 26,9% 27,4% 27,9% Andel 80 - år 7,1% 7,2% 7,2% 6,7% 7,0% Totalt Centrala länsdelen Andel 0-17 år 20,1% 19,9% 19,8% 19,9% 20,0% Andel år 62,5% 62,2% 62,1% 61,8% 61,6% Andel 65- år 17,4% 17,9% 18,1% 18,2% 18,4% Andel 80 - år 5,3% 5,3% 5,2% 5,2% 5,2% Norrköping Andel 0-17 år 20,6% 20,4% 20,4% 20,7% 20,8% Andel år 61,4% 61,2% 61,0% 60,6% 60,3% Andel 65- år 18,0% 18,4% 18,6% 18,8% 18,9% Andel 80 - år 5,2% 5,2% 5,1% 5,0% 4,9% Finspång Andel 0-17 år 19,3% 19,1% 18,8% 19,0% 19,2% Andel år 57,7% 57,3% 57,3% 56,9% 56,5% Andel 65- år 23,0% 23,6% 23,9% 24,0% 24,3% Andel 80 - år 6,6% 6,6% 6,6% 6,5% 6,5% Söderköping Andel 0-17 år 21,0% 20,9% 20,8% 20,4% 20,7% Andel år 57,9% 57,4% 57,0% 57,0% 56,3% Andel 65- år 21,1% 21,7% 22,2% 22,6% 23,1% Andel 80 - år 5,2% 5,1% 5,2% 5,2% 5,1% Valdemarsvik Andel 0-17 år 17,3% 16,7% 16,5% 16,1% 16,0% Andel år 56,7% 56,0% 55,0% 54,7% 54,0% Andel 65- år 26,0% 27,3% 28,5% 29,1% 30,0% Andel 80 - år 6,8% 7,0% 7,0% 7,0% 6,9% Totalt Östra länsdelen Andel 0-17 år 20,3% 20,1% 20,1% 20,3% 20,4% Andel år 60,5% 60,2% 59,9% 59,6% 59,2% Andel 65- år 19,2% 19,7% 20,0% 20,1% 20,4% Andel 80 - år 5,4% 5,4% 5,4% 5,3% 5,2% 2

150 Kommun/länsdel Motala Andel 0-17 år 20,2% 19,8% 19,6% 19,6% 19,7% Andel år 59,4% 59,2% 59,0% 58,7% 58,3% Andel 65- år 20,4% 21,0% 21,4% 21,7% 22,0% Andel 80 - år 5,9% 5,9% 5,9% 5,9% 5,8% Mjölby Andel 0-17 år 20,7% 20,3% 20,0% 20,2% 20,2% Andel år 59,2% 59,3% 59,1% 58,5% 58,1% Andel 65- år 20,1% 20,5% 20,9% 21,3% 21,7% Andel 80 - år 5,8% 5,8% 5,9% 5,8% 5,8% Vadstena Andel 0-17 år 17,6% 17,1% 16,8% 16,4% 16,4% Andel år 55,5% 54,8% 54,3% 53,8% 52,7% Andel 65- år 26,9% 28,1% 28,9% 29,8% 30,8% Andel 80 - år 8,2% 8,1% 8,4% 8,6% 8,7% Ödeshög Andel 0-17 år 19,7% 19,5% 18,9% 18,6% 18,5% Andel år 56,9% 56,1% 56,0% 55,6% 54,9% Andel 65- år 23,4% 24,4% 25,1% 25,8% 26,5% Andel 80 - år 7,0% 7,1% 7,1% 6,8% 6,6% Boxholm Andel 0-17 år 19,2% 19,2% 19,0% 19,3% 19,4% Andel år 58,3% 58,1% 57,6% 56,6% 56,3% Andel 65- år 22,5% 22,7% 23,4% 24,1% 24,3% Andel 80 - år 6,6% 6,4% 6,3% 6,0% 5,9% Totalt Västra länsdelen Andel 0-17 år 20,1% 19,6% 19,4% 19,4% 19,5% Andel år 58,7% 58,6% 58,4% 57,9% 57,4% Andel 65- år 21,2% 21,8% 22,2% 22,7% 23,1% Andel 80 - år 6,2% 6,2% 6,2% 6,2% 6,1% Totalt i länet Andel 0-17 år 20,2% 19,9% 19,8% 20,0% 20,1% Andel år 60,9% 60,7% 60,5% 60,2% 59,8% Andel 65- år 18,9% 19,4% 19,7% 19,9% 20,1% Andel 80 - år 5,5% 5,5% 5,5% 5,4% 5,4% 3

151 Medellivslängd Återstående medelslivslängd1) efter kön och tid i femårsperioder Källa: SCB Födelseår Östergötlands län män 75,8 77,2 78,3 78,6 78,9 79,1 79,3 79,5 79,6 79,8 80,0 kvinnor 81,1 81,8 82,4 82,4 82,6 82,7 82,8 83,0 83,2 83,3 83,4 Riket män 75,6 76,9 78,0 78,2 78,5 78,7 78,9 79,1 79,3 79,5 79,7 kvinnor 81,0 81,8 82,4 82,6 82,8 82,9 83,1 83,2 83,3 83,4 83,6 1) Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i kortare ordalag för medellivslängd. 4

152 Ohälsotal 1) Fördelning efter kön, ålder och kommun i Östergötland Källa: Försäkringskassan i Östergötlands län Män 22,9 21,7 21,2 20,8 21,1 Kvinnor 36,6 34,4 33,6 33,0 33, år 1,8 2,2 2,5 2,4 2, år 10,6 10,4 10,6 11,0 12, år 15,0 14,0 14,0 14,3 18, år 27,2 25,3 25,1 24,9 31, år 51,4 49,0 47,8 47,1 57, år 81,6 77,3 73,8 70,3 84,8 Boxholm 32,4 30,4 30,1 29,6 29,8 Finspång 28,3 26,4 26,5 26,4 26,9 Kinda 28,6 27,2 27,3 27,3 27,7 Linköping 22,8 21,6 21,0 20,6 20,8 Mjölby 33,4 31,1 30,2 28,9 30,0 Motala 43,1 41,8 41,8 41,9 42,5 Norrköping 30,9 29,1 28,2 27,8 27,8 Söderköping 31,6 29,8 28,6 28,2 27,7 Vadstena 37,5 35,0 35,1 35,8 37,9 Valdemarsvik 38,7 36,5 35,6 35,0 33,9 Ydre 28,7 28,3 26,5 26,3 28,1 Åtvidaberg 31,2 28,6 27,0 25,8 26,9 Ödeshög 34,0 32,2 30,0 27,9 27,0 Östergötlands län 29,6 27,9 27,2 26,8 27,0 Riket 29,5 27,7 27,0 26,8 27,3 1) Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad mellan år. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. 5

153 Sjukskrivningar Genomsnittligt antal sjukskrivningar per sjukpenningförsäkrad sjuktal 1) Källa: Försäkringskassan Antal dagar 40,0 35,0 Hageby Hageby Hageby 30,0 25,0 Skäggetorp Norrtull Boxholm Ödeshög Hageby Skäggetorp Hageby Hageby Hageby Motala Motala Motala Motala 20,0 15,0 10,0 5,0 Skänninge Borensberg Valdemarsvik Rimforsa Borensberg Österbymo Österbymo Österbymo Skänninge Österbymo Österbymo Österbymo Motala Motala Motala Ödeshög Ödeshög Motala Ödeshög Ydre Borensberg Finspång Borensberg Linköping Linköping Finspång Söderköping Finspång Ydre Motala Motala Motala Åtvidaberg Vadstena Ydre Ydre Ydre Ydre Finspång Motala Motala Ydre Vadstena Ödeshög Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping 0, År Min = Lägsta medelvärde bland försäkringskassorna i Östergötland Max = Högsta medelvärde bland försäkringskassorna i Östergötland Genomsnitt länet 1) Sjuktalet - speglar socialförsäkringens utbetalningar av sjukpenning för i Sverige bosatta personer i åldrarna år. Sjuktalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning från socialförsäkringen och innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Genomsnittligt antal sjukdagar per sjukpenningförsäkrad per kommun i Östergötlands län Källa: Försäkringskassan Kommun Boxholm 7,4 6,0 6,7 8,0 8,8 9,6 Finspång 7,8 6,0 6,5 7,9 8,3 8,8 Kinda 7,2 6,5 7,6 9,6 11,1 11,1 Linköping 6,2 5,4 5,9 6,6 7,0 7,8 Mjölby 8,5 7,0 8,0 9,1 9,4 11,5 Motala 10,2 8,1 9,1 10,4 11,5 13,0 Norrköping 7,4 5,9 6,4 7,3 7,8 8,6 Söderköping 7,9 6,6 8,0 8,4 9,6 9,4 Vadstena 10,1 8,6 8,7 9,6 10,4 13,8 Valdemarsvik 9,1 7,0 7,8 8,8 9,5 9,6 Ydre 8,3 6,8 9,4 9,7 11,1 13,4 Åtvidaberg 8,6 7,7 7,9 8,3 8,6 10,3 Ödeshög 9,1 6,9 6,8 8,1 7,7 7,9 Östergötlands län 7,5 6,1 6,8 7,7 8,2 9,1 Riket 8,0 6,7 7,6 8,6 9,4 10,6 6

154 Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar Antal ersättningar per invånare år per kommun i Östergötland 1) Källa: Försäkringskassan Antal sjuk- och aktivitetsersättningar Norrköping Norrköping Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Motala Norrköping Norrköping Norrköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Linköping Söderköping Vadstena Söderköping Linköping Linköping Linköping Linköping Söderköping Söderköping Motala Motala 10 0 jan- 85 dec- 85 dec- 86 dec- 87 dec- 88 dec- 89 dec- 90 dec- 91 dec- 92 dec- 93 dec- 94 dec- 95 dec- 96 dec- 97 dec- 98 dec- 99 dec- 00 dec- 01 dec- 02 dec- 03 dec- 04 dec- 05 dec- 06 dec- 07 dec- 08 dec- 09 dec- 10 dec- 11 dec- 12 År dec- dec Min = Lägsta antal per 1000 invånare bland kommunerna i Östergötland Max = Högsta antal per 1000 invånare bland kommunerna i Östergötland Medelvärde Länet Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar i Östergötland och riket ) Procentuell utveckling Källa: Försäkringskassan 250 Index Kvinnor Östergötland Kvinnor riket Män Östergötland Män riket 90 År 1) Ändrad definition från och med 2003, tidigare förtidspensioner och sjukbidrag. 7

155 Listade östgötar per vårdcentral Källa: Listningskuben Antal listade Vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga Ekholmen Nygatan Åtvidaberg Kisa Österbymo Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Vårdcentralen Johannelund Summa Centrala länsdelen Östra Länsdelen Finspång Cityhälsan Norr ) Cityhälsan Centrum ) Cityhälsan Söder ) Sandbyhov ) Såpkullen ) Hageby ) Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping Valdemarsvik Kungsgatan Norrköping ) Väven ) Kneippens vårdcentral Vilbergens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral Geria Vårdcentral i Söderköping Summa Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög Summa Västra länsdelen Akivt olistade Övrigt Listade utomläns 400 Totalt ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) På grund av stora omstrukturreringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats 8

156 Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret Antal vårdtillfällen i Östergötland redovisade efter patientens hemkommun/ hemlandsting Antal vårdtillfällen Hemort ) Östergötlands län Ydre 2) Kinda Åtvidaberg Linköping Ödeshög Boxholm Motala Vadstena Mjölby Finspång Valdemarsvik Norrköping Söderköping Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Sydöstra sjukvårdsregionen Övriga regioner Övrigt Totalt 1) Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret och Master befolkning Antal vårdtillfällen i Östergötland per 1000 invånare redovisade efter patientens hemkommun Antal vårdtillfällen per 1000 invånare Hemort ) Östergötlands län Ydre 2) Kinda Åtvidaberg Linköping Ödeshög Boxholm Motala Vadstena Mjölby Finspång Valdemarsvik Norrköping Söderköping Östergötlands län 1) ) All vårdproduktion utförd inom landstinget och Aleris Specialistvård AB. 2) En stor del av invånarnas vårdkonsumtion sker i Jönköpings län, men från 2012 och framåt ingår dessa KUL. 3) Från och med 2012 ingår KUL-data. 9

157 Vårdkonsumtion i slutenvård per listad vårdcentral (östgötar) Antal slutenvårdtillfällen redovisade efter var patienten är listad Antal vårdtillfällen Listad vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga 1) Ekholmen Nygatan 1) Åtvidaberg Kisa Österbymo Vårdcentralen Johannelund 1) Trädgårdstorgets vårdcentral 23 2) Centrala länsdelen Östra länsdelen Cityhälsan Norr ) ) Cityhälsan Centrum ) ) Cityhälsan Söder ) ) Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping Valdemarsvik Kungsgatan Norrköping ) 628 3) Väven ) 595 3) Finspång Kneippen Vilbergen Skarptorp Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral 696 3, 4) , 4) Geria Vårdcentral i Söderköping Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm 1) Mantorp Ödeshög Västra länsdelen Övrigt Totalt 5) ) Vårdcentralerna har under redovisningsperioden bytt huvudman men även äldre uppgifter redovisas under aktuell vårdcentral för att statistiken ska vara jämförbar över tid. 2) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 3) På grund av stora omstrukturreringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats. Historik redovisas enligt 2011 års struktur. 4) Medicinskt Centrum AB startade vårdcentral ) All vårdproduktion utförd inom landstinget och Aleris Specialistvård AB. 10

158 Vårdkonsumtion - Läkarbesök per vårdcentral, uppdelat på kön Antal läkarbesök per kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Närsjukvården i centrala Östergötland Ljungsbro % % % Skäggetorp % % % Kärna % % % Ryd % % % Lambohov % % % Kungsgatan Linköping % % % Valla % % % Tannefors % % % Linghem % % % Ekholmen % % % Nygatan Linköping % % % Åtvidaberg % % % Kisa % % % Österbymo % % % Jourcentralen Linköping 1) % % % Capio Vårdcentral Berga % % % Vårdcentralen Johannelund % % % Centrumklinikens Vårdcentral % 3) Cityakuten % 3) % 4) % Trädgårstorget vårdcentral 4) 4) % Centrala Östergötland % % % Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Norr % % % Cityhälsan, Centrum % % % Cityhälsan, Söder % % % Åby % % % Kolmården % % % Vikbolandet % % % Jourcentralen Norrköping 1) % % % Söderköping % % % Valdemarsvik % % % Skärblacka % % % Finspång % % % Geria Vårdcentral i Söderköping % % % Östertull % % % Vilbergen % % % Kneippen % % % Skarptorp % % % Medicinskt Centrum Vårdcentral % % % Östra Östergötland % % % Närsjukvården i västra Östergötland Jourcentralen Motala 1) % % % Marieberg % % % Lyckorna % % % Brinken % % % Borensberg % % % Vadstena % % % Mjölby % % % Skänninge % % % Boxholm % % % Mantorp % % % Ödeshög % % % Västra Östergötland % % % Summa 2) % 2) % 2) % 1) Jourcentralernas antal listade är baserat på hela "distriktet", vilket innebär att de kan bara jämföras jourcentraler emellan. 2) Summan skiljer sig något mot summan av antal läkarbesök inom primärvård i processperspektivet beroende på att fler verksamheter än vårdcentraler är med där. 3) Centrumkliniken bytte ägare 2012, nytt namn är Cityakuten. 4) Cityakuten bytte ägare 2014, nytt namn ät Trädgårdstorgets vårdcentral 11

159 Tillgänglighet - vårdcentraler Tillgänglighet läkarbesök - andel patienter som togs emot på vårdcentralen inom sju dagar Tillgänglighet telefon - andel återuppringda samtal under samma dag (TeleQ) Andel patienter Läkarbesök Telefontillgänglighet Vårdcentral ) ) ) ) ) ) Centrala länsdelen Ljungsbro 96% 99% 100% 100% 100% 99% 99% 98% 100% 100% 99% 96% Skäggetorp 92% 96% 96% 95% 97% 96% 88% 99% 85% 51% 95% 100% Kärna 77% 98% 95% 97% 97% 97% 89% 98% 82% 85% 99% 91% Ryd 86% 94% 96% 97% 97% 92% 55% 97% 95% 92% 95% 91% Lambohov 94% 100% 100% 98% 97% 98% 78% 89% 80% 81% 80% 89% Kungsgatan Linköping 97% 98% 99% 98% 97% 97% 2) 2) 2) 2) 2) 2) Valla 83% 98% 99% 98% 98% 98% 84% 99% 98% 96% 95% 89% Tannefors 92% 97% 95% 97% 96% 96% 85% 93% 81% 85% 95% 99% Linghem 95% 97% 95% 96% 94% 94% 100% 100% 100% 99% 95% 87% Ekholmen 95% 97% 97% 97% 95% 93% 86% 90% 90% 85% 81% 83% Nygatan Linköping 92% 98% 97% 96% 94% 93% 88% 97% 100% 98% 93% 98% Åtvidaberg 97% 98% 98% 98% 98% 98% 98% 99% 100% 100% 98% 98% Kisa 90% 92% 96% 95% 92% 89% 86% 100% 99% 93% 74% 88% Österbymo 95% 95% 97% 96% 95% 91% 98% 94% 97% 99% 96% 93% Vårdcentralen Johannelund 99% 100% 100% 100% 99% 98% 90% 94% 100% 98% 94% 94% Capio Vårdcentral Berga 88% 96% 98% 97% 96% 96% 83% 100% 100% 100% 100% 100% Cityakuten 3) 3) 87% 94% 92% 82% 2) 2) 2) 2) 99% 89% Östra länsdelen Finspång 94% 96% 98% 98% 96% 92% 98% 97% 100% 100% 96% 83% Cityhälsan, Norr 97% 7) 94% 97% 90% 77% 7) 91% 92% 85% Cityhälsan, Centrum 95% 7) 89% 96% 86% 90% 7) 88% 85% 86% Cityhälsan, Söder 92% 7) 94% 96% 95% 80% 7) 93% 92% 93% Sandbyhov 82% 97% 7) 68% 98% 7) Såpkullen 89% 93% 7) 81% 93% 7) Hageby 80% 89% 7) 98% 89% 7) Skärblacka 85% 98% 92% 87% 98% 94% 86% 97% 100% 97% 89% 85% Åby 95% 99% 98% 93% 93% 91% 85% 96% 97% 96% 90% 93% Kolmården 97% 98% 95% 94% 95% 92% 97% 99% 94% 99% 97% 89% Vikbolandet 89% 95% 98% 92% 91% 89% 92% 98% 99% 99% 96% 91% Söderköping 93% 96% 100% 100% 100% 97% 94% 97% 99% 99% 93% 89% Valdemarsvik 90% 98% 95% 92% 90% 92% 88% 99% 100% 98% 92% 93% Kungsgatan Norrköping 93% 84% 7) 94% 98% 7) Väven 91% 100% 7) 86% 98% 7) Östertull 98% 100% 100% 96% 90% 90% 96% 97% 99% 98% 94% 95% Vilbergen 79% 97% 97% 93% 91% 92% 80% 98% 94% 87% 84% 81% Kneippen 88% 96% 99% 97% 97% 88% 93% 99% 98% 99% 99% 99% Skarptorp 95% 99% 100% 97% 89% 85% 77% 98% 96% 87% 88% 86% Geria Vårdcentral i Söderköping 97% 8) 96% 93% 8) 94% Medicinskt Centrum Vårdcentral 4) 96% 97% 91% 77% 98% 4, 5) 5) 5) 5) 5) 5) Västra länsdelen Marieberg 97% 95% 95% 94% 94% 94% 92% 81% 98% 96% 93% 92% Lyckorna 93% 91% 91% 96% 96% 95% 90% 95% 92% 92% 86% 92% Brinken 96% 98% 99% 97% 97% 96% 95% 91% 98% 97% 98% 97% Borensberg 95% 94% 98% 92% 88% 88% 98% 99% 100% 98% 93% 90% Vadstena 93% 98% 95% 97% 93% 95% 97% 99% 92% 93% 90% 89% Mjölby 90% 95% 94% 86% 93% 95% 85% 80% 94% 73% 82% 88% Skänninge 98% 96% 95% 94% 96% 95% 99% 97% 94% 96% 98% 97% Boxholm 83% 95% 6) 96% 95% 91% 91% 96% 99% 6) 97% 88% 96% 98% Mantorp 97% 99% 91% 94% 98% 99% 97% 90% 98% 95% 97% 95% Ödeshög 97% 100% 97% 97% 96% 99% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Genomsnitt samtliga vårdcentraler 91% 96% 97% 95% 95% 94% 89% 95% 93% 91% 91% 91% 1) Uppgift om andel patienter som har tagits emot till läkarbesök inom sju dagar och som har blivit återuppringda under samma dag kommer från mätningen som avser fjärde kvartalet aktuellt år. 2) Vårdcentralen använder inte TeleQ, varför telefontillgäglighet ej mäts. 3) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn är Cityakuten. 4) Medicinskt Centrum Vårdcentral startade sin verksamhet och är ej med i mätningen för sista kvartalet ) Använder bara TeleQ som ett komplement, varför telefontillgänglighet ej mäts. 6) Vårdcentralen Boxholm återgick till landstingets regi Historiska data redovisas under gällande organisation ) På grund av stora omstrukturreringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats. 8) Ny vårdcentral from 1/

160 Tillgänglighet - sjukhusvård Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar för besök 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland 8 3% 3 1% 4 2% 7 2% Närsjukvården i östra Östergötland 20 6% 4 2% 36 14% 11 4% Närsjukvården i västra Östergötland 13 4% 73 17% 13 7% 10 3% Närsjukvården i Finspång 0 0% 1 3% 2 6% 0 Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 2) % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 28 4% 45 5% 63 7% 44 5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 2) % % 140 9% 92 6% Sinnescentrum i Östergötland 2) % % 161 8% % Medicinskt centrum i Linköping 3) 23 8% 25 11% 10 10% 91 24% Aleris Specialistvård AB 4) 11 4% 27 6% 25 7% 17 4% Privata psykiatriska enheter 4 4% 0 1 1% 1 1% Genomsnitt för enheterna % % % % Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar på behandling 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % 77 18% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 0 0% 8 3% 63 7% 20 9% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % 139 9% % Sinnescentrum i Östergötland % % 151 8% % Medicinskt centrum i Linköping 2) 31 10% 29 13% 10 10% 12 6% Aleris Specialistvård AB % 22 4% 25 7% 31 6% Barn- och ungdomspsykiatri 0 0% 32 47% 0 0% 74 53% VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) 5) 44 45% % 2 1% % Genomsnitt för enheterna % % % % 1) Redovisat resultat avser 31 december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom landstinget innan patienten har skickats till Medicinskt Centrum i Linköping. Andel genomförda besök inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland % % Närsjukvården i östra Östergötland % % Närsjukvården i västra Östergötland % % Närsjukvården i Finspång % % Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % Sinnescentrum i Östergötland % % Medicinskt centrum i Linköping 2) % % Aleris Specialistvård AB % % Privata psykiatriska enheter % % Genomsnitt för enheterna % % Andel genomförda behandlingar inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % Sinnescentrum i Östergötland % % Medicinskt centrum i Linköping 2) % % Aleris Specialistvård AB % % Barn- och ungdomspsykiatri % % VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) % % Genomsnitt för enheterna % % 1) Nytt sätt att redovisa från och med Redovisat resultat avser perioden januari - december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom landstinget innan patienten har skickats till Medicinskt Centrum i Linköping. 13

161 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Övriga diagnoser Totalt 1) ) All vårdproduktion utförd inom landstinget och Aleris Specialistvård AB. Sjukhusvård och primärvård - Läkarbesök per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Övriga diagnoser Totalt 1) ) Inklusive läkarbesök vid privata vårdcentraler,medicinskt Centrum Norrköping, Aleris Specialistvård AB, upphandlad BUP och vuxenpsykiatrisk verksamhet. 14

162 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen Andel utförda vårdtillfällen redovisade efter patientens hemlandsting Landsting 1) Östergötlands län 89,5% 89,2% 89,1% 89,5% 89,0% 06 Jönköpings län 3,7% 3,9% 4,1% 4,0% 4,0% 08 Kalmar län 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 3,4% Övriga 3,5% 3,5% 3,5% 3,3% 3,6% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Det landsting patienten är folkbokförd i. Sjukhusvård - DRG-vikt inom slutenvård 2) Andel av total DRG-vikt redovisade efter patientens hemlandsting Landsting 1) Östergötlands län 82,2% 82,5% 81,8% 82,5% 82,7% 06 Jönköpings län 7,7% 7,8% 8,3% 8,0% 7,7% 08 Kalmar län 5,9% 5,7% 5,9% 6,0% 5,7% Övriga 4,2% 4,0% 4,0% 3,5% 3,8% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Det landsting patienten är folkbokförd i. 2) DRG står för "diagnosrelaterad grupp" och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån vårdtyngd. 15

163 Unika individer som haft kontakt med vården 1)2) Totalt Verksamhet Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Diagnostikcentrum Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Sinnescentrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Ungdomsmottagning Linköping Unga vuxna Råd stöd och hälsa Rörelse och Hälsa LAH Linköping Rehabgruppen Barn- och ungdomshabilitering Linköping Länsteam habiliteringsenhet LSS Linköping Vuxenhabilitering gemensamt Neuropsykiatriskt team Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Akutkliniken US ) Medicinska akutkliniken ) Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård ) Cityhälsan, Norr ) Cityhälsan, Centrum ) Cityhälsan, Söder ) Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Vårdcentralen Kungsgatan Norrköping ) Vårdcentralen Väven ) Barnhälsovården i Östergötland Ungdomshälsa Barnhälsan Rehab öst Habiliteringen Medicinkliniken ViN Geriatrisk enhet ViN LAH Öst Fysiologiska kliniken 5 1 Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdpsyk klin ViN

164 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Gemensamt länspsyk LPÖ Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ Neuropsykiatriska länsteamen LPÖ Ätstörningsenheten länsteam LPÖ Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab Väst Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Rehab Finspång Vårdcentralen Finspång Närsjukvårdskliniken Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 4) Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken EM kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4) Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland 9 Dagkirurgi i Östergötland Finspång Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Ortopedklinik LiM 2 Sinnescentrum i Östergötland 4) Smärt- och rehabiliteringscentrum Intensivvårdskliniken US Anestesi och intensivvårdskliniken ViN Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Donationsverksamhet Öron-, näsa- och halskliniken US Operationskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US

165 Privata vårdgivare Östertulls Vårdcentral Johannelunds Vårdcentral Capio Berga Vårdcentral Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Trädgårdstorgets vårdcentral 593 5) Geria Vårdcentral i Söderköping 1 7) BUP Mjölby BUP Motala 383 Sergelkliniken Medicinskt centrum i Linköping Aleris Specialistvård Motala AB Barn- och familjepsykologiskt centrum 224 7) Psykiatripartners Resurs AB ) Capio Psykiatri Linköping ) Capio Psykiatri Norrköping ) ) En individ räknas här som unik för varje enhet personen har besökt, på totalnivå räknas dock personen bara en gång. 2) Med kontakt avses alla typer av kontakter med vården, till exempel vårdtillfällen, besök och indirekta kontakter. 3) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) slogs åtta centrum ihop och bildade fyra nya centrum. De som gick samman var; Hjärtcentrum och Medicincentrum, Laboratoriemedicinskt centrum och Bildmedicinskt centrum, Kirurgi- och onkologicentrum med Ortopedicentrum samt Anestesioch operationscentrum tillsammans med Rekonstruktionscentrum. Alla uppgifter redovisas enl gällande organisationsstrukturstruktur ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 6) På grund av stora omstruktureringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats. Historik redovisas enligt 2015 års struktur. 7) Nystartade verksamheter som redovisas fr.o.m

166 Sjukhusvård - produktivitet 1) (Kostnad per DRG-poäng) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Genomsnittlig produktivitet ) Produktiviteten baseras från och med 2009 på kostnad per DRG-poäng. Landstingets kostnader divideras med antalet DRG-poäng. (Antalet DRG-poäng är summan av faktiska DRG-poäng i öppen och sluten vård samt en schablonberäkning för de vårdkontakter som saknar DRG). DRG står för diagnosrelaterad grupp och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursförbrukning. 19

167 Sjukhusvård - vårdplatser Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser under Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Akutkliniken US Psykiatriska kliniken US Barn- o ungdomspsykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US ) Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN ) ) 56 Geriatriska kliniken 18 8) 18 LAH- enheten ViN ) Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri- habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Närsjukvården i Finspång Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US ) Hudkliniken Östergötland 1 Reumatologiska kliniken US Infektionskliniken ) EM kliniken US 6) MT-kliniken US 6) ) Endokrinsektionen US 6) ) Kardiologiska kliniken US 49 2) Kardiologiska kliniken ViN 22 3) ) Thorax- Kärlkliniken US Kärl verksamhet Thorax- Kärlkliniken US Thorax- kärlkliniken US intensivvårdsavd Hjärt och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken US Barn- och ungdomskliniken ViN Kvinnoklinik i Östergötland US Kvinnoklinik i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken ) 14 Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland 86 Kirurgiska kliniken US ) 46 Kirurgiska kliniken ViN ) Urologiska kliniken i Östergötland ) 30 Ortopediklinikerna 57 Ortopedklinik US ) 35 Ortopedklinik ViN ) 20 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård

168 Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Sinnescentrum i Östergötland Öronkliniken ViN 1 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öronkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab och medicinska kliniken US Intensivvårdskliniken Östergötland US 1) Intensivvårdskliniken Östergötland ViN 1) Anestesiverksamhet i Motala 1) Anestesi och operation ViN 1) Sinnescentrum i Östergötland Summa länsövergripande sjukvård Summa landstinget Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB ) Summa totalt ) Avser tekniska vårdplatser. 2) Seldinger tillkommit under året med 8 vpl för dagsjukvård. 3) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 4) NUA platser har tagits bort hösten ) Fyra av dessa vårdplatser hyrs av Medicinska specialistkliniken. 6) EM-kliniken delades upp under 2012 i Magtarmkliniken och Endokrinsektionen. 7) minskades antalet vpl med 7. 8) öppnades 8 vpl, öppnades ytteligare 8 st och slutligen 2 vpl ) Utökat antal vårdplatser under del av sommar from ) 6 stängda vårdplatser KAVA under stor del av hösten, p.g.a. brist på ssk. Öppnade 4 st vpl i samverkan med Urologen 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på ssk, ändå ökning vpl även var stängda 2012 pga ssk-brist. Öppnade 2 st vpl i samverkan med Kirurgen US 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på ssk. 13) 8 vårdplatser fördes över till NSÖ, Geriatriken 1/ akutvårdplatser öppnades 1/ Dessa är öppna okt-mars då det akuta behovet är som högst. 14) öppnades ytterligare 1 vårdplats på LaH. 15) Har under 2014 tidvis vårdplatser för att kunna ta emot fler AIM-patienter. 16) Öppnade under 2014 två nya akutvårdplatser. 17) Har under 2014 tvingats stänga sex vårdplatser del av år pga sjuksköterskebrist. 18) Öppnade under 2013 två extra vårdplatser. 19) 5-dygnsavdelning med 8 vpl i drift från 1:a mars 21

169 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen Verksamhet/ Antal vårdtillfällen Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska klin US Akutkliniken US ) Medicinska akutkliniken ) Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN ) Geriatriska kliniken ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal vårdtillfällen Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Österg Infektionskliniken i Östergötland ) ) ) ) ) Endokrinmedicinska enheten ) Magtarmmedicinska kliniken US ) Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN ) Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum i Östergötland Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa landstinget Verksamhet/ Verksamhetsenhet Aleris Specialistvård AB Summa totalt ) Infektionskliniken ViN redovisas i Infektionskliniken US siffror. 2) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 4) EM-kliniken har from 2012 delats i endokrinmedicinska och magtarmmedicinska enheterna. Statistiken är omräknad bakåt. 22

170 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen per klinik, uppdelat på kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping % % % Barn- och ungdomspsykiatriska klin US % % % Akutkliniken US Medicinska akutkliniken % % % Psykiatriska kliniken US % % % Beroendekliniken US % % % Geriatriska kliniken US % % % Neurologiska kliniken US % % % Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN % % % Geriatriska kliniken ViN % % LAH-enheten ViN % % % Akutkliniken ViN % % % Beroendekliniken ViN % % % Vuxenpsykiatriska kliniken ViN % % % Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken % % % Psykiatri-habiliteringsenheten % % % Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ 1) % % % Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF % % % Summa närsjukvård % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US % % % Reumatologiska kliniken i Österg % % % Infektionskliniken i Östergötland % % % Endokrinmedicinska enheten % % % Magtarmmedicinska kliniken % % % Kardiologiska kliniken US % % % Kardiologiska kliniken ViN % % % Thorax-Kärlkliniken US % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN % % % Barn- och ungdomskliniken US % % % Kvinnokliniken i Östg ViN % % % Kvinnokliniken i Östg US % % % Kvinnokliniken i Östg LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken % % % Hematologiska kliniken % % % Onkologiska kliniken % % % Kirurgiska kliniken i Östg Urologiska kliniken i Östg % % % Kirurgiska kliniken US % % % Kirurgiska kliniken ViN % % % Ortopedklinik US % % % Ryggklinik US % % % Ortopedklinik ViN % % % Ortopedklinik LiM Sinnescentrum i Östergötland Öron- näsa- o halskliniken ViN % % % Hand o plastikkir kliniken US % % % Ögonkliniken US % % % Öron- näsa- o halskliniken US % % % Neurokirurgiska kliniken US % % % Rehab medicinska kliniken US % % % Summa länsövergripande sjukvård % % % Summa landstinget % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Män Kvinnor Andel Män Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala % % % Aleris Kirurgi Motala % % % Summa totalt % % % 1) Mäts i antal utskrivna patienter. 23

171 Sjukhusvård - vårdtid Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Akutkliniken US ) 292 3) Medicinska akutkliniken ) Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN ) Geriatriska kliniken ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ )2) Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Östergötland Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten ) Magtarmmedicinska kliniken ) Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN ) Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östg Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum i Östergötland Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa landstinget Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Summa totalt ) Antal vårdtider för utskrivna patienter kan även avse tidigare år pga av långa vårdtider, verkligt antal vårdtider för 2010 är ) Producerade vårdtider innan Cosmic-införandet (under 2008) för patienter som skrevs ut under året finns ej med i statistiken. 3) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 5) EM-kliniken har from 2012 delats i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. Statistik har justerats bakåt efter ny organisation. 24

172 Sjukhusvård - medelvårdtid Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 9,6 8,1 8,0 7,5 9,2 Barn- och ungdomspsykiatriska klin US 16,6 17,1 14,7 14,5 17,2 Akutkliniken US 3,1 2,3 2) Medicinska akutkliniken 2,8 2) 2,7 3,2 3,3 Psykiatriska kliniken US 15,7 17,5 17,8 14,0 19,0 Beroendekliniken US 4,7 4,8 5,7 5,2 5,2 Geriatriska kliniken US 11,1 10,2 8,7 10,3 11,9 Neurologiska kliniken US 5,0 4,9 4,9 4,3 4,4 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 5,9 6,0 1) 5,5 5,2 5,3 Geriatriska kliniken ViN 8,9 11,4 LAH-enheten ViN 7,0 7,2 7,1 7,4 8,5 Akutkliniken ViN 1,7 1,2 1,1 1,0 1,1 Beroendekliniken ViN 6,5 5,1 5,0 4,7 4,6 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 15,6 12,2 12,0 11,0 11,3 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 5,4 5,3 5,4 5,3 5,3 Psykiatri-habiliteringsenheten 11,6 13,2 14,6 13,7 9,5 Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ 191,2 178,5 169,9 305,7 319,5 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 8,9 8,1 8,2 8,2 7,8 Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US 6,2 6,3 6,1 6,4 6,4 Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Österg 6,3 5,7 6,5 7,1 6,7 Infektionskliniken i Östergötland 7,8 7,7 7,3 7,6 8,0 Endokrinmedicinska enheten 4,7 4,6 4,0 3) 4,4 5,5 Magtarmmedicinska kliniken 4,8 4,4 4,0 3) 5,1 4,9 Kardiologiska kliniken US 2,6 2,6 2,6 2,6 2,8 Kardiologiska kliniken ViN 3,6 3,3 3) 3,4 3,7 4,0 Thorax-Kärlkliniken US 6,4 6,2 6,0 6,2 5,9 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN 3,7 4,1 3,6 4,0 4,0 Barn- och ungdomskliniken US 5,0 4,7 4,6 4,8 4,5 Kvinnokliniken i Östergötland ViN 2,0 2,0 2,1 2,1 2,1 Kvinnokliniken i Östergötland US 2,1 2,2 2,1 2,1 2,2 Kvinnokliniken i Östergötland LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 6,0 6,0 6,2 5,6 5,8 Hematologiska kliniken 9,5 8,4 7,2 8,5 8,0 Onkologiska kliniken 3,1 2,8 2,8 2,8 2,7 Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland 3,7 3,5 3,5 3,4 3,6 Kirurgiska kliniken US 4,6 4,4 4,2 4,0 4,1 Kirurgiska kliniken ViN 4,2 3,9 4,1 3,8 3,9 Ortopedklinik US 4,5 4,3 4,4 4,5 4,6 Ryggklinik US 4,5 4,7 4,4 4,6 Ortopedklinik ViN 5,1 5,2 5,1 4,1 4,5 Ortopedklinik LiM Sinnescentrum i Östergötland Öron-, näsa- och halskliniken ViN 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 3,5 3,3 4,0 3,4 3,5 Ögonkliniken US 2,6 2,6 2,4 2,6 2,6 Öron-, näsa- och halskliniken US 2,7 2,7 2,8 2,4 2,6 Neurokirurgiska kliniken US 4,6 4,7 4,9 4,9 5,1 Rehab medicinska kliniken US 21,2 21,5 20,1 23,3 21,5 Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala 3,4 3,2 3,1 2,9 3,0 Aleris Kirurgi Motala 0,7 1,0 0,8 0,8 0,8 1) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 2) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) EM-kliniken har under 2012 delats i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. Statistik är omräknad bakåt enligt ny organisation. 25

173 Sjukhusvård - DRG- vikt inom slutenvård Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 0,2% 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US 0,3% 0,2% 0,2% 0,2% 0,3% Akutkliniken US 2,3% 0,1% 1) Medicinska akutkliniken 2,2% 1) 2,6% 2,1% 2,0% Psykiatriska kliniken US 1,7% 1,5% 1,4% 1,3% 1,7% Beroendekliniken US 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,2% Geriatriska kliniken US 0,9% 1,1% 1,1% 1,1% 0,9% Neurologiska kliniken US 2,1% 2,1% 1,9% 2,3% 2,3% Närsjukvården i centrala Östergötland 7,7% 7,6% 7,6% 7,4% 7,5% Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 4,0% 4,2% 2) 4,1% 4,7% 4,5% Geriatriska kliniken ViN 0,6% 0,7% LAH-enheten ViN 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% Akutkliniken VIN 2,2% 2,4% 2,4% 2,2% 2,6% Beroendekliniken ViN 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,2% Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,6% 1,4% 0,3% 1,2% 1,4% Närsjukvården i östra Östergötland 8,2% 8,5% 8,3% 9,1% 9,5% Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 4,8% 5,1% 5,0% 5,4% 4,9% Psykiatri-habiliteringsenheten 0,6% 0,7% 0,7% 0,6% 0,6% Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ 1,3% 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% Närsjukvården i västra Östergötland 6,7% 6,3% 6,2% 6,6% 6,1% Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 0,7% 0,7% 0,6% 0,7% 0,9% Närsjukvården i Finspång 0,7% 0,7% 0,6% 0,7% 0,9% Summa närsjukvård 23,3% 23,1% 22,7% 23,8% 24,1% Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 4) Njurmedicinska kliniken US 0,6% 0,7% 0,6% 0,6% 0,6% Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Österg 0,2% 0,3% 0,2% 0,2% 0,2% Infektionskliniken i Östergötland 2,0% 2,0% 2,2% 2,4% 2,3% Endokrinmedicinska enheten 0,5% 0,5% 0,6% 3) 0,5% 0,4% Magtarmmedicinska kliniken 0,5% 0,5% 0,5% 3) 0,5% 0,5% Kardiologiska kliniken US 6,2% 6,1% 6,3% 5,8% 5,5% Kardiologiska kliniken ViN 1,8% 2,0% 2) 1,9% 1,6% 1,8% Thorax-Kärlkliniken US 7,7% 7,7% 8,6% 7,7% 8,3% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 19,4% 19,8% 20,9% 19,3% 19,6% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN 1,3% 1,2% 1,3% 1,3% 1,2% Barn- och ungdomskliniken US 2,8% 2,7% 2,4% 2,6% 2,6% Kvinnokliniken i Östg ViN 4,9% 4,7% 4,6% 4,7% 4,3% Kvinnokliniken i Östg US 6,2% 6,3% 6,2% 6,2% 6,4% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 15,2% 15,0% 14,5% 14,8% 14,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4) Lungmedicinska kliniken 1,2% 1,2% 1,1% 1,2% 1,3% Hematologiska kliniken 1,8% 1,9% 1,8% 1,9% 1,8% Onkologiska kliniken 1,6% 1,8% 1,6% 1,9% 2,0% Urologiska kliniken i Östg 2,8% 2,9% 3,0% 2,9% 3,0% Kirurgiska kliniken US 6,4% 6,3% 6,9% 7,3% 7,3% Kirurgiska kliniken ViN 4,8% 5,2% 4,7% 4,8% 5,0% Ortopedklinik US 4,7% 3,4% 3,2% 3,3% 3,3% Ryggklinik US 1,3% 1,4% 1,4% 1,4% Ortopedklinik ViN 3,2% 3,2% 3,0% 2,7% 2,6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 26,5% 27,2% 26,8% 27,3% 27,5% Sinnescentrum i Östergötland 4) Öron- näsa- o halskliniken ViN 0,2% 0,2% 0,1% 0,1% 0,1% Hand o plastikkir kliniken US 2,4% 2,5% 2,6% 2,6% 2,5% Ögonkliniken US 0,9% 0,9% 0,9% 0,9% 0,8% Öron- näsa- o halskliniken US 1,6% 1,6% 1,8% 1,6% 1,6% Neurokirurgiska kliniken US 6,9% 6,1% 5,9% 6,0% 5,8% Rehab medicinska kliniken US 0,4% 0,4% 0,5% 0,6% 0,6% Sinnesscentrum i Östergötland 12,3% 11,5% 11,8% 11,7% 11,4% Summa länsövergripande sjukvård 73,4% 73,5% 74,08% 73,0% 72,9% Privata Andel DRG-vikt vårdgivare Aleris Specialistvård AB 3,4% 3,4% 3,2% 3,2% 3,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 3) EM-kliniken har under 2012 delats i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. Statistiken är omräknad bakåt enligt ny organisation. 26

174 Sjukhusvård - DRG- medelvikt inom slutenvård Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US 2,2 1,8 1,7 1,2 2,0 Akutkliniken US 0,7 0,9 1) Medicinska akutkliniken 0,6 1) 0,7 0,7 0,7 Psykiatriska kliniken US 1,9 1,7 1,8 1,3 1,9 Beroendekliniken US 0,4 0,3 0,5 0,4 0,5 Geriatriska kliniken US 1,0 1,0 0,9 1,0 1,0 Neurologiska kliniken US 0,7 0,7 0,7 0,9 0,9 Närsjukvården i centrala Östergötland 0,9 0,8 0,8 0,9 0,9 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 0,7 0,8 2) 0,7 0,8 1,0 Geriatriska kliniken ViN 1,1 1,0 LAH-enheten ViN 1,0 1,0 0,8 0,9 1,0 Akutkliniken ViN 0,2 0,6 0,6 0,5 0,6 Beroendekliniken ViN 0,4 0,4 0,3 0,4 0,4 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,5 1,3 1,1 1,0 1,2 Närsjukvården i östra Östergötland 0,8 0,8 0,7 0,8 0,8 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 Psykiatri-habiliteringsenheten 1,2 1,3 1,5 1,4 1,1 Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ 13,7 7,4 5,4 10,8 7,9 Närsjukvården i västra Östergötland 1,0 0,9 0,9 1,0 1,0 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 1,0 1,0 0,9 1,0 1,3 Närsjukvården i Finspång 1,0 1,0 0,9 1,0 1,3 Summa närsjukvård 0,9 0,8 0,8 0,9 0,9 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Österg 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Infektionskliniken i Östergötland 0,9 0,9 1,0 1,1 1,1 Endokrinmedicinska enheten 0,7 0,7 0,7 3) 0,7 0,7 Magtarmmedicinska kliniken 0,7 0,7 0,7 3) 0,7 0,7 Kardiologiska kliniken US 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Kardiologiska kliniken ViN 0,6 0,7 2) 0,7 0,6 0,7 Thorax-Kärlkliniken US 3,5 3,4 3,8 3,6 3,8 Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN 1,1 1,1 1,0 1,1 1,1 Barn- och ungdomskliniken US 1,4 1,4 1,2 1,3 1,4 Kvinnokliniken i Östergötland ViN 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 Kvinnokliniken i Östergötland US 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Kvinnokliniken i Östergötland LiM Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Hematologiska kliniken 2,4 2,4 2,0 2,5 2,2 Onkologiska kliniken 0,8 0,8 0,7 0,9 0,8 Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Kirurgiska kliniken US 1,3 1,3 1,3 1,4 1,3 Kirurgiska kliniken ViN 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Ortopedklinik US 1,4 1,3 1,3 1,4 1,4 Ryggklinik US 1,6 1,7 1,7 1,7 Ortopedklinik ViN 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Ortopedklinik LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Sinnescentrum i Östergötland Öron-, näsa- och halskliniken ViN 0,7 0,8 0,8 0,7 0,7 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 1,3 1,3 1,3 1,4 1,3 Ögonkliniken US 0,8 0,8 0,9 0,8 0,8 Öron-, näsa- och halskliniken US 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 Neurokirurgiska kliniken US 3,2 2,8 2,7 2,8 2,6 Rehab medicinska kliniken US 2,0 1,8 2,2 2,6 2,4 Sinnescentrum i Östergötland 1,8 1,6 1,6 1,7 1,6 Summa länsövergripande sjukvård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris specialistvård AB Aleris Ortopedi 1,9 1,9 1,8 1,8 1,7 Aleris Kirurgi 1,3 1,4 1,3 1,3 1,2 Totalt 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 3) EM-kliniken har under 2012 delats i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. Statistiken är omräknad bakåt enligt ny organisation. 27

175 Sjukhusvård - operationer Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Akutkliniken US 3 5 4) 3 Medicinska akutkliniken 4 4) Geriatriska kliniken US 1 1 Neurologiska kliniken US Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN ) Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken LiM Närsjukvården i västra Östergötland Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Njurmedicinska kliniken US Infektionskliniken Endokrinmedicinska kliniken 33 5) Magtarmmedicinska kliniken 25 5) EM kliniken US ) Kardiologiska kliniken US inkl Seldingerenheten ) Kardiologiska kliniken ViN 133 1) Thorax- Kärlkliniken US Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomsmed. mottagningen LiM Barn- och ungdomsmottagningen ViN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland LiM 240 7) Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1 1 Hematologiska kliniken 4 Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland ) Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US ) Kirurgiska kliniken ViN ) Ortopediklinikerna ) Ryggklinik US Ortopedklinik US ) Ortopedklinik ViN ) Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Ögonkliniken ViN Öronkliniken ViN Ane o IV-klin ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Käkkliniken US Öronkliniken US Ögonkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehabmedicinska klilniken Anestesi- och operationscentrum Sinnescentrum i Östergötland Summa länsövergripande sjukvård Summa landstinget Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Medicinskt Centrum i Linköping Summa privata vårdgivare Totalt ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 2) Ortopedklinikerna redovisas fr.o.m per respektive klinik, Ortopedklinik US och Ortopedklinik ViN 3) Kirurgiska kliniken i Östergötland redovisas fr.o.m 2011 per respektive klinik, Kirurgiska kliniken US och Kirurgiska kliniken ViN 4) Del av verksamheten på Akutkliniken US har flyttats till Medicinska akutkliniken ) EM-kliniken är from 2012 delad i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. 6) from 2014 redovisas även ingrepp på Seldingerenheten enl avstämning med Lars Svensson (efter kontroll med SKL). 7) Köp från Aleris från och med

176 Sjukhusvård - läkarbesök 9) Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 4) Barn- och ungdomshabilitering Linköping Länsteam habiliteringsenhet Neuropsykiatriskt team 539 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US ) Medicinska akutkliniken 875 8) Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i östra Östergötland Habiliteringen NSÖ Medicinkliniken ViN ) Geriatrisk enhet ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ Neuropsykiatriska länsteamen LPÖ 50 Ätstörningsenheten länsteam LPÖ Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård ) ) ) Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 6) Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten 10) Magtarmmedicinska kliniken 10) Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN ) Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland LiM Centrum för kriurgi, ortopedi och cancervård 6) Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Ortopedklinik LiM 29

177 Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Sinnescentrum i Östergötland 6) Smärt- och rehabiliteringscentrum 2) Anestesi- och intensivvårdskliniken ViN Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård ) ) ) Summa landstinget ) ) ) Privata Antal läkarbesök vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri BUP Motala 583 BUP Mjölby AB Barn och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Psykologpartners W&W ) Capio Psykiatri Linköping ) Capio Psykiatri Norrköping ) Specialistvård Medicinskt centrum i Linköping Aleris Specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare ) ) ) Totalt ) ) ) ) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 2) Smärt- och rehabiliteringscentrum flyttades 2011 från Hjärt- och medicincentrum till Sinnescentrum. 3) Nystartade verksamheter, redovisas fr.o.m ) Organisatoriskt tillhör LAH Linköping primärvården. 5) Verksamheten vid lasarettet i Motala övergick till Aleris Specialistvård Del av verksamheten i Motala på OC övergick till NSV. 6) I mars 2010 slogs åtta centrum ihop och bildade fyra nya centrum. De som gick samman var; Hjärtcentrum och Medicincentrum, Laboratoriemedicinskt centrum och Bildmedicinskt centrum, Kirurgi- och onkologicentrum med Ortopedicentrum samt Anestesi- och operationscentrum tillsammans med Rekonstruktionscentrum. Alla uppgifter redovisas enligt den nya strukturen. 7) Differens mot tidigare Landstingsfakta pga alla historiska uppgifter har uppdaterats efter 2011 utifrån ny information. 8) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) Besök inom labb och anestesti ingår inte i denna statistik. 10) Fr o m 2012 är EM-kliniken delad i endokrinmedicinska kliniken och magtarmmedicinska kliniken. Värden from 2008 är omräknade till ny organisation. 30

178 Sjukhusvård - sjukvårdande behandlingar 3) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Rehabgruppen NSC Barn- och ungdomshabilitering Linköping Länsteam habiliteringsenhet KUP-teamet 34 1 LSS Linköping 812 5) Vuxenhabilitering gemensamt ) Neuropsykiatriskt team Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US ) Medicinska akutkliniken 693 5) Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i östra Östergötland Rehab Öst Habiliteringen NSÖ Medicinkliniken ViN ) Geriatrisk enhet ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatrisk regionklinik LPÖ 198 2) 219 2) 244 2) 322 2) 245 Neuropsykiatriska länsteamen LPÖ 625 Ätstörningsenheten länsteam LPÖ Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab väst Närsjukvården i Finspång Rehab Finspång NiF Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US 6) Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten 8) Magtarmmedicinska kliniken 8) Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN ) Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland LiM

179 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång 4 Kirurgiska kliniken i Östergötland 3 4 Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Ortopedklinik LiM Verksamhet/ Verksamhetsenhet Sinnescentrum i Östergötland Smärt- och rehabiliteringscentrum 7) Anestesi- och intensivvårdskliniken ViN 2 Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Operationskliniken US 2 Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa landstinget Privata vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri BUP Motala BUP Mjölby AB Barn- och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Capio psykiatri i Linköping ) Capio psykiatri i Norrköping ) Psykiatripartners Resurs AB ) Specialistvård Medicinskt centrum i Linköping Aleris specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare Totalt ) Nystartade verksamheter, redovisas fr.o.m ) Avser besök vid behandlingshem. 3) Besök inom labb och anestesi ingår inte i denna statistik. 4) Del av verksamhet på Akutkliniken US flyttades till Medicinska akutkliniken ) En större del av verksamheten inom LSS Linköping har under 2010 flyttats till Vuxenhabiliteringen. 6) Kardiologiska kliniken ViN flyttades 2011 från Medicinkliniken ViN, NSÖ, till Hjärt- och medicincentrum. 7) Smärt- och rehabiliteringscentrum flyttades 2011 från Hjärt- och medicincentrum till Sinnescentrum. 8) Fr o m 2012 är EM-kliniken delad i endokrinmedicinska kliniken och magtarmmedicinska kliniken. Värden from 2008 är omräknade till ny organisation. 32

180 Primärvård - läkarbesök Vårdcentral/ vårdgivare inom landstinget Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Linköping Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Ungdomsmottagning Linköping Unga vuxna 343 5) Rörelse och hälsa Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård 1 4) 3 21 Cityhälsan, Norr ) Cityhälsan, Centrum ) Cityhälsan, Söder ) Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Vårdcentralen Kungsgatan Norrköping ) Vårdcentralen Väven ) Ungdomshälsa Närsjukvården i västra Östergötland Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Flyktingmedicinskt centrum Rehab väst Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Finspång Vårdcentralen Skärblacka Summa primärvård landstinget ) ) ) Vårdcentral/ Privata vårdgivare Vårdcentralen Östertull Vårdcentralen Johannelund Capio Vårdcentral Berga Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 584 2) Övrigt privata vårdgivare Summa primärvård privata vårdgivare ) ) ) Totalt Primärvård ) ) ) Summa primär- och sjukhusvård Landstinget ) ) ) Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare ) ) ) Totalt pimärvård och sjukhusvård ) ) ) ) Differens mot tidigare Landstingsfakta pga alla historiska uppgifter har uppdaterats efter 2011 för att ha så korrekta uppgifter som möjligt. 2) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 3) På grund av stora omstruktureringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats. 4) Fr.o.m. juni 2011 redovisas hemsjukvården inom Cityhälsan som en egen enhet. 5) Unga vuxna är nyetablerad verksamhet under

181 Primärvård - sjukvårdande behandlingar Vårdcentral/ vårdgivare inom landstinget Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Linköping Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Unga vuxna Råd, stöd och hälsa Rörelse och Hälsa Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård ) Cityhälsan, Norr ) Cityhälsan, Centrum ) Cityhälsan, Söder ) Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Vårdcentralen Kungsg Nkpg ) Vårdcentralen Väven ) Barnhälsovården i Östergötland Barnhälsan Ungdomshälsa Rehab öst Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Flyktingmedicinskt centrum ) Rehab Väst Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Finspång Vårdcentralen Skärblacka Summa primärvård landstinget Privata vårdgivare Vårdcentralen Östertull Vårdcentralen Johannelund Capio Vårdcentral Berga Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 174 1) Övrigt Summa primärvård privata vårdgivare Totalt Primärvård Summa primär- och sjukhusvård landstinget Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare Totalt primärvård och sjukhusvård ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) På grund av stora omstruktureringar av primärvården i Norrköping har vissa vårdcentraler upphört och nya bildats. 3) Fr.o.m juni 2011 redovisas hemsjukvården inom Cityhälsan som en egen enhet 4) Förstagångsbesök har tidigare skett på respektive vårdcentral. From 2012 sker dessa på FMC. 34

182 Laboratoriemedicinsk produktion Diagnostikcentrum Antal analyser Utförande enhet Klinisk Farmakologi Klinisk Kemi 3) Klinisk Mikrobiologi Klinisk Patologi och Klinisk genetik Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Övrigt 1) Summa landstinget Antal analyser Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i Finspång 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden 4) Övrigt 2) Summa landstinget ) Analyser inom olika forskningsprojekt. 2) Externa kunder samt centrum med lägre volymer än 2000 analyser per år 3) Närsjukvården i Finspång övertagit huvuddelen av analyserna i egen regi från ) Avser labanalyser som beställs av privatläkare med rätt till fri medicinsk service samt smittskydd. 35

183 Radiologiska undersökningar Diagnostikcentrum Antal undersökningar Undersökningsgrupp Datortomografi Endo Gastro-intestinalkanalen Mammografi kliniskt MRT Punktion Skelett Lungor Ultraljud 1) Urologi Övrigt 2) Summa landstinget Antal undersökningar Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4) Sinnescentrum i Östergötland Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland 4) Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i Finspång Övrigt 3) Summa landstinget ) Exklusive ultraljud bröstkörtel. 2) Angiografi, flebografi, terapeutiska undersökningar, ultraljud bröstkörtel, PET mm. 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden, externa kunder samt centrum med mindre än 1000 undersökningar/år. 4) Fr o m 2013 registreras remisser direkt på Akutkliniken ViN inom NSÖ. 36

184 Utbildning Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola Bildlinje Danslinje Musiklinje Allmän kurs med inriktningar Distanskurs Allmän kurs 201 1) Kortkurser inkl kulturevenemang Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) Summa Antal deltagarveckor Naturbruksgymnasiet Naturbruksprogram/linje Antal elevveckor Antal årselever Antal färdigutbildade Övrig utbildning Antal elevveckor Uppdragsutbildning Antal elevveckor Summa antal elevveckor ) Kursen upphörde

185 Folktandvård Folktandvården Distriktstandvård - Tandläkartimmar barn Tandläkartimmar vuxna Behandlade barn Behandlade vuxna Revisionspatienter barn Revisionspatienter vuxna Specialisttandvård - Inkomna remisser Färdigbehandlade/behandlade patienter

186 Antal forskningspoäng Antal undervisningspoäng FoU- statistik Finansiering av kliniskt inriktad medicinsk forskning inom Landstinget i Östergötland, miljoner kronor Finansiär ALF-medel 1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokalt via centrum och kliniker Summa landstinget ) Statligt avtal om läkarutbildning och forskning. Avser förbrukade medel. Utveckling av forskningsprestationer ALF:Forskningspoäng och undervisningspoäng ALF: Vetenskaplig produktion mätt i forskningspoäng Nytt beräkningssystem från ALF: Klinikernas undervisningspoäng inom LiÖ Forskningskompetens inom Landstinget i Östergötland 1) Källa: FOU-sammanställning 2014 Andel Andel Median Andel Andel Andel sjuksköt annan Kategori Totalt kvinnor män ålder läkare erskor personal Professorer 73 23% 77% 60 85% 3% 12% Biträdande professorer 3 0% 100% % 0% 0% Docenter 99 31% 69% 58 83% 4% 13% Disputerade % 54% 51 73% 5% 22% Licentiat 23 77% 23% 47 35% 13% 52% Doktorander % 39% 40 70% 11% 19% 1) Avser de sjukvårdande enheterna, de medicinska serviceenheterna, Folktandvården, Katastrofmedicinskt centrum samt del av Centrum för hälso- och vårdutveckling.

187 Medarbetarstatistik - totalt Källa: Heroma samt landstingets personaldatalager Antal anställda1) per yrkeskategori i Landstinget i Östergötland Personaluppgifter Tillsvidareanställda och vikarier/kategori Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal varav undersköterskor varav skötare Administrativ personal varav läkarsekreterare/motsv Läkare Socio-terapeutisk personal varav sjukgymnaster varav arbetsterapeuter Medicinskteknisk personal Tandvårdspersonal varav tandläkare varav tandsköterskor Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Övriga Totalt anställda personer Varav Omräknat i heltider Tillsvidareanställda Anställda i genomsnitt per år (omräknat i heltider) Procentuell ålders- och yrkesfördelning, frånvaro Åldersfördelning i procent år 7,4 9,8 10,8 11,4 12, år 21,3 22,0 21,8 20,1 21, år 25,9 25,9 25,6 25,6 25, år 45,5 42,4 41,8 42,9 40,2 - varav ,5 13,4 13,1 12,7 12,5 - varav ,4 15,1 14,6 13,9 13,7 - varav 60-16,6 16,6 14,2 14,3 14,0 Personalstruktur i procent Andel kvinnor 82,3 82,2 81,9 82,0 81,4 Andel heltider 88,3 89,1 92,3 91,5 91,0 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 96,3 96,6 96,8 97,0 97,1 Andel läkare 12,9 13,0 13,3 13,4 13,8 Andel sjuksköterskor 31,3 31,2 31,3 30,9 30,2 Andel övrig vårdpersonal 19,5 19,2 18,7 18,7 18,8 Andel medicinskteknisk personal 5,4 5,4 5,6 5,7 5,9 Andel socio-terapeutisk personal 9,4 9,4 9,3 9,5 9,1 Andel tandvårdspersonal 5,1 5,1 5,0 4,9 4,8 Andel utbildnings- och kulturpersonal 1,7 1,7 1,6 1,6 1,5 Andel driftservicepersonal 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 Andel adm. personal (inkl läk.sekr, ing/tekn) 13,9 13,9 14,3 14,5 15,1 Övriga 0,3 0,5 0,3 0,3 0,3 Frånvaro i procent Semester 9,3 9,3 9,0 9,2 9,3 Sjukdom 4,4 4,2 3,9 4,5 4,3 Föräldraledighet 5,6 5,7 6,1 6,2 6,0 Utbildning 1,9 2,3 2,2 2,2 2,1 Tjänstledighet 4,5 4,5 4,4 4,0 4,1 Vård av barn 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Övrigt 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 Total frånvaro i procent 27,7 27,9 27,9 28,1 27,9 1) Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån,

188 Medarbetarstatistik - löner (inkl. tillägg) Källa: Heroma Medellön per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården I statsitiken ingår endast personer anställda på NSC, NSV, NSÖ, NiF, HMC, BKC, CKOC, SC, DC, FTV Chefer ingår ej i statistiken Yrkeskategorier Kön Administratör, vård (läkarsekr) Arbetsterapeut Audionom Biomedicinsk analytiker Dietist Kurator Logoped Läkare leg. ej specialist Läkare leg. specialist Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska grundutbildad Sjuksköterska specialistutbildad Tandhygienist Tandläkare allmän 1) Tandläkare specialist 2) Tandsköterska Undersköterska/skötare Överläkare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Anställda > 3 mån 1) I gruppen Tandläkare allmän ingår yrkeskategori distriktstandläkare 2) I gruppen Tandläkare specialist ingår yrkeskategori övertandläkare 41

189 Lönespridning december 2014 Landstinget i Östergötland Medianlön och percentillön per yrkeskategori inom hälso- och sjukvård Specialistläkare ST-läkare Psykolog SSK IVA Barnmorska Sjukgymnast 10% Median 90% Allmänsjuksköterska Usk Mottagning Administratör vård Tandsköterska Skötare vårdav - kr kr kr kr kr kr kr kr Medianlönen (50:e percentilen) innebär att 50% av individerna i gruppen har lägre lön än medianlönen. 10:e percentilen innebär att 10% av individerna i gruppen har lägre lön än 10:e percentilen. 90:e percentilen innebär att 90% av individerna i gruppen har lägre lön än 90:e perecentilen. 42

190 Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori 2014 Personalkategori och dess antal inom produktionsenheterna Produktionsenhet Läkare Sjuksköter- Under- Skötare Övrig vård- Med. teknisk Socio-terap. Tandvårdsskor/ motsv. sköterskor personal personal personal personal Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen 1) 5 1 Summa nämnd/styrelse 5 1 Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Diagnostikcentrum i Östergötland Summa hälso- och sjukvård Tandvård Folktandvården 542 Summa tandvård 542 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1 Naturbruksgymnasiet 2 1 Summa utbildning 2 2 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling Katastrofmedicinskt centrum i Österg Informationscentrum i Östergötland IT-centrum FM centrum Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland 1 1 Summa övrig verksamhet Summa landstinget Summa landstinget i procent 12,1% 26,1% 12,6% 2,7% 15,9% 5,1% 7,7% 4,1% 43

191 Forts. Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori 2014 Personalkategori och dess antal inom produktionsenheterna Utb. - Drift- Läkar- Ekonomi Personal Övrig Produktionsenhet och kultur- service- sekreterare/ adm. adm. adm. Övrig Totalt Totalt personal personal motsv. personal personal personal personal i procent Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen 1) ,8% Summa nämnd/styrelse ,8% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,2% Närsjukvården i östra Östergötland ,4% Närsjukvården i västra Östergötland ,6% Närsjukvården i Finspång ,7% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland ,9% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland ,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,6% Sinnescentrum i Östergötland ,3% Diagnostikcentrum i Östergötland ,1% Summa hälso- och sjukvård ,2% Tandvård Folktandvården ,0% Summa tandvård ,0% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,2% Naturbruksgymnasiet ,2% Summa utbildning ,4% Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,8% Katastrofmedicinskt centrum i Österg ,2% Informationscentrum i Östergötland 0,0% IT-centrum i Östergötland ,1% FM centrum ,7% Upphandlingscentrum i Östergötland 6 6 0,0% Resurscentrum i Östergötland ,7% Summa övrig verksamhet ,6% Summa landstinget ,0% Summa landstinget i procent 1,3% 0,4% 5,4% 1,0% 0,8% 4,6% 0,2% 100,0% 1) Avser tjänstemän anställda i landstingets ledningsstab. Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån Källa: Heroma samt landstingets personaldatalager 44

192 Medarbetarstatistik - redovisning av frånvaro i procent per produktionsenhet, år 2014 Källa: Heroma samt landstingets personaldatalager Frånvaroorsak 1) Total Produktionsenhet (PE) Semester Sjuk- Sjukfrånv. Föräldra- Utbildning Tjänst- Vård av Övrig frånvaro frånvaro 2) >30 dagar 3) ledighet ledighet barn frånvaro i % Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen 4) 10,2% 3,0% 2,6% 2,8% 0,2% 1,8% 0,3% 0,3% 18,7% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 9,4% 4,5% 3,7% 5,9% 2,4% 4,6% 0,5% 1,6% 28,8% Närsjukvården i östra Östergötland 9,4% 5,0% 4,0% 6,4% 1,6% 4,3% 0,6% 1,8% 29,1% Närsjukvården i västra Östergötland 9,3% 4,6% 3,4% 5,3% 2,0% 3,0% 0,5% 1,6% 26,2% Närsjukvården i Finspång 9,6% 3,9% 2,4% 5,0% 2,0% 4,2% 0,6% 1,0% 26,2% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 9,3% 4,2% 3,4% 5,6% 2,3% 5,1% 0,5% 2,2% 29,3% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 9,1% 4,7% 3,7% 9,1% 3,4% 4,4% 0,6% 2,4% 33,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,0% 3,3% 2,7% 7,1% 2,8% 3,3% 0,5% 2,0% 28,1% Sinnescentrum i Östergötland 9,1% 4,5% 3,6% 6,4% 2,7% 4,8% 0,5% 2,0% 29,9% Diagnostikcentrum i Östergötland 9,7% 4,3% 3,5% 5,5% 1,8% 3,3% 0,5% 1,7% 26,8% Totalt Hälso- och sjukvård Tandvård Folktandvården 9,7% 3,8% 3,1% 5,8% 1,8% 5,5% 0,6% 1,0% 28,4% Utbildning Lunnevads folkhögskola 2,8% 2,0% 2,0% 0,8% 0,7% 0,9% 0,1% 0,3% 7,7% Naturbruksgymnasiet Östergötland 4,0% 3,6% 2,8% 2,9% 0,1% 4,8% 0,6% 0,7% 17,2% Totalt utbildning Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 9,9% 3,0% 2,7% 4,9% 1,2% 5,5% 0,4% 0,8% 25,7% Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 9,3% 0,3% 0,2% 6,7% 0,2% 1,7% 0,5% 1,2% 20,0% Informationscentrum i Östergötland IT-centrum 9,4% 2,6% 2,4% 3,4% 0,2% 0,6% 0,7% 0,1% 17,0% FM-centrum i Östergötland 9,3% 3,3% 3,2% 3,7% 0,5% 0,7% 0,4% 0,2% 18,1% Upphandlingscentrum i Östergötland 10,1% 1,2% 1,2% 3,9% 0,5% 0,2% 0,4% 1,2% 17,5% Resurscentrum i Östergötland 9,8% 3,7% 3,5% 3,6% 0,3% 1,5% 0,4% 0,4% 20,0% Totalt övrig verksamhet Totalt landstinget 9,3% 4,3% 3,4% 6,0% 2,1% 4,1% 0,5% 1,7% 27,9% Avser månadsavlönade 3 mån. 1) Avser den genomsnittliga frånvaron omräknad i heltidsmått under årets 12 månader. Frånvaroprocenten har beräknats genom formeln: (antalet kalenderfrånvarodagar x frånvaroomfattningen för vald orsak) / antalet kalenderdagar. 2) Sjukfrånvaron för produktionsenheterna mäts som sjukfrånvarotid i kalenderdagar i relation till sammanlagd arbetstid i kalenderdagar. Landstingets totala sjukfrånvaro beräknas som sjukfrånvaro i timmar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar. Måttet söks ut separat och motsvarar kraven på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro enligt den kommunala redovisningslagen. 3) Sjukfrånvaro i heltidsmått enl ovanst beräkning, grupperat på sammanhängande frånvarolängd om 30 dagar eller längre. 4) Avser tjänstemän anställda i landstingets ledningsstab 45

193 Medarbetarstatistik - andel heltider, kvinnor, genomsnittlig sysselsättningsgrad samt åldersfördelning per produktionsenhet, 2014 Genonsnittl. Åldersgrupp -29 år Åldersgrupp år Åldersgrupp 50 år- Totalt Produktionsenhet Andel Andel syssels. Antal Andel Antal Andel Antal Andel antal anst. kvinnor heltider grad anställda i % anställda i % anställda i % 2014 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen 1) 73,7% 89,8% 96,4% 12 8,8% 64 46,7% 61 44,5% 137 Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 84,5% 90,0% 97,0% ,2% ,0% ,9% Närsjukvården i östra Östergötland 85,3% 91,6% 97,1% ,4% ,5% ,1% Närsjukvården i västra Östergötland 79,2% 84,6% 95,0% ,8% ,5% ,7% Närsjukvården i Finspång 86,6% 82,4% 95,3% 16 7,4% 90 41,7% ,9% 216 Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 80,3% 93,0% 97,6% ,7% ,5% ,8% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 93,8% 85,6% 95,9% ,2% ,9% ,9% 933 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 82,4% 96,5% 98,6% ,8% ,6% ,6% Sinnescentrum i Östergötland 81,6% 93,6% 98,0% ,5% ,2% ,3% Diagnostikcentrum i Östergötland 76,6% 92,4% 97,8% ,1% ,3% ,6% Summa sjukvård ,2% ,2% ,5% Tandvård Folktandvården 87,9% 93,0% 97,4% 63 11,0% ,2% ,8% 572 Utbildning Lunnevads folkhögskola 65,9% 41,5% 85,0% 1 2,4% 17 41,5% 23 56,1% 41 Naturbruksgymnasiet Östergötland 56,8% 81,8% 93,8% 7 4,0% 84 47,7% 85 48,3% 176 Summa utbildning 8 3,7% ,5% ,8% 217 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 78,3% 96,1% 98,1% 5 3,9% 72 55,8% 52 40,3% 129 Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 56,5% 100,0% 100,0% 1 4,3% 13 56,5% 9 39,1% 23 IT-centrum 34,8% 98,6% 99,5% 22 10,0% ,2% 55 24,9% 221 FM-centrum i Östergötland 64,4% 96,0% 98,8% 15 14,9% 52 51,5% 34 33,7% 101 Upphandlingscentrum i Östergötland 70,8% 95,8% 97,9% 4 16,7% 11 45,8% 9 37,5% 24 Resurscentrum i Östergötland 78,4% 95,8% 98,3% 16 6,1% ,8% ,1% 264 Summa övrig verksamhet 63 8,3% ,1% ,6% 762 Summa landstinget 81,4% 91,0% 97,1% ,6% ,2% ,0% ) Avser tjänstemän anställda i landstingets ledningsstab. Avser antal anställningar med Anställd >= 3 mån, Genomsnittlig sysselsättningsgrad = enl anställningsavtal Källa: Heroma samt landstingets personaldatalager 46

194 Utveckling av BNP Källa: SCB Miljoner kronor BNP löpande priser (referensår 2010) Index BNP Index 1) 100,0 103,9 104,7 107,2 111,0 BNP Volymindex 2) 100,0 102,7 102,4 103,7 105,9 1) Index = (Aktuellt års löpande pris/2010 års pris)*100 2) Volymindex = Tillväxt i fasta priser = (Aktuellt års fasta pris/2010 års pris)*100 Indexutveckling, inflation Källa: SCB Konsumentprisindex 302,5 311,4 314,2 314,1 313,5 Inflation 1,16% 2,96% 0,89% -0,04% -0,18% Nettoprisindex 1) 256,6 261,7 264,9 264,7 264,1 Procentuell förändring 1,79% 2,00% 1,23% -0,08% -0,22% 1) Nettoprisindex visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekta skatter Patientavgifter läkarbesök kr Läkarbesök i primärvården Läkarbesök i sjukhusvården 47

195 Resultat Resultat (förändring av eget kapital) mkr År Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Resultat (förändring av eget kapital) samtliga landsting mkr 3) Källa: Ekonomisk basstatistik, Sveriges Kommuner och Landsting Landsting C Landstinget i Uppsala län 1) E Landstinget i Östergötland 1) AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) ) ) 647 F Landstinget i Jönköpings län T Örebro läns landsting 1) D Landstinget Sörmland AC Västerbottens läns landsting 1) H Landstinget i Kalmar län G Landstinget Kronoberg X Landstinget Gävleborg U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland K Landstinget Blekinge BD Norrbottens läns landsting Z Jämtlands läns landsting W Landstinget Dalarna N Landstinget Halland O Västra Götalandsregionen 1) Y Landstinget Västernorrland Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga landsting (ej vägt med hänsyn till landstingens storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Region Skåne har tagit kostnaden av effekten på sänkt ränta på pensionsskulden. Värde 2013, mkr. Kommentar: Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell. Övriga landsting redovisar enligt blandmodell. Om Landstinget i Östergötland redovisar enligt blandmodell blir resultatet 641 mkr För Landstinget i Jönköpings län blir resultatet enligt blandmodell 176 mkr och för Region Skåne -129 mkr. 48

196 Volymförändring Volymökning (resursökning i fasta priser) i procent ,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, År -4,0-6,0-8,0 Medeltal samtliga landsting Landstinget i Östergötland Volymförändring (resursförändring i fasta priser) samtliga landsting , procent 2) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Vid volymberäkning har jämförelsestörande poster eliminerats. Landsting F Landstinget i Jönköpings län -0,1% 2,2% 1,8% 1,9% -0,8% K Landstinget Blekinge -1,1% -3,5% 4,2% 3,8% -0,1% AC Västerbottens läns landsting 1) 1,3% -1,0% 2,3% 0,8% 0,0% BD Norrbottens läns landsting -1,2% 3,5% -0,3% 2,2% 0,3% X Landstinget Gävleborg 2,3% 0,7% 1,0% 2,6% 0,6% N Landstinget Halland 0,1% 2,9% 3,9% 3,1% 1,5% T Örebro läns landsting 1) 3,4% 1,4% 1,8% 1,3% 1,7% H Landstinget i Kalmar län 0,3% 2,5% 1,1% 2,4% 1,9% S Landstinget i Värmland 1,3% 1,7% 0,6% 1,7% 2,2% O Västra Götalandsregionen 1) 2,0% 0,1% -0,2% 2,0% 2,3% W Landstinget Dalarna 1,3% -2,1% 2,7% 3,0% 2,5% Z Jämtlands läns landsting -2,3% 2,9% 2,8% 1,2% 2,8% Y Landstinget Västernorrland -3,7% -1,9% 3,8% 1,2% 3,1% D Landstinget Sörmland 3,2% 1,6% 1,9% 4,3% 3,1% E Landstinget i Östergötland 1) -0,5% 1,9% 1,8% 3,4% 3,2% G Landstinget Kronoberg 0,7% 1,4% 5,3% -1,6% 3,2% C Landstinget i Uppsala län 1) 5,9% 1,3% 2,1% 3,9% 3,8% M Region Skåne 1) -0,9% 2,1% 1,8% 0,0% 4,0% U Landstinget Västmanland 1,7% 0,2% 2,6% 3,6% 4,2% AB Stockholms läns landsting 1) 0,9% 2,8% 1,1% 1,9% 4,8% Medeltal 3) 1,3% 1,4% 1,5% 1,9% 2,9% 1) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i ordning efter sista året och med lägst volymtal först 3) Genomsnitt enligt blandmodell för samtliga landsting, framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting Kommentar: Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell; övriga landsting enligt blandmodell. Om Landstinget i Östergötland tillämpade blandmodell skulle volymökningen 2014 vara 3,2 %. 49

197 Utdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona kr År Landstinget i Östergötland Medelutdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona samtliga landsting 2) 3) 4) Källa: SCB Landsting BD Norrbottens län 10,40 10,40 10,18 10,18 10,18 M Skåne län 1) 10,39 10,39 10,39 10,69 10,69 Y Västernorrlands län 10,99 10,99 10,99 10,69 10,69 E Östergötlands län 1) 9,85 10,27 10,92 10,67 10,70 D Södermanlands län 10,17 10,17 10,77 10,77 10,77 AC Västerbottens län 1) 10,50 10,50 10,30 10,80 10,80 N Hallands län 9,72 10,42 10,42 10,42 10,82 U Västmanlands län 10,50 10,38 10,88 10,88 10,88 W Dalarnas län 10,89 10,89 11,16 11,16 11,16 C Uppsala län 1) 10,37 10,86 11,16 11,16 11,16 K Blekinge län 10,71 11,51 11,19 11,19 11,19 S Värmlands län 10,75 11,20 11,20 11,20 11,20 Z Jämtlands län 10,60 10,60 10,85 10,85 11,20 F Jönköpings län 10,67 11,00 10,66 11,21 11,26 H Kalmar län 10,21 10,87 10,87 11,37 11,37 O Västra Götalands län 1) 10,45 10,88 11,13 11,13 11,48 X Gävleborgs län 11,17 11,43 11,51 11,51 11,51 T Örebro län 1) 10,68 11,02 11,02 11,52 11,55 G Kronobergs län 10,65 10,65 10,65 11,21 11,60 AB Stockholms län 1) 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Medelutdebitering 10,82 11,07 11,17 11,26 11,35 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 3) Ingen justering för olikheter i ansvarsområden är gjord. 4) Utdebiteringen visar hur många kronor per 100 kronor som betalas i landstingsskatt. 50

198 Skatteintäkter Skatteintäkter samtliga landsting , landstingsskatt i miljoner kronor 2) Källa: Ekonomisk basstatistik - Sveriges Kommuner och Landsting Landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Landstinget i Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) F Landstinget i Jönköpings län N Landstinget Halland T Örebro läns landsting 1) X Landstinget Gävleborg W Landstinget Dalarna D Landstinget i Sörmland S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland AC Västerbottens läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting Y Landstinget Västernorrland H Landstinget i Kalmar län G Landstinget Kronoberg K Landstinget Blekinge Z Jämtlands läns landsting Totalt Generella statsbidrag Generellt statsbidrag samtliga landsting miljoner kronor 2) Källa: Ekonomisk basstatistik, Sveriges Kommuner och Landsting Landsting O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) AB Stockholms läns landsting 1) E Landstinget i Östergötland 1) F Landstinget i Jönköpings län X Landstinget Gävleborg T Örebro läns landsting 1) S Landstinget i Värmland D Landstinget Sörmland BD Norrbottens läns landsting W Landstinget Dalarna AC Västerbottens läns landsting 1) H Landstinget i Kalmar län U Landstinget Västmanland N Landstinget Halland Y Landstinget Västernorrland C Landstinget i Uppsala län 1) K Landstinget Blekinge G Landstinget Kronoberg Z Jämtlands läns landsting Totalt ) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden 51

199 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag - per invånare Totala skatteintäkter inklusive generella statsbidrag per invånare i kr Kr/invånare År Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Totala skatteintäkter inkl skatteutjämningsbidrag/avgift och generella statsbidrag per invånare i kr 2) Källa: SCB Landsting AB Stockholms läns landsting 1) X Landstinget Gävleborg T Örebro läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge H Landstinget i Kalmar län W Landstinget Dalarna S Landstinget i Värmland Z Jämtlands läns landsting AC Västerbottens läns landsting 1) U Landstinget Västmanland F Landstinget i Jönköpings län O Västra Götalandsregionen 1) D Landstinget Sörmland Y Landstinget Västernorrland E Landstinget i Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) G Landstinget Kronoberg M Region Skåne 1) N Landstinget Halland Genomsnitt ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 52

200 Skattekraft Skattekraft samtliga landsting , tkr per invånare Källa: SCB Landsting AB Stockholms läns landsting 1) 203,1 203,3 206,3 211,2 217,3 C Landstinget i Uppsala län 1) 171,8 173,2 175,5 180,9 187,0 D Landstinget Sörmland 164,0 164,3 166,3 169,0 173,6 E Landstinget i Östergötland 1) 162,1 163,0 165,3 169,3 174,2 F Landstinget i Jönköpings län 163,2 162,6 165,4 169,3 174,6 G Landstinget Kronoberg 163,2 163,3 164,8 168,3 173,2 H Landstinget i Kalmar län 159,0 159,9 162,5 165,6 169,9 K Landstinget Blekinge 162,8 162,6 163,5 166,0 171,8 M Region Skåne 1) 161,0 161,9 163,6 167,1 172,0 N Landstinget Halland 169,7 170,8 174,1 178,4 184,8 O Västra Götalandsregionen 1) 170,7 170,7 172,7 176,9 183,0 S Landstinget i Värmland 157,4 158,1 159,6 162,7 167,8 T Örebro läns landsting 1) 162,0 163,1 164,4 167,7 173,0 U Landstinget Västmanland 169,9 170,2 171,3 175,2 181,0 W Landstinget Dalarna 161,2 162,7 164,2 166,9 173,2 X Landstinget Gävleborg 162,8 163,4 166,0 168,9 173,3 Y Landstinget Västernorrland 168,1 170,0 171,1 173,5 179,3 Z Jämtlands läns landsting 156,0 157,8 159,2 161,0 166,3 AC Västerbottens läns landsting 1) 162,0 163,7 165,9 169,4 175,6 BD Norrbottens läns landsting 168,4 170,6 174,8 177,6 185,4 I Gotlands län 148,2 150,6 153,6 155,6 160,8 Rikets medelskattekraft 173,0 173,7 176,0 180,0 185,8 Ökning 4,6% 0,4% 1,3% 2,3% 3,2% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 53

201 Kostnad för hälso- och sjukvård per invånare Faktiska kostnader per invånare och strukturjusterade kostnader enligt utjämningssystemets behovsindex 3) kr per invånar kr per invånare e Genomsnitt Landstinget i Östergötland - strukturjusterad Landstinget i Östergötland - faktiska kostnader Genomsnitt riket 2013 = kr/inv Faktiska kostnader LiÖ 2013 = kr/inv År År Genomsnitt Landstinget i Östergötland - strukturjusterad Landstinget i Östergötland -faktiska kostnader Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och hemsjukvård per invånare , faktiska kostnader och strukturjusterad kostnad enligt utjämningssystemets behovsindex 2) 3) Källa: Behovsindex, Sveriges Kommuner och Landsting faktisk kostnad strukturjusterad faktisk kostnad strukturjusterad faktisk kostnad strukturjusterad faktisk kostnad strukturjusterad Landsting D Landstinget Sörmland E Landstinget i Östergötland 1) H Landstinget i Kalmar län U Landstinget Västmanland M Region Skåne 1) S Landstinget i Värmland O Västra Götalandsregionen 1) K Landstinget Blekinge X Landstinget Gävleborg W Landstinget Dalarna C Landstinget i Uppsala län 1) Y Landstinget Västernorrland T Örebro läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting F Landstinget i Jönköpings län Z Jämtlands läns landsting N Landstinget Halland G Landstinget Kronoberg AC Västerbottens läns landsting 1) AB Stockholms läns landsting 1) Genomsnitt ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden enligt strukturjusterad kostnad, lägst kostnad överst. 3) Beräkningsgrunden skiljer sig jämfört med tidigare års Landstingsfakta, numera även exklusive hemsjukvård, värden från och med 2009 är korrigerade. 54

202 Investeringsvolym Investeringsvolym mkr År Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Investeringsvolym (investeringsutgifter, inkl aktier, andelar och bostadsrätter, reducerat med investeringsbidrag) samtliga landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Landstinget i Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) S Landstinget i Värmland F Landstinget i Jönköpings län D Landstinget Sörmland X Landstinget Gävleborg W Landstinget Dalarna T Örebro läns landsting 1) AC Västerbottens läns landsting 1) H Landstinget i Kalmar län BD Norrbottens läns landsting U Landstinget Västmanland N Landstinget Halland G Landstinget Kronoberg Y Landstinget Västernorrland K Landstinget Blekinge Z Jämtlands läns landsting Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga landsting (ej vägt med hänsyn till landstingens storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 55

203 Fastighets- /inventarieinvesteringar Investeringsutgifter avseende fastigheter samtliga landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) C Landstinget i Uppsala län 1) E Landstinget i Östergötland 1) M Region Skåne 1) S Landstinget i Värmland D Landstinget Sörmland T Örebro läns landsting 1) F Landstinget i Jönköpings län AC Västerbottens läns landsting 1) X Landstinget Gävleborg U Landstinget Västmanland K Landstinget Blekinge Y Landstinget i Västernorrland H Landstinget i Kalmar län G Landstinget Kronoberg BD Norrbottens läns landsting N Landstinget Halland Z Jämtlands läns landsting W Landstinget Dalarna Totalt Genomsnitt 2) Investeringsutgifter avseende anläggningstillgångar exkl fastigheter samtliga landsting , mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) O Västra Götalandsregionen 1) E Landstinget i Östergötland 1) W Landstinget Dalarna F Landstinget i Jönköpings län X Landstinget Gävleborg C Landstinget i Uppsala län 1) D Landstinget Sörmland BD Norrbottens läns landsting N Landstinget Halland H Landstinget i Kalmar län T Örebro läns landsting 1) S Landstinget i Värmland G Landstinget Kronoberg U Landstinget Västmanland AC Västerbottens läns landsting 1) Y Landstinget Västernorrland K Landstinget Blekinge Z Jämtlands läns landsting Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga landsting (ej vägt med hänsyn till landstingens storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 56

204 Lån Totala långfristiga skulder (samtliga avsättningar exkl pensionsskuld och löneskatt) och tillfälligt upptagna lån mkr År Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Totala långfristiga skulder (samtliga avsättningar exkl pensionsskuld och löneskatt) och tillfälligt upptagna lån för samtliga landsting i mkr, samt skulden per invånare 2014 i kr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting per inv Landsting AB Stockholms läns landsting 1) S Landstinget i Värmland M Region Skåne 1) U Landstinget Västmanland C Landstinget i Uppsala län 1) T Örebro läns landsting 1) D Landstinget Sörmland O Västra Götalandsregionen 1) W Landstinget Dalarna F Landstinget i Jönköpings län AC Västerbottens läns landsting 1) N Landstinget Halland BD Norrbottens läns landsting E Landstinget i Östergötland 1) Y Landstinget Västernorrland X Landstinget Gävleborg G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge Z Jämtlands läns landsting Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga landsting (ej vägt med hänsyn till landstingens storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter utfall per invånare under senaste året. 4) Nota LÖF:en omförd från långfristig skuld! 57

205 Finansiellt netto/räntenetto Finansiellt netto (finansiella intäkter - finansiella kostnader) fr o m 1998 Räntenetto (ränteinkomster - ränteutgifter) mkr År -600 Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Finansiellt netto samtliga landsting i mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting E Landstinget i Östergötland 1) 4) BD Norrbottens läns landsting C Landstinget i Uppsala län 1) H Landstinget i Kalmar län AB Stockholms läns landsting 1) AC Västerbottens läns landsting 1) F Landstinget i Jönköpings län D Landstinget Sörmland X Landstinget Gävleborg N Landstinget Halland K Landstinget Blekinge T Örebro läns landsting 1) U Landstinget Västmanland G Landstinget Kronoberg Z Jämtlands läns landsting O Västra Götalandsregionen 1) Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna S Landstinget i Värmland M Region Skåne 1) Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga landsting (ej vägt med hänsyn till landstingens storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Landstinget i Östergötland redovisar fr o m 2012 samtliga kostnader i fullfonderingsmodellen som avser ansvarsförbindelsen i skulden som finansiella samt ränte- och basbeloppsförändringar avseende skuld upparbetad fr o m Omräkning har skett bakåt t.o.m Kommentar Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne, redovisar tillsammans med Landstinget i Östergötland enligt Fullfondering. Övriga landsting redovisar enligt blandmodell och har bokfört en pensionsskuldsförändring som beror på sänkt diskonteringsränta. Om Landstinget i Östergötland redovisade enligt blandmodell skulle det finansiella nettot vara 488 mkr. 58

206 Balanslikviditet Balanslikviditet (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År Landstinget i Östergötland Medeltal samtliga landsting Balanslikviditet (omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder) ) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting E Landstinget i Östergötland 1) 3,3 3,5 3,4 3,4 3,1 F Landstinget i Jönköpings län 2,8 3,0 3,1 3,3 3,0 BD Norrbottens läns landsting 2,3 2,4 2,6 2,7 2,4 K Landstinget Blekinge 1,7 2,0 2,4 2,4 2,2 AC Västerbottens läns landsting 1) 1,6 1,9 2,3 2,4 2,2 X Landstinget Gävleborg 0,8 0,9 2,2 2,3 2,1 N Landstinget Halland 2,2 2,2 2,3 2,3 2,1 G Landstinget Kronoberg 1,8 2,0 2,0 2,2 2,1 U Landstinget Västmanland 1,6 1,8 1,9 2,1 2,0 Y Landstinget Västernorrland 1,8 2,2 2,2 2,2 1,9 D Landstinget Sörmland 0,9 0,8 2,0 2,1 1,9 H Landstinget i Kalmar län 1,7 1,7 1,8 1,9 1,9 T Örebro läns landsting 1) 1,0 1,0 1,6 1,9 1,8 C Landstinget i Uppsala län 1) 1,1 1,1 1,4 1,4 1,6 Z Jämtlands läns landsting 1,0 2,1 2,1 2,2 1,6 O Västra Götalandsregionen 1) 1,2 1,2 1,2 1,4 1,2 S Landstinget i Värmland 0,7 0,7 0,8 1,2 1,1 W Landstinget Dalarna 0,7 0,7 0,8 0,8 0,7 M Region Skåne 1) 0,8 0,7 0,8 0,8 0,7 AB Stockholms läns landsting 1) 0,3 0,5 0,6 0,4 0,3 Medeltal 1,1 1,2 1,4 1,4 1,3 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 59

207 Soliditet Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) Fr o m 1998 redovisar Östergötland enligt fullfonderingsmodellen, övriga landsting redovisar enligt blandmodellen. Fr o m 2008 redovisar även Landstinget i Jönköpings län enligt fullfondering och fr o m 2010 även Region Skåne. 100 % År Landstinget i Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) samtliga landsting ) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting N Landstinget Halland H Landstinget i Kalmar län BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge C Landstinget i Uppsala län 1) X Landstinget Gävleborg G Landstinget Kronoberg D Landstinget Sörmland U Landstinget Västmanland Y Landstinget Västernorrland AC Västerbottens läns landsting 1) T Örebro läns landsting 1) Z Jämtlands läns landsting O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland AB Stockholms läns landsting 1) E Landstinget i Östergötland 1) ,3 F Landstinget i Jönköpings län W Landstinget Dalarna M Region Skåne 1) Medelvärde ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. Kommentar: Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län (sedan 2008) och Region Skåne (sedan 2010) redovisar enligt fullfondering och övriga landstingenligt blandmodellen. En jämförbar uppgift enligt blandmodellen för Landstinget i Östergötland är 55 %, för Landstinget i Jönköpings län 47 % och för Region Skåne -6 % år

208 Skatteintäkter mm Skatteintäkter, skattekraft samt vissa nyckeltal för Landstinget i Östergötland Tusentals kronor där inget annat anges Preliminärskattemedel Prognos slutavräkning Justeringspost avseende föregående år Summa landstingsskatt Utjämningsbidrag för inkomstutjämning ) ) Regleringsavgift Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning Strukturbidrag Konjunkturstöd Statsbidrag vaccinationskostnader Statsbidrag sjukfrånvaro 1) Läkemedelsstatsbidrag Summa generellt statsbidrag Totalt Källa: SCB Skattekraft LiÖ (skattekr/inv) 162,1 163,0 165,3 169,3 174,2 Skattekraft LiÖ, procentuell ökning 4,72 0,56 1,41 2,42 2,89 Skattekraft i riket (skattekr/inv) 173,0 173,7 176,1 180,0 185,8 Skattekraft i riket, procentuell ökning 4,59 0,40 1,38 2,21 3,22 LiÖ, relation av skattekraft i riket i procent 93,70 93,84 93,87 94,06 93,76 1) Består av en fast och en rörlig del. 2) År 2010 är inklusive en bortperiodisering av statsbidrag avseende HPV-vaccinet på tkr. År 2011 inklusive bortperiodisering av detsamma på tkr 61

209 Intäkter och kostnader Intäkter (miljoner kronor och andel i procent) 1) Landstingsskatt och generella statsbidrag % % % % % Statsbidrag 378 3% 403 3% 498 4% 511 4% 556 4% Vårdintäkter % % % % % Finansiella intäkter 287 2% 166 1% 369 3% 454 3% 551 4% Övriga intäkter 561 5% 607 5% 723 5% 773 5% 707 5% Summa intäkter % % % % % Kostnader (miljoner kronor och andel i procent) Löner % % % % % Arbetsgivaravgifter % % % % % Övriga personalkostnader 479 4% 497 4% 517 4% 600 4% 634 5% Avskrivningar 399 4% 439 4% 471 4% 498 4% 520 4% Finansiella kostnader 395 3% 383 3% 520 4% 349 3% 102 1% Läkemedelskostnader ) 11% ) 11% % % % Övriga driftkostnader % % % % % Summa kostnader % % % % % 1) Tabellen visar landstingets samtliga intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader motsvarar årets resultat. Kostnader och intäkter har räknats om bakåt i tiden med hänsyn till nu gällande redovisningsprinciper. Avsikten med omräkningen är att få jämförbarhet mellan åren. 2) Läkemedelskostnaderna är justerade jämfört med tidigare presentationer. Påverkan är marginell. Nettokostnad ) Nettokostnader (miljoner kronor och andelar i procent) 1) Primärvård % % % Specialiserad somatisk vård % % % Psykiatri 653 8% 675 8% 696 7% Folktandvård 217 3% 216 2% 218 2% Övrig hälso- och sjukvård 721 9% 780 9% 826 9% Utbildning och kultur 14 0% 12 0% 15 0% Regional utveckling inkl trafik 457 6% 848 9% 895 9% Politisk verksamhet 57 1% 59 1% 60 1% Pensionsutbetalningar 2) 281 3% 302 3% 324 3% AFA-återbetalning % -93-1% Summa nettokostnader % % % 1) Den totala nettokostnaden motsvarar landstingets samtliga externa kostnader minus intäkter i verksamheten reducerat med statsbidrag för läkemedel inom öppenvård som definierats om till ett generellt statsbidrag. Övriga generella statsbidrag, skatteintäkter och det finansiella nettot ingår inte. Statsbidraget för läkemedel är följande: mkr, mkr Uppgifterna är enligt fullfondering och har hämtats från det underlag som skickats in till Sveriges Kommuner och Landsting. I deras publikationer används nettokostnad enligt blandmodell. År 2011 har räknats om i förhållande till föregående landstingsfakta p.g.a. ändrat sätt att redovisa pensioner fr o m Kostnader har flyttats från verksamhetens netto till finansiella kostnader. 2) Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom 1997 samt löneskatt - övrigt är utfördelat. 3) Uppgifterna för 2014 är inte möjliga att få fram förrän i april och publiceras först i 2015 års Landstingsfakta. 62

210 Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkning och kassaflödesanalys för Landstinget i Östergötland (fullfondering) , miljoner kr Resultaträkning 1 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Nettokostnadsökning -4,3% -3,4% -6,3% -5,1% -4,1% Kassaflödesanalys 1) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övrig avsättning Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) 2) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 274 Amortering av skuld -274 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar -100 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ) Resultaträkningen och kassaflödesanalysen är för att få jämförbarhet omräknad efter nu gällande redovisningsprinciper. Omräkningar medför att värden i tidigare årsredovisningar inte överensstämmer med värden i landstingsfakta. 2) Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster som förutbetalda intäkter i form av en långfristig skuld som löses upp i takt med investeringen. 63

211 Balansräkning Balansräkning för Landstinget i Östergötland (fullfondering) , miljoner kronor Balansräkning 1) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicintekninsk utrustning Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering i annans fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig placering Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 2) Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 3) 274 Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder 3) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid mm Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 3) Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden (övre gräns) Pensionsåtaganden Specifikation till eget kapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa rörelsekapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Summa anläggningskapital ) Balansräkningen är omräknad för att få jämförbarhet efter nu gällande redovisningsprinciper. 2) År 2010 har en minskning av pensionsskulden bokförts direkt mot eget kapital inom finansförvaltningen. Minskningen beror på den sk pensionsbromsen vilket ger en lägre skuld 2010, men motsvarande högre skuld 2011, samt en basbeloppsförändring. Till följd av balansering av pensionsbromsen och sänkt diskonteringsränta har år 2011 en ökning av pensionsskulden bokförts mot eget kapital inom finansförvaltningen.. Därutöver har avsättningar för rivningskostnader och LEF-fonden återförts till eget kapital. År 2012 beror justeringen av eget kapital på följande, 184 mkr beror på en minskning av pensionsskulden pga dubbelräknad skuld för skatteväxlad verksamhet, 6 mkr beror på att en garantifond inom FM centrum avvecklats. År 2013 har effekterna av sänkt diskonteringsränta bokförts direkt mot eget kapital. 3) Premieskuld till Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag redovisas fr.o.m som långfristig skuld, tidigare som avsättning. I beloppet ingår fr o m 2010 investeringsbidrag är denna skuld flyttad till övriga kortfristiga skulder. 64

212 Likvida medel Specifikation av balansräkning (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) för Landstinget i Östergötland Kortfristiga placeringar (mkr) Kortfristiga placeringar Over-night placering Specialinlåning Certifikat och företagsobligationer 50 Summa Kortfristiga placeringar med längre investeringshorisont Räntefonder 1) Aktiefonder varav i utland Strukturerade produkter och andra värdepapper 55 Summa Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank (mkr) Koncernkonto Övriga bankkonton inom finans- och pensionsförvaltn Bankkonton inom övriga produktionsenheter Summa kassa och bank Summa likvida medel Långfristiga placeringar inom pensionsförvaltningen Värdeutveckling på landstingets längre placeringar i jämförelse med index 2), ) Inklusive likvida medel hos förvaltare. 2) Jämförelseindexet utgörs till 70 % av ränteindex och 30 % av aktieindex. Denna fördelning speglar landstingets policy för finansiella investeringar som säger att högst 30 % av landstingets likvida medel får investeras i aktier. 65

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG. Christina Blomqvist 2014-04-08

PROTOKOLLSUTDRAG. Christina Blomqvist 2014-04-08 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist 2014-04-08 Årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland LiÖ 2014-18 32 Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2013 2015 Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Regionkonferens Luleå 3 feb Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Gösta Bergenheim, M? KSO Varberg 1999-2010 1:e vice ordf kommunalförbundet Region Halland 2003-2010

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Delårsrapport 2013 Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Inledning 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Ekonomiperspektivet 4 Fördjupad

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 Bilaga Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 stockholm.se Juni 2015 Dnr: 171-1405/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Johanna Löfvenius 4 (10) Syfte

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Jämställdhet gör skillnad

Jämställdhet gör skillnad Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Arbetslöshetens utveckling i länet 2004-2014

Arbetslöshetens utveckling i länet 2004-2014 Framtiden Arbetslöshetens utveckling i länet 2004-2014 Utsatta grupper: förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför arbetsnedsättning, arbetslösa i åldern 55-64 år, och utomeuropeiskt

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd Budgetmål 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsförvaltning

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer