Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken

Transkript

1 Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken

2 Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken

3 Ett stort tack till alla er som på olika sätt bidragit till boken För kloka tankar och delade erfarenheter, tack till Lena Larsson, Gunnar Bergström, Charlotte Lorentz Hjorth, Gunilla Thorstensson, Malin Lindberg, Jelica Ugricic, Ann-Katrin Löfstedt, Olivera Lazic, Anna Brandoné, Margareta Winberg, Jörgen Malmberg, Monica Nihlöf, Rasa Andersen, Ingemar Holm och Pia Kinhult. För finansieringen av boken, tack till Malmö stad, Region Skåne och Tillväxtverket. Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken Första upplagan 2015 Text: Hanna Glans, EQO Equal opportunities AB Grafisk formgivning: Karin Österlund, Österlunds grafiska design Omslagsfoto: Eric Weisser Tryck: Elvins Grafiska AB Internationella Kvinnoföreningen i Malmö ISBN: Producerad med stöd av: 3

4 Några inledande ord Utan egen plånbok ingen jämställdhet! Kvinnors möjlighet till försörjning är central oavsett det handlar om eget företagande eller anställning. Den idéburna sektorn spelar en viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet genom att föra kvinnors företagande och försörjning framåt. Som drivande och samordnande organisation arbetar Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) över sektorsgränser för att hitta nya lösningar på de många samhällsproblem som dagligen möter våra medlemmar. Företagandet är ett ovärderligt försörjningsalternativ för kvinnor som med olika bakgrunder och på skiftande sätt ställs inför stora hinder på arbetsmarknaden. Kvinnors företagande rymmer också en kraftfull potential att skynda på en strukturell förändring av ojämställdhet och på nytänkande sätt ut - veckla Skåne som en innovativ och inkluderande region. IKF i Malmö är sedan länge inriktade på att skapa ett jämlikt samhälle genom att bland annat lyfta och möjliggöra kvinnors företagande. Ett arbete som är genomförbart tack vara en nära samverkan med aktörer från offentlig och privat sektor, med andra idéburna organisationer och akademin. Vi har under åren knutit finansiärer till oss som tror på våra idéer och arbetar målmedvetet för att alltid leverera resultat. Massvis med idéer, sociala innovationer och lärdomar kantar det här arbetet. En stor del av dem håller du nu i din hand. Med Alltid mål i sikte! vill vi väcka nya tankar, ge idéer och sprida metoder. Vi vill sätta ljuset på den idéburna sektorns bidrag till regional utveckling och strukturpåverkan. När företagande står på agendan är den idéburna sektorn och IKF i Malmö en självklar kraft att räkna med! Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, april

5 Innehåll Hur används orden?... 8 Nytänkande lösningar med kraft att förändra! Om boken Del 1. Lägesrapport Informella hinder för företagande på lika villkor Myter om kvinnors arbete och företagande Kön spelar alltid roll om än olika mycket Integration och kvinnors företagande en tillväxtfråga Uppslag till regionala aktiviteter Del 2. Med sikte på ett jämlikt samhälle Framgångsfaktorer för förändring En språngbräda för företagande på lika villkor Modell för jämställt företagande Framgångsfaktor: Nytänkande Sociala innovationer driver samhället framåt IKF är och skapar genusdriven social innovation Verktygslådan: Checklista för genusdriven social innovation Exempel från IKF: Manligt Mentorskap lyfte män som jämställdhetsaktörer Framgångsfaktor: Samverkan Samordning + samarbete = samverkan IKF bygger nya samverkansstrukturer Exempel från IKF: Kompetensdagarna en nyskapande samverkanssuccé Framgångsfaktor: Nätverkande Guld värda nätverk utvecklar företag Nya nätverk främjar kvinnors företagande IKF gör skillnad Exempel från IKF: Nätverket IQ-net ett startskott för satsningar på kvinnors företagande Exempel från IKF: Kompetens utan Gräns med Internationellt Forum Framgångsfaktor: Förebilder En mångfald av förebilder förändrar strukturer Vem är företagare och kvinna? Förebilderna tar plats Verktygslådan: Checklista för inkluderande kommunikation Exempel från IKF: Why not? Mentorskap för start av företag Verktygslådan: Mentorskap på olika sätt Framgångsfaktor: Normbrytande Oskrivna regler med stor betydelse Normer påverkar människors villkor Kvinnors företagande utmanar Verktygslådan: Normkritik både ett perspektiv och en metod Exempel från IKF: Projekt Kvinnligt entreprenörskap breddade allas förståelse Med spaning framåt! Referenser Fotnoter Bildförteckning

6 Hur används orden? Entreprenör: en företagsam person, ofta avses grundaren av ett företag. En bredare betydelse är en drivande person som arbetar hårt för att nå framgång. Etnisk tillhörighet: är tillhörighet till en grupp människor med gemensamt ursprung och egenskaper. En etnisk grupp definieras som människor med gemensamt kulturellt uttryck och språk, ibland även trosuppfattning eller tradition. Genusdriven social innovation: utveckling av nya varor, tjänster och metoder som minskar genusrelaterad segregering och hierarki i organisationer och samhälle. Innovation: utvecklingen av nya varor, tjänster, arbetssätt, metoder med mera som tas i bruk i samhället. En snävare definition är utvecklingen av nya tekniska varor eller tjänster som kommersialiseras på marknaden. Det nya i en innovation kan vara nytt för världen, nytt för området eller nytt för organisationen. Intersektionalitet: olika maktordningar samverkar och bidrar till att människor har skilda villkor beroende på kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, klass, sexuell läggning etcetera. För att förstå hur strukturer påverkar människors möjligheter behöver samspelet mellan maktordningar synliggöras. Invandrare: en person född i ett annat land än Sverige som invandrar hit och folkbokförs här. Jämlikhet: begrepp som betonar alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, klasstillhörighet etcetera. Jämlikhet är en mänsklig rättighet. Jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är en jämlikhetsfråga. Jämställd tillväxt: jämställdhet leder till ökad tillväxt och regional konkurrenskraft genom att humankapitalet används effektivare, demokratin fördjupas och det sociala kapitalet och tilliten mellan människor ökar. Jämställdhet ökar regioners attraktivitet och innovationsförmåga. Jämställdhetsintegrering: en strategi för att nå jämställdhet genom att perspektivet finns med i alla samhällsområden och verksamheter istället för att drivas som en enskild fråga. Mångfald: ord som används för att betona alla grupper i samhället utifrån kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, ålder etcetera. Det kan även handla om en mångfald av kompetenser, erfarenheter och bakgrunder. Norm: är det som anses vara det normala, det naturliga och som annat jämförs med. Det är underförstådda och oskrivna handlingsregler, förväntningar och idéer inom sociala gemenskaper och i samhället. Normer baseras på värderingar. Samhällsentreprenör: person som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål. Social innovation: någon form av lösning på ett socialt behov genom exempelvis nya varor eller tjänster, metoder, organiseringssätt eller samhällsstrukturer. Samhällsnyttan är i fokus. Utländsk bakgrund: person född utrikes eller inrikes med två utrikes födda föräldrar. Utrikes född: person född i annat land än Sverige. 8 9

7 Nytänkande lösningar med kraft att förändra! Oavsett det handlar om prylar som kaffefilter och vindrutetorkare eller om tandvård, företagsfinansiering eller internationella kvinnodagen så rör det sig om en gång nytänkande idéer och lösningar på behov som delades av många. När Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) bildades 1970 var det ett helt nytt sätt att samla kvinnor med både svensk och utländsk bakgrund och arbeta för ökat inflytande. Behovet var stort men ingen hade fått idén och gjort slag i saken tidigare. Föreningen har sedan dess utvecklat metoder, mötesplatser och samverkansformer för att få bukt med olika hinder för jämställdhet och integration. Företagar nätverket IQ-net var ett konkret sätt att möta 90-talets arbets löshet i Malmö. Aldrig tidigare hade kvinnor med olika bak grunder och intresse för företagande och entreprenörskap haft en mötes plats och ett forum för kompetensinsatser och affärsutveckling. IKF i Malmö gjorde det möjligt och kickade samtidigt igång ett utvecklingsarbete för lika villkor till företagande och försörjning som fortfarande pågår. Sedan 1998 har det blivit en mängd satsningar som på olika sätt testat att göra nytt. Projektet Manligt mentorskap sammanförde mentorer som var etniskt svenska män med kvinnor med utländsk bakgrund och gav alla nya perspektiv. Kompetensdagarna var storslagna mässevents. Med fokus på företagande kvinnors kompetens och villkor lockade de tusentals be sökar e och frontades som Sveriges flaggskepp under ordförandeskapet i EU Då ett nytänkande och kaxigt sätt att lyfta kvinnors företagande, idag ett arbete som lever vidare i olika form hos en mängd aktörer. För att lösa dagens samhällsutmaningar gällande jämställdhet, integration och försörjning behöver många delta. Vad som är bäst tillvägagångssätt, vilka sociala innovationer som är lämpligast och vad som imorgon kommer att ses som mest framgångsrikt vet vi inte. Kanske är det de kunskaper och erfarenheter som grupperna med invandrarkvinnor sitter inne på som kommer att visa sig vara starkast framöver. säger Charlotte Lorentz Hjort, VD för Krinova Incubator & Science Park, längre fram i den här boken. IKF:s arbete för kvinnors företagande är ett handfast sätt att öka möjligheterna till självförsörjning och inflytande. Men i högsta grad även ett sätt att tillse att fler erfarenheter och idéer formar samhället och bidrar till förändring. Genom att identifiera genusrelaterade sociala behov, formulera nytänkande lösningar och omsätta dem i praktiken så är IKF vad de sysslar med en genusdriven social innovation. Om boken Samtidigt som åtskilliga kvinnor har fått kvali ficerad rådgivning, ökad kunskap och chans till inspirerande möten så har IKF:s företagar satsningar nått betydligt längre än så de har väckt frågor om företagandets villkor, jämställdhet och integration i en mängd sammanhang i Malmö, Skåne, Sverige och långt utanför våra nationsgränser. Den här resan, fylld av framgång och ett och annat bakslag, finns samlad här. Alltid mål i sikte! är en idébok, en inspirationsbok, en kunskapsbok, en metodbok och... kärt barn har som bekant många namn men det är precis så mångsidigt som boken kan använda s oavsett vad du som läsare vill kalla den. Inspireras av tipsen och erfarenheterna. Leta efter luckorna och formulera behov att lösa härnäst. Boken ger exempel på framgångsfaktorer och visar att det går att göra skillnad. Del 1. Lägesrapport Informella hinder för företagande på lika villkor Kunskap om jämställdhet och arbetsmarknadens villkor för kvinnor med utländsk bakgrund ger koll på förändringsbehoven. På köpet stärks argumenten för att jämställdhet och integration rymmer lösningar på mängder med aktuella samhällsutmaningar. Del 2. Med sikte på ett jämlikt samhälle Framgångsfaktorer för förändring IKF driver ett mångfacetterat arbete för ett jämlikt samhälle och kvinnors möjligheter till försörjning. Nytänkande, samverkan, nätverkande, förebilder och normbrytande är framgångsfaktorer som präglar alla IKF:s satsningar. Fördjupa kunskapen, ta del av de många initiativen och kloka rösterna och testa några av verktygslådans metoder. Visst låter det spännande? Det är det. Välkommen till IKF! Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken 10 11

8 Del 1. Lägesrapport Informella hinder för företagande på lika villkor Dagens arbete för jämställdhet och lika rättigheter är ett resulta t av en lång kamp för mänskliga rättigheter såväl globalt som i Sverige. Oavsett fokus varit rätten att rösta, utbilda sig, tjäna egna pengar, välja partner, föräldraskap eller yrke så har kraven inneburit att den rådande ordningen utmanats. Tur är det! Kvinnor och män, oavsett etnisk tillhörighet, har i idag formellt lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Samtidigt är Sverige långt ifrån ett jämlikt samhälle. Politik och insatser inriktas därför på att göra verklighet av rättigheterna genom förbud mot diskriminering och förändring av informella hinder för jämlikhet och lika villkor. Det vill säga av sådant som ofta är svårt att reglera eller lagstifta bort, som exempelvis begränsande normer och bemötande och service präglat av stereotyper snarare än kunskap. 1 Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet att Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv förtydligas genom fyra delmål. En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsidentitet och uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder

9 del 1. lägesrapport del 1. lägesrapport Myter om kvinnors arbete och företagande Könsnormer sätter gränser för hur kvinnor och män förväntas leva sina liv. De bidrar till att människor i hög grad väljer utbildning och yrke efter kön, till att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj och till bilden av företagaren som en man. På samma sätt skapar stereotypa uppfattningar om etnicitet och utrikes födda en massa föreställningar om vilken kompetens, förmåga och inställning till arbete och företagande som kvinnor med utländsk bakgrund har. Myterna är minst sagt många. 2 Utländsk bakgrund: person född utrikes eller inrikes med två utrikes födda föräldrar. Utrikes född: person född i annat land än Sverige. (med eller utan att anställa) jämfört med 69 procent av männen. Dock är det fler kvinnor än män som kombinerar företagande med en annan sysselsättning på del- eller heltid. Kvinnors företag överlever inte i lika hög grad som mäns Ett antagande utan grund eftersom det är vanligare att mäns företag går i konkurs. Män som driver företag är mer riskbenägna än kvinnor som driver företag Det finns inget entydigt resultat när det gäller riskbenägenheten. Vissa studier stärker myten, andra motsäger den och visar snarare att skillnaden mellan kvinnor och män är oansenlig. Utrikes födda kvinnor kan och vill inte arbeta Trots att den ständigt motbevisas lever myten envist kvar. Arbetssökande kvinnor och män från länder utanför Europa är exempelvis mer positiva till arbete och söker jobb mer intensivt än personer födda i Sverige. Majoriteten av utrikes födda kvinnor vill dessutom ha ett heltidsarbete. Samtidigt erbjuds kvinnor både färre och mindre relevanta arbetsmarknadsinsatser än utrikes födda män och inrikes födda av båda könen. Kvinnor i allmänhet och kvinnor med barn i synnerhet får vänta längre på insatser vilka därefter inte alltid motsvarar de faktiska behoven. Kvinnors företag har lägre omsättning än mäns företag Föreställningen att kön spelar roll för ett företags omsättning och att kvinnor främst driver så kallade levebrödsföretag stämmer inte. De flesta företag som drivs av både kvinnor och män har en omsättning på 1 5 miljoner kronor. Kvinnor är mindre intresserade av expansion än män Att kvinnor som driver företag inte är lika intresserade av tillväxt som män stämmer inte, 71 procent av företagarkvinnorna i Skåne vill växa Kvinnors företagande är ett nytt fenomen Det stämmer inte heller. Kvinnor har genom hela historien varit företagare, dock inte alltid med samma rättigheter att driva näringsverksamhet som män. Kvinnors arbete har även osynliggjorts genom att män formellt har stått för gemensamma företag. Att kvinnors företagande inte har uppmärksammats under särskilt lång tid bidrar till bilden av att det är nytt för vår tid. Myterna är såklart viktiga att slå hål på av många skäl. Dels för att de ofta är felaktiga antaganden eller förenklingar av en betydligt mer komplex bild, dels för att de bidrar till att förstärka normer om etnicitet och om företagaren som man. Förebilder och upplevelsen av att företagande är en realistisk möjlighet är viktigt för att öka och underlätta kvinnors företagande. 3 Norm: är det som anses vara det normala, det naturliga och som annat jämförs med. Det är underförstådda och oskrivna handlingsregler, förväntningar och idéer inom sociala gemenskaper och i samhället. Normer baseras på värderingar

10 del 1. lägesrapport del 1. lägesrapport Företagande viktig möjlighet på begränsad arbetsmarknad Kön spelar alltid roll om än olika mycket Att välja bort jämställdhet är att välja bort kvalitet i arbetet, men det kan också innebära att välja bort förnyelse, attraktionskraft och lönsamhet. Katalin Szasz, Minako Terasaka, Monika Dobreskov och Pinar Karaslaan. Tillväxtverket (2011) Könsnormer påverkar våra liv på många sätt men det är aldrig bara kön som spelar roll. Åtskilliga maktordningar och omständigheter samspelar och bidrar till våra livsvillkor. Etnisk tillhörighet, ålder, funktionsförmåga, sexuell läggning och klassbakgrund är bara några exempel. Även om kvinnor som grupp har sämre villkor på arbetsmarknaden än män som grupp så är skillnaden mellan olika grupper med kvinnor stora. Utländsk bakgrund och funktionsnedsättning är några faktorer som försämrar förutsättningarna. Samspelet mellan olika maktordningar kallas med ett annat ord för intersektionalitet. 4 När vi möter människor vill vi gärna tro att vi ser till individen och att vi behandlar och ger alla samma förutsättningar. Samtidigt visar undersökningar att bemötande, resursfördelning och service ofta sker utifrån stereotypa föreställningar om såväl kön som etnisk tillhörighet. 5 Det här gäller även inom det företagsfrämjande systemet och har bland annat gjort att mäns företag getts mer stöd än kvinnors. 6 Inom en mängd sektorer över hela landet sker ett arbete med jämställdhetsintegrering och för ökad kunskap om hur normer och maktordningar påverkar möjligheterna till jämställdhet. Att undersöka och följa upp hur föreställningar om kön, etnisk tillhörighet och kvinnors företagande inverkar på bemötande, resursfördelnin g och service är centralt för att göra företagande till ett realistiskt sysselsättningsalternativ för alla. Jämte riktade insatser för att främja kvinnors företagande bidrar den ökade kunskapen till att luckra upp de informella hindren för jämlikhet och ett företagande på lika villkor. Jämställdhetsintegrering: en strategi för att nå jämställdhet genom att perspektivet finns med i alla samhällsområden och verksamheter istället för att drivas som en enskild fråga. Kvinnor och män i Sverige förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning idag, men det sker på en arbetsmarknad som tillhör de mest könssegregerade i Europa. Det betyder att kvinnor och män sällan varken har branscher, arbetsgivare eller positioner gemensamt. Kvinnor tjänar i snitt cirka 14 procent mindre än män bara på grund av sin könstillhörighet. När nyanlända ska ta klivet ut på arbetsmarknaden förutsätts det ske utifrån det här mönstret. Många utrikes födda kvinnor vittnar om att de förväntas passa in i typiska kvinnobranscher även om de har helt andra yrkesbakgrunder. Utlandsfödda kvinnor och män är överrepresenterade bland arbetslösa mellan år i Malmö. Ungdomarna (18 24 år) undantagna handlar det om 62 procent. 7 Malmö har bland de lägsta sysselsättningsnivåerna i landet för utrikes födda kvinnor. I snitt tar det fem år för nyanlända män och tio år för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Kvinnor födda utanför Norden och EU är den enda gruppen i Sverige i vilken majoriteten är utan sysselsättning. Svårigheten att få arbete kan vara en av flera förklaringar till att kvinnor med utländsk bakgrund är mer positiva till möjligheten att driva eget företag än kvinnor med svensk bakgrund. 8 Av alla sysselsatta i Sverige är 6 procent av de utrikes födda kvinnorna och 13 procent av männen egenföretagare en procent högre än bland kvinnor och män födda i Sverige. 9 Samtidigt som kvinnor med utländsk bakgrund är positiva till företagande så upplever de oftare än andra grupper hinder för att kunna starta. De har svårare än andra att få uppstartskapital och banklån och möjligheterna att tjäna pengar på företagen är sämre jämfört med alla andra grupper. 10 Utrikes födda kvinnor tjänar sämst på sitt företagande, utrikes födda män och inrikes födda kvinnor något bättre. Bäst tjänar inrikes födda män. 11 Kvinnor står för drygt 30 procent av nyföretagandet varje år och ungefär vart fjärde företag i Sverige drivs idag av en kvinna. Ökningen sker stadigt men långsamt. Med den här takten dröjer det till nästa sekel innan Sverige har lika många företagare av båda könen. 12 Att uppmuntra och stödja kvinnor att starta eget är viktigt för att möjliggöra självförsörjning och bryta strukturer som hindrar kompetensförsörjning. Men även för att skapa ett gott innovationsklimat och bidra till Skånes utveckling. Visste du att I hela landet är det vanligare att kvinnor och män från Libanon, Turkiet och Syrien startar företag än att inrikes födda gör det. Men det är mindre vanligt bland personer från forna Jugoslavien, Latinamerika och Afrika

11 del 1. lägesrapport del 1. lägesrapport Samtal med Gunilla Thorstensson Med tålamod och kunskap förändrar vi stelnade attityder. Gunilla Thorstensson var under programansvarig på Tillväxtverket för regeringsuppdraget att främja kvinnors företagande. Programmets fokus var att göra kvinnors företagande mer möjligt och synligt. Andra viktiga insatser var att göra affärsutveckling mer tillgänglig för kvinnors företag och att öka kunskapen om kvinnors företagande och dess betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Inom programmet tog Tillväxtverket dessutom fram en nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor som överlämnades till regeringen under våren Det märks också att kunskaperna har ökat om betydelsen av kvinnors företagande och allt fler ser det som en strategisk tillväxt- och framtidsfråga. Kunskaperna är också större om vad som krävs för att vi ska få ett företagande på lika villkor, oavsett kön, bakgrund och ålder. Den nationella strategin för ett företagsfrämjande på lika villkor visar riktningen framåt. För än återstår mycket att göra! Vad behöver göras framöver? Det behövs ett fortsatt arbete med att förändra attityder och stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns entreprenörskap och företagande. Till exempel beskrivs kvinnor vid bedömningar om företagsfinansiering som försiktiga, kvinnor satsar inte, är i fel bransch och driver inga tillväxtföretag. Med tålamod och kunskap kan vi tillsammans förändra de här stelnade attityderna, men det krävs ett livaktigt offentligt samtal för att driva på en fortsatt förändring. Här är nätverk och föreningar särskilt viktiga för att vi ska hålla i och hålla ut tills kvinnor och män kan starta, utveckla och leda företag på lika villkor, oavsett bakgrund och ålder. Vilken roll kan civilsamhället spela för att förändra villkoren för kvinnors företagande? För att förändra förstelnade och stereotypa föreställningar krävs uthållighet och ett fortsatt fokus. Det civila samhället behövs i det här arbetet och nätverk av olika slag spelar en viktig roll. Dels som företrädare för de företagare som deltar i nätverket eller föreningen, dels för att nätverket i många fall leder till en affärsnytta för de företagare som deltar. Den som ger, den får. Vad är utmärkande för nuläget när det gäller kvinnors företagande? Enligt statistik från SCB så har antalet företag som leds av kvinnor ökat med 34 procent under Det ser olika ut i olika delar av landet men överlag så ökar entreprenörskapet bland både kvinnor och män. Ökningarna sker dock snabbare i kvinnors företagande även sett till antalet sysselsatta och omsättningen i företagen. Läs mer om Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor på

12 del 1. lägesrapport Integration och kvinnors företagande en tillväxtfråga Förutom möjligheterna det innebär för den enskilde rymmer ökad integration och jämställdhet givetvis en viktig potential för utvecklingen av Skåne. När OECD levererade sin rapport om Skåne 2012 menade de att möjligheterna att hamna i topp bland regioner när det gäller innovationer, livskvalitet, humankapital och Om kvinnors företagande fortsätter att öka tills företagandet blir lika vanligt som bland män skulle det innebära nya företag med nya jobb. De kvinnor som vill använda sin kompetens och sina förmågor till att driva företag ska kunna göra det utan hinder och på samma villkor som män. Gunilla Thorstensson, programansvarig för Främja kvinnors företagande på Tillväxtverket tillväxttakt är stora. 15 Men då behövs satsningar på en bättre mångfald på arbetsmarknaden och på stöd till entreprenörer vars potential inte kommer till sin rätt, nämligen till kvinnor, unga och utrikes födda. 16 Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 beskriver det på många sätt motsägelsefulla nuläget. Sysselsättningstillväxten ökar stort samtidigt som länet har lägst sysselsättningsgrad i landet var 8,4 procent av männen och 6,9 procent av kvinnorna i Skåne arbetslösa. 17 Nästan en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och har rötter i 193 länder. Öresunds regionen anses ha en hög internationell karaktär men förknippas samtidigt med mindre öppenhet och integrationsproblem. 18 Fler innovativa företag är en av Skånes viktigaste förutsättningar för att ta tillvara regionens potential och ungefär hälften av alla nya arbetstillfällen i Sverige bedöms finnas inom nya företag. Samtidigt startas något färre företag i Skåne av kvinnor jämfört med det nationella snittet. 19 I en kartläggning från Region Skåne beskrivs hur en vitalisering av ekonomin behöver nya företag och produkter inom både varu- och tjänstesektorn, men även att gamla företag omvandlas med ny teknologi. Författarna visar hur invandringen skyndar på utvecklingen genom att utrikes födda startar företag och utvecklar nya produkter. Bland de utrikes födda företagarna är det kvinnor som utgör den största delen av den vitaliserade sektorn. 20 Att den regionala utvecklingsstrategin understryke r betydelse n av nya företag är inte särskilt märkligt. 21 Inte heller att det krävs samhandling för att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden och ta tillvara människors kreativa och innovativa potential. Ett arbete för fler företag drivna av kvinnor och för integration och jämställdhet är kort och gott en strategisk tillväxtfråga för hela regionen. Uppslag till regionala aktiviteter Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet behöver utföras av en mängd aktörer inom olika samhällsområden. Även om det tycks bli allt tydligare varför det är viktigt är det inte lika självklart vad som behöver göras och hur. 22 Därför är det bra att fylla på med exempel och tips. Efter ett antal års arbete på olika håll i landet finns det också bra inspirationskällor att ösa ur för alla som arbetar praktiskt med frågorna. Men vilka arbetssätt har fungerat bäst och vilka insatser behövs det mer av? I rapporten Välkommen in? Utrikesfödda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare ges konkreta exempel. 23 En viktig utgångspunkt är att det ordinarie arbets- och företagsfrämjande systemet inte möter kvinnors behov fullt ut och att det därför behövs andra insatser från fler aktörer. Nedan finns förslag som, inspirerade av rapporten, kan användas av de flesta. Gör upp med stereotypa uppfattningar och genomför fler insatser för arbete och företagande som kvinnor med utländsk bakgrund faktiskt behöver Rusta individer med kompetens, nätverk och socialt och ekonomiskt kapital Nå ut till fler genom att använda metoder som exempelvis mentorskap i befintliga system Genomför informationsinsatser där kvinnor med utländsk bakgrund befinner sig Satsa på samverkan mellan företagsfrämjande aktörer och aktörer som samlar målgruppen, exempelvis föreningar Lär mer om genus och normkritik och satsa på kompetensutveckling för aktörer som arbetar med såväl regional tillväxt som arbetsmarknad och företagsstöd i någon form del 1. lägesrapport 20 21

13 del 1. lägesrapport del 1. lägesrapport Tillväxtaktörer tipsar Hur kan kvinnors företagande bli del av det regionala tillväxtarbetet? Vilka tips har de regionala tillväxtaktörerna själva? 24 Integrera och sammanför arbetet med kvinnors företagande och befintliga strategier, program, regionala handlingsplaner och regionens centrala branscher. Förändra uppfattningar och visa förebilder för att spegla verkligheten genom att regionens aktörer kommunicerar en varierad bild av företagande och företagare. Förebilder som arbetar aktivt med kvinnors företagande behöver lyftas fram. Kartlägg och genusanalysera exempelvis sambandet mellan jämställdhet och tillväxt, av branscher och företagares behov och använd dessa som grund för planer och insatser. Nätverka och samverka genom befintliga nätverk och mötesplatser och jobba för kvinnors medverkan där, starta nya nätverk och satsa på kluster inom branscher där många kvinnor driver företag. Samverka kring kvinnors företagande genom gemensamma handlingsplaner och mål, erfarenhetsutbyte, nätverk, spridning av bra exempel och kompetensinsatser med jämställdhetsfokus. Läs mer Winnet Sveriges skrift Vi vet vad vi talar om! Goda exempel från resurscentra för kvinnor (2013) ger tips på arbete från hela landet på såväl lokal som regional och nationell nivå. Tillväxtverkets rapport 20 lärande exempel. Metoder, verktyg och arbetssätt för jämställd regional tillväxt ger bland annat exempel på innovativa lösningar för att ge kvinnor med utländsk bakgrund tillträde till den skånska arbetsmarknaden. IKF:s mentorsprojekt Why not? är ett av dessa. Skall hela Skåne lyfta måste vi få alla kvinnor att hitta det arbete de önskar. Samtal med Pia Kinhult Pia Kinhult tog i december 2014 sig an det spännande uppdraget som strategisk rådgivare på European Spallation Source, den stora anläggningen för neutronforskning som byggs strax utanför Lund. Ett uppdrag som i första hand handlar om att hjälpa till med att föra över verksamheten från ett svenskt statligt bolag till en europeisk så kallad ERIC. Där skall de sjutton länder som idag är involverade kunna bli fullvärdiga medlemmar och delägare. Pia har varit engagerad som mentor genom IKF:s program och under sina år som ordförande i Regionala Tillväxtnämnden och som ordförande i Strukturfondspartnerskapet hade hon också glädjen att delta i att godkänna ett antal av IKF:s projekt. Vad innebar mentorskapet för dig? Det var många år sedan som jag blev del av mentorprogrammen hos IKF. Ett mycket givande och roligt arbete och samtidigt en ögonöppnare för hur den svenska arbetsmarknaden verkligen fungerar. Det vill säga den är inte alls så öppen som vi kanske tror. Vad är utmärkande för IKF:s arbete med kvinnors företagande? IKF är alltid nära verkligheten när de planerar och startar projekt. Det är korta beslutsgångar, flexibilitet och öppenhet för att det måste till individuella lösningar. De har också alltid visat en ärlig och sann öppenhet och verkligen levt som de har lärt. Vilken betydelse har en förening som IKF för tillväxtarbetet i Skåne? De är självklart mycket viktiga med tanke på att ett av de stora bekymmer som Skåne har är arbetslöshet, framförallt hos kvinnor som inte är infödda. Skall hela Skåne lyfta måste framförallt de större städerna, som exempelvis Malmö, få fler i arbete. Skall hela Skåne lyfta och målen om jämställdhet nås måste vi få alla kvinnor att hitta det arbete de önskar

14 Del 2. Med sikte på ett jämlikt samhälle Framgångsfaktorer för förändring Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF) grund ades 1970 och är idag en väl etablerad ideell organisation som verkar för att jämställdhet, mångfald, kulturkunskap, integration och kvinnors företagande drivs framåt. Föreningen vänder sig till kvinnor och är politiskt och religiöst obunden. De drygt 400 medlemmarna representerar 74 nationaliteter. IKF ingår i en mängd regionala nätverk i Skåne och samverkar i olika konstellationer även nationellt. Sedan flera år har föreningen samarbeten i de nordiska länderna och i St Petersburg och är nordisk samordnare för invandrarkvinnors organisationer blev IKF även ett Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresunds regionen (LRC). Programverksamhet på tre ben Kärnverksamheten ansvarar för medlemsaktiviteter med utbildning och information i form av studiecirklar, föredrag, studiebesök och utflykter. Projektverksamheten driver ett antal större externt finansierade projekt och arbetar kontinuerligt med utveckling av nya projektidéer. Verksamhetsområde Opinion och påverkan skapar opinion kring och bidrar till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet på en strukturell nivå genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. IKF driver ett program för ömsesidig integration för att öka kvinnors egenmakt och inflytande. Programmet bidrar till kunskap och kompetens om mänskliga rättigheter och demokratifrågor i allmänhet och kopplingen mellan hälsa, jämställdhet och försörjningsfrågor i synnerhet. IKF arbetar även för att på olika sätt synliggöra, kommunicera, påverka och förändra strukturer i sam hället och politiken som hindrar jämställdhet. Utifrån kärnverksamheten, projektsatsningarna och opinion- och påverkansarbetet berör programmet insatser på såväl individ- som samhälls- och strukturellnivå

15 del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle En språngbräda för företagande på lika villkor Sedan slutet av 90-talet har IKF drivit ett målinriktat arbete för att öka kvinnors möjligheter till självförsörjning genom eget företagande. Utgångs punkten har varit att hitta lösningar på dilemman som kantar före tagar vardagen för kvinnor med olika bakgrunder. Exempelvis bristen på rele vanta affärsnätverk, svårigheten att ta sig in i be fintliga mansdominerade sammanhang, få före bilder och ett företagarstöd färgat av okunskap om kvinnors företagande. IKF har formulerat alternativ och testat att göra nytt genom en mängd mentorprogram, nätverk, kompetenshöjande insatser och opinions- och påverkansarbete gentemot regionala tillväxtaktörer. Arbetet har gjort skillnad inte bara för enskilda deltagare och samverkande aktörer. Normer och strukturer som hindrar lika villkor har utmanats och föreningen s kunskap och erfarenheter av praktiskt arbete ökat. Under resans gång har IKF dessutom upptäckt ett begrepp som alldeles utmärkt beskriver vad de ägnar sig åt, nämligen genusdriven social innovation. Att kunna identifiera sociala behov, formulera nytänkande lösningar och med ett genustänk och jämställdhetsmål i sikte arbeta för samhällsförbättring är kännetecknande för såväl genusdriven social innovation som för IKF:s arbete. IKF ser en värld med jämlika samhällen där alla tar ett solidariskt ansvar, visar ömsesidig respekt och har ett tillfredsällande liv. Modell för jämställt företagande Vilka är då framgångsfaktorerna? Hur lyckas IKF göra skillnad även bortom enskilda projekt och utanför föreningens lokaler i Malmö? Bland svaren från samverkansparter, projektdeltagare, experter och IKF själva framträder bilden av en stor förmåga att med uppmärksamhet och nyfikenhet på samhället arbeta för förändring. Men även av att samla människor och samverka med aktörer som tror på och stöttar det föreningen gör. De många medlemmarnas erfarenheter av hinder och stereotypt bemötande ger motivation att påverka såväl den egna som samhällets utveckling. Det handlar om ett arbete präglat av nytänkande, samverkan, nätverkande, förebilder och normbrytande. Sammantagna bildar de IKF:s modell med framgångsfaktorer för jämställt företagande. nytänkande samverkan nätverkande förebilder normbrytande Nytänkande: att identifiera jämställdhetsbehov, klura på lösningar och testa att göra annorlunda är en styrka i allt förändringsarbete och ett sätt att ägna sig åt genusdriven social innovation. Nytänkandet får spin off effekter och håller förändringsarbetet igång. Samverkan: välfungerande samarbete och samordning borgar för en fungerande samverkan. Över organisations-, sektors- och landsgränser spelar de gemensamma insatserna avgörande roll för förändring. Nätverkande: ger kunskap, kraft och inspiration och sammanför människor på nya platser och över gränser. Nätverk är avgörande för företagsutveckling och kickar igång förändring på många plan. Förebilder: de behöver vara många, olika och inspirerande förebilder visar att det går och sprider kunskapen om kvinnors företagande och entreprenörskap. Normbrytande: när människor möts, gränser korsas och kunskapen växer om hur det egentligen ser ut så utmanas normer om företagande och kön avgörande för att öka företagandet bland kvinnor med utländsk bakgrund. Nyfiken på de många satsningarna, på samverkansparterna, deltagarna och resultaten? Utmärkt! Nu tar IKF:s resa för ett företagande på lika villkor vid

16 del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle Alltid mål i sikte! Internationellt Forum 2007 Om Internationella Kvinnoföreningen i Malmö och genusdriven social innovation i praktiken 2014 Internationella Kvinnoföreningens Mångkulturella kalender 1 oktober Internationell Handel Kvinnligt Entreprenörskap 1998 Företagarnätverket IQ-net bildas Kompetensdagar för kvinnliga företagare tema Fakta Inspiration Tillväxt, Dokumentärfilm om Kompetensdagarna, projekt Kvinnligt Entreprenörskap, Tillväxt ett samverkansprojekt för kvinnliga företagare, Netmap virtuell mötesplats för företagande kvinnor Kompetensdagar för kvinnliga företagare tema Internationellt forum 2011 Mångkulturell kalender, projektstart för Why not? Mentorskap för start av företag Välkommen att lyssna på skånska success stories 2003 Kompetensdagar för kvinnliga företagare i Öresundsregionen tema Fakta och Inspiration för möten och affärer 2001 Kompetensdagar för kvinnliga företagare tema Fakta Inspira tion Tillväxt kl på Palladium, Södergatan 15 i Malmö Besök 2009 Internationella Kvinnoföreningens hemsida för mer information. premiär för Kompetens utan gräns med IKF:s MångInternationellt kulturella forum avslutas kalender projektstart för Kompetens utan gräns med Internationellt forum projektstart för Manligt mentorskap Mångkulturell kalender, Manligt mentorskap avslutas Mångkulturell kalender, boken Ringar på vattnet Mentorskap förändrar, guide för nya och etablerade mentorer, projektstart för Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningens mångkulturella kalender Mångkulturell kalender, Mångfald för ökad konkurrenskraft avslutas 2015 Boken Alltid mål i sikte! Om Internationella Kvinnoföreningen och genusdriven social innovation i praktiken Mångkulturell kalender, Why not? Mentorskap för start av företag avslutas Ringar på vattnet Mentorskap förändrar! Guide för nya och etablerade mentorer 29

17 del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle del 2. med sikte på ett jämlikt samhälle IKF är ett redskap för att påverka samhällsutvecklingen. Samtal med Jelica Ugricic Jelica Ugricic var IKF:s ordförande under 44 år och är utan överdrift en samhällsentreprenör i ordets rätta bemärkelse. Förmågan att upptäcka vad som behöver göras, att formulera nya lösningar och samla människor för att åstadkomma förändring utmärker allt hon tar sig för. När Jelica grundade IKF stod ett flertal uppenbara behov i fokus. Kvinnor med utländsk bakgrund i Malmö behövde en mötesplats, fler vägar in i det svenska samhället och chans att använda sina många kompetenser. Jelica hade idéer för hur detta kunde ske och den utveckling som sattes i rullning 1970 pågår fortfarande för fullt. Varför hamnade kvinnors företagande och entreprenörskap på agendan? Arbetslösheten var stor i Sverige under 90-talet och kvinnor med olika bakgrunder som var entreprenörer och ville starta eller redan drev företag saknade en mötesplats. Därför bildade vi 1998 nätverket IQ-net. Vi ville göra en insats och det visade sig att behovet fanns. Under 2000-talet började vi söka pengar för olika satsningar och projektägandet blev snart en stor del av vår verksamhet. Vi har haft en slags inkubator för nya projektledare hos oss. Hur har ni arbetat med kvinnors företagande? Vi har gjort många saker! Det största var Kompetensdagarna för kvinnliga företagare som var ett helt nytt koncept för samverkan mellan ideelloch offentlig sektor och det privata näringslivet. Startskottet gick när IKF fick pengar från regeringen för att göra en jämställdhetsaktivitet under Sveriges ordförandeskap i EU IKF var projektägare och med Anna Brandoné som en fenomenal projektledare bildade vi en arbetande styrgrupp med många olika aktörer som jobbade aktivt tillsammans med mässorna. Vi ville ge en annan och bredare bild av kvinnors företagande i en internationell miljö. Men även visa villkoren för kvinnors företagande och att företagande handlar om kompetens och nätverk. Responsen var enorm, tusentals deltog under dagarna och vi fick mycket uppmärksamhet i media. Ur Kompetensdagarna föddes mentorprogrammen, Net-map och utbildningsprojektet med Swedbank. När Sverige skulle vara ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2003 kallade man satsningen Integration Norden och jag fick tjänsten som projektledare för det största eventet som Sverige hade. Konferensen, som samlade 400 delegater med ministrar, forskare och invandrarkvinnoorganisationer, hölls i Malmö och skulle belysa invandrarkvinnors livssituation i Norden. IKF stod för information och anordnade olika aktiviteter för konferensdeltagare. Efteråt bildade vi invandrarkvinnors förening på Island och fick pengar av regeringen för att bilda och utveckla ett nätverk för invandrarkvinnors organisationer i Norden var jag inbjuden av LO-kvinnor från Reykjavik att hjälpa till och starta ett mentorsprogram hos dem. Vad är framgångsreceptet bakom ert arbete? För mig har det alltid handlat om att jag sett sådant som saknas i samhället, sett behov som behöver lösas. Jag har haft nya idéer för hur det skulle kunna gå till och velat testa dem. Nätverkandet, att vi tagit chanser när de kommit och att många människor och samarbetspartners har hjälpts åt har varit viktigt. Det har också betytt väldigt mycket att Region Skåne och Malmö stad hela tiden har trott på oss och Tillväxtverket har spelat stor roll som viktiga finansiärer. En annan framgångsfaktor är att vi alltid har levererat resultat, dokumenterat och lyckats sprida det vi gör i många olika forum. Vi startade i det lilla 1970 och sedan har IKF utvecklats till att skötas nästan som ett företag. Jag tänker hela tiden att jag vill ta ytterligare några steg, vill komma lite längre. IKF är ett redskap för att kunna påverka samhällsutvecklingen millimeter för millimeter. Drivkraften har alltid varit att se hur långt det går att komma

18 Framgångsfaktor: Nytänkande Sociala innovationer driver samhället framåt Bibliotek, brandkårer, hemtjänst, tandvård, allmän rösträtt och kvinnors rösträtt, barnavårdscentraler, förskola, distansundervisning, mikrolån och kravmärkning alla är de idéer, koncept och initiativ som omskapat samhället vi lever i. De är också exempel på viktiga sociala innovationer. 26 Människor har i alla tider ställts inför sociala behov som pockat på lösningar och genom att göra nytt har samhällsutvecklingen drivits framåt. Det har handlat om allt från arbetsförhållanden och arbetslöshet till klimatförändringar, hälsa och växande samhällsklyftor. Många av de lösningar som vi använder idag är dock inte särskilt väl anpassade för hur samhället har förändrats. Eva Moe från KK-stiftelsen beskriver hur utgångspunkten fortfarande ofta är ett förlegat industrisamhälle då gränser mellan nationer, marknad och offentlighet, arbete och fritid var viktigare. De svåra frågor vi möter i dag som klimathotet, migration och segregation, globalisering och ojämn fördelning är gränslösa. Och för komplexa för att lösas av enskilda aktörer. 27 Nya idéer och sätt att samverka behövs för att hitta lösningar som bättre passar nuläget. 28 På såväl europeisk som nationell och regional nivå betonas betydelsen av social innovation för att möta utmaningarna. Inte minst inom nya tillväxtområden som hälsa, sjukvård och gröna produkter och tjänster bedöms social innovation ha en stor roll att spela framöver. För att bli framgångsrikt måste en mångfald av erfarenheter, behov och förslag genomsyra förändringsarbetet. 29 Innovation: utvecklingen av nya varor, tjänster, arbetssätt, metoder med mera som tas i bruk i samhället. En snävare definition är utvecklingen av nya tekniska varor eller tjänster som kommersialiserats på marknaden. Det nya i en innovation kan vara nytt för världen, nytt för området eller nytt för organisationen. Social innovation: någon form av lösning på ett socialt behov, genom exempelvis nya varor eller tjänster, nya metoder, organiseringssätt eller samhällsstrukturer. Samhällsnyttan är i fokus. Genusdriven social innovation: utveckling av nya varor, tjänster och metoder som minskar genusrelaterad segregering och hierarki i organisationer och samhälle

19 del 2 framgångsfaktor: nytänkande IKF är och skapar genusdriven social innovation Om social innovation sker för att lösa ett jämställdhetsproblem, utförs på ett jämställt sätt eller inkluderar kvinnor handlar det ofta om genusdriven social innovation. 31 Några exempel? När den svenska barnomsorgen växte fram från 30-talet och framåt var det för att möjliggöra kvinnors lönearbete. Det handlade om ett samhällsbehov av att få fler människor i arbete och om en jämställdhetsinsats för att öka möjligheterna för kvinnor att försörja sig och vara ekonomiskt oberoende. En viktig genusdriven social innovation som lett till nya tjänster, metoder, organiseringssätt och förändrade samhällsstrukturer. Ett annat exempel på genusdriven social innovation är när nya organisationer uppstår för att ändra på strukturer som leder till ojämställdhet. Här är organisationer som Rättviseförmedlingen som hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens, Fredrika Bremerförbundet som jobbar för ett jämställt samhälle där män och kvinnor lever i kompanjonskap och IKF utmärkta exempel. När IKF startade var det ett nytänkande sätt att lösa ett uppenbart socialt behov och en växande samhällsutmaning: kvinnor med utländsk bakgrund satt på en kompetens som inte kom till sin rätt, saknade en plats att mötas och tydliga vägar in i det svenska samhället. Nytänkandet och IKF:s många satsningar på kvinnors entreprenörskap och företagande är exempel på viktiga genusdrivna sociala innovationer som gett spin-off effekter såväl i Sverige som internationellt. Genus: det socialt och kulturellt skapade könet. Manlighet och kvinnlighet är inte naturliga egenskaper utan konstruerade och något vi lär oss. Kön: kan i forskningssammanhang betyda både det biologiska och det socialt skapade könet (genus). Tips! Ta del av konkreta exempel i Regional orienteringsbok. Social innovation i Norrbotten, Anna Berg Jansson och Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet. Läs mer om organisationen Young Foundation på Checklista för genusdriven social innovation Hur går genusdriven social innovation egentligen till? Det finns såklart inte ett enkelt svar på den frågan men lite tankehjälp går ändå att ge. Checklistan bygger på en mix av exempel på arbete med kvinnors företagande och jämställdhet hämtade från IKF och aktörer i Norrbotten, kryddade med inspiration från Young Foundations innovationsmodell Vad är problemet? Identifiera genusrelaterade sociala behov Ojämställdhet och diskriminering, okunskap, attityder och normer ger kvinnor och män skilda villkor att delta i sam hället och på arbetsmarknaden. Uppmaning! Identifiera ett genusrelaterat socialt behov att lösa för ett företagande på lika villkor. 2. Vem berörs av problemet? Definiera målgruppen Målgruppen kan på olika sätt både vara del av problemet och dess lösning. Till exempel: Kvinnor som vill eller har startat företag en mångfacetterad grupp som på olika vis påverkas av ojämställda villkor till företagande. Personer inom det företagsfrämjande systemet exempelvis rådgivare, jurister eller banktjänstemän vars förhållningssätt till jämställdhet och kvinnors företagande är viktigt. Företagare som passar in i normen och inte marginaliseras ofta män med svensk bakgrund. Uppmaning! Beskriv vilken målgrupp som berörs av det genusrelaterade sociala behovet. 3. Vilken förbättring önskas? Formulera genusrelaterade sociala förbättringar Vilken förbättring som önskas beror på behovet och vilken målgrupp som berörs. Verktygslådan Vanliga förbättringar är att inkludera fler grupper i olika delar av samhället, att ge branscher inom vilka kvinnor ofta verkar samma status som branscher dominerade av män eller att starta och öppna upp befintliga nätverk för nya grupper. Uppmaning! Definiera vilken genus - relaterad social förbättring som önskas för målgruppen. 4. Vad är nytänkande? Formulera arbetssätt och lösningar Nytänkande lösningar kan vara nya organiseringssätt, nätverk, mötesplatser, varor, tjänster, metoder eller samverkanssystem. Exempelvis att låta företagande män med svensk bakgrund lära om företagande av kvinnor med utländsk bakgrund. Uppmaning! Identifiera vilka arbetssätt som behövs för att lösa problemet. 5. Vad är resultatet? Formulera mål och bestäm hur arbetet följs upp. Målet för en genusdriven social innovation är att bidra till minskad könssegregering eller könshierarkier i samhället eller enskilda organisationer. De nytänkande lösningarna för målgruppen bidrar till förbättringar som kan vara viktiga för att lösa de sociala behoven på sikt. Uppmaning! Formulera specifika mål för utvecklingsarbetet, beskriv hur det följs upp och används i nya satsningar