PROTOKOLLSUTDRAG. Christina Blomqvist

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist Årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning till landstingstyrelsen vilken omfattar nämndens ekonomiska bokslut samt en beskrivning av nämndens interna aktiviteter. Därutöver lämnar nämnden, landstingsstyrelsen och trafiknämnden gemensamt en årsredovisning till landstingsfullmäktige vilken omfattar en redovisning av landstingets samlade ekonomiska bokslut, insatser och uppnådda verksamhetsresultat. I det bifogade förslaget till gemensam årsredovisning behandlas hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde i första hand i förvaltningsberättelsens Medborgarperspektiv men även Processperspektivet innehåller inslag som nämnden har varit delaktig i under år Ekonomiperspektivet behandlar i huvudsak landstingets samlade ekonomi där nämndens ekonomiska resultat ingår som en del. Medarbetarperspektivet ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till de delar av förvaltningsberättelsen i landstingets årsredovisning som omfattar nämndens ansvarsområde. Årsredovisningen kommer med beaktande av nämndens ställningstagande att behandlas i landstingsstyrelsen. Inför behandlingen i fullmäktige kan bifogad version av årsredovisningen bli föremål för smärre, ej i sak påverkande, justeringar. Yrkanden Fredrik Sjöstrand (Moderaterna) yrkar bifall till föreliggande förslag. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR tillstyrka landstingsstyrelsen att godkänna landstingets årsredovisning för år 2013 Protokollsanteckning Christoffer Bernsköld, Christina Hasselrot, Lena Westerlund, Birgitta Wessman-Thyrsson, Nicklas Andersson, Martin Tollén, Kaisa Karro (Socialdemokraterna) och Catarina Engström (Miljöpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Vi vill föra ett urval av våra synpunkter rörande årsredovisningen till protokollet. Det gäller tre av de områden som behandlas i redovisning-

2 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist en, nämligen cancersjukvården, de vårdrelateradeinfektionerna och situationen på lasarettet i Motala. För den som får en cancerdiagnos vänds livet upp och ner. Då är det av största vikt att vården som Landstinget i Östergötland erbjuder inte bara håller högsta medicinska kvalitet, utan också sker snabbt. Vi noterar tyvärr att landstinget vad gäller väntetider inom cancersjukvården inte enbart försämrat sin ranking nationellt, från en tioendeplacering 2011 till 19:e placering 2013, utan också misslyckas med att nå sina egna uppsatta mål. Under 2013 opererades enbart 64 % av cancerpatienterna inom tre veckor från operationsbeslut, målet är uppsatt till 85 %. Att Östergötland inte lyckas få bukt med att en för hög andel av patienterna får en vårdrelaterad infektion är anmärkningsvärt. Problemet har varit känt sedan länge och dessutom pekats ut som ett prioriterat område att arbeta med. Till sist vill vi kommentera den slapphet vi anser att landstingets politiska ledning visat i gentemot Aleris i samband med att bolaget inte klarat av att upprätthålla det avtal man haft med landstinget rörande mödrahälsovård, ungdomsmottagning och gynekologisk verksamhet. Vi anser att det var felaktigt att förlänga Aleris avtal, vi anser att sjukhus ska drivas som sammanhållna enheter. Uppsplittring och privatisering gör det svårare att ta tillvara lasarettet i Motalas långsiktiga utvecklingspotential. Vid protokollet Christina Blomqvist Sekreterare Justerat Lars-Göran Pettersson Ordförande Christoffer Bernsköld Justerare Rätt utdraget intygas Christina Blomqvist

3 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist

4 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben LiÖ Annika Hjertkvist Urban Svahn Landstingsstyrelsen Årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland Landstingsstyrelsen ska enligt lag överlämna landstingets samlade årsredovisning till landstingsfullmäktige senast 15 april. Årsredovisningen för år 2013 bifogas inklusive bilagan landstingsfakta. I årsredovisningen ingår även den sammanställda redovisningen (koncernbokslutet). Årsredovisningar för respektive nämnd/produktionsenhet finns tillgängliga på Internet på respektive enhets webbplats. Inför behandlingen i fullmäktige kan bifogad version av årsredovisningen bli föremål för smärre, ej i sak påverkande, justeringar. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna landstingets årsredovisning 2013 Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Bitr. landstingsdirektör/ ekonomidirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

5 Årsredovisning år i östgötarnas tjänst

6 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Vaktmästare Johan Andersson med ambulans, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i Östergötland firar 150 år På väg mot region! Ett - som alltid - händelserikt år 5 års utveckling inom Landstinget i Östergötland års resultat en sammanfattning Framtidsscenariot Medborgarperspektivet Processperspektivet PROJEKTLEDARE: Urban Svahn, Landstinget i Östergötland GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Markus reklambyrå FOTO: Landstingets bildarkiv, Shutterstock, Katja Kircher m fl RYCK: LTAB

7 Medarbetarperspektivet 70 Ekonomiperspektivet 82 Landstingets samlade verksamhet 100 Regionsjukvårdsnämnden år Patientnämnden år Redovisning av resultatmått 108 EKONOMISK REDOVISNING 115 LANDSTINGETS ORGANISATION OCH STYRNING

8 1895 Länslasarettet i Linköping står färdigt på samma plats som Universitetssjukhuset finns idag Tuberkulosvården står i centrum för landstingets arbete Folktandvården startar i Östergötland. Operationssal Ett tandläkarbesök från tidigt 1960-tal. LANDSTINGET 150 ÅR EN SVINDLANDE UTVECKLING År 2013 var det 150 år sedan Landstinget i Östergötland bildades. Jubileet uppmärksammades på olika sätt under året. För invånarna i Östergötland arrangerades Landstinget på sta n under tre lördagar med varierande aktiviteter i Linköping, Norrköping och Motala. Alla medarbetare bjöds in till fem fartfyllda konserttillfällen med musikalartisterna Peter Johansson och Matilda Hansson, som bjöd på godbitar ur populärmusikens arkiv. En jubileumsbok har tagits fram till jubiléet år i Landstinget i Östergötland några glimtar från i går till i dag. På de 150 sidorna finns bilder, personberättelser och rapporter från platser och händelser från åren som gått sedan landstinget hade sitt första möte år

9 1960 Linköpings central-lasarett blir regionssjukhus. Birgitta sjuksköterskeskola bildas De första studenterna börjar på Hälsouniversitetet, 1988 Vrinnevisjukhuset invigs i Norrköping Centrum för medicinsk bildvetenskap (CMIV) etableras vid US i Linköping Nya 1177.se lanseras en gemensam webbplats för hälso- och sjukvård inom alla landsting och regioner Landstinget blir regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för all kollektivtrafik i länet. 5

10 PÅ VÄG MOT REGION! Under år 2013 har Landstinget i Östergötland firat 150 år som landsting. Ett landsting som ligger i topp i konkurrensen med andra landsting, när det gäller vårdkvalitet, ekonomi och utvecklingskraft. Landstinget i Östergötland har sedan länge ett mycket gott rykte och vi ses ofta som en föregångare och förebild för andra landsting. Det ska vi vara stolta över och våga visa upp! Nu är vi på väg in i en ny fas - landstinget kommer att bli region. Frågan om regionernas vara eller icke vara har diskuterats i många år. Framför allt har fokus legat på att göra större och färre regioner/landsting i landet. Under år 2013 har dock frågan tagit en annan vändning i och med att rege ringen godkänt vår ansökan om att bilda region inom vår nuvarande geografi är i Östergötland. Sedan i våras pågår ett intensivt arbete, där Landstinget i Östergötland, länets kommuner, Regionförbundet Östsam och länsstyrelsen tillsammans arbetar för att identifiera vilka frågor som ska hanteras av den nya regionen och vilka frågor som kommunerna ska ta ansvar för. Vi ser alla att vi behöver samla oss för att skapa ännu mer kraft kring våra regionala utvecklings frågor. Östergötland ska vara en region att växa i, både för människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för både natur och människor. På så sätt kan vi också skapa mer resurser till vår gemensamma välfärd och därmed stärka utvecklingen av vår hälso- och sjukvård. År 2013 har också varit ett år fullt av planering och förberedelser inför övergången av hemsjukvården till kommunerna. Det har funnits många frågor, men samverkan och viljan hos alla som varit involverade i arbetet har gjort att det fungerat väldigt väl. Landstinget i Östergötland har under flera år haft tre ledord; tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. När det gäller tillgängligheten till vården har vi gjort en fantastisk resa de senaste åren, från att ha varit ett av de sämsta landstingen, till att nu istället vara bland de bästa i Sverige. Här är det viktigt att vi fortsätter att arbeta intensivt. Medborgarna förväntar sig, med rätta, att få sin vård i rätt tid. Det gäller alla sjukdomar, inte minst cancer. Tyvärr når vi inte samma goda resultat inom cancervården ännu vad gäller tillgängligheten. Stora insatser görs framför allt med processarbete inom bröst-, tjocktarms-, och hudcancer men vi måste fortsätta det arbetet och även se till att det innefattar fler områden. Vi måste lyckas med målet att korta väntetiderna för våra cancerpatienter! När det gäller vårdkvalitet så ligger vi mycket bra till i utvärderingar och mätningar och det får vi inte släppa taget om! Här finns dock våra vårdrelaterade infektioner som en viktig utmaning att jobba vidare med. Delaktighet är en viktig fråga för patienter, anhöriga och medarbetare. Under år 2013 har ännu fler patienter anslutit sig till Mina vårdkontakter och kännedomen om 1177.se ökar. Men det finns ännu mer att göra, särskilt i det enskilda patientmötet. Känslan av att ha blivit lyssnad till och veta vad som kommer att hända härnäst är mycket viktig. Alla delar i vården är centrala för att det ska fungera. År 2013 är ett unikt år när det gäller vårt ekonomiska resultat, det är historiskt högt. Det viktiga att komma ihåg är att vi har stora investeringar och utmaningar som både pågår och som finns framför oss. Med de satsningar vi gör på framtidens hälso- och sjukvård kommer vi att stå starka och väl rustade för kommande utmaningar. Tillsammans med alla duktiga medarbetare kan vi därför skapa en bra vård och en bättre hälsa för alla! Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 6

11 ETT SOM ALLTID HÄNDELSERIKT ÅR En hastig återblick på år 2013 skulle kunna resultera i slutsatsen att det var ett år utan extraordinära inslag. Det som vi ibland kallar den grå vardagen är emellertid vid närmare granskning sällan så grå utan tvärtom, ofta fylld med en mängd betydelsefulla händelser och insatser. I den årliga nationella Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården placerar sig den östgötska sjukvården denna gång på andra plats i landet när det gäller medicinska resultat. Landstinget har goda resultat inom bland annat stroke- och diabetesvård. Däremot ser resultaten sämre ut när det gäller viss cancervård. Ett annat område som vi måste fortsätta arbeta hårt med är att minska de vårdrelaterade infektionerna. Tillgängligheten inom specialiserad vård i länet har förbättrats under en följd av år, medan den inom primärvården varit relativt oförändrad. Universitetssjukhuset i Linköping tappade med en hårsmån titeln som Bästa universitetssjukhus i en rankning av tidningen Dagens Medicin. En andraplats är ju ändå ett strålande resultat i konkurrens med alla universitetssjukhus. Ett stort antal mått, bland annat över medicinsk kvalitet, har varit underlag för jämförelsen. Även Vrinnevi sjukhuset och Lasarettet i Motala visar på goda resultat i olika jämförelser och den östgötska befolkningens förtroende för sjukhusen är bland det högsta i landet. Det är något vi ska fortsätta bygga vidare på. Även om våra sjukhus uppvisar goda resultat inom många områden så uppmärksammades vi under året på att det finns brister när det gäller vissa delar av det akuta omhändertaget vid Lasarettet i Motala. Under året har därför ett antal åtgärder genomförts för att stärka det akuta omhändertagandet och arbetet med att hitta långsiktiga lösningar kommer att vara i fokus under Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete blir allt viktigare när vi ser att hälsoskillnader ökar i befolkningen. Även om vi lever i en tid där omsorgen om det egna jaget får stort utrymme, inte minst i massmedia, ligger det en utmaning i att nå de människor som inte anammat de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande budskapen. Här arbetas med många spännande initiativ, exempelvis Hälsopotten och Hälsolyftet inom primärvården och Folktandvårdens tobaksförebyggande arbete. Patienterna är i dag mer pålästa än någonsin. Den digitala utvecklingen ger nya möjligheter att söka och dela information, kontakta vården och använda e-tjänster. Över av länsinvånarna har nu konto i Mina vårdkontakter. Under år 2014 är målet att breddinföra möjligheten att boka besökstid via Internet. Under året har vi firat att Landstinget i Östergötland fyllt 150 år. Över medarbetare gick på konserterna med Peter och Matilda och det blev mycket trevliga och uppskattade kvällar. I firandet visade landstingets verksamheter upp sig på torgen i Linköping, Norrköping och Motala under tre lör dagar i september och oktober. Det blev välbesökta dagar där vi fick chansen att visa upp vår bredd och historia. Förändringens vindar blåser emellertid ständigt och vi har redan nu börjat förberedelserna för en ny regionorganisation inför år Det blir ett spännande arbete att smälta samman Östsam och landstingets organisation och söka hitta den bästa lösningen för både verksamhet och berörda medarbetare. Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare för ett gott arbete under år 2013 och ser fram emot 2014 års utmaningar! Barbro Naroskyin Landstingsdirektör 7

12 FEM ÅRS UTVECKLING INOM LANDSTINGET MEDBORGARPERSPEKTIVET Antal invånare Andel 0-17 år (%) 20,4 20,2 19,9 19,9 20,0 - Andel år (%) 61,1 60,9 60,7 60,5 60,2 - Andel 65 år- (%) 18,5 18,9 19,4 19,7 19,9 - Andel 80 år- (%) 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 Östgötar som upplever sig ha ett mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 32,6 29,6 27,9 27,2 26,8 PROCESSPERSPEKTIVET 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen - slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade MEDARBETARPERSPEKTIVET Antal anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 4,9 4,4 4,2 3,9 4,5 EKONOMIPERSPEKTIVET Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 4,3 + 2,9 +4,1 +4,7 +6,4 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 10, ,92 1 Vårdproduktionen avser landstingsfinansierad erksamhet inklusive utomlänspatienter 2 Höjning på grund av skatteväxling med kommunerna då landstinget tagit över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafi en 8

13 2013 ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 3 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier, baserat på bedömningar som mer utförligt återfinns senare i förvaltningsberättelsen: KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG Den medicinska kvalitén är överlag god och hävdar sig mycket väl även i ett nationellt perspektiv. Merparten resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig och etablerad roll i detta. SÄKER Säkerhetsarbetet bedrivs brett och ambitiöst. Det är proaktivt och systematiskt. De vårdrelaterade infektionerna ligger emellertid fortfarande på en hög nivå vilket signalerar att sambandet mellan insatser och resultat är komplext. PATIENTFOKUSERAD Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Patienterna upplever ett gott bemötande men inte delaktighet i samma omfattning. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade Leanfilosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Ut veck ling pågår också med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. EFFEKTIV Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en effektiv styrning/ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade Lean-filosofin som i sin tur föder olika initiativ för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt, exempelvis produktionsplanering. JÄMLIK Hälsan är ojämnt fördelad och ojämlikhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med behovsanalyser och brukardialoger bidrar till medvetna satsningar som bedöms utveckla en mer likvärdig och jämlik hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. Denna process får genomslag i resursfördelning och överenskommelser med vårdgivare. Utvecklingen av vårdprocesser och vårdprogram bidrar också till en jämlikare hälso- och sjukvård. TILLGÄNGLIGHET I RIMLIG TID Telefontillgängligheten och tillgängligheten till besök på vårdcentralerna ligger på en genomsnittlig nivå i en nationell jämförelse. Det innebär att tillgängligheten sammantaget är god men variationen mellan vårdcentralerna är otillfredsställande. Tillgängligheten inom specialiserad vård har förbättrats avsevärt under senare år och är nu bland den bästa i landet. Det gäller såväl besök som behandling. Tillgängligheten till akutmottagningarna har förbättrats men målen för väntetiderna har inte uppnåtts. Väntetiderna till canceroperation har förkortats under året men fortfarande återstår en hel del innan måluppfyllse uppnås inom detta angelägna område. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kom muner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Östergötland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt om årets resultat uppgår till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat år 2013 och når detta mål med god marginal. Det egna kapitalet skulle ha varit positivt om det inte hade påverkats kraftigt negativt på grund av att ränteberäkningen av pensionskulden ändrats under året. Denna förändring har inte varit möjlig att påverka inom ramen för det handlingsutrymme som landstinget förfogar över i sin ekonomiska hushållning. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar därför i bedömningen att Landstinget i Östergötland har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att det enbart är Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne som, bland Sveriges landsting och regioner, tillämpar en rättvisande redovisning 4 av pensionsskulden. 1 Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009) 4 Med rättvisande redovisning av pensionsskulden avses för Landstinget i Östergötland att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen förutom för försäkringstekniska förändringar som redovisas direkt mot eget kapital. 9

14 FRAMTIDSSCENARIOT > 64 år 0-64 år 0-19 år VI BLIR ALLT FRISKARE Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potenti alen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med Figur 1: Antal invånare i olika åldersklasser i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 1990, 2012 och prognos för år 2030 (Källa: SCB) DEN SYSSELSATTA BEFOLK- NINGEN SKA FÖRSÖRJA ALLT FLER Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med cirka 24 procent fram till 2030, från cirka år 2013 till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 20 till 23 procent av befolkningen. Befolkningsgruppen 85 år och äldre förväntas i antal vara i stort sett oförändrat fram till år 2020 varefter det sker en snabb ökning. År GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett > 64 år 0-64 genombrott. år Även det telemedicinska 0-19 området, år medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och för bättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar. VÅRDENS RESURSBEHOV ÖKAR Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, Utfall (%) Prognos (%) År År År 2013 År 2014 kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med 2017, bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,3 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). Trots ett antagande om uppräknade År Demografi ka behov 0,7 0,9 1,0 1,2 1,3 1,3 Övrig kostnadsökning 1,0 1,2 0,8 1,2 0,6 1,1 Total volymförändring 1,7 2,1 1,8 2,4 1,9 2,4 Figur 2: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2013) 5 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) 6 Ekonomirapporten oktober 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) 10

15 statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. ÖKAD FRAMTIDSTRO HOS SVENSK EKONOMI Efter en svag inledning blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av år Utvecklingen väntas bli fortsatt stark år Svensk BNP beräknas öka 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är splittrad. Bedömningen för åren är emellertid att en viss konjunkturell förbättring fortsättningsvis sker internationellt. Det är liktydigt med en BNP-tillväxt på 2,4 procent på våra viktigaste exportmarknader och innebär att svensk export kan växa drygt 6 procent årligen. Denna exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten. En sådan utveckling är fullt möjlig. För åren bedöms läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär att arbetslösheten steg för steg beräknas sjunka från dagens 8 procent ner till runt 6 procent. Under åren bedöms antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin sammantaget öka med runt 4 procent. En mycket stark ökning av det reala skatteunderlaget kan förväntas, nästan 2 procent per år och betydligt snabbare än den genomsnittliga utvecklingen. Också den nominella ökningen blir klart över det historiska snittet. Den ökade tillväxten beräknas även påverka löne- och prisutvecklingen som blir högre. LANDSTINGETS EKONOMI ÄR STABIL MEN UTSATT FÖR STÄNDIG PRESS Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Omfattande investeringar i fastigheter görs vid Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och lasarettet i Finspång. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar med en åldrande befolkning och en kostnadsdrivande medicinteknisk utveckling. Landstingets ekonomi för de kommande tre åren bedöms vara stabil. Landstinget visar åren 2014 och 2015 ett överskott varje år som överstiger det finansiella målet; ett positivt resultat på två procent av skatter och generella statsbidrag. År 2016 bedöms resultatet uppgå till 110 miljoner kronor vilket inte är i nivå med det finansiella målet. Försvagningen i ekonomin beror på att en stor del av beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader. Trots att avsättningar finns för årliga förstärkningar samt reserveringar för att möta ökade driftskostnader utifrån fattade investeringsbeslut, måste verksamheten fortsatt fokusera på effektiviteten i processerna. De stora utmaningar som vården står inför, med nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, kommer inte att kunna lösas med resurstillskott utan måste till stor del hanteras inom befintliga ekonomiska resurser. Ekonomin är emellertid starkare än tidigare i och med skattehöjningen år 2013 som möjliggjort reserveringar för planerade satsningar LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT och oförutsedda behov. Osäkerheten i prognoserna är dock fortsatt mycket stor och beroende på hur den internationella konjunkturen utvecklas kan förutsättningarna förändras. ÖSTERGÖTLAND BILDAR REGION- KOMMUN FRÅN ÅR 2015 Regeringen kommer att föreslå riksdagen att Östergötland får bilda region från den 1 januari Riksdagen kommer att fatta ett beslut under våren Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret, som i dag i stor utsträckning finns inom Regionförbundet Östsam. Det handlar bland mycket annat om det regionala tillväxtarbetet och om att göra länsplaner för regional transportinfrastruktur. Landstinget och kommunerna vill bilda region för att få en bättre sam ordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Medborgarnas inflytande kan också öka då ett demokratiskt valt organ får ansvaret. Under år 2013 har ett arbete påbörjats kring hur politisk organisation och tjänstemannaorganisation, samverkansorganisation, ansvarsfördelning och finansering ska se ut i regionen. Detta arbete gör landstinget, länets kommuner och Regionförbundet Östsam gemensamt. I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 108. STRATEGISKA MÅL är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd. FRAMGÅNGSFAKTORER är utvecklingsområden som landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd beslutat om i sina verksamhetsplaner. NYCKELINDIKATORERNA har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till värderingen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/ nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. 7 Makro Nytt 1/2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 11

16 MEDBORGAR- PERSPEKTIVET 12 MEDBORGARPERSPEKTIVET

17 Medborgarperspektivet - beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet. RESULTAT VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD God samverkan med nationella och regionala samhällsaktörer Effektiva innovationsstrukturer KOLLEKTIVTRAFIK ETT NATURLIGT VAL VID RESOR En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla Punktlighet i kollektivtrafiken BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Förtroendeskapande insatser DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD Insatser och utbud utifrån konstaterade behov HÖG TILLGÄNGLIGHET TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt MEDBORGARPERSPEKTIVET 13

18 STRATEGISKT MÅL REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Landstinget har under året på olika områden bidragit aktivt för en ökad samverkan inom regionen. Dock har Regionförbundet Östsam övertagit ansvaret för den löpande hanteringen av huvuddelen av verksamhetsområdet Regional utveckling. Utvecklingen i Östergötland visar på positiva resultat även om det återstår stora utmaningar inom vissa områden, exempelvis när det gäller matchningen på arbetsmarknaden och kulturområdet. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen trots detta är tillfredsställande. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 15) och resultatmått (sid 108.) REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM EN UTVECKLINGSMOTOR I REGIONEN Regionförbundet Östsam är ett kommunalförbund med Östergötlands tretton kommuner och landstinget som medlemmar. Regionförbundet är dessutom ett kommunalt samverkansorgan till vilket staten har fört över ansvaret för den regionala utvecklingsplaneringen och regionala utvecklingsresurser. Regionförbundet arbetar inom FRAMGÅNGSFAKTOR Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse områdena samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, kultur och kreativitet. Regionförbundet har regeringens och medlemmarnas uppdrag att utarbeta program för regionens utvecklingspolitik. Syftet är att dessa program ska ligga till grund för såväl statliga som kommunala aktörers arbete med att utveckla Östgötaregionen. En viktig framgångfaktor för det regionala utvecklingsarbetet är en bred och förtroendefull samverkan mellan olika aktörer. Insatser har under år 2013 gjorts inom en rad områden: DEN REGIONALA INFRASTRUKTUREN Det har under året hänt mycket positivt vad gäller infrastrukturutvecklingen. En ny Länstransportplan (LTP) har upprättats och antagits av Regionförbundets styrelse. Den nya LTP:n utgår från att Ostlänken ska byggas och har ett stärkt hållbarhetsperspektiv. Samarbetet inom Mälardalsrådet och Östra Mellansverige har stärkts genom tematiska utvecklingsgrupper respektive gemensamma kunskapsunderlag för fortsatt planering. Steg har tagits för att driva transportutvecklingen inom regionen framåt. För utvecklingen av kommunikationerna med Stockholmsregionen har förändringar initierats genom att Ostlänken nu finns med i Trafikverkets förslag till nationell transportplan. Detta innebär dock ingen konkret förbättring under perioden. Samarbetet inom En bättre sits 8 har fördjupats och på så sätt skapas bättre förutsättningar för en positiv utveckling. DEN REGIONALA KULTUREN Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella samverkansmodellen för kultur och modellen har inneburit organisatoriska utmaningar för området. Kraven på dialog har exempelvis stärkts i och med införandet av modellen. Ett omfattande dialogarbete med olika aktörer har bedrivits inom ramen för samverkansmodellen. Nya initiativ är ett råd som inrättats för dialog med fria kulturutövare och ett forum för dialog om litteratur och läsfrämjande. Arbetet med att utforma en regional konststrategi som omfattar bild- och formområdet i ett helhetsperspektiv i form av utövare, gallerister, institutioner med flera har inletts med dialoger i olika referensgrupper. I samarbetet med Linköping och Norrköping arrangerades för första gången Skolkulturforum med syfte att bli en mötesplats för Skapande skola i regionen för lärare, elever, skolledare, artister, konstnärer och kulturarbetare. INSATSER FÖR EN ATTRAKTIVARE REGION Samtliga aktiviteter inom Regionförbundets verksamhetsområde syftar till att göra Regionen mera attraktiv. Exempelvis har Regionförbundet under året marknadsfört regionen internationellt för att locka turister till regionen. Nedan nämns några ytterligare insatser: Genom studien Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken har kunskapen stärkts om de möjligheter som finns i att tillsammans planera utbildningsinsatser inför planerandet och byggandet av Ostlänken. Regionförbundet har lyckats lyfta frågan och har fått kommuner, 8 Ett gemensamt och informellt samarbete mellan sju län som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafiksäkra vägar. 14 MEDBORGARPERSPEKTIVET

19 utbildningsanordnare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare inom regionen och inom Södermanlands län att se möjligheter till samverkan. Östgötakommission för folkhälsa har uppnått full aktivitet. Resultat har redovisats, seminarier och presentationer har väckt stort intresse för folkhälsofrågorna på regional och nationell nivå. MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING Energi- och klimatfrågorna har fått ökad uppmärksamhet i samhället de senaste åren, vilket gör dem lättare att integrera i planering av infrastruktur, kollektivtrafik och rumslig planering. Genomförda aktiviteter har bidragit till att föra in energi och klimatfrågor i planering och dokument. Exempelvis har aspekter på energi och klimat fått större inverkan på Länstrafikplanen (LTP) än tidigare. Hållbarhetsaspekten är tydlig i Regionförbundets arbete med näringslivsutveckling och en av utgångspunkterna för det kommande arbetet med en regional strukturbild. Dock återstår mycket innan regionen kan sägas vara långsiktigt hållbar utifrån energi- och klimatsynpunkt. Ännu finns inga kraftfulla överenskommelser eller beslut på internationell eller nationell nivå. BRED SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Regionförbundet Östsam är ett samverkansorgan och har därför en bred samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Regionförbundet är engagerat i ett 70-tal nätverk på olika nivåer. Under året har stort fokus lagts på nätverken kring Mälardalsregionen och utvecklingen av infrastrukturen. En Bättre sits och Forskningsprojektet TTP (Tillgänglighet, Tillväxt, Planering) är nätverk där Regionförbundet samverkar bland annat med andra regioner i Mälardalen. Kulturområdet är ett annat område där nätverken är av stor betydelse. Här finns nätverk med institutioner, fria utövare och ett marknadsföringsnätverk vars syfte är att marknadsföra den regionala kulturen. Detta är bara några av de sammanhang där Regionförbundet haft en aktiv roll under året. Ett arbete som inleddes under år 2011/12 är att i bred samverkan mellan kommuner och näringslivsfrämjare, med Regionförbundet som samordnare, utveckla ett tydligare arbetssätt för företagsutveckling. Syftet är att effektivisera företagsutvecklingserbjudanden till målgruppen på ett bättre sätt. Det gemensamma arbetet sker under begreppet East Sweden Business Region. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva innovationsstrukturer POTENTIAL ATT STÄRKA INNOVATIONSKLIMATET Sedan år 2012 finns en regional innovationsstrategi för Östergötland. Den utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för att stärka innovationsarbetet i regionen och för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att ta tillvara potentialen i nya innovationer; 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. Arbetet med att uppmuntra medarbetare att utveckla sina idéer till produkter eller tjänster som fler kan använda har fortsatt med inspiration, information och rådgivning. Under året har ett utskick gjorts till samtliga medarbetare. Därtill har ca medarbetare fått muntlig information. Detta har resulterat i att 56 idéer inkommit och på olika sätt kunnat utvecklas vidare. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entreprenörer, företag och intresserade kunder kan mötas och disku tera behov och utveckla lösningar. Landstinget driver under namnet Testbädd LiÖ en verksamhet som syftar till att underlätta utvecklingssamarbeten med företag. Under året har Testbädden utvecklat sina strukturer för att kunna möta företag på ett systematiskt sätt. Detta har resulterat i ett tiotal gemensamma utvecklingsprojekt. (Se även sid 57 Testbädden erbjuder realistiska testmiljöer). 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Hälsans Nya Verktyg är ett tillväxtinitiativ vars syfte är driva på innovation för effektivare vård, omsorg och ökat oberoende med hemmet som bas. Under året har stor kraft lagts på att hitta former för fortsatt verksamhet efter utgången av år 2014 då Vinnovas beslutade finansiering avslutas. Diskussioner har förts mellan huvud männen och ett förslag har utarbetats för fortsatt samverkan. De senaste åren har upphandling inom kommuner och landsting fått stor uppmärksamhet. Inte minst dess betydelse för att stimulera innovationer och företagsutveckling. Det har emellertid visat sig finnas många hinder på vägen från idé till verklighet. Det handlar dels om kunskap om regelverket och vilka möjligheter som idag finns. Det handlar också om vilken risk verksamheten är villig att ta. Om man vill handla upp en känd lösning till lägsta möjliga kostnad eller att driva på utvecklingen och därmed ta en större risk. Landstinget har gjort försök med innovationsupphandling inom specifika områden. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Utfört Utfört Utfört Innovationsslussen ska registrera minst 50 ärenden per år MEDBORGARPERSPEKTIVET 15

20 ANALYS REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar över tid, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. Förutsättningarna för att göra kraftfulla utvecklingsinsatser ökar betydligt om man kan samla alla regionala utvecklings- och tillväxtfrågor i en och samma organisation. Landstinget i Östergötland ansökte därför sommaren 2012 hos regeringen om att få överta ansvaret för de statliga regionala utvecklingsfrågorna i länet. Riksdagen väntas under våren 2014 besluta att Östergötland får bilda region från den 1 januari Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret, som i dag i stor utsträckning finns inom regionförbundet Östsam. Det handlar bland mycket annat om det regionala tillväxtarbetet och om att göra länsplaner för regional transportinfrastruktur. Syftet med regionbildningen är att få en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Medborgarnas inflytande kan också öka då ett demokratiskt valt organ får ansvaret. Under år 2013 har ett arbete genomförts kring hur politisk organisation och tjänstemannaorganisation, samverkansorganisation, ansvarsfördelning och finansering ska se ut i regionen. Detta arbete gör landstinget, länets kommuner och regionförbundet Östsam gemensamt. Den regionala utvecklingen har att hantera flera utmaningar de närmaste åren: ÖSTERGÖTLANDS ROLL En utmaning är att fortsätta arbeta både uthålligt och systematiskt för att Östergötland, vid sidan av de tre storstadsområdena, ska sammanflätas till ett kraftfullt sammanhängande ekonomiskt-geografiskt område. Det förutsätter att de stora regionala kommunikationsstråken utvecklas så att restiderna minskar, att kollektivtrafiken byggs ut i dessa stråk och att lokala och regionala tillgänglighetsfrågor ges en hög prioritet i den regionala och kommunala fysiska planeringen. Nuvarande situation med bristande kapacitet på södra stambanan genom Östergötland är starkt hämmande på ovan beskrivna utveckling. ARBETSKRAFTSUTBUDET Matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft behöver förbättras. Trots att de stora åldersavgångarna sker först inom några år har näringslivet i Östergötland redan stora problem med att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Störst är bristen på kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft. Tillgången på högutbildad arbetskraft får däremot anses vara förhållandevis god, men för denna kategori är det stora problemet bristen på attraktionskraft i regionen som gör att allt för många studenter efter examen väljer att flytta utanför regionen. Regionförbundet har under ett antal år arbetat intensivt med att få till stånd mer moderna yrkesutbildningar men dessa insatser har inte vara tillräckliga. Ett förhållandevis stort antal kvinnor och män i arbetsför ålder kommer även under perioder av högkonjunktur att ha stora svårigheter med att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därför planeras en rad initiativ som stimulerar utvecklingen av så kallade sociala arbetsintegrerade företag. MARKNADSFÖRINGEN Marknadsföringen av regionen behöver förstärkas. Det finns för närvarande flera offentligt finansierade organisationer och aktörer i regionen med liknande uppgifter som inte är helt koordinerade. Det finns en växande insikt i regionen om dessa brister. KULTURPOLITIKEN En ytterligare utmaning är att tillsammans med kommunerna i länet utveckla en tydligare och mer sammanhållen kulturpolitik i regionen. Östergötland går i rask takt mot att bli en sammanflätad region beroende på att invånarna kan röra sig betydligt lättare mellan städer och kommuner. Detta medför att tillgängligheten till det samlade kulturutbudet ökar. Av liknande orsaker har Regionförbundets medlemmar inom andra verksamhetsområden, till exempel gymnasieskolan, dragit slutsatsen att regionens invånare skulle ha stor vinning av samarbete och en utveckling av ett gemensamt utbud som riktas till regionens alla invånare. Bedömningen är att samarbetet kring utveckling av kulturen i regionen kommer att öka i och med den gemensamma kulturplanen, som Kulturrådet enligt den så kallade samverkansmodellen beviljade medel till år För att ambitionerna ska kunna genomföras kommer den nyligen inrättade arbetsgruppen K 2 och ett mer organiserat samarbetet mellan kulturinstitutionernas finansiärer och Regionförbundet att bli viktiga forum. Erfarenheterna från de arbetsprocesser som har lett till ett förhållandevis långt gånget samarbetsavtal mellan medlemmarna rörande gymnasieskolan, kan vara mycket värdefulla i detta sammanhang. 16 MEDBORGARPERSPEKTIVET

21 STRATEGISKT MÅL KOLLEKTIVTRAFIK ETT NATURLIGT VAL VID RESOR MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Trafiknämnden Ett antal åtgärder har under året genomförts för att utveckla kollektivtrafiken och stärka konkurrenskraften i förhållande till bilen. Insatserna är i linje med inriktningen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP). Östgötatrafiken har haft en positiv utveckling och såväl antalet resenärer som intäkter har ökat. Samtidigt har kollektivtrafiken en relativt låg marknadsandel på cirka 20 procent jämfört med cirka 50 procent för bilen. I de stora tätorterna och i de stora pendlingsstråken bedöms kollektivtrafiken vara konkurrenskraftig och därmed ett naturligt val. Det krävs dock mer för att kollektivtrafiken ska kunna bli ett naturligt val vid resor i hela länet. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 18). ALLT FLER RESER KOLLEKTIVT MEN MARKNADSANDELEN ÖKAR INTE Antalet påstigande har under året ökat med 3,4 procent till Antalet resor per invånare har också ökat från 62,2 till 63,1. Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas har under året ökat kraftigt från stycken till En kundundersökning 9 visar att det övergripande indexet för kundernas nöjdhet (NKI) sjönk något jämfört med samma undersökning år 2012, från 63 till 62. Inom flera områden var utvecklingen positiv och kundernas nöjdhet har ökat när det gäller till exempel reseupplevelsen, trygghet, information och störningar. Skälet till att det samlade indexet ändå minskat var att ny lagstiftning (som kräver förhandsregistrering av kunderna) för att kunna använda SMS-biljetter infördes under året. Det har gjort att antalet sålda SMS-biljetter minskat drastiskt. Förändringen avspeglas också i att indexet för kundernas nöjdhet när det gäller biljettköp minskat påtagligt. I Östgötatrafikens marknadsundersökning 10 ställdes frågan vilket som var det vanligaste färdmedlet. Svaren blev (2012 års resultat inom parentes): Sammantaget kan konstateras att bilens marknadsandel har ökat på bekostnad av främst cykel. De som reser någon gång per vecka eller mer sällan och som kan tänka sig att resa kollektivt svarade följande på frågan Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Egen bil 51 % (46 %) Kollektivtrafik 19 % (20 %) Cykel 14 % (17 %) Gång 8 % (9 %) Sammantaget kan konstateras att bilens marknadsandel har ökat på bekostnad av främst cykel. De som reser någon gång per vecka eller mer sällan och som kan tänka sig att resa kollektivt svarade följande på frågan Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Tätare turer 47 % 46 % Enklare biljettköp 44 % 29 % Kortare restid 22 % 25 % Närmare hållplats 22 % 21 % Andra turtider 17 % 19 % Högre bensinpris 11 % 12 % Bekvämare fordon 8 % 7 % Dyrare parkering 7 % 6 % Figur 3: Vad skulle få östgötarnas att åka kollektivt oftare - besvarad enkät (Källa: Östgötatrafiken) Det är alltså turtätheten som är den tyngst vägande faktorn när man överväger att åka kollektivt. Östgötatrafiken driver ett målmedvetet marknadsföringsarbete för att få fler att resa kollektivt. Riktade kampanjer har bland annat gjorts till personer som bor i områden där kollektivtrafiken kan konkurrera med bilen. Dessa kampanjer har haft positiv effekt. Det kan också noteras att biljettpriset inte finns med bland de åtta viktigaste faktorerna som skulle göra att åka kollektivt oftare. FRAMGÅNGSFAKTOR En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen NY LINJE FÖR PENDELTÅGET Under året har ny pendeltågstrafik införts på sträckan Mjölby Motala. Motala är därigenom en del av Östgötapendelns linjenät. Trafiken har skapat kortare restider och bättre komfort för till länets tredje största kommun. Den höga belastningen på södra stambanan har under året lett till för Östgötapendeln ofördelaktiga tåglägen vilket i sin tur omöjliggjort en styv tidtabell med samma avgångstider varje timme. Bristen på tåglägen har också skapat onödiga väntetider i Mjölby på vissa avgångar. Ett intensivt arbete har under året gjorts tillsammans med 9 Drygt registrerade kunder besvarade frågorna i Östgötatrafikens kundundersökning. 10 Drygt personer besvarade frågorna i Östgötatrafikens marknadsundersökning MEDBORGARPERSPEKTIVET 17

22 trafik verket och SJ för att hitta bättre lösningar inför kommande år. I samband med den nya pendeltågstrafiken har också en omläggning av busstrafiken i västra länsdelen gjorts i syfte att skapa ett med den nya tågtrafiken sammanhållet trafiksystem. Under året har trafiknämnden påbörjat ett strategiskt arbete tillsammans med kommunerna i syfte att skapa ett över länet enhetligt och likvärdigt kollektivtrafiksystem. Tanken är att utarbeta gemensamma definitioner, beskrivningar och kvalitetskrav på olika typer av trafik i länet. FRAMGÅNGSFAKTOR Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt MARKNADSFÖRING AV WEBB-BUTIKEN Marknadsföringsarbetet pågår löpande och under året har en kampanj med rabatterade priser på biljett som köps via webbutiken genomförts. Syftet med kampanjen var att öka kännedomen om försäljningskanalen. Webbutiken underlättar för resenärerna att skaffa biljett eller reskassa på ett smidigt sätt. Även andra marknadsföringsinsatser av webbutiken har genomförts, allt i syfte att öka försäljningskanalens andel av den totala försäljningen. Vidare har en ny hemsida lanserats som nu är anpassad till både datorer, läsplattor och mobiltelefoner. FRAMGÅNGSFAKTOR Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare UTVECKLING AV PERSONLIGA E-TJÄNSTER Allt fler kunder har uppmärksammat möjligheten att prenumerera på nyhetsbrev och personlig störningsinformation via e-post och mobila appar. Ett arbete har under året påbörjats för att utveckla heltäckande system för realtidsinformation för hela länet. Under året har införandet av ett automatiskt system för hållplatsinformation med ljud och bild ombord på fordonen startats. Detta ökar tillgängligheten för personer med nedsatt syn respektive hörsel. FRAMGÅNGSFAKTOR Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla FORTSATT ARBETE MED ANPASS- NING FÖR FUNKTIONSHINDRADE Arbetet med att tillgänglighetsanpassa fordon och hållplatser har fortsatt som planerat. System för automatiska hållplatsutrop med ljud och text ombord på fordon håller på att tas i drift. Regionbeställningscentralen har under året fått ett utökat uppdrag kring den kommunala färdtjänsten i vissa kommer. Antalet samtal har ökat med 60 procent vilket medfört att svarstiderna ökat. FRAMGÅNGSFAKTOR Punktlighet i kollektivtrafiken BÄTTRE FORDONSSITUATION MEN MINSKAD PUNKTLIGHET Regulariteten (hur stor andel av de planerade turerna utförs) på Östgötapendeln har ökat till följd av en bättre fordonssituation jämfört med föregående år. Den nya underhållsverkstaden i Boxholm som togs i drift i oktober har förbättrat möjligheterna till service och underhåll. Punktligheten (hur stor andel av turerna går på utsatt tid) på Östgötapendeln har minskat till följd av spårarbeten och fel på banan. Punktligheten i tätortstrafiken har minskat beroende på ökad trängsel i framförallt Linköping och Norrköping med lägre snitthastighet som följd. Arbete pågår tillsammans med kommunerna för att identifiera flaskhalsar och möjliga förbättringsåtgärder på kort sikt. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Antal påstigande i kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot motordrivna fordon ska öka 28 % 25 % Antal resor per invånare ska öka 62,2 63,1 Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas ska öka Regulariteten (andel som avgår och inte är inställd) - hos Östgötapendeln ska öka 85,6 % 97,4 % - hos tätortstrafiken ska vara minst oförändrad 99,7 % 99,7 % - hos övrig busstrafik ska vara minst oförändrad 99,9 % 99,9 % Punktligheten - inom Östgötapendeln ska öka 89,4 % 87,6 - inom tätortstrafiken ska vara minst oförändrad 97,9 % 94,6 Kundnöjdheten ska vara minst oförändrad (index) Antalet döda/svårt skadade i kollektivtrafiken ska minska 14 7 Andel fordon av låggolvs-/lågentrétyp eller med lyft/ramp ska öka 97,9 % 99,5 % 11 Andel hållplatser/stationer som är tillgängliga för kunder med funktionshinder ska öka 8,5 % 10,9 % 12 Andel av färdtjänstbeställningarna som utförs ska öka 98,9 % 98,3 % Svarstiden vid beställning av färdtjänstresa ska vara minst oförändrad 14 sek 22 sek 11 Avser andelen av samtliga fordon av typerna buss, spårvagn och tåg (inkl. reservfordon) som används i allmän kollektivtrafik i länet. Tar vi även med båtarna blir siffran 98,1 %. 12 Avser hållplatslägen inom länet. Tar vi även med de hållplatslägen utanför länet som trafikeras av ÖstgötaTrafikens fordon blir siffran 10,5 %. 18 MEDBORGARPERSPEKTIVET

23 STRATEGISKT MÅL BRA OCH JÄMLIK HÄLSA MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden I ett längre tidsperspektiv har hälsan i Östergötland förbättrats sett till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen. Sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Drygt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Samtidigt ökar skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper såväl inom som mellan länets kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de skillnader som finns men måste anpassa hälso- och sjukvårdsinsatserna till detta. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas successivt men det finns fortfarande en betydande förbättringspotential. Samtidigt pågår Östgötakommissionens arbete som skapar förväntningar på ett samlat och integrerat folkhälsoarbete i länet. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 22) och resultatmått (sid 109). ÖSTGÖTARNA UPPLEVER EN BÄTTRE HÄLSA Andelen personer som upplever en bra hälsa, ökar i de flesta befolkningsgrupper mellan 2006 och 2011, med undantag för gruppen med låg utbildning. Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper i befolkningen ökar därmed. Östergötland följer därmed de mönster som går att se nationellt 13. Fler män än kvinnor, fler yngre än äldre, fler högutbildade än lågutbildade och fler personer utan ekonomiska problem än de med ekonomiska problem upplever en bra hälsa. 100 ÖSTERGÖTLAND EN HÄLSOREGION 2020 Under år 2011 antogs en regiongemensam Folkhälsopolitisk policy för Östergötland med visionen, Östergötland - en hälsoregion Målet är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa. Med utgångspunkt i den folkhälsopolitiska policyn etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen har under åren analyserat hälsoläget utifrån bland annat socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfalds- och livs cykelperspektiv och utifrån dessa resultat föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå under Hälso- och sjukvården är en viktig aktör bland andra som kan bidra till minskade sociala skillnader i hälsa genom att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Det handlar om hälsofrämjande insatser och om att förebygga sjukdom, ohälsa och skador. På befolk ningsnivå är hälso- och sjukvårdens ansvar att bidra med kunskap om sjukdomsorsaker och aktivt delta 0i multiprofessionella insatser. För att utjämna skillnader i hälsa behövs såväl generella hälso- och sjukvårdsinsatser till hela befolkningen som riktade och specifika insatser för att nå olika grupper i befolkningen utifrån behov. På individ- och patientnivå handlar det om ett hälsofrämjande förhållningssätt som stödjer patientens tilltro till sin egen förmåga, samt sjukdomsförebyggande insatser, bland annat i form av stöd att ändra ogynnsamma levnads vanor. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 13 Folkhälsan i Sverige årsrapport 2013 (Statens Folkhälsoinstitut) Andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra 0 kvinnor män år år år år låg hög KÖN ÅLDER UTBILDNING Figur 4 Andel Östgötar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) MEDBORGARPERSPEKTIVET 19

24 FRAMGÅNGSFAKTOR Ett hälsofrämjande förhållnings sätt Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade: Individinriktade hälsofrämjande åtgärder kan innebära att bidra till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara föräldrastöd på barnavårdscentralen, samtalsgrupper för anhöriga till äldre eller personer med funktionsnedsättning och samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara att skapa trygga promenadstråk och parker med grönområden för möjligheter till vila och rekreation. Landstinget arbetar i allmänhet med individ- eller gruppinriktade insatser. UTVECKLING AV ETT HÄLSO- FRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka patienters förmåga att ta kontroll över sin hälsa och uppleva delaktighet i vård och behandling. Detta är ett angeläget utvecklings område som krävt och fortsatt kräver kompetensutveckling för medarbetarna. Ett webbaserat läromaterial om Hälsofrämjande förhållningssätt i vården har införts och används tillsammans med studiematerial för diskussion och reflektion kring värdegrund i arbetet med patienter som har olika behov och resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egna upplevelser. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Åtskilliga medarbetare i verksamheten har utbildats i ett hälsofrämjande förhållningssätt. HÄLSOLYFTET Hälsolyftet startade inom primärvården under år 2012 och innebär att hälsoundersökning/hälsosamtal erbjuds ett urval i befolkningen mellan år. Vid en hälsoundersökning kan hälso- och sjukvården fånga individens risk- och friskfaktorer i ett tidigt skede. I ett hälsosamtal får man professionellt stöd att, utifrån sina egna val, förutsättningar och möjligheter, påverka sin hälsa. Sedan start har medborgare tagit del av erbjudandet och hälften har valt att delta. Deltagarna är mycket nöjda och majoriteten skulle delta igen om de fick samma erbjudande om fem eller tio år. Genom Hälsolyftets datainsamling fås en bättre och mer komplett bild av hälsan i befolkningen i Östergötland för att kunna följa och påverka hälsoutvecklingen. HÄLSOPOTTEN Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade våren 2012 att skapa Hälsopotten för befolkningsinriktat arbete där landstingsfinansierade verksamheter, till exempel vårdcentraler, närsjukvård och tandvård, tillsammans med andra samhällsaktörer, kan söka pengar för att möjliggöra konkreta hälsoinsatser för utsatta grupper och bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Totalt kom det in 82 ansökningar varav 18 projekt i hård konkurrens fick dela på de 6 miljoner kronor som stod till Hälsopottens förfogande för år Utvärderingen visar att Hälsopotten har bidragit till stor kreativitet i arbetssätt och ökad samverkan med andra samhällsaktörer. MED HJÄRTAT Satsningen Med Hjärtat är ett för länet unikt samarbete över verksamhetsgränser för att minska hjärt- och kärlsjukdomar i östra Östergötland. Tillsammans med näringsliv, föreningar, studieförbund och övriga organisationer vill kommunerna och landstinget göra en kraftsamling för att ge invånarna en bättre hälsa. I arbetsgruppen har arbetet påbörjats med att ta fram kriterier för certifiering och deltagande i Med hjärtat liksom arbetet med att ta fram en FoU- strategi. Två informationsblad har tagits fram varav ett med temat hur högt blodtryck påverkar hjärtat och ett som beskriver varför det är viktigt för hjärtat att röra på sig. MÅ BRA MED KULTUR Må bra med Kultur ett komplement till traditionell vård och behandling där aktörer i kultursamhället bjuds in för att samverka som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Målgruppen är personer med lättare psykisk ohälsa (till exempel stressrelaterade besvär, oro och smärta) som varit i kontakt med primärvårdens kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan behandlande vårdpersonal. Det ska särskilt gagna sårbara grupper och därmed verka för en jämlik hälsa. Må bra med kultur erbjuder en serie av aktiviteter som är prestationsfria och lustfyllda. De kan finnas inom kulturområdena musik, dans, konst, teater, litteratur och hantverk. Även aktiviteter i naturen kan ingå. Man får möjlighet att se sig själv ur ett nytt perspektiv som kulturdeltagare istället för patient, vilket kan ge en möjlighet till ökad hälsa och förbättrad livskvalitet. BARN SOM ANHÖRIGA ETT ANGELÄGET UTVECKLINGS- OMRÅDE Barnets behov och ställning som patient och anhörig är särskilt viktigt att uppmärksamma 14. När en förälder blir sjuk har hälso- och sjukvården ett ansvar att ge information, råd och stöd till barnen. Mellan hösten 2012 och år 2014 arbetar Landstinget i Östergötland med att förbättra stödet till barn och ungdomar som anhöriga. Östergötland är ett av fyra län som Socialstyrelsen valt ut för att utveckla metoder för detta såväl i landstingets organisation som i samverkan med kommunerna. Utvecklingsarbetet innebär att samordna de satsningar som redan görs, 20 MEDBORGARPERSPEKTIVET

25 sprida den kunskap som finns och utveckla insatserna ytterligare. Fokus ligger på fem områden: Psykisk ohälsa Cancersjukdomar Allmänmedicin/primärvård Plötslig död hos nära anhörig Beroendesjukdomar De informations- och utbildningssatsningar som inleddes brett både i den egna organisationen och med samverkanspartners år 2012 har fortsatt under år En mångfald insatser har genomförts under år 2013 bland annat två större temakonferenser med vardera cirka 250 deltagare, riktade informationer och utbildning till berörda yrkesgrupper. Ett arbete har påbörjats för att få in barn som anhörigaperspektivet i rutinerna när det gäller långtidssjukskrivna patienter och arbete har påbörjats för att utveckla en modell för arbetet med barn som anhöriga. Under året har verksamheterna fått möjlighet att söka medel för särskilda utvecklingsarbeten inom området. Hittills har 24 ansökningar beviljats och avser insatser som kostar totalt cirka 1,8 miljoner kronor. FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser kan vara primärpreventiva eller sekundär preventiva vilka i sin tur kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade. Individinriktad prevention kan vara att hjälpa en individ att sluta röka innan tobaksrelaterad sjukdom har uppkommit eller förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till sjukdom eller att förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom. Gruppinriktad prevention kan vara gruppundervisning för att få människor att sluta röka innan tobaksrelaterad sjukdom har uppkommit. Strukturinriktad prevention kan vara ett lagstiftat förbud mot tobaksrökning på allmänna platser för att skapa säkra lekplatser för barn. TOBAKSAVVÄNJNING ERBJUDS SOM DEL AV BEHANDLING Ett stöd för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har tagits fram för verksamheten i form av ett formulär - Hälsobladet - i den datoriserade patientjournalen. I och med detta skapas möjlighet att registrera och följa upp information om vilka insatser som gjorts vid patientkontakter. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder behöver kommuniceras mera vad gäller rekommenderade åtgärdsnivåer för att stödja patienter till att förändra ogynnsamma levnadsvanor. Uppföljning visar att det främst är tobak och matvanor som tas upp i patientmöten. Rökare löper ökad risk för komplikationer i samband med operationer, exempelvis sårinfektioner, försenad sårläkning, utebliven benläkning och livshotande försämring av hjärt-lungfunktionen. Ett tillfälligt rökuppehåll för patienter i anslutning till en operation minskar riskerna för läkningsproblem med cirka 50 procent - både vid planerade och akuta operationer. Andelen dagligrökare (16-84 år) i riket och i Östergötland är 11 procent. Den minskning som skett av andelen dagligrökare mellan åren 2008 och 2013 med 2 procentenheter (från 13 till 11) i Östergötland, har minskat antalet nya fall av främst KOL, lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar, frakturer, och diabetes. Detta beräknas ha minskat hälso- och sjukvårdskostnaderna med 10 miljoner kronor 15 och därtill bidragit till minskat lidande och bättre livskvalitet. Under år 2013 har specialistsjukvården, primärvården och tandvården samarbetat kring den tobaksbrukande patienten och dess väg genom vårdkedjan för att underlätta övergångar mellan vårdenheter. Bland annat har remissförfarandet mellan de olika vårdenheterna vid tobaksavvänjningsstöd gjorts tydligare. Stöd för avvänjning av tobaksbruk erbjuds ofta av den enhet som patienten besöker. Totalt ordinationer på tobaksavvänjning gjordes inom landstinget år I stort sett alla gjordes från vårdcentralerna och endast ett fåtal från specialistkliniker. Under år 2013 har 62 procent av ordinationerna följts upp och andelen patienter som har påbörjat tobaksavvänjning efter 3 mån är 79 procent. SATSNING PÅ SEXUELL HÄLSA Landstinget arbetar aktivt för att öka den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner (STI). Under år 2013 fokuserades bland annat på målgruppen män som har sex med män via frivilligorganisationen Noaks Ark, i arbetet med att stötta hivpositiva och deras familjer, samt via RFSL som har rådgivning för den målgruppen. Under år 2013 har även filmer kring bemötande för vårdpersonal tagits fram för att motverka stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva. RFSU har med stöd från landstinget utfört insatser för målgruppen unga vuxna på universitetet, bland annat med kampanjen Våga fråga. En webbsida med länkar riktad till alla som arbetar med att undervisa unga i sexuell hälsa har upprättats. KAMPANJER SOM KAN FÖREBYGGA SJUKDOM Landstingens gemensamma satsning Gör AKUT-testet på Tillsammans kan vi rädda liv. på en informationskampanj om stroke AKUT- som startade år 2011 har fortsatt även under år Huvudbudskapet har varit att alla kan rädda liv genom ETT att lära INITIATIV sig symptomen FRÅN på stroke och larma 112 direkt. Stroke drabbar varje år personer, varav cirka i länet, och är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning. Satsningen har varit framgångsrik. Omkring 80 procent av befolkningen i Sverige har nåtts av budskapet och andelen patienter som har fått propplösande behandling har ökat med 30 procent enbart på grund av kampanjen. Detta beräknas i landet ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv och har lett till minskade samhällskostnader på 85 miljoner kronor, att jämföra med de 50 miljoner som på tre år investerades i kampanjen (varav 3 miljoner kronor i Östergötland). Kampanjen har vunnit första pris i World Stroke Day Award i konkurrens med över 90 bidrag från hela världen. SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER 14 FN: s konvention om barnets rättigheter Beräknat via Hälsokalkylatorn som är framtagen av det nationella nätverket hälsofrämjande sjukvård (HFS)och bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. MEDBORGARPERSPEKTIVET 21

26 Under året provade landstinget ett nytt sätt att engagera ungdomar mot tobak. Gymnasieelever bjöds in att delta i filmtävlingen No smoke, där de fick göra egna filmer på temat. Tävlingen fick gott gensvar med tio deltagande bidrag. Vinnarfilmen visades sedan som bioreklam på SF Bio. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med hälsofrämjande förhållningssätt 16 Alla produktionsenheter ska på ett överenskommet sätt arbeta med sjukdomsförebyggande insatser 17 Resultat % 18 %* 64%* 55 % 73 %* 82%* Åtgärd i Hälsobladet ska ha registrerats för minst 5 % av unika besökande i vården % * Bedömningskriterierna inte identiska 2012 jmf 2013 ANALYS BRA OCH JÄMLIK HÄLSA En befolkning med god hälsa skapar förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom att aktivt kunna delta i samhällets omvandling, en minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg. Analyser visar att kommuner med god hälsa i sin befolkning också är ekonomiskt starka. Samtidigt visar bland annat Östgötakommissionens arbete att hälsan i Östergötland inte är jämlikt fördelad och att det finns ökande sociala skillnader i hälsa såväl inom och mellan kommuner. För att minska skillnader i hälsa är arbetet för social hållbarhet centralt. Social hållbarhet utgör tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet dimensioner för en hållbar regional utveckling. För att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen är hälsooch sjukvårdens insatser och kompetens viktig för att skapa häl sofrämjande möten som ger trygghet och tilltro till den egna förmågan. Detta är särskilt viktigt för individer med svagast psykosociala resurser. Det kan handla om människor som har tunna sociala nätverk liksom de med låg tilltro till sin egen förmåga. För att utjämna skillnader i hälsa behövs såväl generella som riktade och specifika insatser för att nå olika grupper i befolkningen utifrån behov. Sjukvården har en lång tradition av sjukdomsförebyggande insatser. Svensk hälso- och sjukvård är välkänd för rikstäckande vaccinationsprogram, mammografi och cytologkontroller. Vården lägger resurser på behandling av blodfetter och blodtryck i avsikt att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Det finns emellertid grupper som inte tar sin medicin, inte kommer till cytologprovtagning eller mammografikontroller och dessa är oftast de som är mest riskutsatta. Tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, ogynnsamma matvanor har, liksom dessa levnadsvanors effekter, ett samband med låg socioekonomisk status. Det är särskilt angeläget att hälso- och sjukvårdens insatser ger dessa grupper/ individer mer jämlika förutsättningar för hälsa. För att kunna komma fram till strategiska åtgärder som verkligen leder till en utjämning av hälsoskillnaderna behöver landstinget samordna sina insatser och utveckla samverkan med andra aktörer. Vårdmiljöforskning genomgår en expansiv utveckling och är i fokus inom vård och arkitektur. Med en hälsofrämjande vårdmiljö menas en vårdmiljö som ger förutsättningar för och bidrar till patientens tillfrisknande, hälsorelaterad livskvalitet och hälsa. En hälsofrämjande vårdmiljö har kapaciteten att sänka både medicinintaget och vårdtiden för patienten vilket innebär att vårdmiljön kan ses som en del i vårdandet och behandlingen, oavsett om det handlar om intensivvårdens högteknologiska miljöer, den psykiatriska slutenvården eller skapandet av hemkänsla inom äldrevårdens särskilda boenden. Vid ny- och ombyggnad som sker inom landstinget är det viktigt att beakta den evidens som finns för hälsofrämjande vårdmiljöer ur patient, anhörig och medarbetarperspektiv. 16 Kriteriet för bedömningen är att 75 % av produktionsenhetens enheter ska ha utbildat medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt. 17 Kriterier för bedömningen är att produktionsenheten: 1. Tidigt ska identifiera individer med riskfaktorer 2. Aktivt arbetar med levnadsvanor som en del i behandling 3. Årligen besvarar uppföljningsenkät om hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbetet 22 MEDBORGARPERSPEKTIVET

27 STRATEGISKT MÅL STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Det minskade förtroendet för hälso- och sjukvården såväl i Östergötland som i riket är otillfredsställande även om det kan förklaras med att enkätdeltagarna är yngre än tidigare. Samtidigt är östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvården avsevärt större än i landet som helhet. Det gäller även förhållandet till sjukhusen. Förtroendet för vårdcentralerna är genomsnittligt i nationell jämförelse. Digitala kanaler, som egen hemsida och sociala medier, får allt större betydelse i arbetet med att skapa förtroende både för hälso- och sjukvården och för landstinget som organisation. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 24) och resultatmått (sid 110). BEFOLKNINGENS FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vårdbarometern 19 efterfrågar befolkningens syn på olika aspekter av hälsooch sjukvården. Några frågor avser befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården i stort, vårdcentraler och sjukhus och resultatet framgår av figur 5. Förtroendet för hälso- och sjukvården i stort har minskat såväl i Östergötland som i hela landet under år Detta kan delvis förklaras av att fler yngre har svarat i 2013 års undersökning. Det är känt att yngre har en mer negativ inställning till hälso- och sjukvården än äldre, vilket sannolikt har påverkat 2013 års resultat. Även om förtroendet har minskat i den senaste undersökningen så ligger Östergötlands resultat över riksgenomsnittet och innebär det sjätte högsta förtroendet i landet år samma förhållande som år 2012 och en bit över riksgenomsnittet. FÖRTROENDE FÖR VÅRDCENTRALER Befolkningens förtroende för vårdcentralerna inom landstinget har minskat något under år 2013 både i landet som helhet och i Östergötland. Resultatet år 2013 för Östergötland är det tionde högsta förtroende i landet och samtidigt lika med riksgenomsnittet. Östgötarnas förtroende för den egna vårdcentralen (frågan ställs endast till östgötar) är väsentligt högre (71 procent) jämfört med förtroendet för vårdcentraler i Östergötland i allmän het (62 procent). FÖRTROENDE FÖR SJUKHUSEN Även befolkningens förtroende för sjukhusen har minskat under år 2013 både i landet som helhet och i Östergötland. Östgötarnas förtroende för sjukhusen år 2013 är det femte högsta i landet. År Andel i befolkningen som har stort förtroende för Hälso- och sjukvården Sjukhus Vårdcentraler Egna vårdcentralen Öster- Riket Öster- Riket Öster- Riket i Östergötland götland götland götland % 64 % 75 % 71 % 61 % 63 % % 66 % 73 % 71 % 64 % 63 % 71 % % 65 % 79 % 73 % 65 % 66 % 73 % % 60 % 75 % 70 % 62 % 62 % 71 % Figur 5: Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården, sjukhus och vårdcentraler åren Vårdbarometern är en telefonbaserad intervjuundersökning som årligen samlar in synpunkter från drygt invånare i landet (1 000 i Östergötland). MEDBORGARPERSPEKTIVET 23

28 FRAMGÅNGSFAKTOR Förtroendeskapande insatser LANDSTINGET UTVECKLAR KOMMUNIKATIONSVÄGARNA Landstingets webbplatser Under år 2013 har landstinget gjort ett omfattande arbete för att förändra kommunikationen via sina webbplatser. Landstingets externa webbplats lio.se har gjorts om för att bli mer lättanvänd. Nya lio.se är en plats för nyheter om landstinget, rekrytering, demokratisk insyn i landstinget, forskning och utveckling och information om organisationen. Innehållet har renodlats och målgruppsanpassats och stor vikt har lagts vid att skriva nya texter på klarspråk så att så många som möjligt på ett enkelt vis ska kunna ta del av landstingets information. Webbplatsen riktar sig till invånare i länet, framtida medarbetare, forskare, media, externa vårdgivare och andra aktörer som landstinget har kontakter med. All information om hälsa och sjukvård som riktar sig till patienter har flyttats till landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om hälsa och sjukvård, 1177.se. Under år 2013 ökade antalet besök på se från tre till fem miljoner besök per månad. Kännedomen om 1177.se har under samma tid också ökat bland länsinvånarna, från 37 procent till 46 procent och är den näst högsta i landet. Webbplatsen innehåller cirka 4 000, noggrant faktagranskade, medicinska artiklar skrivna av läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Under året har 1177.se fått både utökat innehåll och nya tjänster som exempelvis temaområdena Senior, Sex och relationer och självtester för att testa sina levnadsvanor kring mat, stress, rörelse, sömn och diabetesrisk. I tjänsten Hitta och jämför vård kan patienterna söka efter en mottagning och hitta kontaktuppgifter, öppettider, utbud och e-tjänster. Patienterna kan också jämföra olika vårdcentraler och till exempel få reda på hur snabbt man får en läkartid på respektive vårdcentral. Mer än hälften av besökarna på 1177.se surfar mobilt och för att möta den utvecklingen har både lio.se och 1177.se anpassats för smarta telefoner och surfplattor. HÄLSOTECKEN Hälsotecken är landstingets tidning till invånarna som ska bidra till att öka deras medvetenhet om förebyggande hälsovård och egenvård och ge ökad kunskap om hälso- och sjukvård. År 2013 har tidningen haft två teman: Landstinget 150 år om landstingets historia med anledning av 150-årsjubileet och Hjärta om förebyggande arbete för att minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar och om utvecklingen av hjärtsjukvården i länet. SOCIALA MEDIER Landstinget arbetar för att tillvarata möjligheterna med sociala medier. Landstinget i Östergötlands officiella Facebook-sida, som startades 2012 har fortsatt att utvecklas under Målet har under året varit att öka antalet personer som gillar, och därmed följer sidan, vilket också har lyckats. Nu har nästan 400 personer gillat sidan. På Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Östgötarnas förtroende för vårdcentralerna i Östergötland ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen Östgötarnas förtroende för sjukhusen i Östergötland ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen sidan publiceras olika aktuella ämnen och den är öppen för kommentarer och synpunkter. Tanken med Facebooksidan är att nå nya målgrupper, skapa förtroende och relationer med medborgare, visa öppenhet och förbättra landstingets service till länsinvånarna. LANDSTINGET I MEDIA Media är en viktig kanal för att kommunicera med invånarna. Landstinget har dagliga kontakter med media och bedriver ett aktivt arbete för att fånga upp och sprida nyheter om verksamheten. Cirka 20 procent av de tidningsartiklar och inslag i radio och tv som handlar om hälso- och sjukvården i länet har tillkommit på landstingets initiativ. Majoriteten av publiciteten om Landstinget i Östergötland är positivt eller neutralt vinklad. Landstinget i Östergötland har en presstjänst med hög tillgänglighet som har jour dygnet runt, året runt. Resultat :e 12:e 10:e (62 %) 8:e 2:a 5:e (75 %) ANALYS STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Förutsättningarna för att föra dialog med medborgarna är under stark förändring. När människor kommunicerar genom nya kanaler och engagerar sig genom sociala medier och väljer bort mer traditionella arenor för påverkan, måste landstinget också utveckla sitt sätt att kommunicera om förtroendet ska kunna upprätthållas och stärkas. Vikten av nya informationskanaler blir ännu mer uppenbar när det går att konstatera att förtroendet för hälso- och sjukvården är lägst i yngre åldrar. Detta ger också de förtroendevalda en möjlighet att få en ännu bredare kunskap om vad olika grupper i samhället tycker kring en fråga. På så sätt kan informationsteknologin bli ett verktyg i demokratins tjänst 18 och det kan skapa arenor och möjligheter för politiker att delta i debatten och på ett tidigt stadium förstå vilka frågor som engagerar människor. De medicinska behandlingsmöjligheterna utvecklas och hela tiden öppnas nya möjligheter att bota och lindra. Det borde finnas möjligheter att verka för att denna aspekt av hälso- och sjukvården skulle kunna ges mer utrymme medialt och ha förutsättningar att påverka attityderna till hälso- och sjukvården positivt. En god tillgänglighet är en annan aspekt som påverkar befolkningens förtroende och som landstinget själv mer direkt kan påverka. 18 IT-verktyg i demokratins tjänst, Sveriges Kommuner och Landsting MEDBORGARPERSPEKTIVET

29 STRATEGISKT MÅL DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Den samlade bedömningen är att patienterna i Östergötland värderar sjukvården ungefär som patienterna gör i landet som helhet. De skillnader som finns är ofta marginella. Lika ofta ligger patienternas nöjdhet på en hög nivå. Detta gäller framförallt bedömningen av bemötande och förtroende. Patienterna är relativt nöjda med delaktigheten men här finns utrymme för för bättringar. Resultaten för vårdcentralerna är ofta sämre än för övriga verksamheter och avviker också negativt jämfört med riksresultaten. Befolkningens valmöjligheter har utökats ytterligare bland annat inom hörselvården och möjligheten att välja vårdcentral inom sydöstra sjukvårdsregionen. Mina vårdkontakter nyttjas alltmer och utvecklas med allt fler tjänster. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 28) och resultatmått (sid 110). PATIENTERNAS BEDÖMNING AV DEN VÅRD MAN FÅTT Under år 2013 har nationella patientenkäter (NPE) 21 genomförts på akutmottagningar, vårdcentraler, rehabiliteringsenheter, barnkliniker och inom barnhälsovården (BHV). Följande tabell redovisar den patientupplevda kvaliteten (PUK) för åtta indikatorer. Bemötande och förtroende värderas, med något undantag, högt av patienterna i Östergötland. Vidare svarar många patienter att man kan tänka sig att rekommendera enheten man besökt till andra. Barnhälsovården värderas högst bland de verksamheter som utvärderades under år Patientupplevelsen av läkarbesök på vårdcentralerna värderades lägre än genomsnittet för samtliga del tagande landsting och regioner år Jämfört med landets alla 21 landsting och regioner, hamnade Östergötland på plats 18. Barn och ungdomsmedicin Indikator Akutmottagningar Rehabilitering Vård centraler Barnakutmottagningar Mottagningar Vårdavdelningar BHV Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Vård och behandling som helhet Rekommendera andra Genomsnitt Östergötland Genomsnitt för deltagande landsting 78 Endast LiÖ Figur 6:Patientupplevelser enligt nationella patientenkäter genomförda år 2013 för åtta indikatorer (max = 100) 21 NPE genomförs normalt vartannat år. I Östergötland och några andra landsting genomförs NPE på vårdcentraler och akutmottagningar varje år. MEDBORGARPERSPEKTIVET 25

30 Verksamhetsområde Befolkning PUK-värde i genomsnitt (max = 100) Akutmottagningar Östergötland Riksgenomsnitt Vårdcentraler Östergötland Riksgenomsnitt Rehabilitering Östergötland Riksgenomsnitt Endast genomförd av LiÖ Barnhälsovård Östergötland Specialiserad kroppssjukvård Mottagningar Specialiserad kroppssjukvård Vårdavdelningar Psykiatrisk vård Mottagningar Psykiatrisk vård Vårdavdelningar Barn- och ungdomspsykiatri Patientsvar Barn- och ungdomspsykiatri Föräldrasvar Barn- och ungdomsmedicin Barnakutmottagning Barn- och ungdomsmedicin Mottagningar Barn- och ungdomsmedicin Vårdavdelningar * Resultatet ännu ej färdigställt Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland * Riksgenomsnitt * Östergötland * Riksgenomsnitt * Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Östergötland Riksgenomsnitt Figur 7:Patientupplevelser enligt nationella patientenkäter genomförda år genomsnittligt PUK-värde för åtta indikatorer. Figur 7 redovisar det genomsnittliga 22 PUK-värdet i de undersökningar som genomförts i Östergötland sedan år Akutmottagningarna uppvisar tydligt bättre resultat år 2013 jämfört med tidigare år. Detta gäller även rehabiliteringsverksamheten, som uppvisar en förbättring år Det omvända gäller för vårdcentralerna som uppvisar försämrade resultat de senaste två åren. FRAMGÅNGSFAKTOR Patientfokuserad hälso- och sjukvård KONTAKTSJUKSKÖTERSKA OCH INDIVIDUELL VÅRDPLAN TILL VARJE PATIENT MED CANCER För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten som sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering eller vård i livets slutskede. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att varje cancerpatient ska ha en individuell vårdplan. Vårdplanen har under året införts i det digitala journalsystemet. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Inom Landstinget i Östergötland har antalet kontaktsjuksköterskor ökat sedan år 2012 och är nu 81 till antalet. Endast några enstaka kliniker saknar fullt fungerande kontaktsjuksköterskor. Inom ramen för Regionalt cancercentrum leds ett utvecklingsarbete med en projektledare för att utbilda och utöka antalet kontaktsjuksköterskor så att målet uppnås. SÄKER HEMGÅNG - SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR VÅRDTUNGA GRUPPER Under året har det startats ett arbete, initierat av den nationella vårdvalssamordnaren, i syfte att vårdgivare inom primär- och slutenvård ska ta ett förstärkt ansvar för sammanhållen vård för särskilt vårdkrävande grupper. Detta gör man genom att skapa en bättre överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för att bli återinskrivna, eftersom åter- 22 Genomsnittsvärdet är en summering av åtta utvalda frågor (indikatorer). 23 Tempen-enkäten MEDBORGARPERSPEKTIVET

31 inskrivningar orsakar berörda patienter negativa konsekvenser såväl fysiskt som psykiskt. Projektet kallas Säker hemgång och innebär en förstärkt överlämningsprocess från sluten vården till primärvården vid utskrivning med evidensbaserade åtgärder. En patient som skrivs ut från slutenvården och som uppfyller ett antal kriterier kontaktas av sin vårdcentral inom två arbetsdagar för ett uppföljningssamtal som ska säkerställa att patienten är informerad och känner sig trygg kring sin situation. Möjlighet ges då också att identifiera behov av tidiga insatser som kan förebygga en försämring. Målet för Säker hemgång är minskade återinskrivningar och högre upplevd patientnöjdhet. Ett ökat samarbete över vårdnivåer ska ge en större förståelse för patientens hela vårdsituation och därmed bättre förutsättningar för omhändertagande. Arbetet med Säker hemgång och påverkan på antalet återinskrivningar kommer att följas under våren Ekonomisk stimulans ges genom en ersättning till primärvården för att premiera sammanhållen vård och förebyggande av akutvård. PATIENTERNA NÖJDARE MED SJUKHUSMATEN Resultaten från den årliga enkäten 23 visar att patienterna är mer nöjda med maten än tidigare på länets tre sjukhus. Patienternas nöjdhet har ökat både när det gäller aptit, smak, konsistens, doft och tilltalande utseende på maten. Patienterna har också fått skatta den totala måltidsupplevelsen. Här får lands tinget ett gott betyg på 74 på en skala på Resultaten (68-78) skiljer sig emellertid en del mellan de tre sjukhusen. Bedömningen är att de insatser som har gjorts under det gångna året verkar ha gjort nytta. Patienterna har bland annat erbjudits fler alternativ på frukost, fler sorters sallader, större variation av grön saker till varje varmrätt och desserter på menyn. En handlingsplan tas fram för att ytterligare utveckla patientkosten. FRAMGÅNGSFAKTOR Stor valfrihet för patienten ALLT FLER E-TJÄNSTER UTVECKLAS Inom ramen för den nationella strategin för ehälsa fortsätter Landstinget i Östergötland satsningen på att utveckla tjänster som ger enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa. Fler och fler invånare vill kontakta vården via digitala kanaler och invånare i Östergötland har nu konto i den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. I januari 2012 var motsvarande siffra Med hjälp av Mina vårdkontakter, som nås via 1177.se, kan de som har ett konto till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept, förnya hjälpmedel och kontakta vården. Tjänsten fungerar även via mobilen eller surfplattan. Mina vårdkontakter utvecklas ständigt med nya funktioner. Under år 2013 har ytterligare två vårdcentraler och fyra mottagningar givit sina patienter möjlighet att boka sin tid direkt på webben via Mina Vårdkontakter. Inom Folktandvården har sex mottagningar kommit igång och Kvinnohälsan har startat upp med denna möjlighet i Motala, Mjölby och Linköping. Den som är patient i Östergötland kommer nu också att få en SMS- och e-postpåminnelse när man har en bokad tid hos sin vårdgivare. Införandet är påbörjat och slutförs under Under året har det skapats möjlighet för medborgare/patienter/besökare att nyttja ett trådlöst gästnät när man vistas i och runt om fastigheter där landstinget bedriver verksamhet. Det innebär att man då kan koppla upp sin privata telefon/läsplatta/dator eller dylikt till Internet. Viss administration krävs för åtkomst, varför det inte är praktiskt möjligt att tillhandahålla på samtliga platser inom landstinget ännu. Andra webbaserade tjänster där landstinget finns med som intressent är: UMO.se som gör det enklare för ungdomar att få information, stöd och råd i frågor som rör sex, hälsa och relationer. Diabit.se som är ett webbstöd för unga med diabetes, närstående samt vårdpersonal innehållande medicinsk information, pedagogiska hjälpmedel och möjlighet till dialog i forum, bloggar och frågetjänst. Klamydiatest.nu med möjlighet att beställa hem ett klamydiatest via internet. MEDBORGARPERSPEKTIVET 27

32 VÅRDVAL HAR INFÖRTS INOM HÖRSELVÅRDEN Från och med de 1 oktober 2013 infördes vårdval inom primär hörselrehabilitering. Vårdvalet innebär att behovsbedömning, utprovning och förskrivning av hörapparater och andra hörselhjälpmedel samt service och reparationer erbjuds av auktoriserade vårdgivare, offentliga såväl som privata. Ett vårdval bedöms ge bättre förutsättningar för att klara uppdraget och bidra till att väntetiderna kortas. Som stöd för vårdvalet har det utarbetats särskilda anvisningar för förskrivning av hörhjälpmedel i Östergötland. Anvisningarna innebär bland annat att landstinget fortsättningsvis ska äga hörapparater och andra hörhjälpmedel och att dessa förskrivs som ett lån från landstinget. Därvid uppnås samma förhållande som generellt för hjälpmedel. Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som ett vårdval möjliggör en mångfald av leverantörer. I nuläget är fem olika vårdgivare auktoriserade, Audionomerna, Hörseltjänst, Hörselcentrum, Avesina och landstingsmottagningarna i Linköping och Motala. Den hörselrehabilitering som kräver mer omfattande åtgärder, ofta med insatser från flera vårdgivare, ansvarar landstinget för även fortsättningsvis. FRITT FRAM ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL I HELA SJUK- VÅRDSREGIONEN Successivt från februari 2014 är det möjligt att fritt välja vårdcentral inom den sydöstra sjukvårdsregionen. Reformen innebär att den som bor i Östergötland kan lista sig på en vårdcentral i Jönköpings eller Kalmar län och vice versa. Det kan till exempel vara så att man bor vid länsgränsen eller arbetar i ett grannlän och då är detta ett sätt att öka tillgängligheten till primärvården. Undantagna från detta fria vårdval är patienter inom hemsjukvården och boende i så kallade särskilda boenden. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Patienternas helhetsintryck av sin vårdkontakt ska ligga på en nivå som ligger bland de fem bästa landstingen* Akutmottagningar - - Primärvården - Plats12 av 14 Öppen barnsjukvård - Sluten barnsjukvård - - Barnakutmottagningar - Hälften av alla patienter som erbjudits tidpunkt för besök/undersökning/ operation/åtgärd inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd Antal ärenden i Mina Vårdkontakter ska vara minst per månad * Index baserat på svarsfördelning för åtta indikatorer maxvärde=100 ANALYS DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER Resultat 2013 Plats 2 av 4 Plats 18 av 21 Plats 6 av 11 Plats 10 av 21 Plats 7 av 21 - Uppgift saknas Den av regeringen initierade Patientmaktsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande 20 en ny patientlagstiftning där patientens valmöjligheter i vården ska stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Alla patienter har inte förmågan att kunna förklara och förmedla sin egen upplevelse av sin sjukdom och sina symtom på ett begripligt sätt. Likaså har de flesta lättare att förstå och kommunicera med personer med liknande bakgrund som de själva har talar samma språk. Det gäller också hälso- och sjukvårdspersonal. Även om olika utbildningsinsatser för personalen vidtas och kännedomen om kommunikationens betydelse ökar så kommer välutbildade, svenskfödda patienter ha ett kommunikationsövertag. Till viss del kan användning av olika verktyg underlätta för patienter att strukturera upp sin egen sjukdomsinformation. Ett exempel som kan nämnas är Patientens Egen Registrering, PER som är en tjänst för patienter som deltar i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ). Patienten registrerar själv uppgifter om sin hälsa före läkarbesöket. Frågorna kan till exempel. handla om vad patienten klarar av i sitt vardagliga liv, smärta och livskvalitet. Genom att rutinfrågor besvaras i verktyget blir utrymmet för övriga frågor och samtal vid läkarbesöket större och patienten får ett stöd inför den fortsatta behandlingen. Verktyget bidrar således till att viktig information om patientens tillstånd enkelt når behandlaren. 20 Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) 28 MEDBORGARPERSPEKTIVET

33 STRATEGISKT MÅL TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden Runt fyra av fem östgötar upplever sig ha tillgång till den vård man behöver vilket kan ses som en indikator på graden av trygghet. Det är i princip samma värdering som riksgenomsnittet.såväl Socialstyrelsens nationella utvärderingar som de öppna jämförelserna inom olika områden visar emellertid på sociala skillnader i vård. För vissa indikatorer finns tydliga skillnader mellan landstingen och det finns anledning att tro att skillnaderna inom landstingen kan vara minst lika stora. Landstingets systematiska behovsstyrningsprocess är ett verktyg för att fånga upp behov hos aktuella sjukdoms- eller behovsgrupper. Det som framkommer i analyserna leder sedan till förändringar i avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Detta kan i förlängningen minska ojämlikheter i vård och hälsa. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 38) och resultatmått (sid 110). FYRA AV FEM ÖSTGÖTAR UPP- LEVER ATT MAN HAR TILLGÅNG TILL DEN SJUKVÅRD MAN BEHÖVER Vårdbarometern 26 efterfrågar befolkningens syn på olika aspekter av hälsooch sjukvården. Känslan att ha tillgång till den sjukvård man behöver oavsett om man har anlitat sjukvården eller ej - är en viktig trygghetsfaktor och en indikator på hur befolkningen ser på vården. Fyra av fem östgötar upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver vilket ligger på riksnivån. Östgötarna har jämfört med landet som helhet upplevt en högre trygghet i alla mätningar de senaste fyra åren. I den senaste mätningen var östgötarnas värdering den sjunde bästa i landet. Resultaten visar att upplevelsen av tillgång till vård har ett starkt samband med åldern. Bland östgötarna i åldergruppen år svarar 76 procent att man har tillgång till den vård man behöver. För åldersgruppen 70 år och Befolkning äldre i Östergötland är motsvarande siffra 86 procent. UPPLEVELSEN AV VÅRDEN VARIERAR En utredning 26 som gjorts i länet visar att det finns grupper i befolkningen som upplever sämre tillgänglighet, bemötande och delaktighet samtidigt som de är mer missgynnade i vården vad gäller bedömning och behandling än andra grupper. De som upplever det är de som har lägre utbildning eller ekonomiska problem, de som inte kan tala för sig eller har svårt att förstå eller göra sig förstådda, de som har någon form av social problematik eller psykisk ohälsa samt i viss mån kvinnor och HBTQ-personer. Patienternas förtroende för hälsooch sjukvården är viktig om det ska gå att uppnå en likvärdig vård. Förtroendet kan påverka om en patient avstår från att söka vård eller söker vård vid ett senare tillfälle. Att söka vård sent Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver Östergötland 82 % 82 % 81 % 80 % Hela landet 80 % 80 % 80 % 78 % Figur 8: Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver åren Vårdbarometern är en telefonbaserad intervjuundersökning som årligen samlar in synpunkter från drygt invånare i landet (1 000 i Östergötland). 26 Utveckling av (o)jämlikhet i hälso- och sjukvården sedan 2009 (Landstinget i Östergötland 2013) 27 Hälsa på lika villkor Öppna jämförelser jämlik vård 2013 (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting 2013) kan medföra att patienten är sjukare när vård väl blir aktuell vilket i sin tur kan påverka behandlingsmöjligheterna. Om behandlingsresultatet av den anledningen skulle leda till en sämre upplevelse av vårdbesöket, kan detta ytterligare försämra förtroendet och försena nästa vårdtillfälle. Denna onda spiral kan bidra till att ojämlikheterna i hälsa ökar. Under år 2013 uppgav 17 procent av östgötarna att de avstår från att söka vård 27. Anledningarna som anges till att avstå från vård varierar, men de vanligaste orsakerna som anges är: Negativa erfarenheter från tidigare besök Hade inte tid För långa väntetider Besvären gick över Visste inte vart jag skulle vända mig Annan orsak De som har lägre förtroende för hälsooch sjukvården avstår i högre utsträckning från att söka vård. En nationell jämförelse 28 mellan landsting visar att personer med låg utbildningsnivå har sämre förutsättningar att få god vård än personer med högre utbildning. Bland annat dör fler lågutbildade i hälsopolitiskt åtgärdbara sjukdomar än högutbildade. I jämförelsen framkommer skillnader mellan länen men utredningen pekar på att skillnaderna inom länen förmodligen är större än skillnaderna mellan länen. MEDBORGARPERSPEKTIVET 29

34 FRAMGÅNGSFAKTOR Insatser och utbud utifrån konstaterade behov REGIONALA CANCERCENTRUM SKA FÖRBÄTTRA CANCERVÅRDEN Regionala cancercentrum (RCC) är en kunskaps- och utvecklingsorganisation i landets olika sjukvårdsregioner. Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. RCC i sydöstra sjukvårdsregionen verkar för att cancerpatientens väg genom vården blir mer sammanhållen och utan onödiga väntetider. Rehabilitering ska finnas med som en naturlig del, från diagnosbesked och framåt. Cancervården ska vara evidensbaserad och utgå från nationella riktlinjer och vårdprogram och följas upp med hjälp av kvalitetsregister. Samtliga landsting i sydöstra sjukvårdsregionen har ställt upp sex löften till regionens cancerpatienter, vilka ska vara infriade år 2015: Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Alla verksamheter som opererar patienter med misstänkt eller diagnostiserad cancer har under året haft en målrelaterad ersättning om de når ett uppsatt mål, där väntetiden från beslut om operation till tiden för operation får vara högst 21 dagar. Tre av fyra centrum klarar sitt mål och har därmed förkortat väntan för patienterna till operation. Cancersjukvården i Östergötland fick år 2013 totalt utökade resurser Palliativ vård vid livets slut Östergötland 2013 Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Lindrad från ångest Lindrad från illamående Lindrad från smärta med 18,7 miljoner kronor. Möjligheten att operera patienter med lever- och lungmetastaser samt pankreascancer har ökat de senaste åren. Möjligheterna att kunna behandla med nya och bättre cancerläkemedel har ökats. Under året har också arbete pågått för att förbättra vårdprocessen för patienter med bröstcancer, hudtumör och tjocktarmscancer (Se sid 52 Flera vårdprocesser under utveckling). INSATSER FÖR FÖRBÄTTRAD VÅRD OCH OMSORG I LIVETS SLUTSKEDE Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att för bättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Resultaten i registret används för att mäta, förbättra och följa upp kvaliteten i vården. De flesta enheterna i landstinget deltar i Svenska palliativregistret och följer resultat. Landstinget arbetar utifrån det nationella vårdprogrammet för palliativ vård , där Regionalt cancercentrum (RCC) ansvarat för implementering i Östergötland. Under året har Palliativt kompetenscentrum (PKC) fortsatt leda olika nätverk på sjukhus, i kommuner och vårdcentraler med utgångspunkt från registret. PKC har också ett stort samarbete med länets kommuner genom olika utbildningar och nätverk. Eftersamtal erbjudet Utförd validerad smärtskattning MÅLVÄRDE Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i dödsögonblicket RESULTAT Figur 9: Resultat för Landstinget i Östergötland i Svenska palliativregistret under visar procentandel. TANDVÅRDSSTÖD TILL NYA GRUPPER Den 1 januari 2013 infördes nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Stödet ska ge möjlighet för personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandlingar. Uppskattningsvis omfattas cirka personer i Östergötland av de nya tandvårdsstöden. En del av stödet, det särskilda tandvårdsbidraget (STB), riktar sig till personer som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tandhälsa. Hit räknas till exempel personer med muntorrhet som kan bero på mediciner, sjukdom eller strålbehandling. En förändring är att stödet nu blir lika till alla, oavsett orsaken till muntorrheten. Det andra stödet riktar sig till personer som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Många långvarigt sjuka eller funktionshindrade får svårare att sköta munhygienen och besöka tandvården. De får därför en försämrad munhälsa och ett stort behov av tandvård. Syftet med det nya stödet är att de ska ha råd att få den tandvård de behöver. SCREENING, GENETIK, FOSTER- DIAGNOSTIK OCH ETIK Under år 2013 har Landstinget i Östergötland i en särskild utredning 30 MEDBORGARPERSPEKTIVET

35 fokuserat på de etiska övervägandena vid framtida screeningmetoder, främst sådana som innefattar analys av genetiskt material för att bedöma förekomsten av eller risken för sjukdom. Även dagens fosterdiagnostik har diskuterats och framtida metoder som kan användas inom detta område. Inom ramen för utredningen har en skriftlig kunskapsbakgrund 29 presenterats, ett så kallat kunskapssammanträde har anordnats med regionala och nationella experter på området 30 och en medborgardialograpport 31 har sammanställts som bygger på 35 intervjuer. Utredningen berör en mångfald angelägna områden som kräver etiska överväganden exempelvis genetisk screening genetiska självtester, gentester på embryon i samband med IVF 32, gentester för att påvisa ärftliga sjukdomar (t ex cancer) samt fosterdiagnostik tidigt i graviditeten. Frågan om gentesters träffsäkerhet samt huruvida kunskap om en (eventuell) framtida sjukdom gynnar eller missgynnar individen och vårdapparaten är också ett område som berörs. Ytterligare frågor handlar om säker lagring av DNA, vem som ska ha tillgång till det sparade materialet, hur läkare ska informera om sekundära fynd, hur släktingar med likartat DNA berörs av att en anhörig gentestar sig, stigmatisering av vissa diagnosgrupper samt indikationsglidning till följd av fosterdiagnostik. Från medborgardialogerna kommer budskapet att tillgången till vägledning från vårdpersonal är central för personer som överväger att gentesta sig, inte minst eftersom svårtolkade svar kan leda till stor oro. Det rådde enighet om att fosterdiagnostik endast ska användas för att identifiera sjukdom, inte egenskaper. De flesta ansåg att det sannolikt måste dras en gräns för vilka sjukdomar landstinget ska erbjuda fosterdiagnostik. Den kunskap som utredningen har bidragit till kommer att vara ett viktigt underlag vid de överväganden som framöver kommer att krävas inom områden där vi endast har sett början av utvecklingen. BEHOVSANALYSERNA GER VIKTIG KUNSKAP Behovsanalyser är ett viktigt underlag för att kunna styra hälso- och sjuk vården utifrån behov och är en utgångspunkt för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och avtal. Analyserna baseras på information från verksamhetsföreträdare, aktuella rapporter inom området och befintlig statistik. Patienters och anhörigas erfarenheter fångas upp via de dialoger som genomförs av de förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Analyserna redovisas också som återkommande teman vid landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden. Nedan redovisas en sammanfattning av de utvecklingsområden som identifierades vid behovsanalyserna år Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar Målgruppen för behovsanalysen är barn och unga med medfödd funktionsnedsättning, som har behov av planerade och från flera kompetens områden sammansatta åtgärder. Exempel som ingår i behovsanalysen är cerebral pares, ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, flerfunktionsnedsättning, utvecklingsstörning, missbildningssyndrom och autismspektrumtillstånd. Trots insatser för att säkerställa tillgången till specialistläkare inom habilitering råder idag brist på specialistläkare inom barn- och ungdomshabiliteringen. När det gäller väntetider till undersökning och provtagning under utredningsfasen finns en förbättringspotential. Även tillgängligheten 29 Screening, genetik, fosterdiagnostik och etik Kunskapsbakgrund, tillgänglig på (Landstinget i Östergötland 2013) 30 Screening, genetik, fosterdiagnostik och etik Konferensdokumentation tillgänglig på (Landstinget i Östergötland 2013) 31 Medborgardialograpport del 2 tillgänglig på (Landstinget i Östergötland 2013) 32 In vitro-fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning MEDBORGARPERSPEKTIVET 31

36 till eventuell operation kan förbättras. Nya behovsgrupper med ett delvis förändrat sjukdomspanorama är en stor utmaning för hälso- och sjukvården. Med en delad habiliteringsorganisation finns risker att barn och unga i de olika länsdelarna inte får tillgång till en likvärdig vård. Information och olika former av stöd insatser är viktigt för föräldrar både på kort och på lång sikt. Den information och stöd som föräldrar fått varierar i hög grad. Möjligheten till en fast namngiven kontaktperson är mycket begränsad idag. Missbruks- och beroendevård De beroendeframkallande substanser som behandlats i behovsanalysen är alkohol, narkotika, läkemedel och dopning. Vård och omsorg för individer med beroendesjukdom är ett delat ansvar mellan landsting och kommuner och behovsanalysen genomfördes i sam verkan med länets kommuner. Ur resultaten från brukardialogberedningens arbete och behovsanalysen identifierades följande utvecklingsområden: Lokala samverkansavtal mellan landstinget och länets kommuner finns, men ett länsövergripande avtal saknas. Psykosociala stödinsatser är ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting och det är viktigt att reglera ansvarsfördelningen kring detta i samverkansavtal. Tillgången till medicinskt övervakad tillnyktring ser olika ut över länet. Screening och behandling av riskbruk kan ske i högre omfattning. Ansvarsfördelningen mellan den specialiserade beroendevården och primärvården skiljer sig över länet och är i vissa fall oklar. Sällsynta diagnoser/sjukdomar En diagnos definieras i Sverige som sällsynt om den finns hos högst 1 person av invånare (5 personer av invånare enligt EU:s kriterier). Det finns idag cirka upptäckta sällsynta diagnoser med en spridning över samtliga specialistområden. De sällsynta diagnoserna utgörs ofta av syndrom, det vill säga en kombination av flera olika symtom. Patienterna är ofta i behov av vård och behandling hos många olika specialister behov som även kan förändras med åren. Detta ställer krav på samordning av insatser och en helhetssyn i frågor om medicinsk behandling. Kompetensen kring sällsynta diagnoser är generellt låg i hälso- och sjukvården. Det saknas en struktur för hur professionen ska kunna hitta rätt kompetens kring de olika sällsynta diagnoserna. Ofta krävs långa och komplicerade utredningar. Det är oklart var ansvaret för utredningarna ligger framför allt då diagnoserna ofta innebär syndrom som gör att flera specialitetsområden berörs. Det medför svårigheter för primärvården att hitta rätt remissinstans vilket kan få till följd att det tar orimligt lång tid att ställa rätt diagnos. Struktur saknas för samordning och samverkan kring sällsynta diagnoser, både mellan specialistkliniker, mellan primärvård och specialistkliniker och mellan vården och andra aktörer, exempelvis kommunerna. Många patienter upplever en stor försämring efter 18 års ålder, då de själva måste vara budbärare mellan sina olika vårdkontakter. Det är angeläget att processen inom sydöstra sjukvårdsregionen för att skapa ett regionalt centrum för sällsynta diagnoser (CSD) prioriteras. Sådana centrum växer nu fram i landet och kommer att bli viktiga arenor för nationell samverkan kring patienter med sällsynta diagnoser. UPPFÖLJNING AV ÖVERENS- KOMMELSERNA MED LANDS- TINGETS PRODUKTIONSENHETER Hälso- och sjukvårdsnämnden sluter överenskommelser med landstingsägda sjukvårdande enheter och avtal med privata vårdgivare. Viktiga utgångspunkter är bland annat genomförda behovsanalyser och det politiskt beslutade uppdraget. Figur 10 redovisar en sammanfattande bedömning av 2013 års uppföljning. Grön markering innebär att produktionsenheten uppfyllt kraven i överenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Gult innebär att kraven är delvis uppfyllda och rött innebär att kraven inte är upp fyllda. Grå markering innebär en hänvisning till förklarande text. Förklaring av förkortningar BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NiF FTV PV - Barn- och kvinnocentrum - Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård - Hjärt- och medicincentrum - Sinnescentrum - Diagnostikcentrum - Närsjukvården i centrala - Närsjukvården i väster - Närsjukvården i öster - Närsjukvården i Finspång - Folktandvården - Primärvården 32 MEDBORGARPERSPEKTIVET

37 TILLGÄNGLIGHET TILL BESÖK OCH BEHANDLING BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF FTV 1 Väntande till besök över 60 dagar 2 Väntande till behandling över 60 dagar 3 Genomförda besök inom 60 dagar 4 Genomförda behandlingar inom 60 dagar 5 Cancerväntetider till operation inom 21 dagar 6 Folktandvårdens tillgänglighet 7 Akutbesök - andel undersökta av läkare inom 1 tim 8 Akutbesök - andel som lämnat mottagning inom 4 tim UPPDRAG 2013 BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF FTV 9 Barn och unga med NP funktionshinder 10 Kroniska sjukdomar med betydande funktionsnedsättningar 11 Äldre med cancer 12 Språkstörning och stamning hos barn och unga UPPDRAG FRÅN TIDIGARE ÅR MM BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF FTV 13 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser 14 Jämlik vård 15 Kontaktsjuksköterskor UTÖKADE RESURSER 2013 ENLIGT RESURSFÖRDELNINGEN BKC CKOC HMC SC DC NSC NSV NSÖ NIF PV 16 Förbättrat omhändertagande av äldre och kroniker 17 Lever- och lungmetastaser, pankreascancer 18 Barnhälsor 19 Tidig debut hos barn, ungdomar och unga vuxna med svåra psykiatriska tillstånd-mellanvård 20 Neuroortopedisk barnkirurgi 21 Ökade antal riskgraviditeter, specialistmödravård 22 Riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar 23 Patientsäkra vårdplatser neonatal ViN 24 Fler hörapparatsutprovningar 25 Läkemedel efter hjärtinfarkt - avropsavtal 26 Biologiska läkemedel - avropsavtal 27 Nya blodförtunnande läkemedel, projekt - avropsavtal 28 Cancerläkemedel ordnat införande - avropsavtal 29 Läkemedel i pumpar vid spasticitet och smärta 30 MS läkemedel 31 Omställning, fler i peritonealdialys 32 Obesitaskirurgi vårdval och komplikationer 33 För svårt sjuka (försäkringslösning HSN) 34 Artrosskola för höft 35 Utomlänsvård som HSN ansvarar för och lagreglerade läkemedel 36 Tillgänglighet sjukvårdsrådgivningen Figur 10: Sammanfattande bedömning av överenskommelserna år 2013 MEDBORGARPERSPEKTIVET 33

38 För att få del av de nationella stimulansmedlen i den så kallade kömiljarden måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått förstabesök i den specialiserade vården inom 60 dagar och/eller genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar. Om landstingen klarar att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel. För att Landstinget i Östergötland i möjligaste mån ska nå de nationella kraven har varje centrum specifika krav på tillgänglighet. Ett vitesbelopp dras från ersättningen om inte uppfyllda mål uppnås för väntande på respektive genomförda besök/behandling över 60 dagar. 1. Väntande till besök över 60 dagar Alla centrum hade de allra flesta månader åtminstone 80 procent av alla väntande besök inom 60 dagar. CKOC klarar inte detta under tre månader och ligger i juli och augusti under 70 procent. HMC, SC och NSÖ ligger under 80 procent under enstaka månad. 2. Väntande till behandling över 60 dagar BKC hade under alla månader åtminstone 80 procent av alla väntande behandlingar inom 60 dagar. HMC klarar inte detta under nio månader och ligger under fyra månader under 70 procent. CKOC klarar inte 80 procent under fem månader och ligger under två månader under 70 procent. SC ligger under 80 procent under två månader. 3. Genomförda besök inom 60 dagar BKC, NSC och NiF utförde under alla månader åtminstone 80 procent av besöken inom 60 dagar. HMC och CKOC klarar inte detta under tio månader och ligger under två månader under 70 procent. SC klarar inte 80 procent under fyra månader och ligger under två månader under 70 procent. NSV och NSÖ ligger under 80 procent någon enstaka månad. 4. Genomförda behandlingar inom 60 dagar BKC utförde under alla månader åtminstone 80 procent av behandlingarna inom 60 dagar. SC, CKOC och HMC klarar inte detta under elva, tio respektive sju månader. månader och ligger under två månader under 70 procent. SC klarar inte 80 procent under fyra månader och ligger under någon enstaka månad under 70 procent. 5. Cancerväntetider till operation inom 21 dagar Landstingets har ett kortsiktigt delmål att minst 85 procent av patienter med cancersjukdom ska opereras inom högst 21 kalenderdagar räknat från beslut om operation. Under 2013 års fjärde kvartal nådde HMC och BKC 85-procentmålet. SC låg nära målet. Resultatet för CKOC var sämre men uppvisade påtagligt förbättrade resultat. 6. Folktandvårdens tillgänglighet I länets flesta kommuner hålls tiderna och nya patienter erbjuds tid inom de närmsta veckorna. Viss regional obalans föreligger dock i tandvårdsutbudet och eftersläpningar för vuxna revisionspatienter finns i vissa kommuner, i första hand Åtvidaberg, Finspång och Kisa. Tillgängligheten i Motala kommun har avsevärt förbättrats. 7. Akutbesök - andel undersökta av läkare inom 1 tim 8. Akutbesök - andel som lämnat mottagning inom 4 tim Landstinget i Östergötland mäter tillgäng ligheten på akutmottagningarna i två delar. - Andel patienter som träffar läkare inom en timme - Andel patienter som kan lämna akutmottagningen inom fyra timmar För att stimulera akutmottagningarna att nå de fastställda tillgänglighetsmålen finns i aktuella överenskommelser en målrelaterad ersättning som upptrappande betalas ut om mer än 70 procent av besöken klarar ovanstående mål. Uppdrag Barn och unga med Neuropsykiatriska funktionshinder Antalet patienter som omhändertagits på grund av neuropsykiatriska besvär har ökat under de senaste åren. Problematiken har uppmärksammats på nationell nivå och därför har regeringen tecknat en överenskommelse med SKL gällande extra medel för de landsting som klarar av att upprätthålla en god tillgänglighet inom det psykiatriska området. Landstinget i Östergötland har tilldelats medel genom denna satsning. För att klara tillgängligheten till neuropsykiatrisk bedömning, utredning och behandling av barn har närsjukvården fått en extra förstärkning under Kroniska sjukdomar med betydande funktionsnedsättningar BKC, NSV, SC och FTV har utifrån uppdragets leverantörssatser startat nya aktiviteter för att förbättra för denna patientgrupp. Dokumenterade rutiner har tagits fram för att identifiera patienter som har flera vårdgivare och återkommande vårdkontakter. Övriga produk tionsenheter har endera hänvisat till tidigare pågående aktiviteter eller till aktiviteter som inte har klar koppling till uppdraget. FTV har informerat om det nya tandvårdsstödet som riktar sig till personer med kroniska sjuk domar med betydande funktionsnedsättningar och har utfört tandvårdsbehandlingar för de få berättigade individer som hittills nåtts av tandvårdsstödet. 11. Äldre med cancer Sammantaget har centrumen koncentrerat sig på att utbilda kontaktsjuksköterskor för alla cancersjuka. CKOC har också haft fokus på de individuella vårdplanerna. Inget centrum har gjort något som var riktat till den äldre cancersjuke enbart. 12. Språkstörning och stamning hos barn och unga Sammantaget har centrumen utifrån uppdraget arbetat aktivt med samtliga uppdrag. I den centrala länsdelen ges dock ännu inte det stöd som behövs till alla vuxna runt barnet i dess vardagsmiljö. Uppdrag från tidigare år 13. Hälsofrämjande och sjukdoms förebyggande insatser En värdering har gjorts av respektive produktionsenhets ambitioner och aktiviteter inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet exempelvis utbildning av medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt, arbetet med att påverka levnadsvanor, implementering av nationella riktlinjer för det sjukdomsförebyggande arbetet. 14. Jämlik vård En värdering har gjorts av respektive produktionsenhets ambitioner och aktiviteter för att utveckla en jämlik vård exempelvis hur detta beskrivs i verksamhetsplanerna och förekomst av konkreta insatser. Kan handla om att analysera hälsoläget, samverkan med kommuner och andra vårdgivare, följsamhet till vårdprogram med mera. 34 MEDBORGARPERSPEKTIVET

39 15. Kontaktsjuksköterskor Se sid 26 Kontaktsjuksköterska och individuell vårdplan till varje patient med cancer. Gul innebär att produktionsenheten har tillsatt kontaktsjuksköterskor på samtliga enheter men de är ännu inte utbildade och/eller inte kommit igång fullt ut. Röd bedömning innebär att kontaktsjuksköterskor saknas. Utökade resurser enligt resursfördelningen 16. Förbättrat omhänder tagande av äldre och kroniker Primärvården har från och med år 2013 tillförts extra medel för att förbättra vården för alla äldre. Satsningen handlar om att förstärka och utveckla både sjukdomsförebyggande och sjukvårdande insatser för äldre. Många vårdcentraler har startat seniormottagningar, som i förebyggande syfte erbjuder 75-årskontroll för personer som inte har återkommande kontakt med vårdcentralen. Intresset bland äldre för att komma till vårdcentralen för hälsosamtal och liknande har hittills varierat mycket mellan olika geografiska områden. Genomsnittligt tackar ungefär hälften ja till dessa erbjudanden. Under året har drygt riskbedömningar gjorts på vårdcentralerna av äldre personer med syfte att tidigt identifiera risk och att förebygga skador och ohälsa. Se sid 47, Patientsäkerhetsarbete inom flera områden. Det är känt att äldre med många läkemedel ibland får läkemedelsbiverkningar, som i vissa fall kan leda till stora problem. Projekt har därför påbörjats och rutiner har införts för att göra läkemedelshanteringen säkrare. Dels görs läkemedelsgenomgångar för personer i särskilt boende, dels förbättras rutinerna för att säkra övergången från slutenvård till hemmet och Apotekets dosexpedierade läkemedel (ApoDos). Långvarig användning av sömnmedel är vanlig bland äldre. Med stigande ålder sker emellertid förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dessa byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Det finns behov av ett förändrat förskrivningsmönster i länet, eftersom Östergötland har lägst andel förskrivning i landet av det mest lämpliga sömnmedlet för äldre. Under hösten har Säker hemgång startat ett arbete som syftar till att förhindra onödiga återinläggningar av patienter på sjukhus. Se sid 26 Säker hemgång - sammanhållen vård för vårdtunga grupper. Läkarbemanningen är problematisk på flera vårdcentraler i länet. Trots att mycket arbete läggs ner på att omfördela uppgifter och att hitta nya arbetssätt, så påverkas hela vårdcentralens arbete när antalet arbetande läkare är otillräckligt. Arbetsmiljön försämras och svårigheten att nyrekrytera ökar. Primärvården har därför tillförts extra pengar från och med år 2013, vilket har gjort det möjligt att utöka antalet ST-läkare i länet. 17. Lever- och lungmeta staser, pankreascancer Cancersjukvården i Östergötland fick år 2013 totalt utökade resurser. Möjligheten att operera patienter med leveroch lungmetastaser samt pankreascancer har ökat de senaste åren HMC har förstärks med 1 miljon kronor och CKOC med 7,7 miljoner kronor. 18. Barnhälsor Barnhälsorna är nu implementerade och bedrivs inom ordinarie verksamhet i samtliga länsdelar, ingår från år 2013 i den ordinarie ramersättningen för berörda verksamheter. 19. Tidig debut hos barn, ungdomar och unga vuxna med svåra psykiatriska tillstånd- mellanvård Denna vårdform har kommit igång i samtliga länsdelar (NSC, NSÖ, NSV) och ges av både privata och landstingets enheter. Olika former för hur denna vård ska ges har tagits fram utifrån de samverkansformer som finns mellan kommunerna i respektive länsdel. I några fall ges insatsen direkt i hemmet med uppsökande verksamhet och i vissa fall har slutenvården förstärkts för att kunna ge ett snabbt omhändertagande vilket inneburit att medelvårdtiderna kunnat kortas. Denna vårdform kommer att utvecklas ytterligare inom några enheter under år Neuroortopedisk barnkirurgi Allt fler barn och ungdomar är i behov av neuroortopediska åtgärder. Mest ökar stag i ryggraden som behöver justeras vart efter patienten växer. CKOC får resurstillskott för detta på 2 miljoner kronor. 21. Ökade antal riskgravidi teter, specialistmödravård Andelen komplicerade graviditeter och förlossningar har successivt ökat under senaste åren. Medelåldern har ökat väsentligt, andelen kvinnor med kroniska sjukdomar har ökat liksom andelen kvinnor som lider av övervikt och framförallt fetma. Dessutom tillkommer en ökande psykosocial problematik som starkt påverkar graviditet, förlossning och föräldraskap. Även andelen kvinnor med invandrarbakgrund har ökat kraftigt. BKC får en resursförstärkning med 4,2 miljoner kronor för att stärka upp specialistmödrahälsovården. MEDBORGARPERSPEKTIVET 35

40 27. Nya blodförtunnande läkemedel, projekt avropsavtal Sedan år 2012 har patienter kunnat behandlas med något av de nya blodförtunnande medlen (NOAK, Nya Orala AntiKoagulantia). Förskriv ningen har varit mycket återhållsam i landet så även i Östergötland. För år 2013 fanns 4 miljoner kronor avsatta, och drygt 200 patienter har fått behandling med något av dessa läkemedel till en kostnad av cirka 0,7 miljoner kronor. Under år 2013 kom nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen gällande stroke-profylax vid hjärtflimmer varför ett implementeringsarbete pågår med målsättningen att fler östgötar med förmaksflimmer får stroke-profylax behandling med dessa 22. Riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar upp till 26 år En gemensam handlingsplan för NSC, NSV och ViN har tagits fram för denna grupp vilket var avsikten med de medel som tilldelats för För 2014 finns medel avsatta för att arbeta enligt denna handlingsplan. 23. Patientsäkra vårdplatser neonatal ViN Neonatalvården på Vrinnevisjukhuset har fått utökade resurser för att patientsäkra befintliga vårdplatser. Detta avser en personalförstärkning som möjliggör en separerad vård av barnen, så smittspridning mellan barnen minskar. Sju nya medarbetare anställdes redan i slutet av år Fler hörapparats utprovningar Antalet hörapparatsutprovningar har ökat. Ändrade regler införs så att landstinget även ersätter för hörapparat på båda öronen. Fler hörapparater förskrivs och därav följer ett ökat behov av service. Kostnadsökningen hade varit ca 5,5 miljoner kronor som också tillfaller SC. Samtidigt inföll en ny upphandling som gav lägre kostnader. Vid uppföljning visar det sig att kostnaderna minskade för år 2013 jämfört med tidigare år och resurstillskottet återgick till HSN. 25. Läkemedel efter hjärt infarkt avropsavtal Under år 2012 introducerades ett nytt läkemedel efter hjärtinfarkt som förbättrar överlevnaden. De medel som fanns att avropa i ett avtal nyttjades dock inte. Förskrivningen har ökat något ytterligare år 2013, men fortfarande nyttjas inte den del som är avsatt i avropsavtalet. 26. Biologiska läkemedel avropsavtal Verksamheter som har uppdraget att behandla patienter med inflammatoriska led-, mag-tarm- och hudsjukdomar tilldelades för år 2013 ytterligare medel för behandling av dessa sjukdomar med biologiska läkemedel. Syftet är att nå upp till samma behandlingsnivåer som riket. Kostnadsökningen för dessa läkemedel ligger cirka 4 miljoner kronor över tilldelade resurser. För närvarande ligger Östergötland i nivå med riket vad gäller barn med ledsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel. Även för patienter med mag-tarmsjukdom ökar denna behandling i hela länet. Ökningstakten med biologiska läkemedel för svår psoriasissjukdom har ökat något jämfört med tidigare år. 28. Cancerläkemedel, ordnat införande avropsavtal Cancersjukvården i Östergötland fick 2013 utökade resurser. 10 miljoner kronor har riktats för att ge möjlighet till nya och bättre cancerläkemedel. 29. Läkemedel i pumpar vid spasticitet och smärta Patienterna som lider av så svår spasticitet att det innebär stora hinder till aktivitet och delaktighet kan effektivt behandlas med intratekalt tillfört baklofen. Metoden är aktuell för ca 5-10 procent av patienterna med spasticitet. Vid neurologisk skada är svår smärta ett av de vanligaste och mest handikappande problemen. Nuvarande behandling har varit mycket restriktivt p.g.a. betydande biverkningar. En ny drog Ziconitide (Prialt ) har numera tillkommit som är utan dessa biverkningar. Drogkostnaden är dock mycket hög patienter i Östergötland kommer att bli aktuella för denna behandling. Minst 120 patienter/östgötar beräknas vara i behov av inopererad smärtpump enligt de nya indikatorerna, jämfört med dagens 56 pumpar. SC förstärks med 2 miljoner kronor för dessa behandlingar. 30. MS läkemedel För att täcka de ökade kostnaderna för MS-läkemedel tillfördes 4 miljoner kronor. Detta visade sig vara otillräckligt på grund av nya läkemedel. För att täcka kostnader och få en bättre kontroll inför kommande år har ett avropsavtal skapats för MS-läkemedel. 36 MEDBORGARPERSPEKTIVET

41 31. Omställning, fler i peritonealdialys Allt fler patienter får peritonealdialys och utför sin dialys i hemmet. Ett utvecklings- och omställningsarbete behöver genomföras. NSÖ och HMC genomför detta och erhåller engångsmedel, 2,5 miljoner kronor. 32. Obesitaskirurgi vårdval och komplikationer Antalet patienter i behov av en fetmaoperation ökar. Vårdvalet förstärks därav med 11 mkr. Komplikationsnivån vid sådan operation ligger på ca 10 procent. Dessa handläggs av CKOC som förstärks med 2 miljoner kronor. 33. För svårt sjuka (försäkringslösning HSN) Inom HSN finns pengar avsatta för att ersätta de produktionsenheter som har särskilt dyr utomlänsvård, till exempel barnsjukvård och transplantationer. Ibland uppstår extrema kostnader för enskilda patienter även inom exempelvis psykiatrisk vård. HSN:s ram utökades med 3 miljoner kronor för att även kunna ersätta psykiatriska områden. 34. Artrosskola för höft Under år 2012 tillfördes utökade resurser för artrosskola för patient med knäproblematik. Evidens fanns då inte för motsvarande åtgärd vid höftproblematik. Det finns nu evidens även för höftbesvär varför verksamheterna förstärks med 1 miljon kronor, ramersättning för artrosskola höft. 35. Utomlänsvård som HSN ansvarar för och lagreglerade läkemedel exempelvis smittskyddsläkemedel och särläkemedel HSN:s budget för läkemedel utökades med 13 miljoner kronor för att täcka kostnadsökningar inom området. Under år 2013 ökade kostnaderna inom framförallt solidariskt finansierade läkemedel, det vill säga framförallt läkemedel mot HIV och blödarsjuka. 36. Tillgänglighet sjukvårdsrådgivningen Det har varit svårigheter att rekrytera kompetenta sjuksköterskor vilket inneburit att sjuksköterskor utan erfarenhet av medicinsk telefon rådgivning anställts. För dessa krävs en inskolning på ½ till 1 år. Trots detta har antalet sjukvårdsrådgivningssköterskor ökat i förhållande till föregående år. Tillgänglighetsmässigt har även antalet mottagna samtal ökat. UPPFÖLJNING AV AVTALEN MED DE PRIVATA VÅRDLEVERANTÖRERNA Aleris har sedan oktober 2009 avtal med landstinget att bedriva verksamhet vid Lasarettet i Motala lasarett. Avtalet sträcker sig, efter förlängning, till och med 30 september Avtalet är dock delvis omförhandlat i sitt innehåll. Mödrahälsovården, inklusive ungdomsmottagningen, återgick till landstinget från och med maj 2013 och den gynekologiska verksamheten återgick till landstinget från och med januari Skälet till denna förändring är att Aleris har svårigheter med rekryteringen av specialistläkare inom detta område och i och med det kan man inte upprätthålla den medicinska kompetens som krävs i avtalet och som är en förutsättning för patientsäker vård och likvärdighet i länet. Övrig verksamhet som Aleris bedriver, ortopedi och kirurgi, fortgår enligt avtalet och bedöms fungera väl. Den privatdrivna psykiatrin omfattar öppenvårdspsykiatri för vuxna i delar av Norrköping och Linköping och BUP-verksamhet i Motala, Mjölby, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. Alla avtal med privata vårdgivare inom psykiatrin förlängdes under år 2012 och avtalen gäller nu till och med år Inom barn-och ungdomspsykiatrin är den stora utmaningen ökningen av barn med neuropsykiatriska diagnoser. Den innebär en ökad belastning på barn- och ungdomspsykiatrin och inte minst en stor ökning av läkemedelskostnaderna för den barnpsykiatriska verksamheten. Capio Psykiatri har ett ansvar för öppenvårdspsykiatri i Norrköping och Linköping som geografiskt omfattar cirka en tredjedel av respektive kommun. Patienterna har dock också en möjlighet till fritt val av vårdgivare och en större del av patienterna än planerat har valt att stanna kvar hos den landstingsdrivna vården vilket har visat sig svårt att förändra. Ambulansverksamheten och de liggande sjuktransporterna i länet är utlagd på entreprenad. Falck Ambulans AB utför uppdrag primärt i länets västra delar och täcker cirka 60 procent av befolkningen. Ambulanssjukvården i Östergötland AB utför uppdrag primärt i länets östra delar och täcker cirka 40 procent av befolkningen. Entreprenörerna har fullt ansvar för verksamhetens utförande och dimensionering men landstinget tillhandahåller teknisk plattform för ärende- och journalhantering samt kommunikationssystem. Under 2013 utförde ambulansverksamheten drygt uppdrag och liggande sjuktransporter. Landstinget i Östergötland tillhör ett av få landsting som, efter en flerårig trend med ökat antal ambulansuppdrag, ser ett minskat antal uppdrag år Det är resultatet av en samverkan mellan landstinget som beställare, Falck Ambulans AB, Ambulanssjukvården Mål Resultat 2012 Resultat 2013 Antal uppdrag 2013 Prio 1 uppdrag 75 % ska nås inom 10 min 72 % 73 % % ska nås inom 20 min 94 % 94 % Prio 2 uppdrag 95 % ska nås inom 30 min 95 % 95 % % ska nås inom 45 min 99 % 99 % Prio 3 uppdrag 90 % ska nås inom 30 min 89 % 89 % % ska nås inom 60 min 99 % 99 % Prio 4 uppdrag Ej målsatt MEDBORGARPERSPEKTIVET 37

42 i Östergötland AB som är utförare och SOS Alarm AB som ansvarar för dirigeringen. Tillgänglighetsmålen för ambulansverksamheten uppfylldes i det närmaste Landstinget i Östergötland tillhör landets bästa landsting när det gäller att nå fram till patienterna fort efter att samtal kommit in till SOS Alarm 33. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Alla verksamheter ska aktivt arbeta för att säkerställa en jämlik vård % 78 % 75 % av patienter med cancersjukdom ska ha en kontaktsjuksköterska % Vårdprocesser ska ha utvecklats enligt överenskommelserna - - Stroke - - Språkstörning och stamning hos barn och unga Cancersjukdomar Äldre med cancer - - ANALYS TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD I Patientmaktsutredningens slutbetänkande 24 diskuteras tre aspekter av ojämlikhet: Ur ett regionalt perspektiv- De nationella öppna jämförelserna visar på att det finns betydande skillnader i behandlingsresultat mellan landstingen. Ur ett systemperspektiv- Sjukvårdssystemen är ofta konstruerade för att främja effektivitet inom organisationen men inte alltid för att möta mångfacetterade behov bland patienterna. Alla medborgare kan exempelvis inte tillgodogöra sig nya informationskanaler eller webbaserade servicetjänster. I det personliga mötet- Resultaten av möten kan gestalta sig olika beroende på underliggande faktorer som utbildningsnivå, kön och födelseland. Utredningens bedömning är att vårdgivare genom ökad egenuppföljning bör granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bland annat genus och socioekonomiska faktorer. Medveten styrning för en mer jämlik och likvärdig vård måste baseras på utvecklad kunskap. Åtskilliga insatser görs inom olika områden men det finns utrymme att utveckla en mer systematisk och kraftfull behovsstyrning. En mer utvecklad och kontinuerlig uppföljning, på olika nivåer i verksamheten, kan bidra till ökad bredd och djup i behovsanalysen och ge underlag som medger kunskapsbaserade ställningstaganden och korrigeringar i planeringsprocessen. Om alla patienter ska få lika god vård är det också viktigt att resultat från forskning om medicinsk nytta, kostnader och risker tillämpas systematiskt i hela sjukvården. Det ligger i samhällets intresse att de resurser som satsas på sjukvård ska göra mesta möjliga nytta, men också i sjukvårdens och patienternas intresse, eftersom målet är att patienterna ska få bästa möjliga vård oavsett var i landet de bor och vilken vårdgivare som de råkar träffa. De nationella medicinska riktlinjerna och vårdprogram fyller här en viktig normerande funktion om de implementeras framgångsrikt. 24 Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Kriterier för bedömningen är att produktionsenheten: 1. Anpassar insatser och bemötande till patientens förmåga 2. Aktivt söker kunskap om sin målgrupps hälsoläge 3. Har uppdaterad kunskap om sina behandlingsresultat och sina insatsers inverkan på patientens hälsa. 4. Arbetar med jämförelse av sin verksamhet med andra vårdgivare. 5. Presenterar åtgärder i sin verksamhetsplan 33 Öppna jämförelser 2013 E-län 12,3 min, Riket 14,8 min (Prio 1 larm) 38 MEDBORGARPERSPEKTIVET

43 STRATEGISKT MÅL HÖG TILLGÄNGLIGHET TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MÅLUPPFYLLELSE Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården ANSVARIG Hälso- och sjukvårdsnämnden DEN NATIONELLA VÅRDGARANTIN Från 1 juli 2010 gäller en lagstiftad nationell vårdgaranti med nedanstående tidsgränser: Alla ska få telefonkontakt med 1177 Vårdguiden och vårdcentralen samma dag. Alla ska erbjudas besök på vårdcentralen inom sju dagar för nya medicinska problem eller vid kraftig försämring av kronisk sjukdom. Besök ska erbjudas till den specialiserade vården inom högst 90 dagar efter beslut om remittering. FRAMGÅNGSFAKTOR Tillgängligheten på 1177 uppnår inte fastställd målnivå. Telefon- och besökstillgängligheten till vårdcentralerna däremot visar goda resultat och ligger i en nationell jämförelse på en genomsnittlig nivå. Det går emellertid att skönja en viss tendens till försämring och variationen mellan vårdcentralerna 0 är inte tillfredsställande. Tillgängligheten inom den specialiserade vården har förbättrats avsevärt under senare år och resultaten är nu bland de bästa i landet. Även tillgängligheten till akutmottagningarna har förbättrats men målen för väntetiderna har inte uppnåtts.väntetiderna till canceroperation har förkortats men fortfarande återstår en del innan målet nås inom detta angelägna område. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 43). inom 60 dagar och/eller genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar. De landsting som klarar att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel. TELEFONTILLGÄNGLIGHET TILL 1177 VÅRDGUIDEN 1177 Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Bakom 1177 Vårdguiden står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Målet för år 2013 var att minst 70 procent av telefonsamtalen från invånarna till 1177 Vårdguiden skulle besvaras inom högst tre minuter (90 procent år 2015). Landstinget följer normalt måluppfyllelsen kontinuerligt men under år 2013 har uppföljning endast varit möjlig under fjärde kvartalet av tekniska skäl. Figur 11 visar att telefontillgängligheten var sämre under fjärde kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal Trots att mätningarna är begränsade under år 2013, indikerar resultaten att telefontillgängligheten på 1177 behöver följas noggrant. Lämpliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten behöver identifi ras 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt I Östergötland har tillgänglighetsmålet skärpts och anpassats till den nationella överenskommelsen - kömiljarden. Kömiljarden är ett stimulansbidrag som delas ut till de landsting som uppfyller vissa krav som satts för att patienterna ska få vård inom viss tid. Kriterierna för att få del av kömiljarden slås fast i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Grundkravet för ersättning är att landstingen kan redovisa att minst 70 procent av väntande patienter har väntat högst 60 dagar. För att få del av pengarna måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått förstabesök i den specialiserade vården genomfört Inkommande samtal Q1 Q2 Q3 Q Q1 Q2 Q3 Q4 resultat saknas Figur 11: Antal inkommande invånarsamtal och andel besvarade inom tre minuter år Q1 Q2 Q3 Q4 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Andel besvarade samtal inom 3 minuter MEDBORGARPERSPEKTIVET 39

44 Q1\r2010 TELEFON- OCH BESÖKSTILLGÄNG- LIGHET TILL VÅRDCENTRALER Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralerna samma dag man ringer var i det närmaste oförändrad totalt sett 35 år 2013 (91 procent) jämfört med år 2012 (92 procent). Tillgänglighetsmönstret har emellertid förändrats. Under år 2013 nådde 31 procent av vårdcentralerna målet, minst 95 procent besvarade samtal i samtliga kvartalsmätningar, medan 46 procent av vårdcentralerna klarade detta år Spridningen mellan vårdcentralerna har emellertid minskat och det finns år 2013 färre vårdcentraler som uppvisar mer påfallande negativa resultat. 86 procent av patienterna i Östergötland uppfattade att telefontillgängligheten på vårdcentralerna var bra eller utmärkt 36. Tillgängligheten till läkarbesök på vårdcentralerna för nya medicinska problem ligger på en hög nivå men en försämrad tendens kan skönjas sedan år procent av vårdcentralerna nådde målet, minst 95 procent besök inom sju dagar, i alla kvartalsmätningar under år 2013 medan 44 procent klarade detta under år procent av patienterna i Östergötland upplevde att väntetiden till besök på vårdcentralerna var acceptabel 37. Figur 12 visar utvecklingen av telefon- och besökstillgängligheten de senaste tre åren. Telefon- och besökstillgängligheten mäts nationellt två gånger per år. I oktobermätningen 2013 hade Östergötland den elfte bästa telefontillgängligheten i landet (92 %). Landstingens resultat varierade mellan procent. Oktobermätningen av väntetider till Q2 100 % 95 % 90 % 85 % Q3 Q1\r2010 Q2 Q4 Q3 Q1\r2011 Q4 Q2 Q1\r2011 Q3 Q2 Q4 Q3 35 Avser medelvärde av kvartalsresultaten respektive år. 36 Nationell patientenkät vårdcentraler Nationell patientenkät vårdcentraler 2013 Q1\r2012 Q4 Andel läkarbesök inom sju dagar läkarbesök visade att Östergötland hade den tionde bästa besökstillgängligheten i landet (93 %). Landstingens resultat varierade mellan procent. Flera vårdcentraler har problem med tillgängligheten. Ett skäl kan vara svårigheter att rekrytera personal. För att klara vårdefterfrågan anlitar ett antal vårdcentraler bemanningsföretag, vilket i nästa steg upplevs skapa kontinuitetsproblem. Vårdcentralerna i Östergötland uppvisar också en del otillfredsställande resultat i den senaste nationella patientenkäten (se sid 25 Patienternas bedömning av den vård man fått). TILLGÄNGLIGHETEN TILL SPECIALISERAD VÅRD Tidigare fokuserade den nationella tillgänglighetsuppföljningen på väntande patienter. Sedan januari 2013 utgör väntande patienter ett baskrav för ersättning från Kömiljarden. För landsting och regioner som kan visa att minst 70 procent av de väntande patienterna hade väntat högst 60 dagar, värderas i stället resultat för genomförda besök och behandlingar som grund för ersättning. Ersättning erhålls om minst 70 procent av genomförda besök och behandlingar utfördes inom högst 60 dagar. Landsting och regioner som når 80 procent får dela på en bonus pott. Väntande på besök och behandling inom specialiserad vård Situationen vad avser väntande till besök har förbättrats avsevärt i Östergötland under senare år framförallt Figur 12: Andel besvarade samtal samma dag respektive andel läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentralerna i Östergötland år Q2 Q1\r2012 Q3 Q2 Q3 Q4 Q4 Q1\r2013 Q1\r2013 Q2 Q2 Q3 Q3 Andel besvarade samtal Q4 Q4 under år Vid årsskiftet 2010/2011 hade cirka patienter väntat mer än 60 dagar. Motsvarande siffra december år 2012 var knappt patienter och i december 2013 cirka 800. Förbättringen är påtaglig även i en nationell jämförelse. Våren 2010 tillhörde Östergötland den grupp landsting i landet som hade sämst resultat. I motsvarande mätning i december 2013 uppvisade Östergötland och Gotland landets bästa resultat. Även situationen vad gäller väntande till behandling (operation/åtgärd) har förbättrats. I december 2013 hade cirka 850 patienter väntat mer än 60 dagar jämfört med cirka patienter december Förbättringen av tillgängligheten till behandling är stor även i en nationell jämförelse. Våren 2010 uppvisade Öster götland ett av de sämsta resultaten i landet. I motsvarande mätning december 2013 hade Östergötlands resultat förbättrats till det fjärde bästa i landet. Genomförda besök och behandlingar inom specialiserad vård Figur 13 och 14 visar patienternas faktiska väntetider till genomförda besök respektive operationer/åtgärder inom den specialiserade sjukvården. Resultaten är så pass goda att de, vad gäller besök, resulterat i ersättning från kömiljarden alla månader förutom en (aug). Vad beträffar tillgängligheten till operation/åtgärd så kvalificerade den för ersättning alla månader förutom två (aug-sept). Totalt erhöll Östergötland drygt 70 miljoner kronor för år Besöks- och behandlingskapaciteten begränsas under semesterperioden. Medicinskt lägre prioriterade patienter måste därför avvakta till förmån för patienter med allvarliga sjukdomar. Konsekvensen blir att antalet mottagna patienter som väntat mer än 60 dagar blir jämförelsevis högt i augusti och september. För att förhindra upprepning av den negativa effekten i augusti och september år 2014, är det nödvändigt att alla kliniker minimerar antalet patienter som väntat mer än 60 dagar inför sommaren. Fokus på patienter som väntat mer än 60 dagar måste vara särskilt stort i april och maj. TILLGÄNGLIGHET TILL CANCEROPERATION Landstingets mål år 2013 är att 85 procent av de patienter som är i behov av canceroperation ska opereras inom högst tre veckor - 21 kalenderdagar - räknat från beslut om operation. 40 MEDBORGARPERSPEKTIVET

45 Antal Antal genomförda besök besök jan feb feb apr maj jun juli aug sep okt nov dec jan feb feb apr maj jun juli aug sep okt nov dec 78 % 80 % 85 % 85 % 84 % 82 % 85 % 67 % 74 % 86 % 84 % 88 % genomförda efter 61 genomförda dagar eller efter mer 61 dagar eller mer genomförda inom genomförda 60 dagar inom 60 dagar Andel besök högts 60 dagar Andel besök högts 60 dagar enligt kömiljarden enligt kömiljarden Figur 13: Faktiska väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård år 2013 Antal Antal genomförda operationer/åtgärder jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec 74 % 72 % 82 % 78 % 77 % 82 % 82 % 59 % 62 % 78 % 75 % 79 % Figur 14: Faktiska väntetider för genomförda operationer/åtgärder inom specialiserad vård år 2013 genomförda efter 61 genomförda dagar eller efter mer 61 dagar eller mer genomförda inom genomförda 60 dagar inom 60 dagar Andel op./åtg. högts 60 dagar Andel op./åtg. högts 60 dagar enligt kömiljarden enligt kömiljarden 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Mätningar visar dock att ytterligare förbättringar behövs för att nå målet. Tillgängligheten till canceroperation har förbättrats successivt under åren Under hela 2012 opererades 55 procent inom tre veckor. Motsvarande andel år 2013 var 64 procent (under sista kvartalet procent). Figur 15 visar tillgänglighetsutvecklingen för de fem vanligast förekommande canceroperationerna från 2012 och framåt. De flesta operationerna under år 2013 avsåg bröstcancer, cancer i urinblåsa, prostata, tjocktarm/ ändtarm och malignt melanom. De allra kortaste operationsväntetiderna under år 2013 gällde för cancer i andningsorganen (92 % opererade inom tre veckor), äggstockscancer (89 %), övrig gynekologisk cancer (88 %), bröstkörtel (80 %). De längsta operationsväntetiderna under år 2013 gällde för patienter med bröst malignt melanom colon/rektum urinblåsa prostata 2012 Q1 Q2 Q3 Q4 Figur 15: Andel opererade inom 21 dagar för de fem vanligaste canceroperationerna Q1 Q2 Q3 Q4 cancer i sköldkörtel (22 %), prostata (30 %), matsmältningsorgan exklusive tjocktarm/ändtarm (32 %), njure/njurbäcken (51 %). Tillgängligheten till operation av cancersjukdomar behöver förbättras inom flera områden. Socialstyrelsens jämförelser av resultaten i nationella kvalitetsregister visar också att Östergötland har relativt långa ledtider till flera cancersjukdomar. Under år 2014 kommer flera berörda kliniker att delta i ett nationellt utvecklingsarbete i syfte att nå förbättrad tillgänglighet inom den östgötska cancersjukvården. TILLGÄNGLIGHETEN TILL PSYKIATRISK VÅRD MED MERA Tillgänglighetsmålet för barn- och ungdomspsykiatri (BUP), ungdomshälsa/ ungdomsmottagning, vuxenpsykiatri, och habilitering i Östergötland innebär att förstabesök, fördjupad utredning eller behandling ska påbörjas inom högst 30 dagar. Figur 16 visar utvecklingen under år 2013 vad gäller väntande patienter och faktiska väntetider för genomförda vårdkontakter. MEDBORGARPERSPEKTIVET 41

46 2013 Q1 Q2 Q3 Figur 16: Väntande som väntat högst 30 dagar och genomförda vårdkontakter inom BUP, vuxenpsykiatri och habiliteringår 2013 Tillgängligheten är i allmänhet god förutom vad beträffar andelen väntande på utredning/behandling där det sämre resultatet beror på att många vuxna patienter ännu inte har påbörjat neuropsykiatrisk utredning trots lång väntan. Detta är ett jämförelsevis stort tillgänglighetsproblem. TILLGÄNGLIGHETEN TILL AKUTMOTTAGNINGAR Antalet besök på akutmottagningarna i Östergötland har sammantaget ökat med två procent under år 2013, vilket är blygsamt jämfört med tidigare års stora ökningar. Under år 2013 var målet att 80 procent av alla patienter i behov av läkarvård på akutmottagningar skulle få träffa en läkare för beslutsgrundande bedömning inom högst en timme. Tiden till läkarmöte har förkortats totalt sett. Antalet patienter som träffade läkare inom en timme var 55 procent under år 2013 jämfört med 49 procent året innan. Av figur 17 framgår att akutmottagningen i Linköping tagit emot störst andel patienter inom en timme under år Ett annat MÅL mål 80 är % att 80 procent av patienterna MOTALA på akutmottagningarna NORRKÖPING ska ha gått hem eller överförts till vårdavdelning LINKÖPING inom högst fyra timmar. Här är resultaten bättre, men inte helt tillfredsställande. Antalet patienter som kunde lämna akutmottagningen inom fyra timmar var sammantaget 70 procent under år 2013 jämfört med 68 procent året innan. Akutmottagningen i Motala uppvisar bäst resultat. En översyn pågår av akutverksamheten i Östergötland. En viktig utgångspunkt är att det ska bli enklare för patienten att komma rätt vid behov av akutvård. Detta är också uttalat i landstingets handlingsplan för ökad tillgänglighet. Målet är att patienter i behov av akut vård under jourtid ska kunna söka hjälp på en och samma plats - oavsett om det medicinska problemet kräver allmänmedicinsk kompetens eller akutmottagningens kompetens - en dörr ska räcka. Q4 Tillgänglighet till BUP, vuxenpsykiatri och habilitering år % 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 80 % 60 % 40 % 20 % Jan Feb Mar Apr Maj Andel som väntat på besök högst 30 dagar Andel genomförda utredningar/behandlingar inom 30 dagar 0,9 Jun Jul Aug Sep Okt Andel genomförda besök 30 dagar Nov Andel som väntat på utredning/behandling högst 30 dagar Figur 16: Väntande som väntat högst 30 dagar och genomförda vårdkontakter inom BUP, vuxenpsykiatri och habiliteringår % 90 % 80 % 70 % 60 % 0,8 Resultatet för Norrköping är statistiskt osäkert på grund av låg andel tidsregistrerade patienter 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 0,7 0,6 0, Q1 Figur 17:Andel patienter som träffade läkare för beslutsgrundande bedömning inom högst en timme på akutmottagningarna år FIG 17 Q2 Q3 Andel patienter total vistelsetid på högts fyra timmar Q Q1 Q2 Q3 Q4 Dec MÅL 80 % LINKÖPING MOTALA NORRKÖPING MÅL 80 % MOTALA NORRKÖPING LINKÖPING 50 % 2012 Q1 Q2 Q3 Q Q1 Q2 Q3 Q4 42 MEDBORGARPERSPEKTIVET Figur 18: Andel patienter som lämnade akutmottagningarna inom högst fyra timmar år FIG 18

47 Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Minst 70 % av samtalen till Sjukvårdsrådgivningen (1177) ska besvaras inom 3 min 58 % 64 % Uppgift saknas Minst 95 % av de som ringer vårdcentralen ska få svar samma dag % 92 % 91 % 95 % av patienter, med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom, ska få besöka läkare vid vårdcentral inom 7 dagar % 96 % 95 % Minst 80 % ska få komma till besök till specialiserad vård inom 60 dagar 83 % 85 % 81 % Minst 80 % ska få behandling inom specialiserad vård inom 60 dagar 81 % 84 % 74 % Vid akuten - ska minst 80% av patienterna ha träffat en läkare inom 1 timme 51 % 49 % 55 % - ska minst 80% av patienterna ha lämnat mottagningen inom 4 timmar 69 % 68 % 70 % Minst 85 % av patienter i behov av primär canceroperation ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation - 55 % 64 % 95 % av alla berörda produktionsenheter ska uppfylla specifika tillgänglighetsmål enligt överenskommelsen i fråga om - ledtider till canceroperation mottagningarnas telefontider av 4 75 % 34 % av klinikerna 10 % av vårdcentraler och kliniker ska erbjuda möjlighet till Webb-bokning % ANALYS HÖG TILLGÄNGLIGHET TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Tillgängligheten är en viktig kvalitetsaspekt. En bra tillgänglighet är en indikator på att våra egna arbetsprocesser fungerar tillfredsställande Vårdguiden fyller en mycket viktig funktion som, i många fall är befolkningens första kontakt när man har någon typ av besvär. Det är därför viktigt att följa utvecklingen vad gäller tillgängligheten och identifiera möjliga åtgärder för att befolkningen ska få svar inom rimlig tid. Telefon- och besökstillgängligheten uppvisar en tendens till försämring. Detta är en av utgångspunkterna för den kartläggning som nyligen påbörjats bland samtliga medarbetare på vårdcentralerna. Syftet är att fånga synpunkter och idéer om hur primärvården i Östergötland ska bli ännu bättre. Tillgängligheten inom den specialiserade vården har varit ett problemområde för Landstinget i Östergötland, men resultaten har förbättrats avsevärt under år 2012 och De nationella initiativen i form av nationella vårdgarantin och stimulansmedel som kömiljarden har säkert bidragit till denna förbättring. Sannolikt har landstingets målrelaterade ersättning stimulerat till effektiviseringsåtgärder. Produktionsplanering på kliniknivå har gett påfallande positiva effekter på tillgängligheten och har potential att skapa en mer robust och långsiktigt tillfredsställande tillgänglighet. Sinnescentrums anmärkningsvärda resultat är exempel på ett 38 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år 39 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år förbättringsarbete som kan tjäna som en god förebild. Ett särskilt problem med tillgängligheten inom den specialiserade vården är sommareffekten, som innebär att antalet patienter som väntat för länge är som högst direkt efter sommaren. Det är viktigt att alla kliniker inför sommaren minimerar antalet patienter som väntat över tidsgränsen. Akutmottagningarnas tillgänglighet behöver förbättras. Samtidigt måste det bli lättare för patienterna att hitta rätt vid behov av akut vård Målet är att patienter i behov av akut vård under jourtid ska kunna söka hjälp på en och samma plats - oavsett om det medicinska problemet kräver allmänmedicinsk kompetens eller akutmottagningens kompetens - en dörr ska räcka. Samtidigt måste snabbspår skapas för patienter med känd allvarlig sjukdom som drabbas av akut vårdbehov liksom för nyligen behandlade patienter som drabbas av komplikation. Dessa patienter ska inte behöva söka akutmottagning, utan i stället kunna anlita aktuell klinik. Den akuta vården i primärvård och specialiserad vård genomgår just nu en omfattande genomgång med syftet är att nå lösningar som gör det enklare för patienterna och skapar en förbättrad akutvårdsprocess. Cancersjukvården har tillgänglighetsproblem inom flera områden. Flera berörda kliniker kommer därför att delta i ett nationellt utvecklingsarbete i syfte att nå förbättrad tillgänglighet. 38 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år 39 Medelvärde av kvartalsresultaten respektive år MEDBORGARPERSPEKTIVET 43

48 PROCESS- PERSPEKTIVET 44 PROCESSPERSPEKTIVET

49 Processperspektivet - beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. RESULTAT VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD MED HÖG KVALITET Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer INNOVATIVT OCH SYSTEMATISKT UTVECKLINGSARBETE Aktiv verksamhetsutveckling Systematisk avvikelse- och riskhantering Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner MINSTA MÖJLIGA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem FRAMGÅNGSRIK FORSKNING OCH UTVECKLING MED GOD KONKURRENSKRAFT Aktiv klinisk forskning Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen FORSKNING OCH UTVECKLING SKA OMSÄTTAS I VERKSAMHETSUTVECKLING Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Forskning som stödjer implementering och lärande PROCESSPERSPEKTIVET 45

50 STRATEGISKT MÅL KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD MED HÖG KVALITET MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Hälso- och sjukvårdsnämnden De medicinska resultaten har fortsatt att förbättras i takt med förbättringar på nationell nivå. Jämförelser visar dessutom att Landstinget i Östergötland hävdar sig väl, men att det finns områden som behöver förbättras. Resultaten styrks även av andra nationella uppföljningar. Landstingets säkerhetsarbete omfattar människor, verksamhet, miljö, information och egendom. Arbetet bedrivs proaktivt med inriktningen att förebygga allvarliga händelser. Landstinget har en nollvision när det gäller undvikbara vårdskador. Arbetet bedrivs systematiskt genom landstingets Säker vård varje gång och den nationella satsningen på patientsäkerhet. När det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI) har det dock inte skett någon mätbar förbättring och landstinget hör till de landsting/regioner med högst andel VRI. Likaså har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under hösten påtalat brister i patientsäkerheten vid Lasarettet i Motala. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 50) och resultatmått (sid 111). SÄKERHETSARBETE BEDRIVS INOM MÅNGA OMRÅDEN Hälso- och sjukvården är ett högrisksystem där risker och olyckor kan få stora konsekvenser såväl för patienter som för medarbetare och den egna organisationen. Strategiskt riskhanterings- och säkerhetsarbete kräver både ett tillbakablickande och ett förebyggande förhållningssätt. Detta såväl vid krisberedskap som i vardaglig, odramatisk verksamhet där det kan uppstå skador - på människors fysiska och psykiska hälsa, på miljön, eller på egendom. Under år 2013 har det gjorts ett omfattande arbete för att utveckla landstingets miljö- och säkerhetsarbete. Samordningen har stärkts, uppdrag och ansvar har gjorts tydligare. Landstinget arbetar sedan flera år med att förstärka sjukvårdens robust het (kontinuitetsplanering) så att en funktionssäker sjukvård med hög patientsäkerhet kan garanteras även under allvarliga händelser. En robusthet kan skapas genom att säkra tekniska funktioner så att sjukvårdens operativa förmåga upprätthålls såväl under kortare driftstörningar som i krissituationer. Säkerhetsarbetet är inriktat på att hitta och åtgärda systemfel. Uppkomna avvikelser/händelser ska 46 PROCESSPERSPEKTIVET löpande dokumenteras, analyseras och åtgärdas på ett systematiskt sätt. Det pågår ett arbete med att implementera kontinuitetshantering inom landstinget som innebär att kritisk verksamhet ska upprätthållas oavsett störning. Varje verksamhet ska ha en plan för hur olika störningar ska han teras. Verksamheterna har kommit olika långt i detta arbete. Landstinget i Östergötland arbetar med åtta olika säkerhetsområden: Arbetsmiljö Ska förhindra att medarbetare utsätts för ohälsa, hot, våld eller skador i arbetet. Brandskydd - Medarbetarens förmåga att förebygga brand och agera när brandtillbud uppstår. Funktionssäkerhet Minska brott och, oavsett störningar, avbrott eller omständigheter i samhället, säkra kontinuerlig drift av verksamhetens viktigaste funktioner exempelvis elektricitet, vatten/avlopp, värme/kyla, lokaler. IT- och informationssäkerhet - Medborgarna ska kunna lita på att landstingets medarbetare använder sig av information på ett korrekt sätt vilket kräver ett högt IT-säkerhetsmedvetande inom landstinget och att tekniken som används är säker och skyddad. Kris och katastrofmedicinsk beredskap - Landstinget ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Miljöskydd Förebygga, minska eller eliminera oönskad hälso- och miljöpåverkan genom bland annat minskad användning och spridning av hälso- och miljöfarliga ämnen och minskad spridning av läkemedelsrester. (Se även sid. 60 Nu möjligt att göra nationella jämförelser inom miljöarbetet). Medicinteknisk säkerhet Ska säkra när medicintekniska produkter införs och tillgodose verksamheternas behov av stöd och kompetens för säker användning, service och underhåll av medicintekniska produkter. Patientsäkerhet - Risken för att vårdskador inträffar ska motverkas och vården ska kontinuerligt utvecklas mot en högre patientsäkerhet och kvalitet. (Se även sid. 47 Patientsäkerhetsarbete inom flera områden). Personsäkerhet - Syftar ytterst till att skapa säkra och trygga arbetsplatser där ingen ska behöva vara orolig för sin personliga säkerhet.

51 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE MED HJÄLP AV RH-CHECK RH-check 1 är ett egenkontrollverktyg som med hjälp av checklistor följer upp risk- och säkerhetsnivån inom olika områden, på verksamhetsnivå (kliniker/vårdcentraler). Användandet av RH-check syftar även till att höja medvetenheten och kunskapsnivån inom riskhanteringsområdet. Detta förväntas i sin tur leda till förebyggande effekter i arbetet med att minimera risker och kostnader för skador och avbrott. Andelen berörda verksamhets - enheter som använt de olika RHcheckarna varierar mellan 53 till 92 procent, i genomsnitt 80 procent, vilket är en kraftig ökning jämfört med år RH-checklistan för patientsäkerhet är den som flest enheter, 129 av 140 (92 %) har använt. Minst använd är listan för kontinuitets-, avvikelse- och riskhantering som 108 av 204 (53 %) enheter har använt sig av. (Figur 19). RH-check område Andel 2013 (2012 Funktionssäkerhet 81 % (54 %) Brandskydd 84 % (56 %) Miljöskydd 82 % (50 %) Medicinteknisk säkerhet 84 % (56 %) Informationssäkerhet 61 % (37 %) Kris och Katastrofmedicinsk 55 % (39 %) beredskap Patientsäkerhet 92 % (69 %) Arbetsmiljö 82 % ( -- ) Produktionsenhetsledning 72 % (28 %) Kontinuitets-, avvikelse- 53 % (35 %) och riskhantering Läkemedelshantering 82 % (51 %) Figur 19: Andel enheter som utfört respektive RH-check under 2013 jämfört med 2012 (Källa: Synergi) De besvarade RH-checklistorna följs upp för att kunna identifiera områden där det kan finnas motiv att sätta in landstingsövergripande åtgärder. Några områden som uppmärksammats år 2013 är arbetsmiljöutbildning till chefer och skyddsombud, brandskyddsrond och praktisk brandutbildning. PATIENTSÄKERHETSARBETE INOM FLERA OMRÅDEN Landstinget i Östergötlands egen satsning Säker vård varje gång innefattar sex områden: Minska vårdrelaterade infektioner Säkra vårdprocesser Säker läkemedelshantering Säker omvårdnad Säker kommunikation Säker medicinsk teknik Viktiga metoder inom patientsäkerhetsarbetet omfattar bland annat riskanalys, händelseanalys, patientsäkerhetsronder, patientsäkerhetsdialoger och avvikelsehantering Minska vårdrelaterade infektioner Det är ett prioriterat område att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) och landstinget arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner på sjukhus och minska onödig antibiotikaanvändning vilket är viktigt för att försöka bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. VRI är den vanligaste vårdskadan och andelen VRI enligt den nationella 20 punktprevalensmätningen var 11,7 procent i Östergötland hösten 2013 vilket är en är relativt hög andel i förhållande 15 till andra landsting i Sverige. Arbetet med att minska antalet patienter som drabbas av en VRI måste fortsätta och 10 bli effektivare. Arbetet med att minska VRI och minska förskrivningen av antibiotika bedrivs 5 i det så kallade Stramaarbetet 2. Detta arbete koordineras i Östergötland av en landstingsövergripande styrgrupp 0 och det finns en Stramagrupp Linköping på respektive sjukhus och en inom primärvården. I Stramagrupperna finns chefläkare, infektionsläkare, apotekare och företrädare från vårdhygien och Andel VRI (%) Norrköping Vårdrelaterade infektioner Östergötland Linköping Norrköping smittskydd. På landstingets webbaserade Stramaportal presenteras det lokala resistensläget och vårdenheternas följsamhet till olika behandlingsrekommendationer. Under året har olika aktiviteter genomförts för att minska VRI och bromsa resistensutvecklingen, här följer några exempel: Varje vårdenhet ska ha en Stramaansvarig läkare med uppgift att bland annat utbilda sina kollegor, under år 2013 hade 93 procent av vårdenheterna en utsedd Stramaansvarig läkare. Klinikspecifik uppföljning ( kvartssamtal ) har erbjudits alla sjukhuskliniker och så här långt har 30 procent av klinikerna haft uppföljning. Införande av Infektionsverktyget 3 har påbörjats. Det finns landstingsgemensamma rutiner för utbildning, uppföljning och hantering av centralvenösa kärlkaterar och KAD. Projektledare (sjuksköterskor) finns för att stödja och utveckla arbetet. Antibiotikaförbrukningen mätt i recept/1000 invånare och år har minskat med 8 procent i Sverige under år 2013 jämfört med år 2012 och motsvarande var minskningen i Östergötland 5 procent (från 340 till 322 per 1000 inv.) vilket är lägre än riksgenomsnittet (343 per 1000 inv.). Den största minskningen har observe rats i den yngsta åldersgruppen 0-6 år. Antalet besök för de 11 vanligaste infektionsdiagnoserna inom primärvården (övre luftvägsinfektion, Motala urinvägsinfektion, bronkit, tonsillit, hudinfektion, otit, lunginflammation, sinuit, borrelia, faryngit och impetigo) har ökat under år Motala Östergötland HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 Figur 20: Andel patienter med vårdrelaterad infektion (VRI ) vid sjukhusen i Östergötland mellan 2008 och Östergötland 1 RH står för riskhantering 2 STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens (nationellt nätverk) 3 IT-stöd för att dokumentera vårdrelaterade infektioner PROCESSPERSPEKTIVET 47

52 Antibiotika Målvärde Tonsillit 83 % 85 % >90 % Akut bronkit 33 % 24 % <20% Pneumoni 45 % 51 % >70 % Akut sinuit 72 % 63 % <50 % Övre luftvägsinfektion 7,7 % 6,3 % <5 % Kinoloner för kvinnor över 18 med urinvägsinfektion 3,1 % 2,9 % <3 % Figur 21: Andel patienter som behandlats med antibiotika vid olika diagnoser. Antal och andel av patienter som har fått antibiotika för akut bronkit, sinuit samt övre luftvägsinfektion har minskat. Även vid urinvägsinfektion har antalet personer behandlade med antibiotika minskat, och antalet recept med kinolonantibiotika, som driver resistensutvecklingen, har minskat. Säkra vårdprocesser En etablerad metod som patientsäkerhetssatsning är Markörbaserad journalgranskning (MJG), där journaler granskas för att identifiera vårdskador. Under år 2013 har 90 journaler/månad granskats på sjukhusen i Östergötland. Granskningarna visar cirka 15 skador av olika allvarlighetsgrad per 100 granskade vårdtillfällen, en i stort sett oförändrad siffra sedan förra året. MJG ska stödja det systematiska kvalitetsarbetet med syfte att minska undvikbara vårdskador. Alla medarbetare ska årligen repetera hjärt- och lungräddning (HLR). Den senaste statistiken 4 från år 2013 visar att Universitetssjukhuset i Linköping (US) ligger på andra plats i landet i överlevnad efter hjärtstopp bland patienter på sjukhus, 37 procent överlever. Säker läkemedelshantering Säker läkemedelshantering är ett prioriterat område. Under året har ett landstingsövergripande projekt med mål att införa struktur för läkemedelsberättelse och enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång påbörjats. Syftet är att minska läkemedelsrelaterade vårdskador och öka patienternas delaktighet i sin läkemedelsbehandling. Säker omvårdnad Säker omvårdnad omfattar arbetet med att minska trycksår inom slutenvården och att öka användningen av Senior Alert och Svenska palliativregistret. Det finns en centralt placerad processledare för att stödja klinikerna i arbetet. Detta är också i linje med den nationella satsningen, Bättre liv för sjuka äldre. Den nationella trycksårsmätningen visade i mars 2013 att 15 procent av inneliggande patienterna över 18 år hade begynnande eller utvecklat trycksår. För att minska och förhindra trycksår finns en landstingövergripande handlingsplan som bland annat beskriver översyn av madrasser, lägesändringsschema och rutiner. Under år 2014 kommer även varje verksamhet att ta fram egna egen handlingsplaner. I den nationella satsningen Bättre liv för de sjuka äldre har landstinget tillsammans med länets kommuner arbetat intensivt med att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, bland annat genom deltagande i kvalitetsregistret Senior alert. Under år 2013 registrerades riskbedömningar i landstinget i kvalitetsregistret, varav (18 %) registrerades av primärvården. Säker kommunikation Brister i kommunikationen är en vanlig orsak till misstag. En metod för strukturerad kommunikation, SBAR 5 introducerades år 2012 och arbetet har under år 2013 fortsatt med att utbilda utbildare. Totalt har fyra utbildningstillfällen erbjudits (varav en riktad till medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom kommunen) med 84 deltagare. Även Kalmar läns landsting har efterfrågat och fått utbildning. Säker medicinsk teknik Flertalet undersökningar och behandlingar inom sjukvården inkluderar medicinska produkter. Det är därför viktigt att produkterna används på ett säkert sätt och att skötsel och underhåll följer regler och erfarenheter. Stor vikt läggs vid att rapportering av avvikelser där medicintekniska produkter varit involverade sker korrekt både internt i landstinget men även till berörd tillverkare och ansvarig myndighet. INSPEKTION AV AKUTSJUKVÅRDEN I MOTALA Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömde efter genomgång av Lex Maria och enskilda anmälningar och en inspektion under hösten 2013 att det förelåg brister i patientsäkerheten i delar av akutsjukvården på Lasarettet i Motala. Man påtalade också att det kunde föreligga brister i samverkan och kommunikation mellan Lasarettet i Motala och Universitetssjukhuset i Linköping. Landstinget har efter inspektionen arbetat med ett antal kort- och långsiktiga åtgärder för att öka patientsäkerheten på Lasarettet i Motala. En del av det som IVO för fram i sitt beslut har identifierats av landstinget och ett antal strategiska beslut och åtgärder har med anledning av detta fattats under de senaste åren. Sedan inspektionsrapporten presenterades har arbetet intensifierats med att vidta åtgärder som ska stärka patientsäkerheten. Registreringar i Senior alert Antal riskbedömningar Andel personer med risk för fall 79 % 72 % 50 % Andel personer med risk för trycksår 40 % 36 % 19 % Andel personer med risk för undernäring 82 % 69 % 45 % Andel personer med risk för försämrad munhälsa 0 % 6 % 6 % Figur 22: Registreringar i kvalitetsregistret Senior alert Baserad på statistik från perioden första halvåret SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation och är en metod för att kvalitetssäkra både muntlig och skriftlig information. 48 PROCESSPERSPEKTIVET

53 Utöver kortsiktiga åtgärder har landstinget startat en intern utredning för att ta fram långsiktiga alternativ i syfte att säkerställa en patientsäker akutverksamhet vid Lasarettet i Motala. FRAMGÅNGSFAKTOR Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. FORTSATT GODA MEDICINSKA RESULTAT VID NATIONELL JÄMFÖRELSE Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för åttonde året i rad jämfört hälso- och sjukvården i Sveriges landsting 6. År 2013 gjordes jämförelserna med hjälp av 162 indikatorer, uppdelade på de fyra huvudområdena medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Huvud fokus ligger på den medicinska kvaliteten, vilken mäts med 148 indikatorer. Huvudsyftet är att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning genom att sporra landstingen till ökat lärande för att uppnå bättre resultat. Ökad insyn från allmänheten är ett annat syfte. Trots det stora antalet indikatorer ska man vara medveten om att jämförelserna inte fångar alla aspekter av medicinsk kvalitet, bland annat saknar vissa vårdområden med betydande vård volym indikatorer i jämförelsen. Vårdområden kan också vara mycket breda, och det är då svårt att med hjälp av ett fåtal indikatorer fånga den medicinska kvaliteten inom hela vårdområdet. Ett sådant område är cancersjukvården Andel förbättrade indikatorer Medicinska områden: Diabetesvård % Psykiatrisk vård % Dödlighet, undvikbar slutenvård, palliativ vård, vårdrelaterade % inf. m.m. Strokesjukvård och MS % Intensivvård % Kirurgi % Kvinnosjukvård % Hjärtsjukvård % Rörelseorganens sjukdomar % Läkemedelsbehandling % Graviditet, förlossning, nyföddhetsvård % Cancersjukvård % Medicinsk kvalitet totalt: % Figur 23: Östergötlands rangordning bland landets 21 landsting/regioner vad avser medicinsk kvalitet inom 12 medicinska områden: grönt=(1-7), gult= (8-14), rött=(15-21) samt andel resultat inom respektive område som förbättrats (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting). ). Jämförelserna mellan olika år ska tolkas med försiktighet då både indikatorer tillkommit och tagits bort mellan olika år. Det föreligger även en variation mellan olika indikatorer inom respektive medicinskt område där det finns både goda och mindre goda resultat. 6 Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård, jämförelser mellan landsting (Sveriges Kommuner och Landsting) PROCESSPERSPEKTIVET 49

54 Vid förbättringsarbete och fördjupad analys av medicinsk kvalitet är det i första hand utvecklingen av varje enskild indikators resultat som ska studeras över tid. Eftersom detta är svårt att överblicka har SKL gjort en sammanvägd skattning av landstingens medicinska resultat genom att indikatorernas resultat inom respektive medicinskt område vägs samman till ett index, vilket sedan rangordnas gentemot andra landstings index. Dessa index måste tolkas med stor försiktighet. Dels finns det goda och mindre goda resultat inom varje område, dels så bygger index på en relativ jämförelse mellan landsting vilket innebär att ett relativt sätt svagt resultat ändå kan vara i paritet med övriga landstings resultat. Östergötland följer i stort sett rikets utveckling över tid för flertalet indikatorer. Av de 119 indikatorer som går att jämföra mellan år ch 2013 har resultaten förbättrats för 56 procent. Detta är en lägre andel än övriga landsting uppvisar men detta påverkas av att det är svårare att förbättra redan goda resultat. Vissa resultat är sämre än riksgenomsnittet, och även om flertalet resultat har förbättrats i jämförelse med föregående år, finns det indikatorer vars resultat försämrats. Vissa indikatorer förbättras långsammare än riket, och andra resultat kan vara goda i en nationell jämförelse men ändå vara långt ifrån en lämplig målnivå. Förbättringsområden kan på ovanstående sätt finnas inom i stort sett alla medicinska områden. Några exempel är förekomsten av vårdrelaterade infektioner, förskrivningen av lämpliga sömnmedel till äldre, förskrivningen av läkemedel mot benskörhet efter fraktur samt vänte- och ledtider inom ett flertal cancerformer. Det bör dock nämnas att cancerområdet är mycket brett och att de indikatorer som används endast beskriver vården vid ett fåtal, om än vanliga, cancerformer. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Observationerna av hygienriktlinjerna 82 % 82 % 85 % ska visa - 87 % följsamhet till hygienreglerna 96 % 96 % 96 % - 97 % följsamhet till klädreglerna Antibiotikaförskrivningen ska ligga i nivå med nationellt mål (250 recept/1000 inv) Förekomsten av vårdrelaterade infektioner 14,3 % 11,0 % 11,7 % (VRI) ska vara mindre än 10 % Andel patienter som får intravenös trombolys 5,1 % 6,6 % 7,5 % vid stroke ska uppgå till minst 15 % (Uppgifterna avser 2010,2011,2012) De medicinska resultaten i Öppna :a jämförelser ska ha förbättrats i en omfattning som ligger bland de fem bästa landstingen, jämfört föregående mätning 70 % av alla verksamhetsenheter ska 50 %* 69 %* 92 % uppfylla landstingets krav för patientsäkerhet (RH-check Patientsäkerhet) 75 % av alla verksamhetsenheter ska - 51 %* 77 % uppfylla landstingets krav för läkemedelshantering (RH-check Läkemedel) 30 % av kliniker/vårdcentraler ska ha infört SBAR som kommunikationsstrategi - - Uppgift saknas 20 % av utskrivna patienter från slutenvård (>70 år) ska ha en läkemedelsberättelse - - Uppgift saknas Minst 80 % av berörda verksamheter ska ha handlingsplaner för att motverka - - Uppgift saknas trycksår Högst 12 vårdskador per 100 vårdtillfällen (GTT-index) - 14/100 vtf 15/100 vtf * Bedömningskriterierna har varierat mellan åren ANALYS KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD MED HÖG KVALITET En jämförelse av medicinska resultat i förhållande till fastställda målnivåer skulle vara betydligt värdefullare än de relativa jämförelser som redovisas i Öppna jämförelser. Det pågår dock nu sedan några år ett nationellt arbete för att ta fram nationella medicinska mål inom flera stora sjukdomsgrupper vilket leds av Det finns nu framtagna mål för bröst-, prostata- och tjock- och ändtarmscancer, och mål för strokesjukvård, diabetessjukvård och hjärtsjukvård kommer att presenteras under år Det strategiska säkerhetsarbetet som ska stödja verksamheterna att skapa förutsättning för säker och högkvalitativ vård blir alltmer viktigt i takt med den ökande komplexiteten. Som en viktig del i detta pågår en implementering avseende kontinuitetshantering inom landstinget för att kritisk verksamhet ska upprätthållas även vid allvarliga störningar. Varje verksamhet ska ha en plan för hur olika störningar ska hanteras. Verksamheterna har kommit olika långt i detta arbete. 50 PROCESSPERSPEKTIVET

55 STRATEGISKT MÅL EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Hälso- och sjukvårdsnämnden Målet för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Landstinget i Östergötland kännetecknas av god medicinsk kvalitet med förbättrad tillgänglighet och patientupplevelser som står sig väl i nationell jämförelse. Landstinget i Östergötland är samtidigt ett av de mest kostnadseffektiva. Trots det finns tecken på att hälso- och sjukvårdens resurser inte används så effektivt som möjligt. Den samlade vårdtyngden har ökat men kostnaderna har ökat mer. Utifrån det har produktiviten minskat jämfört med år Arbetet med att förbättra tillgängligheten, minska behovet av oplanerade vårdkontakter och inläggningar har fortsatt. Samverkan med andra välfärdsaktörer, främst länets kommuner, utvecklas på olika arenor bland annat för målgrupperna äldre samt barn och ungdom. Men mycket arbete återstår. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 55) och resultatmått (sid 111). VÅRDPRODUKTIONEN, PRODUK- TIVITETEN OCH EFFEKTIVITETEN Vårdens prestationer - vårdproduktionen - mäts ofta med relativt enkla mått som läkarbesök, vårdtillfällen, vårddagar etc. Figur 24 visar en sammanställning som även inkluderar individer, det vill säga antalet unika invånare som någon gång under året haft vårdkontakt. Ett mer komplext prestationsmått är DRG-poäng 9 som innebär att resursinsatsen för utförda vårdåtgärder värderas med hjälp av en poängskala. Med produktivitet avses hur mycket som utförs, antal prestationer, i förhållande till de resurser, kostnader, som åtgår. Ekonomisk produktivitet kan beräknas genom att prestationer ställs i relation till insatta resurser, nedan i form av landstingets totalkostnad för hälso- och sjukvård. Det är fler unika individer som haft vårdkontakt under år 2013 jämfört med Antalet läkarbesök är i det närmaste oförändrat. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat, vårdtillfällen samt även antalet vårddagar har minskat något. Resursåtgången (DRG-poäng) har ökat något, mest inom öppenvården 10. Utvecklingen kan ses i relation till länets befolkningsökning som låg på 0,9 procent. Produktion och produktivitet inom Landstinget i Östergötland Landstingsägda Totalt Förändring Individer ,2 % Läkarbesök ,1 % Sjukvårdande behandlingar ,9 % Vårdtillfällen ,8 % Vårdtid (dagar) ,2 % DRG-poäng öppenvård ,8 % DRG-poäng slutenvård ,0 % Ekonomisk produktivitet Kostnad/DRG-poäng (kr) -3,0 % Figur 24: Den landstingsfinansierade vårdproduktionen samt vårdproduktion och produktivitetsutveckling för den landstingsägda verksamheten Uppgifterna inkluderar även utomlänspatienter. 9 DRG står för diagnosrelaterad grupp och kan i korthet förklaras som ett nationellt system för att klassificera sjukdomar utifrån vårdtyngd. 10 Registreringen inom öppenvården har pågått under en relativt kort tidsperiod och därför fortfarande är behäftad med osäkerhet. PROCESSPERSPEKTIVET 51

56 Vårdproduktionen, mätt i vårdtyngd, har ökat något men mindre än vad kostnaderna har ökat. Trots att det finns en viss osäkerhet i registreringen av vårdtyngd, talar en samlad bedömning för att den ekonomiska produktiviteten har minskat jämfört med år 2012 (-3 %). Effektivitet i vården innebär att de tillgängliga resurserna ställs i relation till måluppfyllelse och kvalitetskrav. Det betyder, med andra ord, att hälsooch sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används för att vården ska anses vara effektiv. I en nationell jämförelse uppvisar Landstinget i Östergötland goda resultat i förhållande till sina kostnader. (Se sid 96 Östergötland - Ett av de effektivare landstingen). NYBYGGNATIONERNA FORT- SKRIDER SOM PLANERAT Framtidens US Universitetssjukhuset i Linköping År 2011 fattade landstinget det formella beslutet att investera drygt 3,8 miljarder kronor i Framtidens US och det första spadtaget togs i oktober Detta är länets största byggprojekt och planeras pågå till år Den första byggetappen pågår just nu och fort skrider som planerat. Parkeringshuset vid norra infarten har öppnat för patienter, besökare och personal. De första inflyttningarna beräknas kunna ske år Ett antal sjukhusbyggnader som är uttjänta rivs och ersätts med helt nya lokaler, medan andra byggs om för att uppfylla de krav som ställs på dagens och morgondagens sjukvård. Parallellt med byggnationen pågår ett intensivt arbete för att skapa största möjliga verksamhetsnytta. Samordning mellan verksamheter och effektivare lokalutnyttjande är ett par aktuella punkter. Inventering av framtida ITbehov har genomförts och kommer successivt att konkretiseras från år Vision Vrinnevisjukhuset i Norrköping I november 2012 beslutade landstinget att genomföra fastighetsutvecklingsplanen Vision Ett projekt som omfattar både nybyggnation och ombyggnation av Vrinnevisjukhuset. Totalt investerar landstinget 1,9 miljarder kronor i Vrinnevisjukhuset fram till Lokalerna ska ha en ändamålsenlig teknisk standard som är energieffektiv, hållbar och robust. I detta ingår också ett arbete med utveckling av nya arbets sätt som ger nytta i verksamheten. Projektet arbetar med länsövergripande frågeställningar kring framtidens stöd- och service- funktioner som IT verktyg, central incheckning, kontrollerad klädhantering med mera. Under 2013 har lokalplanering pågått för att skapa ett utbildnings-, utvecklings- och konferenscentrum på sjukhuset med planerad byggstart under år Dessutom planeras för en modern akutmottagning för vuxna och barn, en ny dagkirurgisk endoskopisk enhet samt lokaler för förlossningsvård och vård av nyfödda sjuka barnet. Ett övergripande arbete, som omfattar framtagande av typrum, typvårdavdelning, typmottagning samt gestaltningsprogram beräknas bli klart under våren Rättspsykiatriska regionkliniken I december 2012 togs första spadtaget till den nya rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena. Våren 2017 ska den nya kliniken stå klar. Landstinget i Östergötland investerar totalt 575 miljoner kronor i den nya kliniken där högspecialiserad rättspsykiatrisk vård kommer att bedrivas med sydöstra sjukvårdsregionen som främsta upptagningsområde. SAMLAD LÖSNING NÄR 200 ÅRS ARKIV FLYTTAS Landstingets nya arkiv invigdes i november. På en drygt kvadratmeter stor yta samlas patientjournaler och annat arkivmaterial från mer än 200 år. Landstingsarkivet har hittills varit utspritt på sjukhusen och andra ställen. Med de nya lokalerna som finns i Tornbyområdet i Linköping, blir det en samlad lösning. När allt material har flyttats och alla ytor tagits i bruk kommer arkivhuset att inrymma mer än fem hyllmil material, där huvuddelen är patientjournaler. Den äldsta patientjournalen härstammar från Länslasarettet i Linköping år Från det året finns journalhandlingar i obruten följd fram till då patientjournalerna blev digitala. FRAMGÅNGSFAKTOR Processorienterat arbetssätt FLERA VÅRDPROCESSER UNDER UTVECKLING Landstinget i Östergötland arbetar med målsättningen att patientens behov ska styra så att vårdprocesser är överord- 11 Socialstyrelsens cancerregister 52 PROCESSPERSPEKTIVET

57 nade organisatoriska gränser. Oftast berör behandlingen av en sjukdomsgrupp flera olika produktionsenheter. Målen är att förkorta ledtider, förbättra tillgänglighet och bemötande och förtydliga informationen till patienterna. I linje med detta pågår insatser för att förbättra vårdprocessen för bland annat patienter med hudtumör, colon (tjocktarms) cancer, bröstcancer och strokebehandling. Bröstcancerprocessen Arbetet med att effektivisera bröstcancervården påbörjades för tre år sedan. Under året har flera förändringar genomförts som påskyndat patientens väg genom processen. Tiden för besök hos bröstkirurg för diagnosbesked sker oftast samma dag som fallet diskuterats på den multidisciplinära konferensen (MDK) eller i anslutning till den. Alla patienter diskuteras på både pre- och postoperativa konferenser. Förutom under sommar och julperioderna så nås målet med operation inom 17 dagar efter MDK. Samordning har skett mellan kirurgiska och onkologiska klinikerna inför postoperativa läkarbesöket. Det innebär att den onkologiska kontaktsjuksköterska som tar över är med på läkarbesöket hos kirurgen. I och med det hänger patienten inte i luften i övergången till en annan klinik.. Hudtumörprocessen I Sverige ökar hudtumörerna, både melanom och skivepitelcancer med 4-5 procent per år, men mer i Östergötland än i de flesta övriga regioner 11. Remissinflödet till hudkliniken med frågeställning om tumör har fördubblats de senaste 10 åren. Cirka 30 procent av dessa är maligna. Uppdraget med att skapa en sammanhållen, effektiv och flexibel vårdprocess för bedömning och initial handläggning av patienter med misstänkt hudtumör har pågått i projektform, och övergick i förvaltning under år Det finns nu hudtumörsenheter både i Linköping och i Norrköping. Resultaten är kortare ledtider, bättre tillgänglighet till specialistvården, ökad kvalitet och ökad patientorientering. Utvecklingsfokus har under året legat på hudtumörsenheten i Norrköping. Ett gott samarbete, som bidrar till korta ledtider för operationer, har inletts med den lagetablerade specialistläkare inom hudsjukdomar som startade sin verksamhet under året i Norrköping. Målet är fortsatt effektivitetsförbättring i Norrköping under kommande år. Coloncancerprocessen Coloncancerprocessen är en del i en större nationell satsning för att förbättra cancervården i Sverige. Målet är kortare väntetider, ökad kontinuitet, individanpassning och bättre samordning. Röntgenklinikerna har fått ett ökat ansvar genom att direkt slussa patienten vidare i vårdkedjan. Under den senaste tiden har processen förbättrats för denna patientgrupp vad gäller ledtider och medicinsk kvalitet. Fortfarande är väntetiderna till operation och strålbehandling för de många av patienter fortfarande för långa. Svarstiderna från patologin har glädjande förbättrats markant under hösten FRAMGÅNGSFAKTOR Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta UTÖKNING AV ANTALET VÅRDPLATSER En medelbeläggning på akuta vårdplatser på 90 procent är eftersträvansvärd för att undvika överbeläggningar och att vissa patienter vårdas på fel avdelningar. Målet har dock hittills inte uppnåtts. Ett resurstillskott på 48 miljoner kronor skedde 2013 för att bidra till att fler akuta vårdplatser skulle skapas under år 2013 i hela Östergötland. Hjärtmedicinskt centrum Öppnade ytterligare 4 platser i Norrköping utan resurstillskott. I Linköping fördelades drygt hälften av resurstillskottet om till NSC (2 MOAplatser) och 1,7 miljoner kronor till 1-2 vårdplatser på infektionskliniken. De senare öppnas först april Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Ett resurstillskott för att öppna 15 vårdplatser, 6 på Universitetssjukhuset och 9 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Under 2013 har de 6 vårdplatserna inom urologin på US kunnat öppnas. Närsjukvården i öster De 8 platserna som skulle tillföras geriatriska kliniken har öppnats. Samtidigt har en omdisponering av vårdplatser skett, vilket innebär att 7 vårdplatser inom medicinkliniken stängs parallellt med att geriatriska kliniken, LAH och AVA ökar med motsvarande två vårdplatser var. Närsjukvården i väster Vid Lasarettet i Motala har ytterligare 8 vårdplatser tillkommit vid Medicinklinken. Närsjukvården i centrala Vid Universitetssjukhuset har Geriatriska kliniken utökats med 4 nya vårdplatser. Utöver detta har även en poliklinisk processenhet skapats med 4 vårdplatser som är öppen alla vardagar mellan klockan på Akutkliniken vid Universitetssjukhuset. Totalt uppgår antalet vårdplatser i Östergötland till varav i landstingsägd verksamhet ( ). FRAMGÅNGSFAKTOR God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer SAMVERKAN MED KOMMUNERNA UTVECKLAS En väl fungerande samverkan mellan landstinget och länets kommuner är av central betydelse för en god och säker vård. Medborgarna ska kunna lita på att huvudmännen kan samarbeta och gemensamt skapa god och trygg vård och omsorg. Sedan många år tillbaka bedrivs i Östergötland flera olika utvecklingsarbeten för bättre samverkan. Läns-SLAKO (länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna) är den gemensamma politiska arenan för samverkan inom områdena hälso- och sjukvård och socialpolitik. Läns-SLAKO arbetar fram rekommendationer varefter landstinget och kommunerna i sin tur på var sitt håll fattar de formella besluten. Äldreuppdraget är ett exempel på samverkan inom ramen för läns- SLAKO som innefattar utvecklingsarbete inom gemensamt prioriterade områden. Under år 2013 har uppdraget Hälsa och självständigt liv varit i fokus. Barn och ungdomsuppdraget är ett annat exempel där samverkan sker kring områden som rör barn och unga. Under 2013 har fokus varit på psykisk ohälsa hos barn 6-13 år samt skolnärvaro som indikator på psykisk hälsa. Eftersom skolan är betydelsefull för att ge barn och unga goda uppväxtvillkor är samarbetet mellan hälso-och sjukvård, socialtjänst och skola av stor vikt. Här har man lyckats hitta fungerande samarbetsformer mellan dessa aktörer. Skolnärvaro har varit tema för två konferenser under året. Från statens sida ställs krav på gemensamt utvecklingsarbete för olika PROCESSPERSPEKTIVET 53

58 behovsgrupper vilket resulterat i ett flertal överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns exempelvis överenskommelser kring de mest sjuka äldre, psykisk ohälsa, missbruk och beroende. Ofta är överenskommelserna utformade så att landstinget och kommunerna ges ett antal gemensamma utvecklingsmål till vilka det kopplas prestations- och resultatbaserad ersättning som utbetalas om målen uppnås. Läns-SLAKO ansvarar för resultatredovisning till SKL och beslutar också om det finns behov av gemensamma överenskommelser, handlingsplaner med mera, vilka därefter formellt beslutas hos landstinget och respektive kommun. Måluppfyllelsen har inte varit total under år 2013 men en betydande del av de prestations- och resultatbaserade medlen har kommit Östergötland till del. Bedömningen är att de nationella satsningarna bland annat har bidragit till bättre vård i livets slut, åtgärdsplanering för att minska fall och trycksår och bättre omsorgskvalitet för placerade barn 12. Landstinget har även fortsatt samarbetet med länets kommuner genom Nätverket för ehälsa i Östergötland. Under året har man fortsatt arbetet med termer och begrepp. Dessutom har utredningar gjorts där exempelvis mobilitet i vårdplaneringsprocessen har varit i fokus. En försöksverksamhet har genomförts gällande vårdplanering med hjälp av videomöten. KOMMUNERNA TAR ÖVER ANSVARET FÖR HEMSJUKVÅRDEN Från och med 20 januari 2014 tar kommunerna över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Det stod klart efter att landstinget och kommunerna under våren 2013 i ett principbeslut kom överens om frågorna kring ansvarsfördelning och skatteväxling. Under år 2013 har sedan förslaget behandlats av alla kommuners fullmäktigeförsamlingar och så även av landstingsfullmäktige. Ett omfattande förberedelsearbete har genomförts på tjänstemannanivå. Psykiatri, rehabilitering/hjälpmedel och somatisk hemsjukvård är exempel på områden där projektgrupper arbetat fram förslag på hur avtalet om hemsjukvård ska omsättas i det praktiska arbetet. I samband med hemsjukvårdsreformen har informationsöverföringen mellan landsting och kommun lösts genom att kommunens hemsjukvårdspersonal får tillgång till vårdöversikten Panorama, för att på så sätt kunna ta del av journaldokumentation. Patienterna måste ge sitt samtycke för att kommunens medarbetare ska få ta del av informationen. Målet med förändringen är att ge förutsättningar för en bättre samordning av hemsjukvård och omsorg med en bättre helhetssyn och kontinuitet i framtiden. I praktiken innebär hemsjukvårdsreformen att kommunerna tar över ansvaret för all sjukvård som sker i hemmet undantaget inklusive en mindre del av den specialiserade hemsjukvården. Uppgörelsen innebär att det sker en skatteväxling med 25 öre per intjänad 100-lapp, vilket på årsbasis motsvarar totalt cirka 240 miljoner kronor som växlas över från landstingsskatten till kommunalskatten. Omkring 220 tjänster förs över från landstinget till kommunerna. Det handlar i första hand om distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor och skötare som idag arbetar mycket med hemsjukvård. SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Flera nationella initiativ har tagits för att minska sjukfrånvaron i landet. Ett sådant initiativ är den så kallade sjukskrivningsmiljarden som innebär att staten, under åren betalar en prestationsbaserad ersättning till landstingen för en kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivningsprocess. I linje med detta samverkar landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Östergötland för att stärka samarbetet, vilket ska underlätta vägen tillbaka till arbete och egenförsörjning för de människor som hamnat i en sådan situation. Som ett led i utvecklingen av samarbetet har ett antal fokusgruppsintervjuer genomförts under år 2013 med patienter/kunder och medarbetare. Ett antal utvecklingsområden har identifierats som ett första steg. Det finns sedan år 2008 ytterligare en överenskommelse med staten, den så kallade rehabiliteringsgarantin, vilken via riktade statsmedel ska stimulera landstingen till att ge bättre och snabbare hjälp till människor som har långvarig smärta eller psykiska besvär. Syftet är att öka tillgängligheten till behandling för de sjukdomsgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Rehabiliteringsgarantin innebär konkret att personer i åldern år har möjlighet att få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT)/ interpersonell terapi (ITP) vid ångest, depression, stress eller multimodal rehabilitering (MMR), vid långvarig diffus smärta. MMR innebär sammansatta åtgärder genomförda av flera professioner under 4-8 veckor och erbjöds i Östergötland under år 2013 på två nivåer beroende på komplexitet, dels inom närsjukvården och dels vid 12 I familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller ungdomshem. 13 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 14 Innefattar patienter med och utan kommunalt betalningsansvar-kumulativt. 15 Antal läkarbesök + sjukvårdande behandlingar inom primärvård i förhållande till motsvarande kontakter totalt. 16 Antal öppenvårdsbesök + sjukvårdande behandlingar på sjukhus i förhållande till antalet slutenvårdsdagar. 17 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 54 PROCESSPERSPEKTIVET

59 Smärt och rehabiliteringscentrum i Linköping. I Östergötland har personer genomfört KBT/IPT behandling eller MMR under år Länets ohälsotal 13 har minskat de senaste tio åren och var 26,8 dagar år 2013 (riket 26,8). Variationerna mellan länets kommuner är fortfarande stora där Motala har det högsta ohälsotalet med 41,9 dagar och Linköping det lägsta med 20,6 dagar. Under år 2013 minskade ohälsotalet i tio av länets tretton kommuner. I Östergötland finns fem så kallade samordningsförbund för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Landstinget, berörda kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är medlemmar och bidrar till finansieringen. Samordningsförbunden spelar en viktig roll när det gäller att förbättra möjligheterna för personer som har en sammansatt problematik att finna vägar till egen försörjning. Alla kommuner i länet, undantaget Ydre kommun, ingår i något samordningsförbund. SAMVERKAN KRING ANDT ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. ANDT-rådet i Östergötland leds av länsstyrelsen och där finns även landstinget representerat. I rådet finns dessutom representanter för Polismyndigheten Östergötland, Regionförbundet Östsam samt Linköpings, Norrköpings respektive Motala kommun. Till rådet är det kopplat en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive huvudman. Stora arbetsområden under året har varit narkotikakartläggning, ungdomsenkät, Tänk-Om -kampanjen samt en länsövergripande ANDT-strategi. Strategin utgår ifrån den nationella ANDT-strategin och syftar till att förverkliga målen som finns i den nationella strategin genom ökad kännedom om varandras uppdrag Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Andel strukna operationer inom ANOP- 4,8 % 5,2 % 4,5 % verksamheter ska vara lägre än 4,5 % Beläggningsgraden ska ha ett riktvärde - 94 % 92 % på 90 % Beläggningsgraden i akutvårdflödet ska % vara högst 94 % Utlokaliserade patienter ska utgöra högst 100 vårddygn per mån Andel uteblivna mottagningsbesök ska vara högst 5 % Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter äldre än 65 år ska uppgå till högst 15 % Antalet dagar som utskrivningsklara patienter 14 väntat på utskrivning ska minska Andel patienter (äldre/cancer) med vårdplan ska uppgå till minst 50 % Mer än hälften av alla kliniker/vårdcentraler ska ha påbörjat Lean-arbete Primärvårdsandelen 15 ska uppgå till minst 57 % - - Uppgift saknas 16,9 % 16,9 % 17,0 % Uppgift saknas - - Uppgift saknas 54,2% 53,9% 54,1% Polikliniseringen 16 ska uppgå till minst 3,4 3,3 3,5 3,6 Mer än 25 % av alla kliniker ska använda % sig av SMS-påminnelser Ohälsotalet 17 ska vara lägre än riksgenomsnittet (26,8) Högre Högre 26,8 ANALYS EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Mycket av det utvecklingsarbete som pågår i landstingen för att förbättra vården har som mål en ökad effektivitet (ökad produktivitet och bättre resultat). Detta gäller även patientsäkerhetsarbetet, ett minskat antal vårdskador leder till bättre resursutnyttjande utöver bättre kvalitet. Av bland annat Öppna jämförelser framgår det att det finna skillnader mellan och inom landstingen både vad gäller medicinska resultat och kostnader för olika åtgärder varför det bedöms finns möjligheter att ytterligare förbättra effektiviteten. Bakgrunden till den ökade kostnaden per DRG poäng behöver analyseras ytterligare. Antalet anställda har fortsatt att öka vilket sannolikt till del förklarar kostnadsökningen per DRG men bakgrunden till detta behöver studeras djupare. Trots detta så är Östergötland ett av de landsting som har klart lägst kostnad per invånare för hälso- och sjukvården. Sverige tillhör de länder som har flest antal sjuksköterskor och läkare per invånare En nationell samordnare är tillsatt för att belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Samordnaren ska initiera samarbete och dialog med berörda aktörer och ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå i syfte att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet. PROCESSPERSPEKTIVET 55

60 STRATEGISKT MÅL INNOVATIVT OCH SYSTEMATISKT UTVECKLINGSARBETE MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Hälso- och sjukvårdsnämnden/ Trafiknämnden Verksamhetsutveckling bedrivs mer eller mindre systematiskt på alla nivåer. En del i förbättringsarbetet är landstingets engagemang i olika innovationsoch utvecklingsstrukturer. Exempelvis Hälsans nya verktyg, FORSS, Testbädden och den Innovationssluss som skapats för att lättare ta vara på de anställdas idéer. (Se även sid 15 Potential att stärka innovationsklimatet). Ett arbete pågår att, med Lean som strategi, ständigt förbättra vårdprocesserna med patienten i fokus. Landstingets system Synergi hanterar avvikelser från såväl vårdande som icke vårdande enheter. Systemet gör det också möjligt för patienter och medborgare att via Internet direkt rapportera synpunkter och klagomål. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 59). FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiv verksamhetsutveckling LEAN EN FILOSOFI FÖR ATT TA VARA PÅ RESURSERNA UR ETT PATIENTPERSPEKTIV Lean som strategi och filosofi är tankesätt, principer och metoder som hänger samman för vägledning och stöd, i syfte att styra och utveckla verksamheten. Lean kan (delvis) beskrivas utifrån ett antal ledord: Patient-/kundfokus: Skapa värde för kunden genom att få en gemensam förståelse för patienter och andra kunders behov. Se patienten som individ och se till patientens hela behov. Göra patienten delaktig i sin egen vård och involvera i utvecklingsarbete. Skapa flöde: Systematiskt etablera flöde i processerna, genom att samordna aktiviteter i processerna, undvika att gasa och bromsa och eftersträva att det blir så få ansvarsbyten som möjligt. Att samordna aktiviteterna i processerna kräver sidledsansvar. Rätt från mig: Se till att fel förebyggs, identifieras och elimineras för att skapa kvalitet på alla nivåer. Syftet är att skapa en miljö där avvikelser åtgärdas så att de inte uppträder igen. Jämna ut arbetsbelastningen: Förstå inflöde och variationen samt bemanna med rätt resurser, planera och följa upp produktionen. Med planering av produktionen kan man aktivt påverka och till stora delar jämna ut arbetsbelastningen. Eliminera slöserier: Ta bort dubbelarbete, väntetid och stopp i processen mm. Lita på standarder: Fastställa väl fungerande rutiner och riktlinjer som definierar hur uppgifter löses på rätt sätt och vilken kvalitet som ska utmärka en viss åtgärd. Avvikelser från standarder ska ses som en drivkraft till förbättring. Synliggöra: Få en tydlig överblick över enhetens arbetsprocesser och resultat. Bryta ner övergripande mål till mål för daglig styrning. Regelbundet följa upp mål och agera på avvikelser. Lean-/ målstyrningstavla är ett av redskapen för att visualisera mål, resultat och pågående förbättringsarbete. Coachande ledarskap och aktivt medarbetarskap: Tillsammans skapa delaktighet och engagemang för uppdrag, mål, utveckling och resultat. Ha ett förhållningssätt som präglas av helhetsyn på verksamheten, med sidledsansvar och att kunna se patientens/kundens perspektiv. Respektera enskilda individer och varandras verksamheter. Få allas engagemang i förbättringsarbete samt att skapa klimat för förbättringsarbete. Ständiga förbättringar: Skapa en kultur och struktur där alla delar ansvaret för att driva förbättringar. Det handlar såväl om mindre förändringar i det dagliga arbetet som större projekt. Prioritering av förbättringsförslag baseras på fakta och sker i linje med mål för verksamheten. En viktig grund är de gemensamma värderingarna för hur vården ska bedrivas och att patientens perspektiv ska vara en utgångspunkt. Hantera avvikelser Ständiga förbättringar Respekt för människan Effektiva flöden Alla medarbetare i vården har två uppdrag: dels driva vård, dels förbättra vården bl a genom att förbättra olika arbetssätt. Genom att ständigt se över och förbättra arbetsrutiner utvecklas vården. Genom att samarbeta och ta 56 PROCESSPERSPEKTIVET

61 FOTO: Staffan Gustavsson bort krångel och tidstjuvar, minskar stressen för medarbetarna samtidigt som patientsäkerheten ökar.. Landstinget har uttalat att alla verksamheter ska bedriva strukturerat förbättringsarbete med Lean som grund. Under åren togs en modell fram för Lean-arbetet på klinikernas enheter. Under spreds arbetssättet till allt fler enheter och även en modell testades för klinik ledningarna med målet att ge ledningen en djupare kunskap om vad Lean innebär. Från år 2012 finns verksamhetsstrategin Lean med i alla ledar utvecklingsprogram. Många av verksamheterna har arbetat framgångsrikt med Lean utifrån egna utgångspunkter, utbildningar och verktyg. Under år 2013 har utbildning för så kallade leancoacher prioriterats på central nivå i form av utbildningen Lean Academy som innebär att teori varvas med praktik. Ett förbättringsarbete ska göras på hemmaplan under utbildningsperioden. Sex utbildningar har genomförts där såväl chefer och medarbetare deltagit. Tanken är att deltagarna ska fortsätta att driva Leanarbetet på enheten/kliniken. LITE BÄTTRE HELA TIDEN Landstinget har fortsatt satsningen Lite bättre hela tiden - en hjälp att systematiskt införa förbättringar i små men kontrollerade steg. Alla verksamheter inom Landstinget i Östergötland som har patientkontakt kan söka medel för förbättringsarbeten. Maximalt kan kronor beviljas, när arbetet redovisas. Under år 2013 kom det in 57 förslag varav 38 beviljades medel på i snitt kronor. Det är något fler än för år Vid Lite bättre hela tiden-dagen fick ett mindre antal projekt presentera sina resultat för andra. Aktiviteten var uppskattad av deltagarna och en liknande dag kommer därför att arrangeras även år De olika projekten spänner över ett stort spektra av områden allt ifrån att förbättra tillgänglighet och inskrivningsrutiner till att med hjälp av hälsoekonomiska analyser, patientupplevelse och faktisk vårdkvalitet utvärdera ett införande av sårvårdsmottagning på en vårdcentral. TESTBÄDDEN ERBJUDER REALISTISKA TESTMILJÖER Landstinget har med stöd från Vinnova, och i samarbete med universitet och näringsliv, etablerat testmiljöer för utveckling och utvärdering av innovationer för framtidens vård. Verksamheten- Testbädden - vidareutvecklas nu kring tre fokusområden: användbarhet, delaktighet och teknik samt informatik. Testbädden har redan i dag en bred verksamhet: Produkter och idéer kan testas i en testmiljö eller ute i vården. Produkter och idéer kan genomgå riskanalys inför CE-märkning 18. Forskare och studenter kan genomföra intressanta studier och studentarbeten. Utvecklingsstöd för produkter och system Det finns i dag ett antal testmiljöer i drift. Samtliga testmiljöer ligger på sjukhusområden vilket underlättar för sjukvårdspersonal att medverka i realis tiska tester. En permanent testbäddslokal finns på Universitetssjukhuset i Linköping och en motsvarande är under uppbyggnad på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I de permanenta testmiljöerna finns tillgång till tekniska demonstratorer och plattformar. Testbädden disponerar även Clinicums lokaler med vårdmiljöer som 18 CE-märkning är en produktmärkning och en förkortning för Conformité Européenne ( i överensstämmelse med EG-direktiven ). PROCESSPERSPEKTIVET 57

62 akutrum och vårdrum. Lokalerna erbjuder en mycket realistisk, men samtidigt riskfri, testmiljö som många leverantörer saknar. Här pågår dagligen avancerad simulatorträning med sjukhuspersonal och studenter. Med hjälp av patientsimulatorer i form av högteknologiska dockor eller frivilliga som agerar patienter kan äkta vårdsituationer efterliknas. Medicinteknisk utrustning av många slag kan göras tillgänglig efter behov. Testerna kan dokumenteras via film, ljudupptagning och observationsrum. Testmiljöer och hårdvara finns för den som vill jobba med stora touch-skärmar eller bord, små bärbara enheter eller integrera sina lösningar med positionering, till exempel av personal, patienter och produkter inomhus i vårdmiljö. Genom testbäddsverksamheten kan man få kontakt med experter inom och utanför landstinget som kan hjälpa till med frågor kring bland annat tekniska, juridiska och verksamhetsmässiga krav. För att undvika överraskningar senare i utvecklingsskedet så kan det löna sig att genomföra en riskanalys på ett tidigt stadium. FRAMGÅNGSFAKTOR Systematisk avvikelse- och riskhantering AVVIKELSER OCH SYNPUNKTER FRÅN MEDARBETARE OCH PATIENTER GER UNDERLAG FÖR FÖRBÄTTRING Samtliga avvikelser ska rapporteras in i landstingets IT-baserade avvikelsehanteringssystem, Synergi. Till detta Antal ärenden Anmälningar/klagomål till olika instanser Östergötland Patientnämnden 2010 Patientförsäkringen Lex Maria IVO Synpunkter/ klagomål Figur 25 Antalet ärenden till olika klagomålsinstanser år system kan också patienter och medborgare, via Internet, direkt rapportera synpunkter och klagomål. År 2013 rapporterades avvikelser i Synergi kopplade till risk, tillbud, negativ händelse eller olycka. Detta var en ökning med 8 procent jämfört med år En hög rapportering ska i första hand tolkas som en hög medvetenhet om vikten av att i förbättringssyfte rapportera inträffade händelser och bedöms inte i sig vara ett tecken på att vården blir mindre säker. Inrapporterade avvikelser är en förutsättning för att kunna bedriva systematiskt förbättringsarbete. Flest avvikelser rapporteras inom läkemedelsprocessen, omvårdnad, laboratoriemedicin och vårddokumentation. Antalet allvarliga avvikelser, det vill säga där patient fått allvarlig skada var 291 år 2013 jämfört med 215 år Landstinget får befolkningens/ patienternas synpunkter på vården via telefon, brev, Internet, besök. Under 2013 har det inkommit 900 synpunkter och klagomål jämfört med 785, år Synpunkter har lämnats framförallt på information och kommunikation, bemötande, tillgänglighet samt vård och behandling. Under år 2012 har patientnämnden handlagt ärenden, en minskning med 3 procent jämfört med Synpunkter på vård och behandling är den mest förekommande orsaken. (Se även sid 107 Patientnämnden år 2013). Om en patient kommit till skada eller utsatts för en allvarlig risk, gör landstinget en så kallad Lex Mariaanmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet anmälningar minskade något år 2013 (108 st) jämfört med år 2012 (124 st) vilket är en normal variation mellan åren. I och med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft från år 2011, ersattes patienternas möjlighet att anmäla till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) med enskild anmälan/ klagomål till Socialstyrelsen - numera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antal enskilda anmälningar var 149 stycken år 2013 jämfört med 217 stycken år Den allmänna trenden är att anmälningar ökar och nedgången jämfört med år 2012 kan bero på långa handläggningstider som hos IVO. Patienter kan också själva göra skade anmälan till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) om man anser sig ha drabbats av en skada under sin vårdtid. År 2013 tog LÖF emot 719 skadeanmälningar som berörde Landstinget i Östergötland. 73 procent av anmälningarna de senaste sex åren handlar om sjukhusvård, elva procent handlar om primärvård och elva procent om tandvård. Händelseanalys görs då en allvarlig händelse inträffar inom vården där en patient blivit skadad eller avlidit eller om konsekvensen kunde ha blivit en vårdskada. Riskanalys är en metod för att identifiera risker, orsaker och åtgärder 58 PROCESSPERSPEKTIVET

63 som bör vidtas för att förhindra eller minska risker. Antalet riskanalyser ökar succes sivt såväl inom vårdverksamhet som landstingsövergripande. Landstinget har exempelvis genomfört riskanalyser avseende organisationsförändringar och upphandlingar och då belyses såväl patient- som medarbetarperspektivet. FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Trafiknämnden inledde under året en serie kunskapsseminarier för att bredda perspektiven och belysa kollektivtrafikens långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Under året belystes bland annat förutsättningar för effektiva trafik system, krav från framtidens kunder och kollektivtrafikens roll inom regional utveckling. Trafiknämnden har också under året fortsatt arbetet med att på olika sätt bearbeta de prioriterade frågor som kommunerna identifierat inom kollektivtrafiken. Under året har riktlinjer för hantering av så kallade lågeffektiv trafik utarbetats och antagits av trafiknämnden. Riktlinjerna säkerställer en enhetlig och transparent process för det svåra arbetet att utvärdera olika alternativ för trafik med få resenärer. FRAMGÅNGSFAKTOR Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Landstinget i Östergötland har under året fortsatt att arbeta aktivt tillsammans med övriga län i Mälardalen för att säkerställa goda resmöjligheter i regionen och för Östergötlands del säkerställa goda förbindelser med Stockholmsregionen. Landstinget i Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Målvärde Medarbetare ska i större utsträckning 71* 73* 74* (index 73*) tycka sig ha goda möjligheter att på egna enheten medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete Antalet ansökningar till Lite bättre hela tiden ska uppgå till minst Östergötland har blivit delägare i Mälardalstrafik MÄLAB AB som driver den regionala tågtrafiken i Mälardalen och ingår därmed i såväl styrelse som i ett flertal arbetsgrupper vilket skapar påverkansmöjligheter. Under året har samarbetet resulterat i att ett samverkansavtal utarbetats inför en gemensam satsning på ett nytt tågsystem från år FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner Östgötapendeln har under året fortsatt trafikera sträckan Mjölby Jönköping. Under året har ett förnyat avtal träffats med Kalmar Länstrafik rörande tågtrafik på sträckorna Linköping Västervik/Kalmar för perioden Arbetet med tågtrafik i Mälardalen bidrar också till att säkerställa tåg förbindelser till Katrineholm och Nyköping som är de prioriterade orter norrut som ligger inom pendlingsavstånd. * Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100 ANALYS INNOVATIVT OCH SYSTEMATISKT UTVECKLINGSARBETE Landstinget har uttalat att Lean ska vara en gemensam verksamhetsstrategi och ska prägla verksamheten och allt utvecklingsarbete. Det är en förändring och ett arbete som bara påbörjats och som kommer att kräva uthållighet och långsiktighet. Genom Testbädden kan utveckling av teknik och vård mötas. Vi har i förhållande till andra kommit relativt långt i etableringen där vi nu ser en efterfrågan av de tjänster vår testbädd erbjuder. Östergötland och Linköping i synnerhet uppfattas som ett nationellt centrum för forskning, innovation och utveckling tack vare universitetet och hemvist för högteknologiska företag inom vårdsektorn. Hittills har etableringen haft ett i huvudsak externt fokus. På sikt behöver den interna förankringen inom landstinget förbättras och påvisa faktisk nytta för vård och omsorg. I landstingets komplexa och omfattande verksamhet kan det vara svårt att urskilja helhet och samband. Det ställer stora krav på informationsförsörjningen. Projektet Bra Information (BI), kommer under perioden att successivt utveckla informationsstrukturer som understödjer organisationens behov av ledningsinformation och därmed ge bättre beslutsunderlag. Dessutom ska informationen kunna tas fram på ett enklare sätt vilket frigör mer resurser till analys. Ett gemensamt BI-system möjliggör också att kombinera data på ett sätt som inte går idag, vilket kommer att ge nya kunskaper om landstingets verksamhet. Lättillgängliga medicinska uppföljningsdata behövs också för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete och för att stödja detta pågår också olika utvecklingsprojekt kopplade till Patientsjournalsystemet (Cosmic). Dessa arbeten är fortfarande i sin början. PROCESSPERSPEKTIVET 59

64 STRATEGISKT MÅL MINSTA MÖJLIGA KLIMAT- OCH MILJÖPÅVERKAN MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Trafiknämnden Målet att uppnå minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan är visionärt till sin karaktär eftersom det alltid kommer att finnas ett förbättringsarbete att bedriva inom detta område. Måluppfyllelsen får bedömas utifrån rådande förutsättningar och utgångsläge. Miljöarbetet har under året gjorts mer synligt genom att det tydligare har lyfts in i verksamhetsplaneringen och genom framtagna åtgärdsplaner. Effekten är långsiktig och kommer så småningom ge resultat i form av minskad klimat- och miljöpåverkan från landstingets verksamhet. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 62) och resultatmått (sid 112). NU MÖJLIGT ATT GÖRA NATIONELLA JÄMFÖRELSER INOM MILJÖARBETET Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samarbete med landstingen tagit fram fem nyckeltal för miljöarbetet. En andra rapport 20 kom 2013 baserad på resultat från år Gemensamma miljönyckeltal underlättar värderingen av landstingens resultat, bidrar till kunskapsspridning och gör det möjligt att sprida goda exempel mellan landstingen. Nedan sammanfattas resultaten för Landstinget i Östergötland och en jämförelse görs med de nationella resultaten undantaget tre målområden där resultat i dagsläget inte är jämförbara mellan landsting (avfallsvolymer, arbete för att undvika farliga ämnen och transporter/resor). Förskrivning av antibiotika Landstingen har minskat antibiotikaförbrukningen de senaste åren 21. De flesta landsting är emellertid fortfarande långt ifrån det långsiktiga nationella målet om 250 recept per tusen invånare. Landstinget har fortsatt minska under år 2013 till 323 recept per tusen invånare. (Se sid 47, Patientsäkerhetsarbete inom flera områden). Antibiotikaförskrivning (recept per 1000 inv) Öster- Bästa Sämsta götland Ranking av 21 Ekologiska livsmedel (%) av 21 Energianvändning lokaler av 21 (kwh/m2 BRA) Förnybar energi kollektivtrafik (%) av 17 Figur 26: Miljöindikatorer resultat och ranking Landstinget i Östergötland 2012 Andel ekologiska livsmedel Under år 2012 nådde 10 av 21 landsting det nationella målet att 25 procent av livsmedlen ska vara ekologiska 22. Resultatet för Landstinget i Östergötland låg år 2012 på 22 procent vilket var oförändrat jämfört med året innan. År 2013 har det skett en resultatförbättring till 27,4 procent. Energianvändning i verksamhetslokaler Ett av de nationella övergripande målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 är att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare än Landstinget har tydligt minskat energianvändningen på senare år. Resultatet för år 2013 är 213 kwh energi användning per kvadratmeter vilket är en minskning med 6,6 procent jämfört med år I samband med de stora ombyggnationer och nybyggnationer som pågår i landstinget läggs stor vikt vid att skapa mycket energi effektiva byggnader. En generell målsättning är att landstingets nybyggnationer bara ska ha 50 procent av det energibehov som är högsta tillåtna enligt lag. En hög ambition som kommer att innebära ekonomiska besparingar i driftsskedet. Under år 2013 påbörjades även ett ökat samarbete mellan fastighetsförvaltning och verksamheterna som ansvarar för IT och medicinteknisk utrustning som bland annat resulterat i former för att ställa krav om energieffektiv utrustning. Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Landstinget i Östergötland hade med resultatet 75 procent, den nationellt sett högsta andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken år Åtta landsting hade över 50 procent förnybart och är därmed halvvägs att nå det nationella målet om en helt fossiloberoende fordonsflotta år Se sid 62, Förnyelsebara drivmedel i ökad utsträckning. 20 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013, Sveriges Kommuner och Landsting 21 Källa: Smittskyddsinstitutet. Total antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Avser både recept och dosexpedierade läkemedel. 22 Avser inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i relation till inköpskostnaden för totala mängden inköpta livsmedel. 60 PROCESSPERSPEKTIVET

65 Klimatpåverkan från medicinska gaser Klimatpåverkan från medicinska gaser 23 är i genomsnitt 4,5 kg 24 koldioxidekvivalenter 25 per invånare. För sju av tio landsting, inklusive Landstinget i Östergötland, är klimatpåverkan från medicinska gaser lägre nu, jämfört med 2011 och Resultatet för Landstinget i Östergötland är genomsnittligt. En liten ökning av lustgasförbrukningen har skett år Avfall Andelen avfall som går till materialåtervinning från sjukhusen är i stort oförändrad de senaste åren. Ombyggnationen på universitetssjukhuset har påverkat utrymmet för att kunna separera olika avfallsslag. Fullskalig källsortering återupptogs i början av året. Undvika farliga ämnen Landstinget arbetar aktivt med att ställa miljökrav i upphandlingar. Miljökrav har bland annat ställts för att undvika de farligaste mjukgörarna (ftalater) i sjukvårdsmaterial som kommer i kontakt med hud. För att säkerställa medvetna materialval och för att sys tematisera arbetet med att fasa ut farliga ämnen i fastigheter ska produkter som byggs in i våra fastigheter vara bedömda. Produkter med riskminskningsämnen 26 har minskat från 66 procent år 2009 till 31 procent år Transporter/resor Insatser har fortsatt gjorts för att minska medarbetarnas arbetsresor med bil till och från sjukhusen. Parkeringsbommar har införts vid Universitetssjukhuset och i samband med prova-på-kampanjer för kollektivtrafik har 560 kollektivtrafikkort delats ut. Cykelfrämjande åtgärder har bedrivits i hela länet och en cykla/ gå till jobbet-kampanj har haft deltagare. Vid Universitetssjukhuset har ett cykelparkeringshus projekterats. Resultatet från en kartläggning av medarbetarnas pendlingsvanor och tjänsteresor 27 visar att landstingets anställda sammantaget reser 7,6 varv runt jorden varje dag för att ta sig till och från arbetsplatsen. Hälften av resorna sker med bil. Tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i regionen har ett samverkansprojekt bedrivits för att förbättra information om tjänsteresor och fordon för att på så sätt ge förbättrat underlag för energieffektivisering. Resfria möten blir vanligare genom användning av videosystem. Landstingets personspecifika (257 st) och rumsplacerade (61 st) videosystem har använts i drygt timmar, det innebär en ökning med 35 procent jämfört med föregående år. Om varje möte varade i 2 timmar innebär det att tid, kostnad och miljöpåverkan från resor sparades in. Det finns en stor potential för ytterligare utveckling med tanke på att så få personer ännu har tillgång till system för resfria möten. Miljöpriset 2013 till FM-centrum Årets miljöpris på kr gick till FM centrum med motiveringen: Genom att ha egen expertis inom energiområdet, ställa ambitiösa krav och integrera det målmedvetna arbetet i hela kedjan från projektering till drift, lyckas FM centrum se till att landstingets nya byggnationer blir mycket energisnåla och därmed minska miljöbelastningen för hela landstinget. FRAMGÅNGSFAKTOR Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete STYRNINGEN AV MILJÖARBETET HAR STÄRKTS MEN BRISTER KVARSTÅR Fortsatt arbete har bedrivits för att stödja produktionsenheternas miljöarbete. Samtliga centrum och kliniker har erbjudits stöd vid utformandet av ett systematiskt miljöarbete och sådan insats har genomförts vid sex centrum och på sju kliniker/vårdcentraler under året. Alla produktionsenheter har numera en kontakperson i miljöfrågor/ miljösamordnare och 16 av 17 produktionsenheter har tagit fram konkreta handlingsplaner för miljöarbetet inför år Under år 2013 genomfördes en enkätundersökning för att kartlägga verksamheternas uppfattning om det egna miljö- och säkerhetsarbetet för att identifiera förbättrings- och utvecklingsområden. Drygt 50 chefer och 70 medarbetare deltog. Av de tillfrågade cheferna ansåg bara hälften att de är ganska eller väl förtrogna med rutiner och riktlinjer för miljöarbetet och upplever att de arbetar systematiskt med miljöfrågorna. Det stöd som efterfrågas för att bedriva miljöarbete är främst regelbundna möten och närhet till kontaktperson att rådfråga. Även checklistor, mallar och färdiga rutiner som underlättar arbetet efterfrågas. Verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet följs årligen upp via en checklista (RH-check) som innehåller olika kontroll frågor. 82 procent av verksamheterna har genomfört egenkontrollen. Av landstingets verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) är det 62 procent som uppfyller det som anses som landstingets miniminivå för miljöarbetet. Egenkontrollen visar på brister inom områdena miljöinformation till nyanställda, systematiskt 23 Lustgasen står för de som inte har lustgasrening för 80 procent och sevofluran, isofluran och desfluran för 20 procent. 24 Källa: Respektive landsting samt nationell statistik från Apotekens Service AB respektive SCB. 25 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. 26 Riskminskningsämnen har mycket hög akut giftighet eller hög kronisk giftighet, är allergiframkallande, möjligt mutagena, miljöfarliga med långtidseffekt eller potentiellt persistenta, bioackumulerbara och toxiska. 27 Grön resplan för Landstinget i Östergötland 2013 (Trivector Traffic AB) PROCESSPERSPEKTIVET 61

66 miljöarbete och tillgång till säkerhetsinformation om kemiska produkter. FRAMGÅNGSFAKTOR Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksyste FÖRNYELSEBARA DRIVMEDEL I ÖKAD UTSTRÄCKNING Under året gjordes en utredning av olika alternativa drivmedel för kollektivtrafiken. Utredningen belyste miljöpåverkan för olika alternativ, men också hur de tekniska förutsättningarna ser ut respektive vilka alternativ som kan användas praktiskt med hänsyn tagen till hur kollektivtrafiken i länet kan organiseras och planeras. I dagsläget drivs cirka 170 av de cirka 300 bussar som används i kollektivtrafiken på förnyelsebara drivmedel, främst biogas. De bussar som körs på biogas är stationerade i Linköping, Norrköping och Motala. De återstående 130 bussarna körs på diesel. Cirka hälften används i landsbygdstrafik samt i mindre tätorter och hälften i expressbusstrafik. Trafiknämnden har under året fattat beslut om att samtliga fordon i allmän kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel från och med sommaren 2016, när det nya avtalet för landsbygdstrafiken börjar gälla. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Minst 75 % av produktionsenheterna ska - 67 % 88 % ha ett tillfredsställande miljöarbete 28 Minst 85 % av alla verksamhetsenheter 50 % 50 % 82 % ska genomföra RH-check Miljö Energiförbrukningen (el, värme och kyla) 0,4 % - 6,4 % - 6,6 % i landstingets fastigheter ska minska med 2,8 % jämfört med 2009 (259 kwh/kvm) Utsläpp av klimatpåverkande ämnen 59 g/pkm 40 g/pkm 30 g/pkm i förhållande till resande med kollektivtrafik ska vara minst oförändrat (koldioxid per personkilometer) Andel fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel ska vara minst oförändrat 59 % 62 % 62 % ANALYS MINSTA MÖJLIGA KLIMAT- OCH MILJÖPÅVERKAN Det nationella arbetet med att ta fram jämförelser inom miljöområdet är mycket positivt. Det finns skillnader till exempel i geografiska förutsättningar och tidigare investeringar men gemensamma miljönyckeltal ger ändå en indikation om vilka nivåer som är möjliga att nå och ger grund för att sprida framgångsrika koncept. Den kartläggning som gjorts av vilket stöd som behövs i det operativa miljöarbetet har varit mycket värdefull. Önskemålet är nära kontakt med expertis, checklistor, mallar och rutiner. Produktionsenheternas handlingsplaner för miljöarbetet visar en önskan att höja den allmänna miljökunskapen. Därför behöver satsningar ske för att erbjuda verksamheterna ett koncept och stöd för att öka kunskapen och handlingskraften i miljöarbetet. Det är en stor utmaning att begränsa klimatpåverkan och alla måste bidra till en sådan utveckling. Under året kartlades landstingets tjänsteresor och arbetspendling och det visade sig finnas en stor potential att spara såväl tid, pengar som miljö genom att effektivisera tjänsteresorna och fordonsparken. Varje dags tjänsteresor motsvarar ett varv runt jorden. Arbetspendlingen motsvarar 7,6 varv runt jorden varje dag. Hälften av resorna sker med bil 19. Stöd och verktyg behövs för att underlätta omställning till moderna och miljöanpassade möten och resvanorna behöver fortsatt diskuteras. 28 Kriterier för bedömningen: 1. Kontaktperson för miljöarbete på stabsnivå 2. PE ska ha tagit fram konkreta miljöhandlingsplaner för år Bedömningskriterierna är inte jämförbara mellan åren 62 PROCESSPERSPEKTIVET

67 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSRIK FORSKNING OCH UTVECKLING MED GOD KONKURRENSKRAFT MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Samarbetet mellan landstinget och Hälsouniversitetet är fortsatt starkt och har utvecklats ytterligare i de partssammansatta råd och beredningsgrupper som behandlar såväl strategiska som operativa frågor. På så vis stärks både medarbetarnas forskningsmöjligheter och konkurrenskraften inom FoU. Externa forskningsfinansieringar har tilldelats forskare vid Universitetssjukhuset/Hälsouniversitetet i hård konkurrens. Dock behöver det internationella samarbetet öka inom exempelvis nätverk, forskarutbyte samt deltagande i internationella engagemang och projekt. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 67) och resultatmått (sid 112). FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiv klinisk forskning tkr Fördelning av ansökningsbara ALF-medel Östergötland NY FORSKNINGSVISION OCH FORSKNINGSSTRATEGI Landstinget beslutade under år 2013 om en ny forskningsvision med en tydlig signal om att forskning och utveckling är ett prioriterat område. Visionen är formulerad enligt nedan: Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. Med utgångspunkt från detta pågår bland annat ett arbete med att revidera den befintliga forsknings- och utvecklingsstrategin för närsjukvården. FOU-VERKSAMHETENS RESURSER OCH INRIKTNING Huvuddelen av forskning och utveckling (FoU) inom Landstinget i Östergötland utövas vid Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset i Linköping. Under år 2012 påbörjades en akademisk satsning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping genom att förlägga fler läkarutbildningsplatser till sjukhuset. Den utökade grundutbildningen i Norrköping kräver ökade utbildnings- och handledarinsatser, ökad vetenskaplig aktivitet och nytillsatta kombinationstjänster/-befattningar. Det direkta anslaget till FoU uppgick år 2013 till 361 miljoner kronor (statlig Hjärta och blodkärl Cancer Mikrobiologi, immunologi och infektionssjukdomar Muskuloskeletala systemet ALF-ersättning 125 miljoner kronor, ersättning från landstingsstyrelsen 110 miljoner kronor och ersättning från hälso- och sjukvårdsnämnden 16 miljoner kronor). Därutöver avsätter landstingets produktionsenheter ytterligare cirka 120 miljoner kronor till FoU inom ramen för den ersättning man får via överenskommelserna med hälsooch sjukvårdsnämnden. Detta utgör totalt cirka 5 procent ställt i relation till ersättningen för hälso- och sjukvård. Utöver rena forskningsmedel erhåller även landstinget cirka 77 miljoner kronor i statliga ALF medel för deltagande i läkarutbildningen. Totalt innebär detta att anslaget för FoU inklu derande utbildning kan summeras till cirka 438 miljoner kronor. Matsmältningssystemet och njurarna Figur 27: Fördelningen av ansökningsbara ALF-medel på forskningsområden Sinnesorgan Nervsystemet Diabetes Anestesi och intensivvård Medicin generellt Övrigt Landstingets forskning har sin tyngdpunkt på bred klinisk, patientnära forskning medan universitetet fokuserar på spetsforskning; såväl klinisk- som grundforskning. Beslut avseende gemensamma universitetsoch landstingsstrategiska satsningar görs efter forskningsutvärdering. Följande hittillsvarande strategiområden kommer att slutvärderas 2014: Centrum för systemneurologi Stamceller och regenerativ medicin Forskningscentrum för diarrésjukdomar Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) Institution för medicin och hälsa (IMH) PROCESSPERSPEKTIVET 63

68 Forskningspoäng och undervisningspoäng Figur 28: Forsknings 29 - och undervisningspoäng 30 inom ALF-systemet- Landstinget i Östergötland Vetenskaplig produktion mätt i forskningspoäng (Nytt beräkningssystem från 2010). Klinikernas undervisningspoäng Av de ALF-medel som går till FoUprojekt utgör drygt 69 miljoner kronor ansökningsbara medel som fördelats under 2013 på följande områden. Tillsammans med Jönköpings, Kalmar och Kronobergs läns landsting samt Hälsouniversitet bedrivs ett uppmärksammat samarbete i Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS). Linnéuniversitetet och Hälsohögskolan i Jönköping har under året adjungerats till FORSS-rådet. FORSS övergripande syfte är att åstadkomma en förstärkt regional samverkan inom forsknings och utveckling särskilt inom kliniska patientnära problemområden. FORSS fördelade 2013 nästan 20 miljoner kronor medel till 123 konkurrenskraftiga patientnära landstingsövergripande forskningsprojekt. Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett: Östergötland 71 procent, Jönköping 13 procent, Kalmar 15 procent och Kronoberg 1 procent. AKTIVITETEN INOM FOU-OMRÅDET Forskningsprestationer, undervisningsaktiviteter och examina med mera sammanställs i ett årligt FOU-bokslut. Forskningsprestationerna (avhandlingar, publikationer med mera) liksom antalet disputerade medarbetare och antalet nyanställda docenter uppvisar påtaglig stabilitet över tid. Undervisningsprestationerna (landstingsengagemang i Hälsouniversitetets läkarutbildningar) har ökat de senaste åren på grund av fler läkarstuderande. Sedan år 2011 satsar landstinget sär- NÅGRA AKTUELLA FORSKNINGSRESULTAT TIDIGA BESLUT I REGIONAL SJUKVÅRDSLEDNING KAN HA STOR BETYDELSE FÖR UTGÅNGEN VID EN ALLVARLIG HÄNDELSE. Heléne Nilsson, vid Katastrofmedicinskt centrum, har med sin doktorsavhandling studerat vilka regionala beslut som behöver tas snabbt vid händelser där många skadats eller riskerar att skadas. Studien har omfattat 130 verkliga så kallade allvarliga händelser i två landsting, såsom till exempel stora trafikolyckor, bränder och allvarliga hotsituationer. Heléne har tagit fram mätbara indikatorer för att vården ska kunna kvalitetssäkra och utvärdera dessa insatser. Vid vissa händelser behövs även strukturerat samarbete med andra landsting och grannländer. Kunskapen kan komma att ligga till grund för nationell samsyn på sådan samverkan. HJÄRTSVIKTSPATIENTER HAR HÖGRE RISK FÖR DEPRESSION Peter Johansson arbetar som docent och universitetssjuksköterska på kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping. Tjänsten innebär att han delar sin tid mellan att vårda patienter med hjärtsvikt på US och forskning. I en aktuell forskningsstudie fann Peter att drygt 1/3 av en grupp patienter med hjärtsvikt hade symtom på depression vid utskrivning från sjukhuset. Dessa symtom kvarstod hos ca ¼ av alla patienter efter 18 månader och att dessa löper en ökad risk för återinläggningar samt en ökad risk att avlida. I en kommande studie ska KBT-behandling via internet utvärderas. - Det känns som att vi inom vården behöver öka medvetenheten om depression hos hjärtpatienter och att vi nu måste försöka ta fram metoder som kan användas för att hjälpa patienten, säger Peter Johansson. PRISBELÖNT FORSKNING OM DEN REUMATISKA SJUKDOMEN SLE Specialistläkare Christopher Sjöwall vid Reumatologkliniken har tilldelats ett pris från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för sin forskning om sjukdomsmekanismer vid den reumatiska sjukdomen SLE (systemisk lupus erytematosus). SLE är inflammationssjukdom som drabbar flera olika organ. Sjukdomen är autoimmun vilket innebär att immunförsvaret som normalt ska skydda oss från infektioner angriper den egna kroppen. Förståelse av immunregleringen vid de reumatiska sjukdomarna ger bättre möjligheter till precis diagnos, optimerad användning av redan befintliga läkemedel samt möjlighet till utveckling av nya läkemedel och behandlingsstrategier. Priset som mottogs ur Drottningens hand vid en ceremoni på Läkarsällskapet i Stockholm i september 2013 utgörs av anslag för en forskningstjänst motsvarande 50 procent under 3 år. 29 Summan av forskningspoängen är en kombination av antalet artiklar och artiklarnas impactvärde. Impactvärdet är ett mått på olika tidskrifters publiceringsvärde. 30 Undervisningspoäng genereras av undervisningsinsatser på läkarlinjen som genomförts av landstingsanställda. Olika undervisningsmoment genererar olika poäng. En förändrad poängsumma kan bero på ökad volym tyngre undervisningsmoment, fler studenter eller en kombination. I ovanstående diagram utgör en ökad studentvolym den viktigaste förklaringen. 64 PROCESSPERSPEKTIVET

69 skilt på patientsäkerhetsforskning. De projekt som år 2013 beviljades medel berörde områden som: avvikelsehanterings effekter på patientsäkerhet, attityder till patientsäkerhet i relation till genus och generation, infektion efter bilateral kataraktoperation samt vävnadseffekter av olika lägesförhållanden och en trycksårsstudie. FORSKNINGSSAMARBETE MED KENYA Ett aktivt internationellt samarbete är viktigt för att utveckla forskningen. Inte sällan börjar detta med personliga kontakter mellan engagerade medarbetare och andra forskargrupper/aktörer. Under år 2013 undertecknade landstinget tillsammans med Hälsouniversitetet, Linköpings universitet en avsiktsförklaring med Moi Teaching and Referral Hospital och Moi University i Eldoret, Kenya. Ett tidigare universitetssamarbete utökas därmed med erfarenhetsutbyte på kliniknivå. Mödra- och barnsjukvård, ortopedi och traumasjukvård kommer att stå i centrum för detta erfarenhetsutbyte som sker genom multiprofessionella besök av vårdteam i varandras verksamhetsvardag. NY BIOBANK SÄKRAR KVALITETEN PÅ FORSKNINGEN Linköpings Biobanksfacilitet (BBF), invigdes under år BBF är ett samarbete mellan Hälsouniversitetet och Landstinget i Östergötland och är en del av infrastrukturen för att stärka och underlätta medicinsk forskning och utveckling. BBF erbjuder ett säkert omhändertagande av värdefulla provsamlingar och kvalitetskontrollerad frysförvaring med elektronisk dokumentation för säker spårbarhet. Från vänster: Professor Simeon Mining, koordinator för fakultetsutbytet samt hedersdoktor vid Linköpings universitet, professor Richard K Mibey, rektor vid Moi University, professor Fabian Esamai, dekan vid Moi School of Medicine, Barbro Naroskyin, landstingsdirektör, Johan Dabrosin Söderholm, dekan vid Hälsouniversitet, Marie Morell, ordförande i Landstingsstyrelsen och doktor Thomas Kipkurgat, Moi University International Office. Foto: Sofia Ström Bernad Poäng (1-100) Landstinget i Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsformat BBF är en strategisk hörnsten i medicinsk forskning eftersom framtida forskning kommer att ställa allt större krav på tillgång till biobanksprov med känd kvalitet. Säker hantering innebär att kunna förvara, spåra, jämföra, sortera, transportera, utbyta och analysera prov på ett kvalitetssäkert sätt. I dagsläget finns fem frysar på plats på BBF. På sikt kommer det att vara 99 frysar i biobanken. På min enhet/avdelning har vi goda möjligheter att medverka i förbättringsoch utvecklingsarbete DAGENS OCH MORGONDAGENS FORSKARFÖRSÖRJNING Det är viktigt att stimulera medarbetare till klinisk forskning. Dagens FoU är morgondagens sjukvård och är av största vikt för ett säkert, tryggt och kunskapsbaserat patientarbete. FoU-aktivitet utgör också en attraktionsfaktor för att rekrytera och behålla kunskapsorienterade och kompetenta medarbetare. FoU- kompetens värderas i landstingets lönepolicy och är en diskussionspunkt vid utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare. Årets medarbetaruppföljning visar att medarbetarna tycker att klimatet för forskning och utveckling har förbättrats och att forskningsresultat i allt större utsträckning används för att utveckla verksamheten. Tendensen är alltså positiv men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Drygt 600 medarbetare har forskarkompetens. Medelåldern hos personer som innehar docentur har är fortfarande hög. Männen är fortfarande överrepresenterade på högre akademisk nivå men bland disputerade och licen- PROCESSPERSPEKTIVET 65

70 tiat är könsfördelningen jämnare och bland doktorander är det övervägande kvinnor. Det är viktigt att landstinget har bra och stödjande strukturer som bidrar till att underlätta en kombination av forskarkarriär och familjeliv. Fortsatt satsning kommer att göras på stödfunktionen Linköping Academic Research Centre (LARC). Från student till docent är ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet med syfte att underlätta klinisk forskning och en akademisk karriärväg för landstingets medarbetare. Programmet som egentligen utgör flera olika delar, vänder sig till studenter, personal med legitimerade vårdyrken och medarbetare med naturvetenskaplig/annan examen. Det nära samarbetet mellan landstinget och universitetet skapar fördelar och gynnar forskningsmiljön. Inom ramen för Från student till docent har landstingsfinansierade tidsbegränsade universitetsbefattningar inrättats att söka för disputerade medarbetare med legitimerat vårdyrke. Befattningarna löper på tre år med möjlighet till tre års förlängning och innebär att upp till 30 procent av tiden är avsatt för forskning. Under år 2013 tillsattes 37 befattningar som universitetsöverläkare, 12 befattningar för övriga legitimationsyrken och 3 befattningar för anställda med naturvetenskaplig eller annan examen. Detta är en nationellt uppmärksammad strategisk satsning för att stärka den kliniska forskningen. FRAMGÅNGSFAKTOR Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen UNIVERSITETSSJUKHUSET HÄV- DAR SIG VÄL VID JÄMFÖRELSER Landets universitetssjukhus har en särskild ställning genom att, utöver ordinarie sjukvård, även fungera som sista linjens kompetensnivå för komplicerade vårdfall samt att utveckla morgondagens sjukvård genom forskning, utveckling och utbildning. Universitetssjukhuset i Linköping (US) ansvarar för (1) rikssjukvård inom avancerad brännskadevård, (2) regiongemensam vård i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköping, Kalmar och Östergötland) och (3) länssjukvård i Östergötland. US har bidragit till medicinsk utveckling inom flera specialist områden och ligger långt framme vad gäller att utveckla en patientsäker vård med hög kvalitet. Kvaliteten på US sjukvård, liksom tillgänglighet, kostnadseffektivitet och produktivitet, står sig väl i jämförelse med andra universitetssjukhus vilket bland annat visar sig när US jämförs med data från en jämförande studie 31 mellan de tre största universitetssjukhusen; Karolinska, Skånes och Sahlgrenska universitetssjukhusen. I en bedömning, baserad på nationella jämförelser 32, som gjorts av tidningen Dagens Medicin kopplad till utmärkelsen Sveriges bästa universitetssjukhus, har US rankats som etta och tvåa de senaste åren. I sydöstra sjukvårdsregionen utvecklas successivt samarbetet för en likvärdig och god vård (Se sid 105 Regionsjukvårdsnämnden år 2013). Forskningssamverkan i regionen sker huvudsakligen inom ramen för Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), där forskare från US leder merparten av projekten. Dialoger med företrädare för regionens sjukhus bekräftar US:s legitimitet som kompetens- och utvecklingscentrum 31 Studie av konsultföretaget Mc Kinsey 32 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2013(Sveriges Kommuner och Landsting/Socialstyrelsen) 66 PROCESSPERSPEKTIVET

71 i regionen. Ett planeringsarbete har påbörjats för att US ska bistå landstinget i Kronobergs län med viss högspecialiserad vård, främst neurokirurgi, samt därtill kopplad långsiktig kompetens- och vårdutveckling. Medarbetarna är US:s viktigaste resurs och satsningar görs på såväl utbildning av egen personal som på rekrytering av spetskompetenser. Hälso universitetet driver tillsammans med US pedagogisk utveckling av vårdens grundutbildningar. En kulturanalys avseende utbildningsklimatet i vården under året visade att det fanns ett stort engagemang bland US:s chefer och medarbetare för uppdraget och att samarbetet med Hälsouniversitetet fungerade väl. Analysgruppen såg utmaningar i att behålla den höga utbildningsstandarden framför allt vad gäller den verksamhetsförlagda utbildningen för studenter inom medellånga vårdutbildningar. US är också utbildningscentrum för regionens specialistläkare. Simulerings- och träningscentret Clinicum, för träning av studenter och vårdpersonal, bidrar till nya utbildningsmöjligheter för ökad patientsäkerhet och trygghet i arbetet. Clinicums erfarenhet nyttjas inom sydöstra sjukvårdsregionen. Det nära samarbetet mellan US och Hälsouniversitetet bygger bland annat på tydliga samarbetsavtal, välfungerande samverkansfora och ett system med ömsesidig representation i Hälsouniversitetets respektive landstinget s ledningsgrupper. En gemensam beredning av landstingets respektive Hälsouniversitetets forskningsmedel bidrar till effektivt utnyttjande av de finansiella forskningsmedlen. Projektet Framtidens US innebär de närmaste åren omfattande ny- och ombyggnationer för att ersätta gamla och uttjänta lokaler samtidigt som både Hälsouniversitetet och sjukvårdsverksamheten har behov av moderna lokaler. Med ombyggnationerna som hävstång omfattar projektet också översyn och förnyelse av logistik, försörjning och arbetsrutiner i sjukvården. Nya vårdavdelningar kommer exempelvis att inrymma enbart enkelrum. Ny- och ombyggnationerna på US förväntas bidra till säkrare vård och bättre utbildnings- och forskningsförutsättningar. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Antalet ALF-poäng (mått på vetenskaplig prestation) för forskning ska överstiga (Uppgiften avser 2012) Antalet forskarstuderande ska överstiga 130 Antalet publicerade vetenskapliga artiklar ska överstiga 490 (Uppgiften avser 2012) Antal genomförda sido- och efterutbildningsmånader från regionen ska överstiga 195 Åtminstone 45 % av FORSS-projekten ska ha projektledare från US Uppgift saknas % 40 % 44 % ANALYS FRAMGÅNGSRIK FORSKNING OCH UTVECKLING MED GOD KONKURRENSKRAFT Lanseringen av en gemensam forskningsvision är en viktig politisk markering och ett strategiskt och sym boliskt ställningstagande som betonar att god vård bygger på vetenskaplig grund och att forskning och utveckling ska vara integrerat i landstingets samtliga verksamheter. Här har verksamheterna olika utgångslägen vilket innebär att handlingsplanerna och strategierna för att möta upp visionen kan se olika ut. En svaghet är fortfarande en begränsande internationell samverkan. För en stark forskningsaktör behövs infrastruktur som gynnar forskning och en arena där vården, akademin och aktörer från industrin kan mötas. Denna samverkan är en viktig del i att skapa nationell och internationell forskningsframgång. En annan viktig del är tillgång till patienter och att engagera patienter till att delta i studier. För detta behöver medborgare få lättillgänglig information kring nyttan och resultat från forskning, exempelvis genom att forskare träffar olika patientorganisationer och berättar om sin forskning. Den väletablerade och välfungerande samverkan mellan universitet och landsting, bidrar till strategisk samplanering som gynnar en effektiv FoU-aktivitet. Det skapar också goda förutsättningar och resultat för en kunskapsstyrd sjukvård till medborgarna och integrerar akademisk kunskap med praktisk kunskap. Det är avgörande för en aktiv klinisk forskning att medarbetare inom landstinget upplever att forskning och utveckling är en prioriterad del av arbetet och att forskningsoch utvecklingsresultat är lättillgängliga på den egna arbetsplatsen. Integration av forskning i verksamheterna ska verka utvecklande och stödja medarbetare i den vård de ger. För att säkra tillgång på forskarkompetens behövs en långsiktig planering. Det är därvid viktigt att ha forskargrupper som består av både juniora och seniora forskare för att skapa en positiv lärandemiljö. PROCESSPERSPEKTIVET 67

72 STRATEGISKT MÅL FORSKNING OCH UTVECKLING SKA OMSÄTTAS I VERKSAMHETS- UTVECKLING MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Det finns behov av mer kunskap om var, hur och vilka resultat som ska implementeras. I den vision som antogs 2013 uppmärksammas därför behovet av att resultat från forskning måste tillämpas i klinisk verksamhet. För högre måluppfyllelse behövs strukturer och processer för effektivare arbete kring omsättning av FoU i klinisk praxis.medarbetarna tycker dock redan i ökad utsträckning att forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 68). ÖKAD MEDVETENHET OM VIKTEN AV ATT SYNLIGGÖRA FORSKNING Landstinget är en kunskapsorganisation, både som producent och konsument av kunskap. Sedan år 2010 finansierar landstinget i samverkan med universitetet strategiområdet implementering och lärande för att öka kunskapen inom evidensbaserad implementering. Målsättningen är att reducera tiden från framtagna forskningsresultat till omsättning av dessa i praktisk sjukvård. Medarbetarna upplever också i en ökande utsträckning att man har goda möjligheter att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete och att forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten 34, även om det varierar något mellan centrumen. FRAMGÅNGSFAKTOR Strategier för att omsätta FoUresultat i praktisk sjukvård CENTRUMENS FOU-STRATEGIER BEHÖVER UTVECKLAS Generellt är verksamheternas strategier inom FOU inriktade på att säkra FOU-kompetens och på organisato riska och ekonomiska förutsättningar för forskningsarbetet samt hur nyttiggöra och implementera forskningsresultat. Det finns ett behov att utveckla en ökad tydlighet i verksamhetsplanerna hur FoU-resultat konkret ska omsättas i praktisk sjukvård. De produktionsenheter som har forskningsuppdrag gör årligen en FoUU-sammanställning. Denna sammanställning följer bland annat upp förbättringar som gjorts till följd av tillämpade resultat från forskning och/ eller annat utvecklingsarbete. FRAMGÅNGSFAKTOR Forskning som stödjer implementering och lärande SATSNINGEN PÅ FORSKNING KRING IMPLEMENTERING OCH LÄRANDE FORTSÄTTER Landstinget anslår sedan år 2010 medel till Hälsouniversitetet för en särskild satsning på forskning kring implementering och lärande i hälsooch sjukvården. Avsikten är att stärka denna forskningsprofil, men också att förmedla och sprida denna angelägna kunskap i vården. Satsningen omfattar bland annat forskning om riktlinjer, forskningsanvändning, patientsäkerhet, team-samverkan och nya arbetsmodeller i vården. Det finns nu 13 dok torander inom området och många nya forskningsprojekt har initierats. Landstinget och Hälsouniversitetets implementeringsforskare ordnar öppna seminarier för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare och företrädare för vården. Satsningen har också resulterat i en nationell kurs om implementering som lockar forskare från hela Sverige. Landstingets aktiva stöd och engagemang skapar gynnsamma förutsättningar för att satsningen ska bli nationellt ledande inom den närmaste femårsperioden. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Medarbetarna ska uppleva att man på egna enheten/avdelningen använder forskningsresultat för att utveckla verksamheten (Mål>63*) Åtminstone fem vetenskapliga artiklar ska publiceras inom ämnesområdena implementering och lärande *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde= PROCESSPERSPEKTIVET

73 ANALYS FORSKNING OCH UTVECKLING SKA OMSÄTTAS I VERKSAMHETSUTVECKLING Efterfrågan på evidensbaserade interventioner och riktlinjer är inte helt nytt men är i ett akademiskt perspektiv ett relativt ungt område som endast sträcker sig 20 år bakåt i tiden. Det går nu att se effekter i form av en ökning av riktlinjer, vårdprogram och även utveckling av effektivare arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Evidens efterfrågas som en viktig del i att förbättra vården. Med ökad forskningsaktivitet följer utmaningen hur resultaten/riktlinjerna ska implementeras. Implementeringskunskap är viktigt stöd för chefer och verksamhetsutvecklare för att kunna införa hållbara förändringar i en komplex multidisciplinär verksamhet. Strävan att synliggöra graden av praktisk tillämpning av framtagna forskningsresultat begränsas ofta av brist på väl definierade eller kvalitetssäkrade uppföljningsmått. Via FoU-luncher och seminarier kan medarbetarna ta del av forskningsresultat. Landstinget jobbar sedan ett par år tillbaka aktivt med att lyfta aktuell och pågående forskning på landstingets webbplatser. En studie 33 har visat att populärvetenskaplig spridning av medicinska forskningsresultat förstärker effekten av överföringen av medicinsk information från den vetenskapliga litteraturen till forskarsamhället via ökad citeringsfrekvens. Detta gör populärvetenskaplig spridning av forskningsresultaten till en källa för bredare spridning. 33 Medarbetarenkät 2013 (Landstinget i Östergötland 2013) PROCESSPERSPEKTIVET 69

74 MEDARBETAR- PERSPEKTIVET 70 MEDARBETARPERSPEKTIVET

75 Medarbetarperspektivet - beskriver vad det innebär för landstinget att vara en bra arbetsgivare och hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas. RESULTAT VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Ökad delaktighet Bästa möjliga möten STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT En chefsroll med tydligt uppdrag Hållbara chefer MEDARBETARPERSPEKTIVET 71

76 VILKA ARBETAR INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND? Landstinget hade vid årsskiftet medarbetare eller tjänster omräknat till heltidsmått. Antalet anställda har fortsatt att öka under år Sjukfrånvaron bland medarbetarna uppgick under 2013 till 4,5 procent 1, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro består och även skillnader i sjukfrånvaro mellan olika åldersgrupper Antal anställda varav sjuksköterskor/motsvarande varav undersköterskor/övrig vårdpersonal varav läkare varav socialterapeutisk personal varav läkarsekreterare/motsvarande varav tandvårdspersonal Antal anställda omräknat till heltidsmått varav tillsvidareanställda andel kvinnor (%) 82,0 81,9 82,2 andel heltider (%) 91,5 92,3 89,1 Medelålder (år) 45,5 45,8 45,9 medelålder kvinnor 45,7 45,9 46,0 medelålder män 44,9 45,2 45,5 Personalrörlighet (%) inkl pensionsavgångar 6,0 7,0 8,1 Personalrörlighet (%) exkl pensionsavgångar 4,2 5,1 6,1 Sjukfrånvaro totalt (%) 4,5 4,4 4,2 sjukfrånvaro över 60 dagar 45,3 45,6 43,8 sjukfrånvaro för kvinnor 4,9 4,8 4,6 sjukfrånvaro för män 2,7 2,6 2,4 sjukfrånvaro i åldrar 29 år och yngre 3,7 3,4 3,4 sjukfrånvaro i åldrar år 4,1 4,0 3,8 sjukfrånvaro i åldrar 50 år och äldre 5,2 5,1 4,7 Figur 30: Fakta om medarbetarna MEDARBETARPERSPEKTIVET

77 STRATEGISKT MÅL ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Under året har lokala aktiviteter genomförts där delaktighet, värdegrund, feedback och bemötande varit återkommande inslag. Även det lokala arbetet med Lean, där medarbetarnas kreativitet och engagemang tas tillvara, har under året bidragit till aktivt medarbetarskap. Arbetet för ett aktivt medarbetarskap är ständigt pågående. Resultatet bedöms avspegla sig i medarbetarnas upplevelse av delaktighet som i medarbetarenkäten stadigt har ökat över en fyraårsperiod. En jämförelse med andra landsting visar att Landstinget i Östergötland har betydligt högre värden i flera delar. Förbättringar gör dock att ambitionerna ökar och landstingets höjda målvärden för år 2013 innebär att upplevelsen inte når upp till målnivån. Samtliga värden bedöms dock ligga på en god nivå. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 75) och resultatmått (sid 113). AKTIVT MEDARBETARSKAP FRÅN START Inom Landstinget i Östergötland erbjuds gemensamma introduktionsdagar för alla nya medarbetare. Vid dessa dagar ges en bild av landstingets organisation, ledning och styrning. Deltagarna får genom kortare föreläsningar information inom aktuella områden och ges exempel på utvecklingsarbeten som bedrivs inom landstinget. Detta kompletterat med lokala introduktionsprogram ger med arbetarna möjlighet till ett aktivt medarbetarskap från start. CHEFEN ETT STÖD FÖR AKTIVT MEDARBETARSKAP Ledarskap handlar om att hantera mellanmänskliga relationer och en bra chef ska skapa väl fungerande processer där varje medarbetare får förutsättningar att bidra till verksamhetens utveckling. Hur medarbetarskapet ser ut på arbetsplatsen beror till stor del på chefen som förväntas ta ansvar för medarbetarskapsutveckling. Chefer behöver både kunskap och verktyg om hur engagemang och viljan till ansvar hos medarbetarna kan utvecklas. Vid landstingets årliga ledardag fick samtliga chefer prova på ett dialogverktyg med frågor som berör medarbetarskapet i landstinget. Ett verktyg man sedan kan ta med sig och använda tillsammans med medarbetarna på den egna arbetsplatsen. ÖKAD LÖNESPRIDNING ÄR ÖNSKVÄRD OSAKLIGA LÖNE- SKILLNADER SKA ÅTGÄRDAS Lönebildningen och löneökningsbehovet är kopplat till arbetet med verksamhetsmål och verksamhetsutveckling, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. Lånsiktiga strategier krävs för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, prestation och resultat. Vid arbetsgivarens löneanalys är det viktigt att grupper med liten lönespridning uppmärksammas och att lönespridningens betydelse för goda resultat beaktas. Nedanstående figur visar lönespridningen för ett antal yrkesgrupper. Bedömningen är att lönespridningen inte är tillräcklig varför en ökad lönespridning eftersträvas inom alla yrkesgrupper. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är högst oönskade Chefer på enhetsnivå Distriktsläkare Handläggare Ingenjörer Instruktörer Tekniker och ett omfattande arbete bedrivs med att åtgärda och förebygga sådana skillnader. Detta arbete kräver lyhörd samverkan såväl mellan olika produktionsenheter och landstingets ledning som mellan olika fackförbund och arbetsgivaren. Utdata ur lönekartläggningen används av parterna som ett stöd i detta arbete års lönekartläggning omfattade medarbet are. Totalt har 40 yrkesgrupper kartlagts och analyserats. Arbetet utmynnar årligen i en handlingsplan för jämställda löner som år 2013 innehåller en uppmaning till åtgärder för nedanstående sex yrkesgrupper där kvinnor tjänar mindre än män. En uppmaning har riktats till aktuella produktionsenheter att vidta åtgärder i samband med årligt löneöversynsarbete. Kvinnor tjänar kr mindre än män Kvinnor tjänar 914 kr mindre än män Kvinnor tjänar kr mindre än män Kvinnor tjänar kr mindre än män Kvinnor tjänar kr mindre än män Kvinnor tjänar kr mindre än män 1 I årsredovisningen beräknas landstingets totala sjukfrånvaro enligt kommunala redovisningslagen som innebär sjukfrånvaro i timmar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar. I landstingets löpande uppföljning/delårsrapporter beräknas totala sjukfrånvaron i dagar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i dagar. Enligt den senare metoden är sjukfrånvaron 4,1 % år 2013 jämfört med 4,5 % enligt ovanstående metod. MEDARBETARPERSPEKTIVET 73

78 Lönespridningen inom Landstinget i Östergötland december 2013 Specialistläkare ST-läkare Psykolog Sjuksköterska IVA Barnmorska Sjukgymnast Allmänsjuksköterska Undersköterska, mottagning Administratör vård Tandsköterska Skötare, vårdavd kr Figur 31: Lönespridningen inom Landstinget i Östergötland i december 2013 för ett antal yrkesgrupper. 80 % av medarbetarna har en månadslön som ligger inom markerat lönespann. 10 % av medarbetarna har lön som ligger till vänster om mörk stapel och 10 % ligger till höger om ljus stapel. Gränssnittet mellan staplarna markerar medianlönen. 50 procent av individerna i gruppen har lägre/högre lön än medianlön Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Medicinsk teknisk personal Social-terapeutisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Totalt Figur 32: Beräknat antal pensionsavgångar i olika åldersgrupper ATT ARBETA FRAM TILL PENSIONEN Pensionsavgångarna i landstinget förväntas stiga successivt för att nå en topp år Totalt förväntas cirka en tredjedel av i landstinget nu verksamma medarbetare uppnå pensionsålder under kommande tioårsperiod. Tabellen visar antalet medarbetare som uppnår 65 års ålder under respektive år. Enligt den nationella pensionsåldersutredningens slutbetänkande 2 från år 2013 har allt fler äldre goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. Fler vill också arbeta längre, men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Utredningen föreslår ett stort antal åtgärder för att förbättra människors Yrkeskategori Läkare 65,4 64,2 64,9 65,7 65,0 Sjuksköterskor 63,8 64,2 64,1 64,1 63,5 Undersköterskor 63,4 64,1 64,0 64,2 64,2 Sjukgymnaster 65,2 65,0 64,3 64,3 64,0 Läkarsekreterare 61,7 64,0 64,0 64,3 64,0 Barnmorska 64,0 63,7 64,3 64,2 64,0 Figur 33: Medelålder vid pensionsavgång för anställda vid Landstinget i Östergötland förutsättningar och resurser att arbeta längre. Det handlar bland annat om satsningar på att förbättra arbetsmiljön, kompetensutveckling för äldre och åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. Åtgärderna bedöms bidra till en högre faktisk pensionsålder på sikt. Ett ökat antal sysselsatta i den äldre arbetskraften innebär att försörjningsbördan utvecklas gynnsammare framöver och dessutom underlättas generationsväxlingen. Nedanstående tabell visar den genomsnittliga pensionsåldern för några utvalda yrkesgrupper inom landstinget de senaste fem åren. Högst genomsnittlig pensionsålder har läkargruppen som i snitt arbetar fram till 65 år och lägst ligger sjuksköterskegruppen som arbetar i snitt fram till 63,5 år. (Den genomsnittliga utträdesåldern från arbetslivet var 63,4 år i riket). Någon tydlig trend går inte att utläsa. 2 Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25 74 MEDARBETARPERSPEKTIVET

79 MEDARBETARUPPFÖLJNING SKAPAR DELAKTIGHET PÅ BREDDEN Landstinget skickar sedan fyra år tillbaka årligen ut en medarbetarenkät till medarbetare och chefer. I enkäten ställs frågor om landstinget som organisation, närmaste chef, arbetsplatsen och den egna arbetssituationen. Svarsfrekvensen i årets enkät var 84 procent vilket ger ett tillförlitligt resultat och visar på ett högt engagemang. Pedagogiska och lättanvända resultatrapporter har under åren visat sig fungera mycket bra som underlag för fördjupad dialog och delaktighet kring utvecklingen på arbetsplatsnivå. UNGT RÅD DELAKTIGHET PÅ HÖG NIVÅ Ungt råd bildades år 2012 i syfte att ta tillvara unga medarbetares tankar och idéer. Rådet har inflytande genom att föra fram nya tankar och idéer på de frågor som tas upp i landstingets ledningsgrupp bland annat vad gäller FRAMGÅNGSFAKTOR Ökad delaktighet arbetsmiljö och hur vården ska se ut i framtiden. Målet med ungt råd är även att deltagarna får en möjlighet att öka sin förståelse kring landstingets styrmodell och på så sätt bli intresserade av att arbeta som ledare eller på annat sätt utvecklas inom sitt yrke. I ungt råd finns företrädare från olika yrkesgrupper och deltagarna ska inte vara äldre än 35 år. Under år 2013 har rådet bland annat arbetat med styrmodellen, friskvård, bröstcancerprocessen, medarbetarskapsmodell, effektiviseringsåtgärder med mera. Deltagarna har även skuggat chefer. DEN UPPLEVDA DELAKTIGHETEN TENDERAR ATT ÖKA Delaktighet är ett begrepp som kan ha flera innebörder. Det kan innefatta olika former av information, dialog, Fråga i medarbetarenkät Inom Landstinget i Östergötland har vi ett öppet klimat högt i tak Landstinget i Östergötland har väl fungerande interna informationskanaler Min närmaste chef skapar delaktighet genom att informera på ett bra sätt På min enhet/avdelning har vi ett öppet klimat högt i tak På min enhet/avdelning har vi väl fungerande arbetsplatsträffar Jag är delaktig i min enhets/avdelnings utveckling Jag vågar alltid uttrycka mina åsikter på min arbetsplats samarbete eller medbestämmande. I landstingets årliga medarbetarenkät mäts delaktighet med hjälp av flera frågor. Tabellen nedan visar en sammanställning av frågorna och utvecklingen av resultatet de senaste fyra åren. Tabellen visar också ett genomsnittligt resultat från samma frågor i andra jämförbara landsting i Sverige. Utvecklingen visar att landstingets medarbetare över tid upplever en ökad delaktighet. Den största ökningen har skett i upplevelsen om Landstinget i Östergötland har ett öppet klimat. För den frågan ses också den största skillnaden i jämförelse med andra landsting. FRAMGÅNGSFAKTOR Bästa möjliga möten HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLL- NINGSSÄTT I BEMÖTANDET Ett bra bemötande är inte bara en trivselfråga. Idag vet vi att mötet har betydelse för hur patienten uppfattar vården, hur nöjd man är med sin vård. Forskning visar att mötet dessutom har betydelse för läkeförmåga och självskattad hälsa. Under perioden 2011 juni 2013 har landstinget bedrivit ett projekt för att stärka det hälsofrämjande förhållningssättet i mötet. Det läromaterial som använts tar upp vad som kännetecknar ett hälsofrämjande möte, hur vi arbetar med möten i den egna verksamheten och hur vi kan förbättra och skapa förutsättningar för hälsofrämjande möten med patienter, anhöriga och medarbetare. En utvärdering från projektet visar att det finns ett stort intresse i verksamheten att förbättra vårdens möten. Branschindex jämförbara landsting Resultat finns ej Figur 34: Sammanställning av resultat från medarbetarenkäter avseende delaktighet Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 75) uppleva att man på den egna enheten/avdelningen har ett öppet klimat högt i tak.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 78) uppleva sig delaktiga i enhetens/avdelningens utveckling.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 85) uppleva att man på den egna enheten/avdelningen bemöter varandra väl.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 91) uppleva att man på den egna enheten/avdelningen bemöter patienter/kunder väl.* MEDARBETARPERSPEKTIVET 75

80 ANALYS ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Synen på medarbetaren och medarbetarskapet är något som successivt förändrats under åren. Idag har vi medarbetare som tar större ansvar för sin egen utveckling och har större möjligheter till delaktighet i verksamhetens utveckling. Detta perspektiv kan jämföras med den tidigare bilden av en anställd i en mer kollektiv bemärkelse. En fortsatt utmaning för landstinget är att arbetet med delaktighet, värdegrund, feedback och bemötande ska genomsyra hela verksamheten men även naturligt överföras till nya medarbetare. Landstinget kommer under de närmaste åren introducera alltfler nyanställda i takt med att medarbetare går i pension. Att ytterligare tydliggöra vad det aktiva medarbetarskapet innebär hos oss i landstinget blir en av våra viktigaste uppgifter framöver. De satsningar som görs med bl.a. introduktion för nyanställda, utbildningsinsatser och Lean kommer att fortsätta. Medarbetarenkätens resultat de senaste åren visar att vi är på rätt väg med medarbetarskapet. Prioriteringar i enskilda satsningar kommer dock att göras för att kraftsamla inom området. Fokus de kommande åren kommer att ligga på delaktighet, bemötande och feedback. STRATEGISKT MÅL STRATEGISK KOMPETENS- FÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Det finns en allt större medvetenhet och förståelse i hela verksamheten för vikten av ett strategiskt arbete med kompetensförsörjning. Landstinget har under året lyckats väl i rekryteringen av samtliga tre större yrkeskategorier läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Detta trots att arbetsmarknaden för sjuksköterskor har hårdnat och att antalet färdigutbildade sjuksköterskor från universiteten understiger faktiskt behov. Samtidigt finns en obalans i tillgången på flera efterfrågade kompetenser. En stor förbättring över tid ses i medarbetarnas upplevelse av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Förbättringen kan förklaras av framgångsrikt arbete med att förmedla en attraktiv bild av landstinget genom hela verksamheten. Det framgår extra tydligt i jämförelse med andra landsting. Förbättringen till trots finns här ytterligare betydande förbättringspotential. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 79) och resultatmått (sid 113). HUR ATTRAKTIVA ÄR VI? Landstingets förmåga att konkurrera om kompetens är kopplad till den uppfattning som nuvarande och blivande medarbetare har om Landstinget FRAMGÅNGSFAKTOR En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta i Östergötland som arbetsgivare. Genom att arbeta strategiskt med att kommunicera ett genomtänkt arbetsgivarbudskap finns möjlighet att påverka både de egna medarbetarnas och omgivningens uppfattning i en positiv riktning och därmed öka förmågan att attrahera och behålla medarbetare. De enskilt viktigaste ambassadörerna för arbetsgivarbudskapet är de egna medarbetarna och därför är det glädjande att se att den positiva trenden bland medarbetarnas upplevelse av lands tinget som en attraktiv arbetsgivare håller i sig för fjärde året i rad. Medarbetarna i uppfattar också sin egen arbetsgivare som mer attraktiv än vad man gör i motsvarande andra landsting. På en skala mellan ger medarbetarna Landstinget i Östergötland betyget 57 och motsvarande siffra för jämförbara landsting är 53. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Under året har flera marknadsföringsinsatser ägt rum med mål att förmedla en positiv bild av landstinget och där- 76 MEDARBETARPERSPEKTIVET

81 med öka attraktiviten som arbetsgivare. Exempel på landstingsövergripande insatser är: Arbetsmarknadsmässor med inriktning mot potentiella medarbetare Öppet hus för sjuksköterskestudenter vid Hälsouniversitetet Deltagande vid vårddebatt på Birgitta skolan Monter vid Vätternrundan och Kalasmottagning Profilannonsering på webbplatsen Internetmedicin.se och i tidningen Framtidens Karriär Sjuksköterska som under hösten har delats ut till alla sjuksköterskor i landet Framtagande av ingången Jobb och studier på landstingets nya externa webb som lanserats i januari 2014 där starkt fokus ligger på presumtiva medarbetare FRAMGÅNGSFAKTOR Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning HANDLINGSPLANER FÖR SVÅRREKRYTERADE GRUPPER Landstinget har under 2013 särskilt uppmärksammat hanteringen av svår rekryterade yrkesgrupper. De uppenbara svårrekryterade grupperna som landstinget har att hantera är specialistläkare (inom framför allt allmänmedicin, psykiatri, neonatologi, habilitering och kirurgi) och specialistsjuksköterskor (inom framför allt operation). Några verksamheter har också för närvarande svårt att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Landstingets bemanningskostnader kan i huvudsak hänföras till dessa tre grupper. Exempel på landstingsövergripande åtgärder för att hantera dessa grupper är kontinuerlig utökning av antal AT- och ST-platser, stimulans till vidareutbildning till specialistsjuksköterska genom studielön, fortsatt samverkan med lärosätena samt kvalitetssäkrad yrkesintroduktion för nyutbildade sjuksköterskor. STIGANDE KOSTNADER FÖR BEMANNINGSFÖRETAG Under år 2013 har landstingets kostnader för bemanningsföretag kontinuerligt ökat. Landstinget i Östergötland har historiskt haft låga och relativt oförändrade nivåer jämfört med övriga riket, men de senaste två åren kan ett trendbrott noteras. Ökningen har skett främst inom läkarbemanning, både primärvård och annan specialistvård. Under år 2013 har förslag till handlingsplan arbetats fram med syfte att minska det långsiktiga beroendet av bemanningsföretag. Handlingsplanen kommer att färdigställas och beslutas under år KONTINUERLIG ÖKNING AV ANTAL UTBILDNINGSLÄKARE Som en följd av verksamheternas ökande efterfrågan av läkarkompetens på grund av kommande generationsväxling samt ökad specialisering och produktion har landstinget under de senaste åren kontinuerligt utökat antalet utbildningsläkare, både inom AT (allmäntjänstgöring) och ST (specialisttjänstgöring). Under året har 52 AT-läkare anställts, vilket är en utökning med 6 från tidigare år. Målet är att anställa 68 AT-läkare år Söktrycket på landstingets AT-platser är fortsatt mycket gott. Under året har även 412 ST-läkare anställts, vilket är en ökning med cirka 30 från föregående år. En enkätundersökning 3 bland samtliga ST-läkare visade övergripande ett mycket positivt resultat där ungefär 90 procent av de svarande ST-läkarna tyckte att de har ett tillåtande klimat på sin klinik och skulle rekommendera den till en kollega med intresse för samma specialinriktning. I den förra mätningen 2007, var det bara 32 procent som kunde rekommendera Landstinget i Östergötland. VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING LANDSTINGETS UTBILDNINGSUPPDRAG Hälsouniversitetets studenter har fortsatt värderat den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) högt, med en sammanfattande bedömning på 4.0 på en skala mellan 1 och 5 vilket är ett tillfredsställande resultat. Under år 2013 genomfördes en rad kvalitetshöjande aktiviteter, bland annat deltog 130 läkare i sammanlagt sju utbildningsdagar i klinisk handledning. Däremot kvarstår obalansen mellan verksamheternas utbud och lärosätenas stora efterfrågan på utbildningsplatser. Under året inleddes därför ett samarbete med Hälsouniversitetet kring VFU-verksamheten. Utmaningen är att hitta nya vägar för VFU i en föränderlig hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötland har under år 2013 genomfört VFU för minst 20 olika svenska skolors och lärosätens räkning, inom minst 42 olika utbildningsprogram och inriktningar. Den absolut största delen av VFU-platserna går till Hälsouniversitetets studenter. Trenden för omfattningen av landstingets VFU är en kraftig ökning av utbildningsåtagandet vad gäller läkarprogrammet de närmaste åren. I samband med hemsjukvårdsreformen januari 2014 förutses en viss minskning av VFU-platser inom främst arbets terapeutprogrammet, för övriga program sker endast marginella förändringar. Inom gymnasiets vårdutbildningar ser vi fler och nya utbildningsaktörer på arenan som önskar praktikplatser och lärlingsplatser inom landstingets verksamheter. Obalansen mellan olika utbildningsarrangörers efterfrågan och landstingets utbud av VFU-platser förutses kvarstå även nästa år, med ett fortsatt betydande utbildningsåtagande inom verksamheten. Trots detta upplevs landstingets handledare erbjuda en god lärandemiljö och våra studenter ger en fortsatt hög bedömning av utbildningskvaliteten. Varje vårdgivares förutsättningar att vara en resurs i landstingets utbildningsuppdrag ska uppmärksammas. Landstingsinterna verksamheter och privata vårdleverantörer har ett gemensamt ansvar för att studenterna erbjuds VFU av hög kvalitet. Det kan dock konstateras att en hel del kvarstår innan samtliga aktörer har möjlighet att vara en resurs och att utbildningsåtagandet uppfattas vara en naturlig del av verksamheten. En anledning är att antalet studentplatser ännu inte har kvantifie- Kostnader för bemanningsföretag, tkr Summa (inkl momskompensation) Varav läkare Varav läkare i primärvård Varav Sjuksköterskor Varav sjuksköterskor i primärvård Figur 35: Kostnader för bemanningsföretag Landstinget i Östergötland ST-barometern (ST kansliet 2013) MEDARBETARPERSPEKTIVET 77

82 rats i samtliga vårdgivares vårdavtal på grund av relativt långa avtalsperioder. Det krävs ett långsiktigt samarbete mellan ansvariga för utbildningsrespektive avtalsfrågorna inom landstinget samt en nära dialog mellan avtalsansvariga och privata vårdleverantörer. KVALITETSSÄKRAD YRKESINTRODUKTION FÖR NYA SJUKSKÖTERSKOR På senare tid har en relativt ny situation uppstått med obalans vad gäller kompe tensförsörjning av grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt med denna problembild hade landstinget aldrig någonsin haft fler anställda sjuksköterskor. Därför skapades ett åtgärdsprogram för landstingets kompetensförsörjning vad gäller sjuk sköterskor, med tonvikt på nyexaminerade grundutbildade sjuksköterskor. En viktig del i åtgärdsprogrammet är ett nytt koncept för kvalitetssäkrad yrkesintroduktion. Under yrkesintroduktionen erbjuds den nya sjuksköterskan bland annat. en mentor och gemensamma reflektions- och kunskapsträffar. Därmed ges en god lärmiljö och den nya sjuksköterskan får en trygg helhet i sin introduktion. Genom att använda konceptet kan rekryteringen underlättas och cheferna få ett bra stöd för kompetensförsörjning. Samtidigt säkerställs att yrkes introduktionen är upplagd efter aktuella forskningsresultat. VÅRDADMINISTRATIV UTVECKLING Läkarsekreterare och vårdadministratörer spelar en avgörande roll för en effektiv och patientsäker vårdorganisation. Den vårdadministrativa utvecklingen fortsätter genom investeringar i kompetensutveckling för gruppen läkarsekreterare och YH-utbildningen till vårdadministratör i Söderköping. Det finns en efterfrågan på vårdadministratörer i verksamheten. En genomförd uppföljning riktat till chefer och kursdeltagare indikerar att kompetensutvecklingsinsatserna inneburit att fler AVANCERADE SPECIALIST SJUKSKÖTERSKOR I KIRURGI De första studenterna vid den tvååriga masterutbildningen till avancerad specialistsjuksköterska i kirurgi har nu utexaminerats vid Hälsouniversitetet. Det är landets första utbildning i sitt slag och har väckt stort intresse runt om i Sverige redan innan studenterna är klara med sin utbildning. Fyra av de tolv sjuksköterskorna är medarbetare från Landstinget i Östergötland, närmare bestämt sjuksköterskor från kirurgklinikerna i Norrköping och Linköping. I Sverige är det här en helt ny grupp av sjuksköterskor. De ska ta över vissa av läkarnas uppgifter samtidigt som de behåller sin roll som sjuksköterska, säger Pia Yngman-Uhlin, universitetslektor och kursansvarig vid Hälsouniversitetet. Förhoppningen är att de nya avancerade sjuksköterskorna ska bidra till en säkrare och snabbare vård med kortare väntetider. Utbildningen medför att de kommer ha en fördjupad kunskap och förståelse för att självständigt kunna bedöma, värdera och fatta beslut i medicinsk vård och omvårdnad av kirurgiska patienter. Som färdiga avancerade specialistsjuksköterskor kommer de att ges ett utökat ansvar att leda patientvården på avdelningarna med förmåga att se patienters och närståendes situation och behov i ett helhetsperspektiv. De kommer att fungera som ett komplement i teamet kring patienten och därmed utveckla den interprofessionella kompetensen med sin kunskap och genom handledning, stöd och undervisning till medarbetare med olika professioner. 78 MEDARBETARPERSPEKTIVET

83 kvalificerade administrativa uppgifter övertas av läkarsekreterare och vårdadministratörer även om utvecklingen går långsamt. FRAMGÅNGSFAKTOR Goda lärmiljöer GODA LÄRMILJÖER Goda lärmiljöer går hand i hand med attraktivitet och kompetensförsörjning för att långsiktigt stödja verksamhetens uppdrag. Viktiga beståndsdelar är att chefer har kunskap om verksamhetens aktuella kompetensprofil och att medarbetare har motsvarande möjlighet till kompetensutveckling. Det finns därför ett stort behov av ett lättanvänt IT-stöd för kompetens. Under året har två verksamheter provat IT-stödet Kompetensportalen och nu planeras för ett breddinförande mellan åren Fullt utbyggt kommer landstingets samtliga chefer och medarbetare att kunna vara användare. Via Kompetensportalen ges medarbetare möjlighet att ta ett aktivt ansvar för det egna lärandet genom att själv kunna registrera sin kompetens och genomföra överenskomna utbildningar via nätet. Chefen kommer å sin sida enklare att kunna styra och följa upp den samlade kompetensen för att säkerställa att verksamheten långsiktigt har rätt kompetensprofil. Kompetensportalen har stor potential för att utveckla, stärka och bevara goda lärmiljöer. Två grundläggande faktorer för goda lärmiljöer är att medarbetare upplever att man lär sig nya saker i arbetet och att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling. Årets medarbetaruppföljning visar på förbättrade resultat på dessa punkter jämfört med föregående år. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård ska inte överstiga 30 miljoner kr Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 54) uppleva att landstinget är en attraktiv arbetsgivare.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 85) känna stolthet över att vara en del av verksamheten där man jobbar.* 98 % av de sommararbetande ungdomarna ska tycka att det dagliga stödet från chef/arbetskamrater har varit bra/mycket bra. Studenterna ska uppleva att den verksamhetsförlagda utbildningen har hög kvalitet..minst 4,0 (på en skala1-5) 75 % av verksamhetsenheterna (kliniker/vårdcentraler) inom varje produktionsenhet (centrum) ska ha en handlingsplan för kompetensförsörjning Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 73) uppleva att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling.* Medarbetarna ska i större utsträckning (Index 86) uppleva att de lär sig nya saker i sitt arbete.* 41 mkr 57 mkr 77 mkr % 91 % 94 % 3,9 4,0 4,0-74 % 64 % *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde=100 ANALYS ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Landstinget står fortsatt inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Det blir till exempel tydligt i den årliga kompetensförsörjningsinventeringen som bland annat innehåller produktionsenheternas prognos över kompetensförsörjningsbehov för kommande femårsperiod. Den samlade bedömningen från inventeringen är att landstingets största yrkesgrupper även fortsättningsvis kommer att öka. Värt att notera är även att pensionsavgångarna kommer att nå kulmen cirka år Den allmänna bilden är att vårdbehovet beräknas öka vilket förväntas leda till ett växande personalbehov. Påverkande faktorer är en alltmer åldrande befolkning, ökad psykosocial ohälsa, medicinsk-teknisk utveckling parallellt med minskad klinisk tjänstgöring på grund av ökad tid för handledning, kvalitetsarbete och forskning. Samtidigt finns inget i produktionsenheternas bedömning som tyder på markant ökade ekonomiska resurser för kompetensförsörjning. En annan besvärande faktor är den rådande obalansen i tillgången på flera efterfrågade kompetenser. En central fråga för framtiden tycks vara hur landstinget på bästa sätt tar tillvara den samlade kompetensen. Det finns all anledning att initiera ändrade arbetsformer och att utveckla nya arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och säker vård. En bidragande orsak till att hälsouniversitetets studenter värderar den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) högt är en stabil intern VFU-organisation med VFU-studierektorer, VFU-ansvariga läkare, huvudhandledare, beställningsmottagare samt engagerade handledare och chefer. MEDARBETARPERSPEKTIVET 79

84 STRATEGISKT MÅL GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen I syfte att utveckla ledarskapet har aktiviteter under året genomförts både övergripande och lokalt. Landstinget genomför även sedan många år tillbaka interna lutvecklingsprogram för olika chefsnivåer. Vid behov erbjuds även komplettering med handledning och stöd på hemmaplan. Insatserna bedöms bidra till ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Chefernas bedömning i medarbetarenkäten ger också sådana indikationer. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 81) och resultatmått (sid 113). HR DIREKT GER BÄTTRE SERVICE INOM PERSONALOMRÅDET I september startade landstinget en helpdeskfunktion, HR Direkt, för löneoch HR-frågor (personalfrågor). Helpdesken svarar på frågor från chefer och medarbetare. Under hösten har HR FRAMGÅNGSFAKTOR En chefsroll med tydligt uppdrag Direkt hanterat cirka ärenden per månad. Målsättningen med HR Direkt är att ge chefer möjlighet till ett till gäng ligt och effektivt stöd i frågor av enklare och mer rutinmässig karaktär. HR Direkt har under starttiden också visat sig fungera som en avlastning för chefer då medarbetarna nu har ytterligare en kanal för frågor kopplat till lön, anställning, ledighet och liknande. FÖR DIG SOM ÄR LEDARE MEN INTE CHEF Projektledare, processledare, biträdande vårdenhetschef och sektionsledare är exempel på roller där man är ledare men inte chef. För att stödja utvecklingen av medarbetare som har den här typen av roll så erbjuder landstinget ledarutvecklingsprogrammet För dig som är ledare men inte chef. Programmet omfattar det personliga ledarskapet, att leda grupper/team, att leda i förändring samt kommunikation och konflikthantering. Under år 2013 genomfördes tre program med totalt 45 deltagare. Ett motsvarande utvecklingsprogram har också genomförts under året för medicinskt ledningsansvariga ledare. Programmet hade 12 deltagare. En viktig del i programmet har varit att ge fördjupad kunskap i medicinskt ledningsansvar men också att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. ÖKAT INTRESSE FÖR ATT BLI CHEF I LANDSTINGET Under år 2013 genomfördes totalt fyra utvecklingsprogram, med sammanlagt 56 deltagare för framtida chefer (medarbetare som identifierats som potentiella chefer). Normalt genomförs två till tre program per år. Särskilt uppskattat i programmen är förutom den personliga utvecklingen att få mer kunskap och förståelse för landstinget som organisation och hur landstinget styrs. FRAMGÅNGSFAKTOR Hållbara chefer HÅLLBARA CHEFER DEN EGNA UPPLEVELSEN Generationsväxlingen bland chefer sätter ett stort fokus på chefsrekryteringen i landstinget. För att behålla dagens och morgondagens chefer behövs bra förutsättningar för chefsuppdrag. Balans mellan arbete och fritid och stöd i orga nisationen är två aspekter som bidrar till en hållbarhet i chef skapet och som lyfts fram i landstingets chefsmodell. I landstingets årliga medarbetaruppföljning svarar cheferna att man generellt är nöjda med stödet från sin närmaste chef. Chefer uppger emeller tid i lägre grad än underställda medarbetare att man lär av varandra och ger varandra stöd och hjälp. Även upplevelsen av att kunna koppla av på fritiden och om man anser sig ha tillräcklig kompetens visar sämre resultat för chefer. När det gäller övriga frågor i medarbetarenkäten har chefer som grupp generellt bättre värden än medarbetargruppen. Med utgångspunkt från detta behöver landstingets arbete de närmaste åren inrikta sig på att förbättra förutsättningarna för chefsuppdragen. Om chefsrollen inte tillåter balans mellan arbete och fritid riskerar vi att utesluta både småbarnsföräldrar och den unga generationen chefer. LEDARUTVECKLINGSPROGRAM OCH CHEFSSTÖD Under år 2013 har 100 chefer genomgått något av landstingets interna ledarutvecklingsprogram och knappt MEDARBETARPERSPEKTIVET

85 chefer har utbildats i de modulutbildningar som erbjuds. Knappt 100 chefer har under året haft internt konsultstöd i form av till exempel individuellt samtal i samband med byte av chefsuppdrag, handledning i grupp, mentorstöd och karriärcoachning. Under år 2013 har ett arbete inletts som syftar till att kvalitetssäkra lönebildningsprocessen genom utbildningsinsatser för framförallt chefer. Utbildningen stärker såväl chefens roll som chefens kunskap om individuell, differentierad lön och lokal lönebildning. Cheferna utbildas i att använda lönesättning som lednings- och styr instrument och som en del i verksam hetsutvecklingen. I utbildningen förs dialog om landstingets styr- och stöddokument kring lön så att cheferna lättare kan omsätta dem i sitt ledarskap. För att stärka cheferna ges tillfälle att reflektera tillsammans med andra chefer för att skapa mod och engagemang. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 En ökad andel chefer (80 %) ska ha en individuell utvecklingsplan. 79 % 75 % 81 % Chefer ska i större utsträckning (Index 79) uppleva att närmaste chef är bra på ett ge stöd och vägledning i arbetet när det behövs.* Chefer ska i större utsträckning (Index 68) uppleva att Landstinget i Östergötland har ett öppet klimat högt i tak.* *) Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 ANALYS GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT Årets resultat från medarbetaruppföljningen visar höga värden avseende chefers upplevelse av stöd från närmaste chef och upplevelse av att landstinget har ett öppet klimat. Allt fler av landstingets ledningsgrupper arbetar med att utveckla ledningsgruppsarbetet och rollen som ledningsgrupp. Detta kan ha en positiv påverkan på både upplevt stöd för cheferna och för ett öppet klimat. En välfungerande ledningsgrupp ger goda förutsättningar för trygga chefer som utövar ett tydligt ledarskap. Resultatet i medarbetaruppföljningen visar också att i jämförelse med andra jämförbara landsting så är cheferna mycket bra på att kommunicera verksamhetens mål och ge regelbunden feedback till medarbetarna över uppnådda resultat i förhållande till målen. Ett resultat av detta kan vara att landstingets medarbetare också i högre grad än andra inom jämförbara landsting är delaktiga i sin verksamhets utveckling. Landstinget har under många år satsat på att identifiera och utbilda framtida chefer. Under år 2013 utbildades också många ledare som inte är formella chefer. Utmaningen är nu att förvalta och ta vara på denna kompetens. MEDARBETARPERSPEKTIVET 81

86 EKONOMI- PERSPEKTIVET 82 EKONOMIPERSPEKTIVET

87 Ekonomiperspektivet beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. RESULTAT VÅRA STRATEGISKA MÅL OCH DERAS FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredställande måluppfyllelse Inte helt tillfredställande Otillfredställande EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER Avsättningar för framtiden KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Kostnadseffektivitet som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem EKONOMIPERSPEKTIVET 83

88 STRATEGISKT MÅL EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Hälso- och sjukvårdsnämnden/ Trafiknämnden Landstingets resultat innebär att det finansiella målet uppnås. Det positiva resultatet beror främst på en högre avkastning på placerade medel. Resultatet har även påverkats positivt av att landstinget fick en engångsåterbetalning av sjukförsäkringsavgifter. Landstingets verksamheter är sammantaget i ekonomisk balans med ett resultat på 4 miljoner kronor. Det är dock stora skillnader mellan enskilda produktionsenheter. Underskott finns främst inom sjukvården. Sammantaget redovisar de sjukvårdande verksamheterna ett underskott på minus 71 miljoner kronor. Detta vägs upp av att andra enheter redovisar överskott. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 92) och resultatmått (sid 114). POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT ÅR 2013 Landstingets ekonomiska resultat år 2013 är 709 miljoner kronor att jämföra med det budgeterade resultatet på 220 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till minus 896 miljoner kronor. Årets resultat i relation till nettokostnaderna är 6,8 procent, vilket är bättre än målvärdet på 2 procent. Landstinget uppnådde därmed det långsiktiga finansiella målet att årligen ha ett överskott på 2 procent av verksamhetens nettokostnader. Fakta i bokslutet 2013 Budget/mål 2013 Årets resultat 709 mkr 220 mkr Eget kapital mkr mkr varav justering direkt mot eget kapital mkr - Årets investeringar mkr mkr Resultat/nettokostnad 6,8 % 2,0 % Resultat före finansiellt netto/nettokostnad 2,6 % 0,3 % Omsättning (intäkter exkl. finansiella intäkter) mkr mkr Skatt och generella statsbidrag mkr mkr Verksamhetens nettokostnad mkr mkr Lönekostnader (inkl. arbetsgivaravgift) mkr mkr Balansomslutning (summa tillgångar) mkr mkr Figur 36: Fakta i bokslutet 2013, Landstinget i Östergötland (mkr=miljoner kronor) 84 EKONOMIPERSPEKTIVET

89 RESULTAT I JÄMFÖRELSE MED BUDGET Resultatet på 709 miljoner kronor kan ställas i relation till det budgeterade resultatet på 220 miljoner kronor. Nedan presenteras en översiktlig bild av resultatet i jämförelse med budget och föregående år. Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Nämnd/styrelse varav: Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: Produktionsenheter sjukvård Produktionsenheter övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finans-, pensionsförvaltningen) Totalt resultat Figur 37: Översiktlig beskrivning av resultat år 2013 jämfört med budget och bokslut 2012 (miljoner kronor) Verksamhetens resultat (produktionsenheter inklusive landstingsstyrelse och nämnder) är 4 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring jämfört med föregående år, men förklaras främst av beslut om ökade resurstillskott. De landstingsgemensamma posterna svarar för 705 miljoner kronor av resultatet, vilket är en budgetavvikelse på 488 miljoner kronor. I följande tabell beskrivs de poster som visar störst budgetavvikelse. Budgetavvikelse Resultat nämnder/styrelse 31 Resultat produktionsenheter -30 Verksamhetens resultat 1 Finansiellt netto (exkl pensionskostnad) 252 Återbetalning sjukförsäkringspremier 93 Statsbidrag tillgänglighet 27 Övriga statsbidrag och engångssatsningar 68 Ej förbrukade medel för forskning, IT mm 68 Landstingsskatt och generella statsbidrag 7 Pensionskostnader 3 Fastighetskostnader -56 Övrigt 26 Landstingsgemensamt 488 Totalt Resultat = Budgetavvikelse 489 Den enskilt största förklaringen till avvikelsen inom de gemensamma posterna är det Finansiella nettot som till största delen består av värdeökning på landstingets placeringar. Återbetalning av sjukförsäkringspremier är ett engångsbelopp som påverkar resultatet med 93 miljoner kronor. Det avser inbetalda försäkringspremier för åren 2005 och Skatteintäkterna och generella statsbidrag är sammanlagt 7 miljoner kronor högre än budget. Riktade statsbidrag påverkar resultatet positivt med sammanlagt 95 mil joner kronor jämfört med budget. Av dessa svarar statsbidraget för ökad tillgänglighet för 27 miljoner mer än budgeterat. Besked om bidragens storlek lämnas sent under året och beloppens storlek beror i många fall på andra landstings resultat vilket förklarar avvikelsen mot budget. Fastighetskostnaderna, som består av ett netto inom de landstingsgemensamma posterna, blev högre än budget, 56 miljoner. Avvikelsen förklaras av att fastighetsinvesteringar inte har skett i den takt som var planerat, vilket medför att en lägre kapitalkostnad betalas av verksamheten. Samtidigt innebär detta att nivån på de likvida medlen blev högre än förväntat vilket i sin tur påverkat avkastningen på kapitalet positivt. Figur 38: Budgetavvikelse år 2013 (miljoner kronor) EKONOMIPERSPEKTIVET 85

90 HÖGRE NETTOKOSTNADS- UTVECKLING ÄN PLANERAT Landstingets nettokostnadsutveckling 1 är 5,4 procent justerat för jämförelsestörande poster 2, vilket är något högre än genomsnittet för övriga landsting och också högre än beräknad prisutveckling (landstingsindex 2,7 procent). Det har dock skett planerade resurstillskott och om hänsyn tas till dessa så blir nettokostnadsutvecklingen 3,9 procent. Kostnadsposter som ökat mer än index är till exempel lönekostnader (6,4 procent), avskrivningskostnader (5,8 procent), kostnader för köpt verksamhet (4,7 procent). FINANSIERING VIA SKATTE- INTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker 106 procent av nettokostnaderna år 2013 (104 procent 2012). Landstinget höjde utdebiteringen år 2013 med 65 öre till 10,92 kr per skattekrona vilket motsvarar cirka 500 miljoner i högre skatteintäkter. Skatteintäkterna blev 43 miljoner kronor högre än budgeterat. Generella stats bidrag minskade med 36 miljoner kronor, främst beroende på att statsbidraget för läkemedel har anpassats utifrån att kostnaderna för läkemedel i riket har minskat. Läkemedelsstatsbidraget minskade med 1,5 procent, eller 15 miljoner kronor, jämfört med år Läkemedelskostnaderna i landstinget ökade med 0,4 procent men är dock fortfarande relativt låga jämfört med riket. Landstingets utdebitering med 10,92 kr per skattekrona är något under riksgenomsnittet (11,11 kr). Skattesatsen är dock inte jämförbar mellan landstingen beroende på varierande ansvarsnivåer exempelvis för hemsjukvård och kollektivtrafik. Om hänsyn tas till detta har Landstinget i Östergötland den fjärde lägsta skattesatsen i riket år GOD AVKASTNING PÅ PLACERADE MEDEL Den genomsnittliga förräntningen på likvida medel uppgick till 6,6 procent år 2013 varav förräntningen på de mer långsiktiga medlen svarar för 7,6 procent. Landstingets långsiktiga målsättning är en genomsnittlig avkastning på 4,65 procent över en konjunktur cykel (ca 10 år). Avkastningen mäts över rullande fem- och tioårsperioder. Såväl under den senaste femårsperioden Förräntning (%) Genomsnittlig förräntning per år Avkastningskrav över konjunktur Femårigt snitt Tioårigt snitt Figur 39: Årlig avkastning i förhållande till landstingets målsättning samt genomsnittlig avkastning för en rullande fem- respektive tioårsperiod (konjunkturcykel). som under den senaste tioårsperioden överträffades avkastningskravet. NÅGOT FÖRSÄMRAD SOLIDITET Soliditeten har försämrats och är minus 6 procent (minus 5 procent 2012). Solidi teten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Anledningen till försämringen är den negativa påverkan på det egna kapitalet under året som blev konsekvensen av att den totala pensionsskulden räknades om utifrån en sänkt diskonteringsränta. Skulle landstinget redovisa enligt bland modellen, det vill säga undanta pensionsskulden som inarbetats före 1998, skulle soliditeten vara 53 procent, vilket är den högsta bland alla landsting. INVESTERINGSVOLYMEN HÖGRE ÄN TIDIGARE Investeringsutgifterna var miljoner kronor 2013 (1 023 mkr 2012). Av dessa svarar Framtidens US för 619 miljoner kronor. Nivån är lägre än den budgeterade på miljoner kronor (reviderad efter nya beslut under året). De kommande fem-sex åren kommer investeringsutgifterna att vara fortsatt höga, men bedömningen är att dessa, precis som tidigare, ska kunna finansieras utan externa lån. Sedan 1990 har landstingets investeringsbehov täckts med de likvida medel som genererats via avskrivningar, finansiella intäkter och avsättningar. BALANSKRAVET UPPFYLLS Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Från och med år 2013 har kraven skärpts, exempelvis ska balanskravsutredningen presenteras i förvaltningsberättelsen. För landstinget är fullfonderingsmodellen huvudalternativet vid beräkning av balanskravsresultatet men även lagens krav på blandmodell presenteras. I fullfonderingsmodellen har den sänkta diskonteringsräntans påverkan bokförts direkt mot eget kapital och därför sker ingen justering. Landstinget uppfyller det lagstadgade balanskravet både enligt fullfonderings- och blandmodell. Balanskravsutredning Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar -5-5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Synnerliga skäl - ripsräntan 416 Årets balanskravsresultat Figur 40: Balanskravsutredning 1 Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exklusive finansiella kostnader). 2 Den tillfälliga återbetalningen på 93 miljoner kronor av sjukförsäkringsavgifter från 2005 och 2006 har klassats som jämförelsestörande post. Även jämförelseåret 2012 har korrigerats med hänsyn till den tillfälliga återbetalningen på 113 mkr av sjukförsäkringsavgifter från 2007 och EKONOMIPERSPEKTIVET

91 KONKURRENSUTSATT VERKSAMHET Landstinget bedriver vård inom områden som är konkurrensutsatta. För tandvård och vårdval primärvård bedriver landstinget en omfattande del i egen regi varför särredovisning görs av egenregins resultat 3. Efter år 2013 redovisar primärvården i egen regi ett resultat på 2 miljoner kronor. Det samlade resultatet från år 2009 (eget kapital) inom vårdvalsuppdraget uppgår till minus 1 miljon kronor. Underskottet kan främst förklaras av omställningskostnader i samband med nyetableringar i Norrköpings innerstad och i Söderköping. För tandvården är det ackumulerade egna kapitalet (från 2010) 75 miljoner kronor varav sjukhustandvården svarar för minus 2 miljoner kronor. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRBÄTTRAT RESULTATET Den sammanställda redovisningen ger en samlad bild av landstingskoncernens ekonomiska ställning, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Resultatet enligt sammanställd redovisning visar ett överskott på 742 miljoner kronor (jämfört med 709 miljoner kronor för enbart landstinget). De verksamheter som konsolideras är Regionförbundet Östsam, helägda bolag samt bolag med ägarandel som överstiger 20 procent och där verksamhetens omfattning är av väsentlig betydelse för resultatet. I den sammanställda redovisningen ingår fyra koncernföretag. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter (Se figur 41). Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs i Landstingets samlade verksamhet (Se sid 100). Omsättning 4 Resultat 5 Ägarandel Resultat efter konsolidering Landstinget totalt mkr 709 mkr 709 mkr Hjälpmedelscentrum AB 83 mkr 6 mkr 100 % 1 mkr AB Östgötatrafiken mkr 31 mkr 100 % 31 mkr TvNo Textilservice AB 96 mkr 5 mkr 49 % 2 mkr Regionförbundet Östsam 295 mkr - 3 mkr 33 % -1 mkr Summa koncernföretag mkr 38 mkr 33 mkr Summa koncernen 748 mkr 742 mkr Figur 41: Resultat - sammanställd redovisning (mkr= miljoner kr). Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs i Landstingets samlade verksamhet (Se sid 100). FRAMGÅNGSFAKTOR Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen TILLFÄLLIGA INTÄKTSFÖRSTÄRKNINGAR Merparten av landstingets intäkter i form av skatt och generella statsbidrag är konjunkturkänsliga och/eller beroende av statliga beslut som inte kan påverkas, vilket innebär att dessa intäkter varierar både mellan och under enskilda år. Eftersom landstinget har en stor andel likvida medel (Se sid 94 Full avsättning till pensioner) påverkas också intäkterna i hög grad av utvecklingen på den finansiella marknaden. Mot bakgrund av detta ligger landstingets fokus på att hantera kostnads utvecklingen. Under året har utvecklingen för främst de finansiella intäkterna varit osäker på grund av att det varit en finansiell oro internationellt. Med hänsyn till de kommande årens osäkra konjunkturläge har de ökade intäkterna inte använts till tillfälliga förstärkningar utan för att återställa det negativa egna kapitalet. Detta är i linje med landstingets princip att inte genomföra förstärkningar, som i sin tur innebär en kostnadsökning, om inte intäktsökningen bedöms stabil över tid. Undantag sker endast om det går att säkerställa att en tillfällig förstärkning inte leder till en permanent kostnadsökning. LÖNEKOSTNADEN ÖKADE MER ÄN ÖNSKVÄRT Verksamhetens utgifter utgörs till hälften av personalkostnader. Inför år 2013 hade vissa enheter inom landstinget ett behov av att minska antalet anställda för att få balans i ekonomin. Det har emellertid inte skett i önskad utsträckning. Istället har antalet anställda ökat med 318 omräknat i heltidstjänster. De totala personalkostnaderna har ökat med 7,3 procent 7 varav 6,4 procent utgör höjda lönekostnader. Av lönekostnadsökningen beror 3,1 procentenheter på att den arbetade tiden har ökat och 3,3 procentenheter beror på en prisökning. Kostnaden för den ej arbetade tiden, exempelvis semesterlön och sjuklön är oförändrad. Kostnaderna har ökat mer än index på 2,7 procent men samtidigt har det skett resurstillskott på sammantaget 148 miljoner som innebär en planerad kostnadsökning utöver index. Om hela resurstillskottet har använts till löner och detta räknas bort skulle lönekostnadsökningen vara 4,0 procent istället för 6,4 procent. Landstingets omställningskostnader för avveckling 8 av personal har varit högre under år 2013 än Den totala kostnaden är 12 miljoner kronor att jämföra med 5 miljoner kronor år Omställningskostnaden 2012 var dock lägre än normalt. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 77 miljoner kronor 2013, en ökning med 34 procent jämfört med 2012 (57 miljoner kronor). Åtgärder kommer att vidtas för att minska andelen inhyrd personal. (se sid 77 Stigande kostnader för bemanningsföretag). 3 Redovisningen finns i årsredovisningens statistikbilaga Landstingsfakta. 4 Verksamhetens intäkter och skatteintäkter/generella statsbidrag. 5 Resultat är innan bokslutsdisposition inklusive justering för uppskjuten skatt. 6 Kolumnerna Omsättning och Resultat redovisar belopp före interna mellanhavanden är eliminerade och före konsolidering utifrån ägarandel. Kolumnen till höger redovisar resultat efter konsolidering och påverkan i den sammanställda redovisningen. 7 Föregående år har räknats om enligt ett nytt sätt att redovisa vissa pensionskostnader. Det innebär att dessa kostnader har blivit lägre och redovisas inte som övriga personalkostnader och löneskatt utan som finansiella kostnader. 8 Särskilda avtalspensioner, avgångsvederlag med mera. EKONOMIPERSPEKTIVET 87

92 LÄKEMEDELSKOSTNADERNA STABILA STATSBIDRAGET MINSKAR Läkemedelskostnadernas andel är betydande (10 procent) och det sker ett aktivt arbete för att få en så effektiv läkemedelsanvändning som möjligt. Landstinget i Östergötland har dock under många år haft en låg kostnad jämfört med andra landsting. Under år 2013 har det skett en kostnadsökning med 0,4 procent (5 miljon kronor). Samtidigt har statsbidraget för läkemedelsförmånerna minskat med 1,5 9 procent (15 miljoner kronor), beroende på att kostnadsutvecklingen i riket har varit låg. Den reella påverkan på ekonomin blir därmed 20 miljoner jämfört med föregående år, något som även påverkar finansieringen kommande år. En jämförelse med övriga landsting visar 10 att Landstinget i Östergötland haft en kostnadsförändring år 2013 som är 0,05 procentenhet högre än genomsnittet för riket. Landstinget har emellertid en lägre kostnad per invånare än riksgenomsnittet. De mest kostnadskrävande läkemedelgrupperna är Cancerläkemedel och läkemedel som påverkar immunförsvaret (reumatism, MS) Läkemedel som påverkar nervsystemet Läkemedel för blod och blodbildande organ Dessa läkemedelsgrupper står för 49 procent av den totala läkemedelskostnaden och de står även för den största kostnadsökningen (6 procent) under år Patentutgångar under 2012 och 2013 har sänkt kostnaden för receptläkemedel med 6 miljoner kronor. Landstinget i Östergötland har år 2013 haft en volymökning med 0,3 procent jämfört med riket, som haft en volymminskning med 0,5 procent under samma period. Vad gäller behand lingstrycket, antalet doser läke medel per invånare och dygn (DDD), ligger Östergötland över genomsnittet antalet dygnsdoser (DDD) är jämfört med som är genomsnitt för riket. Utfall 2013 (mkr) Förändring (%) Utfall 2012 (mkr) Förändring (%) Utfall 2011 (mkr) Läkemedel öppenvård (förmån och recept) 872 1, ,8 879 Läkemedel via rekvisition ,8 399 Total kostnad , , Figur 42: Läkemedelskostnader 2013 jämfört med föregående år (mkr=miljoner kronor). VÅRDENS NETTOKOSTNADER Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de övergripande vårdområdena 11. Den totala nettokostnaden är miljoner kronor. Den procentuella fördelningen har endast förändrats marginellt jämfört med år Närsjukvården svarar för totalt 49 procent, varav något mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens andel utgör 37 procent. Den i diagrammet angivna posten Övrigt innefattar i huvudsak sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård 12 har fördelats inom områdena högspecialiserad vård, specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent. Procentuell fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård (inkl. tandvård) Övrigt 5 % Tandvård 2 % Högspecialiserad regionsjukvård 7 % Länsövergripande specialistsjukvård 37 % Specialistsjukvård inom närsjukvård 27% Primärvård inom närsjukvård 22 % Figur 43: Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården 2013 Landstinget i Östergötland 9 Avser bokfört läkemedelsstatsbidrag. I slutet av januari, efter att redovisningen för 2013 hade stängt, kom det slutliga beskedet om läkemedelsstatsbidraget och jämförs det med verkligt utfall 2012 blir minskningen 1,3 procent. 10 Statistik från E-hälsomyndigheten 11 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna och har därefter kompletterats med produktionsenheternas resultat (-36 miljoner kronor). 12 Utomlänsvård avser kostnaden för såväl remitterade patienter som för patienter som själva sökt vård utanför länet. 88 EKONOMIPERSPEKTIVET

93 EKONOMISK OBALANS INOM SJUKVÅRDEN - TROTS RESURSTILLSKOTT Det sammanlagda resultatet för verksamheten (samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt trafiknämnden) blev 4 miljoner kronor i bokslutet, vilket är i nivå med budget. FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet På totalnivå är verksamheten i balans. Resultaten varierar dock mellan produktionsenheterna. Produktionsenheternas samlade egna kapital är positivt men även här varierar det mellan produktionsenheterna. Under året har det också skett interna regleringar av det egna kapitalet. Resultaten för de sjukvårdande verksamheterna och vissa andra produktionsenheter redovisas i Figur 44. De som är markerade med grå färg avviker negativt i förhållande till budget. Mer detaljerad information finns i respektive produktionsenhets årsredovisning samt i Resultat per enhet sid Produktionsenheternas resultat (exklusive landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden samt trafiknämnden) blev minus 27 miljoner kronor. Resultatet för de sjukvårdande produktionsenheterna uppgick till minus 71 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett godkänt nollresultat i budget. Enligt landstingets styrprinciper ska en produktionsenhet ha ett positivt eget kapital. I det fall negativt eget kapital uppstår ska detta återställas inom en treårsperiod om inget annat beslutas av landstingsstyrelsen. Sex produktionsenheter har ett negativt eget kapital i bokslutet RESULTAT Nämnder/styrelse/produktionsenhet Bokslut 2013 Godkänd budget 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7,3 0,0 Landstingsstyrelsen 5,5 0,0 Trafiknämnden 18,7 0,0 Summa styrelse o nämnder 31,5 0,0 Närsjukvården i centrala Östergötland 9,1 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -28,9 0,0 Närsjukvården i västra Östergötland -7,9 0,0 Närsjukvården i Finspång 5,8 0,0 Hjärt- och medicincentrum 18,1 0,0 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 1,1 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -22,4 0,0 Sinnescentrum -40,5 0,0 Diagnostikcentrum -5,2 0,0 Summa sjukvård -70,8 0,0 Folktandvården 34,8 8,0 Naturbruksgymnasiet -6,0-2,0 FM centrum 11,0 0,0 Upphandlingscentrum -0,7-0,4 Resurscentrum -0,8-2,5 Övriga produktionsenheter 5,5-0,5 Summa övriga 43,8 2,6 Verksamhetens resultat (inkl HSN/LS/TN) 4,5 2,6 Finansförvaltningen 704,8 217,4 Totalt resultat 709,3 220,0 Figur 44: Landstingets resultat fördelat på produktionsenheter i miljoner kronor. Produktionsenhet Eget kapital Närsjukvården i östra Östergötland -8 Närsjukvården i västra Östergötland -3 Centrum för kirurgi-, ortopedi och cancervård -22 Sinnescentrum -43 Diagnostikcentrum -12 Naturbruksgymnasiet -1 Figur 45: Produktionsenheter som har negativt eget kapital, i miljoner kronor. Utomlänsvård avser kostnaden för såväl remitterade patienter som för patienter som själva sökt vård utanför länet. EKONOMIPERSPEKTIVET 89

94 Inför år 2013 fanns en stor obalans inom sjukvården som kunde hänföras till tre produktionsenheter Hjärtoch medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Sinnescentrum. Efter en fördjupad ekonomisk analys kompletterad med en extern bedömning av verksamheten beslutade landstingsstyrelsen under våren om ett resurstillskott på sammanlagt 140 miljoner kronor. Produktionsenheterna ålades samtidigt att åtgärda resterande underskott på sammanlagt 32 miljoner kronor genom egna åtgärder och lämna en reviderad budget i balans. Resurstillskottet fanns reserverat inom de gemensamma kostnaderna och påverkade inte det samlade resultatet enligt budget. Resurstillskott tillsammans med kostnadsreducerande åtgärder resulterade i att Hjärt- och medicincentrum redovisar ett positivt resultat på 18 miljoner kronor. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Sinnescentrum redovisar, trots resurstillskottet, underskott för år Nedan följer en analys av orsakerna till underskotten. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett underskott på 22 miljoner kronor. Centrumet fick under året ett resurstillskott på 57 miljoner kronor och ålades samtidigt ett krav att rationalisera resterande obalans på 10 miljoner kronor. Under året har produktionen ökat samtidigt som det inom vissa områden varit svårigheter att klara tillgänglighetsmålen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har genomfört engångssatsningar för köaveckling men även för att kompensera det ökade akuta vårdflödet. Kostnadsreducerande åtgärder har vidtagits men dessa har inte varit tillräckliga. Underskottet på 22 miljoner kronor förklaras främst av tillgänglighetsviten på 15 miljoner kronor men beror även på högre rörliga kostnader i och med ökad produktion samt bemanningsproblem för såväl sjuksköterskor som läkare med övertidskostnader och hyrläkarkostnader som följd. Det ekonomiska läget för år 2014 är fortsatt bekymmersamt. Produktionen ligger kvar på en hög nivå och de riktade insatserna från Hälso- och sjukvårdsnämnden under år 2013 var av engångskaraktär. Åtgärdsplaner finns framtagna men ytterligare åtgärder behöver identifieras. Under hösten har centrumet anlitat externa konsulter för att stödja arbetet med att identifiera och genomföra åtgärdsplaner. Sinnescentrum redovisar ett underskott på 40 miljoner kronor. Den externa granskningen avsåg endast del av Sinnescentrum. De granskade klinikerna fick ett resurstillskott på 23 miljoner kronor samtidigt som Sinnescentrum som helhet ålades ett krav på åtgärda resterande på 6 miljoner kronor. Under året har landstingsstyrelsen även beslutat om en förstärkning av operationsverksamheten med 10 miljoner kronor. Trots förstärkningar redovisar Sinnescentrum ett betydande underskott. Underskottet förklaras av ökade personalkostnader, 16 miljoner kronor, högre kostnader för Köpt verksamhet, 16 miljoner kronor samt lägre utomregionala intäkter, cirka 10 miljoner kronor. Personalkostnaderna var högre än beräknat inledningsvis av året och åtgärder vidtogs. Åtgärderna innebar att personalkostnadsökningen kunde bromsas men underskottet från första delen av året kvarstår. Tillgänglighetssatsningar har inneburit högre personalkostnader i form av extrainsatser och minskat jouruttag. En betydande del av de ökade personalkostnaderna, 10 miljoner kronor, hänförs till införandet av en arbetstidsmodell med poängsystem. Modellen utvärderas och Sinnescentrum räknar med att komma tillrätta med merkostnaderna. Köpt verksamhet består av högre kostnader för medicinsk service än beräknat men fram förallt på högre kostnader för utomlänspatienter, vilket bedöms vara tillfällig karaktär, samt köp från bemanningsföretag på grund av rekryteringsproblem inom operationsverksamheten. Inför år 2014 finns ytterligare ekonomiska utmaningar för Sinnescentrum. Den i budget planerade utökningen av Neurokirurgi till Kronoberg blir inte av och vårdvalet inom hörselvården kan komma att kräva omställningar. Konkreta planer med kostnadsreducerande åtgärder finns framtagna och bedöms ge effekt år Under år 2013 har även Närsjukvården i såväl östra som västra länsdelen försämrat sin ekonomi och redovisar negativa resultat. Obalansen beror framförallt på ett ökat akutvårdsflöde och det är medicinklinikerna som redovisar omfattande underskott. Närsjukvården i östra Östergötland har även underskott inom primärvården på grund av nyetablering av vårdcentral i Söderköping. Båda Närsjukvårdscentrumen har lämnat en budget för år 2014 i balans men för att resultatet ska infrias krävs ytterligare åtgärder. Underskotten inom sjukvården kan till del förklaras av nya förutsättningar i och med ökade behov. Dessa måste hanteras inom befintliga ekonomiska ramar och mötas av effektiviseringar i den egna verksamheten. Åtgärder måste konkretiseras och värderas utifrån konsekvenser på tillgänglighet, kvalitet och prioriterade grupper. Ett fortsatt aktivt arbete med åtgärder kommer att krävas även under år EKONOMIPERSPEKTIVET

95 LANDSTINGSSTYRELSEN REDOVISAR ÖVERSKOTT Landstingsstyrelsen redovisar ett överskott på 5,5 miljoner kronor. Överskott inom samtliga områden, undantaget Politisk ledning och Ledningsstab, återlämnas till finansförvaltningen i samband med bokslut POSITIVT RESULTAT FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden, som står för cirka 70 procent av landstingets omsättning, uppfyller målsättningen att ha balans mellan kostnader och intäkter med ett resultat på 7 miljoner kronor. Nämnden har under ett flertal år levt upp till detta mål och en orsak till detta är en systematik i budgetering och resursfördelning. En annan förklaring är att nämnden är mycket restriktiv med ersättningsformer som innebär ett ekonomiskt risktagande. Detta förhållningssätt gör att nämndens resultat i bokslut avviker relativt mycket från de helårsbedömningar som gjorts. Först när kostnadsutvecklingen och de ekonomiska bedömningarna har visat på finansiellt utrymme tar nämnden beslut om extra insatser, exempelvis för att förbättra tillgängligheten. FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter En ökad andel prestations- och målrelaterad ersättning har medfört att resultaten mellan nämndens utgiftsområden varierar mer än tidigare år. Inför år 2013 budgeterade nämnden för att den privata vården skulle öka sin produktion men det blev tvärtom. Inte heller nådde verksamheterna inom landstinget alla sina mål för att få full utdelning av målrelaterade ersättningar. Figur 47 redovisar resultat samt fördelning av landstingsbidrag mellan olika områden: Landstingsbidrag/ landstingsgemensamt/ koncernbidrag Återlämnat till finansförvaltningen Resultat Politisk ledning 41,7-1,2 Ledningsstab 103,3-4,3 Gemensamma verksamheter och projekt ,1 48,8 0 Revisorer 9,9 0 0 Regional utveckling 148,9 4,6 0 Forskning och utveckling/utbildning 330,6 33,4 0 ST-utbildning (inkl AT-kansli) 40,1-1,5 0 Allmänmedicinskt centrum 42,6 0 0 Särskilt riktade medel 17,7 2,4 0 Totalt 1 254,9 87,7 5,5 Figur 46: Landstingsstyrelsens resultat per område (mkr) Posterna Övrigt, Länsövergripande sjukvård och Privata vårdgivare visar de största avvikelserna i miljoner kronor. I posten Övrigt ingår satsningar på 35 miljoner kronor för att reducera väntetider samt oförutsedda kostnader för psykiatri, ökad produktion och läke medel, på 17 miljoner kronor. Överskottet inom länsövergripande sjukvård beror på att några av landstingets produktionsenheter har fått betala viten på grund av att målen för vård i rimlig tid inte uppfyllts. De privata vårdgivarna har utfört färre besök än beräknat och därmed har inte ersättningar betalats ut i planerad utsträckning. Kostnaderna för Utomlänsvård har för första året på länge hamnat inom den budgeterade nivån. Här har nämnden kostnadsansvar för akut vård, medan produktionsenheterna har kostnadsansvar för planerad vård. Nämnden har dock avsatta medel för viss planerad utomlänsvård med höga kostnader och där kostnaderna varierar kraftigt mellan åren. Exempel på detta är transplantationer och barnsjukvård. De avsatta medlen har utnyttjats i lägre grad än förväntat Landstingsbidrag (mkr) Resultat (mkr) Regionsjukvård 571-7,3 Närsjukvård ,3 Länsövergripande sjukvård ,4 Utomlänsvård (avser del utanför produktionsenheternas kostnadsansvar) Privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler/privat tandvård/ambulans) 205 5, ,2 Tandvård 261 0,4 Ambulanssjukvård/sjukresor 231 1,0 Smittskyddsverksamhet 37 11,5 Läkemedel (avser del som inte ingår i avtal/överenskommelser) ,7 Övrigt (kösatsningar, asylsjukvård) 79-72,0 Totalt ,3 Figur 47: Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat per område (mkr = miljoner kronor) 13 IT infrastruktur, HR satsningar med mera EKONOMIPERSPEKTIVET 91

96 POSITIVT RESULTAT FÖR TRAFIKNÄMNDEN Trafiknämnden redovisar ett överskott på 18,7 miljoner kronor och ett överskott i den storleksordningen har varit känt under större delen av år Överskottet beror på att kostnaderna för beställd trafik blivit lägre än beräknat, vilket i sin tur inneburit en lägre ersättning till Östgötatrafiken än vad som är budgeterat. FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Nyckelindikatorer utvecklingsmål Resultat 2013 Produktionsenheterna ska sammanlagt ha ett positivt resultat (exkl. finans- och pensionsförvaltningen) Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha ett positivt resultat -104 mkr +4 mkr -106 mkr 6 mkr 7 mkr Trafiknämnden ska ha ett positivt resultat 4 mkr 19 mkr Landstingets totala lönekostnad (löne- och personalförändringar) ska inte överstiga 2,7 % Kostnadsutvecklingen för allmänläkemedel ska minska med minst 2,5 % och övriga läkemedel får inte öka med mer än 10,8 % (Totalt högst +5 %) 49 mkr 4,7 % 6, ,5 %/4,2 % tot 0,4 % Östgötatrafikens förbättrade ekonomi beror på en stark intäktsutveckling, lägre driftkostnader för Östgötapendeln samt en gynnsam kostnadsutveckling. Östgötatrafiken har också kunnat göra överavskrivningar på tåg vilket visar sig i form av ett bättre resultat i den sammanställda redovisningen. ANALYS EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET För att kunna finansiera framtida utveckling med bland annat stora investeringar beslutades om en skattehöjning med 65 öre per skattekrona inför år Det allmänna ekonomiska läget försvagades under år Skatteunderlaget blev lägre än förväntat och produktionsenheterna hade sammantaget ett relativt stort underskott. I finansplanen reserverades medel för att möta produktionsenheternas ekonomiska obalans. Utfallet av skatteintäkter och generella statsbidrag samt även verksamhetens resultat hamnade slutligen i nivå med finansplanen. Den positiva budgetavvikelsen på 489 miljoner kronor förklaras främst av att avkastningen på placerade medel blev 252 miljoner kronor bättre än budget. Anledningen är att utvecklingen på den finansiella marknaden varit bättre än förväntat men även att en större andel medel än planerat placerats främst på grund av förskjutning i tidplanen för fastighetsinvesteringar. Strategin att anlita större kapitalplacerare för att placera de mer långsiktiga medlen i räntefonder och aktiefonder utifrån beslutad policy, har visat sig fungera bra över tid och målsättningen på 4,6 procents avkastning överträffas både över en 10-årsperiod och en 5 årsperiod. Resultatet påverkas även av tillfälliga intäktsförstärkningar, såsom utbetalning av tidigare inbetalda sjukförsäkringsavgifter och riktade statsbidrag. Även om det är balans i verksamhetens resultat på totalnivå så varierar resultaten mellan produktionsenheterna. Inför 2014 behöver ett antal produktionsenheter vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Målet är dock uppfyllt år EKONOMIPERSPEKTIVET

97 STRATEGISKT MÅL EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER MÅLUPPFYLLELSE Inte helt tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen Med 2013 års resultat uppnås det finansiella målet att landstingets samlade årliga resultat i förhållande till nettokostnaden ska uppnå 2,0 procent resultatet blev 6,8 procent. Landstingets långsiktiga målsättning är ett positivt eget kapital, det vill säga att tillgångarna ska vara större än skulderna. Det egna kapitalet bör vara cirka 500 miljoner kronor för att kunna parera för konjunktursväng ningar och hantera återinvesteringar. Vid 2013 års slut var det egna kapitalet minus 896 miljoner kronor och det innebär att målet inte är uppnått. Sänkningen av diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden medförde en försämring av det egna kapitalet med miljoner kronor. I jämförelse med övriga landsting har dock Landstinget i Östergötland en stark ekonomisk ställning med ett förhållandevis litet negativt eget kapital. En anledning är att landstinget sedan lång tid tillbaka har gjort avsättningar för att finansiera hela pensionsskulden (fullfonderingsmodellen), vilket de flesta övriga landsting inte har gjort (blandmodell). Det lagstadgade balanskravet är uppfyllt både enligt blandmodell, när endast pensioner intjänade från och med 1998 ingår, och enligt fullfonderingsmodellen, då hela pensionsskulden ingår. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 95) och resultatmått (sid 114). DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN En målsättning är att landstinget ska uppnå och upprätthålla en så god ekonomi att inte kommande generationer belastas. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård den beslutar om och själv konsumerar. Detta ställningstagande ledde till att landstinget tidigt började avsätta medel för att finansiera hela pensionsskulden, vilket medförde ett negativt eget kapital som fortfarande kvarstår. I figur 48 redovisas den ekono miska utvecklingen åren och en prognos enligt finansplanen för åren Resultaten visar att landstinget över tid har varit relativt framgångsrikt med att anpassa verksamhetens kostnader till intäktsutvecklingen. Detta har skett både genom strukturella åtgärder och generella rationaliseringar. Den svaga samhällsekonomiska utvecklingen med svag skatteintäktsutveckling mellan innebar att det inte var möjligt för landstinget att budgetera överskott som nådde upp till den finansiella målsättningen. Trots detta översteg resultaten det finansiella målet de aktuella åren. Orsakerna till detta har varierat mellan åren. Vissa år har verksamhetens kostnadsutveckling varit låg, men de goda resultaten har huvudsakligen berott på faktorer som högre skatteintäkter än vad som prognostiserats, högre finansiella intäkter än vad som budgeterats, tillfälliga intäktsförstärkningar samt tidsmässiga förskjutningar av investeringar. Trots goda resultat har det egna kapitalet försämrats under senare år. Sänkning av diskonteringsräntan i två steg, åren 2011 och 2013, har sammantaget påverkat det egna kapitalet negativt med 1,9 miljarder kronor. Landstingets långsiktiga målsättning är att uppnå ett positivt eget kapital och att detta på sikt ska vara cirka 500 miljoner kronor. Enligt finansplan skulle detta ha uppnåtts vid periodens utgång. Den sänkta ripsräntan som påverkar pensionsskuldens storlek har medfört ändrade förutsättningar och målsättningen om ett positivt eget kapital förskjuts. Med dagens planeringsförutsättningar skulle det egna kapitalet vid budgetperioden års slut ligga på minus 200 miljoner kronor. EKONOMIPERSPEKTIVET 93

98 Ekonomisk utveckling med prognos till år Figur 48: Den ekonomiska utvecklingen (eget kapital och resultat) och prognos omräknat till nuvarande redovisningsprinciper 14. FULL AVSÄTTNING TILL PENSIONER Landsting och kommuner ska enligt lag redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Landstinget i Östergötland har beslutat att redovisa enligt full fondering av pensionsskulden, vilket betyder att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen påverkas med den totala pensionsförändringen. Motivet är att ge en rättvisande bild av landstingets ekonomiska ställning för att inte riskera att kommande generationer ska belastas. Den totala pensionsskulden uppgår i bokslutet till miljoner kronor inklusive löneskatt. Avsättningen till pensioner genererar likvida medel eftersom pensionsskulden ska betalas ut längre fram. Landstingets likvida medel uppgick i bokslutet till miljoner kronor, vilket är en ökning med 342 miljoner kronor jämfört med bokslut Dessa medel placeras av externa förvaltare som har möjlighet att välja mellan räntefonder och aktiefonder utifrån bedömning av vad som ger bäst avkastning inom ramen för den policy som landstingsfullmäktige beslutat. Framöver beräknas likviditeten att sjunka när medel används till de planerade investeringarna. ramöver FRAMGÅNGSFAKTOR beräknas likviditeten att sjunka när medel används till de planerade Avsättningar för framtiden investeringarna. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Landstinget har i bokslutet en avsättning till den gemensamma satsningen med Linköpings och Norrköpings kommun för Citybanan på 17 miljoner kronor. Utbetalningar har påbörjats under januari År 2010 beslutades också om en avsättning på 24 miljoner kronor för planering av Ostlänken. Under år 2008 gjorde landstinget och kommunerna en avsättning på sammanlagt 97 miljoner kronor för tågleasing. Från och med år 2012 blev landstinget ensam ägare till Östgötatrafiken och kommunernas avsättningar fördes över till landstinget. Medlen skulle täcka den nedskrivning som förväntades bli följden år 2014 då Östgötatrafikens avtal om tågleasing upphör. Inlösen av tågfordon sker då till ett restvärde som är högre än marknadsvärdet. En värdering har gjorts som visar att värdet på tågen ligger inom ett intervall som medför att den avsättning som är gjord inte behöver förändras. EGET KAPITAL FÖRSÄMRAS Det egna kapitalet är vid årsskiftet minus 896 miljoner kronor (föregående årsskifte minus 585 miljoner kronor). Förutom det positiva resultatet på Vissa år är inte förändringen av eget kapital (staplarna) beroende på årets resultat (linjen). Under åren har stora förändringar som rör pensionsskulden bokförts direkt mot eget kapital. Anledningen till att denna metodik använts är att de enskilda årens resultat skulle blivit missvisande om förändringarna redovisats över resultaträkningen. Förklaring till de största posterna är följande: 2013: Förändrad ripsränta (diskonteringsränta) vid beräkning av pensionsskulden medför en bokföring direkt mot eget kapital på miljoner kronor. 2012: Pensionsskulden för skatteväxlad verksamhet där kommunen har annan pensionsadministratör har dubbelräknats (184 mkr). Garantifond inom FM centrum har återförts direkt mot eget kapital (7 mkr) 2011: Under 2011 bokfördes flera poster direkt mot eget kapital, totalt minus 934 mkr. Påverkan av pensionsbroms och basbeloppsförändring -utjämning mellan 2010 och 2011 (-137 mkr), ripsränteförändringen (-858 mkr) återföring avsättning för rivningskostnader (+31 mkr) och återföring av landstingets egenförsäkring (LEF-fonden +30 mkr). 2010: Minskning av pensionsskulden som berodde på pensionsbromsen och basbeloppsförändring för ansvarsförbindelsen. (+209 mkr). 2007: Ändrad bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen (pensionsskuld före 1998) har bokförts direkt mot eget kapital samt ny ränta för ansvarsförbindelsen (549 mkr). 2006: Ny preliminär bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen har bokförts direkt mot eget kapital (464 mkr) 2000: Korrigering av tidigare år avseende ansvarsförbindelsen (-211 mkr) samt övergång till periodisering av landstingsskatten till innevarande år (+131 mkr) samt löneskatt på pensionsmedel (-93 mkr). Från och med 2001 beslutades att löneskatt på pensioner skulle redovisas. Det medförde en korrigering direkt mot balansräkningen som påverkat samtliga år från EKONOMIPERSPEKTIVET

99 miljoner kronor har det egna kapitalet försämrats med miljoner kronor på grund av ökningen av pensionsskulden till följd av sänkt diskonteringsränta. En sänkt ränta innebär en ökad skuld. Nyckelindikatorer utvecklingsmål Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnaden ska vara minst 2,0 % (finansplanens resultat/nettokostnaderna) Landstingets egna kapital ska vara > minus 365 miljoner kr (Eget kapital samt resultat i finansplan) Resultat ,7 % 2,7 % 6,8 % mkr -585 mkr mkr Minst 16 av 19 produktionsenheterna ska ha ett positivt eget kapital 15 av av av 19 ANALYS EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER Landstingets ekonomiska resultat år 2013 innebär att det finansiella målet uppnås ett positivt resultat som uppgår till två procent av verksamhetens nettokostnad. Det egna kapitalet har försämrats på grund av en bokföring direkt mot det egna kapitalet. Det egna kapitalet är trots årets positiva resultat fortfarande negativt och måste återställas för att skapa handlingsfrihet. Med 2013 års utgångsläge och med resultaten i aktuell finansplan för kommer inte landstinget att ha ett positivt eget kapital år När landstinget uppnår målsättningen med ett positivt eget kapital kommer det att ge goda förutsättningar för att kunna parera för tillfälliga konjunktursvängningar och därmed undvika snabba omställningar som kan få negativa konsekvenser både för patienter och medarbetare. En uppnådd målsättning kan också innebära en omprövning av nivån på det finansiella målet. Landstingsfullmäktiges beslut att redovisa samtliga pensions förpliktelser har medverkat till en mera rättvisande redovisning som inneburit ställningstagande att inte belasta kommande generationer. Det har också resulterat i en god likviditet som i sin tur möjliggör finansiering av investeringar utan externa lån. Under år 2013 har landstinget genomfört betydande investeringar i fastigheter och medicinteknisk utrustning. Investeringarna syftar till att landstinget ska kunna erbjuda en bra hälso- och sjukvård i ett kort perspektiv, men ska också säkra en god infrastruktur för framtiden. EKONOMIPERSPEKTIVET 95

100 STRATEGISKT MÅL KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET MÅLUPPFYLLELSE Tillfredsställande ANSVARIG Landstingsstyrelsen/ Hälso- och sjukvårdsnämnden/ Trafiknämnden Nationella jämförelser visar att Landstinget i Östergötland i jämförelse med andra landsting har en hög kostnadseffektivitet genom att ha låga kostnader kombinerade med god medicinsk kvalitet. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, justerad för strukturella skillnader, är den näst lägsta i landet. Landstinget i Östergötland visar även goda resultat när kostnaden ställs i relation till prestationer. Ersättningssystemen kan bidra till utveckling och effektivisering i verksamheten. Den ambitionen har flera projekt som arbetar med att utreda och införa olika ersättningssystem. Se även relaterade nyckelindikatorer (sid 98) och resultatmått (sid 114) Kostnad/ invånare ÖSTERGÖTLAND - ETT AV DE EFFEKTIVARE LANDSTINGEN Utan hänsyn taget till strukturella skillnader (åldersammansättning, socioekonomiska skillnader, sjukdomspanorama med mera) mellan landstingen så har Landstinget i Östergötland under många år haft den lägsta kostnaden per invånare för hälso- och sjukvård. Även vid en mer rättvis jämförelse, som tar hänsyn till strukturella skillnaderna, så har Östergötland genom åren den lägsta eller bland de lägsta kostnaderna i landet (näst lägsta kostnaden år 2012). FRAMGÅNGSFAKTOR Kostnadseffektivitet som står sig väl i nationell jämförelse Även läkemedelskostnaden per invånare ligger i länet på en låg nivå (tredje lägsta år 2012). En låg kostnad kan visa på kostnadseffektivitet men kan också bero på en lägre ambitionsnivå. De öppna jämförelser som görs av medicinska resultat talar emellertid inte för att ambitionsnivån inom Landstinget i Östergötland skulle vara lägre Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare Östergötland RIket Högsta Lägsta Figur 49: Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting) än i övriga landet, snarare är förhållande det motsatta (Se sid 51, Fortsatt goda medicinska resultat vid nationell jämförelse) Genom att ställa kostnaden i relation till prestationer kan en uppskatting göras av landstingens kostnadsproduktivitet. Vårdkontakternas medicinska innehåll och resursbehov mäts med hjälp av så kallade DRG-poäng 16. Vid en jämförelse av Kostnad per konsumerad DRG-poäng har Östergötland den femte lägsta kostnaden (2012). På senare år har möjligheterna till produktivitetsjämförelser mellan landsting, sjukhus och kliniker förbättrats genom nationellt samordnad så kallad KPP-redovisning (Kostnad Per Patient). En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visade att Universitetssjukhuset i Linköping hade relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. Resultatet ligger i linje med tidigare jämförande studier. Avsikten är att denna typ av analys ska vara ett regelmässigt inslag i uppföljningen under året för jämförande analys och som underlag för enheternas verksamhetsplanering. Kostnadsnivån kan bland annat påverkas genom att aktivt arbeta med upphandlingar och avtal. Under år 2013 har landstinget haft ett ökat fokus på upphandling bland annat genom att mäta andelen köp från avtalsbundna leve rantörer. Resultatet för år 2013 visar att 92 procent av landstingets köp görs från avtalsbundna leverantörer vilket överträffar det uppställda målet (85 %) 96 EKONOMIPERSPEKTIVET

101 NYA ERSÄTTNINGSSYSTEM UTVECKLAS Ersättningssystemen till vårdgivarna är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering i verksamheten. Genom ekonomiska drivkrafter kan man få vårdgivarna att fokusera på specificerade områden. Det är därför viktigt att ersättningssystemet styr på ett önskvärt sätt. FRAMGÅNGSFAKTOR Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ersättningssystem har i allmänhet både för- och nackdelar. Ersättningen till en verksamhet bör vara baserad på en kombination av ersättningsparametrar för att parera för oönskade effekter som undanträngning av svaga behovsgrupper, låg produktivitet/effektivitet eller kostnadsdrivande effekter. En strävan vid utvecklingen av ersättningssystem är att få fram system som driver på ökad effektivitet och kvalitet i hela vårdprocesser, exempelvis bröstcancer och stroke. Genom att de olika vårdgivarna i en vårdprocess ges gemensamma målbilder ska samverkan underlättas och skapa samsyn på vad som ska uppnås under de olika momenten i patientens vårdprocess och dess slutresultat. Inom landstinget pågår olika projekt som har den inriktningen. Problem i samband med vården av en patient visar sig ofta då vårdansvar för patienten övergår från en ansvarig utförare till en annan. En ersättningsmodell som värderar kvaliteten i vårdprocessen kan skapa ett större helhetsansvar för patienten oavsett hur vården är organiserad och var patienten befinner sig i processen. Från att enbart betrakta den egna enhetens resultat ska fokus förskjutas till hela vårdförloppets resultat med patientfokus men med fortsatt kostnadskontroll och tydlig ansvarsfördelning. Det går att se en utveckling mot att rörlig ersättning används alltmer som ersättningsform till den specialiserade sjukhusvården. Den rörliga ersättning som haft störst påverkan är den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet. Rörliga ersättningar förutsätter att det finns fungerande stöd- och uppföljnings system. Utan uppföljning och utvärdering mister ersättningssystemet sin legitimitet. PROCESSINRIKTAD ERSÄTTNINGS- MODELL INOM STROKEVÅRDEN Ett projekt har bedrivits inom strokevården i östra länsdelen där en målrelaterad ersättning har kopplats till en vårdprocess som berör flera vårdgivare. Processen sträcker sig från den akuta vården till rehabiliteringsfasen och övergångarna däremellan. Ersättningen är knuten till hela processen, det vill säga, om ett mål inte uppfylls påverkar det ersättningen för alla ansvariga aktörer i vårdprocessen. Detta för att markera att det finns ett gemensamt ansvar för hela processen. Fallerar det någonstans ska alla aktörer vara med i arbetet med att avhjälpa bristerna. En processägare är utsedd som äger ersättningen och avgör vad som ska utbetalas. Följande moment i en vårdprocess som kan vara aktuella att värdera när ersättning ska utbetalas: Andel som får trombolysbehandling Andel strokepatienter som ligger på strokeavdelning ADL-beroende 3 månader efter insjuknande Tid för övergång från sluten vård till öppenvårdsrehabilitering Övergång från slutenvård till öppenvårdsrehabilitering, patienten ska vara informerad Återbesök inom 3 månader Ersättningsmodellen införs från och med år 2014 i strokevården i hela länet. 15 Exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård samt omstruktureringskostnader. 16 DiagnosRelaterade Grupper ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursbehov. EKONOMIPERSPEKTIVET 97

102 NATIONELLT UTVECKLINGS- ARBETE KRING VÅRDEPISODER Under hösten 2013 har ett projekt startat på initiativ av den nationella vårdvalssamordnaren där Landstinget i Östergötland deltar tillsammans med flera andra landsting. Projektet ska ta fram en modell för ersättning kopplad till en hel så kallad vårdepisod som sträcker sig över klinikgränser. Detta är ett utvecklingsområde för framtida ersättningssystem; att ersätta med ett paketpris för en hel vårdepisod inklusive komplikationsgaranti och som även kan ha ersättning knuten till hälsoutfall. Det är ersättning som inte följer landstingets organisation utan patientens väg genom vården. Modellen belönar noggrannhet. En vårdgivare som exempelvis måste göra om en operation får göra detta utan extra ekonomisk kompensation. NY ERSÄTTNINGSMODELL FÖR VÅRDCENTRALERNA Under år 2013 har förberedelser pågått för att förändra ersättningssystemet till vårdcentralerna. Från och med år 2014 införs en ersättning baserad på ACG 17. Den innebär att vårdcentralerna ersätts efter vårdtyngden hos de patienter som besöker vårdcentralen, inte som tidigare efter sammansättningen av den befolkning som är listad på vårdcentralen. Den modell, baserad på befolkningens sammansättning, som tidigare har stått för större delen av ersättningen byts ut mot ACG till en tredjedel Under år 2015 och 2016 planeras andelen ACG öka ytterligare. Därutöver kommer ersättningen att baseras på socioekonomiska förhållanden i befolkningen. En ny ersättning till primärvården för Säker hemgång syftar till ett bättre omhändertagande av de mest vårdtunga patienterna. PRESTATIONSBASERAD ERSÄTT- NING SKA STIMULERA TILL FÖRBÄTTRADE RESULTAT Det finns inslag av rörlig prestationsbaserad ersättning i vissa överenskommelser/avtal som landstinget har med egna och privata vårdgivare, till exempel Mål och mått. Ersättningen kan vara kopplad till utförd vårdproduktion eller till att vissa mål ska uppnås, till exempel tillgänglighet. Den prestationsbaserade ersättningen kunde under år 2013 uppgå till maximalt 243 miljoner kronor och det utbetalade utfallet blev drygt 198 miljoner kronor eller 81 procent av det maximala. Det relativt höga utfallet talar för att ersättningsmodellerna haft en prestationshöjande effekt. Den totala prestationsbaserade ersättningen utgör dock en liten andel av den totala ersättningen, knappt 3 procent. Från och med år 2012 innehåller överenskommelserna med vårdgivarna vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett belopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kunde belasta närsjukvården under år 2013 var 24 miljoner kronor och för länssjukvården 71 miljoner kronor. Utfallet i avdragna viten blev för närsjukvården 4,2 miljoner kronor och för länssjukvården 29,1 miljoner kronor. KOLLEKTIVTRAFIKENS KOSTNADS- EFFEKTIVITET ÄR SVÅRBEDÖMD Kollektivtrafiksystemets kostnadseffektivt är svårbedömd framförallt då det inte finns något relevant jämförelsematerial. En utveckling av öppna jämförelser för landets kollektivtrafik kan ge nya möjligheter att värdera kostnadseffektiviteten. Fram till dess kan jämförelser endast göras inom länet och över tid. En positiv utveckling kan konstateras då samhällsfinansieringsgraden minskat och kostnadstäckningsgraden ökat jämfört med föregående år. FRAMGÅNGSFAKTOR Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksyste I övrigt kan noteras att Östgötatrafiken arbetar för att genom systematisk uppföljning och utvärdering av befintliga entreprenörsavtal skapa förutsättningar för effektiva upphandlingar och affärsmässiga avtalskonstruktioner. Dessutom ska det regionala trafikförsörjningsprogrammet genomföras med minsta möjliga insats av skattemedel. Nyckelindikatorer utvecklingsmål Resultat 2013 Den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska vara bland de fem lägsta av landets 21 landsting/regioner (avser 2010,2011,2012) Kostnad per konsumerad DRG-poäng (Kostnadsproduktivitet) ska vara bland de fem lägsta av landets 21 landsting/regioner (avser 2010,2011,2012) Det maximala beloppet för "mål och mått" - ersättning ska utbetalas (mål för multimodal rehabilitering, diagnosregistrering, läkemedel, hälsofrämjande arbete m.m.) Kostnad per konsumerad DRG-poäng (Kostnadsproduktivitet) ska inte öka (avser 2010,2011,2012) Antalet köp från leverantörer som har avtal med landstinget i förhållande till det totala antalet köp ska uppgå till minst 85 % Kollektivtrafikens samhällsfinansieringsgrad ska vara högst 66 % Kollektivtrafikens kundtäckningsgrad ska uppgå till minst 39 % 2:a 3:e 2:a 14:e 7:e 5:e 85 % 100 % 85 % % - 65 % 63 % - 38 % 42 % 17 ACG (Adjusted Clinical Groups) är en metod som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd, med utgångspunkt i registrerade diagnoser. 98 EKONOMIPERSPEKTIVET

103 ANALYS KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Strävan efter kostnadseffektivitet handlar inte i första hand om att spara pengar utan snarare om att se till att resurserna används på så sätt att största nytta uppnås och resurserna därmed kan räcka till mer. Det är därför viktigt att kostnadseffektivitet beaktas på alla nivåer, från övergripande organisatoriska beslut till den enskilde medarbetarens beteende. Före byggande insatser, till exempel tobaksavvänjning, kan vara kostnadseffektivt. Valet av läkemedel eller behandlingsmetod har också uppenbara kostnadseffektiva aspekter. Hälsoekonomiska utvärderingar har blivit ett allt viktigare instrument för att bedöma kostnadseffektivitet och nytta hos olika insatser och kan då också vara ett underlag vid prioritering. De allt mer utvecklade möjligheterna att följa kostnaderna per patient (KPP) ger underlag för nya typer av ekonomiska analyser som tidigare inte varit möjliga. Ett aktivt användande av denna information i verksamhetsstyrningen bör kunna driva på en ökad kostnadseffektivitet. KPP-informationen har potential att bli ett användbart underlag för en bred målgrupp men förutsätter då korsbefruktning mellan olika kompetenser. Exempelvis kan företrädare för den medicinska verksamheten behöva få stöd med ekonomisk kompetens för analyser och underlag för förbättringsarbeten. Ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården är kraftfulla styrningsverktyg. Rätt utformat kan ersättningssystemet förbättra kostnadseffektiviteten men det kan också krävas en riskanalys för att identifiera tänkbara konsekvenser. Det kan handla om oönskade undanträngningseffekter för vissa patientkategorier eller risk för att få okontrollerade kostnadsdrivande effekter. Denna aspekt måste finnas med när olika avtalskonstruktioner övervägs i relationer med egna och privata vårdgivare. EKONOMIPERSPEKTIVET 99

104 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR KONCERNEN Förvaltningsberättelsen ska enligt lagen om kommunal redovisning även omfatta verksamhet som bedrivs genom kommunala koncernföretag i form av till exempel aktiebolag och stiftelser men ska även presentera verksamhet som bedrivs på uppdrag av landstinget. I de sammanställda räkenskaperna i form av resultaträkning och balansräkning ingår endast de koncern företag där landstinget har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. I landstingets sammanställda räkenskaper 2013 ingår fyra koncern företag, Regionförbundet Östsam, AB Östgöta - trafiken, Hjälpmedels centrum i Östergötland AB och TvNo Textilservice AB. Till koncern företagen räknas även AB Kinda Kanal men bolaget konsolideras inte då dess påverkan på den sammanställda redovisningen inte är väsentlig. Koncernens resultat efter konsolidering uppgår till 742 miljoner kronor. Koncernföretagen har påverkat resultatet positivt med 33 miljoner kronor (Se sid 128, Redovisningsprinciper). Nedan följer en presentation av de aktiebolag, stiftelser med mera, i vilka landstinget har intressen. Utgångspunkten är landstingets ägarandel och dess eventuella påverkan på resultatet i den sammanställda redovisningen. I övrigt hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. De ekonomiska resultaten och andra fakta redovisas i tabellform. I tabellen redovisas resultaten före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Vad gäller regionala organ beskrivs verksamheten inom Östsam även på sid 14, Regionförbundet Östsam en utvecklingsmotor i regionen och Östgötatrafikens verksamhet behandlas på sid 17 under strategiska målet Kollektivtrafik- ett naturligt val vid resor. Landstinget i Östergötland Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %) AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 100 %) Koncernföretag (De konsoliderade är rödmarkerade) Dotterföretag Intresseföretag 1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige. Regionförbundet Östsam (LiÖ:s andel 33 %) 1) TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %) AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 44 %) Uppdragsföretag Andra samägda företag Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %) Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %) Patientförsäkringen LÖF (LiÖ:s andel ca 5 %) Transitio AB (LiÖ:s andel 5 %) Mälardalstrafik MÄLAB AB (LiÖ:s andel 13 %) Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Aleris Specialistvård i Motala AB Aleris Vårdcentraler Falck Sverige AB Ambulanssjukvården i Östergötland AB Medicinskt Centrum i Norrköping AB Capio Psykiatri AB Capio Primärvård AB Psykiatripartners Resurs AB Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst AB Geria Care AB + ytterligare ca 200 mindre företag Figur 50: Landstingets samlade verksamhet Stiftelser och samordningsförbund Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Finspångs samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Mjölby- Ödeshögs- Boxholms samordningsförbund Motala/Vadstena samordningsförbund Samordningsförbundet Centrala Östergötland 100 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

105 LANDSTINGETS KONCERNFÖRETAG Nedan beskrivs samtliga företag i koncernen. De fyra första företagen konsolideras vilket innebär att koncernens resultat ökar om företaget redovisar ett positivt resultat och minskar om företaget redovisar ett negativt resultat. Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB Produktionsenheten Hjälpmedelscentrum i Östergötland bolagiserades den 1 januari 2005 till Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB. Bolaget är ett helägt aktiebolag och tillhandahåller hjälpmedel till sina kunder som består av landstinget, kommuner och brukare. Resultatet ökar med 0,9 miljoner kronor när Hjälpmedelscentrum konsolideras. Landstinget har beslutat att avyttra sitt aktieinnehav. En försäljning är planerad att genomföras under år AB Östgötatrafiken I och med att den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari 2012 blev landstinget ansvarig för all kollektivtrafik i länet. AB Östgötatrafiken blev i samband med detta också helägt av landstinget. AB Östgötatrafiken är enligt ett uppdragsavtal ansvarig för upphandling och marknadsföring för lokal och regional linjetrafik med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstrafik och för länsfärdtjänst i Östergötland. Resultatet ökar med 30,3 miljoner kronor när AB Östgöta trafiken konsolideras. Östgötatrafikens förbättrade ekonomi beror på en stark intäktsutveckling, lägre driftkostnader för östgötapendeln samt en gynnsam utveckling av branschindex. Östgötatrafiken har kunnat göra överavskrivningar på tåg, men denna kostnad elimineras i den sammanställda redovisningen. TvNo Textilservice AB TvNo Textilservice AB sköter all tvätt åt landstingets verksamheter. Bolaget bildades år 1978 av landstingen i Östergötlands och Jönköpings län samt Norrköpings kommun. Landstingets andel är 49 procent. Resultatet ökar med 2,4 miljoner kronor när TvNo Textilservice AB konsolideras. Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsam bildades år 2003 och är ett kommunalförbund som på uppdrag av länets kommuner och landstinget arbetar med frågor som rör hela regionen med omnejd. De verksamhetsområden som regionförbundet arbetar inom är samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och företagande samt kultur och kreativitet. Syftet är att utveckla en konkurrenskraftig region att bo, verka och arbeta i. Regionförbundet är i sin tur delägare i olika aktiebolag som till exempel Energikontoret Östra Götaland AB samt Almi Företagspartner Östergötland AB. Regionförbundet förmedlar även bidrag till Östgötateatern, Östgötamusiken med flera (beskrivs närmare i tabellen). Regionförbundet har konsoliderats utifrån röstandel, det vill säga 32,7 procent och har en påverkan på resultatet innebärande en minskning med 0,8 miljoner kronor. AB Kinda Kanal Bolagets uppgift är att bevara kanalen och att mot avgift hålla den öppen för trafik och driva därmed förenlig verksamhet. Syftet med landstingets engagemang i bolaget är att som uppdragsgivare till bolagets verksamhet ha inflytande över de driftbeslut som fattas. Landstingets ägarandel uppgår till 44 procent. Övriga ägare är Lin köpings kommun, Kinda kommun och AB Göta kanal. Bolaget konsolideras inte. HJÄLPMEDELSCENTRUM AB Omsättning, mkr 82,8 80,0 Landstingets andel, % Resultat, mkr 6,0 8,7 Eget kapital, mkr 59,5 60,1 Soliditet, % Utdelning (lämnad), mkr 5,0 5,0 Medelantal anställda AB ÖSTGÖTATRAFIKEN Omsättning, mkr 1 232, ,0 Landstingets andel, % Landstingets bidrag, mkr* 718,0 722,0 Resultat, mkr 38,9-2,3 Eget kapital, mkr 128,6 89,7 Soliditet, % Medelantal anställda TVNO TEXTILSERVICE AB Omsättning, mkr 96,3 95,5 Landstingets andel, % Resultat, mkr 5,4 4,7 Eget kapital, mkr 40,1 34,8 Soliditet, % Utdelning, mkr 0,04 0,04 Medelantal anställda REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Omsättning, mkr 295,2 290,5 Landstingets andel, % Landstingets bidrag till verksamhet, mkr Resultat, mkr -2,5-8,0 Eget kapital, mkr 38,2 40,7 Soliditet, % Medelantal anställda BIDRAG TILL KONCERNFÖRE- TAGEN FRÅN ÖSTSAM AB Kinda kanal 2,1 1,3 ALMI Företagspartner i Östergötland AB 8,6 8,6 Stiftelsen Östgötamusiken 12,3 12,1 Stiftelsen Östergötlands länsteater 49,2 48,5 Stiftelsen Östergötlands länsmuseum 14,6 13,6 AB KINDA KANAL Omsättning, mkr 5,4 4,1 Landstingets andel, % Resultat, mkr 0,82-0,2 Eget kapital, mkr 3,5 2,6 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 101

106 KOMMUNALFÖRBUNDET AVAN- CERAD STRÅLBEHANDLING Omsättning, mkr 0,0 0,0 Landstingets andel, % Resultat, mkr -3,8-3,4 Eget kapital, mkr -11,7-7,9 Soliditet, % 0 0 KINERA AB Omsättning, mkr 305,6 430,8 Landstingets andel, % 4,6 4,6 Resultat, mkr 0,06 1,2 Eget kapital, mkr 26,2 25,6 Soliditet, % Medelantal anställda PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF Omsättning, mkr 305,6 430,8 Resultat, mkr 4,6 4,6 Eget kapital, mkr* 0,06 1,2 Soliditet, % 26,2 25,6 * Avsättning/återföring tilll obeskattad reserv påverkar det egna kapitalet AB TRANSITIO Omsättning, mkr 444,5 378,5 Landstingets andel, % 5 5 Resultat, mkr 0,0 0,2 Eget kapital, mkr 20,0 54,0 Soliditet, % 1 3 Medelantal anställda 9 9 MÄLARDALSTRAFIK MÄLAB AB Omsättning, mkr 136,8 - Landstingets andel, % 13 - Resultat, mkr -0,9 - Eget kapital, mkr 0,7 - Soliditet, % 4,6 - Medelantal anställda 4 - LANDSTINGETS UPPDRAGSFÖRETAG SAMÄGDA FÖRETAG Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Örebro läns landsting. Kommunalförbundet bildades år 2006 och dess ändamål är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering samt drift av en anläggning för avancerad strålbehandling, s.k. protonterapi, innebärande en effektivare och skonsammare vård. Verksamheten ska bedrivas av Skandionkliniken i Uppsala och är initialt dimensionerad för att behandla patienter per år. Den första patienten beräknas kunna behandlas under Landstingets andel uppgår till 14 procent. Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen SVR AB) Landstinget är tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän, Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB delägare i Inera AB. Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Bolaget bildades år Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget har bland annat drivit 1177 Sjukvårdsrådgivningen samt som är Sveriges största icke-kommersiella tjänst för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. Under 2013 övertog Stockholms läns landsting det nationella ansvaret för 1177 och UMO (UngdomsMottagning på Internet) varvid Ineras personal minskade med 66 personer. Patientförsäkringen LÖF (f.d. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) Samtliga landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun har ett gemensamt försäkringsbolag; Patientförsäkringen LÖF. LÖF åtar sig att enligt patientskadelagen lämna patientskadeersättning för personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren i Sverige bedriven hälso- och sjukvård. Transitio AB Transitio AB är ett samägt bolag av samtliga landsting/regionala kollektivtrafikmyndigheter. Bolagets uppdrag är att upphandla, finansiera och förse ägarna med tåg och reservdelar. Syftet är främst att minska ägarnas fordonskostnader samt säkerställa hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Bolaget bildades Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag Andelarna i Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag förvärvades i september Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågstrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. Landstingets bidrag avser ett allmänt bidrag och och inte betalning till olika projekt eller dylikt. Bidrag till flertalet av bolagen/stiftelserna betalas fr o m 2003 ut av Regionförbundet Östsam, vilket framgår av tabellen. Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Årets resultat är justerat så att effekten av eventuella bokslutsdispositioner är eliminerad. Obeskattade reserver redovisas av förenklingsskäl som eget kapital.soliditeten är beräknad i enlighet härmed. 102 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

107 STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND Stiftelsen Östergötlands länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Sveriges största regionteater, har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå för vuxna, skolungdomar och barn med egen ensemble och i samarbete med andra. Stiftelsen bildades år 1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun. Anslagen från huvudmännen fördelar sig med 27 procent från landstinget, 21 procent från Norrköpings kommun, 20 procent från Linköpings kommun och 32 procent från Svenska staten. Det årliga bidraget till betalas ut via Regionförbundet Östsam. Stiftelsen Östergötlands länsmuseum Stiftelsen bildades år 1983 av landstinget samt bland annat Linköpings kommun för att bedriva och främja kulturminnesvård och övrig museiverksamhet inom länet och förvalta stiftelsens fastigheter och samlingar samt hålla dem tillgängliga för allmänheten. Det årliga bidraget betalas ut via Regionförbundet Östsam. Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen bildades år 1987 av landstinget med målsättningen att alla länets invånare ska kunna ta del av det regionala musiklivet. För att göra detta möjligt använder Östgötamusiken i första hand sina egna ensembler som är Östgöta Blåsarsymfoniker, Östgöta Brasskvintett, Östgöta Blåsarkvintett samt Östgötabandet. Det årliga bidraget till betalas ut via Regionförbundet Östsam. Samordningsförbund Finspångs samordningsförbund, Samordningsförbundet centrala Östergötland, Mjölby Ödeshög Boxholms samordningsförbund, Motala/Vadstena samordningsförbund samt Samordningsförbundet Östra Östergötland har vid olika tidpunkter bildats under perioden , med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner och Landstinget i Östergötland. Förbundens ändamål är att finansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete. STIFTELSEN ÖSTERGÖTLANDS LÄNSTEATER Omsättning, mkr 99,9 97,7 Resultat, mkr -2,1-5,1 Eget kapital, mkr 9,1 11,0 Soliditet, % STIFTELSEN ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Omsättning, mkr 46,8 46,2 Resultat, mkr 0,4 0,2 Eget kapital, mkr 4,5 4,0 Soliditet, % STIFTELSEN ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Omsättning, mkr 46,8 46,2 Resultat, mkr 0,4 0,2 Eget kapital, mkr 4,5 4,0 Soliditet, % STIFTELSEN ÖSTGÖTAMUSIKEN Omsättning, mkr 17,5 17,4 Resultat, mkr -0,3 0,6 Eget kapital, mkr 4,4 4,7 Soliditet, % SAMORDNINGSFÖRBUNDET MOTALA/VADSTENA Omsättning, mkr 14,0 14,0 Resultat, mkr -1,1 1,7 Eget kapital, mkr 1,4 2,5 Soliditet, % SAMORDNINGSFÖRBUNDET CENTRALA ÖSTERGÖTLAND Omsättning, mkr 18,0 18,0 Resultat, mkr -1,9-2,3 Eget kapital, mkr 3,8 5,7 Soliditet, % MJÖLBY - ÖDESHÖG - BOXHOLMS SAMORDNINGS FÖRBUND Omsättning, mkr 6,0 6,0 Resultat, mkr -1,1 1,8 Eget kapital, mkr 3,1 4,2 Soliditet, % FINSPÅNGS SAMORDNINGS- FÖRBUND Omsättning, mkr 3,0 3,0 Resultat, mkr -0,1 0,6 Eget kapital, mkr 4,2 4,3 Soliditet, % SAMORDNINGSFÖRBUNDET ÖSTRA ÖSTERGÖTLAND Omsättning, mkr 20,0 20,0 Resultat, mkr -1,3 1,2 Eget kapital, mkr 11,3 12,5 Soliditet, % LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 103

108 LANDSTINGETS UPPDRAGSFÖRETAG KOMMUNALA ENTREPRENADER Landstinget har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått uppdrag och ekonomiska resurser för att teckna överenskommelser med landstingets produktionsenheter, men kan även ge uppdrag till andra utförare än landstinget. Detta sker bland annat genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem, Lag om läkarvårdsersättning eller Lag om ersättning för sjukgymnaster. Landstingets totala ersättning till uppdragsföretag uppgick år 2013 till cirka 931 miljoner kronor varav de största uppdragsföretagen beloppsmässigt redovisas i Figur 51. Utöver de i sammanställningen beskrivna företagen finns cirka 200 mindre mottagningar som arbetar på uppdrag åt landstinget. Ersättningen till dessa uppgick under 2013 till cirka 190 miljoner kronor UPPDRAGSTAGARE Verksamhetsområde Miljoner kr Aleris Specialistvård i Motala AB Specialistsjukvård 181,3 Aleris Vårdcentraler Vårdcentralsverksamhet 91,2 Falck Sverige AB Ambulanssjukvården i Östergötland AB Medicinskt Centrum i Norrköping AB Capio Psykiatri AB Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter Specialistsjukvård, vårdcentralsverksamhet Specialistpsykiatrisk öppenvård för vuxna 83,9 65,2 43,4 38,3 Capio Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 34,2 Psykiatripartners Resurs AB Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagningverksamhet 24,2 Johannelunds Vårdcentral AB Vårdcentralsverksamhet 22,4 Praktikertjänst AB Tandvård, specialistsjukvård 16,1 Geria Care AB Vårdcentralsverksamhet 11,6 Figur 51: Utbetald avtalsersättning till de beloppsmässigt största uppdragsföretagen kommunala entreprenaderna Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2013 jämförelser mellan landsting (Socialstyrelsen och SKL) 104 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

109 REGIONSJUKVÅRDS- NÄMNDEN ÅR 2013 Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping. Regionsjukvårdsnämnden har som grund att besluta om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. Landstinget i Kalmar län har haft ordförandeskapet i RSN under perioden Under perioden övergår ordförandeskapet till Landstinget i Östergötland. Under året har inga större kursändringar skett inom ramen för avtalet utan de senaste årens ambition, att gå från kortsiktig ekonomi till långsiktiga verksamhetsrelationer och samtidigt bredda fokus från regionsjukvård till sjukvård i regionen, har ytterligare stärkts. I det reviderade regionsamverkansavtalet från år 2009 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka har konkretiserats i ett antal övergripande målsättningar. Nedan följer en uppföljning av dessa målsättningar vilket är en sammanfattning ur RSN:s årsredovisning UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGARNA Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Mätt med de indikatorer som ingår i Öppna jämförelser 18 kan generellt sägas att landstingen i den sydöstra sjukvårdsregionen står sig mycket väl vid en nationell jämförelse. När samtliga data sammanvägs placerar sig alla tre landsting i år, likt förra året, bland de fem bästa i landet. De olika landstingen har delvis olika styrkor och utmaningar vilket framgår av figur 52. Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården SAMMANFATTANDE TABELL ÖVER REGIONENS PLACERINGAR I SKL:S ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Inom regionorganisationen finns 17 regionala medicinska programgrupper (RMPG). Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier med mera. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Årsrapporterna utvecklas successivt och ska också ses som en del av en process som innebär förbättringar genom att lära av varandra. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Vårdvalsansvariga i respektive lands ting har arbetat med att se över möjligheterna till val av vårdcentral över länsgränserna inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Invånare som bor i sydöstra sjukvårdsregionen får från och med möjlighet att fritt välja att lista sig vid en vårdcentral i hela sydöstra sjukvårdsregionen Kalmar Medicinsk kvalitet 2 (1) 5 (4) 19 (14) Förtroende 9 (8) 5 (4) 2 (3) Tillgänglighet 8 (7) 2 (3) 3 (5) Strukturjust. kostnad per inv Figur 52: Sammanfattning av sydöstra sjukvårdsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 med redovisad placering (1-21) bland Sveriges landsting/regioner. Värden inom parentes avser år Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning Universitetssjukhuset i Linköping (US) bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset är därutöver sista linjens sjukhus med konsultservice till regionens kollegor. Ett ökat antal video-medierade multidisciplinära ronder bidrar till såväl säkrare vård i regionen som till kompetensspridning. US är huvudaktör inom regional FORSS-medierad forskning, då US har de flesta huvudansvariga för FORSS-projekt. Regional efterfrågan på utbildningsplacering för ST- och specialistläkare på US är fortsatt hög. Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning, från 112 miljoner kronor år 2010 till 135 miljoner kronor år Dessutom tillkommer även vården vid Brännskadeenheten (rikssjukvård) som emellertid uppvisar stora variationer mellan åren. LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 105

110 Östergötland 155,3 159,8 171,7 159,6 Jönköping 134,0 147,6 156,2 173,8 Kalmar 81,4 83,9 82,4 105,1 Summa 370,7 391,3 410,3 438,5 Figur 53: Kostnader för utomregional sjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen (Miljoner kronor) Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården Universitetssjukhusets (US) roll för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, till exempel inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. I Figur 53 redovisas kostnader för utomregional vård för respektive landsting under uppdelat för planerad vård. Vad gäller den utomregionala vården är det främst transplantationskirurgin, barnsjukvård och psykiatrisk tvångsvård som uppvisar stora kostnader. Enskilda fall av vårdepisoder är i vissa fall mycket kostsamma. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen STRUKTURERAT REGIONALT MEDICINSKT PROGRAMARBETE Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/ behandlingar. Redovisningarna avser att spegla verksamheten vid regionens samtliga sjukhus. RMPG har under året arbetat med det framtida behovet avseende kompetensförsörjning. Arbetet ingår i HRdirektörernas uppdrag att se över behovet av kompetensförsörjning i regionen och ta fram en kompetensförsörjningsplan. Medicinskt samarbete sker även utanför de etablerade regionala medicinska programgrupperna exempelvis inom diabetes. För att stödja arbetet på lokal nivå har ett regionalt programråd för diabetes etablerats. Arbetet med regionala programråd beräknas fortsätta och närmast på tur står områdena stroke och astma/kol. REGIONGEMENSAMT KUNSKAPSUNDERLAG INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Inom regionen har en gemensam standardiserad struktur för arbetet med vårdriktlinjer utarbetats, vilket är ett kliniskt kunskaps- och beslutsstöd för den specialiserade och högspecialiserade vården. RMPG har som ett av sina uppdrag att skapa dessa regiongemensamma kunskapsunderlag inom respektive disciplin samt ansvar för det fortsatta implementeringsarbetet. Införandet av arbetet går framåt om än dock något långsamt. Under har en gemensam regional webbplattform utvecklats som stöd för visualisering av vårdriktlinjerna inom respektive landsting. ARBETE MED NATIONELLA RIKTLINJER Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Arbetssättet innebär processen kunskapssammanträden, yttranden, genomföranden och utvärdering. Under 2013 har uppdaterade nationella riktlinjer inom området bröst-, kolon- och prostatcancer hanterats. REGIONALT CANCERCENTRUM (RCC) Se sid 30, Regionala cancercentrum ska förbättra cancervården REGIONALT REGISTERCENTRUM (RCSO) Under de senaste åren har särskilda registercentrum för Nationella Kvalitetsregister utvecklats. Idén är att flera register tillsammans ska kunna bära kostnader för personal och system som ett enskilt register inte klarar. På så sätt kan en fortsatt registerutveckling garanteras med begränsade ramar, samtidigt som den decentraliserade modellen behålls. Inom sydöstra sjukvårdsregionen sker det regionala arbetet inom RCSO (Registercentrum sydöst). Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS (Forskningsrådet inom Sydöstra Sverige) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens län. (Se sid 63, FoU verksamhetens resurser och inriktning. Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där STläkare får randutbildning vid Universitetssjukhuset samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna förbättrats till jämförelser då man genom så kallad KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig.). En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visade att Universitetssjukhuset i Linköping hade relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. 106 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET

111 PATIENTNÄMNDEN ÅR 2013 Patientnämnden är en från vården fristående instans dit patienter och närstående kan vända sig för att få information eller lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Uppdraget omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Patientnämnden hanterar också synpunkter på den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver. Nämndens uppdrag är att stödja och hjälpa enskilda patienter, främja kontakter mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen och därigenom bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Patientnämnden ansvarar även för att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) samt smittskyddslagen. PATIENTÄRENDEN Patientnämndens kansli tar emot telefonsamtal, e-post och brev från patienter och närstående. Patientnämnden har under år 2013 registrerat ärenden, en minskning med 3 procent jämfört med år De flesta synpunkter och klagomål gällde vård och behandlingsfrågor (53 %). Oftast handlade det om försenad diagnostik eller att man inte var nöjd med utredning och behandling. Synpunkter på medicinering och brister i remisshanteringen var också en vanlig orsak till kontakt. Synpunkter på organisation, regler och resurser (31 %) handlade oftast om bristande tillgänglighet, brister i samverkan, och avsaknad av fast vårdkontakt. Brister i bemötande och kommunikation (16 %) var en orsak som framkom i många ärenden. Det kan ha brustit i vårdens skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Många kände sig också kränkta då de inte blivit bemötta på ett respektfullt sätt. Det är mest kvinnor (64 %) som kontaktar patientnämnden. Den vanligaste åldersgruppen var åringar men åldersgruppen år har ökat kraftigt och är den näst största åldersgruppen. BEDÖMNING AV UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Patientnämndens bedömning är att nämnden har prioriterat uppdraget att stötta och hjälpt enskilda patienter, informera om patientens rättigheter i vården och främja kontakter med hälso- och sjukvårdens personal. Detta har skett på bekostnad av informationsuppdraget där bedömningen är att det varit för få informationsinsatser och därmed inte ett tillfredställande resultat. Stödpersonsuppdraget har inte heller fått den tid som vore önskvärt. En stor brist är att inget dokumentationsstöd finns för stödpersonsverksamheten. Förutom årsrapport har under året återföring av patienterfarenheter skett vid möte med hälso- och sjukvårdsnämnden och genom två skrivelser till landstingsledningen och landstingsstyrelsenför att uppmärksamma bristerna i remisshanteringen och avsaknad av fast vårdkontakt. STÖDPERSONSVERKSAMHETEN De flesta patienter som har stödperson vårdas enligt LRV. De patienter som vårdas enligt LPT har generellt korta vårdtider som gör att stödpersoner inte hinner utses innan tvångsvården upphör. 54 patienter har haft stödperson under 2013, endast ett av dessa förordnanden gällde LPT. LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET 107

112 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT De resultatmått som redovisas nedan bidrar till den bedömning av måluppfyllelsen som redovisas under respektive strategiskt mål. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras därutöver på övrig redovisning av insatser och resultat varför utfallet för ett enskilt resultatmått inte nödvändigtvis får direkt genomslag på måluppfyllelsen. Vissa mått är markerade med asterisk (*) vilket innebär att uppgiften är baserad på ett stickprov och därför inte alltid är statistiskt säkerställd. Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att värdera MEDBORGARPERSPEKTIVET REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD RESULTATMÅTT Resultat 2013 Antalet invånare ska öka Skattekraft i förhållande till riksmedelvärdet ska förbättras 94 % 94 % 94 % Antalet nya företag ska öka (aktie-, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor) Antalet sysselsatta år ska öka (SCB) Andel öppet arbetslösa år i förhållande till befolkningen (arbetslösa + sökande i program) ska minska (SCB) 7,3 % 7,7 % 7,7 % 108 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

113 BRA OCH JÄMLIK HÄLSA RESULTATMÅTT Resultat 2013 Andel östgötar som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra/bra ska öka (Vårdbarometern)* 74 % 71 % 72 % Andel östgötar med upplevd (FHI-enkät): Dålig/mycket dålig hälsa ska minska* Bra/mycket bra hälsa ska öka* Nedsatt psykiskt välbefinnande ska minska* 7 % (Kv) 5 % (M) 69 % (Kv) 76 % (M) 19 % (Kv) 11 % (M) % (Kv) 5 % (M) 68 % (Kv) 74 % (M) 21 % (Kv) 15 % (M) Ganska dålig/mycket dålig tandhälsa ska minska* 10 % - 9 % Allergi ska minska* 29 % - 32 % Astma ska minska* 10 % - 9 % Diabetes ska minska* 6 % - 6 % Öronsus (tinnitus) ska minska* 20 % - 22 % Inkontinens (urinläckage) ska minska* 10 % - 13 % Mag-/tarmbesvär ska minska* 24 % - 25 % Högt blodtryck ska minska* 20 % - 19 % Huvudvärk/migrän ska minska* 23 % - 26 % Värk i skuldror, nacke, axlar ska minska* 46 % - 47 % Ryggsmärta, ryggvärk, höftsmärta eller ischias ska minska* 45 % - 43 % Kariesfrihet hos 6-åringar ska öka 76 % 77 % 75 % Kariesfrihet hos 19-åringar ska öka 30 % 33 % 32 % Andel östgötar som har övervikt/fetma (BMI>25) ska minska* 49 % - 50 % Andel personer med riskabel alkoholkonsumtion ska minska* 12 % - 13 % Andel personer som röker dagligen ska minska* 11 % - 11 % Andel personer som snusar dagligen ska minska* 11 % - 11 % Andel personer som inte når nationella rekommendationer om 500 g frukt/ grönsaker per dag ska minska* Andel personer som inte når nationella rekommendationer om 30 min fysisk aktivitet per dag ska minska* Andel kallade kvinnor år som genomgår mammografisk hälsokontroll ska öka Andelen kvinnor år som genomgår cervixcancer-screening ska vara minst 85 % (täckningsgrad under 3,5 års intervall) 92 % - 92 % 35 % - 35 % 81 % 78 % 78 % 69 % 76 % Andel kallade män som genomgår screening för aortaneurysm ska öka 88 % 98 % Uppgift saknas Uppgift saknas Fler patienter ska genomgå egenvård via Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) Andel personer > 65 år som vaccinerats för influensa ska uppgå till minst 70 % (avser säsong , , ) Åtgärdbar dödlighet (hälsopolitisk) ska vara lägre än riket - dödsfall per inv (Riket: 32,2 kvinnor, 48,6 Män) (Uppgifterna avser , , ) 41 % 43 % 43 % 32,8 (Kv) 34,2 (Kv) 34,5 (Kv) 49,4 (M) 48,7 (M) 47,0 (M) REDOVISNING AV RESULTATMÅTT 109

114 STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN RESULTATMÅTT Resultat 2013 Andel av befolkningen som har stort/mycket stort förtroende för landstingspolitiker ska öka* 29 % - 26 % Andel av befolkningen som har förtroende för sin vårdcentral ska öka* 71 % 73 % 71 % Andel av befolkningen som har förtroende för sitt sjukhus ska öka* 77 % 82 % 77 % Andel östgötar som anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård man behöver ska öka* 82 % 81 % 80 % Andel östgötar som känner förtroende för sjukvården ska öka* 70 % 71 % 64 % DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER RESULTATMÅTT Resultat 2013 Andel patienter som upplevt hög grad av delaktighet vid vårdkontakten ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket=79) 76 % 76 % 74 % - Akutmottagningar (riket= Uppgift saknas) 72 % % - Barn- och ungdomsmedicin - barnakut (riket=78) % - Barn- och ungdomsmedicin - vårdavdelningar (riket=82) % Andel patienter som upplever att man fått ett gott bemötande av läkare/behandlare ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket=90) 89 % 89 % 88 % - Akutmottagningar (riket= Uppgift saknas) 88 % 89 % 90 % - Barn- och ungdomsmedicin - barnakut (riket=91) % - Barn- och ungdomsmedicin - vårdavdelningar (riket=92) % Andel patienter som upplever att man fått en bra information om sin sjukdom/sitt problem vid vårdkontakten ska vara högre än riksgenomsnittet (maxpoäng =100) - Vårdcentralerna (riket=77) 76 % 76 % 74 % - Akutmottagningar (riket= Uppgift saknas) 76 % 77 % 77 % - Barn- och ungdomsmedicin - barnakut (riket=80) % - Barn- och ungdomsmedicin - vårdavdelningar (riket=82) % TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD RESULTATMÅTT Resultat 2013 Besökstillgänglighetens variationsvidd (högsta-lägsta) mellan vårdcentralerna ska minska (Kvartal 4 ) Telefontillgänglighetens variationsvidd mellan vårdcentraler ska minska (Kvartal 4 ) 13 % 15 % 26 % 23 % 31 % 29 % 110 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

115 PROCESSPERSPEKTIVET KUNSKAPSBASERAD OCH SÄKER VÅRD RESULTATMÅTT Resultat 2013 Andelen äldre med 10 eller fler läkemedel ska minska (avser 2010, 2011, 2012) ÖJ-index 20 - LiÖ:s resultat jämfört med riket ska vara bland bästa tredjedelen (sju bästa): (avser 2010, 2011 resp 2012) 10,9 % 10,9 % 9,7 % 19 2:a 1:a 2:a Behandlingstryck (Dygnsdoser/1000 listade inv. och dygn) av antibiotika till åldersgruppen 0-9 år ska inte öka - Centrala länsdelen 2,8 3,0 3,1 - Östra länsdelen Uppgift saknas 3,0 3,0 - Västra länsdelen 3,9 3,4 3,2 Behandlingstryck (Dygnsdoser/1000 listade inv. och dygn) av beroendeframkallande sömnmedel ska minska - Centrala länsdelen 24,2 23,7 23,0 - Östra länsdelen Uppgift saknas 26,8 26,6 - Västra länsdelen 22,6 22,7 23,1 Behandlingstryck primärvård (Dygnsdoser/1000 listade inv. och dygn). Avvikelser mellan vårdcentralerna avseende receptförskrivna allmänläkemedel justerat för ålder och könsskillnader. Avvikelser jmf annan länsdel högst +/- 10 % - Centrala länsdelen -8,5 % -8,4 % -10.3% - Östra länsdelen Uppgift saknas -7,9 % -8,6% - Västra länsdelen 9,3 % 9,2 % 11,5% Lex Maria anmälningar ska minska Åtgärdbar dödlighet (sjukvårdsrelaterad) ska vara lägre än riket - dödsfall per inv (Riket: 32,6 kvinnor, 47,5 män) (Uppgifterna avser , , ) Undvikbar slutenvård 21 ska vara lägre än riket - antal personer per inv (Riket: kvinnor, män). - avser 2010, 2011 resp. 2012) 34,3 (Kv) 32,8(Kv) 30,6 (Kv) 57,1 (M) 56,7(M) 53,2 (M) 907 (Kv) 966 (Kv) 976 (Kv) (M) (M) (M) EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESULTATMÅTT Resultat 2013 Operationstid ska nyttjas enligt beställning (över/under beställd nivå(+/-)) +0,6 % -1,5 % -0,2% 19 Jämförelse inte möjlig eftersom åldersgränsen ändrats till 75 år eller äldre (tidigare 80 år) 20 Sammanvägt index baserat på 119 medicinska indikatorer. 21 Mäts i form av personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per inv. Mäter inläggning på sjukhus för ett antal utvalda diagnoser vilket ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska/mer långvariga åkommor (t ex astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck) REDOVISNING AV RESULTATMÅTT 111

116 MINSTA MÖJLIGA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN RESULTATMÅTT Resultat 2013 Andelen källsorterat avfall vid sjukhusen ska successivt öka och år 2013 uppgå till minst 50 % av den totala mängden avfall från sjukhusen % 27 % 26 % Minska läkemedelskassationen från sjukhusen med 50 % år 2013 jämfört med år (4,2 ton US, 2,1 ton ViN, 0,6 ton LiM) -23 % 3,5 ton (US) 1,3 ton (ViN) 0,5 ton (LiM) - 43 % 2,2 ton (US) 1,3 ton (ViN) 0,4 ton (LiM) - 10 % 3,9 ton (US) 1,8 ton (ViN) 0,5 ton (LiM) Kostnadsandelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 26 % år % 22 % 27 % Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2013 jämfört med år ( mil) Andelen miljöbilar bland hyr-, leasing, förmåns- och landstingets egna bilar ska vara minst 100 % år % mil -5 % mil -12 % mil - Hyrbilar 100 % 100 % 100 % - Leasing-/egna bilar 79 % 82 % 86 % - Förmånsbilar 96 % 100 % 97 % Nyttjandetiden för rumsplacerade och personspecifika videomötessystem ska öka (för att öka antalet resfria möten) tim tim tim FRAMGÅNGSRIK FORSKNING OCH UTVECKLING MED GOD KONKURRENSKRAFT RESULTATMÅTT Resultat 2013 Producerad vård för utomregionala patienter ska öka (mkr) Medelåldern för docenter ska minska Medarbetarna ska i ökad utsträckning uppleva att FoU klimatet är positivt på den egna arbetsplatsen (maxvärde=100)* Medarbetarna ska i ökad utsträckning uppleva att det finns goda möjligheter att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete (maxvärde=100)* * Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100 Uppgift saknas Beräkningarna för avfall har justerats för att harmonisera med nyckeltal som tagits fram för samtliga landsting, varför resultaten historiskt förändrats jämfört med tidigare redovisningar. 23 Minskning beror på variationer mellan åren vad avser brännskadevården (BRIVA) 112 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

117 MEDARBETARPERSPEKTIVET ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP RESULTATMÅTT Resultat 2013 Situationsindex ska öka sammanvägning av resultat i medarbetarenkäten kopplade till medarbetarskapet* KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG RESULTATMÅTT Resultat 2013 En ökad andel (85%) medarbetare som ska ha haft utvecklingssamtal under de senaste 15 månaderna. 85 % 87 % 87 % En ökad andel (85%) medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. 83 % 85 % 86 % GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT RESULTATMÅTT Resultat 2013 Ledningsindex ska öka sammanvägning av resultat i medarbetarenkäten kopplade till ledarskapet* * Index baserat på svarsfördelning - maxvärde=100 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT 113

118 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET RESULTATMÅTT Resultat 2013 Förräntningen av placerade medel ska vara 4,6 % över en konjunkturcykel (redovisas som snitt över 5 år) Förräntningen av placerade medel ska vara 4,6 % över en konjunkturcykel (redovisas som snitt över 10 år) Resultatet, exklusive det finansiella nettot, ska vara tillräckligt positivt för att bidra till ekonomisk handlingsfrihet => 0,5 % (exkl pensionsdel i finansiella poster) 3,3 % 3,8 % 6,6 % 5,3 % 5,7 % 5,5 % 1,1 % -0,8 % 2,6 % EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER RESULTATMÅTT Resultat 2013 Soliditet (eget kapital i förhållande till tillgångar) ska vara 0 % eller mer -9 % -5 % -6 % Pensionsavsättningen ska vara 100 % 100 % 100 % 100 % Landstingets egna kapital ska öka (belopp inom parentes är den del som bokförts direkt mot det egna kapitalet och avser främst en pensionsskuldsförändring) -675 mkr +458 mkr 1311 mkr (-934 mkr) (+190 mkr) ( mkr)) KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET RESULTATMÅTT Resultat 2013 Nettokostnadsutveckling totalt exkl. jämförelsestörande poster ska vara lägre än landstingsindex (2,7 % år 2013) Kostnaden per konsumerad DRG-poäng inom sluten somatisk vård ska vara lägre än i riksgenomsnittet kr (uppgiften avser 2010, 2011 resp. 2012) Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare exkl. hemsjukvård och tandvård ska vara lägre än riksgenomsnittet Riket: kr (avser 2010, 2011 resp. 2012) Strukturjusterad läkemedelskostnad per invånare ska vara lägre än riksgenomsnittet - Riket: kr (avser 2012) Kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården ska vara lägre än i riksgenomsnittet Riket: kr (uppgiften avser 2010, 2011 resp. 2012). 4,0 % 3,4 % 5,4 % kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 114 REDOVISNING AV RESULTATMÅTT

119 RESULTATRÄKNING Sammanställd redovisning full fondering pensioner Sammanställd redovisning budget Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat EKONOMISK REDOVISNING 115

120 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i miljoner kronor, noter se sidan 121 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhete INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgånga Försäljning av finansiella anläggningstillgånga Kassaflöde från investeringsverksamhete FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Justering av ingående eget kapital Justering anläggningstillgångar AB Östgötatrafiken Årets kassaflöd Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut EKONOMISK REDOVISNING

121 BALANSRÄKNING Belopp i miljoner kronor, noter se sidan 121 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Landstinget full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering ej i egen fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se not nedan Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, skulder och avsättningar Ställda panter och ansvarsförbindelser: Pensionsåtagande inkl löneskatt intjänade före år Borgensåtaganden (övre gräns) Pensionsåtaganden för visstidsanställda/förtroendevalda Skuldförbindelse (företagsinteckning) Not till Eget kapital Varav rörelsekapital Varav anläggningskapital EKONOMISK REDOVISNING 117

122 RESULTAT PER ENHET Belopp i mkr 1 Omsättning 2013 Resultat 2013 Budget 2013 Eget kapital Nämnd/styrelse Landstingsstyrelsen ,5 0,0 4,7 Hälso- och sjukvårdsnämnden ,3 0,0 0,0 Trafiknämnde ,7 0,0 0,0 Summa nämnd/styrelse 31,5 0,0 4,7 Omsättning 2013 Resultat 2013 Budget 2013 Eget kapital Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,1 0,0 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland ,9 0,0-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland ,9 0,0-2,6 Närsjukvården i Finspång 218 5,8 0,0 12,2 Hjärt- och medicincentrum ,1 0,0 18,1 Barn- och kvinnocentrum 847 1,1 0,0 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,4 0,0-22,4 Sinnescentrum ,5 0,0-43,5 Diagnostikcentrum 982-5,2 0,0-12,1 Summa sjukvård -70,8 0,0-23,4 Tandvård Folktandvården ,8 8,0 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 32 0,8 0,0 6,2 Naturbruksgymnasiet 146-6,0-2,0-1,5 Övrigt Katastrofmedicinskt centrum 68 0,3 0,0 6,1 Informationscentrum 23 1,5-0,5 0,0 FM centrum ,0 0,0 5,0 IT-centrum 460 2,0 0,0 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 125 0,9 0,0 3,8 Upphandlingscentrum 169-0,7-0,4 0,0 Resurscentrum 199-0,8-2,5 3,6 Summa övrigt 14,2-3,4 21,0 Summa nämnd/styrelse/produktionsenheter 4,5 2,6 3 20,9 Finansförvaltningen 704,8 217,4-917,0 TOTALT LANDSTINGET 709,3 220, ,1 1 Samtliga produktionsenheter är korrekt avrundade. Eventuell avrundningsdifferens finns inom finansförvaltninge 2 Det egna kapitalet har i bokslut 2013 justerats utifrån gällande styrprinciper till +/- 3 procent av enhetens omsättning. Detta påverkar följande enheter; Barn- och kvinnocentrum -0,7 mkr, Sinnescentrum 11,5 mkr, Folktandvården -100,6 mkr. Därutöver har följande enheters egna kapital justerats; Trafiknämnden -18,7 mk, Hälso- och sjukvårdsnämnden -7,3 mkr, Landstingsstyrelsen -5 mkr, FM-centrum -11 mkr, Centrum för hälso- och vårdutveckling -0,3 mkr, Upphandlingscentrum 0,7 mkr och Informationscentrum -2 mkr. (Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp, positivt belopp innebär att produktionsenheten har fått täckning). 3 Budgeten för produktionsenheterna HMC, CKOC och SC har korrigerats i samband med beslut om resurstillskott. 4 Budget enligt finansplan är fastställd av landstingsfullmäktige i november EKONOMISK REDOVISNING

123 INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr Investering Budget Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen Summa nämnd/styrelse Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Summa sjukvård Tandvård Folktandvården Summa Tandvård Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Summa Utbildning Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum Informationscentrum 0 0 Centrum för hälso- och vårdutveckling FM centrum IT-centrum Upphandlingscentrum 0 0 Resurscentrum Finansförvaltningen Summa övrig verksamhet Totala investeringar inkl interna köp Exkludering interna köp Totala investeringar Investeringar per produktionsenhet redovisas inklusive interna köp. Totala investeringar inklusive interna köp uppgår till 1 284,7 mkr. För de produktionsenheter där så är aktuellt anges här interna köp: HMC 1,4 mkr, BKC 3,9 mkr, DC 8,6 mkr, SC 0,6 mkr, NSC 4,1 mkr, NSV 9,1 mkr, CHV 0,4 mkr, FTV 0,5 mkr. 2 Budget för ett antal produktionsenheter har reviderats under året. Beslut har fattats av landstingsstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslutsrapport. 3 Avvikelsen mot budget beror främst på förskjutningar och lägre reinvesteringsnivå än planerat. EKONOMISK REDOVISNING 119

124 INVESTERINGSREDOVISNING, FORTS SPECIFIKATION AV BYGGNADER, MARK OCH BYGGNADSINVENTARIER INOM FM CENTRUM Belopp i tkr Investering 2013 Budget 2013 Byggnader och mark Universitetssjukhuset Linköping Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR Finspång LIF Övrigt Totalt byggnader och mark Byggnadsinventarier Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt Totalt byggnadsinventarier Reinvesteringar Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt Totalt reinvesteringar Förbättringsutgifter annans fastighet 82 Byggnadsinventarier annans fastighet Totalt investeringar i fastigheter Specifikation större projek Investering 2013 Budget 2013 Investering t.o.m Beslutat investeringsbelopp Beräknat slutår investering - Nybyggnation Framtidens US Ombyggnation Framtidens US Vision 2020, Vrinnevisjukhuset Vadstena, Rättspsykiatri SPECIFIKATION AV INVESTERINGSOBJEKT > 1 MILJON KRONOR Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Utbyte linjäraccelerator (app B), Onkologen Mikroskop, Ryggkliniken 6,7 mkr 1,0 mkr Närsjukvården i centrala Östergötland Överflyttning UBF från FM centrum Enheten för Prehospital vård 4,1 mkr 1,7 mkr Sinnescentrum Navigationsapparat kirurgisk Curve Mikroskop Leica M844 C40 Mikroskop op mobilt M720 OH5 Diagnostikcentrum Datortomograf Röntgenutrustning, genomlysning 2 enheter Ultraljudsapparater 3 stycken Utodlingsrobot Prepglasscanner Uppgradering MR 2 enheter Mammografiutrustnin Barn- och kvinnocentrum Ultraljudsapparat Second opinion Överflyttning UBF från FM centrum Hjärt- och Medicincentrum Hjärt lungmaskiner 2 stycken (Thorax) Överflyttning UBF från FM centrum Gamma kamera (Fysiologiska kliniken) 1,5 mkr 1,1 mkr 2,2 mkr 5,4 mkr 3,9 mkr 1,6 mkr 7,0 mkr 1,2 mkr 6,5 mkr 4,0 mkr 1,1 mkr 3,9 mkr 3,0 mkr 1,4 mkr 3,3 mkr Närsjukvården i västra Östergötland Överflyttning UBF från FM centrum VB-kostnad inventarier LIM B-hus/PHE 2013 IT-centrum Skrivare Cosmic IX3 Medication. Licens för ny läkemedelsfunktionalitet i Cosmic Cosmic IX3 Overwiew. Licens för ny patientöversiktsfunktionalitet i Cosmic Cosmic Nova Ward. Licens för Whitebordfunktionalitet i Cosmic Licens för Cosmicintegration till nationella Infektionsverktyg Serverhallsutrustning Utbyte infobloxmiljö, mobile access VPN samt midrange lagring Personsökning Nätverksutrustning Central lagringsutrustning Säkerhetsutrustning FM centrum Utrustning bygg Konst 4,9 mkr 1,9 mkr 2,2 mkr 1,3 mkr 1,6 mkr 1,6 mkr 5,1 mkr 2,0 mkr 15,1 mkr 1,5 mkr 9,9 mkr 10,9 mkr 1,7 mkr 4,7 mkr 1,1 mkr * Principförändring; FM centrum (FC) ska inte göra verksamhetsinvestering och ersättas via hyrestillägg, utan istället låta verksamheten bära investeringen och betala avskrivningar. Detta får konsekvensen att tidigare genomförda investeringar flyttas från FC:s balansräkning till respektive verksamhet till sitt restvärde per 1 jan EKONOMISK REDOVISNING

125 NOTER NOTER TILL RESULTATRÄKNING Belopp i miljoner kronor. Allmän förklaring Landstingets resultat presenteras i tre olika konsolideringsnivåer; - sammanställd redovisning med full fondering av pensionsskulden (resultat 742 miljoner kronor) - landstingets resultat med full fondering av pensionsskulden (resultat 709 miljoner kronor). - sammanställd redovisning där pensionsskulden hanteras enligt blandmodellen (resultat 251 miljoner kronor). Landstingets officiella resultat inkluderar full fondering av pensionerna. Noterna behandlar sammanställd redovisning med full fondering av pensionsskulden om inget annat anges. De konsoliderade företagens påverkan som anges nedan är efter justeringar och elimineringar och inte de som framgår av företagets egen årsredovisning. Angivna resultat för koncernföretagen är före bokslutsdispositioner och reglering för uppskjuten skatt. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER INOM RESULTATRÄKNINGEN För att klassas som jämförelsestörande ska posten vara ett väsentligt belopp, sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal, såsom nettokostnadsutveckling mm om. Jämförelsestörande poster som ingår i årets årsredovisning är följande: Övrig intäkt 2012: Sjukförsäkringspremier 2007 och miljoner kronor. Övrig intäkt 2013: Sjukförsäkringspremier 2005 och miljoner kronor. I blandmodellen redovisas ytterligare en jämförelsestö rande post 2013; förändring av pensionsskulden som beror på förändrad ripsränta (diskonteringsränta). Posten påverkar resultatet negativt med 416 miljoner kronor. Vid redovisning av full fondering av pensionerna bokfördes denna förändring direkt mot eget kapital ( miljoner kronor). 1 Verksamhetens intäkter Vårdintäkter exklusive tandvård Vårdintäkter tandvård Patientavgifter exklusive tandvård Patientavgifter tandvård Statsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar 5 1 Övriga intäkter Summa landstinget Koncernföretagen Sammanställd redovisning Interna transaktioner i landstinget Inom verksamhetens intäkter redovisas realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar (exklusive aktier och andelar) på totalt 4,7 miljoner kronor. Dessa avser byggnader (Skarptorp) 4,4 miljoner kronor, jord- och skogsbruksmaskiner 0,2 miljoner kronor, bilar och andra transportmedel 0,1 miljoner kronor. 2 Verksamhetens kostnader Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Läkemedelskostnader öppen vård Övriga driftkostnader Summa landstinget Kostnader koncernföretagen Sammanställd redovisning Interna transaktioner i landstinget Inom verksamhetens kostnader redovisas realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar (exklusive aktier och andelar). År 2013 var förlusterna kronor. Inom verksamhetens kostnader redovisas också nedskrivningar med 0,2 miljoner kronor. Detta avser nedskrivning av inventarier. Utrangeringar har skett till ett värde av 11,2 miljoner kronor fördelat på; byggnader 4,2 miljoner kronor, inventarier 0,8 miljoner kronor, medicinteknisk utrustning 1,8 miljoner kronor samt byggnadsinventarier 2,9 miljoner kronor, konst 1,5 miljoner. Se även not 8. 3 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Inventarier Byggnadsinventarier IT-utrustning Medicinsk apparatur Förbättringsutgifter ej egna fastigheter 1 1 Bilar och andra transportfordon 1 1 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 1 1 Summa landstinget AB Östgötatrafike HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB 9 9 Sammanställd redovisning Skatteintäkter Landstingsskatt Prognos slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år 7 8 Summa Skatteprognosen baseras på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognos i december. 5 Generella statsbidrag Bidrag för inkomstutjämning Avgift för kostnadsutjämning Nivåjustering/reglering Sjukfrånvarostatsbidrag Läkemedelsstatsbidrag Summa Av övriga större förändringar kan nämnas statsbidraget för tillgänglighet på 68 miljoner kronor vilket föregående år var 95 miljoner kronor. EKONOMISK REDOVISNING 121

126 6 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Räntor och övrigt 4 9 Aktieutdelning koncernföretag 5 5 Värdeökning Övriga finansiella intäkte 2 2 Summa landstinget Eliminering aktieutdelning koncernföretag -5-5 Koncernföretagen 4 5 Sammanställd redovisning Finansiella kostnader Räntor och övrigt -5-7 Värdeminskning - - Nedskrivning finansiell anläggningstillgån - - Övriga finansiella kostnader Pensionskostnader som är finansiell Summa landstinget Koncernföretag -8-8 Sammanställd redovisning Finansiellt netto landstinget exkl. pensionskostnad Landstinget redovisar inom ramen för värdeförändring realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper samt förfallna och upplupna räntor. Utdelningar särredovisas inte utan ingår i värdeförändringen. Fondplaceringar redovisas till marknadsvärde. Detta är ett avsteg från gällande redovisningsprinciper och motivering till detta finns i redovisningsprinciperna. Om landstinget skulle övergå till att redovisa enligt lägsta värde skulle resultatet vara 667 miljoner kronor sämre år Den genomsnittliga förräntningen på likvida medel är 6,6 procent (2012; 5,7 procent). Placerade medel i fonder genererade en genomsnittlig avkastning på 7,6 procent. Det är totalt nio olika kapitalplacerare som har 11 uppdrag (portföljer). I landstingsfakta redovisas detta mer i detalj. 7 Årets resultat Enligt lag ska landstinget från och med 2000 ha balans mellan intäkter och kostnader, det så kallade balanskravet. Lagstiftningen har skärpts från och med 2013 och i förvaltningsberättelsen presenteras en balanskravsutredning. Denna specificeras även hä. Balanskravet innebär att eventuella negativa resultat ska regleras inom tre år. I 2013 års resultaträkning finns 5 miljoner kronor i reavinst som ska räknas bort. Landstingets målsättning är att ha balans mellan intäkter och kostnader när full fondering för pensioner görs och den målsättningen uppfylls. Det är landstingets resultat som redovisas. Fullmäktige har beslutat att inte utnyttja möjligheten att införa en resultatutjämningsreserv. Full- Blandfondering modell Årets resultat Avgår årets reavinst -5-5 Årets resultat efter balans kravsjusteringar NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYS Belopp i miljoner kronor. Kassaflödesanalysen redovisar sektorerna; löpande ver - samhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel vilket motsvarar raderna kortfristiga placeringar samt kassa och bank i balansräkningen. 8 Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Kassaflödesanalysen justeras med avskrivningar och ne - skrivningar/utrangeringar av anläggningstillgångar som inte är rörelsekapitalpåverkande. Avskrivningarna beskrivs i not 3 och nedan beskrivs nedskrivningarna samt utrangeringarna per tillgångsslag Fastigheter 4 6 Inventarier 1 5 Byggnadsinventarier 3 1 Medicinteknisk apparatur 2 5 IT-utrustning - - Konst 1 - Avrundningseliminering 1 1 Avskrivningar Summa landstinget Eliminering av aktieägartillskott + aktier - - Koncernföretagen avskrivn./nedskrivningar Sammanställd redovisning Justering för gjorda avsättningar pensionsskuld Pensionsskulden inklusive löneskatt har ökat netto med miljoner kronor mellan 2012 och 2013 i landstinget och med miljoner i sammanställd redovisning. En del av förändringen mellan åren miljoner har bokförts direkt mot eget kapital under Se även not 15 och not Övriga avsättningar Nya övriga avsättningar Leasing AB Östgötatrafike (överföring från kommunerna) - 53 Citybanan, indexuppräkning - 1 Summa landstinget 0 54 AB Östgötatrafike 12 5 TvNo Textilservice AB - 1 HjälpmedelsCentrum - 6 Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen har från och med 2013 uppskjuten skatt beräknats för obeskattade reserver för de konsoliderade bolagen. Korrigering har inte gjorts av resultaträkningen föregående år eftersom resultatpåverkan var marginell. Däremot har balansräkningen korrigerats med 12 miljoner kronor 2012 som avser ackumulerad avsättning med motpost eget kapital). Justeringen har även gjorts i kassaflöde - analysen för Ianspråktagna övriga avsättningar Citybanan -2 - Summa landstinget -2 - Koncernföretagen - - Sammanställd redovisning -2 - Synnerliga skäl (ripsränta) Årets balanskravsresultat Tidigare balanskravsunderskott 0 0 Balanskravsunderskott att reglera EKONOMISK REDOVISNING

127 11 Investeringar Investeringar i immateriella anl. tillg. 7 8 Investeringar i materiella anl. tillg. Byggnader och mark Byggnadsinventarier Investering i annans fastighet 3 1 Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Bilar och andra transportfordon - 3 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 1 2 Konst 1 2 Investeringar i materiella anl.tillg Investeringar i finansiella anl. tillg Aktier i Mälab AB (90 tkr) 0 - Aktier i Transitio AB - 1 Aktier i AB Östgötatrafike - 10 Investeringar i finansiella anl.till 0 11 Totala investeringar landstinget AB Östgötatrafiken materiell anl. tillg TvNo Textilservice AB materiell anl. tillg HjälpmedelsCentrum AB materiell anl. tillg Sammanställd redovisning Med investeringar avses investeringsutgifter. Immateriella anläggningstillgångar är balanserade utgifter för systemutveckling/licenser. Pågående investeringar har delats upp i inventarier (4 miljon kronor), medicinteknisk utrustning (13 miljoner kronor), IT-utrustning (1 miljon kronor), byggnadsinventarier (160 miljoner kronor) och förbättringsutgifter i annans fastighet (3 miljoner kronor). 12 Försäljning av anläggningstillgångar Avser bokfört värde av försålda anläggningstillgångar. Realisationsvinster respektive förluster redovisas inom resultaträkningen Fastigheter 20 - Byggnadsinventarier 5 - Medicinteknisk apparatur - 6 Summa landstinget 25 6 HjälpmedelsCentrum AB 3 3 Sammanställd redovisning Investeringsbidrag Investeringsinkomster redovisas som förutbetalda intäkter i form av en långfristig skuld som löses upp i takt med investeringen. I kassaflödesanalysen presenteras denna inom investeringsverksamheten. 14 Nyupptagna lån Av beloppet svarar AB Östgötatrafiken för hela förändringen. 15 Justering av eget kapital Ingående eget kapital har minskat med miljoner kronor Anledningen är en sänkning av diskonteringsräntan, ripsräntan, som används vid beräkning av pensionsskulden. En sänkt ränta innebär en ökad skuld. Eftersom det är en påverkan på hela skulden har bokföringstransaktionen bokförts direkt mot eget kapital utan att påverka resultatet. I sammanställd redovisning har eget kapital justerats med 12 miljoner kronor 2012 jämfört med i föregående årsredovisning. Anledningen är att från och med 2013 har uppskjuten skatt beräknats för obeskattade reserver (i enlighet med inkomstskattelagen). Den justering som avser föregående år har justerats på balansräkningen mellan avsättningar och eget kapital. Rättelse har även gjorts avseende AB Östgötatrafikens justering av ingående eget kapital 2012 jämfört med föregående årsredovisning. Förändring mot eget kapital: Pensionsskuld - korrigering ädel Återföring garantifond - 6 Pensionsskuld: ripsräntan Summa landstinget AB Östgötatrafiken (utökning med 50 % - 36 Eliminering BCRC AB som likviderats Justering med hänsyn till uppskjuten skatt Sammanställd redovisning Justering anläggningstillgångar Östgötatrafike Beloppet år 2013 avser statsbidrag för tidigare gjorda tåginvesteringar inom AB Östgötatrafiken och som använts till att skriva ner tågets värde. Dessa har inte redovisats över resultaträkningen. Beloppet 2012 avser påverkan av Östgötatrafikens ing ende anläggningstillgångar efter att landstingets ägarande l av Östgötatrafiken utökades från 50 procent till 100 procent i samband med skatteväxlingen. Övriga förändringar som beror på detta redovisas på respektive rad i kassaflödesanalysen som en del i förändringarna. NOTER TILL BALANSRÄKNING Belopp i miljoner kronor. Generell kommentar: Inom koncernföretagen har obeskattade reserver förts till eget kapital. 17 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar 7 8 Summa landstinget AB Östgötatrafike Sammanställd redovisning Byggnader Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets försäljning -19 Årets utrangeringar/nedskrivningar -4-6 Summa landstinget EKONOMISK REDOVISNING 123

128 19 Pågående investeringar Årets investering - inventarier 4 1 Årets investering IT-utrustning 1 Årets investering - medicinteknisk utrustning Ingående balans - byggnadsinventarier Årets investering - byggnadsinventarier Ingående balans byggnadsinvent, ej egen 1 Byggnadsinventarier ej i egen fastighet 3 1 Summa landstinget AB Östgötatrafiken TvNO Textilservice AB - Sammanställd redovisning Övriga pågående investeringar redovisas inom särskild kontogrupp men specificeras per anläggningstillgång. 20 Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar -1-5 Ackumulerade nedskrivningar -1-1 Summa landstinget AB Östgötatrafike HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB Östsam - 1 Sammanställd redovisning IT-utrustning Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Summa landstinget AB Östgötatrafike 2 1 HjälpmedelsCentrum AB 1 1 Sammanställd redovisning Medicinteknisk apparatur Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar -1-3 Ackumulerade nedskrivningar Årets försäljning bokfört värde - -6 Summa landstinget Byggnadsinventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar -3-1 Årets försäljning bokfört värde -4 - Summa landstinget Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar 1 2 Summa landstinget 4 4 Generell kommentar till materiella anläggningstillgångar En omdefiniering av anska fningsvärde mellan olika anläggningstillgångar har gjorts enligt följande: Fastigheter -37 Byggnadsinventarierna 78 Medicinteknisk utrustning 11 IT-utrustning 1 Inventarier 11 Pågående investeringar -64 Summa 0 26 Aktier, andelar och bostadsrätter Inom finansförvaltningen redovisas aktier i hel- och delägda bolag enligt följande: TvNo Textilservice AB 1,5 1,5 AB Östgötatrafike 12,5 12,5 AB Kinda Kanal (40 tkr, avrundas) - - Inera AB 0,1 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 Mälab AB 0,1 - HjälpmedelsCentrum i Östergötland AB 3,0 3,0 Summa landstinget 18,2 18,1 Eliminering av konsoliderat aktiekapital -17,0-17,0 Koncernföretag aktier, andelar 0,3 0,3 Sammanställd redovisning 1,5 1,4 I den sammanställda redovisningen elimineras aktier i de koncernföretag som konsolideras. 27 Långfristiga fordringar Liljeholmens folkhögskola 1 1 Summa landstinget 1 1 AB Östgötatrafike Sammanställd redovisning Förråd och lager Lagerförda artiklar Sjukvårdsartiklar Tekniska hjälpmedel 9 9 Dentalförråd 2 2 Laboratorieförråd Råvaruförråd 7 5 Färdigvarulager 9 12 Summa landstinget HjälpmedelsCentrum AB 2 3 Sammanställd redovisning Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde Årets investeringar - 3 Ackumulerade avskrivningar Summa landstinget 2 3 AB Östgötatrafike TvNo Textilservice AB 1 1 Sammanställd redovisning AB Östgötatrafiken har fått ett statsbidrag på 91 miljoner krono 2013 avseende en tidigare gjord investering i tåg. Bolaget har skrivit ned värdet direkt mot anläggningstillgångarna utan att påverka resultaträkningen. 124 EKONOMISK REDOVISNING

129 29 Kortfristiga fordringar I den sammanställda redovisningen är de kortfristiga fordringarna 35 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgår till miljoner kronor. Kortfristiga fordringar inom landstinget har ökat med 58 miljoner kronor och uppgår i bokslutet till miljoner kronor. Nedan specificeras de största posterna 2013 och motsvarande post 2012 inom landstinget Kundfordringar Statsbidragsfordring läkemedel (nov, dec) Landstingsskatt Avdragsgill moms Läkemedelsrabatter 1 1 Periodiserade fakturor Statsbidrag för ökad tillgänglighet Premie omställningskostnader (FORA) - 3 Övrigt Summa landstinget Kortfristiga placeringar och kassa/bank Den största delen av landstingets likviditet är placerad i fonder. Landstinget redovisar dessa till marknadsvärde. För motivering se i avsnittet redovisningsprinciper. Fördelningen mellan aktier, räntebärande placeringar och likvida medel inom kortfristiga placeringar är följande: Kortfristiga placeringar Aktier Räntebärande placeringar Likvida medel, inom placeringar 1 1 Summa landstinget Koncernföretagen 2 7 Summa sammanställd redovisning Kassa/bank Kassa och bank Summa landstinget AB Östgötatrafike TvNo Textilservice AB 10 9 Regionförbundet Östsam Sammanställd redovisning Redovisat inom pensionsförvaltningen För info: enligt lägstavärdesprincipen: differens: Eget kapital Justeringen på miljoner kronor i landstinget och i den sammanställda redovisningen samt korrigering 2012 beskrivs i not 15. Fullmäktige har beslutat att inte utnyttja möjligheten att införa en resultatutjämningsreserv. En avrundningsdifferens har lagts in i den sammanställda redovisningen enligt blandmodell. 32 Pensionsskuld Pensionsskulden som redovisas överensstämmer med KPA:s beräkning förutom att skulden har reducerats för skatteväxlad verksamhet för de kommuner som har en annan pensionsadministratör än KPA (Linköping och Norrköping SPP). Skulden har därefter kompletterats med uppgifter från SPP. Till skulden har också särskilda pensioner tillförts som beslutats sent på året, efter att KPA:s beräkning har gjorts. Skulden har också kompletterats med pensionsdelen i arbetsgivaravgiften för ej utbetalade löner. Separat beräkning har också gjorts av KPA avseende ålderspension och livränta för förtroendevalda och skulden har kompletterats med detta Pensionsskuld exkl. löneskatt Löneskatt Summa landstinget Varav Särskilda pensioner Förpliktelser intjänade fr.o.m 1998: Förpliktelser intjänade t.o.m 1997: Koncernföretagen Sammanställd redovisning Löneskatten är 24,26 % på pensionsskulden. Specifikation avsättningar till pensionsförpliktelser 2013 i landstinget: PA-KL KAP-KL Särskilda (skuld -1997) (skuld 1998-) pensioner Avsättning 1/ Sänkning av diskonteringsränta Justering dubbelräknad skuld Intjänad förmånsbestämd ålderspension Basbeloppsuppräkning Ränteuppräkning Pension till efterlevande Ålderspension förtroendevalda Slutbetalning FÅP Årets pensionsutbetalningar Nya särskilda pensioner Övrigt Summa Löneskatt Total pensionsskuld Total pensionsskuld (summan av tre kolumner) Individuell del (kortfristig skuld) 215 Löneskatt individuell del inkl. dec Total skuld Aktualiseringsgrad i procent 91 procent Aktualiseringsgraden avser endast de pensioner som hanteras av KPA och inte den del som avser landstingets andel av kommunerna Linköpings och Norrköpings pensionsskuld som hanteras av SPP. Nedan finns en specificering av totala pensioner och des finansiering inom pensionsförvaltningen Finansiering av pensionsförpliktelse Total pensionsförpliktelse: Kortfristiga placeringar Aktier varav utländska aktier Räntebärande placeringar Likvida medel inom placeringar 1 1 Kassa och bank 1 1 Summa placeringar Övriga skulder och fordringar -5 1 Återlånade medel (fordran på finansför.) Totalt EKONOMISK REDOVISNING 125

130 33 Övriga avsättningar Förutsättningen för att få boka upp en avsättning är att de allmänna kriterierna för avsättning är uppfyllda och i förekommande fall även de särskilda kriterierna omkring begreppet omstrukturering. Osäkerhet kring när beloppen ska betalas ut eller vilket belopp som ska betalas ut ligger bakom följande uppbokningar. Följande fördelning: Citybanan Ostlänken Tågleasing Summa landstinget AB Östgötatrafike 17 5 HjälpmedelsCentrum AB 6 6 TvNo Textilservice AB 1 1 Sammanställd redovisning Ingen nuvärdesberäkning har skett. När det gäller citybanan räknas det överenskomna beloppet upp med index enligt avtal och denna del belastar det årliga resultatet. De år som avsättningen realiserats eller förväntas realiseras är följande: Citybanan 2013 inklusive index 1, inklusive index 2, , , ,0 Indexuppräkningar ,2 Ostlänken ,0 Tågleasing ,6 I den sammanställda redovisningen har från och med 2013 uppskjuten skatt beräknats för obeskattade reserver för de konsoliderade bolagen. Balansräkningen korrigerats med 12 miljoner kronor 2012 som avser ackumulerad avsättning med motpost eget kapital. 34 Långfristiga skulder Inom långfristiga skulder redovisas investeringsbidrag och lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). I samband med avveckling av Konsortiet för patientförsäkring och bildandet av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), överfördes 1995 den beräknade ersättningsreserven för patientskador till landstingen i form av en långsiktig skuld. Ersättningsreserven inkluderar obetalda konstaterade och anmälda skador. Även skador som inträffat, men som ännu inte anmälts, har beräknats och ingår i skuldbeloppet. Finansinspektionen accepterade inte LÖF:s hantering av skulden och under 2010 togs beslut om att formalisera landstingets premieskuld genom reverser som räntebeläggs och baseras på skulden per Långfristiga skulder LÖF (se ovan) Investeringsbidrag (förutbetald intäkt) Summa landstinget AB Östgötatrafike Sammanställd redovisning Investeringsbidraget avser en förutbetald intäkt som löses upp i takt med att investeringen utnyttjas. 35 Semesterlöneskuld m.m Semesterlöneskuld Okompenserad övertid Okompenserad jourtid Övriga upplupna löner 2 1 Summa landstinget Koncernföretagen 6 6 Sammanställd redovisning Semesterlöneskuldsbeloppet motsvarar semesterdagar inom landstinget ( dagar 2012). 36 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder i landstinget uppgår till miljoner kronor. Detta är en ökning med 146 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kortfristiga skulder i den sammanställda redovisningen är miljoner kronor. Den del av skulden som avser upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består av följande: Periodiserade fakturor (kund, lev) Uppbokad faktura Apoteksbolaget dec 68 - Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupna avtalsförsäkringar 1 1 Upplupen löneskatt Landstingsskatt prognos 51 - Individuell pensionspremie Externa projektmedel Statsbidrag psykiatri - 15 Statsbidrag äldre - 6 Statsbidrag vävnad 6 10 Övr upplupna kostn. och förutbet. Intäkter Summa landstinget Koncernföretagen Sammanställd redovisning Borgensåtagande (övre gräns) TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) Marieborgs folkhögskola 2 2 Östgötateatern 1 1 Transitio AB (tågfinansiering Totalt övre gräns för borgen Information om utnyttjad borgen TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) Marieborgs folkhögskola 1 1 Östgötateatern 0 0 Transitio AB (tågfinansiering 0 0 Totalt utnyttjat borgensåtagande Under 2007 beslutade landstingsfullmäktige om en ny borgensförbindelse med anledning av Östgötatrafikens delägarskap i AB Transitio. Transitio AB:s uppdrag är att upp handla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att garantiägarna gemensamt borgar, via en proprieborgen, för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse på för närvarande 6 miljarder kronor. I tabellen ovan anges det belopp på 3 miljarder som är det totala bedömda utestående värdet inklusive kostnader som landstinget i Östergötland har tecknat solidarisk borgensförbindelse för. Till denna borgen är kopplat ett regressavtal, borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg man själv anskaffat. Östgötatrafiken har inte några tåg som finansierats på detta sätt varför nettoengagemanget mot Transitio AB är noll. Bedömning är att det är osannolikt att landstinget skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse men hela åtagandet redovisas ändå. 126 EKONOMISK REDOVISNING

131 38 Pensionsåtagande för visstidsanställda/förtroendevalda Individuella anställningsavtal - tjänstemän Av beloppet avser 1 miljon (6 miljoner kronor 2012) landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner enligt individuella anställningsavtal för tjänstemän. Villkoren i avtalen utlöses då aktuella visstidsförordnanden löper ut och stipulerad anställningstid uppnåtts. Beloppet avser pensionsavtal för en anställd. När det gäller de två övriga som fanns upptagna i bokslutet 2012 kommer ett avtal att lösas ut under 2014 och beloppet har överförts till pensionsskulden. Den andra personen uppnår under 2014 ordinarie pensionsålder. Beloppen har inte nuvärdesberäknats. Pensionsavtal enligt pensionsreglemente - förtroendevalda Av beloppet avser 15 miljoner kronor (16 miljoner kronor reviderad under 2013) landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner såsom visstidspension och avgångsersättningar. Beloppet som räknats fram är ett maximalt belopp. Det är totalt 6 personer som omfattas, varav 5 personer berörs av avgångsersättningar. När avtal lösts ut redovisas skulden i den ordinarie pensionsskulden. Beloppen har inte nuvärdesberäknats. Övriga delar som ålderspension och livränta ingår i pensionsskulden enligt separat beräkning av KPA. 39 Skuldförbindelse Av skuldförbindelsen utgör 15 miljoner kronor företagsinteckningar som avser HjälpmedelsCentrum AB. Tilläggsupplysning ansvarsförbindelse Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har att erlägga för vart år som förlust uppkommer i patientförsäkringen. År 2013 uppgår premien till 41 miljoner kronor = 410 miljoner. Tilläggsupplysning avseende leasing finansiell och operationell Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. (Utifrån bedömning att påverkan är begränsad har undantag gjorts för de fåtal leasingbilar som har en avtalstid som är längre än 3 år. Det är leasingbilar för förtroendevalda där avtals tiden har förlängts för att överensstämma med mandattiden). Upplysningsplikten är begränsad till uppgift per tillgångslag och fördelning på kommande år enligt nedan. Enligt rekommendation ingår endast kontrakt med en avtalstid som överstiger 3 år IT-utrustning Inhyrningskontrakt - lokaler Summa EKONOMISK REDOVISNING 127

132 REDOVISNINGSPRINCIPER INLEDNING Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen för årsredovisningen. I de fall landstinget avviker från lagar/rekommendationer beskrivs detta. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER För att en post ska klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt, posten sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal om och båda alternativen presenteras. Det sker dock varje år förändringar som innebär tillfällig påverkan på resultatet men inte är av digniteten jämförelsestörande poster. Både jämförelsestörande poster och större avvikelser mellan åren kommenteras i noterna till resultat- och balansräkningen. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP I detta bokslut har inget byte av redovisningsprincip genomförts. PERIODISERINGSPRINCIPER Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. I enlighet med vedertagen redovisningspraxis beräknas kända framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation, till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt i tiden. INTÄKTER SKATTEINTÄKTER Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. STATSBIDRAG Specialdestinerade/riktade statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Det är i vissa fall svårtolkat om statsbidraget är tänkt finansiera ko - mande verksamhet eller om det är ett bidrag för redan utförda prestationer. Landstingets tolkning bygger på den gemensamma rekommendation som togs fram under 2012 inom SKL:s redovisningsnätverk och som har uppdaterats under Vid avvikelser kommenteras detta i tabellen för avvikelser som ligger i slutet av redovisningsprinciperna. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten generella statsbidrag och utjämning. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. KOSTNADER LÖNEKOSTNADER Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid samt jour och beredskap avseende december månad bokförs i januari nästkommande år. Detta beror främst på svårigheter med att få fram uppgifter för en tillförlitlig beräkning av beloppet. Eftersom variationer mellan åren inte bedöms vara stor bör detta inte påverka resultatet nämnvärt. Hänvisning görs till konsekvensprincipen. AVSKRIVNINGAR Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som fakturan för inköpet registreras i ekonomi systemet och bokförs månadsvis med en tolftedel av den årliga avskrivningen. Den normala avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar är följande: Byggnader 3-50 år (komponentavskrivning från och med 2003 från och med 2012 har uppdelning skett i fler komponenter Markanläggningar 5-50 år Byggnadsinventarier 3-30 år Inventarier 5-10 år IT-utrustning 3 år Medicinteknisk utrustning 5-10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner 5-10 år Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade Högst 7 år Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade Högst 5 år Om särskilda skäl finns kan variationer förekomma. Mark, akt - er, bostadsrätter, konst och pågående arbeten är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde och blir inte föremål för avskrivning. Avsteg från linjär avskrivning har gjorts för fastighetsinvesteringar inom Naturbruksgymnasiet där annuitetsavskrivning har varit en mer lämplig avskrivningsmetod. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, t ex teknikskiften, och att det rör sig om väsentliga belopp. TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering, ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften är högre än ett halvt basbelopp ( kr) och att nyttjandeperioden är minst 3 år. När det gäller immateriella anläggningstillgångar gäller 2 miljoner kronor för upparbetade investeringar. Pågående fastighetsinvesteringar tillförs inte byggnadskreditivränta. Gällande redovisningsregler kräver koppling av byggnadskreditiv till externa lån. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Förråd och lager värderas på balansdagen utifrån aktuellt återanskaffningsvärde med ett inkuransavdrag på tre procent. Den genomsnittliga lageromsättningshastigheten bedöms vara avsevärt högre än frekvensen för prisuppdateringar vilket innebär att anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde i praktiken är detsamma. Om egna bedömningar av värdet görs ska det framgå och motiveras i inventeringsprotokollet. Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. Under året förs de allra flesta fordringar löpande över till inkass - företag för fortsatt bevakning, men fordran ligger kvar i landstingets redovisning. I samband med bokslut görs avskrivning av patientavgifter och en bedömning av vilka övriga fordringar som ska betraktas som osäkra. När alla kravmöjligheter uttömts fattas beslut om avskrivning. Vårdavgiftsfordringar som hänför sig till kalenderåret skrivs av utifrån försiktighetsprincipen men de enskilda fordringarna ligger kvar för bevakning hos inkassobolaget. Landstingets finansiella placeringar är klassificerade so 128 EKONOMISK REDOVISNING

133 omsättningstillgångar. Finansverksamheten och hanteringen av finansiella risker utgår från av fullmäktige fastställda riktlinjer och placeringsföreskrifter för den finansiella verksamheten (LF ) Sammanfattningsvis innebär policyn att andelen aktier av de totala likvida medlen får vara maximalt 30 procent. Landstingets får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag. Högst 30 procent får vara placerade hos samma emittent. Ratingnivå får vara som BBB i genomsnitt enligt Standard & Poor. Maximal duration är 5 år för en ränteportfölj. Enskilda värdepapper tas generellt upp till det lägsta av anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde. För närvarande har landstinget inte några placeringar som redovisas enligt lägstavärdesprincipen. Fondplaceringar tas upp till aktuellt marknadsvärde. Det är ett avsteg från gällande regelverk men överensstämmer med hur bolag och stiftelser redovisar. Det ger ett mer rättvisande resultat och möjliggör matchning av pensionsskulden. Information om värderingen enligt principen om lägsta värdet finns med i noterna till resultat och balan - räkning samt i tabellen i slutet av avsnittet. EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Landstinget i Östergötland redovisar försäkringstekniska förändringar av pensionsskulden i fullfonderingsmodellen direkt mot eget kapital utan att låta det påverka årets resultat. Under 2013 har effekten på pensionsskulden på grund av sänkt ripsränta (diskonteringsränta) bokats direkt mot eget kapital. Det medför en försämring av det egna kapitalet med miljoner kronor. AVSÄTTNINGAR En avsättning är en skuld som är oviss när den ska förfalla eller till vilket belopp. Det ska också finnas en legal förplik - else till följd av inträffade händelser för att en avsättning ska få redovisas i balansräkningen. Landstinget har gjort avsättningar för citybanan, ostlänken och för tågleasing. PENSIONSSKULD Landstinget i Östergötland tar fullt ekonomiskt ansvar för den inarbetade pensionsrätt medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal. Ekonomiskt kallas detta för fullfonderingsmodell. Enligt lagstiftning ska emellertid landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll. I konsekvens med detta ska inga medel avsättas för att värdesäkra dessa pensioner. För att uppfylla lagens krav anges även en fullständig resultaträkning, kassaflöde - analys samt balansräkning enligt den s.k. blandmodellen. Pensionsskulden är beräknad utifrån det nya pensionsavtalet och utifrån riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Beräkningen av pensionsskulden utförs av Kommunsektorns Pensions AB (KPA) på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera för anställd personal och mot bakgrund av utbetalningar till redan pensionerad före detta personal. Beräkningen görs på individnivå. Landstinget har därefter tagit hänsyn till ökade kostnader för särskilda pensioner som inte KPA har kännedom om samt för pensionsdelen i arbetsgivaravgifter för löner som inte har betalats ut. I länet är det två kommuner, Linköping och Norrköping, som har SPP som pensionsförvaltare. SPP har levererat underlag som visar landstingets skuld till den personal som gick över till dessa kommuner i samband med olika verksamhetsöverföringar tidigare år. För övriga kommuner ingår överförd personal i underlaget från KPA. När det gäller pensionen för kombinationstjänster tillsammans med Universitetet betalar landstinget en löpande premie, vilket innebär att det inte finns någon skuld. I pensionsskulden ingår ålderspension och livränta för berörda förtroendevalda enligt en särskild beräkning av KPA. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till en utbetalning. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Den individuella delen av pensionsavgiften till personalen avseende 2013 betalas inte ut förrän i mars 2014 och beloppet ligger i bokslutet som en kortfristig skuld. PERSONALSKULD Landstingets skuld till personalen i form av icke-kompenserad övertid, jour- och beredskap räknas varje månad om i aktuellt löneläge. Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På liknande sätt beräknas semesterlöneskulden månadsvis, det vill säga landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar. Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis. Arbetsgivaravgifterna för personalskulden redovisas för sig som en upplupen kostnad och den del som avser pensioner har tillförts pensionsskulden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där landstinget har ägarintresse samt även att ge en presentation över landstingets uppdragsföretag. Syftet är bland annat att ge en sammanfattande och rättvisande bild av landstingets totala ekonomiska ställning och åtaganden oberoende av företagsform. I den sammanställda redovisningen för landstingskoncernen ingår landstinget och övriga juridiska personer där landstinget har direkt eller indirekt inflytande av betydande omfattning. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till landstingets resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Landstingets bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats såsom fordringar och skulder samt köp och försäljning. Inga omräkningar av bolagens balansräkningar har gjorts på grund av exempelvis andra avskrivningstider. Vid olika periodisering mellan koncernföretagen har landstingets periodisering tillämpats. Gjorda bokslutsdispositioner påverkar inte det sammanställda resultatet. Från och med 2013 beräknas uppskjuten skatt för obeskattade reserver (bokslutsdispositioner). Skatten är för närvarande 22 procent (inkomstskattelagen). Den sammanställda redovisningen presenteras dels enligt fullfonderingsmodellen och dels enligt blandmodellen Landstingskoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sid 100. ÖVRIGT TRANSPARENSLAGEN/KONKURRENSNEUTRALITET Transparenslagen, det vill säga lagen om insyn i vissa finan - iella förbindelser med mera, ställer krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som är konkurrensutsatta. De ekonomiska styrprinciperna i landstinget stödjer detta. Till exempel ska varje ekonomisk enhet bära samtliga intäkter och kostnader som hör till verksamheten. Inga fria nyttigheter får förekomma och enheten ska också bära sin del av gemensamma kostnader. För viss verksamhet finns dessutom särskilda riktlinjer, t ex för vårdval, som ytterligare ska borga för konkurrensneutralitet. Bedömningen är att landstinget uppfyller kravet på transparens. När det gäller tandvårdsverksamhet redovisar samtliga landsting enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet presenteras i landstingsfakta som är en bilaga till årsredovisningen. I landstingsfakta presenteras också information omkring vårdvalsverksamheten. EKONOMISK REDOVISNING 129

134 TABELL FÖR AVVIKELSER I tabellen nedan presenteras de avvikelser som Landstinget i Östergötland har gjort från gällande lagkrav/redovisningsregler och från rekommendationer. Redovisningspost Resultatpåverkan 2013 med vald metod (plusbelopp förbättrar resultatet) Kommentar Fullfondering Plus 491 miljoner Det resultat som landstinget anser är det officiella är det enligt fullfondering av pensionerna och samtliga analyser och noter behandlar detta. Att det blir en så stor differens beror på att pensionsskuldens förändring pga förändrad ripsränta bokförs inom resultaträkningen i blandmodellen. Landstinget redovisar dock den sammanställda redovisningen enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell och följer därmed lagkravet. Fullfondering Plus miljoner I fullfonderingsmodellen har miljoner kronor som avser förändrad ripsränta redovisats direkt mot eget kapital utan att påverka resultatet. Statsbidrag (generell kommentar) Sjukförsäkring 27 mkr Psykisk ohälsa 14 mkr Samtliga statsbidrag har resultatförts det år som prestationerna har skett. Det är en förändring jämfört med föregående år då medel som betalades ut sent fördes över till nästa år. Detta sätt att ändra periodisering medför en positiv resultatpåverkan Det belopp som anges är det belopp som borde ha hänfört sig till Fonder till marknadsvärde Plus 667 miljoner kronor Om landstinget under 2013 hade övergått till att redovisa utifrån lägsta värdeprincipen skulle resultatet ha påverkats negativt. Det är dock inte ett alternativ för landstinget att redovisa enligt anskaffningsvärde när det gäller fonder. Alternativet skulle vara att sälja fonderna innan årsskiftet och köpa tillbaka dem igen. 130 EKONOMISK REDOVISNING

135 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Eva Hermansson, Anders Senestad (ordförande), Elisabeth Edlund LANDSTINGETS ORGANISATION 2014 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är landstingets riksdag och det högsta beslutande politiska organet i landstinget. Landstingsfullmäktige har 101 ledamöter som väljs av befolkningen vart fjärde år. Förutom att fatta viktiga beslut kan ledamöterna väcka frågor, interpellera och motionera i frågor som rör landstinget. Landstingsfullmäktige utser ledamöterna i landstingsstyrelse och nämnder. Landstingets verksamhet är komplex och omfattande. Vid planering och uppföljning måste det tas hänsyn till flera perspektiv om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också viktigt att politiska beslut ger tydliga avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Landstingets politiska organ och verksamheter använder en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Metoden skapar en gemensam grund och struktur för planering och uppföljning genom att koppla samman den långsiktiga visionen och de övergripande strategierna för hela organisationen, med den mer konkreta och kortsiktigare verksamhetsstyrningen. I den strategiska planen beslutar landstingsfullmäktige varje år om den långsiktiga inriktningen för landstinget. Planeringen görs med utblick över de närmaste tre åren och anger skattesats samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Dessutom redovisas landstingets vision och övergripande strategiska mål inom fyra olika perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget tillgodoser östgötarnas behov av hälso- och sjukvård. Processperspektivet - effektiviteten och utvecklingen av arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetarperspektivet - hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas. Ekonomiperspektivet - kontrollen och skötseln av ekonomin. Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har tillsammans uppdraget att sedan verkställa fullmäktiges beslut. EKONOMISK REDOVISNING 131

136 LANDSTINGS- STYRELSEN Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ansvarar för samordningen av politiska nämnder och beredningar. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att landstingets utvecklingskraft stärks. Som styrelse för landstingets olika verksamheter ska styrelsen se till att kraven uppfylls på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Landstingsstyrelsen ansvarar också för sam arbetet med andra landsting, regioner och universitet. Landstingsstyrelsen består av 17 ordinarie ledamöter valda av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsens samordningsberedning, beredning för regional utveckling samt beredning för strategiska ägarfrågor är stöd för landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen fastställer framgångsfaktorer i sin verksamhetsplan som pekar ut nödvändiga utvecklingsområden för att klara det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden har rollen att vara beställare och ska med fokus på östgötens behov verka för att befolkningen har en god hälsa och får en god hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar om vad som ska utföras, med vilken kvalitet och till vilken kostnad. Detta fastställs sedan i överenskommelser med landstingets sjukvårdande centrum eller via avtal med privata vårdgivare. Nämnden gör också uppföljningar för att se till att beslut och överenskomna avtal genomförs. Hälso- och sjukvårdsnämnden har 17 ordinarie ledamöter valda av landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning, beredning för samverkan, beredning för behovsstyrning samt fem beredningar för brukardialog är stöd för hälso- och sjukvårdsnämnden bland annat genom att föra dialog med olika grupper och organisationer i samhället. Hälso- och sjukvårdsnämnden fast - ställer framgångsfaktorer i sin verksamhetsplan som pekar ut nödvändiga utvecklingsområden för att klara det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen. Verksamhetsplanen ska visa inriktning för överenskommelser och avtal med interna och externa hälso- och sjukvårdsaktörer. TRAFIKNÄMNDEN Trafiknämnden har det övergripande ansvaret för att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken. Samtidigt är trafiknämnden i lagens mening regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar i den rollen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP), beslut om allmän trafikplikt och samråd med kommuner och andra intressenter. Trafiknämnden bereder förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och har också uppdraget att fastställa taxan för kollektivtrafiken. Trafiknämnden har 15 ordinarie ledamöter valda av fullmäktige. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) fastställer trafiknämnden, i samråd med kommuner och övriga aktörer, vision och strategiska mål med en längre planeringshorisont. De strategiska riktlinjer som fastställs av landstingsfullmäktige och de mål som fastställs i RTP är övergripande utgångspunkter för trafiknämndens åtgärder och beslut. Trafiknämnden fastställer framgångsfaktorer i sin verksamhetsplan som pekar ut nödvändiga utvecklingsområden för att klara det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen. Verksamhetsplanen redovisar även nödvändiga uppdrag till Östgötatrafiken. 132 EKONOMISK REDOVISNING

137 LANDSTINGSSTYRELSEN Vid tillfället närvarande ordinarie ledamöter/ersättare: Marie Morell (Ordförande), Helene Andersson Molina, Emil Broberg, Sven Brus, Klas Corbelius, Elisabeth Edlund, Hans Elf, Camilla Ericsson, Margareta Fransson, Gunnarsson Göran, Jessica Holmqvist, Monika Holtstad-Sandberg, Per Jameson, Anita Jernberger, Carina Johansson, Madeleine Johansson, Mats Johansson, Camilla Jonsson, Anna Larsson, Miko Månsson, Magnus Oscarsson, Jan Owe-Larsson, Hanna Österman TRAFIKNÄMNDEN Vid tillfället närvarande ordinarie ledamöter/ersättare: Göran Gunnarsson (Ordförande), Jonas Andersson, Nils-Ingvar Graan, Mari Hultgren, Per Jameson, Ann-Britt Johansson, Anna Larsson, Monika Magnusson, Göran Nordström, Mattias Ravander, Carl Rydberg, Caroline Uneus, Madelaine Vilgren HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vid tillfället närvarande ordinarie ledamöter/ersättare: Lasse Pettersson (Ordförande), Carola Andersson, Nicklas Andersson, Christoffer Bernsköld, Catarina Engström, Christina Hasselrot, Peter Hermansson, Torbjörn Holmqvist, Viola Ingvarsson, Per Larsson, Anna Nilsson, Torolf Nilzén, Ulla Ordell, Madelaine Pavlidis, Stefan Redéen, Efat Saiady, Fredrik Sjöstrand, Gunilla Stefan, Cvijeta Stojnic-Karlsson, Martin Tollén, Birgitta Wessman-Thyrsson, Lena Westerlund, Reza Zarenoe EKONOMISK REDOVISNING 133

138 Revision Landstingsfullmäktige Patientnämnden Regionsjuikvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafiknämnden Samordningsberedningen Samordningsberedningen Beredning för strategiska ägarfrågor Beredning för regional utveckling Beredning för samverkan Beredning för behovsstyrning Läns-SLAKO Brukardialog 1 Brukardialog 2 Landstingets pensionärsråd Brukardialog 3 Brukardialog 4 Brukardialog 5 Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Fullmäktiges mandatfördelning under mandatperioden Politisk ledning 50 Moderaterna 25 Vrinnevilistan 8 Centerpartiet 6 Folkpartiet 6 Kristdemokraterna 5 Övriga partier 51 Socialdemokraterna 35 Miljöpartiet 7 Vänsterpartiet 5 Sverigedemokraterna 4 Närsjukvården i Finspång Landstingsdirektör Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Diagnostikcentrum Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Ledningsstab Närsjukvården i östra Östergötland Folktandvården Katastrofmedicinskt centrum Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Stöd- och serviceenheter LANDSTINGSDIREKTÖREN Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra politikens uppdrag. Landstinget har 11 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är organiserad länsövergripande. Specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Universitetssjukhuset i Linköping) viss vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis geriatrisk och psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Därutöver nyttjas ungefär 10 procent av landstingets medel till hälso- och sjukvård som utförs hos privata vårdgivare. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett knappt tiotal produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner. Landstinget bedriver även skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland. 134 EKONOMISK REDOVISNING

139 Landstingsmöte, tidigt 1900-tal

140

141 Revisionsrapport Anders Larsson Cert. kommunal revisor Matti Leskelä Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Landstinget i Östergötland 10 april 2014