Konkurserna står på lurpass i valfrihetens spår

Transkript

1 Nattis i Botkyrka Ett villkor för att kunna arbeta obekväm tid Konkurs slår hårt mot medlemmar sidan 4 Ungdomslöner ur olika perspektiv sidan Nummer 2-12

2 LEDAREN Konkurserna står på lurpass i valfrihetens spår Jag stod och väntade på bussen en morgon, likt alla andra morgnar åker det bilar förbi från olika hemtjänstföretag. På den ena bilen står det Stockholm stad - Råcksta, Grimsta, Vinsta. Jaha tänker jag, de har utökat sitt distrikt sen jag arbetade där. Nu åker de omkring i sina småbilar för att hinna med den utspridda kundkretsen. Snart står det väl Hässelby på bilen också, utövarna har blivit fler och områdena större. En kund här och en kund där. Finsk hemservice, Big care och Olivia är några andra hemtjänstföretag som far förbi när jag väntar. Ja, kanske det är bra, med många olika utövare för den enskilde. Men med den erfarenhet och de kontakter jag har inom området är det viktigaste för pensionären vilken person och inte vilket företag som hjälper dem. En ny företeelse har brutit sig in i valfrihetens namn inom äldreomsorg. När många små företag slåss om kunderna är risken stor att inte alla kan hålla sig kvar. Företaget sätts i konkurs. I andra fall är företaget så desperat att förlora kunder att de ömsom hotar och mutar sina kunder. I det senare fallet återkommer vi med en artikel under våren. Ett företag som helt överraskande och utan förvarning gick i konkurs i Vad de gamla eller deras anhöriga tycker är oväsentligt, när det gäller vårdboende finns ingen valfrihet, inte för individen i alla fall. januari var Digni Care som hade de två vårdboendena Vasen och Dianagården i centrala Stockholm. Digni Care var ändå inte ett litet företag. Samma dag företaget sätts i konkurs får de anställda reda på det. Två omsorgsboenden med några hundra sjuka åldringar och två hundra anställda. Verksamheten måste ju fortsätta, pensionärerna är ju kvar, konkurs eller inte, de måste ha hjälp. Min spontana reaktion är: vart tog pengarna vägen? Eller snarare vem tog pengarna? Äldreomsorgen är ingen produktion även om en del vill få det till att det skulle vara så. De som bor på Vasen och Dianagården ska ha sin hjälp oavsett om företaget har gått i konkurs eller ej. Det är ju inte så att pensionärerna är en vara som man inte lyckats sälja. Företaget har fått ersättning från kommunen för att sköta vården av de gamla, visst - ibland är det dåligt budgetläge på grund av tomma lägenheter etcetera, men då försöker man anpassa verksamheten tills man får nya boenden. I januari fick de anställda inga löner utan fick sina inkomster genom den statliga lönegarantin. Tills slutet av februari är konkursförvaltaren arbetsgivare då de nya vårdgivarna tar över. De flesta vårdtagare har inte märkt av att det har skett en konkurs, för verksamheten pågår och personalen jobbar troget på som vanligt, trots all oro konkursen har medfört för de anställda. Politikerna har nu bestämt åt de gamla att Attendo får Vasen och kommunen tar över Dianagården. Vad de gamla eller deras anhöriga tycker är oväsentligt, när det gäller vårdboende finns ingen valfrihet, inte för individen i alla fall. Och för de anställda som troget arbetar vidare vill de nya vårdgivarna inte ens ge fortsatt tillsvidareanställningar, trots att de i flera fall arbetat på samma arbetsplats och med samma pensionärer i många år. Dessutom ska de som erbjuds provanställning från Attendo visa utdrag från belastningsregistret. Det spelar ingen roll att de arbetat i många år på samma arbetsplats. Det är tydligen helt i sin ordning. Att det sen finns arbetsgivare inom hemtjänst och företag inom ungdomsvården som har kriminellt beteende eller bakgrund som hotar och mutar både anställda och vårdtagare, det är också i sin ordning. Ja ni hör hur galet det är. Det är en lekstuga med våra skattepengar och ett spel med våra unga och de äldres hälsa. Men allt är i sin ordning enligt politikerna, pensionärerna får ju sin hjälp. Men än är inte sista ordet sagt angående anställningarna för Kommunals medlemmar, där tänker Kommunal kämpa för att medlemmarna ska få schyssta anställningar och att LAS ska gälla. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Teckning i repris Verksamhet utan täckning Om verksamheterna styckas upp och utsätts för diverse splittrande åtgärder risker all luft att gå ur den gemensamma sektorn. Det har vi sett alltför många bevis på under det senaste året, en utveckling som vi antagligen inte sett slutet på än. Ansvarig utgivare för MT: Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt, telefon / Redaktionen: Göte Axelsson, telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips, uppslag, insändare m.m, för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com 2 - MT nummer 2/12

3 Osorterat En del säger si andra säger så I Sollentuna vill folkpartisten Lennart Gabrielsson införa ungdomslöner som är 75 procenta av avtalets lägsta lön. I klartext innebär det att de ungdomar under 25 år som anställs på de villkoren skulle tjäna kronor i månaden. På riksplanet föreslår centerpartiets Anne Lööf att ungdomar ska få skatterabatt på bosparande. På ett bosparkonto ska unga få spara upp till kronor per år med ett skatteavdrag som är vårt upp till 4000 kronor per år. Statsminister Fredrik Reinfeldt öppnar för att man ska kunna arbeta upp till 75 års ålder. Argumentet för denna radikala höjning av en möjlig pensionsålder är att ekvationen inte går ihop. Med låg pensionsålder blir även pensionen låg därför krävs att man arbetar längre för att uppnå någon form av välfärd även på ålderns Svält ger inte tillväxt Vinstoptimering är ett ord som ligger i tiden. Däri ligger förklaringen till många storföretags kraftiga personalnedskärninga, senast ut var Astra Zeneca. Att leverera ständigt ökade utdelningar till aktieägare överskuggar för närvarande allt. I spetsen går som vanligt bankerna som anser att kunderna är något som finns för deras del, inte tvärs om som det varit brukligt. Allt syftar tillbaka i tiden till Volvo och Gyllenhammar som verbalt lyckades omvandla en lägre vinst än föregående år till att uttryckas som förlust. höst. Men eftersom herr Statsminister är medveten om att många arbeten sliter hårt på kroppen så vill han att man ska kunna byta karriär mitt under arbetslivet, då till ett mindre krävande arbete. Med dessa tre uttalanden kan jag dra slutsatsen att det gamla talesättet lid och försaka får en ny innebörd. Eftersom låg lön som ingång på arbetsmarknaden påverkar pensionen negativt så är många ungdomar illa ute redan i början av sin karriär. Om de sedan ska spara till en bostadsrätt på sin magra lön för att kunna flytta hemifrån så är det ändå mer kris. Visst kan man tycka att ett enstaka förslag låter bra, men lägger man samman fler av dessa tankar så visar sig en ny bild. En mycket obehaglig bild. gote.axelsson@kommunal.se Tillväxtfilosofin säger att det inte finns något tak för densamma. Kanhända är det sant men för att tesen ska fungera så krävs nog lite egen insats och investering med. Anorexia som tillväxtkoncept har aldrig fungerat, att ta bort de element som ger näring har aldrig fungerat och lär inte göra det nu heller. Bulemi fungerar inte heller. Kanske ska det vara lagom gote.axelsson@kommunal.se Hur kommer det sig att: när det ska sparas pengar i samhället är det alltid de som har det sämst som ska spara genom till exempel sänkta lägstalöner? vårdpersonal ska lämna utdrag från straffregistret när de anställs, företag och dess ägare behöver inte göra det när de startar till exempel ett vårdbolag? man ofta hänvisar till demokratiska beslut trots att ingen frågat dig vad du tycker om den förändring som sker? det är enklare att skylla på någon annan än att förklara vad som gick fel och be om ursäkt? Så här går det att rada upp frågeställningarna ganska länge, vissa av frågorna går ju att lista ut svaret på Åke Hagström Clara-Stina Hjulström Jens Lundblad Detta kan du läsa om i nummer Digni Care går i konkurs och medlemmarna ut i ovisshet Många medlemmar har inte riktigt vetat av vem de har varit anställd, Digni Care har ingått i koncernen Prime Holding som är ett bemanningsföretag. Det har varit luddigt och oklart för många var de egentligen har haft sin anställning, säger Åke Hagström. sidan 4 Dåliga upphandlingar i demensvården Vi måste ha tydliga upphandlingar och precisera exakt vad som menas med exempelvis god mat. Det måste stå skrivet i upphandlingen att mat exempelvis ska serveras fyra gånger om dagen och att den ska vara näringsriktig Man ska svara på en ringning inom en viss tid och blöjor ska bytas exempelvis fyra gånger om dagen. sidan 6 Kommunalråd ville införa ungdomslön på kronor Hur Lennart Gabrielsson (FP) kom fram till att kronor är en skälig lön för arbetslösa ungdomar är svårt att förstå med tanke på att kommunen ersätter honom med kronor per år. En lönenivå som motsvara drygt fem ungdomslöner i hans program. Jag tror inte att jag skulle arbeta för så låg lön som kronor i månaden, säger Jens Lundblad. Läs Kommunal Stockholm läns ordförande Margareta Bohmans synpunkter på dagsläget på sidan 16 sidan 11 Första sidan: Jana och Maria arbetar på nattis i Botkyrka kommun, en viktig verksamhet för att människor ska kunna arbeta obekväm tid. MT nummer2/12 3

4 Digni Cares konkurs slår hårt Arbetsplatsombuden Lars Berglund och Karin Hedh fick många frågor på mötet med sina arbetskamrater. Vårdbolag i snabb konkurs De anställda slängs ut i osäkerhet och ekonomisk kris Mitt månadskort går ut imorgon och jag har inte fått lön än, säger en anställd på Vasens vård-och omsorgsboende. Jag kommer inte ens till jobbet om jag inte får lönen i morgon, det är inte alla som kan låna pengar. Det är den 2 februari och medlemmarna har ännu inte fått januarilönen. Det är oro och många frågor bland Kommunals medlemmar på Vasen och Dianagården vård-och omsorgsboenden som ligger centralt i Stockholm. Tagna på sängen Samma dag bolaget Digni Care AB gick i konkurs den 20 januari fick de anställda beskedet. Trots att bolaget måste ha vetat om den förstående konkursen var inte de anställda informerade innan. Lars Berglund och Karin Hedh är arbetsplatsombud på Vasen de har varit en viktig länk mellan Kommunal och medlemmarna under den turbulenta tiden som konkursen inneburit för de anställda. Vi blev fullständigt tagna på sängen, säger Karin Hedh. Jag fick reda på detta via facebook. Min chef ringde mig på fredagsmorgonen och sa att jag skulle prata med mina arbetskamrater. På eftermiddagen hade vi ett möte med konkursförvaltaren men inga chefer var med. Jag förstod först ingenting. Hade sett tecken Lars och Karin berättar att trots att de överrumplades av konkursen så var det ändå inte så konstigt, när de tänkte efter. I december slutade telefonerna att fungera och de fick inga leveranser som de skulle. Men vi tänkte att det var telebolaget som krånglade och att de blivit fel i leveransbeställningarna, men Digni Care AB hade inte betalt räkningarna, så de måste ha förstått vart det var på väg, säger Karin. Vi har haft tolv chefer på fyra år så det har varit kaos hela tiden egentligen. Oro för anställningarna I slutet av februari tas Vasens vårdoch omsorgsboende över av Attendo, tills dess är det konkursförvaltaren som är arbetsgivaren. Dianagården kommer att återgå till Stockholms stad. Efter konkursen och oro över sina löner och semesterdagar börjar medlemmarna nu oroas över vad de nya arbetsgivarna har föreslagit för anställningar. Attendo vill provanställa de som har varit tillsvidareanställda, hur det blir med vikarier är osäkert. Dessutom ska alla som vill ha en anställning hos Attendo visa utdrag från polisens belastningsregister, vilket många medlemmar ifrågasätter. Nu är det oro över vad Attendo har att erbjuda, de fast anställda har blivit tillsagda att om de är intresserade av anställning ska de anmäla intresse senast måndag (5 februari reds. anm.) Många känner sig stressade inför det och alla är ju inte här heller. Det finns de som är bortresta eller sjukskrivna. Ingen tar ansvaret Under mötet som var den 2 februari var osäkerheten stor om medlemmarna skulle skriva på avtalet om provanställning. Det är förjäkligt, sa en upprörd medlem, vi har arbetat i flera år här och helt plötsligt ska vi bli provanställda och visa papper från polisen. Jag tycker staden inte har tagit sitt ansvar, vi och våra boenden är som handelsvaror KERSTIN RIDDERSTEDT 4 - MT nummer 2/12

5 Oklart om anställningarna efter Digni Cares konkurs Det är en soppa det här, säger Åke Hagström förtroendevald Kommunal, vi trodde Digni Care var ett seriöst företag. Det är en ny företeelse det här med konkurser inom äldreomsorgen. Verksamheten måste ju fortsätta fast med annan vårdgivare. Det ställs många frågor från medlemmarna om vad som kommer att hända. Dianagården och Vasens vård-och omsorgsboende är de två verksamheter som blir drabbade av Digni Care AB:s konkurs. Det är totalt 200 anställda som är berörda varav 69 personer är Kommunals medlemmar. Det som gör det problematiskt är att regler om övertagande av verksamhet inte gäller vid konkurs. Det betyder att det inte är självklart för Kommunals medlemmar att de anställs av den nya vårdgivaren, säger Eva Becker Rosengren. Men vi har fått höra att Attendo som tar över Vasen ska anställa de tillsvidareanställda fast provanställningar. Oklart om anställningarna Per Bexelius ombudsman, säger att Kommunal kommer att bevaka hur anställningarna kommer att se ut. De som arbetar på Dianagården och ska övergå till Stockholm stad kommer att få en annan anställningsform, vad staden kommer att välja för form av anställning är i skrivande stund oklart. Det var många medlemmar som ringde till oss, säger Åke Hagström, folk grät och visste inte om de skulle få lön. Vi har haft kontakt med konkursförvaltaren och han är bra, alla medlemmar har fått brev som visar att de kommer få löner men att de blivit sena. Det kan medlemmarna visa upp till sitt hyresbolag, långivare och andra fodringsägare. Konkursförvaltaren tar över Många medlemmar har inte riktigt vetat av vem de har varit anställd, Digni Care har ingått i koncernen Prime Holding som är ett bemanningsföretag. Det har varit luddigt och oklart för många var de egentligen har haft sin anställning, säger Åke Hagström. Nu är det konkursförvaltaren som är arbetsgivare tills Attendo och Stockholms kommun tar över verksamheterna. Eva Becker Rosengren och Åke Hagström är bekymrade över den situation som medlemmarna hamnat i. Eva och Åke säger att arbetsplatsombuden har fått en stark och viktig roll i och med att företaget försatte sig i konkurs. Det visar sig hur viktigt det är med arbetsplatsombud som är mitt i verksamheten och är en ovärderlig länk både för medlemmar och för Kommunal som organisation. Ombuden har förmedlat frågor till oss och de har stått för den kamratmässiga biten. Utan dem hade de inte gått så bra som det ändå har gjort, trots kaoset. KERSTIN RIDDERSTEDT Dålig kontroll av privata äldreboenden Stadsdelsnämndernas styrning, uppföljning och kontroll av privat drivna vård- och omsorgsboenden för äldre är för dålig. Det framgår av en granskning som Stockholms stads revisorer har genomfört. De har granskat hur detta arbete har fungerat i stadsdelsnämnderna Norrmalm, Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör samt i kommunstyrelsen och äldrenämnden. I granskningen framgår att nämndernas uppföljning inte är tillräcklig och kontrollen är för dålig för att säkerställa att de äldre på privat drivna vård- och omsorgsboenden får de insatser som de har beviljats och om de erbjuds en god och säker hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Revisorerna påpekar att det bland annat är svårt att utläsa hur den äldres individuella behov och önskemål har styrt insatsen. Stadsdelsnämnderna Om du drabbas av konkurs - Du ska anmäla intresse om företrädesrätt om återanställning - Du ska säga ja till anställning, är det något som inte är korrekt driver Kommunal frågan. följer inte heller upp verksamheten vid vård- och omsorgsboendena på ett tillräckligt och enhetligt sätt. Granskningen visar även att det finns oklarheter och olikheter i tolkningen av nämndens rehabiliteringsuppdrag och ansvarsfördelning mellan beställare och utförare. Risken finns därmed att den äldre inte får de rehabiliteringsinsatser som hon/han behöver. JOHANNA STJERNA MT nummer 2/12 5

6 Demensförbundet kritiserar kommunernas upphandlingar Det brister i kommunernas kompetens vid upphandlingen av vårdtjänster av privata bolag anser Demensförbundet. Eva Sveman, jurist på SKL, Sveriges kommuner och landsting, håller inte med. Jag tror att det mer handlar om att många kommuner är dåliga på att följa upp upphandlingen, säger hon. Demensförbundet anser att orsaken till de senaste årens många vårdskandalerna handlar om att kommunernas upphandlingsunderlag är för luddigt skrivna. Tillsammans med Jannis Avramidis har de arbetat fram en mycket mer detaljstyrt upphandlingsunderlag. Granskade underlaget Det var efter det att Jannis Avramidis upplevde att hans pappa blev vanvårdad som han började granska Caremas upphandlingsunderlag med stadsdelen. Han blev förvånad hur luddigt skrivet avtalet var. Därför begärde han att få läsa fler underlag från andra kommuner. Upphandlingsunderlagen är otydligt skrivna, man talar om god kvalitet men hur mäter man den, vem följer upp och hur ofta, frågade han sig. Det är ingen skillnad från IT-upphandlingar som jag har erfarenhet av i mitt arbete. Det handlar om vad jag ska leverera och hur man följer upp det, säger Jannis Avramidis. Tydligare avtal I stället för upphandlingsunderlag som ofta är på sidor är Demensförbundets på 80 sidor. I en vanligt upphandlingsunderlag kan det stå skrivet att de äldre ska ha god hygien. Vi specificerar vad det innebär. Det ska stå skrivet att exempelvis en blöja ska bytas efter tio minuter och att man på andra sätt säkerställer att en patient har god hygien. Duschningen har vi specificerat med punkter som ska stå i avtalet. Det måste stå i ett avtal vad som ska göras. En leverantör ska utföra detta. Vid stickkontroll kan man se vad som inte görs och vad som är god hygien. Jannis Avramidis ifrågasätter kompetensen totalt hos personer som gör kommunens upphandlingar. Redogjort försocialutskottet Frågan om upphandlingar väcker stort 6 - MT nummer 2/12 Enligt Demensförbundet behövs fler detaljer i upphandlingsunderlagen för äldreomsorg. intresse och Jannis Avramidis har berättat om sin granskning av upphandlingar för socialutskottet i Riksdagen. Jag har inte haft någon dialog med de som gör upphandlingar. De är svåra att få tag på, berättar han. Jannis Avramidis får medhåll i sin kritik av Stina-Clara Hjulström som är ordförande för Demensförbundet. Vi måste ha tydliga upphandlingar och precisera exakt vad som menas med exempelvis god mat. Det måste stå skrivet i upphandlingen att mat exempelvis ska serveras fyra gånger om dagen och att den ska vara näringsriktig Man ska svara på en ringning inom en viss tid och blöjor ska bytas exempelvis fyra gånger om dagen. Samma principer oavsett bransch Att kritiken kommer från en person som enbart har erfarenhet av IT-upphandlingar spelar ingen roll menar Stina-Clara Hjulström. Principen är densamma. Det kan inte vara större skillnad på IT-varor eller vård. Avtalen ska vara tydliga och exakt preciserade. Många kommuner hör av sig till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att få underlagen till upphandlingarna granskade. Jag håller inte med Demensförbundet i deras kritik. Det är stor skillnad vad man upphandlar, anser Eva Sveman, jurist som har arbetat med dessa frågor i 25 år. Först på Landstingsförbundet och sedan på SKL. Ett allt för detaljerat underlag ger ingen flexibilitet. Det är viktigt att ta till vara personalens kompetens. Det gör man inte om man detaljstyr varje minut av verksamheten. Det går inte att överföra erfarenheter från IT till vård. Brister i uppföljning Hon menar att kommunernas upphandlingar i stort sett är bra. Vår erfarenhet är att de ofta är väldigt bra skrivna. Jag anser att det inte är hur upphandlingarna är skrivna som är problemet, utan att man inte på alla håll är bra på att följa upp dem, säger Eva Sveman. SKL arbetar med att förenkla uppföljningarna och har det som en prioriterad fråga. Det är inte lätt att säga vad god vård är. Maten ska vara god och vi följer upp med brukarenkäter - men hur ska det skrivas i ett avtal? Maten behöver inte vara god bara för att den innehåller ett visst antal kalorier. Vissa saker kan du reglera i ett avtal som att när de äldre ska komma upp på morgonen etc. Men det finns många mjuka komponenter inom vård- och omsorgsbegreppet och vi vill inte styra det för mycket. Kan vara svårt att reglera Eva Sveman ger exempel på när omsorgen är svår att reglera i avtal. Vi kan inte skriva i ett avtal att en person ska duschas i sex minuter. Om personen som ska duschas inte vill göra det längre än i två minuter blir det ett avtalsbrott. Vi måste ta hänsyn till den äldres vilja och vad den enskilde själv vill. Det är stor skillnad att handla upp exempelvis städtjänster jämfört med vård. Men det är viktigt att man kan häva avtal och det är en självklarhet Clara-Stina Hjulström att verksamheten följer socialstyrelsens riktlinjer, menar hon. Hur väl än ett upphandlingsunderlag ser ut eller hur bra det än följs upp handlar kvaliteten av verksamheten på äldreboenden om vilka resurser som finns till god omsorg. Du kan inte få en Ferrari om du inte är beredd att betala för en, säger Jannis Avramidis. JOHANNA STJERNA

7 Många som deltar i debatten om äldrevården förstår inte vad det innebär att arbeta med äldre människor anser Donny Lundin. Vårdskandaler beror inte enbart på riskkapital Missöden och fel inträffar på de flesta omsorgsboenden, istället för att sätta fokus på enskilda boenden borde man se till helheten inom äldreomsorgen det är ett nationellt system fel. Hur ser äldrevården ut idag och hur vill vi att den ska se ut? säger Donny Lundin undersköterska på Koppargården i Vällingby. Det omskrivna sjukhemmet Koppargården gick den första februari över till kommunal regi. Efter höstens skriverier i tidningarna om vanvård på Koppargården tog politikerna tillbaka sjukhemmet till kommunal regi efter fyra år hos Carema. Det finns en god vilja Jag tror inte vi har fler incidenter än andra boenden, Carema har en god vilja och en ambition att bli en mönsterarbetsgivare som har framtagits på initiativ från Kommunal, som ska ge medarbetarna större inflytande och bättre anställningar. Jag kan inte säga att de är sämre än andra vårdgivare i själva vården med de gamla, säger Donny. Koppargården är ett stort sjukhem med åtta avdelningar som har sammanlagt 262 lägenheter. Tio chefer på femton år Donny Lundin har arbetat sedan 1997 på Koppargården och har varit med om flera olika vårdgivare och känner sig ganska luttrad med åren. När han började arbeta 1997 var det Partena Care som var arbetsgivare och vårdgivare, sen blev det Attendo och under flera år var det Stockholm stad ( ), 2008 var det privata vårdbolaget Caremas tur att bli vårdgivare. Jag tror vi har haft omkring tio chefer på min avdelning under åren, säger Donny. Jag kan inte se att det varit någon större skillnad i själva vårdkvalitén om det varit kommunen eller privat. Däremot verkar det bli mer fokus och skriverier när det är privata vårdbolag. Ska alltid spara pengar Att de stora privata utförarna är riskkapitalister är känt sen länge, det är inget nytt även om en del politiker låtsas vara förvånade över detta. Personalen inom äldreomsorgen får hela tiden höra att de ska spara pengar, oavsett vilken utföraren är. Vid tidpunkten för övergången 2008 hade stadsdelförvaltningen ett underskott på ca 46 miljoner inom äldreomsorgen. Dokumentationer var sämre när kommunen hade verksamheten mellan perioderna av de privata, säger han, det hände missöden då med, men det skrevs inte om det i tidningarna. Dokumentation lyfter problemen Vi är bra på att dokumentera, det kanske är en av anledningarna till att saker och ting kommer fram, jag kan inte se att de privata vårdgivarna är sämre rent generellt, utan det är flera saker som det beror på. Det viktiga är att det är en kontinuitet i verksamheten och att man ser mer långsiktigt på hur man vill att äldreomsorgen ska vara. Bland annat behöver man se över lagar och regler, vi får inte tillämpa något tvång. Myndigheterna har utrett frågan om tvångs och skyddsåtgärder under nästan 10 år utan att komma fram till en lösning. Journalistisk okunskap Donny tycker att reportrar skriver gärna och mycket om skandaler men de vet inte vad det innebär att arbeta inom äldreomsorgen eller förstår i vilket skick många äldre är i och vad själva åldrandet innebär. Vi kan inte tvinga våra boenden, säger de nej får vi inte med tvång göra tvärt emot deras vilja, vilket blir svårt med tanke på att det är ibland är svårt dementa människor som inte förstår. Vi har gamlingar som kanske klättrar ur sängen och riskerar att skada sig, då måste vi ta till åtgärder som skyddar den boende så gott vi kan. Bra med granskning Ett annat exempel Donny nämner är det med blöjorna som ska vägas. Blöjorna är utprovade för att passa individen det är inte konstigare än att man anpassar övriga hjälpmedel efter individen. Det är bra med granskning men någon måste ta ansvar för det som händer, politiker måste ta sitt yttersta ansvar. Och frågan är om det är kränkning i att hindra en dement från att ta sig ut eller att vi byter blöjan när den är full och pensionären motsätter sig det? Vart går gränsen? KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer 2/12-7

8 Ann Wiktorsson, JanaLarsson och Maria Hansen vet hur värdefullt det är med Nattis Nattis behövs för att alla ska klara jobbet Det finns ingen efterfrågan av nattis! Så har politikerna i Botkyrka svarat när Kommunal har fört fram kravet på barnomsorg på andra tider än dagarna. I augusti öppnade till sist förskolan Natt och Dag. Platserna fylldes snabbt. En lång facklig kamp med att övertyga politikerna i kommunen om behovet av nattis gav till sist resultat. Kommunals förtroendevalda i Botkyrka har regelbundna kontakter med de styrande socialdemokratiska kommunpolitikerna. Tackat nej till jobb Vi har många medlemmar som har varit tvungna att tacka nej till jobb eftersom de inte haft barnomsorg på obekväma arbetstider, berättar Ann Wiktorsson, Kommunal Botkyrka. Personal inom vård, omsorg, handel och serviceyrken arbetar med verksamheter som är igång dygnet runt. Trots det är det vanligt att kommuner inte har barnomsorg annat än dagtid. Nattis inte så vanligt I Sigtuna kommun har det funnits nattis i år och även Södertälje har det. Medan det i Stockholm bara finns ett privat nattis på Södermalm samt en kommunal förskola som har öppet från halv sju på morgonen till klockan tio på kvällen och helger i Hässelby. Politikerna i kommunerna ser inte att det finns ett behov. När vi har påtalat behovet av nattis för politikerna har de ofta svarat: men det finns ju ingen kö. När Natt och Dag öppnade i augusti 2011 fylldes alla platser snabbt och det har redan blivit kö. Maria Hansen och Jana Larsson har arbetat på Natt och Dag sedan starten. Skillnaden är arbetssättet. Vi arbetar i hemlik miljö och det är bara barnskötare som arbetar på obekväm arbetstid, berättar de. Dygnet runt Förskolan är öppen dygnet runt. Själva nattis öppnar sex på kvällen och fortsätter till sju på morgonen. Barnskötarna jobbar två och två i tre olika arbetslag. Vi har cirka sexton inskrivna barn och det är väldigt olika när barnen sover över eller inte. Många föräldrar arbetar inom vården och det beror på föräldrarnas schema om de behöver lämna barnen över natten. Barnen som sover över har ett eget sängskåp som är märkt med deras namn och de har egna sängkläder och tandborste få nattis. Vi börjar med att förbereda middagen som är vid halv sju. Barnen vill se Bolibompa. Vid åtta - halv nio förbereder vi nattningen. På helgerna blir lite extra mys med popcorn och barnen får vara uppe lite längre. Lugnare på natten Maria Hansen och Jana Larsson trivs med att det är mindre stress och ingen dokumentation när man arbetar på natten. Det är också bra för ryggen eftersom att alla möbler här är i normal höjd - inga bord är i knähöjd. Vi hinner mer och orkar med på ett annat sätt. Du är inte helt utschasad när du kommer hem. På nätterna är personalen vaken - de tvättar, diskar, plockar. Det är inte klokt att i många kommuner är villkoren desamma för ensamstående som för femtio år sedan: om man inte har någon släkting, granne eller bekant som kan titta till barnen tvingats du tacka nej till arbete på obekväm arbetstid, säger Ann Wiktorsson. Hur gör du? JOHANNA STJERNA Hur löser du tillsynen av dina barn på obekväm arbetstid? Tvingas du tacka nej till arbete på grund av bristande barnomsorg? Hur tycker du att barnomsorgen ska lösas för dem som arbetar obekväm tid? Mejla din åsikt till: mt.stockholm@kommunal.se 8 - MT nummer 2/12

9 Avknoppade förskolor gjorde ägaren till miljonär När alliansens vann kommunvalet 2006 och 2010 i Upplands Väsby lovade de att öka valfriheten eftersom nästan all kommunal verksamhet drevs av kommunen. Utförsäljningarna gick i rask takt. Idag har vi lika lite valfrihet som vi hade 2006 eftersom det nästan inte finns något kommunalt alternativ inom många områden, säger Leif Bejhed, Kommunal Upplands Väsby. En rivstart I alliansens regeringsförklaring 2006 talade statsministern om avknoppning. Något som man i Upplands Väsby satte igång med genast efter valsegern. Här genomfördes stora förändringar. Kommunen som länge hade varit socialdemokratisk styrd avknoppade nu i turbotakt. På ett år såldes två tredjedelar av de kommunala förskolorna ut. I vissa bostadsområden finns enbart förskolor som ägs av företaget Ett tu tre. I traditionellt borgerliga kommuner som exempelvis Danderyd ser man till att sjuttio procent av den kommunala verksamheten är i egen regi och 30 procent är privat. Här är det tvärtom 80 procent är privat och 20 procent i kommunens regi. Hur är det med valfriheten om det inte längre finns några kommunala alternativ? säger Leif Bejhed och Ingrid Åhs, Kommunal Upplands Väsby. Kraftig privatisering Utförsäljningarna har varit stora inom all kommunal verksamhet. Störst skillnad är det för området mat, städ och transporter som 2006 drevs i kommunal regi till 75 procent. Idag är allt i privat regi - möjligtvis några procentenheter sköts av kommunen blev vi helt överrumplade. Vi kunde inget om privat verksamhet. Vi har inget emot privata aktörer och har många bra privata äldreboenden och förskolor som fungerar utmärkt. Vi har också flera bra föräldrakooperativ. Men privatiseringarna i Upplands Väsby gick för snabbt. Betalade för inventarier Förskolor avknoppades och förskolechefer fick köpa verksamheten till en kostnad som motsvarade den för inventarier. Tove Nilsson och Pia Widholm fick ta över sju förskolor med 100 anställda och 600 barn. Summan Det förekommer att folk får provjobba utan lön, säger Ingrid Åhs och Leif Bejhed från Kommunal Upplands Väsby är hemlig men kronor är en återkommande gissning över hur mycket de uppges ha fått betala. Men avknoppningarnas laglighet ifrågasattes. I regeringsförklaringen 2010 talar statsministern inte längre om avknoppningar. En dom från regeringsrätten, fastslår att det har varit olagligt att kommunala verksamheter har sålts till chefer eller personalgrupper långt under marknadspriset i kommuner runt om i landet. Marknadspris gäller Sveriges kommuner och landsting fastslog att avknoppning är möjlig men det måste ske på marknadsmässiga grunder. En värdering av verksamheten som ska knoppas av måste göras och de som tar över en förskola eller en skola måste göra det till marknadspris. Allt annat är ett lagbrott. I Väsby fortsätter utförsäljningarna. Loven, lagen om valfrihet gör det möjligt för små aktörer att gå in och konkurrera om uppdrag inom framför allt handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Nu konkurrensutsätts fritidsgårdarna som jag tycker borde vara en fredad zon. Det här är en verksamhet som borde handla om trygghet och långsiktighet. Fritidsgårdarna får idag 37 kronor i ersättning per besökande ungdom per månad. Sålde företaget vidare Efter tre år såldes förskoleföretaget Ett tu tre till det norska riskkapitalbolaget ACEA Holding AS. Summan är hemlig. Men när kvällstidningar publicerar listor över de rikaste personerna i kommunen finns de båda föreskolecheferna med. Kommunals medlemmar hade ingen aning om att företaget skulle byta ägare. De fick läsa om försäljningen på förskolekoncernens hemsida. Erfarenheterna av de nya arbetsgivarna är olika. Många anser att deras nya arbetsgivare är bättre än vad kommunen var. Men det finns kritik. Idag har vi 16 hemtjänstföretag varav sex har kollektivavtal - ett av dessa är kommunalt. Så 10 av 15 privata utförare saknar kollektivavtal. Folk får provjobba utan betalning hos vissa utförare, anställda får ibland inte ob eller betalt för gångtiden mellan brukarna. Vi kollar alltid förfrågningsunderlagen noga, säger Leif Bejhed och Ingrid Åhs. Indraget tillstånd för skattebrott En av utförarna av hemtjänst, Care Rent International, har fått sitt tillstånd indraget i januari på grund av skattebrott, för att de inte har betalat in sociala avgifter samt på grund av brist på etik och vandel som det skrivs i beslutet. Kontaktpersonen för företaget har nyligen dömts till fyra månaders fängelse för misshandel. Kommunen ger heller inte utförarna de bästa förutsättningarna för att utföra en god omsorg. I Upplands Väsby ger kommunen lägst anslag per hemtjänsttimme av alla Stockholms kommuner. 290 kronor i timmen i Upplands Väsby jämfört med Ekerö som är den kommun med högst ersättning med 366 kronor per timme. Upplands Väsbys utveckling JOHANNA STJERNA Kommunal regi Förskola 84 % 26% Grundskola 95% 56% Gymnasieskola 49% 31% Hemtjänst 99% 53% Äldreboende 80% 51% Mat,städ,transport 75% 0-5% Hyresbostäder 99% 66% MT nummer 2/12 9

10 Ungdomslön i länet Sigtuna satsar på ungdomarna 160 personer som idag får socialbidrag anställs nu i stället av Sigtuna kommun under ett år. Ändrade regler i socialförsäkringarna och sänkningen av ersättning från a-kassan har medfört en lavinartad ökning av antalet socialbidragstagare i Sigtuna och det innebär stora kostnader för kommunen. I Sigtuna kommun har försörjningsstödet ökat med 75 procent på tre år. Nu har vi beslutat att de som har socialbidrag på grund av att de inte har arbete ska anställas av kommunen. Det handlar om 160 personer som anställs under ett år, berättar det socialdemokratiska kommunalrådet Anders Johansson. Sveriges största projekt Sigtuna satsar 35 miljoner kronor i Sveriges största kommunala arbetsmarknadspolitiska projekt. Vi har sedan tidigare flyttat över hanteringen av försörjningsstöd till utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Från det att en person kontaktar kommunen för att söka försörjningsstöd ska de inom två timmar erbjudas en arbetsmarknadsåtgärd. Vi har en absurd trygghetspolitik i detta land. Försämringarna av a-kassan och socialförsäkringarna är resultatet av en medveten politisk inriktning från moderatregeringen. Under ett år får personerna arbeta i kommunen och därmed få erfarenhet och meriter som i sin tur kan leda till Kommunalrådet Anders Johansson (S) försöker lösa ungdomsarbetslöshetens problem i Sigtuna. ett arbete. Enligt min bedömning har du har hundra procents större chans att få ett arbete om du har ett jobb som du kan hänvisa till när du söker anställning, säger Anders Johansson. Ersätter inte ordinarie jobb Kommunen har tecknat kollektivavtal med Kommunal. Sigtuna är en av de kommuner i landet som har starkast befolkningstillväxt. Det handlar inte om att tränga undan ordinarie jobb. Dessa arbeten ska läggas ovanpå kommunens ordinarie bemanningsorganisation. Alla som anställs får också hjälp med att ansluta sig till A-kassan för att få sitt rättmätiga försäkringsskydd på arbetsmarknaden. Under tre år räknar kommunen med att få minskade kostnader med tio miljoner genom denna åtgärd. Troligtvis blir besparingarna större. Vi får minskade kostnader på tio miljoner om ingen av de 160 personerna får nytt arbete, säger Anders Johansson. Anställda ett år Efter ett år upphör anställningen och då övergår personerna till att få a-kassa eller ersättning från Försäkringskassan om de inte har fått något foto: Linda Håkansson nytt jobb eller om de inte anses kunna arbeta.. Det kommer finnas personer som inte klarar av arbetet och då får vi kolla skälet. Kommer man inte till arbetet har man förverkat sin rätt till lön och därmed också till socialbidrag. Många av de personer på kommunen Anki Ring som hittills har arbetat med socialbidrag blir nu coacher till dessa personer. Sigtuna ser åtgärden som ett sätt att bryta utanförskapet. Staten har låtit kommunerna ta ansvar för sänkningar av a-kassa och utförsäkringar. Nu slår vi tillbaka. Jag hoppas att regeringen blir förbannad, säger Anders Johansson. Ordförande i Kommunals sektion i Sigtuna är Anki Ring som är positiv till projektet. De som anställs omfattas av BEAavtalet som riktar sig till arbetstagare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. Lönesättningen är individuell med en intervall från till kronor. De har semester, ob och andra rättigheter som alla kommunalt anställda har, säger Anki Ring. Redan nu har hon fått positiva signaler från deltagare. En person berättade att hon äntligen får ett förstahandskontrakt eftersom hon kan visa att hon har en inkomst. Jag tror att projektet kommer stärka dessa personer. Nu har du något att visa upp när du söker jobb. JOHANNA STJERNA Lönen måste räcka till ett eget liv Det känns som en lättnad att ha en fast anställning på ett år och slippa vara orolig, säger Calle Persson, 23 år, som har fått arbete på en förskola. Calle Persson är en av drygt 160 personer som Sigtuna kommun anställer under ett år. Han har haft några kortare arbeten efter det att han gick ut skolan men han har också haft försörjningsstöd under perioder då han har saknat jobb. I mitten på december fick han ett erbjudande om att arbeta på förskolan. Det är kul. Barnen verkar tycka att jag är en vettig person. Calle Persson har väl egentligen inte tänkt att arbeta med barn, men det ger meriter med ett arbete och under detta år ska han fortsätta att söka jobb. Nu har jag tid att fundera på vad jag vill. Helst är jag nog inriktad på ett praktiskt arbete som vaktmästare eller på ett bygge. Calle Johansson Avtalsenlig lön Lönen är på kronor. Sollentuna kommun vill införa särskilda ungdomsavtal i offentlig sektor där ungdomar upp till 25 år tjänar omkring kronor. Vet inte om jag skulle vara motiverad att arbeta för så lite pengar. Du kan ju aldrig klara av att ha en egen lägenhet med sådan liten lön. När Calle Persson träffade kommunalrådet Anders Johansson vid en sammankomst för all förskolepersonal gick han fram till honom och tackade för jobbet. Det var han som fick igenom det här, som gör att jag har ett jobb. Annars hade jag bara gått hemma, hade inte haft några fasta rutiner och tiden bara går utan att du gör något, säger Calle Persson. JOHANNA STJERNA 10 - MT nummer 2/12

11 Sollentuna ville dumpa lönerna Kommunalrådet Lennart Gabrielsson (FP) i Sollentuna ville sänka ungdomslönerna till kronor i månaden. Vid förhandlingar i frågan sa Kommunal nej och hänvisade till gällande kollektivavtal. Vi är villiga att diskutera hur ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden och har tankar om det, säger Åsa Skelander som är Kommunals sektionsordförande i Sollentuna. Men att göra ungdomarna till billig arbetskraft ryms inte i våra idéer. Redan i dag är ungdomslönerna som bestäms av kollektivavtalet låga, lägsta nivån för en 19-åring är kronor. Att sänka lönen ytterligare är inte tänkbart. Unga människor äger samma rättigheter som andra vuxna och har samma behov. De kan inte särbehandlas jämfört med andra anställda. Som ung vill man skaffa sig något eget och påbörja sitt vuxenliv utan sämre villkor. Ingen förhandsinformation Det som förvånar mig är att man inte kontaktat oss i Kommunal innan man gjorde det här utspelet, säger Åsa Skelander. Naturligtvis ser vi problemen med ungdomsarbetslösheten Åsa Skelander vill ha högre löner istället för lägre, det handlar om att kunna rekrytera ny personal. men att erbjuda de här villkoren leder inte till fler ungdomar i jobb. Vi vill ha breda och hållbara lösningar i samarbete med till exempel Arbetsförmedlingen och andra parter, säger Åsa Skelander. Den vägen hade gett ett mer kreativt arbete men naturligtvis hade inte det mediala intresset blivit lika stort. Lennart Gabrielsson säger till Kommunalarbetaren att han inte är förvånad över att Kommunal säger nej till hans förslag och han förutsätter att diskussionerna fortsätter. Tjänar bra själv Hur Lennart Gabrielsson kom fram till att kronor är en skälig lön för arbetslösa ungdomar är svårt att förstå med tanke på att kommunen ersätter honom med kronor per år. En lönenivå som motsvara drygt fem ungdomslöner i hans program. Men hur frågan med att skapa arbetstillfällen för Sollentunas arbetslösa ungdomar återstår att se. Från Kommunals sida är man öppen att diskutera olika lösningar men de måste ligga inom kollektivavtalens gränser. Det är inte möjligt att Kommunal ska ställa upp på att skapa ett låglöneproletariat som sänker lönekostnaderna och spar pengar åt kommunen. Ska vi få in ungdomar i arbetet måste vi satsa på något som lockar ungdomarna. Då kanske det krävs högre lön istället. Ett arbete på en stormarknad ger mer lön än vad arbete åt kommunen gör. Måste klara rekryteringen Vi vet att det blir stora pensionsavgångar inom några år och då måste vi se till att det finns personal att rekrytera, säger Åsa. Vår målsättning är att det ska vara utbildad personal inom verksamheterna för att trygga kvalitetsnivåerna. Hur det fortsatta förhandlingsarbetet blir återstår att se. För Kommunals del står man fast vid att det inte ska bli några lönedumpningar, det kollektivavtal som finns gäller. Men dörren för att diskutera andra lösningar som förbättrar ungdomarnas möjligheter till en anställning eller utbildning står öppen för konstruktiva och lönsamma samtal. GÖTE AXELSSON En låg lön ger ingen motivation För Jens Lundblad, 22 år, som arbetar på Rösjöskolans förskola sedan drygt två år är förslaget om låga ungdomslöner svårt att förstå. Jens har i dag avtalsenlig lön för ungdomar på omkring kronor. Jag tror inte att jag skulle arbeta för så låg lön som kronor i månaden, säger Jens. Jag har svårt att se att det skulle räcka till. Jag bor fortfarande hemma hos mina föräldrar men jag hoppas att jag kan flytta snart. Det skulle jag nog inte klara av med en lägre lön än jag har idag. Jens är som de flesta unga människor fylld av tankar inför framtiden men vet inte riktigt vad han vill göra längre fram. Jag har en tillsvidareanställning i dag och tar hand om barn med särskilda behov, säger Jens. När det barn jag tar hand om nu slutar till hösten så Jens Lundblad har jag min anställning kvar och får nya arbetsuppgifter. För Jens är tryggheten att veta ungefär vad man kan förvänta sig kunna hända bra, med en tillsvidareanställning kan han få både hyreskontrakt och kanske låna pengar om han behöver. Satsar på ungdomar På Rösjöskolans förskola arbetar förutom Jens även fem andra ungdomar. Ulla Westberg som är chef på Ulla Westberg förskolan säger att det är vanligt att ungdomar ringer till henne och frågar efter arbete. Är det så att de passar in så får de möjlighet att börja jobba här om behovet finns Jag tycker att ungdomarna gör ett bra jobb, säger Ulla Westberg. Jag tror inte att man löser problemen för arbetslösa ungdomar med att ge dem en låg lön. Lönenivån är inte ett problem som den är i dag menar Ulla. Hon vill ha personal som är motiverad och positiv och då kan en låg lön vara en negativ faktor. Om någon tycker att kronor i månadslön är OK och uppfyller mina andra krav på personen så fungerar det med, säger Ulla Westberg. Men jag skulle inte anställa någon för låg lön som inte har motivationen Men lönen är naturligtvis en faktor som påverkar människors, även ungdomars, synsätt på ett arbete och ger motivation och en positivare inställning. Jens kanske har haft tur som fått en anställning trots att han är ung. Men han uppskattar det och har fått mycket hjälp från Kommunal från det han började som timanställd tills han fick en tillsvidareanställning. Jag tycker egentligen att min nuvarande lön är för låg, men inser att det kan ta tid att höja den, säger Jens. Tolvtusen i månaden är riktigt lågt och det kan nog ingen klara sig på. GÖTE AXELSSON MT nummer 2/12 11

12 Christer Hallingström och Gun-Britt Wiktorsson hoppas att TioHundra ska utvecklas vidare och inte brytas sönder. Framtidsprojektet TioHundra har stannat av Efter sex år har TioHundraprojektet, där landstingets vård och kommunens omsorger blev en egen förvaltning i Norrtälje, utvärderats vetenskapligt. Resultatet av den undersökningen stämmer väl överens med våra erfarenheter, konstaterar Christer Hallingström från Kommunal. En stor del av verksamheten har varit bra men vissa delar kunde ha utvecklats annorlunda. Väckte många visioner När Stockholms landsting och Norrtälje kommun startade verksamheten med en gemensam nämnd och en helhetssyn på sjukvård och omvårdnad väcktes många visioner för en unik verksamhet. Lovorden var många och intresset var stort, och är det fortfarande, från andra kommuner och även utomlands. Studiebesöken har avlöst varandra stundtals och de flesta besökarna har varit imponerade. Många av besökarna har konstaterat att det är ett unikt projekt, säger Gun Britt Wiktorsson som är sektionsordförande i Kommunal Norrtälje. Vi trodde mycket på det när det påbörjades och till stor del har det blivit väldigt bra. Trots det stora intresset från flera håll har inte förbundet hört av sig för att lyssna av det som händer, säger Christer Hallingström. Jag är besviken över att de inte har satt sig in i det här arbetet för jag tror att det kan användas på fler håll i landet. Helt enligt riktlinjer Trots att TioHundra arbetar helt enligt de riktlinjer som regeringen satt upp för vård och omsorg så samlas hoten genom att LOV, lagen om valfrihet inom vården, överskuggar allt vad samordningseffekter heter. Det är synd att LOV:en kan förstöra hela idén, konstaterar Christer Hallingström. Sedan den infördes har utvecklingen gått i stå när osäkerheten om framtiden växt. Att det blivit fler privata utförare skapar också svårigheter att uppnå den samordning som eftersträvades. När antalet privata utförare ökar så splittras TioHundras möjligheter att påverka hur verksamheten ska samordnas och bolaget har ibland blivit en akut när andra bolag inte klarat av sitt uppdrag. När andra utförare inte klarar bemanningen eller får andra problem blir det TioHundra som tvingas träda in och lösa problemet. TioHundra får ta ansvaret Det finns väl ingen privat företagare som frivilligt vill samarbeta med andra om det minskar de egna inkomsterna, säger Christer. Då blir det för TioHundra att ta ansvaret utan ersättning Christer och Gun Britt är oroliga för hur verksamheten ska utvecklas i framtiden. TioHundra har hittills medfört en mycket positiv utvecklig för i första hand kommunens innevå MT nummer 2/12

13 nare som får tjänsterna. Samarbetsformerna mellansjukvård och omsorg har utvecklats och blivit effektivare. I huvudsak har många av de tankar de hade om hur det skulle kunna utvecklas positivt uppfyllts. Trots att det varit många bakslag under resans gång har det blivit bättre och utvecklats, säger Christer. Men utvecklingen har avstannat nu och senaste året har mest varit som att vänta och se vad som ska hända med Tio- Hundra. Klättrat i statistiken Christer och Gun-Britt är besvikna på att bolaget TioHundra inte går vidare med den kraft som är möjlig. Trots motgångar så pekar all utveckling uppåt. Norrtälje har klättrat stadigt mot toppen från en dålig position när det gäller nöjd kund index, säger Christer. Samtidigt har kostnaderna sänkts och det har blivit mer verksamhet. Enligt utredningen så ett av de stora problemen att ägarna, kommunen och landstinget, inte är speciellt intresserade av verksamheten, säger Gun-Britt. De måste inse att de äger ansvaret för att det här ska bli bra. Antalet privata företag ökar konstant och då försvinner möjligheten att klara samordning och effektivitet. Att flera företag inom hemtjänsten har ett flertal anställda med lönebidrag medför dessutom att skattebetalarna får betala två gånger för samma arbete. Det som är positivt nu är att Tio- Hundra ska se över personalsituationen och vill ersätta timanställningar med en ökning av tillsvidareanställda, säger Christer. Man har insett att färre timanställningar minska sårbarheten i organisationen. Fortsatt hopp Efter sex års kamp med varierad facklig framgång så är både Christer och Gun-Britt fortsatt hoppfulla. Hoppet att ägarna ska ta ett större ansvar och satsa på att modellen lever vidare. Jag vill arbeta för medborgarnas välfärd, säger Christer. Det är därför jag valt ett vårdyrke och att arbeta fackligt. Regeringen har i dagarna beslutat att skjuta till 1,2 miljarder för att kommuner och landsting ska kunna utveckla liknande sammanhållna vård- och omsorgskedjor liknande tiohundra Ab. För Stockholm landsting innebär det ett tillskott på cirka 250 miljoner. Samtidigt arbetar den borgerliga alliansen tiohundranämnden åt andra hållet och verksamheten hotas av ett alltmer splittrat innehåll, konstaterar Christer. GÖTE AXELSSON Ovisshet om St Görans sjukhus Beslutet om vem som ska sköta driften av S:t Görans sjukhus har skjutits upp till i slutet av mars. Upphandlingen är värd femton miljarder. MT har talat med upphandlingskunniga personer om orsaken till detta och många är oroade över att landstinget försöker pressa priset än mer. I januari skulle beslutet om vem som tar över driften av S:t Görans sjukhus ha fattats. Allt kring upphandlingen är sekretessbelagt och därför råder stor osäkerhet bland personalen om vad som orsakar förseningen. MT har tidigare berättat om att facken oroar sig nu för att det blir det företag som lägger lägst bud som vinner. Förstärkt oro Oron förstärktes när det blev klart att landstinget i upphandlingen av vård av tortyrskadade inte valde Röda Korsets Centrum för tortyrskadade som fick högst kvalitetspoäng och som har skött denna verksamhet i 25 år utan i stället vann oerfarna We Mind. Företaget fick lägst kvalitetspoäng eftersom de varken hade lokaler, kunskap eller erfarenhet, men vann eftersom man skulle göra detta arbete billigare än Röda Korset. Det är bara två-tre anbudsgivare kvar i upphandlingen av S:t Görans sjukhus. - Personalen svävar i ovisshet över vem de ska vara anställd hos och vilka arbetsvillkor som ska gälla, säger Kevin Thompson, facklig företrädare för Kommunal på Capio S:t Görans sjukhus. Av den lilla information som facken har fått angående upphandlingen Nu ska även ambulanspersonalen ha rätt att ta matrast. I det nya schemat införs det rastavlösning och om två månader ska alla företag vara igång med detta, säger Kevin Thompson, facklig företrädare för Kommunal. Nu försvinner också dygnstjänstgöringen på de flesta stationerna - det Vem som vinner kampen om att driva S:t Görans sjukhus är fortfarande inte klart av S:t Görans akutsjukhus så pekar det mot att procent kommer att handla om priset och resten om kvalitet. - Även om vi inte vet vem som vinner så vet vi vilka det är som förlorar - patienterna och personalen. Risk för lågpris Kevin Thompson menar att det finns ett överhängande risk för ett anorektiskt pris på S:t Göran. Det inte många som känner till är att den här upphandlingen påverkar alla akutsjukhus i länet såväl Karolinska, Danderyd som Södersjukhuset. Kostnaden för S:t Göran blir ett riktmärke för de andra sjukhusen. Utifrån ett lågt pris kräver SLL dessutom att sjukhusen sparar två procent varje år. Samtidigt som vill säga arbetspassen på 24 timmar försvinner. Kommunal har arbetat för och fört förhandlingar om att ambulanspersonalen måste ha rätt till rast, men hittills har arbetsgivarna inte gått med på rastavlösning. Men nu håller frågan äntligen på att lösas. Från den första februari infördes rastavlösning i och med att det nya schemat började gälla. JOHANNA STJERNA Stockholm invånarna ökar. Det blir väldigt kärvt. Eftersom Nya Karolinska Sjukhuset kan ta emot 30 procent färre patienter ökar även det trycket på andra akutsjukhus i regionen. - Vi får fler patienter och tyngre vård vilket borde leda till ökat bemanning. I stället minskar vi resurserna på grund av prisupphandlingen, säger Kevin Thompson. Han anser att ett lågt pris på vården påverkar såväl patientsäkerhet som personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor. Upphandlingen av driften av S:t Göran handlar om ett avtal som gäller i år. JOHANNA STJERNA Ambulanspersonalen får rätt till rast Nu kan ambulanssjukvårdaren Tomas Buxbaum ta rast vilket inte gick med gamla avtalet. (arkivbild) MT nummer 2/12 13

14 miljönlär dig mer... Du kan ställa krav på Att leva ett fullt och helt liv ställer krav. Medellivslängden ökar hela tiden. För att klara av livet som pensionär efter ett arbetsliv krävs att man haft goda arbetsförhållanden och inte utsatts för onödiga risker i arbetslivet. När det gäller din arbetsmiljö och hur arbetsplatsen skall vara utformad finns det många regler och bestämmelser där lagstiftaren gått långt för att förebygga skador och ohälsa i arbetslivet. Lagstiftningen finns i Arbetsmiljölagen (AML) och som ytterligare rekommenderade regler finns Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS). Finns många regler Arbetsmiljölagen är det grundläggande regelverket för hur fysiska och psykiska frågor ska hanteras på en arbetsplats. Som förtydligande av de regler som gäller finns föreskrifterna där enskilda yrkesområden beskrivs med riskhantering och åtgärdsförslag. Det finns en föreskrift med förhållningsregler för i stort sett varje yrkesområde, vill du se vad som finns för ditt yrkesområde kan du gå in på och söka under föreskrifter. I lagen föreskrivs att det är skyddsombud som har den övervakande funktionen att lagen följs. Ansvaret för att arbetsmiljölagen följs äger dock arbetsgivaren. En förutsättning för att kunna ta ansvaret är dock att arbetsgivarerepresentanten ha förutsättningar att ta ansvaret. En av grundförutsättningarna handlar om att ha tillgång till de ekonomiska medlen som en åtgärd kan som en åtgärd kan medföra. Ansvarsfördelning För att hantera och kontrollera arbetsmiljön på arbetsplatsen skall det genomföras regelbundna skyddsronder. Vid skyddsronden skall det föras protokoll över de brister som upptäcks och hur de skall kunna åtgärdas. Varje arbetsplats med fem eller fler arbetstagare skall ha ett skyddsombud som utses/väljs av den fackliga organisationen. För arbetsplatser med färre anställda finns det ett regionala skyddsombud som kan deltaga vid skyddsronder och annat arbetsmiljöarbete. Kommunal Stockholms län har regionala skyddsombud som du kan kontakta om du vill ha tillsyn av arbetsmiljön på din arbetsplats. Kontakta din sektion för frågor, lista med mailadresser finns på sidan 22. Arbetsmiljöförordningen Arbetsgivaren är skyldig att anmäla om någon i arbetet har råkat ut för en allvarlig olycka eller dödsolycka. Du ska även anmäla om det inträffat ett allvarligare tillbud, dvs en händelse som skulle ha kunnat leda till en svår personskada. Arbetsmiljöverket bedriver tillsyn över arbetsmiljön på alla arbetsplatser. Uppgifterna om arbetsskadorna används för att förebygga skador och för att redovisa arbetsskadestatistik Arbetsskadeförsäkringen Arbetsskadeförsäkringen gäller för alla som arbetar anställda, uppdragstagare och egna företagare. Den gäller också för vissa studerande som är utsatta för särskilda risker under sin utbildning. Den som skadas på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet kan ansöka om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det kan vara ersättning för kostnader för tandvård, särskilda hjälpmedel och vård utomlands. Det går också att få livränta om förmågan att skaffa inkomst är nedsatt minst ett år framåt. Den som skadas ansöker själv om ersättning genom att skicka blanketten Ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen till Försäkringskassan. Blanketten finns på Försäkringskassans hemsida. Försäkringskassan utreder bara en arbetsskada om det behövs för att ta ställning till rätten till arbetsskadeersättning. Det finns också ett statligt personskadeskydd som bland annat gäller för rekryter som skadar sig under den militära utbildningen. Det går att läsa mer om arbetsskadeförsäkringen på försäkringskassans hemsida, Vill du veta mer om arbetsmiljön och hur lagstiftning och förordningar fungerar kan du gå till internet och Arbetsmiljöverkets hemsida: www. av.se Nyheter i korthet Stor satsning på kvinnors arbetsmiljö Bra med skärpta arbetsmiljöregler vid upphandlingar Arbetsmiljöverket inleder en flerårig satsning för att utveckla och förbättra kvinnors arbetsmiljö. Syftet är att öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljö och förebygga ohälsa och utslagning på grund av belastningsskador. Flera stora nationella tillsynsinsatser ska genomföras. Kvinnor svarar idag för en större andel av sjukfrånvaron än män. Fler kvinnor än män tvingas på grund av hälsoskäl lämna sina jobb i förtid. Det leder till sämre livskvalitet och lägre pension och är helt ohållbart, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket MT nummer 2/12 Vi vill bidra till att vända denna utveckling. En bra arbetsmiljö ger inte bara bättre hälsa och högre inkomster för kvinnor. Det stärker välfärden i samhället. Fler kommer att vilja och orka arbeta högre upp i åldrarna, säger Mikael Sjöberg. Ett regeringsuppdrag ligger bakom satsningen på kvinnors arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har fått 20,5 miljoner kronor för att genomföra uppdraget, som ska redovisas i en slutrapport våren Källa: Arbetsmiljöverket välkomnar att upphandlingsutredningen slår fast möjligheten att ställa krav på arbetsmiljön i samband med upphandlingar. I sitt remissvar till utredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären, skriver verket också att någon form av juridiskt beställaransvar bör komplettera nuvarande lagstiftning. Betydelsen av ett bra arbetsmiljöarbete ökar i takt med den utvidgade arbetsmarknaden. Det stärker välfärden och är viktig för en god samhällsekonomi, säger generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar. Därför välkomnar vi skrivningarna i den nu aktuella utredningen. Entreprenader i flera led och hård konkurrens vid upphandling har många gånger lett till att säkerheten för de anställda har försvagats. Sverige och Europa behöver trygga och bra arbetsplatser, där människor inte skadas eller slits ut i förtid. Det stärker välfärden och skapar bättre förutsättningar att möta de utmaningar vi idag ställs inför. Källa:

15 - tre scener för personliga assistenter DEBATT För dig som är personlig assistent Kommunikation och etik i yrket Kommunal Stockholms län bjuder in dig som arbetar med personlig assistans till yrkesträffar med inspiration och diskussion. Datum för dessa inspirerande heldagar som börjar och pågår till är 4 april och 14 maj. Du anmäler dig på: kansliet.stockholm@kommunal.se Du får förlorad arbetsinkomst och bjuds på lunch. Antalet deltagare är begränsat per tillfälle och platserna fördelas efter anmälan. Kallelse sändes till dem som får förmånen att deltaga. Under dagen framträder skådespelare med teatern Rolfs nya tjej som presenterar olika typer av problem som finns i yrket Personlig assistent. Föreställningen är grunden till diskussioner och tankar kring olika lösningar. Missa inte denna möjlighet till en kreativ och utvecklande dag för yrkesgruppen personliga assistenter Debattartiklar skickas till: MT Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm. e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. Skriv kort, bidrag kan avkortas av redaktionen. Södertörns brandförsvar ökar mångfalden och jämställdheten Vi i Södertörns brandförsvarsförbund fortsätter att öka mångfalden och jämställdheten inom räddningstjänsten Vårderfarenhet och kunskap i moderna språk ger nu meritpoäng i ansökan till utbildningen Skydd mot olyckor, SMO. Det är ett viktigt steg för att öka jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Det är också ett bevis på att Södertörns sätt att rekrytera brandmän de senaste åren har gjort avtryck. Vi har länge sett ett behov av att öka mångfald och jämställdhet i vår organisation. Att bättre återspegla samhället gör oss effektivare, både i det förebyggande arbetet och vid räddningsinsatser. Att förstå och kunna göra sig förstådd på de kulturella och verbala språk som används i de områden vi verkar ökar vår förmåga att informera om brandskydd och förstå och bedöma riskbilder i samhället. Det ger även ökad förmåga till effektivare räddningsinsatser eftersom vi bättre kan ta emot och ge information, men också riva osynliga murar mellan oss som myndighet och lokalsamhället. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga företrädarna i branschen skrev i en debattartikel i maj i fjol att Inom räddningstjänsten finns alldeles för få brandmän som är kvinnor eller har utländsk bakgrund. Vi tror att god service på lika villkor bäst ges av brandmän som har olika bakgrund, kön och erfarenheter. Därför tar vi nu ett gemensamt initiativ för ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSBs) handlingsprogram för ökad mångfald och jämställdhet säger man att av dem som anställs som brandmän i räddningstjänsten år 2014 ska 40 % vara kvinnor. Det behövs mer än ambitioner Vår ambition att öka mångfalden inom räddningstjänsten delas alltså med SKL, MSB och de fackliga organisationerna. Frågan är hur vi ska nå dit? Att ge meritpoäng för vårderfarenhet och språk vid ansökan till SMO är ett sätt. Men det räcker inte. Vi behöver ett mer långsiktigt tänk än så. Södertörns brandförsvarsförbund har valt att anställa personer som vid anställningen inte hade utbildning i skydd mot olyckor men som bidrar med andra kompetenser som gör att vi bättre kan lyckas med vårt uppdrag. Medarbetarna har sedan utbildats i räddningsarbete i vår egen organisation för att få den kompetens som krävs för att tjänstgöra som brandmän. En resurs för hela kommunen I vårt uppdrag enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, ingår, vilket är allmänt känt, att förebygga bränder. Vi tar nu ytterligare ett steg och jobbar ännu bredare med trygghet i kommunerna. Samtidigt som uppdraget breddas är de ekonomiska ramarna oförändrade. Södertörns brandförsvarsförbund har valt att ställa om till en modell som innebär att vi jobbar med den förebyggande delen av uppdraget under beredskapstid. Det vill säga, våra brandmän jobbar med förebyggande arbete under all den tid som inte är utryckning eller övning. På så vis kan vi med lika många medarbetare som tidigare göra större nytta i kommunerna. Blandade kompetenser gör oss bättre Förebyggande arbete kan vara utbildning i skolor, tillsyner enligt LSO, relationsskapande arbete med ungdomar för att motverka anlagd brand, informationsarbete i bostadsområden m m. Vi har många brandmän som är bra på att släcka bränder och lösa de praktiska problem som kan uppstå vid en olycka men vi behöver komplettera med fler brandmän som även kan nå fram till ungdomar eller hålla en utbildning om brandskydd på t ex arabiska. Vi kommer naturligtvis även i fortsättningen att anställa personer som är utbildade i räddningsarbete. Men vi kommer också att anställa medarbetare med andra kompetenser för att kunna skapa förutsättningar att ge alla medborgare ett likvärdigt skydd. Södertörns brandförsvarsförbund väljer inte antingen eller utan både och. Genom att vilja utvecklas och våga utmana har vi under många år gjort förändringar som andra inom räddningstjänsten sedan tar efter. Det kommer vi att fortsätta göra. LARS-GÖRAN UDDHOLM, BRANDCHEF, SÖDERTÖRNS BRAND- FÖRSVARSFÖRBUND SUSANNE BERGSTRÖM, (S), DIREKTIONENS ORDFÖRANDE, SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖR- BUND MT nummer 2/12 15

16 ordförande har ordet Stalinis(m)en härskar under nya ledare Margareta Bohman ordförande Kommunal Stockholms län Ordförande har ordet Sverige behöver en ny politik som tar större ansvar för alla människors värde och möjligheter att kunna upprätthålla sin existens på en rimlig och god nivå. Den samhällsutveckling som regeringen Reinfeldt bedriver påminner starkt om Stalinism. Med empatibefriade förslag ser man effektivt till att omfördela makten och ekonomin till de styrandes skara. De människor som man har att ansvara för ses mer som en försumbar grå massa. Till den som har skall vara givet och för övriga gäller lid och försaka. Med stora ord vill regeringen påstå att det är arbetslinjen som gäller, Fredrik Reinfeldts retorik är inte diskussionsinriktad eller avsedd att öppna för demokratiska lösningar. Det handlar mer om att på Stalinistiskt maner tala om vad som gäller och framför allt vilka det gäller. Det talas mycket om utanförskap och hur de frågorna ska lösas. Men jag tycker det verkar mer som att ordet utanförskap har ersatt det gamla uttrycket särintresse. Alla människor lever väl i någon form av utanförskap, det är en omöjlighet att uppfylla något som alltid är inne överallt. Detta bollande med odefinierade ord skapar en oskarp bild av vilka frågor som egentligen är viktiga. I dag säger regeringen att Det är upp till var och en hur det går för dem. Jämför den meningen med vårt tankesätt Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Skillnaden är uppenbar. Samtidigt som vi i facket och samhället i stort upplever ett nyvaknat vänstertänkande så kan jag konstatera att det skiljer sig åt från 1970-talets våg som låg till grund för det jämlika samhälle vi levde i under 1980-talet. Ett årtionde då klasskillnaderna var som minst i Sverige. Alla vägar ledde framåt och framtiden var ljus för så gott som alla medborgare. Efter den demokratiska välfärdens framväxt under senare hälften av 1900-talet har nu kurvorna börjat peka nedåt sedan ett par årtionden. Politiskt sett är ansvaret delat mellan blocket för att det gått den vägen. Men jag ser inte att det är samma solidariska tänk nu som då. Många människor är färgade av ett mer utpräglat självfixerat tänkande nu och det finns betydligt fler tydliga gränser mellan olika grupper i dag. Under slutet av förra århundradet utvecklade vi en känsla av frihet. En frihet att göra lite som man vill och leva sitt eget liv och uppfylla de önskningar som man hade. En konsekvens av det är att samhället har dragit ned på sitt åtagande och ansvar för samhällsbyggandet. Att välja själv har blivit en självklarhet och i spåren av det avrustas samhället steg för steg och egostiska valfrihetsreformer införs slag i slag. I många av de här frågorna gör facket, Kommunal, stor skillnad med sitt arbete och solidariska arbetssätt. Genom att bevaka och värna de avtal och lagar som gäller kan vi stå emot när arbetsgivare vill försämra medlemmarnas villkor och möjligheter på arbetsplatserna. Vi vet att Kommunal behövs kanske mer idag än på många årtionden som en garant för ordning och reda på arbetsplatserna och för att utveckla våra villkor ytterligare. I tider som dessa räcker det inte bara med en ny politik. Det krävs även krafter att motverka den politik som råder och som kan lägga grund för en ny utvecklande politik. Där är fackföreningarna och dess medlemmar en viktig del, det starka facket med en hög organisationsgrad är en av de historiska bakgrunderna till den välfärd vi ägde i Sverige. Att Kommunal och fackföreningsrörelsen har stor betydelse för alla anställdas villkor blev väldigt tydligt i och med tankarna om att införa en speciell ungdomslön i Sollentuna. Tack vare att det finns ett kollektivavtal som reglerar ungdomslönernas lägsta nivå kunde inte den idén genomföras. Om vi inte haft kollektivavtal och facklig verksamhet så skulle den lönenivå på kronor som föreslogs bara ha beslutats. Det handlar mer om att på Stalinistiskt maner tala om vad som gäller och framför allt vilka det gäller. Konsekvensera av det kan man bara föreställa sig i sin värsta fantasi. Kollektivavtalet är bland det värdefullaste vi anställda äger. Det är vår garanti för att arbetsgivarna inte kan bestämma ensidigt om värdet på vårt arbete. De må klaga och gnissla, men så länge vi kan hålla solidariteten och kollektivavtalet som en minsta nivå för vår arbetsinsats så finns det kraft att stå emot. Ett starkt Kommunal är skillnaden mellan egoismens råhet och den gemensamma välfärdens framtid. MARGARETA BOHMAN ORDFÖRANDE KOMMUNAL SOCKHOLMS LÄN 16 - MT nummer 2/12

17 Nya webb och mailadresser till sektionerna KOMMUNAL.se Några av sektionerna har inte fått sina nya adresser än, arbete pågår. Du når dessa på deras gamla adresser. Har du kollat in din sektions hemsida på internet? Adresslistan hittar du här! och Mailadresserna Sektionernas hemsidor på WWW Mailadress Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Huddinge Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus /Norra länet Ekerö Solna Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro Gullmarsplan Skärholmen Stockholm västra Centrala länet Trafiken Keolis Trafiken Nobina Länstrafiken Tekniska Räddningstjänsten Carema HS/Södra länet Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Attendo MT nummer 2/12 17

18 KOMMUNAL.se Till Kommunals medlemmars barn Kommunal Sektion Carema Kallar till Medlemsmöte gällande fyllnadsval av ordförande. I samarbete med Unga Örnar, som är arbetarrörelsens barnoch ungdomsorganisation, genomförs ett sommarläger för barn 7 13 år (födda ) på Slandö en ö i Mälaren utanför Södertälje. Även funktionshindrade barn kan delta på lägret. Det blir en vecka fylld av bad, fiske, kanotpaddling och en mängd andra roliga händelser. Man bor i tält och lagar mat och hjälps åt tillsammans i grupp. Totalt finns ett tjugotal ledare på plats, alla med erfarenhet från barn- och ungdomsverksamhet. Några av dem är dessutom sjukvårdsutbildade. När? Vecka 31, 29 juli 4 augusti Var? Slandö en bilfri ö i Mälaren utanför Södertälje Pris? 700 kronor per deltagare. Medföljande syskonbetalar 400 kronor. Anmäl på kupongen nedan. Den skall vara oss tillhanda senast 31 maj. Observera att platserna är begränsade, först till kvarn gäller. De som skall delta på lägret kommer att få information ca 2 veckor innan lägerstart. Jag anmäler mitt/mina barn till lägret på Slandö 29 juli 4 augusti 2012 anmälan sker via hemsida: Det går även att skicka talongen till: Unga Örnars Stockholmsdistrikt Box 1288, Solna Frågor: Barn 1: För och efternamn & personnummer Barn 2: För och efternamn & personnummer Förälder medlem i kommunal: För och efternamn Medlemsnummer = personnummer Adress Postadress Hem och mobiltelefon E-post 18 - MT nummer 2/12 Datum: onsdag 28 mars 2012 Klockan: (fyllnadsvalet börjar 17.45) Plats: Kommunal Stockholm Avdelningen, Franzengatan 4, (T-bana Stadshagen) Ur dagordningen: Fyllnadsval av ordförande fram till årsmötet 2013 Vi bjuder på enklare förtäring! Utlottning av priser Anmäl dig till sektionen! Senast måndagen den 27 mars, 2012 Välkomna! Kommunal sektion Carema carema.stockholm@kommunal.se Vårkänslor I takt med sektionernas årsmöten stundar tulpanernas tid och längtan till våren blir allt starkar, bild från sektion 28:as årsmöte Nästa nummer av MT kommer vecka Krysslösning MT 1 /2012 1:a pris: Bert Ström Märsta 2:a pris: Rita Mathiasson Hägersten 3:e pris: Riitta Kiema Huddinge SÄNDER Brandenburger Tor i Berlin A 1411 PROPRES / info@propres.se DJUR SOM UT SÅDANT HÅLLER SPÅR FÖRA VILL TROLL- VINGAT GJORDE med fyrspannet som VARNING OCH BEHÖVER PÅ TRE EFTER ÖVER LÅNGSINT DOMEN VÄSEN JORD- kejsar Napoleon lät LOCKELSE SLIPAS KRONOR HARE PENGAR G IGEN MITTEN M SMILAR K BÄVNING? montera ner och UTLÖPARE föra till Paris SOM som segertrofé år SLÅR ROT D O F T S I G N A L E R BRUKAR MAN PÅ TILLTAL R E V O R FRÄLSA R E A G E R A SÄLJARE SPRIDER OCH SJUK- BOR I DOMAR ISRAEL N A S A R E BANDET V I R U S B VÄL- PLÄGAR U MÅ- TROENDE S ENDE SLUTET KE ÄR I KONTAKT- SITT S T J Ä R T E N B E DONET SPORT FÖR PIL- FÖLJE KASTARE MED FINT BACKE E S S E FOLK SKEN D A R T R R STÄLLER PUSSAS CANCER I EJ UPP OCH MYGLA FISK NAR KRAMAS STÖDJE- BLIR FÖR VÄVNAD ÄR OFTA JAKT- MINNES- N O T R A D MÅNGEN KOLLEGA I K E L A S F S U T FYLLERIST FARA OMRÅDE BETOR VID KRIG HALSTRA FÖLJER KRYDD- MELLAN MÅNGEN HUND- ÖRT MED HALS MUSIKER LIKT BLÅ OCH M ROVDJUR L U A O S O L I D A R I S K L I V BLOMMOR MIDJA HAR MÅNGEN GÖR MAN EJ I DIKTATOR AVVATTNAR BÖJ I POKER KYRKAN H Ä R I ÖST I N T R Ä D E R VÅRA F Å R K N Ä FJÄLL FIXAR LEVT DEN FICK MUN- SES PÅ SKOGS- FLOTT RÖDE HUGGS PRIS- HUGGARE ALABAMA ORM ATT VÄGDE LAPP LÄTT S Y N A T S POSTALT Ö T T K Ä F T A S K R BLOTA OMSLAG SJÖMAN KAN SES ETT BEVINGAD SOM SENARE INNE- HÄST SEGER- NÖJE SLUTER KAN NESA LAGUN FÅ EN TECKEN V E D SÅ S O A R E A T O L L P E G A S ATT GÖRA SLUT V Ä N S K A P L I G S A M V A R O A L L GÖR GÖR VÄL VIKTIG MAN DE SOM OFTA VILL HA UPPLYS- KOPPAR- MED NÅGOT NING TILL FÄRGAD HYVEL R A K A R GJORT? A G E R A R A POSTEN ÖDLA O R M S L Å SHAKE- BI- FASAD GÖR DEN SPEARES PRODUKT ÄR EN SOM TRAGISKE I ÄR SPÖK- STÄLLER KUNG L E A R D Y T A MASUGN LIKA? UPP DET KAN NÄR DEN IBLAND LILLA T Ä R D SES SOM S N A C FAR I D I SLADDER LUFTEN ÄR OFTA ARM INGET HJÄLPTE KORT ATT LÄKARE SAKNAR R A R VILJA HA L A N K A FÖRR N SIN LIKE OCH NU FLICKA VAL- BAR UPP SPRÅK KÄRVAR A D E L A UTAN EN D E V I S PÅ TORK TRÅD BLIR ALDRIG NÖJDA S N E S G N A T I G A STJÄRNA ÅLDRAD NYTTJAS HÖRS I SJÖMANS VID IN- GÖR KÖR HOBBY- STÄLL- LITEN BIL VERK? NINGAR I MOTLUT S E G A R ÄR GLOB- A L T LIKA TOMMA DRAG ORD? OCH STOPPAR SURHETS- KÄNNE- BLOD- F R A S K GRAD TECKEN FLÖDE S T A S VIND- P L A T S E N SIDAN F Ö R KRIGS- TÄCKA FORM AV FARTYG MATRÄTT TUMMEL- MED SÅS H A T PLATS SAKNAR G A L Ä R FÖRE SERV- U SKULD ERING KAN HA FALSKT, SVETT- OÄKTA REM S T A R E BÄR- O R E N T FÅGEL REDSKAP ÅTERGES SIN FRÄSCHÖR E K HÅLLER R E N O V E R A S SIG UPPE TRÄD PIAN- ISSIMO, MYCKET BOR I SVAGT EUROPA S V E N S K A R P P SPILKUM UR- MILITÄR SMÄLEK INVÅNARE KOLONN PÅ K A N A K ÄR EN PÅ R EMILS S P E HAWAII LÄNGDEN SYRRA GISTEN MÅNGEN SÅDAN LÄSES I MÅ ÖSAS TIDNING E K A A R T I K E L OFTA GRÄS VISSA STAG- BE- HAR SEGEL TRAKTAS VÄXLAT P A PÅ A P A SOM EN D Å R E RINGAR BARK KUF METRO- DEN ÄR POL FÖR EN FORM TJECKER P R A G AV SÖMN D V A L A N

19 MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT-krysset BLIR VÄL ALLTID FINA KONST- VERK DIVIDERA LITEN RUNDAD ROTFRUKT MOTBOKS- SYSTEMET VAR EN FORM AV... BRA FÖR- ENAR LÄNGE KAN VARA FÖR LUFT ELLER VAROR SER MAN FRAM EMOT PÅ JOBBET Fansen samlas till fotbollsfinalen i Belin år 2009 mellan Bayer Leverkusen och Werder Bremen. Werder Bremen vann med 1 0 SÅGS GJORDES DEN GÅR ÅTERGER BLÅ- EFTER- KAMPEN ORDET BRA I RYTMISK SNABB, BLODIGA SOM GÖRA AV MISS- AUTO- MUSIK- HASTIG AV LÅG UPPFÖR IONÄRER MATER STIL RANG BACKEN MED KAN LASSET INITIATIV- LÖS KROSSAD LIDA AV FÖRSKRÄCKLIGT SVÅR SITUATION SÄGS ALLMOGE- KULTUR VARA GICK DEN SOM EJ KLARADE DET STOR- TÄVLING VÅRD MANIER OCH KRYDD- ÖRTEN SPANSKT OMRÅDE GILLAR KNODD ACCEPT- ABLA BONDES RIKEDOM ODLING DEN POLEN KALLAS ARKTIS HAR IBLAND SLUSSAR ÄR FÖR- STÅELIGA BESKED ANONYM ISLAM ÄR EN LYSA, GLIMMA NOG MEN EJ FÖR MYCKET STÖRSTA INSJÖN I EUROPA TANDEM AVTAR DRIVER PARALL- ELLT KANSKE EN AULA FLOD I SIBIRIEN GÖR DEN SOM ÄGER FÄSTE, UPP- RINN- ELSE GILLAS EJ I UM- GÄNGET KUNDE DEN SOM KLÅDDE UPP BAK- VERK OLJUD HAR SIN STIG- BYGEL HAN TRÄFFAS I KYRKAN GUDOM REAL- ISERAS, ÅT- GÄRDAS NYA VILL FORSKARE GÖRA LEDERAR EN AV TRE VAR JOSÉ CARRERAS KAN RÅNARE SÄGAS VARA PÅ SPANSKA RYTTARE ÄR SÅDANA HAR PLATS FÖR MÅNGA FARKOSTER GRÄNSLINJE FJÄDR- ANDE SAK FJÄDER- FÄET DRICKA KOLLAS FÖRE VALLNING A 1412 PROPRES / info@propres.se FOSFOR FÖR KEMIST GENUS DEN SOM HAR PENGAR ÄR STADD VID YTBEHANDLADE EN ICKE... SUMMA ÄR RÄTT STOR SOM FALLEN FRÅN SKYARNA ETT LITET KÖK TIKAR GÖR DET STRÖK ÖVER SÖKS EJ I SORLET SÄTTA PÅ PIEDE- STAL STEKEL- VAPEN RADIUM URBANA MÅ VI FÖLJA STARR- BLIGAR LIV- GIVANDE VÄTSKA ÄLSKAD BE- FLÄCKAR TUGGAR KANSKE FRADGA HUGGA SMILA HA BE- NÄGEN- HET ATT R PIGG YK HAR E DET R KLARA KUNDE BELL- MAN FÄLLER FOLK I RINGEN GÖR JOBBET SÄKRARE BRUKAR DEN MED KRAFT FÖRÖKAR HOLME HADE MAN I KAMINEN GRÄS PÅ GOTLAND ÄR EN- TRÄGEN RETT UPP KATT- DJUR BALTISK GRANNE 1:a Pris 6 Trisslotter - 2:a Pris 4 Trisslotter - 3:e Pris 2 Trislotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 9 mars för att Namn deltaga i dragningen. Lösningen sändes till: Adress Medlemstidningen MT box Postadress Stockholm MT nummer 2/12 19 ORSAKAR OFTA VARNING ÖBOR BEBOS AV BL.A. KURDER NÅGOT FÖR MAKAR GAGET JOBB FÖR MUSIKER FISKAR AVSLUTAR MANUS GNÄLLIG, SUR BRUKAR MATVRAK GLUPSKT KALLT KAN VÄL LÄKAREN BRUKAR MAN SEKUNDA SMORD FARLIGA FRUN- TIMMER STICKA SIN VÄG STÖRT- SKUR SOM EN ROSEN- BUSKE DEN GRIPER DE SMÅ KRUKVÄXT SOM KAN BLI HÖGT TRÄD KAN LÖJAN BLI

20 Box 30027, Stockholm Presslagd 17 februari 2012 B Posttidning Inbjudan till: Medlemsutbildning/ Semesterkurs 2012 vecka 29 / 30 Målgrupp: Medlem, utan uppdrag, med barn (en vuxen per hushåll) Inga som helst uppdrag, som arbetsplatsombud eller annat, eller ha deltagit på medlemsutbildning eller semesterkurs tidigare. Plats: Väddö folkhögskola Barnen skall vara mellan 5-14 år och kostnaden är 150 kronor per barn och som vuxen betalar du 250 kronor. Du tar semester under kursveckan. I kurskostnaden ingår helpension (frukost, lunch, middag samt buss tur och retur til Väddö Deltagare som genomför kursen får ett halvt semesterstipendie (750 kronor minus skatt) Anmälan skall ha inkommit till Kommunal Stockholms län senast 30 mars 2012, anmälningsblankett får du från din sektion På medlemsutbildningen/semesterkursen får du och dina barn en mycket trevlig vecka. Under förmiddagarna får du som medlem gå kurs mellan 9-12 där du får veta mer om din fackförening. Barnen tas om hand av våra barnledare under den tiden, Eftermiddagarna är du tillsammans med de andra från kursen och deras barn för att göra det som ni själva känner för som sola, bada, mysa eller turista i närområdet kring Älmsta. För anmälan kontakta din sektion för blankett och mer info! Anki von Essen Wallden Studieorganisatör Kommunal Stockholm 20 - MT nummer 1/12