Handlingsplan för Öjabys skolbiblioteksverksamhet HT 13 VT 16

Transkript

1 Handlingsplan för Öjabys skolbiblioteksverksamhet HT 13 VT 16 Sandra Janrell Skolbibliotekarie Öjaby skola, Växjö

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Öjaby skola och skolbibliotek... 3 Skolbiblioteksverksamheten... 3 Mål för verksamheten... 4 Uppföljning och utvärdering... 7 Bilagor... 8 Bilaga 1. Internationella, nationella och lokala övergripande mål... 8 Bilaga 2. Arbetsplan för Öjaby skolbibliotek

3 Öjaby skola och skolbibliotek Öjaby skola är en F-6 skola, som ingår i den västra resultatenheten i Växjö. Skolan har elever fördelade på elva åldershomogena klasser samt tre förskoleklasser. Personalstyrkan uppgår till omkring 40 personer, fördelade på fyra olika arbetslag. Öjabys skolbibliotek är bemannat samtliga skoldagar av en fackutbildad skolbibliotekarie som är anställd på heltid av skolan. I tjänsten ingår även ett ansvar för Åby skola med 85 elever, där bibliotekarien är på plats några timmar i månaden samt har årskurs 5 en timme varje vecka då de är i Öjaby. Även förskolorna i Öjaby har inbokad bibliotekstid i biblioteket. På biblioteket finns det strax över 5400 medier där merparten består av tryckta böcker, men även ett ringa bestånd av andra medier så som tidskrifter, ljudböcker och musik-cd. Genom AV-media Kronobergs rika utbud har skolan även tillgång till en stor mängd strömmande media, främst i form av film. Samtliga medier ligger inlagda i kommunens gemensamma datoriserade katalogsystem BOOK-IT. Inköp och gallring fortgår löpande. Skolbiblioteket har även tillstånd att registrera Legimus-användare. Biblioteket är utrustat med en stationär dator för elevbruk. Den används främst av eleverna till självutlån i OPAC från årskurs 3 och uppåt. Den kan även användas till sökning bland bibliotekets mediabestånd samt informationssökning. Bibliotekarien har även en administrativ bärbar dator som kan kopplas till bibliotekets Cleverboard (interaktiv mediatavla) som flitigt används i biblioteksundervisningen 2. Utöver detta har dock skolan cirka 20 bärbara datorer som kan bokas och sexorna kommer under VT 13 att få 1 till 1-iPads. Skolbiblioteksverksamheten Bibliotekarien har schemalagd tid med samtliga klasser varje vecka. Hur lång denna tid är och vad tiden används till varierar beroende på årskurs och klassens behov under läsåret. Det kan vara tid då eleverna kommer till biblioteket men även tid då bibliotekarien kommer till klassrummet. Samtliga klasser har inbokad lånetid men det finns självfallet även möjlighet att komma och låna på andra tider under veckan. Skolbibliotekariens schema har även gjorts så luftigt som möjligt för att möjliggöra intensivare perioder inriktad mot en specifik elevgrupp, 1 Samtliga siffror i detta kapitel utgår från läsåret 13/14. 2 Se bilaga 2 för mer specifik information om biblioteksundervisningen. 3

4 till exempel gruppläsning under några veckors tid eller att medverka i klassrummet under ett visst tema där bibliotekariens kompetens nyttjas. Målet är att biblioteksverksamheten blir helt integrerad med den övriga undervisningen och att all bibliotekstid planeras i samverkan med berörda pedagoger. Detta mål är ännu inte till fullo nått. För biblioteksundervisningen finns en arbetsplan som ses över och i vissa fall revideras på årlig basis (se bilaga 2). Mål för verksamheten De prioriterade målen för skolbiblioteksverksamheten under kommande treårsperiod (HT 13- VT 16) består av tre övergripande mål. Aktiviteterna för att nå målen har gjorts så konkreta som möjligt för att på så sätt vara utvärderingsbara. Övergripande mål för skolbiblioteksverksamheten: Att bidra till en ökad måluppfyllelse genom att ge elever färdigheter i bibliotekskunskap och informationssökning samt stimulera och utveckla elevernas läsoch skrivlust. Att fördjupa samarbetet mellan skola och bibliotek. Att erbjuda en verksamhetsanpassad lokal och ett brett bestånd av medier som är anpassat efter behoven hos skolans elever, både för att uppnå läroplanens mål och för att erbjuda lustläsning. Att bidra till en ökad måluppfyllelse genom att ge elever färdigheter i bibliotekskunskap och informationssökning samt stimulera och utveckla elevernas läs- och skrivlust. Aktivitet: Bibliotekets arbetsplan följs. Årligen ska den ses över och, vid behov, revideras. Detta för att skapa förutsättningar för eleverna att uppleva en kontinuitet i sin biblioteksverksamhet från förskola till årskurs 6. Ansvar: Skolbibliotekarien ansvarar för uppfyllelse och uppdatering av arbetsplanen. 4

5 Aktivitet: Minst en klass av skolans elever får besök av en författare under handlingsplanens treårsperiod. I förlängningen bör varje klass, under sina sju år på Öjaby skola, få träffa en författare eller annan yrkesgrupp som arbetar med läsande och/eller skrivande. Ansvar: Rektorn bidrar med ekonomiska medel, bibliotekarie och berörd pedagog/-er för det praktiska. Aktivitet: Minst en bokcirkel ska finnas för elever efter skoltid. Ansvar: Bibliotekarien ansvarar för att bedriva verksamheten. Att fördjupa samarbetet mellan skola och bibliotek. Aktivitet: Skolbibliotekarien och rektor har kontinuerliga möten för att föra en levande dialog om skolbibliotekets pedagogiska roll och fortsatta utveckling. Ansvar: Skolbibliotekarien och rektor ansvarar för att boka in möten. Aktivitet: Skolbibliotekarien och pedagogerna involveras i varandras pedagogiska planering. Ansvar: Pedagogerna ansvarar för att varje arbetslag, eller den enskilda pedagogen, vid terminstart lämnar in en skriftlig preliminär planering till skolbibliotekarien och vice versa. Målet är sedan att en dialog förs mellan pedagogen och bibliotekarien under terminen vid uppstart av nya ämnesområden för att tillgodogöra bibliotekariens kompetens i undervisningen. Skolbibliotekarien ansvarar för att medverka vid studiedagar, upptaktsdagar, konferenser och övrig planeringstid. Rektor ansvarar för att gemensam planeringstid ska vara möjlig. Aktivitet: Skolbibliotekarien och specialpedagogerna har kontinuerliga möten för att bidra med varandras kompetens i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Ansvar: Skolbibliotekarien och specialpedagogerna ansvarar för att boka in möten. Aktivitet: Fortsatt fortbildning av pedagoger med fokus på boksamtal och läsning. Om tid ges även diskussioner om informationssökning, källkritik och bibliotekskunskap. Ansvar: Rektor ansvarar för att tid ges, skolbibliotekarien ansvarar för fortbildningen och pedagogerna ansvarar för att medverka. 5

6 Aktivitet: Skolan fortsätter ha gemensamma läs- och/eller skrivveckor. Ansvar: Pedagogerna och skolbibliotekarien ansvarar för att planera tillsammans. Aktivitet: Biblioteket ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Ansvar: Rektor ansvarar för att tid ges och skolbibliotekarien ansvarar för att föra bibliotekets talan. Aktivitet: Skolbibliotekarien kan medverka på upp till två föräldramöten eller liknande per läsår för att informera om biblioteket, böcker och/eller vikten av att läsa eller enligt önskemål. Förskoleklass och klass 3 prioriteras då lånekort skapas i förskoleklass och eleverna år 3 lär sig låna själva, vilket kan väcka frågor hos föräldrarna. Ansvar: Berörda pedagoger ansvarar för att bjuda in skolbibliotekarien i god tid. Att erbjuda en verksamhetsanpassad lokal och ett brett bestånd av medier som är anpassat efter behoven hos skolans elever, både för att uppnå läroplanens mål och för att erbjuda lustläsning. Aktivitet: Det fysiska beståndet ses kontinuerligt över. Ny litteratur köps in och en gallring sker av inaktuellt och söndrigt material. Ansvar: Rektorn bidrar med ekonomiska medel, skolbibliotekarien ansvarar för gallring. Inköp av nya medier sköts av skolbibliotekarien i samråd med pedagoger och elever. Aktivitet: En enkel typ av medieplan skall sammanställas för att få överblick över beståndet samt vilka brister i beståndet som idag finns. Ansvar: Bibliotekarien ansvarar för medieplanen. Aktivitet: Bibliotekets nystartade wiki 3 underhålls kontinuerligt. Ansvar: Skolbibliotekarien ansvarar för wikin och pedagogerna ansvarar för att förmedla önskningar och behov av innehåll gällande främst ämneslänkarna och annat material som kan stödja undervisningen. 3 Öjaby skolbiblioteks wiki: 6

7 Uppföljning och utvärdering Avstämning av denna handlingsplan sker årligen vid läsårsslut i skolbibliotekariens kvalitetsredovisning där måluppfyllelsen för verksamheten utvärderas. Vid vårterminens slut 2016 ska handlingsplanen utvärderas mer grundligt. Samtidigt ska handlingsplanen vid behov revideras, alternativt förlängas ytterligare tre år. Detta kan givetvis ske tidigare om förutsättningarna för skolbiblioteksverksamheten förändras eller kräver det. Skolbibliotekarien ansvarar för kvalitetsredovisning och utvärdering med stöd av rektor och pedagoger. 7

8 Bilagor Bilaga 1. Internationella, nationella och lokala övergripande mål Som grund för målen för skolbiblioteksverksamheten ligger bland annat följande dokument: IFLA/UNESCO:s Riktlinjer för skolbibliotek Enligt IFLA/UNESCO:s Riktlinjer för skolbibliotek skall skolbiblioteket förmedla kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket [skall ge] eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. (IFLA/UNESCO, s. 7) Vidare säger IFLA/UNESCO att skolledning, pedagoger och bibliotekarie tillsammans skall planera skolans pedagogiska arbete. Skollagen (2010) 36 Eleverna i grundskolan [ ] ska ha tillgång till skolbibliotek. Bibliotekslagen (1996) 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 8

9 Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (LGR11) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleven utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11, s 9) Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr 11, s. 9) En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (LGR11 s.9) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11, s. 13f) 9

10 Växjö kommuns biblioteksplan 4 Läslust. Att läsa, skriva och tillsammans med andra delta i kulturella sammanhang utvecklar kunnande, social kompetens och empati samt bidrar till ökat välbefinnande för den enskilda individen. Litteraturens betydelse för språkutveckling och identitetsskapande är fundamental. För att främja läsintresse och läsutveckling hos barn och ungdomar har skönlitteraturen avgörande betydelse. Ett lockande och väl sammansatt mediebestånd skapar och bibehåller läslusten. Pedagoger, bibliotekarier och andra yrkesgrupper väcker nyfikenhet och inspirerar barn, ungdomar och vuxna till läsning. Möten mellan läsaren och boken stimulerar till samtal och kommunikation. Olika kulturaktiviteter främjar läslust och fantasi. Utvecklingsplan för Skolbiblioteksforum 5 Bibliotekarierna skall tillsammans med den pedagogiska personalen i förskolan och grundskolan: utveckla barns och elevers nyfikenhet utveckla barns och elevers lust att läsa utveckla barns och elevers lust till ett livslångt lärande utveckla barns och elevers förmåga att söka och kritiskt granska information. Uppdrag Skolbiblioteksforum skall målmedvetet utveckla barns och elevers lust till ett livslångt lärande vid förskolor och grundskolor i ett 1-16 perspektiv. Bibliotekarier och pedagogisk personal skall tillsammans med barn och elever utveckla arbetssätt och arbetsformer. Skolbiblioteksforum skall vara ett stöd för samtliga förskolor, grundskolor och grundsärskolor i kommunen. 4 ioteksplan%20justerad%202012%2031%20oktober%20f%c3%a4rdig.pdf 5 Jutesten, Göran och Malmlöf, Monica, Utvecklingsplan för Skolbiblioteksforum

11 Gemensam målsättning Skolbiblioteket skall vara lättillgängligt och välutrustat. Läs- och skrivförmågan skall förbättras. Eleverna skall på ett aktivt sätt ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande. Personal och elever skall ta ett utökat gemensamt ansvar för skolbibliotekets utveckling. Kreativa språk- och lärmiljöer inom grundskolan 6 Målet är att elever och pedagoger har kunskap om att söka, bearbeta, granska och värdera information (informationsfärdigheter). Lärmiljöer bibliotekarier och pedagoger arbetar tillsammans med elever/barn utifrån elevers/barns egna frågeställningar via nätverk aktivt söka efter arbetssätt och forskningsrön som stödjer utvecklingen av kreativa språk- och lärmiljöer samt förmedlar dessa insikter ut i verksamheten Bibliotekarier anordnar, genomför, utvärderar arbeten och projekt, i samarbete med skolans pedagoger, däribland ämnesöverskridande temaarbete ger undervisning i bibliotekskunskap och informationssökning, källkritik och upphovsrätt ger stöd och handledning till elever och personal på skolan i biblioteksarbetet stödjer elever och pedagoger att arbeta problembaserat stödjer elever i sin problem/frågeformulering stödjer eleverna att arbeta mer källkritiskt Läsfrämjande Målet är att eleverna uppnår god kommunikationsförmåga och ökad läslust och att bibliotekarier och pedagoger arbetar gemensamt för att stimulera barns och elevers läslust. 6 Granqvist, Mia och Holm, Monica: Kreativa språk- och lärmiljöer inom grundskolan

12 informerar om varierande av texter gällande svårighetsgrad, innehåll och medietyp stödjer elevernas individuella lärande förmedlar kunskap om och ger tillgång till kompenserande hjälpmedel anordnar kompetensutveckling för bibliotekspedagoger, kulturombud och bibliotekarier erbjuder bokpresentationer, bokcirklar och boksamtal 12

13 Bilaga 2. Arbetsplan för Öjaby skolbibliotek Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Öjabyskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (ur kursplanens mål i svenska och svenska som andraspråk) o bok- och bibliotekskunskap o skönlitteratur och facklitteratur (benämns berättande och beskrivande texter i åk 1-6) o tolka reflektera och återberätta söka information från olika källor samt utforska, analysera, kritiskt granska, tolka och värdera källor, information och val (ur kursplanens mål i svenska och svenska som andraspråk, NO- och SO- ämnena samt hem- och konsumentkunskap) o informationssökning o källkritik Nedan följer en mer detaljerad tabell där kursplanens innehåll inom dessa områden är uppdelat efter skolornas enskilda årskurser. Tabellen skall ge skolbibliotekarier och pedagoger ett stöd i planeringsarbetet och underlätta kontroll av att bibliotekets verksamhet är förankrat i skolans styrdokument.

14 Förskola Bok- och bibliotekskunskap Biblioteksvana Låna och återlämna Hantera böcker Berättande texter Bilderböcker (SV) Tolka reflektera och återberätta Berättande texters budskap och innehåll (SV) F-klass Bok- och bibliotekskunskap Biblioteksvana Låna och återlämna Hantera böcker Hitta bland bilderböckerna Berättande texter Bilderböcker (SV) Rim och ramsor Tolka reflektera och återberätta Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll (SV) 14

15 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bok- och bibliotekskunskap Hitta bland bilderböckerna, Börja Läsa och Fortsätt Läsa Begreppen författare och illustratör Berättande texter och poetiska texter Bilderböcker och kapitelböcker (SV) Rim och ramsor (SV) Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. (SV) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter (SV) Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll (SV) Informationssökning Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker (SV) Bok- och bibliotekskunskap Hitta bland kapitelböckerna på Hcf Begreppen berättelsebok och faktabok Berättande texter och poetiska texter Bilderböcker och kapitelböcker (SV) Sagor och myter (SV) Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. (SV) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter (SV) Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll (SV) Informationssökning Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker och på webbsidor (SV) Skillnaden mellan olika typer av källor Bok- och bibliotekskunskap Hitta bland kapitelböckerna på Hcg Alfabetet och alfabetisk ordning (SV) Självutlåning i OPAC Berättande texter och poetiska texter Bilderböcker och kapitelböcker (SV) Lyrik (SV) Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. (SV) Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur. (SO) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter (SV) Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll (SV) Informationssökning Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker, tidskrifter och på webbsidor (SV) Intervjuer, observationer mätningar och fältstudier. (SO) (NO) Bearbeta källor och information.(so) Källkritik Hur texters avsändare påverkar innehållet (SV) Värdera källor och information. (SO) 15

16 Material för åk 1-3 Skolbiblioteket skall tillhandahålla följande: Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter (SV) Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter (SV) Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn (SV) Instruerande texter till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar (SV) Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter (SV) Sånger, ramsor, dikter och sagor (EN) Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. (SO) Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi (SO) Några berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln samt några av de vanligaste psalmerna. (SO) Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (NO) Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen (NO) 16

17 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Bok- och bibliotekskunskap Systematisering (BI) Enklare sökningar i OPAC Berättande texter Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen (SV) Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk (SV) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier (SV) Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljöoch personbeskrivningar samt dialoger (SV) Informationssökning Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet (SV) Fältstudier (BI) (GE) Experiment (BI) Bok- och bibliotekskunskap Systematisering (BI) Berättande texter Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen (SV) Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk (SV) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier (SV) Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljöoch personbeskrivningar samt dialoger (SV) Informationssökning Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet (SV) Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier (EN) Fältstudier (GE) (BI) Experiment (BI) Bok- och bibliotekskunskap Förmåga att själv kunna hitta en specifik bok på biblioteket. Berättande texter Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen (SV) Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk (SV) Tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier (SV) Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljöoch personbeskrivningar samt dialoger (SV) Informationssökning Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet (SV) (NO) Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier (EN) Fältstudier (GE) (BI) Experiment (BI) 17

18 Källkritik Hur man urskiljer budskap, avsändare, syfte och tillförlitlighet i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt (SV) (SH) (BI) Tolkning och granskning av information med koppling till NO, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar (BI) (FY) (KE) Källkritik Hur man urskiljer budskap, avsändare, syfte och tillförlitlighet i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt (SV) (SH) (BI) Tolkning och granskning av information med koppling till NO, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar (BI) (FY) (KE) Skillnad mellan reklam och objektiv konsumentinformation (HKK) Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur (SH) Källkritik Hur man urskiljer budskap, avsändare, syfte och tillförlitlighet i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt (SV) (SH) (BI) Tolkning och granskning av information med koppling till NO, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar (BI) (FY) (KE) Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och genom skilda tider (HI) Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur (SH) Material för åk 4-6 Skolbiblioteket skall tillhandahålla följande: Ordböcker (SV) Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor (SV) Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam, och insändare (SV) Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk (SV) Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och TV-program (SV) Uppslagsböcker (SV) Sånger, sagor och dikter (EN) Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap (BI) (FY) (KE) Topografiska och tematiska kartor (GE) Historiska källor till exempel brev och andra dokument, dagböcker och arkivmaterial (HI) Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion (RE) 18