Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek

Transkript

1 Handlingsplan för Ånestadsskolans bibliotek Examinationsuppgift i kursen Skolbiblioteket skolans pedagogiska centrum Högskolan i Kristianstad vt 2011 Lena Karlsson

2 Innehållsförteckning Beskrivning av skolan 3 Skolbiblioteket 3 Skolbibliotekets funktion och uppgift 4 LGR 11 6 Handlingsplan för år F 3 7 Handlingsplan för år Handlingsplan för år Litteraturlista 11 Bilaga: Gemensamma kunskapskriterier för Fokusbiblioteken i Linköping 12 2

3 Beskrivning av skolan Skolan är centralt belägen och hör till södra rektorsområdet. I Ånestadsskolan finns elever från grundskolans år 1-9 samt integrerad skolbarnsomsorg och förskoleklass. Detta erbjuder goda möjligheter till samverkan mellan olika klasser och mellan förskola och skola. Skolan har cirka 515 elever. Skogen i närmiljön utnyttjas för utomhuspedagogik, exkursioner, friluftsaktiviteter och avkoppling. Grundfakta om Ånestadsskolan F -6 Det finns en klass i varje årskurs och en internationell klass 4-6. Cirka 200 elever hör till F-6. Det finns tre arbetslag. Fritidshemmet har cirka 100 barn inskrivna. Grundfakta om Ånestadsskolan 7-9 Ledningsresursen på 7-9 är förstärkt med en utvecklingsledare på 50 %, en elevstödssamordnade på 25 % samt fyra arbetslagsledare. Dessutom finns en IT-samordnare/pedagog anställd på ca 35 % för att bistå elever, personal och skolledning i frågor/utveckling inom nämnda område. Skolans upptagningsområde är för år F-6 elever i skolans närområde. För år 7-9 även elever från Bäckskolan, Hagbyskola, Vidingsjöskolan och Vist skola. Elever från Vist skola åker buss till och från skolan. Skolbiblioteket idag I januari 2010 anställdes en fackutbildad bibliotekarie på heltid på skolan. Den första tiden användes till att göra det befintliga biblioteket mer funktionellt. Skönlitteraturen delades upp för olika åldrar och facklitteraturen samlades ihop och placerades nära referenshyllan med uppslagsböcker och de fyra elevdatorerna med gott om arbetsplatser. Böckerna på engelska fick en mer framträdande plats. Det finns nu lexikon på arabiska, somaliska, serbokroatiska och persiska i biblioteket. Mediabeståndet sågs över och mycket ny litteratur är inköpt under 2010 med tonvikt på skönlitteratur. Det finns nu även böcker på arabiska, persiska, serbokroatiska och somaliska i biblioteket. Totalt finns det just nu cirka 7400 böcker att låna i biblioteket. Skolbiblioteket har en egen hemsida som bibliotekarien har ansvar för. Där finns bland annat lästips, länktips och en sida med hjälp till skolarbeten där elever och personal får tips på böcker och länkar till olika arbetsområden. Man kan även se vilka medier som finns i biblioteket och låna om sina lån från alla datorer med internetuppkoppling. Om man är nyfiken på vad som hände i biblioteket 2010 kan man titta på ett bildspel på hemsidan. Biblioteket har under höstterminen 2010 fått samma biblioteksdatasystem som Linköpings stadsbibliotek (Book-IT). Det finns en utlåningsautomat där elever och personal lånar själva med sitt lånekort och en PIN-kod. Målet är att skolbiblioteket ska vara öppet större delen av skoldagen, men då det för närvarande bara finns en person anställd måste biblioteket stängas när bibliotekarien har boksamtal, bokprat, informationssökning med mera i klasser. Det finns två bibliotekspedagoger på skolan, en för F-6 och en för 7-9. Bibliotekarien och bibliotekspedagogerna träffas en gång/vecka för planering av verksamheten i biblioteket. 3

4 Verksamheten i biblioteket följer läsåret och den pedagogiska verksamheten. Till exempel skräcktema vid Halloween för år 9 som fick se filmen Låt den rätte komma in och delta i en skräcknovelltävling (vinnarens och andrapristagarens noveller finns att läsa på skolbibliotekets hemsida), Astrid Lindgrens födelsedag som firades med allsång med lågstadieklasserna och besök av bland annat Emil, Prusiluskan, Pippi, och Karlsson på taket. På Nobeldagen delade kungen och drottningen ut Ånestadsskolans kunskapspris, Världsbokdagen planeras det för i skrivande stund. Skolbibliotekets funktion och uppgift Enligt IFLA/UNESCO:s riktlinjer för skolbibliotek är definitionen av skolbibliotekets uppdrag att det: förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. I Monica Nilssons bok Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samarbete (2007) (s ) menar hon att det övergripande målet för skolbiblioteket är att hjälpa elever nå en högre måluppfyllelse genom: Undervisning och handledning i informationsfärdighet Lässtimulering samt olika aktiviteter för att öka elevernas läsfärdighet För att nå ett bra resultat menar Monica Nilsson att det är viktigt att lärare och bibliotekarier samarbetar genom att: Planera verksamheten tillsammans Söka och ta fram undervisningsmaterial till lärarna Undervisa eleverna i informationsfärdighet i undervisningsmomentet Tillhandahålla/bistå lärarna med service och handledning Tillhandahålla lässtimulerande aktiviteter Leda och utveckla användning av informationstekniken Det är även viktigt att undervisningen i informationssökning och källkritik integreras med undervisningen i övrigt. Rummet fyller en viktig funktion genom att vara en lugn plats på skolan för boklån, en plats som inbjuder till läsning och med plats för studier, datorer för informationssökning och ordbehandling, med plats för utställningar av elevarbeten, kulturmöten, programverksamhet med mera som man kan läsa i Maud Hells bok Utveckla skolbiblioteket : att starta och driva en bra verksamhet (2008) (s.47 93). Även i boken Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus av Carol Collier Kuhlthau (2006) (s ) betonas vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Boken är en praktisk handledning i hur läraren och bibliotekarien tillsammans kan ge eleverna 4

5 färdighet i informationskompetens. Hon har utarbetat en modell för informationssökningsprocessen: 1. Att sätta igång en forskningsuppgift 2. Välja ett ämnesområde 3. Utforska informationstillgången 4. Formulera ett fokus 5. Samla information 6. Förbereda redovisningen 7. Utvärdera processen För att lyckas med uppgifterna i informationssökningsprocessen måste eleverna kunna tänka abstrakt, generalisera och sätta upp hypoteser. Det uppnår man vanligen mellan 12 och 16 år. Vilka färdigheter behöver eleverna ha i framtiden? Enligt Kuhlthau måste man både kunna tänka abstrakt och kritisk bedöma information och man behöver kunna formulera ett personligt perspektiv eller se saker ur en viss synvinkel då man tar del av information och synpunkter. Att ge eleverna dessa verktyg är därför en av skolans viktigaste uppgifter. Alla tre författarna betonar skolbibliotekets nödvändighet för elevernas läs-, skriv och språkutveckling genom lässtimulerande arbete som boktips, bokprat, boksamtal, högläsning, läs-, skriv- och berättarprojekt samt författarbesök. Även för elevernas informationskompetens = den fjärde basfärdigheten (förmågan att kunna söka, hitta och granska information) är skolbiblioteket och skolbibliotekarien i samarbete med pedagoger oumbärliga genom undervisning i informationssökning och källkritik för att ge eleverna verktyg för att kunna värdera och använda den information som finns tillgänglig. Det är viktigt att all skolbiblioteksverksamhet sker i samarbete med pedagoger och skolans övriga personal och är integrerad med alla skolämnen och undervisningen. Linköpings kommuns biblioteksplan Biblioteksplanen stöder både lässtimulerande aktiviteter och informationssökning och källkritik. Skolbibliotekets primära uppgift är att tillhandahålla den litteratur och det IT-stöd som behövs i undervisningar och se till att den finns tillgänglig för elever och lärare. Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen och är ett verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Ett väl fungerande skolbibliotek, som pedagogisk resurs för läslust och informationssökning, är en förutsättning för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Skolbibliotekens uppgift är att stimulera elevernas läslust, läsförmåga och språkutveckling. Skolbiblioteket ska vara en resurs för att öka informationskompetensen hos eleverna och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande. 5

6 Lgr 11 Handlingsplanen utgår från målen och kursplanerna i Lgr 11 som är baserad på forskning om läsutveckling, läsförståelse och informationssökning. Här följer ett antal exempel som stöder skolbiblioteksverksamhet: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Övergripande mål och riktlinjer kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. 6

7 Handlingsplan för skolbiblioteket på Ånestadsskolan Handlingsplanen är utformad i samarbete mellan rektorerna, pedagogerna och skolbibliotekarien. Klass F-3: Utdrag ur LGR 11: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Aktivitet Ansvar Utförande Boklek Bibliotekarie Boklek i halvklass i klass F + år 1 en gång/termin Högläsning Bibliotekarie och pedagoger Vid besök i biblioteket ett par gånger/termin och i klassrummet Regelbundna besök i biblioteket för boklån Bibliotekarie och pedagoger Från år 2 3 ggr/termin, i år 3 fast tid varje vecka i halvklass Bokprat Bibliotekarie Ett bokprat/klass/läsår Boksamtal Bibliotekarie och pedagoger Ett boksamtal/klass/läsår OPAC hitta från OPAC:en till hyllan Bibliotekarie Vid besök i biblioteket i mindre grupper i klass 3 Förklaringar: Boklek = ett roligt sätt att lära sig hur ett bibliotek fungerar. Bokprat = presentation av böcker för att stimulera läslusten. Boksamtal = en grupp har läst samma text och diskuterar den utifrån Aidan Chambers modell i boken Böcker inom oss om boksamtal, för ökad läsförståelse. OPAC = Online Public Access Catalog = skolbibliotekets katalog tillgänglig på nätet. 7

8 Klass 4-6: Utdrag ur LGR 11 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Aktivitet Ansvar Utförande Regelbundna besök i Bibliotekarie och pedagoger En tid/vecka/klass biblioteket för boklån Bokprat Bibliotekarie En gång/månad/klass Boksamtal Bibliotekarie och pedagoger Ett boksamtal/klass/läsår OPAC - hitta från OPAC:en till hyllan, kunna låna om och reservera böcker Bibliotekarie Vid besök i biblioteket i mindre grupper i alla klasser. På sikt i början av år 4 Informationssökning, länkskafferiet, NE, skolbibliotekets hemsida Källkritik, Etik och moral på nätet Använda Word Bibliotekarie och pedagoger Bibliotekarie och pedagoger I samband med lämpligt arbetsområde i So/No Lektion Kan man lita på allt på Internet? Datasalen, kopiera, klistra in, bilder i samband med lämpligt arbetsområde i varje klass, kanske mini-pim eller datakörkort, exempel på ett lämpligt arbetsområde är sagor i år 4 Förklaringar: Bokprat = presentation av böcker för att stimulera läslusten. Boksamtal = en grupp har läst samma text och diskuterar den utifrån Aidan Chambers modell i boken Böcker inom oss om boksamtal, för ökad läsförståelse. OPAC = Online Public Access Catalog = skolbibliotekets katalog tillgänglig på nätet. 8

9 Klass 7-9: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för Språkbehandling i digitala medier. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella Sammanhang som verken har tillkommit i. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Aktivitet Ansvar Utförande Boklån - boktips Bibliotekarie Vid besök i biblioteket för boklån Bokprat Bibliotekarie Ett bokprat/klass/läsår Boksamtal Bibliotekarie och pedagoger Ett boksamtal/klass/läsår, i nian bör det ligga på hösten som förberedelse för NP Sv i februari Allmän presentation av skolbiblioteket. OPAC - hitta från OPAC:en till hyllan, kunna låna om och reservera böcker, kunna göra ämnessökningar. Informationssökning: sökmotor - söktjänst - källor länksamlingar uppslagsböcker (virtuella + IR) länkskafferiet, NE, Bibliotekarie Bibliotekarie och pedagoger I samband med Glotterndagen början av år 7 då halva årskursen har samarbetsövningar har den andra hälften En dag i datasalen med källkritik och ordbehandling, visning av skolbibliotekets hemsida, visning av skolbiblioteket och OPAC:en I samband med lämpligt arbetsområde exempelvis franska revolutionen, andra världskriget 9

10 skolbibliotekets hemsida, citat och källhänvisningar, Källkritik Bibliotekarie och pedagoger I samband med Glotterndagen början av år 7 då halva årskursen har samarbetsövningar har den andra hälften En dag i datasalen och biblioteket med källkritik och ordbehandling, visning av skolbibliotekets hemsida, lektion Källkritik Mozart och Åsneryd i datasalen, med mera Använda Word Datasalen, kopiera, klistra in, bilder i samband med lämpligt arbetsområde. I samband med Glotterndagen början av år 7 då halva årskursen har samarbetsövningar har den andra hälften En dag i datasalen och biblioteket med källkritik och ordbehandling, visning av skolbibliotekets hemsida med mera Förklaringar: Bokprat = presentation av böcker för att stimulera läslusten. Boksamtal = en grupp har läst samma text och diskuterar den utifrån Aidan Chambers modell i boken Böcker inom oss om boksamtal, för ökad läsförståelse. OPAC = Online Public Access Catalog = skolbibliotekets katalog tillgänglig på nätet. 10

11 Litteraturlista: Biblioteksplan - Linköpings kommun Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden Nilsson, Monica. Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samarbete. Lund, BTJ förlag, 2007 ISBN Hell, Maud. Utveckla skolbiblioteket. Lund : Btj, ISBN Kuhlthau, Carol Collier. Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund, BTJ förlag, ISBN Chambers, Aidan. Böcker inom oss om boksamtal. Stockholm : R & S, ISBN IFLA/Unesco:s riktlinjer för skolbibliotek se.pdf Lgr 11 Skolbibliotekets hemsida 11

12 Bilaga 1 Gemensamma kunskapskriterier för Fokusbiblioteken i Linköping F-klass Bibliotekskunskap Känna till hur man hanterar en bok Veta var böckerna för åldersgruppen står: bilderböcker, lätta faktaböcker, lättlästa böcker Klara av att själv lämna och låna böcker Litteraturkunskap Veta vad en bok är, vad man kan förvänta sig av en bok Känna till några kända bilderboksfigurer Ha vana att samtala om böcker och dess innehåll Årskurs 3 Bibliotekskunskap Känna till signumen Hcf och Hcg och veta vad de står för Veta att böckerna har en bestämd plats i biblioteket Förstå kopplingen mellan OPAC och hyllan Vara medveten om sin egen läsnivå Känna till att det finns olika sätt att läsa: tryckt text, ljudbok, DAISY Litteraturkunskap Veta att en bok har en författare, ibland en illustratör, en titel och ett bokförlag Känna till skillnaden mellan skön- och facklitteratur Känna till några olika genrer Känna till några författare för åldersgruppen Presentera en bok och ge boktips Läsa en utvald bok och samtala om den Informationskompetens Kunna slå i Barnens lexikon eller motsvarande Genomföra enkla sökningar i OPAC Resonera kring vilka olika resurser som finns på Internet Lära sig ett kritiskt förhållningssätt till information Årskurs 6 Bibliotekskunskap Förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning Lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt Klara av att reservera en bok 12

13 Årskurs 9 Litteraturkunskap Känna till vad en serie och en trilogi är Lära sig mer om några enskilda författarskap Bokprata för yngre elever på skolan Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Förstå hur en ordlista är uppbyggd Förstå hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register Genomföra sökningar i OPAC Genomföra enkla sökningar i tryckta och digitala källor Fördjupa ett kritiskt förhållningssätt till information Resonera kring sociala medier Bibliotekskunskap Kunna göra en ämnessökning i bibliotekets katalog (OPAC) Ha fått fördjupade kunskaper i SAB-systemet Känna till tjänster på Östgötabibliotekets webbsida Litteraturkunskap Känna till olika genrer inom skönlitteraturen Känna till några välkända författare från Sverige, Norden och övriga världen Känna till skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Kritiskt kunna granska och jämföra olika informationskällor Kunna citera och göra källhänvisningar Kunna använda ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse