Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö"

Transkript

1 SSU20U Skolbiblioteket - skolans pedagogiska centrum Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Målformulering Nuläget Presentation av skolan Skolans biblioteksverksamhet idag Personalens tankar om biblioteksverksamheten Tidigare handlingsplan Slutsatser Fokusbibliotekens mål och gemensamma kunskapskriterier Styrdokument Bibliotekslag/Skollag Lgr 11, läroplan och kursplaner Linköpings kommuns biblioteksplan IFLA/Unescos skolbiblioteksmanifest Diskussion och slutsatser Utvecklingsområden Läsfrämjande Literacy Strategier för läsförståelse Boksamtal Bokprat Mediaöversyn och inköp Informationskompetens Bibliotekskunskap Informationssökning/hantering och källkritik Samarbete kring tema Bibliotekets hemsida Källförteckning Bilagor Gemensamma kunskapskriterier Loertschers taxonomi

3 1. Inledning Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun fattade 2007 ett beslut om att bygga ut skolbiblioteken på grundskolan. Till första omgången valdes fem skolor ut, Brunnbyskolan, Kungsbergsskolan, Rosendalsskolan, Ånestadsskolan och Änggårdsskolan. Därefter har ytterligare tre skolor samt två integrerade folk- och skolbibliotek tillkommit. De skolbibliotek som omfattas av denna satsning kallas fokusbibliotek och får under två års tid centrala medel för inköp av medier och inventarier. Dessutom finansieras den fackutbildade bibliotekariens lön centralt under denna tvåårsperiod. Respektive skola bidrar med en lärarresurs, en bibliotekspedagog, motsvarande 10 procents tjänst. Eleverna ges inflytande genom att biblioteksråd bildas på skolorna. Fokusbiblioteken ska stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på respektive skola i samverkan med skolans rektor och personal (se nedan Målformulering). Huvudmålet är att öka barns och elevers måluppfyllelse. (http://www.linkoping.se/skolabarnomsorg/grundskolor/utvecklingsarbete/fokusbibliotek/) 1.2 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att påbörja processen att göra skolans bibliotek till en integrerad del av undervisningen, vilket är ett av målen för fokusbiblioteken. För att lyckas med den målsättningen måste detta övergripande mål för biblioteksverksamheten för det första göras tydligt för hela skolans personal och för det andra brytas ned i delmål som är relevanta för just Änggårdsskolan Målformulering Fokusbiblioteken är en pedagogisk funktion som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att vara en integrerad del av skolans verksamhet verka läsfrämjande utveckla informationskompetens 2. Nuläget 2.1 Presentation av skolan Änggårdsskolan är en F-6-skola belägen i stadsdelen Lambohov i Linköpings kommun. Skolan har två klasser i varje årskurs med undantag för år 6 som består av en klass för närvarande (läsåret 10/11). På skolan arbetar cirka 40 personer. Antalet elever är drygt 300. Änggårdsskolan strävar efter att vara en trivsam skola där varje elev, i en lugn och trygg miljö, får utvecklas i sin egen takt. Skolans föräldraråd lyfts fram i det här sammanhanget som en viktig funktion för att lyfta de frågor som rör eleverna. För att främja den trygga miljö som råder på skolan finns en antimobbningsgrupp med två kamratstödjare per klass från och med år två. 3

4 Skolan satsar mycket på språkutveckling. Större delen av skolans personal har fått fortbildning i studiecirkelform runt Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet (2009). Boken bygger på teorier som sätter fokus på ett synsätt om hur man kan arbeta språkstödjande med barn i alla åldrar, i alla ämnen oavsett om man talar ett eller flera språk. Den ger många exempel på hur man som pedagog, tillsammans med eleverna, kan anta den utmaning som den dubbla uppgiften innebär, att skapa de förutsättningar som eleverna behöver för att kunna bygga ett språk/andraspråk och ämneskunskaper parallellt. För att inte denna satsning ska ha varit förgäves så går nu fem av skolans personal en fortsättningsutbildning som processtödjare. Detta för att ge ytterligare stöttning i alla skolans verksamheter och för att se till att inte processen avstannar. 2.2 Skolans biblioteksverksamhet idag Skolans bibliotek är en del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Biblioteket kallas fokusbibliotek och har under två års tid fått centrala medel för inköp av medier samt inventarier (20000 kr/år för medier, kr/år för inventarier). Även bibliotekariens lön finansieras av centrala medel under en tvåårsperiod. På biblioteket arbetar en bibliotekarie som är på plats 34 ½ timmar/vecka (del av heltidstjänst). Dessutom finns en bibliotekspedagog som har tio procent av sin tjänst avsatt för biblioteksarbete. För att ge eleverna möjligheten att påverka biblioteksverksamheten finns två biblioteksråd ett för lågstadiet och ett för mellanstadiet. Råden består av en elevrepresentant från varje klass, rektor och bibliotekarie. Möten hålls ungefär var fjärde vecka och har inköpsförslag som en stående punkt på dagordningen. Samverkan mellan den pedagogiska personalen och biblioteket underlättas genom skolans biblioteksgrupp som träffas två-tre gånger per termin. Biblioteksgruppen består av rektor, bibliotekarie, bibliotekspedagog samt tre lärare. Det finns även en lokal samverkansgrupp. Där ingår förutom bibliotekarie och bibliotekspedagog även rektor, en bibliotekarie från närbiblioteket i Lambohov samt Västra skolområdets specialpedagog med inriktning mot läsoch skrivutveckling. Mötesfrekvensen för denna grupp är densamma som för biblioteksgruppen. Skolans bibliotekarie trädde i tjänst i oktober Då var biblioteket beläget i mellanstadiebyggnaden i lokaler som inte var särskilt lämpade för ändamålet, bland annat var Hcg/uHc-esektionen placerad ute i korridoren utanför klassrummen. Bibliotekssystem saknades, så lånen bokfördes i en pärm eller, i värsta fall, inte alls. I augusti 2010 flyttade biblioteket in i nya lokaler och ungefär samtidigt infördes ett datoriserat bibliotekssystem (Book-IT). Numera är biblioteket beläget i en helt ny byggnad, mittemellan skolans huvudentré och matsalen. Flytten har inneburit att antalet spontanbesök av lågstadieelever har ökat, samtidigt som det har sjunkit en aning bland mellanstadieelever, av förklarliga skäl. Detta är dock baserat på iakttagelser från bibliotekariens sida och inte en exakt mätning av antalet besök. 4

5 På eftermiddagstid bedrivs fritidsverksamhet i samma lokal. Det finns inga väggar som skiljer bibliotek och fritids åt, så det kräver en viss anpassning från respektive verksamhets sida. Samvaron underlättas av att en av fritidspedagogerna är skolans bibliotekspedagog. Hemkunskapsundervisning hålls i fritidshemmets kök, vilket är beläget i direkt anslutning till biblioteket. Eleverna lånar sina böcker själva i en utlåningsautomat (TorNeo), på så vis frigörs bibliotekarien som kan ägna sig åt att hjälpa andra elever istället. Dessutom möjliggör självbetjäningen att eleverna kan besöka biblioteket och låna böcker även när bibliotekarien inte är på plats. För närvarande består biblioteksverksamheten främst av utlån av böcker. Bibliotekarien hjälper även till i tvåornas läsegrupper. Det har även arrangerats bokprat i vissa klasser och bibliotekarien besöker ibland de båda förskoleklasserna och läser högt för dem. Det finns ett starkt intresse bland lärarna att använda biblioteket som ett verktyg att träna elevernas läsförmåga och stimulera läslusten. Läsglädjen och intresset för läsning får bedömas som överlag god. Eleverna uppskattar det nya biblioteket och visar i de flesta fall upp en stor entusiasm vid biblioteksbesöken. Även lärarna är nöjda med det nya biblioteket och att det finns en bibliotekarie på plats. Det råder på skolan en enighet om det stora värdet av att läsa skönlitteratur och att skapa goda läsare. Därför ser personalen på skolan fokusbiblioteket som ett värdefullt tillskott till skolans verksamhet. Elsa Gómez och Margareta Swenne presenterar en modell för att beskriva bibliotekets roll i undervisningen kallad Loertschers taxonomi efter upphovsmannen David Loertscher (se bilaga). Modellen består av sex nivåer som beskriver i vilken grad biblioteket spelar en aktiv eller passiv roll i skolans arbete. (Gómez & Swenne, s. 68) På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och är inte alls inblandad i skolans arbete överhuvudtaget. På den högsta nivån är biblioteket helt integrerat i undervisningen. Utveckling och fördjupning av undervisningen planeras av pedagoger och bibliotekarie i samverkan. För närvarande befinner sig Änggårdsskolans bibliotek på tredje nivån, men eftersom kvaliteten på biblioteksarbetet och, inte minst, elevernas skolarbete blir högst på den sjätte nivån av taxonomin är det givetvis ett mål att sträva efter. 2.3 Personalens tankar om biblioteksverksamheten Vid slutet av höstterminen 2010 genomfördes en liten undersökning där personalen fick svara på frågan vad de anser att skolbibliotekets viktigaste uppgifter är. Sammanfattningsvis kan sägas att svaren visade att det finns ett starkt intresse för läsfrämjande insatser. Uppgifter som att hjälpa elever hitta rätt bok, bokprat (för såväl elever som personal), boksamtal och sprida läsglädje var sådant som nämndes mest frekvent. Några nämner att det ska finnas faktaböcker i relevanta ämnen. Några få efterfrågar även undervisning och handledning i informationssökning. Någon enstaka lärare efterlyser ett djupare samarbete mellan bibliotekarie och lärare vid temaarbeten. 5

6 2.4 Tidigare handlingsplan Någon tidigare handlingsplan för Änggårdsskolans skolbibliotek finns inte. Föreliggande plan blir därmed den första. Den kommer att revideras årligen så att det behåller sin relevans. En aktuell handlingsplan ska finnas tillgänglig på skolans hemsida. 2.5 Slutsatser Det är svårt att dra några långtgående slutsatser baserat på svaren från undersökningen, annat än att skolans fokus på språkutveckling och lästräning lyser igenom. Det finns ett tydligt önskemål och en förväntan på att skolans bibliotek ska användas som ett verktyg för att utveckla eleverna till goda och flitiga läsare. Den läsfrämjande verksamheten ska naturligtvis utgöra en viktig del av biblioteksverksamheten. Det är emellertid inte nog om vi ska följa Unescos riktlinjer för skolbibliotek och nå målen i den nya läroplanen. Skolbibliotek ger eleverna de färdigheterna som behövs för ett livslångt lärande. (Svenska Unescorådet, 2006) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) På områden som modern teknik och färdigheter för kunskapssökande, kritisk granskning och annat som har med att söka och hantera information är Änggårdsskolans fokusbibliotek en ännu outnyttjad resurs. I bibliotekarien har skolan en person med en gedigen utbildning i och erfarenhet av informationshantering. Genom ett tätare samarbete mellan lärare och bibliotekarie finns det goda förutsättningar för eleverna att uppnå de nya kursmålen. Det läsfrämjande arbetet ska dock inte hamna i skymundan till förmån för undervisning i informationssökning. Det ska istället ses som att skolans biblioteksverksamhet bör utvecklas till att omfatta även det senare. Även det läsfrämjande arbetet går att utveckla med en satsning på läsprojekt i såväl stor som liten skala. Eftersom mätningar av elevers läsförståelse pekar på en negativ utveckling (PISA 2009) vore det önskvärt att eleverna får bearbeta sin läsning i högre utsträckning exempelvis genom boksamtal. Detta är något som bibliotekarien kan bistå med, på så vis skulle biblioteket användas som något mer än bara en samling lämpliga böcker och bibliotekarien som något mer än en förmedlare av böcker som passar. 2.6 Fokusbibliotekens mål och gemensamma kunskapskriterier Det har utarbetats gemensamma kunskapskriterier för fokusbiblioteken (se bilaga). De är uppdelade på F-klass, år 3 och år 6 och anger i mål inom områdena bibliotekskunskap, litteraturkunskap och informationskompetens. Dessa kunskapsmål tillsammans med fokusbibliotekens målformulering är de övergripande målen för skolans biblioteksverksamhet. 6

7 3. Styrdokument 3.1 Bibliotekslag/Skollag I bibliotekslagen fastslås att [f]olk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslag 1996:1596) Från och med 1 juli 2011 finns skolbiblioteken även omnämnt i skollagen (Skollag 2010:800) [e]leverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 3.2 Lgr 11, läroplan och kursplaner Det är enligt Lgr 11 skolans uppdrag att förbereda eleverna för livet i ett informationssamhälle: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. ( ) Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11) Språket lyfts också fram. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Så gott som alla kursplaner för de teoretiska ämnena innehåller någon formulering som har med informationskompetens att göra. Ett exempel är kursplanen i biologi där det står att undervisningen för år 4-6 ska innehålla [t]olkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. I engelskans kursplan står för år 4-6 att eleverna ska lära sig [o]lika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. I geografins kursplan finns det med redan som en central del av undervisningen för år 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. I kursplanen i samhällskunskap förekommer ett flertal formuleringar som rör informationskompetens, däribland att [u]ndervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. I kursplanen för svenska finns en nästintill identisk formulering som den nyss nämnda. Vidare står att internetsökning och källkritik ska vara ett centralt innehåll i undervisningen redan i årskurs 1-3. Dessutom framhålls att eleverna ska lära sig lässtrategier för att förstå och tolka texter och kunna läsa mellan raderna, vara förtrogna med såväl berättande som beskrivande och förklarande texters budskap, uppbyggnad och innehåll, känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. 3.3 Linköpings kommuns biblioteksplan I Linköpings kommuns biblioteksplan från 2007 står följande angående skolbibliotekets roll: 7

8 Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen och är det verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Vidare står att en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag är att det har ett skolbibliotek som fungerar som en pedagogisk resurs för läslust och informationssökning. En målsättning är att alla elever i Linköpings kommun har tillgång till ett skolbibliotek som är väl integrerad i skolans arbete och bidrar till elevernas lärande samt leder till ökad måluppfyllelse. 3.4 IFLA/Unescos skolbiblioteksmanifest IFLA står för International Federation of Library Associations and Institutions. Förbundet publicerade tillsammans med Unesco ett skolbiblioteksmanifest Den senaste upplagan är från Det är en starkt visionär text som sätter upp ett antal ambitiösa mål för skolbiblioteksverksamheten. Inledningsvis konstateras att skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Bland de mål som formuleras kan nämnas att skolbiblioteket ska främja elevernas läslust samt lära dem att bli biblioteksanvändare, lära eleverna att värdera och använda information och stödja och främja de utbildningsmål som är upprättade i läroplanen. Man hävdar även att erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. (Svenska Unescorådet, 2006:1) 3.5 Diskussion och slutsatser Denna översikt av relevanta styrdokument visar att det finns områden där Änggårdsskolans skolbibliotek måste utvecklas. Det tydligaste är området som rör informationskompetens. Den nya läroplanen och de nya kursplanerna lägger stor tyngd vid målet att eleverna ska behärska modern informationsteknik, samt att de ska kunna hantera och bedöma inhämtad information. Helt nyligen blev skolan utrustad med radio-lan, vilket möjliggör trådlös åtkomst till Internet på hela skolan. Det underlättar arbetet med datorer avsevärt och därmed även undervisning och handledning i informationssökning. På skolan finns åtta bärbara elevdatorer, vilket innebär stor flexibilitet eftersom de kan användas med Internetuppkoppling var som helst på skolan. Förhoppningsvis innebär den här förbättringen även en ökning av intresset bland lärarna för att jobba med informationssökning och därmed att undervisning på detta område kommer att efterfrågas. Det skulle i sin tur innebära ett steg mot målsättningen att biblioteket ska vara en integrerad del av undervisningen eftersom informationssökningsundervisningen, om den ska vara effektiv, bör kopplas till en faktisk skoluppgift som eleverna har och inte behandlas som ett eget ämne. (Gómez, s. 49) Vad gäller stimulerandet av elevernas läsning och utvecklingen av deras läsförståelse, som också är centrala inslag i ovanstående styrdokument, är det delvis områden som redan ingår som en självklarhet i ämnet svenska. I dessa fall handlar det mer om att utveckla ett samarbete mellan lärare och biblioteket för att ytterligare förbättra den här verksamheten. Men läsning 8

9 berör inte bara svenskämnet. Det handlar även om att få in läsning av skönlitteratur i andra ämnen än svenska, samt att låta eleverna träna på läsning och bearbetning av olika typer av text, exempelvis instruerande, beskrivande eller argumenterande text. Skolans lärare bedriver redan ett målmedvetet arbete med elevernas språkutveckling, bland annat som en utveckling av ovannämnda Gibbonskurs. Bibliotekets roll i detta arbete är, i nuläget, främst som förmedlare av litteratur. Ett mer utvecklat samarbete skulle möjligen betyda ännu bättre resultat i det här arbetet. 4. Utvecklingsområden Denna avslutande del är en genomgång av de områden som är i behov av förbättring om skolans bibliotek ska nå målet att bli en integrerad del av skolans undervisning. Två huvudspår kan urskiljas: läsfrämjande och informationskompetens. Ett antal aktiviteter kommer att presenteras integrerat i respektive avsnitt. Aktiviteterna för det läsfrämjande arbetet är bokprat och boksamtal. För informationskompetensutvecklingen är aktiviteten lektioner i bibliotekskunskap och informationssökning och källkritik. En övergripande åtgärd för att underlätta bedrivandet av dessa aktiviteter är att varje klass har en schemalagd tid i biblioteket. På så vis kan aktiviteterna fortlöpa och följa undervisningen naturligt. Inrättandet av detta schema ska ske månadsskiftet mars-april. Bibliotekarie och klasslärare ansvarar gemensamt för att respektive aktivitet planeras in. En annan övergripande åtgärd, vars syfte är att underlätta samarbetet med den undervisande personalen och bibliotekarien, är att bibliotekarien ska hålla en kurs för lärarna i början av höstterminen Läsfrämjande Att låta barn stifta bekantskap med förstklassig litteratur och finnas till hands för eftersinnande samtal är elevhälsoarbete av bästa slag. Lars H Gustafsson (2009) En stor uppgift för bibliotekarien de här inledande ett och ett halvt åren har varit att gallra och förnya beståndet av böcker. Tack vare detta är den första delen av ovanstående citat en realitet i dagsläget. Däremot finns det mer att göra vad gäller bearbetningen av elevernas läsning. Att öka antalet eftersinnade samtal att göra det till en naturlig och självklar del läsningen skulle kunna vara en sak som fördjupade elevernas intresse för läsning och som definitivt skulle utveckla deras läsförståelse. Och om intresset samt förståelsen av läsning ökar finns det stor anledning att tro att eleverna känner sig stimulerade att läsa ännu mer Literacy Barbro Westlund reder i sin bok Att undervisa i läsförståelse (2009) ut begreppet literacy som på senare år har blivit centralt i forskningen kring läsning och skrivande. Det är lånat från engelskan eftersom det inte har någon heltäckande svensk motsvarighet, literacy betyder mer än enbart läs- och skrivförmåga. I litteraturen kan det dock förekomma försvenskningar som litteracitet och litteratitet. 9

10 Begreppet literacy har definierats i SOU (1997:108 Att lämna skolan med rak rygg, bilaga 1) som: Förmåga att använda tryckt eller handskriven text för att fungera i samhället att kunna tillgodose sina behov och personliga mål att förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. (Westlund, s. 67) Innebörden av begreppet literacy förändras i takt med att samhällets förändras. Det ställs delvis andra krav i fråga om läs- och skrivförståelse på samhällsmedborgaren idag jämfört med för femtio år sedan. Begreppet literacy kan också avgränsas till reading literacy och låter sig då lättare översättas till läsförmåga och/eller läsförståelse. Det är denna förmåga som mäts i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study är en internationell undersökning som behandlar läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning bland tioåringar). Skolverket beskriver den på följande vis: Läsare förutsätts att aktivt konstruera mening, känna till effektiva lässtrategier och kunna reflektera över en text. De har en positiv inställning till läsning och läser både för avkoppling och för att tillägna sig information. Läsare kan lära sig från olika texttyper, och på så sätt få kunskap om omvärlden och sig själva. (Skolverket, 2007, s. 33) Westlund menar att skolan inte alltid lyckas så bra med att bedöma elevernas läsförståelse. Att eleven läser flytande och kan svara rätt på lättare innehållsfrågor räcker inte om läsförståelsen ska utvecklas under hela skoltiden. (Westlund, s. 69) Läsförståelse är, skriver Westlund, en dynamisk och målorienterad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation. För att tillgodogöra sig en text måste läsaren interagera med den. Han eller hon måste dels känna sig bunden till textinnehållet och dels gå utanför det och tillföra det något nytt. Det krävs ett aktivt deltagande. Det finns även ett begrepp för det thoughtful literacy. Det syftar till en högre nivå av tänkande och användande av kunskap och är, enligt Westlund, nyckeln till läsförståelse. Det är först när texten läses och får betydelse som den kommer till liv. Något som eleven också måste behärska för att uppnå verklig läsförståelse är förmågan att läsa mellan raderna eller med ett finare ord göra inferenser. Judith A. Langer skriver i inledningen av sin bok Litterära föreställningsvärldar (2005) om den bredare innebörden av literacy. Hon menar att det innebär att vi manipulerar det språk och de tankar som vi använder oss av för att skapa mening och förmedla idéer och att den här sortens litteracitet ger varje elev redskap för att begrunda och förändra sig själv och sin omvärld. (Langer, s. 13) Det handlar om mer än den instrumentella förmågan att läsa. Det handlar om att läsa för att utvecklas som människa. 10

11 4.1.2 Strategier för läsförståelse Barbro Westlunds bok är i mångt och mycket en metodbok för undervisning i läsförståelse för de första skolåren. Hon redovisar tre forskningsbaserade modeller för den här typen av undervisning. Modellerna ska lära eleverna lässtrategier och studieteknik som gör dem till bättre läsare och de gynnar även starka läsare. Speciallärarna på skolan har under vintern deltagit i en studiecirkel kring Westlunds bok. Det är delvis därför denna bok har använts i arbetet med föreliggande handlingsplan. Om skolans lärare och bibliotekarien har samma referensramar kan det läsfrämjande arbetet förhoppningsvis göras gemensamt på ett effektivare vis. Det är lärarna som i undervisningen har bäst möjlighet att använda sig av de modeller Westlund tar upp. Det är emellertid bibliotekariens ansvar att hålla sig uppdaterad på hur arbetet fortskrider samt erbjuda bibliotekets tjänster när det lämpar sig. Biblioteket kan vara en katalysator i undervisningen i läsförståelse. Det råder som redovisats ovan en stor enighet om att biblioteket är ett värdefullt tillskott till skolan och att tillgången till tilltalande litteratur är avgörande för att väcka elevernas läslust. Om bibliotekarien blir mer involverad i den pedagogiska planeringen skulle ännu större vinster kunna göras. Dels skulle lärarna få lite avlastning, dels skulle varje elev kunna få en bättre och mer adekvat handledning av bibliotekarien vid biblioteksbesöken Boksamtal En aktivitet som syftar till att främja läsningen men som också direkt anknyter till undervisningen i läsförståelse är boksamtal. Här kan bibliotekarien ha en mer drivande roll. Flera av skolans klasslärare, en speciallärare, bibliotekspedagogen och bibliotekarien deltog under hösten i kursen Litteraturens läkande kraft som var en kurs i boksamtal efter Aidan Chambers modell. Det är således ett stort antal personer på skolan som behärskar denna form av bearbetning av skönlitterär läsning. Utsikterna att boksamtal kan bli ett väletablerat inslag i det läsfrämjande arbetet på skolan är därför mycket goda. Vad som krävs är att bibliotekarien tillsammans med lärare planerar in aktiviteten för respektive klass. Det är redan inplanerat att år 6 ska genomföra det s.k. empatiprojektet (läsprojekt där eleverna får läsa utvalda titlar som handlar om barn som har det svårt på ett eller annat sätt, t. ex. mobbning, vänskap, ny i annat land. Läsningen bearbetas genom ett boksamtal. Böckerna lånas från stadsbiblioteket) med start vid månadsskiftet februari-mars i år. Ambitionen är att detta ska bli något som alla sexor erbjuds och att det utökas till att omfatta även år 5. Start för det sker nästa läsår (2011/2012). Även resten av skolan, från F-klass till år 4, ska erbjudas minst ett boksamtal per läsår. Klasslärare och bibliotekarie ansvarar för att detta planeras in någon gång under läsåret Bokprat Bokpratet är viktigt inte minst för de elever som behöver en extra skjuts för att komma igång med sin läsning. Det är också viktigt för de barn som kommer från familjer där läsning inte kommer så högt på dagordningen. Forskare pratar om en Matteuseffekt till dem som har 11

12 ska varda givet (Nyström et al., s. 32), vilken är högst påtaglig vad gäller barns relation till litteratur och läsning. De barn som har tillgång till böcker hemma, har föräldrar som läser högt för barnen och på andra sätt uppmuntrar läsning, har en mycket stor fördel när det gäller att utveckla läsförmågan och läsförståelse. Skolan och biblioteket har en viktig uppgift i se till att de som inte har den här fördelen får den hjälp de behöver för att komma ikapp. Därför ska bokprat erbjudas mer regelbundet för år 3, var fjärde vecka eller enligt avtal med klassläraren. Övriga årskurser erbjuds bokprat i mån av tid. År 2 och 4 erbjuds dessutom bokprat på närbiblioteket. Bokpratet genomförs på klassens schemalagda bibliotekstid efter överenskommelse mellan bibliotekarie och klasslärare Mediaöversyn och inköp I dagsläget sker merparten av inköpen på bibliotekariens initiativ. Inköpsförslag samlas in från biblioteksråden och hörsammas i regel. Informationen om att eleverna har ett stort inflytande på bibliotekets bestånd måste förmodligen gå ut bättre, för det är ganska ont om förslag. Nyinköp skyltas på särskild hylla. Där skulle det tydligare kunna framgå vilka böcker som köpts efter biblioteksrådens förslag. Även lärarna ska uppmuntras att komma med inköpsförslag, i synnerhet facklitteratur för barn. Lärarnas ämneskunskaper är ett värdefullt komplement till bibliotekariens kunskaper om bokmarknaden och utgivningen. 4.2 Informationskompetens I rapporten Tid för lärande hänvisar man till den amerikanska biblioteksföreningen ALA:s definition av begreppet informationskompetens: Människor med informationskompetens är de som vet hur man lär sig lära. De som vet hur man lär därför att de vet hur kunskap är organiserad, hur de finner information och hur de använder information så att andra kan lära sig lära. De har beredskap för ett livslångt lärande därför att de kan finna den information de behöver för vilken uppgift eller vilket beslut de än står inför. (Folkesson et al., s. 44) I rapporten Med eller utan filter? personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan (2000) poängterar Stig-Roland Rask informationskompetensens betydelse genom att kalla den den fjärde basfärdigheten. Han skriver: [d]et är mycket viktigt att våra elever lär sig att söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa framtidens information på ett sådant sätt att den omvandlas till denna nödvändiga kunskap. Dessa åtta S är så viktiga att de måste börja betraktas som den fjärde basfärdigheten och därmed viktas lika med de tre traditionella läsa, skriva och räkna. (Rask, s. 15) Förmågan att hantera information är oundgänglig i dagens samhälle. I forskningen talas det ofta om en digital klyfta, det vill säga att det finns en del som använder modern informationsteknik dagligen och är väl förtrogna med det samtidigt som det finns dem som har väldigt liten eller ingen erfarenhet av det alls. (Andersson, 2004) Det är till viss del en klassfråga och skolan har en viktig roll för att minska klyftan. I skollagen (2010:800) står följande: 12

13 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Det ingår i skolans uppdrag att ge alla elever den kunskap de behöver för ett livslångt lärande. I det ingår informationskompetens. Det kan vara på sin plats att säga några ord om begreppet livslångt lärande vilket, som Monica Nilsson uttrycker det i sin bok Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan (2007), har blivit ett framtidsmål för hela västvärlden (Nilsson, s. 17). Begreppet har förekommit sedan 1970-talet då Unesco började använda det apropå det framtida arbetslivets kompetenser och kan förklaras som förmågan till flexibilitet och förmågan att kombinera stora informationsflöden med uppbyggnad av egna tankestrukturer anpassade till de problem som dyker upp. (Ibid.) Ett annat begreppspar, som AnnBritt Enochsson tar upp i Internetsökningens didaktik (2007), och som är vanligt förekommande apropå Internetanvändning i skolmiljö är digital natives och digital immigrants. De infödda betecknar de allra flesta barn i västvärlden som är uppvuxna med Internet och datorer, medan immigranterna är föräldragenerationen som fått lära sig efterhand i vuxen ålder. (Enochsson, s. 13) Den här uppdelningen syftar till att åskådliggöra hur olika barn och vuxna förhåller sig till informationstekniken. För unga är det något självklart, för äldre har det varit en större ansträngning att lära sig hantera. Enochsson menar dock att trots att förhållningssättet skiljer de båda grupperna åt, så har de digitala infödingarna mycket att lära av föräldragenerationen när det gäller Internet och informationssökning. Äldre generationers värderingar och livserfarenhet är nämligen en stor tillgång i informationssökningsprocessen, enligt Enochsson. Enochsson vill också slå hål på myten om att barn och ungdomar kan allt om datorer och att äldre, till exempel lärare, inte har något att tillföra. Hon menar, och visar i sina undersökningar, att det inte är helt sant. (Enochsson., s. 13 f) Hon tillägger också att även om genomsnittseleven är vana datoranvändare, så gäller det inte alla. Det finns elever som behöver hjälp med själva datorhanteringen också. (Ibid., s. 129) Det är med andra ord mycket viktigt att skolan ägnar tid åt att lära ut informationskompetens. Även om lärare och bibliotekarier är digitala immigranter har de mycket att tillföra och trots att eleverna de digitala infödingarna har vuxit upp med Internet är de i behov av hjälp och stöd i informationssökningsprocessen. Enligt Enochsson säger de flesta tonåringar hon har mött att de inte kan så mycket om informationssökning på Internet. (Ibid., s. 29) Enligt de nya kursplanerna ska de göra det Bibliotekskunskap Ett viktigt steg på vägen till att bli informationskompetent är att ha kunskap om hur man orienterar sig i och använder sig av ett bibliotek. Det är också en lämplig ände att börja med i de yngre åldrarna. I de gemensamma kunskapskriterierna för fokusbiblioteken finns mål för bibliotekskunskap angivna. Det börjar med enkla mål för F-klass, exempelvis att veta var bilderböckerna och lättlästa böcker står och klara av att låna och lämna böcker själv. Målen stegras sedan gradvis 13

14 för att sluta vid år 6 då eleverna ska lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt, förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning och kunna reservera en bok själv. Samtliga klasser på skolan har fått en första lektion i bibliotekskunskap i samband med att de fick sina lånekort. Tanken är sedan att ytterligare lektioner hålls kontinuerligt med jämna mellanrum när klasserna besöker biblioteket på sin schemalagda tid Informationssökning/hantering och källkritik Som AnnBritt Enochsson påpekar är det vanligt att skolungdomar uppger att de inte kan så mycket om informationssökning på Internet. Den uppgiften får också stöd i annan forskning. I Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek (2007) har bland annat kommit fram till att eleverna tror att informationssökning är att söka efter det rätta svaret, och att de använder nätet som om det vore en lärobok. De tar sig an en uppgift genom att söka svar på en fråga, ofta i tron att de ska finna svaret på en enda webbsida. Att eleverna anpassar sina frågeställningar till den information de hittar är också vanligt. Det hävdas också att många gymnasister uppfattar forskning i skolan som att skriva en grammatiskt korrekt rapport. (Alexandersson et al., s. 12 f) Många elever är också dåliga på att värdera den information de hittar på nätet. (Ibid., s. 14) De har med andra ord fått för lite träning i källkritik. Informationssökning och källkritik är intimt förknippade. I informationssökningsprocessen ingår en kritisk granskning av sökresultatet. På grund av den ofantliga mängden information som finns tillgänglig på nätet är källkritik särskilt viktigt vid informationssökning på Internet. Det är således tydligt att informationskompetens är något som eleverna inte utvecklar på egen hand, trots deras, generellt sett, stora vana vid att hantera datorer och surfa på nätet. Därför måste skolan tillhandahålla den hjälp som eleverna behöver för att bli informationskompetenta. Därför är det en målsättning att påbörja undervisningen i informationssökning på allvar. Från år 4 ska bibliotekarien hålla regelbundna lektioner i informationssökning och källkritik. Även elever på lågstadiet ska få chans att vid något tillfälle prova enkla sökövningar. Det ska ske vid lämpliga tillfällen, det vill säga när klassen ska påbörja en forskningsuppgift och undervisningen ska planeras och genomföras i samarbete med undervisande lärare. För år 4 ska antalet undervisningstillfällena vara minst två per termin. Målet med denna undervisning är att uppnå de kunskapsmål som finns angivna i fokusbibliotekens gemensamma kunskapskriterier. Undervisningen startar höstterminen Samarbete kring tema Lärarnas åsikter om skolbibliotekets verksamhet som redovisats ovan visade ett starkt intresse för läsfrämjande insatser. Endast en angav ett intresse för att samarbeta med bibliotekarien vid temaarbeten. Förmodligen beror detta på att ingen annan var medveten om eller hade funderat över att möjligheten fanns. Det finns i forskningen otaliga exempel som visar hur viktigt det är att den pedagogiska personalen och bibliotekarien samarbetar. Monica Nilsson nämner till exempel en undersökning från USA (Colorado-undersökningen från år 2000) som visar att elevernas lärande ökar i 14

15 relation till hur många timmar bibliotekarien och den pedagogiska personalen arbetar tillsammans. Nilsson nämner några exempel på hur detta samarbete kan se ut: Planera undervisningen tillsammans. Söka och ta fram undervisningsmaterial till lärarna. Undervisa eleverna i informationsfärdighet i undervisningsmomentet Tillhandahålla/bistå lärarna med service och handledning. Tillhandahålla lässtimulerande aktiviteter Leda och utveckla användning av informationstekniken. (Nilsson, s. 33) Det anges också orsaker till varför det ibland inte existerar något samarbete överhuvudtaget. En orsak kan vara ett tankemönster att skolbiblioteket är ett rum med skönlitteratur. (Folkesson, s. 27) Med ett sådant synsätt kommer man inte att utnyttja skolbiblioteket fullt ut och det kommer omöjligen att kunna vara en integrerad del av skolans verksamhet. För att underlätta samarbetet mellan bibliotekarie och pedagog ska bibliotekarien hålla en kurs för skolans personal som ska introducera skolbibliotekets resurser för dem samt uppmuntra dem till att söka lämpliga områden för samarbete. Kursen ska hållas i början av höstterminen Bibliotekets hemsida Skolans hemsida är en viktig kanal för att nå ut med information till skolans elever och deras föräldrar och den är även en viktig marknadsföringskanal utåt. Föräldrar till presumtiva elever gör säkerligen ett besök på skolans hemsida när valet av skola sker. Hemsidan har även en viktig funktion för biblioteket. Där kan aktuell information läggas ut, boktips kan publiceras och det är även där som länken till OPAC:en lämpligen placeras. Därför är det av viktigt att hemsidan uppdateras ofta så att den känns aktuell för besökarna. Tyvärr är det inte så i dagsläget. Skolans rektor har emellertid vidtagit åtgärder för att förbättra situationen. En lärare, för närvarande föräldraledig, ska ägna del av sin tjänst åt att administrera hemsidan. Det har även pratats om att bibliotekarien ska få gå en kurs för att lära sig kommunens webbpubliceringsverktyg. 15

16 Källförteckning Alexandersson, Mikael et al. (2007). Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Liber. Andersson, Annika (2004). Digitala klyftor förr, nu och i framtiden. Justitiedepartementet. Elektroniskt tillgänglig: [ ] Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritze. Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. Folkesson, Lena et al. (2003). Tid för lärande : rapport från Helvetesgapet, ett skolprojekt i Språkrum. Myndigheten för skolutveckling. Gómez, Elsa och Swenne, Margareta (1996). Aktivt lärande med skolbibliotek : Idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan. Lund: Bibliotekstjänst. Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Göteborg: Daidalos. Linköpings kommuns biblioteksplan (2007). Nilsson, Monica (2007). Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan. Lund: BTJ förlag. Nyström, Karna et al. (2005). På tal om böcker : om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek. Lund: BTJ förlag. OECD Programme for International Student Assessment (PISA) (2010). PISA Webbplats: Rask, Stig Roland (2000). Med eller utan filter? personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan. Stockholm: Stift. För kunskaps- och kompetensutveckling. Skollag: SFS 2010:800 (2010). Skolverket (2007). PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och världen. Rapport nr 305. Elektroniskt tillgänglig: [ ] Skolverket (2010). Lgr11 : Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm. Elektroniskt tillgänglig: 16

17 [ ] Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:1. Elektroniskt tillgänglig: [ ] Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och kultur. 17

18 Bilagor Gemensamma kunskapskriterier F-klass Bibliotekskunskap Känna till hur man hanterar en bok Veta var böckerna för åldersgruppen står: bilderböcker, lätta faktaböcker, lättlästa böcker Klara av att själv lämna och låna böcker Litteraturkunskap Veta vad en bok är, vad man kan förvänta sig av en bok Känna till några välkända bilderboksfigurer Ha vana att samtala om böcker och dess innehåll År 3 Bibliotekskunskap Känna till signumen Hcf och Hcg och veta vad de står för Veta att böckerna har en bestämd plats i biblioteket Förstå kopplingen mellan OPAC och hyllan Vara medveten om sin egen läsnivå Känna till att det finns olika sätt att läsa: tryckt text, ljudbok, DAISY Litteraturkunskap Veta att en bok har en författare, ibland en illustratör, en titel och ett bokförlag Känna till skillnaden mellan skön- och facklitteratur Känna till några olika genrer Känna till några författare för åldersgruppen Presentera en bok och ge boktips Läsa en utvald bok och samtala om den Informationskompetens Kunna slå i Barnens lexikon eller motsvarande Genomföra enkla sökningar i OPAC Resonera kring vilka olika resurser som finns på Internet Lära sig ett kritiskt förhållningssätt till information 18

19 År 6 Bibliotekskunskap Förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning Lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt Klara av att reservera en bok Litteraturkunskap Känna till vad en serie och en trilogi är Lära sig mer om några enskilda författarskap Bokprata för yngre elever på skolan Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Förstå hur en ordlista är uppbyggd Förstå hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register Genomföra sökningar i OPAC Genomföra enkla sökningar i tryckta och digitala källor Fördjupa ett kritiskt förhållningssätt till information Resonera kring sociala medier 19

20 Loertschers taxonomi På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och undervisningen fortgår utan bibliotekets medverkan. Lärarna använder läroboken och eget under åren insamlat material. På nästa nivå fungerar biblioteket som lagerlokal. Elever och lärare hämtar själva material när de behöver. I nästa steg har bibliotekets personal tillgänglig som på förfrågan plockar fram material åt elever och lärare. Läraren beställer kanske material till ett speciellt undervisningstillfälle i klassrummet. En improviserad samverkan sker när behov av ytterligare material uppstår under en lektion och elever och lärare beger sig till biblioteket för att i samarbetet med bibliotekspersonal få svar på sina frågor. Nästa nivå innebär ökat samarbete mellan undervisande personal och biblioteket på informell basis, i kapprummet eller över kaffekoppen. Läraren utnyttjar bibliotekspersonalen för idéer till undervisningen och får information om nya medier. Bibliotekspersonalen informerar sig om vad som är på gång och plockar kanske som grädde på moset fram material lämpligt för ett aktuellt temaarbete. Nästa steg mot integrering nås när lärare och bibliotekspersonal planerar ett undervisningsområde tillsammans och biblioteket är en integrerad del av detta. På högsta nivån är biblioteket som mest integrerat i skolans arbete. Lärare och bibliotekspersonal deltar regelbundet i schemalagd kursplanering tillsammans och bidrar både till utveckling och till förbättring av undervisningen. 20

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17 Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17 Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen

Läs mer

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Martina Ringefelt KSS201 Iréne Johansson Innehållsförteckning: Inledning sid.3 Presentation av skolan...sid.4 Skolans

Läs mer

Handlingsplan 2015/2016

Handlingsplan 2015/2016 Handlingsplan 2015/2016 Skeda/Slaka skolas Fokusbibliotek Fokusbibliotekarie Andreas Rocklöv Innehåll 1. Inledning... 3 1.1.Skeda/Slaka skola... 4 1.2 Fokusbibliotek... 4 1.3 Mål för fokusbiblioteket...

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek Liselott Drejstam mars 2011 Skolbiblioteket skolans pedagogiska centrum Högskolan i Kristianstad Handledare Mary Ingemansson Innehåll Inledning... 3 1.

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola 2016-2018 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Almunge skola och på så sätt vara

Läs mer

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Röda Tråden Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Definition... 1 3. Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Fokusbibliotekens mål Fokusbibliotek är en pedagogisk resurs som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: vara en integrerad del av

Läs mer

Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek Inledning Harvestadsskolan är del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Denna satsning presenteras på följande vis på kommunens

Läs mer

Handlingsplan Blästadsskolans fokusbibliotek Läsår 2016/2017

Handlingsplan Blästadsskolans fokusbibliotek Läsår 2016/2017 Handlingsplan Blästadsskolans fokusbibliotek Läsår 2016/2017 Av Ida Ross i samråd med pedagoger och ledning på Blästadsskolan Innehållsförteckning Fokusbibliotek- Linköpings utvecklingsmodell Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek

Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek Examinationsuppgift i kursen Skolbiblioteket skolans pedagogiska centrum Högskolan i Kristianstad vt 2011 Lena Karlsson 2011-03-24 Innehållsförteckning Beskrivning

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

Mål för bibliotekslektionerna

Mål för bibliotekslektionerna Mål för bibliotekslektionerna Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Biblioteket ska vara en

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014 Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Valsätraskolan och på så sätt vara

Läs mer

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för

Läs mer

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för

Läs mer

Handlingsplan föör Dansäterskolans fokusbibliotek

Handlingsplan föör Dansäterskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Dansäterskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Dansäterskolans fokusbibliotek Styrdokument Bibliotekslagen Skollagen Lgr11 Unescos Skolbiblioteksmanifest 1999 Skolbiblioteken i Motala

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för skolbibliotek

Handlingsplan för skolbibliotek Handlingsplan för skolbibliotek - gymnasiet Annevie Robertsson 2014-08-15 Bakgrund En handlingsplan är ett dokument som förklarar bibliotekens funktioner och framtida visioner. Det behövs för att skapa

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-813

Läs mer

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand BIBLIOTEKSPLAN 2013 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att kunna hantera stora mängder information i dagens föränderliga samhälle

Läs mer

Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011

Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011 Klöxhultsskolan Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011 Cecilia Sjöquist 100927 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 3 2. Nulägesbeskrivning 3 3. Styrdokument

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Billdal. Plan för Skolbiblioteksverksamhet

Billdal. Plan för Skolbiblioteksverksamhet Version 2014-08-27 Billdal - Plan för Skolbiblioteksverksamhet Utarbetad av: Ledningsgruppen på Fenestra tillsammans med arbetslag på respektive skola. Senast reviderad 2014-08-27. Varje enhet har en egen

Läs mer

Handlingsplan för Öjabys skolbiblioteksverksamhet HT 13 VT 16

Handlingsplan för Öjabys skolbiblioteksverksamhet HT 13 VT 16 Handlingsplan för Öjabys skolbiblioteksverksamhet HT 13 VT 16 Sandra Janrell Skolbibliotekarie Öjaby skola, Växjö Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Öjaby skola och skolbibliotek... 3 Skolbiblioteksverksamheten...

Läs mer

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans skolbiblioteksplan Dokumentet är en handlingsplan för hur målen för skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2011-05-30 Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll Elevers tillgång till skolbibliotek... 3 Nyheter... 3 1. Regleringen av skolbibliotek

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Skolbiblioteksplan Olofströms kommun 2014-2018. Samverkansgruppen för skolbiblioteksutveckling Olofströms Kommun 2014-10-03

Skolbiblioteksplan Olofströms kommun 2014-2018. Samverkansgruppen för skolbiblioteksutveckling Olofströms Kommun 2014-10-03 Skolbiblioteksplan Olofströms kommun 2014-2018 Samverkansgruppen för skolbiblioteksutveckling Olofströms Kommun 2014-10-03 Innehåll Vision för skolbiblioteket... 2 Vad är ett skolbibliotek?... 2 Styrdokument...

Läs mer

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. 2012-01-26 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Skolbiblioteksplan 2012

Skolbiblioteksplan 2012 Skolbiblioteksplan 2012 Talavids ue 2012-03-01 2(8) 1 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att i dagens föränderliga samhälle på ett bra sätt kunna hantera stora mängder information

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Cecilia Ranemo, utredare KB 2012-09-27 Sidnummer 1 210.000 elever saknar tillgång till skolbibliotek Sidnummer 2 Skollagen 1 juli 2011 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Skolbiblioteksplan. Inledning. Syfte med skolbibliotekets verksamhet

Skolbiblioteksplan. Inledning. Syfte med skolbibliotekets verksamhet Skolbiblioteksplan Nämnd, förvaltning Sida Utbildningsförvaltningen 2015-05-05 1 (5) Inledning Planen är en gemensam plan för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun och gäller från grundskola till

Läs mer

Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek

Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek 2013-2015 Josefine Henningsson Skolbibliotekarie Innehåll 1 Inledning... 2 2 Presentation av skolan... 2 3 Presentation av skolbiblioteket... 2 4 Styrdokumenten

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet Regeringsbeslut I:9 2013-12-05 U2013/7215/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Mål och handlingsplan för Tingsholmsgymnasiets mediatek läsår

Mål och handlingsplan för Tingsholmsgymnasiets mediatek läsår för läsår 2014 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Mediatekets mål ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Trippel Helix Lund

Trippel Helix Lund Trippel Helix Lund 2016-02-09 Skolverket - projektgrupp Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren - Ylva

Läs mer

Informationsfärdigheter i grundskolan En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska

Informationsfärdigheter i grundskolan En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska Informationsfärdigheter i grundskolan En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska Ann-Marie Häggman Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 1 1.2 MATERIALURVAL OCH AVGRÄNSNING...

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Bokelundskolans skolbibliotek. - Beskrivning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten läsåret 2012/2013

Bokelundskolans skolbibliotek. - Beskrivning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten läsåret 2012/2013 Bokelundskolans skolbibliotek - Beskrivning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten läsåret 2012/2013 Rebecca Borg Eric Haraldsson Skolbibliotekarier, Bokelundskolan 2013 1 Innehållsförteckning Förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Pilbäckskolans handlingsplan för skolbiblioteket

Pilbäckskolans handlingsplan för skolbiblioteket Pilbäckskolans handlingsplan för skolbiblioteket Högskolan i Kristianstad Skolbiblioteket som skolans pedagogiska centrum 2p. 2003/2004 Christina Eriksson Josefin Högstedt Cecilia Värn Jönsson Innehållsförteckning

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Trippel Helix Göteborg

Trippel Helix Göteborg Skolverket - projektgrupp Trippel Helix Göteborg 2016-02-05 Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren -

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Kartläggning av skolbiblioteken som pedagogisk resurs Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga nämnder... 1 1.5

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket på Rosendalsskolan utformad sommaren/hösten 2015 bibliotekarie Katarina Hjärpe

Handlingsplan för fokusbiblioteket på Rosendalsskolan utformad sommaren/hösten 2015 bibliotekarie Katarina Hjärpe Handlingsplan för fokusbiblioteket på Rosendalsskolan utformad sommaren/hösten 2015 bibliotekarie Katarina Hjärpe 1 Innehåll 1. Nulägesbeskrivning... 3 2. Utvärdering av föregående handlingsplan... 3 a.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen Utbildningsförvaltningen 2012 Foton förstasidan: David Shankbone, geerlingguy, Horia Varlan, Linda Spashett, bloohimwhom

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer