Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek"

Transkript

1 Handlingsplan för Hjulsbroskolans fokusbibliotek Liselott Drejstam mars 2011 Skolbiblioteket skolans pedagogiska centrum Högskolan i Kristianstad Handledare Mary Ingemansson

2 Innehåll Inledning Syfte Bakgrund Styrdokument Presentation av skolan Presentation av biblioteket Ansvarsfördelning Rektors och lärares tankar kring lärande och bibliotek Handlingsplan Integration i skolans verksamhet Samarbete Hemsidan Läsfrämjande arbete Informationskompetens Bibliotekskunskap Informationssökning och källkritik Avslutning Bilaga Gemensamma kunskapskriterier 2

3 Inledning Linköpings kommun har under de senaste åren genomfört en satsning på skolbiblioteken i grundskolan. En person har anställts som skolbibliotekschef, med uppgift att driva utvecklingen av kommunens skolbibliotek. Några bibliotek på grundskolorna har blivit ett så kallat fokusbibliotek, med en heltidsanställd fackutbildad bibliotekarie och ökade anslag. Skolan ska bidra med en lärare som på 10 procent ska verka som bibliotekspedagog, en länk mellan bibliotekarie och lärare. Fokusbibliotekens uppgift är att stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på en skola i samverkan med skolans rektor och personal. Detta ska leda till ökad måluppfyllelse. 1 Hjulsbroskolan är en av dessa skolor som har fått fokusbibliotek, där en bibliotekarie anställdes i slutet av september Tidigare har ingen handlingsplan för biblioteket funnits. 1. Syfte Syftet med handlingsplanen är att skapa ett verktyg för att kunna genomföra målen för fokusbiblioteken. Ett fokusbibliotek ska stödja elevers lärande och pedagogers arbete genom att: - vara en integrerad del av skolans verksamhet - verka läsfrämjande - utveckla informationskompetens 2. Bakgrund 2.1 Styrdokument I följande dokument finns stöd för skolbiblioteksverksamheten: Skollag/Bibliotekslag I skollagen, som börjar gälla , står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 2 1 Fokusbibliotek Skollag (2010:800)

4 I bibliotekslagen står det att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 3 Skolbiblioteksmanifest I Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest står det att skolbiblioteket ska förmedla kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ska ge eleverna färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Enligt manifestet är skolbibliotekets mål bland annat att främja elevernas läslust och främja läsning, att lära eleverna värdera och använda information och att stödja och främja de utbildningsmål som är upprättade i läroplanen. 4 Läroplan, Lgr 11 Utbildningen inom den svenska skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolans uppdrag innefattar att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt, vidare ska de utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden. 5 Eleverna ska lära sig att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 6 Kursplan, Lgr 11 I Kursplan i samhällskunskap i grundskolan står det bland annat att undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. 7 Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att söka samhällsinformation från olika typer av medier och kunna värdera källornas relevans och trovärdighet. 8 I år 1-3 ska 3 Bibliotekslag (1996:1596) Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest 2006, s Del ur Lgr 11: läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och , s Ibid., s Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan , s Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan, s

5 undervisningen innefatta metoder att söka information från olika källor, t.ex. intervjuer och observationer. Eleverna ska lära sig hur man kan värdera och bearbeta olika källor och information. 9 I år 4-6 ska man lära sig hur man urskiljer buskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. 10 I Kursplan i svenska i grundskolan står det att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva och vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Eleverna ska få ta del av och lära sig om skönlitteratur från olika delar av världen och från olika tidsepoker. De ska få chans att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften och att söka information från olika källor och värdera dessa. 11 I år 1-3 ska man känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer, man ska kunna söka information i böcker, tidskrifter och webbsidor anpassade för barn, och man ska kunna granska dessa kritiskt. 12 I år 4-6 ska man få lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Eleverna ska känna till några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. De ska kunna söka information i några olika medier och källor, och lära sig om hur man jämför olika källor och kunna avgöra dess tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 13 Linköpings kommuns biblioteksplan I Linköpings kommuns biblioteksplan står det att skolbiblioteket ska stimulera elevernas läslust, läsförmåga och språkutveckling. Biblioteket ska även bidra till att öka elevernas informationskompetens och det kritiska tänkandet hos eleverna och personalen. Bibliotekarier och lärare ska samarbeta mot gemensamma mål. Skolan och stadsbiblioteket ska samverka. Man trycker även på att ett väl fungerande skolbibliotek som 9 Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan, s Ibid., s Del ur Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan , s Ibid., s Ibid., s

6 pedagogisk resurs för läslust och informationssökning är en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. 14 Hjulsbroskolans mål- och styrdokument I Hjulsbroskolans verksamhetsuppdrag står det att skolan ska arbeta med tidig läsinlärning och tidiga insatser för att alla ska nå målen. Skolan har arbetat fram tydliga mål, alla ska utmanas efter sina förutsättningar. 15 Dessa ovan nämnda styrdokument visar på områden där skolans bibliotek måste utvecklas. Framför allt gäller det att utveckla strategier för att öka elevernas informationskompetens (mer om begreppet informationskompetens längre fram), och att möjliggöra samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Skolbiblioteket har en dubbel roll i biblioteket finns både frihet och arbete. Det kan vara svårt att kombinera dessa två. Bibliotekets bestånd är inte begränsat till vissa skolämnen, det erbjuder material i olika ämnen ordnade efter andra strukturer än skolämnen. Biblioteket erbjuder därmed annorlunda villkor för lärande än vad läroboken eller undervisningen i klassrummet gör. 16 Denna dubbla roll kan, om den utvecklas rätt, höja kvaliteten på elevernas lärande. 2.2 Presentation av skolan Hjulsbroskolan ligger i stadsdelen Hjulsbro i sydöstra Linköping. Här bor cirka 5000 invånare. På skolan finns år F-6 och antalet elever är ca 350. Skolbarnomsorgen på skolan består av sju stycken fritidshem för åldrarna 6-9, sex av dessa är för F-2 och ett är för år 3. Antal anställda på skolan är ca 45 stycken. Lärarna är organiserade i tre arbetslag, F-3, 4-6 och fritidshem. Skolan består av ett antal byggnader, som är utspridda kring en skolgård. I huvudbyggnaden finns expedition, personalrum, arbetsrum för personalen, träslöjdssal, klassrum, skolsköterskans rum och bibliotek. 14 Biblioteksplan Linköpings kommun 2007, s Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Hjulsbroskolan: Grundskola/skolbarnomsorg Alexandersson, Mikael Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek, s Limberg, Louise Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt, s

7 Kvalité, kreativitet, lust och glädje, inflytande och delaktighet är Hjulsbroskolans ledstjärnor. Skolan utgår från ett helhetstänkande kring eleverna. Genom att i en trygg miljö möta varje barn med respekt för dess person och arbete, skapas förutsättningar för självständigt tänkande, kunskapsutveckling och framtidstro. Ett stort engagemang och erfarenhet från skolans pedagoger gör att skolan uppnår en hög måluppfyllelse. Trygghet och arbetsro skapas gemensamt genom värdegrundsarbete. Portfolio används av F-6 och fritidshemmen för ökad tydlighet i målen. Skolan satsar på IT pedagog och utvecklar IT användningen som pedagogiskt verktyg för lärarna. Förskoleklassen ses som en bro mellan förskola och skola med fokus på pedagogik utifrån rörelse och lek. Språklig medvetenhet är en viktig grund inför elevernas läs- och skrivinlärning samt arbetet med förberedande matematik. Skolskogen och skolgården ger oss möjligheter för lärande ute. Läget nära skogen och Stångån erbjuder möjligheter till naturstudier. Man arbetar mycket med utomhuspedagogik. Just nu pågår en satsning på matematik, för att öka förståelsen för ämnet. En matematikverkstad håller på att utformas. 2.3 Presentation av biblioteket Biblioteket är ett rum med två dörrar, och utgör en passage för personalen mellan personaldel och träslöjdssal. Biblioteket ligger i anslutning till skolsköterskans rum så emellanåt fungerar biblioteket även som väntrum. Biblioteket har 4 elevdatorer med internetuppkoppling och en skrivare. Bokbeståndet uppgår till ca 3000 titlar. Det finns sittplatser och en soffa. Eleverna lånar sina böcker själva via en utlåningsapparat. Biblioteksanslaget 2010 var Utöver det har ytterligare pengar tilldelats i och med att Hjulsbroskolans bibliotek blev ett fokusbibliotek. Biblioteket är bemannat beroende av bibliotekariens arbetstider, i nuläget måndag, onsdag, torsdag , onsdag , fredag Om bibliotekarien skulle vara borta är biblioteket öppet för besök ändå. Varje klass har sin fasta bibliotekstid varje eller varannan vecka som gäller för hela läsåret. Det finns möjlighet att komma på andra tider utöver dessa. 7

8 Biblioteket används till att låna böcker för läsning i skolan och hemma. I viss mån söker eleverna bland facklitteraturen och på datorerna till olika arbeten. En bibliotekarie på heltid anställdes i slutet av september. Sedan dess har ett nytt bibliotekssystem, BOOK- IT, implementerats och bibliotekets bestånd har organiserats om. En arbetsplats för bibliotekarien har ordnats i biblioteket. En stor anslagstavla har satts upp där man bland annat kan skylta med elevernas boktips och författarporträtt. Nya böcker, både skönlitteratur och facklitteratur har köpts in. En utlåningsapparat, TorNeo, har också börjat användas. Eleverna har nu ett lånekort och lånar och lämnar alla sina böcker själva. Biblioteket ska också få en OPAC, en bibliotekskatalog, som går att komma åt från alla datorer, även hemifrån. Detta kommer innebära att eleverna själva kan söka efter böcker, låna om och reservera. Ett bokråd har funnits sedan höstterminen 2009, med elever från år 3-år 6, två elever från varje klass. Eleverna får ansöka om att vara med. 2.4 Ansvarsfördelning Rektorn har det övergripande ansvaret för biblioteket. Rektor ser till att biblioteket får de resurser som behövs samt aktivt arbetar för att biblioteket ska bli en naturlig del av skolan. Ross Todd 17 nämner följande som det viktigaste en rektor kan göra för att biblioteket ska bli en del av skolans utveckling: att öppet stödja bibliotekarien, ha regelbundna möten med bibliotekarien, sprida forskning på skolan om lärande med hjälp av skolbiblioteket och att se till att det finns en uppdaterad handlingsplan för verksamheten i biblioteket. 18 Skolbibliotekarien är ansvarig för det dagliga arbetet i biblioteket samt för själva driften av biblioteket. Bibliotekarien ska hålla bok- och mediebeståndet aktuellt genom att köpa in nya böcker och andra medier och gallra sådant som är gammalt och trasigt. Bibliotekarien är själva utföraren, den som bokpratar och undervisar eleverna i biblioteket (t.ex. i informationssökning, källkritik och bibliotekskunskap). Bibliotekarien ingår i bokrådet bestående av elever, och biblioteksgruppen bestående av personal. Bibliotekarien ska även ingå i skolans arbetslag och vara med i planeringen av skolans pedagogiska arbete. Bibliotekspedagogen ska vara en länk mellan skolbibliotekarie och lärare och rektor, samt ingå i biblioteksgruppen. 17 Ross Todd är chef för Center for International Scholarship in School Libraries på School of Communication and information vid Rutgers University i New Jersey, USA. 18 Hell, Maud Utveckla skolbiblioteket: att starta och driva en bra verksamhet, s

9 Lärarna har ett ansvar i att bibliotekets bok- och mediebestånd hålls aktuellt och de ska vara insatta i vad som finns i biblioteket. Lärarna ansvarar också för att eleverna känner till och efterföljer bibliotekets ordningsregler. Någon lärare ska också ingå i biblioteksgruppen. Eleverna ska följa bibliotekets ordningsregler. Två elever från varje klass i år 3, 4, 5 och 6 är med i bokrådet. Man får ansöka om att vara med och sitter i ett läsår. 2.5 Rektors och lärares tankar kring lärande och bibliotek Skolan lägger stor vikt vid kärnämnen. Det är viktigt med tidig läsinlärning och att sätta in insatser tidigt, för att alla ska kunna nå målen. Lärarna följer elevernas läsutveckling med hjälp av ett läsutvecklingsschema, i vilket biblioteket har en viktig funktion. Läsning ska genomsyra arbetet på hela skolan. Biblioteket ska kunna erbjuda litteratur och andra medier av olika svårighetsgrad för att kunna möta elevernas olika behov och utmana dem efter de egna förutsättningarna. Eleverna ska genom läsningen utveckla intresse och förståelse för olika kulturer, och väcka en kulturell nyfikenhet. Elevernas informationskompetens ska utvecklas och även deras förmåga att kritiskt kunna granska information från olika källor. Biblioteket ska erbjuda inlästa läromedel för elever i behov av särskilt stöd. Biblioteket ska kunna vara öppet för föräldrar så att de kan få boktips och hjälp till att stödja barnens läsning. Personalen ska få hjälp att utveckla egen kompetens inom barn- och ungdomslitteratur, förslagsvis genom en bokcirkel. 3. Handlingsplan För fokusbiblioteken har det utarbetats gemensamma mål (se syfte) och kunskapskriterier. 19 De är uppdelade på F-klass, år 3 och år 6, och har rubrikerna Bibliotekskunskap, Litteraturkunskap och Informationskompetens. Handlingsplanen utgår ifrån dessa. 3.1 Integration i skolans verksamhet För att biblioteket ska kunna bli en integrerad del av skolans verksamhet ska bibliotekarien ingå i ett arbetslag. I nuläget ingår inte bibliotekarien i något arbetslag. Målet är att bibliotekarien ska ansluta sig till ett arbetslag under vårterminen Se bilaga. 9

10 Personalen har uttryckt önskan om att bibliotekarien ska ha bokprat för personalen. Detta skulle kunna ske i samband med arbetslagsträffar. Målet är att bibliotekarien använder några minuter på ett antal arbetslagsträffar för att presentera ny litteratur, eller annan litteratur som behöver lyftas fram. Bokprat på arbetslagsträffar genomförs under vårterminen 2011, med fortsättning under kommande terminer. Personalen har också uttryckt en önskan om att få tips på bra högläsningsböcker. En sådan lista skulle kunna göras i BOOK-IT och sedan publiceras i skolans OPAC, som är nåbar från hemsidan. Målet är att bibliotekarien gör en sådan lista under vårterminen 2011 och sedan uppdaterar den kontinuerligt. För att personalen ska vara förtrogen med nyutkommen barnlitteratur så finns det planer på att anordna en bokcirkel där barn- och ungdomslitteratur läses och diskuteras. Målet är att en sådan bokcirkel ska anordnas under höstterminen 2011, och att den ska ledas av bibliotekarien. Biblioteksgrupp med personal och bokråd med elever är också en viktig del för att biblioteket ska vara en integrerad del av skolans verksamhet. Bibliotekarien kan också närvara vid föräldramöten Samarbete I Monica Nilssons bok Informationsfärdighet i praktiken: skolbibliotekarie och lärare i samverkan står det att elevernas lärande ökar i relation till hur många timmar bibliotekarien och läraren samarbetar. 20 Detta är även något som studier i USA har påvisat. 21 I Unescos skolbiblioteksmanifest påpekas också att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. 22 Projektet Helvetesgapet visade på att de skolor där bibliotekarier och lärare samarbetade kom längst i sin utveckling, eleverna där började 20 Nilsson, Monica Informationsfärdighet i praktiken: skolbibliotekarie och lärare i samverkan, s Nilsson, s Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest, s

11 se informationssökning som en process i sig, temaarbetena blev till kunskapssökande processer. 23 För att upprätta ett samarbete och för att kunna få en inblick i vad eleverna kommer att arbeta med under terminen är det bra om bibliotekarien kan delta vid lärarnas terminsplanering. Denna görs årskursvis. Målet är att bibliotekarien deltar i dessa planeringar med start höstterminen Hemsidan Lärare har uttryckt önskemål om att biblioteket ska använda sig av hemsidan för att nå ut med information. Hjulsbroskolans hemsida är mycket använd och uppdateras ofta. I nuläget finns inte mycket information om biblioteket på skolans hemsida. Bibliotekarien måste först genomgå en kurs för att få lägga upp information på hemsidan. Efter en sådan kurs är tanken att det ska finnas länkar till databaser och andra användbara webbsidor, boktips, listor över nyinköpta böcker, länk till bibliotekskatalogen mm. Denna handlingsplan ska också finnas med. Målet är att hemsidan ska utvecklas under Läsfrämjande arbete Enligt kunskapskriterierna ska en elev i F-klass kunna veta vad en bok är, eleven ska känna till några kända barnboksfigurer och vara van att samtala om böcker och dess innehåll. I år 3 ska eleven veta att en bok har en författare, ev. illustratör, en titel och ett bokförlag. Eleven ska känna till några olika genrer och några författare. Vidare ska eleven kunna presentera en bok, ge boktips, läsa en utvald bok och samtala om den. I år 6 ska eleven lära sig lite mer om några författare, kunna bokprata för yngre elever på skolan. Eleven ska få möjlighet till att utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera. Enligt Judith Langer lär sig eleverna med hjälp av litteraturen att utforska både sina egna och mänsklighetens möjligheter. Litteraturen hjälper dem att finna sig själva, föreställa sig andra, värdesätta skillnader och söka efter rättvisa. De blir del i ett sammanhang och eftersträvar klarsyn. De 23 Tid för lärande: rapport från Helvetesgapet, ett skolprojekt i Språkrum 2003, s

12 blir de litterära tänkare vi behöver för att skapa morgondagens förutsättningar. 24 Vidare menar Langer att litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli, och hur världen skulle kunna se ut. 25 För att kunna förstå en text gäller det att man har ett stort ordförråd. Ett stort ordförråd får man främst genom att läsa. En nybörjarläsare får snabbt ett ordförråd på cirka 500 ord. Nya och svårare ord måste introduceras om läs- och skrivförmågan ska kunna utvecklas. En 7-åring har ett ordförråd på ord. En 17-åring som läser har ett ordförråd på ord, jämfört med en 17-åring som inte läser bara kan ord. 26 För att klara av sina studier behöver man ett ordförråd på ord när man går ut nian. 80 procent av de orden kan vi bara få genom litteraturen, då vi bara använder 20 procent i det talade språket. 27 För att klara sig i samhället krävs en stor läsförmåga. Olika former av läsning kräver olika kunskaper. Man bör kunna analysera, kritisera, källgranska, skumläsa, snabbläsa, djupläsa och ha förmågan att återge det lästa. 28 I Lgr11, kursplan i svenska, ska eleverna i år 4-6 få lässtrategier för att kunna förstå och tolka olika slags texter. De behöver alltså få lära sig att läsa andra typer av texter än skönlitteratur och texterna i läroboken. Att läsa facklitteratur kräver andra kunskaper än vid läsning av skönlitteratur, dels kunskap om textstruktur i olika typer av facklitteratur, och ämneskunskaper, ju mer man vet om ämnet desto lättare är det att ta till sig innehållet. 29 Läsning på webben kräver också en annan typ av lässtrategi. 30 Forskning har visat på att läsundervisning på skolorna behöver understödja elevers 24 Langer, Judith A Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse, s Ibid., s Boken om läslust: en handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15 år 2007, s Eriksson, Tove Kämpar för allas rätt att läsa. Framsidan, 2010, nr.1, s Läslust och lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten 2003, s Limberg, Louise, Frances Hultgren och Bo Jarneving Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt, s Ibid., s

13 förmåga att utveckla olika lässtrategier, som även lämpar sig för läsning i olika webbmiljöer. 31 På skolan har ett antal läsprojekt pågått under en längre tid: - fadderläsning, år 4 läser för år 1 - teknikläsning, för att läsningen ska bli automatiserad år 2, 3, 4, 5 - bokcirkel inom klassen, 3 eller fler elever läser samma bok högt för varandra och samtalar sedan om boken - läsning en kvart om dagen hemma, lågstadiet - alla elever från år 2 har dessutom läsro på schemat flera gånger i veckan. Vid Hjulsbroskolan finns det en skoltidning, Hjulsbrovärlden, där eleverna genom bibliotekarien kan lägga ut boktips. På så sätt kan elever, och även föräldrar, läsa om bra böcker. Detta skulle kunna vara en uppgift för bokrådet att utveckla. Målet är att boktips ska börja läggas upp under vårterminen 2011 och uppdateras kontinuerligt. I och med att Hjulsbroskolan fick fokusbibliotek fick man också talbokstillstånd, vilket innebär att bibliotekarien lätt kan ladda ner de böcker eleverna frågar efter. Hittills har nedladdning enbart skett efter önskemål, tanken är att ladda ner ett urval titlar för utlåning så att eleverna har flera titlar att välja mellan. Målet är att detta ska vara klart under vårterminen Från eleverna har det kommit önskemål om att man ska kunna få använda biblioteket på rasterna för att läsa. Biblioteksgruppen har diskuterat detta och kommit fram till att år 6 kan få tillgång till biblioteket en rast i veckan, för tyst läsning. Målet är att detta ska börja i februari Under vårterminen 2011 pågår ett projekt för fritidshemmen. De får komma till biblioteket vid 3 tillfällen under terminen för att lyssna till och diskutera en text med 31 Davidsson, Birgitta Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande. Human It, vol. 9, nr. 2, s

14 genusanknytning. Bibliotekarien läser först texten för dem och sedan diskuteras boken i form av ett boksamtal. Målet är att detta görs under vårterminen 2011 och med eventuell fortsättning. För att uppmärksamma läsning och böcker anordnas aktiviteter kring Världsbokdagen planeras bland annat att anordna en lyriktävling, bokbytarbord och författarbesök. Målet är att bokrådet anordnar denna i samråd med bibliotekarie och bibliotekspedagog. Tidigare har förskoleklasserna inte haft någon tid i biblioteket. Nu har de en stående tid varje vecka. Eleverna kommer i halvklass, varje grupp återkommer var 6:e vecka. Tiden kan användas till exempelvis sagostund, boksamtal, lära sig hitta i biblioteket, prata om olika bilderboksfigurer osv. Målet är att alla elever i förskoleklass ska få tillgång till biblioteket med jämna mellanrum för att på så sätt kunna bekanta sig med miljön och att lära sig prata om böcker. Bibliotekarien håller i besöket och ansvarar för innehållet. För att alla elever ska få lyssna till regelbundna bokprat sätts en lista upp i personalrummet där lärare får boka in sin klass. Bibliotekarien håller ett bokprat/vecka, och läraren måste boka in klassen minst en vecka i förväg. Målet är att varje klass på det här sättet ska få möjlighet till att lyssna till cirka 2 bokprat/termin. Det är upp till läraren att se till att de bokas in. Bokprat hålls av bibliotekarien. 3.3 Informationskompetens I kunskapskriterierna för informationskompetens för elever i år 3 står det att de ska kunna slå i ett enkelt lexikon, kunna göra enkla sökningar i OPAC, kunna resonera om vilka olika resurser som finns på Internet, och lära sig ett kritiskt förhållningssätt till information. I år 6 ska man kunna förstå hur en ordlista är uppbyggd, hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register. Eleven ska kunna göra sökningar i OPAC och göra enkla sökningar i tryckt och digitalt material. Eleven ska få ett fördjupat förhållningssätt till information och kunna resonera kring sociala medier. De ska också lära sig om hur SAB-systemet är uppbyggt. 14

15 I Tid för lärande hänvisas till den amerikanska biblioteksföreningen ALA för att förklara begreppet informationskompetens: Människor med informationskompetens är de som vet hur man lär sig lära. De som vet hur man lär därför att de vet hur kunskap är organiserad, hur de finner information så att andra kan lära sig lära. De har beredskap för ett livslångt lärande därför att de kan finna den information de behöver för vilken uppgift eller vilket beslut de står inför. 32 EU har tagit fram ett antal nyckelkompetenser som man behöver för ett livslångt lärande. Där ingår det de kallar för digital kompetens och menar med det: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 33 Nilsson talar om att informationsmängden idag är enorm och för att kunna ta del av detta krävs nya färdigheter. 34 Informationskompetens är en sådan färdighet. Det omfattar både att kunna göra sökningar på Internet och veta hur man ska använda informationen man får fram, samt gamla traditionella bibliotekskunskaper. Information kan vara text, bilder, tabeller, ljud och animeringar mm. Den som är informationskompetent kan omvandla information till kunskap. Denna process innefattar att man tolkar informationen man har fått fram och lär sig något utifrån den Tid för lärande, s Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande: en europeisk referensram 2007, s Nilsson, s Nilsson, s

16 Informationskompetens är även omtalat som den fjärde basfärdigheten, jämte läsa, skriva och räkna. 36 Det är främst fyra faktorer som är betydelsefulla för elevernas förmåga att bilda kunskap: - elevernas frågeställningar måste vara avgränsade och fokuserade - uppgifterna måste vara meningsfulla för eleverna (det är lättare att nå en djupare förståelse för något om man har ett intresse för det eller kan mycket om det sedan innan) - hela processen att söka och använda information måste betraktas som kunskapsinnehåll - den vuxne måste aktivt kunna stödja elevernas arbetsprocess. 37 För att detta ska fungera krävs att lärarna förstår informationssökningsprocessen sett utifrån elevperspektiv, och att de själva har kunskaper om informationssökning, att de känner sig bekväma i biblioteksmiljön. För att lärarna ska få dessa kunskaper ska en kurs i detta. Målet är att bibliotekarien utarbetar och utför kursen under höstterminen Bibliotekskunskap I bibliotekskunskap ingår kunskapen om hur man praktiskt använder ett bibliotek. Det innebär bland annat att man kan låna böcker och lämna tillbaks dem, veta var böckerna, skön- och facklitteratur, står och hur böckerna är uppställda, kunna använda OPAC:en för att göra sökningar och förstå kopplingen till boken på hyllan. Att lära sig hitta i ett bibliotek har man fördel av under många perioder i livet. I kunskapskriterierna för F-klass står det att eleven ska veta var bilderböcker, lätta faktaböcker och lättlästa böcker står. De ska kunna lämna och låna böcker själva. I år 3 ska de känna till Hcf och Hcg och vad de står för. De ska kunna göra sökning i OPAC och kunna förstå sambandet mellan OPAC och hyllan. De ska känna till att det finns olika sätt att läsa (tryck text, ljudbok, DAISY). I år 6 ska man kunna förstå och tillämpa alfabetisk ordning, man ska ha kunskap om hur SAB-systemet är uppbyggt, och man ska klara av att reservera en bok i OPAC. 36 Rask, Stig Roland Med eller utan filter: personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan, s Alexandersson, s

17 För att eleverna ska kunna tillämpa sig dessa kunskaper krävs att de får undervisning i bibliotekskunskap. Förskoleklassen får det på sin ordinarie bibliotekstid. För år 5 kommer det lägligt i samband med att bibliotek avhandlas i den lärobok som för tillfället används. Läraren bokar in besök i biblioteket vid lämpligt tillfälle. Något lektionstillfälle bokas också in för år 3, så att de kan lära sig det de ska kunna enligt kriterierna Informationssökning och källkritik Forskning har visat att eleverna tror att informationssökning är att söka efter det rätta svaret, och att de använder webben som om den vore en lärobok. Eleverna ser på uppgiften som att få svar på en fråga, och att de tror att svaret ska finnas på en enda webbsida. Det är också vanligt att eleverna anpassar sina frågeställningar till den information de hittar 38, ett sökbeteende som skulle passa dåligt in på en riktig fråga i verkliga livet. 39 Denna uppfattning av informationssökning som faktasökning ger också ett dåligt resultat för inlärningen. 40 Eleverna bearbetar informationen genom att flytta och omforma text, detta är något som grundläggs i tidiga år genom att man får uppgifter att läsa och skriva ner det man minns. På detta sätt utvecklar man ingen förståelse för innehållet i texterna. Forskningen visar att de informationsvanor eleverna utvecklar under de tidiga åren i skolan, som att t.ex. söka efter det rätta svaret, inte ändras högre upp i åren. 41 Detta hör också samman med att se informationssökning som att bara söka på Internet. I informationssökning ingår även bland annat att leta i böcker, tidskrifter, att intervjua någon. För att komma ifrån dessa problem krävs att skoluppgifterna är anpassade till ett forskande arbetssätt. Det är lärarens uppgift att konstruera uppgifter så att de upplevs som meningsfulla för eleverna och att de har anknytning till kursens syfte. Eleverna ska behärska de informationsfärdigheter som krävs för att kunna genomföra uppgiften, uppgifterna ska vara konstruerade så att de kräver kritiskt tänkande. Uppgiften ska heller inte uppmuntra till avskrivning, och de ska vara genomförbara. 42 På Hjulsbroskolan har det förts fram önskemål om att faktaböcker som överensstämmer med målen i SO och NO ska köpas in. Man vill också att faktaboken ska lyftas fram i 38 Alexandersson, s Limberg 2002, s Alexandersson, s Ibid., s Limberg 2002, s

18 samband med informationssökning. För att detta ska fungera krävs att uppgifterna är konstruerade så att det går att hitta någon bok som behandlar ämnet. Enligt Lgr11, kursplan i svenska, och fokusbibliotekens kunskapskriterier för år 3, ska man i år 1-3 kunna söka information i böcker, tidskrifter och webbsidor, och kunna granska dessa kritiskt. För att kunna uppnå det här målet behöver eleverna lära sig detta i samband med någon eller några arbeten, förslagsvis under vårterminen i 2:an och/eller under 3:an. Vid nästa terminsplanering kan bibliotekarien i samråd med läraren komma fram till när detta skulle vara lämpligt. Detta gäller även för de andra årskurserna. När eleverna får undervisning i informationssökning är det viktigt att den kopplas till en riktig uppgift. Informationssökning ska inte ses som ett mål i sig, utan ska istället ses som ett medel för att nå andra mål. 43 Gomez menar att om övningen av informationsfärdigheter ska ha effekt är det viktigt att den integreras med den övriga undervisningen. [ ] När inlärning av informationsfärdigheter isoleras är det svårare för eleven att överföra sitt kunnande till situationer där de sedan ska användas. 44 I Lgr11 läggs stor vikt vid källkritik. Källkritiken kan definieras som att vara uppmärksam på vem som står bakom en text, i vems intresse texten kan vara skriven, liksom hur rimlig texten är i förhållande till det man redan känner till om ämnet. Källkritiken bör läras ut i samband med något arbete där informationssökning ingår. En källkritisk hållning utvecklas inte av sig själv, utan bör läras i anslutning till ett undersökande arbetssätt. 45 Medveten undervisning i källkritik under de första skolåren ger tydliga resultat. 46 Målet är att alla elever ska få utveckla en källkritisk hållning i samband med de skoluppgifter de gör under sina år på Hjulsbroskolan. 43 Limberg 2002, s Gómez, Elsa Aktivt lärande med skolbibliotek: idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan, s Alexandersson, s Davidsson, s

19 4. Avslutning För att handlingsplanen ska ha någon betydelse behöver den utvärderas kontinuerligt. För att lätt kunna kontrollera att målen uppnås ska ett rutschema göras, uppdelat på vilka - vem vad när. Man kan definiera klassrummet som ett rum där lärande sker genom arbete, och biblioteket som ett rum där lärande sker genom lust. Skolbiblioteket har betydelse för elevers utveckling till självständiga, kritiskt tänkande människor. 47 Förhoppningsvis har Hjulsbroskolan genom denna handlingsplan lagt grunden för ett samarbete mellan lärare och bibliotekarie som kan ge eleverna denna utveckling. Ett citat från Ross Todd får avsluta denna handlingsplan: Det är inte av en slump eller genom tvång som skolbiblioteken kan bli de kraftfulla och engagerade platser i elevernas liv som de bör vara. Det kan bara uppnås genom kloka och väl överlagda beslut och åtgärder och med utbildningsinsatser från vår sida, med åtgärder, insatser och produktivt partnerskap för lärande som ger oss möjlighet att arbeta på nya sätt i skolorna. Skolbiblioteken och skolbibliotekarierna är avgörande i livscykeln läsande kompetens teknik kunskap, eftersom de är den omvandlande länken, bron mellan barn som lär sig läsa och barn som fortsätter läsa, fångade av information i alla dess former, ivriga att lära och förstå Alexandersson, s Todd, Ross J Vägledd undersökning: ett system som öppnar dörrar och sinnen med hjälp av skolbiblioteket. Framsidan, 2010, nr. 1, s

20 5. Källförteckning 5.1 Otryckta källor Kvalitetsredovisning läsåret 09/10: Hjulsbroskolan: Grundskola/skolbarnomsorg (2010). 5.2 Tryckta källor Alexandersson, Mikael (2007). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Biblioteksplan Linköpings kommun (2007). Linköping: Linköpings kommun. Bibliotekslag (1996:1596). [ ] Boken om läslust: en handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15 år (2007). Stockholm: Barnens bokklubb. Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. Chambers, Aidan (1995). Böcker omkring oss: om läsmiljö. Stockholm: Norstedts. Davidsson, Birgitta (2007). Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande. Human It, vol. 9, nr. 2, s Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan (2010). [ ]. Del ur Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan (2010). [ ]. Del ur Lgr 11: läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 (2010). [ ]. Eriksson, Tove (2010). Kämpar för allas rätt att läsa. Framsidan, 2010, nr. 1, s Fokusbibliotek (2010). Gómez, Elsa (1996). Aktivt lärande med skolbibliotek: idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan. Lund: Btj Förlag Hell, Maud (2008). Utveckla skolbiblioteket!: att starta och driva en bra verksamhet. Lund: Btj Förlag. Hjulsbroskolan(2011). 20

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek

Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek Examinationsuppgift i kursen Skolbiblioteket skolans pedagogiska centrum Högskolan i Kristianstad vt 2011 Lena Karlsson 2011-03-24 Innehållsförteckning Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö

Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö SSU20U Skolbiblioteket - skolans pedagogiska centrum 2011-03-25 Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek Magnus Bromö Innehåll 1. Inledning... 3 1.2 Syfte... 3 1.2.1 Målformulering... 3 2. Nuläget...

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek

Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek Handlingsplan för Teleborg centrums skolbibliotek 2013-2015 Josefine Henningsson Skolbibliotekarie Innehåll 1 Inledning... 2 2 Presentation av skolan... 2 3 Presentation av skolbiblioteket... 2 4 Styrdokumenten

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen Utbildningsförvaltningen 2012 Foton förstasidan: David Shankbone, geerlingguy, Horia Varlan, Linda Spashett, bloohimwhom

Läs mer

Idébibliotek 2.0. För ökad måluppfyllelse i Jönköpings kommuns skolor. Skolbibliotekscentralen

Idébibliotek 2.0. För ökad måluppfyllelse i Jönköpings kommuns skolor. Skolbibliotekscentralen Idébibliotek 2.0 För ökad måluppfyllelse i Jönköpings kommuns skolor Skolbibliotekscentralen Barn- och utbildningsenheten 2011 Effective school libraries are much more than books. They are learning hubs,

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Skolbibliotekets roll i skolan

Skolbibliotekets roll i skolan Skolbibliotekets roll i skolan Ett förslag på hur och inom vilka områden de skolbibliotek som är anslutna till Kultur och fritidsförvaltingen kan bidra till elevernas måluppfyllelse i grundskolorna i Eslövs

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 I N N E H Å L L sid FÖRSKOLA 3 ERBJUDANDE AV PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och studerande Barn till arbetssökande och föräldralediga

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola

Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola Hallsbergs kommuns grundskolor Våra barn och ungdomar är viktiga för oss därför erbjuder

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Stagneliusskolans bibliotek

Verksamhetsberättelse. Stagneliusskolans bibliotek Verksamhetsberättelse för Stagneliusskolans bibliotek läsåret 2011/2012 Emelie Uggla Waldenström och Richard Ohlsson Bibliotekarier Stagneliusskolan i Kalmar Förutsättningar för biblioteksverksamheten

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer