Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderombudsmannens årsrapport till kommunstyrelsen. stockholm.

Transkript

1 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2015 Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2016 till kommunstyrelsen stockholm.se

2 Dnr: /2016 Utgivning: april 2016 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Riitta-Leena Karlsson

3 3 (48) Förord Stadens funktionshinderspolitiska mål anges i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Alla stadens nämnder och bolagsstyrelser har i uppgift att inom sina respektive ansvarsområden vidta åtgärder som bidrar till att skapa en tillgänglig stad för alla. I många av stadens nämnder och bolag genomförs omfattande insatser för bättre tillgänglighet och ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt krävs mer av ett synsätt där funktionshindersaspekter är en naturlig del i planering och beslutsfattande för att inga nya hinder skapas och att redan befintliga hinder tas bort. I egenskap av Stockholms stads funktionshinderombudsman (FO) har jag i uppgift att årligen lämna en rapport till kommunstyrelsen. Denna rapport avser förhållanden under verksamhetsåret Syftet med rapporten är att beskriva övergripande det arbete som har genomförts i staden utifrån de funktionshinderspolitiska målen, kommentera den aktuella situationen samt därutöver redovisa förslag på förbättringsåtgärder. April 2016 Riitta-Leena Karlsson

4 4 (48) Innehåll Förord 3 Slutsatser och rekommendationer 5 Fokus på mänskliga rättigheter och antidiskriminering 8 Målet är en tillgänglig stad för alla 8 Program för delaktighet Uppföljning av de funktionshinderspolitiska målen 9 Samråd med funktionshindersorganisationer 12 Stadens funktionshinderspolitiska mål fram till år Fysisk tillgänglighet Tillgänglig information/kommunikation Kunskaper och bra bemötande Utbildning för alla Tillgänglig arbetsmarknad Bostad Tillgänglig och meningsfull fritid 34 Stöd och service en förutsättning för delaktighet 37 Myndighetsutövning 37 Stödinsatser i vardagen 38 Barnperspektivet i fokus 42 Uppföljning av insatsernas effekter 44 Instruktion för Stockholms stads Funktionshinderombudsman47

5 5 (48) Slutsatser och rekommendationer Funktionshinderspolitik Staden har fastställda och prioriterade mål för sitt funktionshinderspolitiska arbete. Arbetet ska vila på FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Stadens funktionshinderspolitiska program behöver revideras utifrån kommande nationella mål och utifrån rekommendationer från programmets utvärdering. Staden ska samverka med brukarorganisationer. Samverkan sker i stadens råd för funktionshindersfrågor (FH-råd). Rådens organisation, antal, arbetsformer och arvoderingsregler behöver ses över i samråd med funktionshindersorganisationer. Målet ska vara att uppnå mer effektiva arbetsformer för brukarinflytande med bredare representation bland annat utifrån etnicitet och ålder. Fysisk tillgänglighet Stadens inne- och utemiljöer ska vara fysisk tillgängliga. Den fysiska tillgängligheten är avgörande för delaktighet för många stockholmare med funktionsnedsättning. Det krävs prioritering av åtgärder som tar bort enkla hinder inom samtliga nämnders och bolags ansvarsområden. Staden kan mer aktivt informera näringslivet om stadens tillgänglighetsambitioner och om tillgänglighetens betydelse för stockholmaren. Stadens lagstadgade tillsyn av eliminering av enkelt avhjälpta hinder behöver prioriteras. Enligt beslut i kommunstyrelsen ska stadens verksamheter, utifrån inventeringar och självskattning, presentera sin tillgänglighet med hjälp av symboler. Modellen behöver göras känd då endast en liten andel av stadens verksamheter presenterar sin tillgänglighetsinformation enligt modellen. Information och kommunikation Stockholmaren ska kunna ta del av information och kunna kommunisera utifrån sina förutsättningar. För det krävs att alla möten för allmänheten ordnas i lokaler med hörselslinga/hörselteknik och att möjlighet finns för den med funktionsnedsättning att ta del av handlingar på önskat medium. Stadens webb stockholm.se en viktig informationskälla även för personer med funktionsnedsättning. Fortsatt utveckling av tillgäng-

6 6 (48) liga och användbara e-tjänster behöver ske i samråd med användare med berörda funktionsnedsättningar. Kunskap och bemötande För att stockholmaren med funktionsnedsättning ska bemötas med kunskap och respekt krävs att personalen har nödvändiga kunskaper om hur levnadsförhållanden påverkas av funktionsnedsättningar. Stadens nämnder och bolag behöver fortsatta kompetensutvecklingsinsatser om tillgänglighet och mänskliga rättigheter. Kompetensutvecklingsinsatser för personal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning samordnas inom länet i verksamheten Forum Carpe. Fortsatt samordning av kompetensutveckling är nödvändigt för kvaliteten inom berörda verksamheter. Insatser utifrån den framtagna handlingsplanen för socialsekreterarnas och biståndshandläggarnas arbetssituation måste prioriteras. Skola För att alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen krävs att stadens skolor är tillgängliga för alla och att arbetet med tillgänglighetskapande åtgärder fortsätter. Staden ska i sina avtal och uppföljningar säkerställa att skolskjuts för elever med funktionsnedsättning utförs utifrån med god kvalitet utifrån ett säkerhets- och barnrättsperspektiv. Arbete För att allas arbetsförmåga ska tas tillvara krävs att personer med funktionsnedsättning får tillgång till stadens arbetsplatser. Alla stadens nämnder och bolag behöver undersöka möjligheterna och öka andelens praktik- och arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. Stadens vuxenutbildning och socialtjänsten behöver utöka samarbetet för att skapa utbildningsvägar och praktikplatser till personer med funktionsnedsättningar i syfte att underlätta övergången till lönearbete bland annat från daglig verksamhet. Serviceassistenter behöver enligt arbetsmarknadsförvaltningens erfarenheter bli en yrkeskategori med anpassade arbetsuppgifter inom stadens verksamheter för att underlätta övergång till arbete för personer med utvecklingsstörning.

7 7 (48) Bostad Målet att tillgodose behovet av tillgängliga bostäder och särskilda boendeformer utifrån individuella behov är Stockholms stads största funktionshinderspolitiska utmaning. Utbyggnad av särskilda boendeformer med olika typer av inriktning måste öka. Samordning mellan stadsdelnämnderna krävs kring planering av boendeformer för målgrupper med mycket speciella och utmanande behov. Boendealternativ för unga med lindrig utvecklingsstörning, för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och för personer med utvecklingsstörning med demenssjukdom kräver nytänkande och utvecklingsarbete som behöver ske i samråd med berörda målgruppers brukarorganisationer. Fritid Personer med funktionsnedsättning som grupp har generellt sett sämre levnadsvillkor och sämre möjligheter att delta i samhällslivet än den övriga befolkningen. Deltagandet i fritidsaktiviteter är lägre och såväl fysisk som psykisk hälsa är sämre i jämförelse med personer utan funktionsnedsättning. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet krävs att fritidsverksamhet för denna målgrupp prioriteras genom tydligare styrning och genom att aktiviteter samordnas över staden. Behovet av ledsagning måste tillgodoses för att minska hinder för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Stöd och service För en del personer är det individuella stödet en absolut förutsättning för delaktighet i samhällslivet. Myndighetsutövning inom stöd och service måste utgå ifrån gällande lagstiftning och stadens riktlinjer. Likställighet inom staden förutsätter att riktlinjerna respekteras och följs i stadens myndighetsutövning. Staden behöver utveckla arbetet med uppföljning av de beviljade insatsernas effekter. Omsättningen av handläggare inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning behöver minska för att kvalité både i handläggning och i uppföljning av insatser ska kunna säkerställas. Vissa stödinsatser behöver utvecklas i samverkan mellan flera stadsdelsnämnder för att åstadkomma likvärdig, effektiv och kvalitativ verksamhet. Detta gäller exempelvis anhörigstöd som inte ges likvärdigt inom staden trots fastställda riktlinjer.

8 8 (48) Fokus på mänskliga rättigheter och antidiskriminering Stadsledningskontoret har från år 2015 en ny organisation med ett kansli för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. Funktionshinderombudsmannen är placerad i kansliet från juli Även stadens barnombudsman tillhör kansliet. Brukarorganisationerna anser att förändringen är positivt och att synen på funktionshindersfrågorna behöver beaktas som en mänsklig rättighetsfråga istället för en fråga som berör enbart socialtjänsten. Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter inrättades under år Rådet består av förtroendevalda partipolitiska ledamöter och särskilt sakkunniga inom området mänskliga rättigheter. Rådet ska följa och ge råd i anslutning till stadens arbete för mänskliga rättigheter inom ämnesområden jämställdhet, normkritik, antirasism, tillgänglighet och icke-diskriminering. Kansliet ansvarar för administrativt stöd för rådet för mänskliga rättigheter samt för stadens demokrati- och ytterstadsutskott. Kansliets strateger och ombudsmän ska stärka arbetet med demokratisk hållbarhet och ansvara för strategiskt arbete för utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter och har ett stadsövergripande ansvar för att följa upp och samordna arbetet med dessa frågor inom samtliga nämnder och bolag. Målet är en tillgänglig stad för alla Majoritetens budget fastslog fyra inriktningsmål för år Ett Stockholm som håller samman 2. Ett klimatsmart Stockholm 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm ska vara fritt från diskriminering och vara en tillgänglig stad för alla. Alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt till full delaktighet. Tillgängligheten ska öka i hela staden och samhällsinformation ska finnas tillgänglig för alla. Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Detta framhålls också i stadens vision Ett Stockholm för alla 1. 1 Vision 2040 Ett Stockholm för alla (KF 19 oktober 2015).

9 9 (48) Program för delaktighet Stadens funktionshinderspolitiska mål är fastställda i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Vägledande för programmet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Sveriges nationella strategi för funktionshinderspolitiken. Stadens övergripande funktionshinderspolitiskt mål för åren är I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Programmet är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser och anger sju prioriterade mål för stadens funktionshinderspolitiska arbete. Målen berör områdena fysisk tillgänglighet, kommunikation/ information, kunskap och bemötande, utbildning, arbete, bostad samt fritid. Nämnder och styrelser ska genomföra tre aktiviteter per mål som gäller nämndens/styrelsens ansvar. Aktiviteterna utformas i samråd med de lokala råden för funktionshinderfrågor och ska redovisas i verksamhetsplanerna. Aktiviteterna ska följas upp i stadens ledningssystem (ILS). Uppföljning av de funktionshinderspolitiska målen Stadens uppföljning av målen Vid en granskning av verksamhetsberättelser från 2015 som utförts av stadsledningskontoret framkommer att nämnderna redovisar sitt arbete på olika sätt. En del förvaltningar väljer att redovisa i listform. Andra förvaltningar har registrerat aktiviteter direkt i stadens ledningssystem. Det finns också exempel där förvaltningar valt att enbart beskriva i text att de arbetar med programmet. Hos andra förvaltningar saknas redogörelse. Uppföljningar ger inte en bild av måluppfyllelsen utifrån programmets mål. Anvisningarna inför redovisningen av aktiviteter hade behövt vara tydligare. Program för delaktighet har utvärderats Som underlag för kommande revidering har stadsledningskontoret gjort en utvärdering av program för delaktighet. Utvärderingen visar att programmet med dess syfte och mål, utgör ett viktigt dokument för stadens arbete. I utvärderingen framkommer att programmet ger en tydlig signal om att tillgänglighetsperspektivet ska vara en integrerad del av samtliga nämnders och styrelsers arbete. Utvärderingen redovisar ett antal brister i program-

10 10 (48) mets utformning och rekommenderar följande inför programmets revidering: Programmet bör i större utsträckning återspegla perspektiv som påverkar målgruppens möjligheter att vara delaktiga i samhället på lika villkor såsom ekonomi, hälsa och kön. Programmet behöver också synliggöra att målgruppen ofta är utsatta för olika typer av våld. Indikatorer utifrån programmets målsättningar bör anges i stadens budget för att säkerställa att programmet följs upp och uppföljningen av programmet bör anpassas efter nämnders och styrelser mandat och ansvarsområden. Uppföljningen av programmet bör ske på resultatnivå istället för på aktivitetsnivå. Det behövs tydliga anvisningar för hur programmets resultat ska redovisas för att dels underlätta jämförelser mellan nämnder och styrelser, dels underlätta för lokala funktionshinderråd och allmänhet att följa progression i arbetet utifrån programmets inriktning. Nationell uppföljning av funktionshinderspolitiken Myndigheten för delaktighet (MFD) har ett regeringsuppdrag att följa upp det funktionshinderspolitiska arbetet i Sverige. Uppföljningen på nationell nivå visar att utvecklingen går framåt mot ett mer inkluderande och hållbart samhälle men det går långsamt. MFD har pekat ut åtta tillgänglighetsområden som är viktiga att arbeta med för att förbättra tillgängligheten i landets kommuner. Här nedan kommenterar jag respektive tillgänglighetsområde ur Stockholms stads perspektiv: 1. Policy för tillgänglighetsarbete Stadens Program för delaktiget vilar på FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på de nationella funktionshinderspolitiska målen och på stadens vision. Programmet har utvärderats och kommer att revideras inför år Trafiknämnden har fastställt en Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö. 2. Ansvarfördelning Program för delaktighet som innehåller de funktionshinderspolitiska målen och stadens budget anger att alla nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för tillgänglighetsarbetet.

11 11 (48) 3. Samverkan med funktionshindersorganisationerna och övriga medborgare Staden har reglerat den formella samverkan i totalt 27 råd för funktionshindersfrågor (FH-råd). Därutöver förekommer samverkansformer på verksamhetsnivå. 4. Rutiner för upphandling/inköp av tillgängliga varor, produkter och tjänster Staden har i februari 2016 fastställt ett Program för upphandling och inköp som anger att staden ska i arbetet med upphandling även beakta mål för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 5. Tillgänglig fysisk miljö Staden nämnder och styrelser arbetar med tillgänglighetsskapande åtgärder inom sina ansvarsområden. Detta sker både inom stadsbyggnad, trafikmiljöer, parker och inom stadens fastighetsbolag. Alla verksamheter har i uppgift att eliminera enkelt avhjälpta hinder. 6. Tillgänglig information och kommunikation Kommunikationsprogram för Stockholms stad håller på att omarbetas. Kunskapen om tillgänglig information har ökat. Det pågår utveckling av webb-platsens och e-tjänsternas tillgänglighet. Tolkningstjänster ska upphandlas under Kommunen som arbetsgivare Enligt Stockholms stads personalpolicy ska arbetsplatser präglas av jämställdhet och mångfald. Ett förslag till en ny policy är under arbete våren Staden bedriver verksamheter som har i uppgift utöka antalet praktik- och arbetsplatser, sommarjobb mm för personer med funktionsnedsättning. 8. Budget för tillgänglighetsförbättringar Ansvars- och finansieringsprincipen gäller för stadens nämnder och styrelser, därutöver finns 100 mnkr för särskilda tillgänglighetsinvesteringar i stadens centrala medelreserv. Sveriges kommuner har i uppgift att svara på återkommande nationella uppföljningsenkäter som är riktade till ansvariga nämnder inom områdena arbetsmarknad, utbildning, idrott, kultur och fysisk tillgänglighet (trafik, stadsmiljö mm). Enkäter har skickats till kommunernas berörda förvaltningar.

12 12 (48) Stockholms stads förvaltningar fick följande placeringar år 2015 i den nationella jämförelsen med ca 200 svarande kommuner. Procenttalet anger andelen av maxpoäng i stadens/respektive förvaltningens svar. Idrott 72% Plats 4 Kultur 64% Plats 8 Fysisk tillgänglighet 70% Plats 18 Arbetsmarknad 53% Plats 21 Utbildning 60% Plats 54 Nya enkätsvar från Stockholms stad för år 2016 inlämnades i februari. Resultat redovisas av Myndigheten för delaktighet i maj Samråd med funktionshindersorganisationer Staden ska samverka med brukarorganisationer både enligt FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och enligt Sveriges nationella mål och strategi för funktionshinderspolitiken. Intresseorganisationer i Stockholm Funktionshinderområdets intresseorganisationer finns på riksnivå, regionalt i länet samt på lokal kommunnivå. Stockholms stads samarbetspartners är i första hand följande tre organisationer: Förbundet för Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet (DHR) Stockholmsavdelningen med 678 medlemmar (uppgift från 2014) Synskadades riksförbund (SRF) Stockholms stad med 850 medlemmar Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) i Stockholms stad, en paraplyorganisation för 30 lokala medlemsföreningar med totalt drygt medlemmar Stadens 27 råd för funktionshindersfrågor (FH-råd) Instruktioner för FH-råd fastställdes Samtliga stadens nämnder och styrelser ska ha koppling till ett FH- råd. Under år 2015 fanns totalt 27 FH-råd i staden. Ledamöter till FH-råd nomineras av organisationer och utses av respektive nämnd/styrelse för fyraåriga mandatperioder. I anslutning till beslutet om stadens funktionshinderspolitiska mål beslutades att FH-råd ska få en framlyft position bland annat i anslutning till verksamhetsplanering. Flera FH-råd har saknat fulltalig representation under kortare eller längre tid vilket påverkar kvaliteten i samverkan.

13 13 (48) Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) framhåller behovet av att LSS-frågorna uppmärksammas mer i stadens FH-råd och lyfter fram behovet av ett särskilt forum för LSSfrågor i anslutning till nämnder inom välfärdsområdet. FUB:s sektion Klippan organiserar personer som själva har intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning. Klippan har framfört synpunkter på ett föråldrat synsätt när det gäller organisationens representation i stadens funktionshindersråd. Andra grupper representerar sig själva men personer med utvecklingsstörning representeras av anhöriga/föräldrar. Kommunstyrelsens FH-råd har framfört önskemål om att staden utreder organisation, arbetsformer och arvoderingsregler för stadens FH-råd i samråd med funktionshindersorganisationer. Syftet är att åstadkomma en mer effektiv organisation med arbetsformer som bland annat gör det möjligt även för ledamöter i yrkesverksam ålder kan delta i rådens samverkan med staden. Förslag till förbättringsåtgärder: Stadens funktionshinderspolitiska program behöver revideras utifrån kommande nationella mål från 2017 samt utifrån rekommendationer från programmets utvärdering. Funktionshindersrådens organisation samt arbets- och ersättningsformer behöver utredas i samråd med funktionshindersorganisationer i syfte att uppnå mer effektiva samverkansformer. Stadens funktionshinderspolitiska mål fram till år 2016 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2011 ett övergripande funktionshinderspolitiskt mål för Stockholms stad: I Stockholm ska alla kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Särskilda mål finns formulerade gällande: 1. Fysisk tillgänglighet 2. Kommunikation/ information 3. Kunskap och bemötande 4. Utbildning 5. Arbete 6. Bostad 7. Fritid

14 14 (48) 1. Fysisk tillgänglighet Stadens mål: Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholms stads inne- och utemiljö Enligt Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF), ska nya byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Enligt Boverkets byggregler ska huvudentréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. I budget för år 2015 framhålls att Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla dess invånare. Staden ska höja ambitionerna för att bygga bort enkelt avhjälpta hinder. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om åtgärder vid enkelt avhjälpta hinder 2 och tillgänglighet på allmänna platser 3 ska beaktas i stadens planeringsdokument såsom i översiktplanen och i andra stadsutvecklingsdokument och planer såsom gångplan, cykelplan, plan för säkra och trygga skolvägar mm. Stadens handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö 4 ska tillämpas inom stadens förvaltningar och bolag samt i stadens exploateringsavtal med andra byggherrar. För att stadens tillgänglighetsmål ska uppnås krävs att alla verksamhetsområden tar sitt ansvar för att eliminera hinder inom sina ansvarsområden. Stadsledningskontorets har ett strategiskt ansvar för tillgänglighetsarbete. Stadsövergripande nätverk för kontaktpersoner i tillgänglighetsfrågor har initierats av stadsledningskontoret från år Enkla tillgänglighetsbrister ska åtgärdas Kravet på att ta bort enkelt avhjälpta hinder i den fysiska miljön i lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser har funnits sedan år Kraven gäller i lokaler dit allmänheten har tillträde, till exempel i butiker och restauranger. Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd där det framgår vad som menas med ett enkelt avhjälpt hinder. Både fastighetsägare och hyresgäster är ansvariga för att åtgärda bristerna. 2 Boverket HIN (BFS 2013:9 - HIN 3) 3 Boverket ALM (BFS 2011:5 ALM) 4 Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö (Trafikk. 2008)

15 15 (48) Så kallade enkelt avhjälpta hinder enligt Boverket är: trösklar, mindre nivåskillnader, trappsteg tunga dörrar, avsaknad av ledstänger bländande och/eller bristande belysning dörrmattor som är tunga att passera stora glasytor som inte är markerade i ögonhöjd trappsteg som inte är kontrastmarkerade inredning som hindrar framkomlighet bristande ljudmiljö, brister i utformning av skyltar Stadsbyggnadsnämndens tillsynsansvar Kommunens byggnadsnämnd har tillsynsansvar beträffande s.k. enkelt avhjälpta hinder. Stadsbyggnadskontoret tar sedan 2015 emot synpunkter på trafik- och utemiljö samt anmälningar om enkelt avhjälpta hinder via e-tjänsten på stadens webbplats Anmälan eller via Tyck till applikationen i mobiltelefonen. Enligt stadsbyggnadskontoret handläggs ärenden på bygglovsavdelningen sedan april Totalt 13 anmälningsärenden var utan pågående handläggning december Ärenden har inte prioriterats på grund av resursbrist enligt stadbyggnadskontoret. Staden behöver ta sitt tillsynsansvar beträffande enkelt avhjälpta hinder. Trafikkontorets åtgärdsstrategi Trafikkontorets arbete med tillgänglighetsfrågor har utgått ifrån stadens tillgänglighetsmål. Målet har varit att alla projekt ska inkludera tillgänglighetsåtgärder och budgetera för dem. Inga nya enkelt avhjälpa hinder ska skapas och de befintliga ska undanröjas. För att fördjupa kunskapen om tillgänglighetskrav hos olika aktörer har fyra insiktsutbildningar hållits med kursdeltagare från entreprenörer och trafikkontoret. Arbetet har genomförts enligt trafikkontorets strategi för enkelt avhjälpta hinder. Stategin syfte har varit att utifrån lagstiftningen konkretisera och tydliggöra vilka hinder som bedöms omfattas av trafikkontorets ansvar. Trafikkontoret har bland annat förbättrat övergångställen och skapat sittplatser. En översyn av kontrastmarkeringen i trappor har gjorts och ca 120 gatutrappor har kontrastmarkerats under år Det finns 222 offentliga toaletter i staden varav trafikkontoret ansvarar för 75 stycken i gatumiljöer. De övriga är inrymda i olika offentliga byggnader. Målet är att samtliga toaletter i gatumiljön ska vara tillgänglighetsanpassade efter ett nu pågående bytesprogram. Stadens offentliga toaletter anges på webbplatsen med information

16 16 (48) om dess placering och tillgänglighet. Information om den närmsta tillgängliga toaletten kan även nås på HittaToaLätt-appen. Trafikkontoret har samarbetat med aktörer inom kollektivtrafiken utifrån stadens ansvar för t.ex. busshållplatser. Utrustning av perronger och hållplatser, kontrastmarkeringar vid busshållplatser, höjning av kantsten och nya ledstråk vid hållplatser, utrop både på hållplatser och i fordon är åtgärder som underlättar t.ex. för personer med synskador och med kognitiva svårigheter. Trafiknämnden vill åtgärda missbruk av parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder. Totalt finns cirka 1800 reserverade parkeringsplatser i Stockholm och cirka 5000 personer i Stockholm har parkeringstillstånd. Enligt trafikkontoret identifierades under 2015 drygt 740 utländska och svenska tillstånd som bedömdes vara i bruk på ett felaktigt sätt. Det planeras att parkeringstillstånd ska avgiftsbeläggas. Funktionshindersorganisationer framhåller att en bil med parkeringstillstånd är en form stöd/ hjälpmedel för personer som inte kan använda allmänna kommunikationsmedel. De menar att missbruk av tillstånd behöver åtgärdas på annat sätt, förslagsvis med stöd av ett nationellt register och med initiativ på EU-nivå. Särskilda medel för tillgänglighetsinvesteringar År 2015 utökades den centrala medelreserven för tillgänglighetsinvesteringar till 100 mnkr. Knappt 82 mnkr av dessa har används av stadsdelsnämnderna för tillgänglighetsanpassningar i den fysiska stadsmiljön. Åtgärder har i huvudsak handlat om tillgänglighetsskapande åtgärder gällande parker, parkmöblering, trappor, räcken, kontrastmarkeringar, lekplatser med lekutrustning samt badplatser, motionsspår och utomhusgym. En välkomnande stad för alla Stockholm som turiststad Stockholms stad behöver informera om stadens möjligheter för turister/besökande med funktionsnedsättning. Både antalet kryssningsfartyg som besöker staden och antalet turistnätter i staden har ökat markant från 2014 till Stockholm var objekt för en fallstudie angående tillgänglig turism som omfattade städer i 26 EU-länder och rekommenderades där att informera om stadens tillgänglighet 5. Det finns ett europeiskt nätverk för tillgänglig tur- 5 Studie inom EU-kommissionen, generaldirektoratet för Näringsliv och Industri

17 17 (48) ism. 6 Flera städer i Europa arbetar för tillgänglig turism och skapar webbplatser som informerar och ger tips om tillgängliga besöksobjekt, transportmedel, ledsagning mm. Stockholm Business Region i samverkan med turistnäringen kan mer aktivt lyfta fram service och tjänster för besökande med särskilda behov. Allt fler turister med funktionsnedsättning söker information inför sina besök och kontaktar bland annat brukarorganisationer. S:t Julia-priset till goda exempel S:t Julian priset utdelades för åttonde gången på den internationella funktionshinderdagen den 3 december Med S:t Julianpriset vill Stockholms stads uppmärksamma goda exempel i skapandet av ett tillgängligt och inkluderande samhälle. S:t Julian priset 2015 utlystes i följande fyra kategorier och juryn som bestod av Kommunsstyrelsens FH-råd utsåg följande vinnare: Fysisk tillgänglighet: Skansen Information och kommunikation: SF-biograferna Arbetsmarknad: Stockholm Vatten AB Delaktighet: Eolhälls 4H-gård Tillträde för ledar-, signal- och servicehundar Arbetande hundars tillträde till offentliga platser och lokaler för allmänheten måste förbättras i Stockholms stad. Kunskap gällande ordningsstadgar, regler och överenskommelser kring arbetande hundars rätt att tillsammans med sin förare närvara i offentliga lokaler och på allmänna platser är otillräcklig. Ledar-, signal- och servicehundarnas förare nekas återkommande tillträde t. ex till möteslokaler, kulturevenemang samt till restauranger och butiker. Stadens modell för tillgänglighetsinformation Enligt beslut i kommunstyrelsen ska stadens verksamheter presentera sin tillgänglighet utifrån en inventering och självskattning. 7 Tillgängligheten i lokalerna ska presenteras med symboler utifrån nio viktiga tillgänglighetsaspekter: 1. Hörseltillgänglighet och hörselteknisk utrustning 2. Skyltning 3. Reception/Personlig service 4. Toaletternas tillgänglighet 5. Parkeringsförhållanden 6. Hissar 7. Kontrastmarkeringar 8. Entrén tillgänglighet 9. Tillträde för ledarhund/servicehund/signalhund 6 European Network for accessible Tourism ENAT 7

18 18 (48) Endast en mycket liten andel av stadens verksamheter presenterar sin tillgänglighetsinformation enligt modellen. Micasa Fastigheter AB utgör ett gott exempel och presenterar tillgänglighetsinformation om sina fastigheter på sin webbplats micasa.se. Förslag till förbättringsåtgärder: För att stadens inne- och utemiljöer ska uppnå fysisk tillgänglighet krävs inventeringar av tillgängligheten och åtgärder för eliminering av enkelt avhjälpta hinder inom stadens samtliga verksamheter uppstramning av stadens tillsynsansvar gällande enkelt avhjälpta hinder kunskap om stadens modell för tillgänglighetsinformation 2. Tillgänglig information/kommunikation Stadens mål: Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Tillgänglig kommuninformation innebär att allmänna handlingar, möteslokaler och möteshandlingar är tillgängliga. Kommunikation innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, tillgängliga mul-

19 19 (48) timedier, lättläst och IT. Språk innefattar bland annat talade språk, svenskt teckenspråk och andra former av icke talade språk. Stadens kommunikationsavdelning ger råd bland annat på stadens intranät med hänvisning till språklagen som anger att myndigheter ska använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk alla ska förstå vad kommunen kommunicerar. Webbplatsens och E-tjänsternas tillgänglighet Stadens webb-plats som är upplagd utifrån riktlinjer för tillgänglig webb är välbesökt med cirka 17 miljoner besök under år Central webbredaktion för stockholm.se finns på Kontaktcenter. Cirka 200 webbredaktörer har utbildats i bland annat tillgänglighetsfrågor och de allra flesta också certifierats via stadsledningskontoret. Certifieringsutbildningarna fortsätter även under 2016 för nytillkomna redaktörer. E-tjänster måste vara användbara även för medborgare som har hörselskador, synskador eller kognitiva svårigheter. Ärenden kan göras via en mängd olika e-tjänster. Stockholmare använder stadens webbplatser för att utföra ärenden, få svar på frågor eller hitta kontaktuppgifter. Vissa e-tjänster har kritiserats för otillgängligheten för synskadade. Socialförvaltningen har beviljats medel från stadens IT-program Digital förnyelse för att genomföra en förstudie om hur e-tjänsten Ansökan om stöd och service (ASoS) kan utvecklas utifrån tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv. Detta berör brukare inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg. Projektet ska pågå under Personer med synskador efterlyser även möjligheten att få utredningar och biståndsbeslut på tillgängligt sätt. Exempelvis har hälften av Sveriges landsting skapat möjligheten för bland annat synskadade att via e-tjänst ta del av sina journaler. Tillgänglighet för personer med hörselskador Sveriges Dövas Riksförbund (SDF) uppger att det finns över 2000 döva teckenspråkiga personer i Stockholms län varav de flesta i Stockholms stad. Enligt ansvars- och finansieringsprincipen ska varje sektor bära sin kostnad för tolkningstjänster. Tolkning ska alltid vara kostnadsfri för den enskilda individen. Landstinget ansvarar för tolkar inom området vardagstolkning till den som har en hörselskada, dövhet eller dövblindhet. Vardagstolkning innebär tolkhjälp, till exempel

20 20 (48) vid läkarbesök, arbetsplatsträffar, föräldramöten, fritidsaktiviteter eller vid privat kontakt med myndigheter. Staden ansvarar för teckentolkning i sina offentliga tjänster för stockholmaren och ska bekosta tolkning vid behov. Utbildningsförvaltningen köper nästan hälften av stadens teckenspråkiga tjänster. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska förmedling av teckentolkar upphandlas centralt i staden. Staden har saknat ramavtal inom detta område. Upphandlingen kan komma att omfatta även dövblindtolkning och skrivtolkning, troligen från våren Uppdatering av hörselteknisk utrustning i stadens lokaler har ökat. Bland annat stadens bibliotek och kulturlokaler har fortlöpande installerat hörselteknik i sina lokaler. Kunskapen om behovet av hörselteknisk utrustning och hur dessa fungerar behöver öka. Alla aktiviteter för allmänheten måste ordnas i lokaler med hörselteknik. Framställning av material på önskat media Alla nämnder och styrelser har skyldighet att producera information och handlingar på tillgängliga medier. Otillgänglighet är en diskrimineringsform enligt Diskrimineringslagen och avser bl.a. kommunikation från år Medarbetarna i staden behöver kunskap om skyldigheten att leverera tillgängliga handlingar utifrån behov. Inläsningstjänster avser produktion av handlingar/material på tillgängliga medier. Bibliotekets inläsningstjänst ansvarar för inläsningstjänst för privatpost och privata handlingar. Staden saknar avtal gällande inläsningstjänster sedan På tal om Stockholm är stadens egen taltidning för stockholmare med synnedsättning. Produktionen av taltidningen På tal om Stockholm har upphandlats år Taltidningen ges ut på Daisyskiva. Tidningen går att lyssna på via Stockholms stads hemsida samt den går att prenumerera via mobil eller dator. Delaktighet genom kommunikationsstöd Många med funktionsnedsättning behöver kommunikationsstöd för att kunna vara delaktiga. Stadsledningskontoret och socialförvaltningen har med stöd av bilder/symboler ökat tillgängligheten till stadens brukarenkäter till verksamheter enligt LSS 8. Socialförvaltningen har år 2015 genomfört en fördjupad behovsanalys av ett digitalt kommunikationsstöd för utrednings- och uppföljningssamtal med barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet fortgår under Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS

21 21 (48) Förslag till förbättringsåtgärder: För att stadens information och kommunikation ska vara tillgängligt krävs att möten för allmänheten ordnas i lokaler med hörselteknik allmänna handlingar går att få på önskade medier stadens e-tjänster fortsätter att utveckla tillgängligeten i samråd med representanter för användare med synskada och andra berörda funktionsnedsättningar 3. Kunskaper och bra bemötande Stadens mål: Alla ska bemötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Kunskap om funktionshindersaspekter är viktigt för all personal inom staden. Stadens förvaltningar har genomfört utbildningsinsatser i bemötandefrågor och ordnat s.k. insiktsutbildningar gällande tillgänglighetsfrågor. Mest omfattande utbildningsinsatser har genomförts av utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt inom idrott- och kulturverksamheter. Stödmaterial om gemensamt förhållningssätt och bemötande finns på stadens webbplats bland annat i form av en bemötandeguide 9. Samordnad kompetensutveckling inom stöd och service Staden behöver tillgodose behovet av nödvändig kompetens inom verksamhetsområdet stöd och service enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Forum Carpe är en kommungemensam funktion inom Stockholms län för verksamhets- och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri. Stockholms stads socialnämnd driver verksamheten med ett avtal med länets andra kommuner sedan Målgruppen är personal inom myndighetsutövning och utförarverksamhet i både kommunal och privat verksamhet. Forum Carpe har genomfört kompetensutveckling i form av uppdragsutbildning inom gymnasie- och högskola, föreläsningar, seminarier och erfarenhetsutbyten. Forum Carpe har under år 2015 haft deltagare. Andelen deltagare från Stock- 9

22 22 (48) holms stad var 29 % och bestod av totalt deltagare varav 282 kom från enskilt driven verksamhet. Ändring av yrkestiteln vårdare till en tidsenlig kompetensrelaterad yrkestitulatur är aktuellt och är av ideologisk betydelse. I budget för år 2016 finns ett uppdrag i frågor kring titulatur. Det finns intresse i Stockholms stads verksamheter för byte av viss titulatur i likhet med ändringar i övriga landet. Aktuella titlar är stödassistent med gymnasiekompetens och stödpedagog med eftergymnasialeller högskoleutbildning inom yrkesområdet. Arbetsvillkoren för biståndshandläggare och socialsekreterare Stockholms stad har över 2000 socialarbetare anställda inom ekonomiskt bistånd, individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri, missbruk, äldreomsorg samt inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Stadsdelsnämnderna använder sig allt oftare av bemanningsföretag för att tillgodose behovet av dessa medarbetare. Enligt socialförvaltningens tidigare uppföljningar har omsättningen bland handläggare inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning varit omkring 30 procent eller mer per år under de senaste åren. Trots återkommande budgetuppdrag att vidta åtgärder för att minska omsättningen saknas märkbara resultat. Socialnämnden har fått i uppgift att se över arbetssituationen och stödet till socialsekreterare och biståndshandläggare inom staden. En ny handlingsplan är en strategi på kort och på lång sikt för att förbättra arbetssituation för dessa yrkesgrupper. Handlingsplanen är framtagen av personalstrategiska avdelningen i samarbete med flera förvaltningar och är en del av en större satsning kring arbetsvillkoren där man betonar bland annat satsning på IT-stöd samt minskad administration. Implementeringsfasen ska pågå åren Förslag till förbättringsåtgärder: För att stockholmaren med funktionsnedsättning ska bemötas med kunskap och respekt krävs att omsättningen av handläggare minskar i viktiga funktioner inom stadens myndighetsutövning alla stadens nämnder och bolag genomför fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser om tillgänglighet och om mänskliga rättigheter inom sina verksamheter tillgång till personal med kompetens säkerställs inom stöd och serviceverksamheter

23 23 (48) 4. Utbildning för alla Stadens mål: Alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen Delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller för alla skolformer: förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxen utbildning. Utbildningsnämnden ansvarar för skolor förutom förskolor som är ett ansvar för stadsdelsnämnderna och vuxenutbildningen som tillhör arbetsmarknadsnämndens ansvar. Utbildningsförvaltningen har utvecklat rutiner och stödmaterial för att tydliggöra ansvaret för elever i behov av särskilt stöd. Detta har gällt bland annat systemet för fördelning av extra resurser, uppföljning, arbetet med elevhälsa samt stöd i de centrala grupperna med särskild inriktning. Arbetsmarknadsnämnden har ökat antalet elever och förbättrat resultat inom vuxenutbildning. Höstterminen 2015 gick cirka elever i Stockholms stads grundskolor i egen regi. Cirka 630 elever var mottagna i grundsärskolan. Cirka elever gick i stadens gymnasieskolor och 360 elever i gymnasiesärskolan. En skola för alla ett inkluderande perspektiv Enligt Skolverkets allmänna råd från 2014 om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram har stadens skolor börjat arbeta för en skola för alla. Som stöd i detta arbete har utbildningsförvaltningen erbjudit bl.a. omfattande utbildningsinsatser. Utbildningsförvaltningen har haft regelbundna möten för skolor som har elever mottagna i grundsärskolan. Dessa möten berör rutiner, mottagande och samverkan med landstinget och stadsdelsförvaltningarnas enheter för personer med funktionsnedsättning. Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett observationsmaterial som ska användas från år 2016 i samtliga skolor som har grundsärskole-klasser. Utifrån erfarenheter från år 2015 är framgångsfaktorer för högre undervisningskvalitet bland annat: Ett kraftfullt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Lokaler i direkt anslutning till grundskolan. Lunch serveras tillsammans med grundskolans elever. Höga och realistiska förväntningar på eleverna. Genomförande av undervisningen enligt en given struktur. Tydlig ansvarsfördelning mellan lärare och elevassistenter.

24 24 (48) Åtgärdsprogram Det viktigaste planerings- och uppföljningsverktyget inom skolan är åtgärdsprogrammet som ska utarbetas för en elev i behov av särskilt stöd. Rektorn är ansvarig att utreda om eleven har behov av stöd. Det är särskilt fokus på kompetensutveckling och utveckling av dokumentationen av utredning av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Elever med funktionsnedsättning ingår i den sammantagna uppföljningen av målen och skolorna har ansvaret för att elever som är i behov av särskilt stöd får adekvat stöd för en ökad måluppfyllelse. Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd avser extra finansiering för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Beviljandet av tilläggsbelopp till den berörda skolan sker efter ansökan utifrån individuell prövning och utifrån en beskrivning av insatserna. Vid förnyad ansökan, som sker årligen, krävs redovisning för hur tilläggsbeloppet har använts och med vilka resultat. Under 2015 inkom cirka ansökningar om tilläggsbelopp. Av de i budget avsatta 350,0 mnkr har totalt 337,0 mnkr betalats ut. Centrala grupper med särskild inriktning CSI CSI-grupper är till för elever i allra största behov av särskilt stöd. Antalet grupper och inriktningar anpassas efter behov. Utbildningsförvaltningen har identifierat behov av att utveckla kompetensen på skolorna för att möta elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Efterfrågan på platser i CSI-grupper har ökat. Vid årsskiftet fanns totalt 16 CSI-grupper med totalt cirka 260 elever. Elevhälsoarbetet Elevhälsoteam (EHT) Välfungerande elevhälsa är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Utvecklingsarbetet Uppdrag EHT har pågått inom utbildningsförvaltningen under ett par år i syfte att utveckla elevhälsoteamens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Utvecklingsarbetet avslutades med följande slutsatser: Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver förtydligas. Elevhälsoteamens uppdrag att stötta lärarna att kunna möta elever i behov av särskilt stöd behöver förstärkas. Rektors roll är betydelsefull som ledare av elevhälsoteamet Stärkt tvärprofessionellt arbete är betydelsefullt inom elevhälsoteamet

25 25 (48) Kvalitet i skolskjuts Sedan hösten 2014 har kvalitet i den av staden upphandlade skolskjutsverksamheten fått omfattande kritik av berörda. Kritiken har handlat om uteblivna eller sena skolskjutsfordon samt mycket bristande kontinuitet när det gäller förare hos taxiföretaget Samtrans. Elever med stora svårigheter har påverkats negativt och föräldrarna har fått svårigheter i arbetslivet. Överläggningar har genomförts med tjänstens utförare utifrån inkomna synpunkter. Enligt utbildningsförvaltningen har Samtrans sett över antalet bilar, sin klagomålshantering och sina utbildningsinsatser. Situationen har varit fortsatt otillfredsställande under år 2015 och kvaliteten brister ur barnperspektiv. Upphandling för ensamåkande elever har genomförts (gäller från våren 2016). Avtalet med Samtrans för övrigt är förlängt. En ny upphandling har inletts och ett nytt avtal/nya avtal beräknas träda i kraft från den 1 januari Riksgymnasiets (RgRh) flytt från Skärholmen En gymnasieutbildning för elever med omfattande rörelsehinder som kommer från hela landet har funnits i Skärholmen. Skolinspektionen tillsyn påtalade kvalitetsbrister redan på hösten 2012 och utbildningsförvaltningen tog fram en plan för riksgymnasiets framtid innehållande lokalisering, inriktning och organisation. Flytt av RgRh Stockholm från Skärholmen till S:t Eriks gymnasium och elevboendets flytt till före detta S:t Görans gymnasiums lokaler har påbörjats. Tillgänglighet till stadens skolor och skolgårdar Stockholms skolor ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsförmåga. Skolorlokaler även för idrott, kulturskolan, skolavslutningar, föräldramöten mm ska vara tillgängliga. Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB äger och förvaltar 600 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Funktionsprogrammet för grundskola har bearbetats under Åtgärder för tillgänglighet ska bland annat beakta fysisk förflyttning samt att aula och matsal behöver hörselslinga. Inriktning för åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder i skollokaler antogs redan år 2010 av utbildningsnämnden. Enligt SISAB arbetar man systematiskt med tillgänglighetsskapande åtgärder vid om-, till- och nybyggnation. Lämpliga lösningar för hörselslingor, dörrautomatik och parkering för personer med rörel-

26 26 (48) sehinder i anslutning till skolbyggnaden övervägs. SISAB har anpassat skyltar till stadens grafiska profil. Den grafiska profilen utgår ifrån skriven text och vid överföring till skyltar beaktas textstorlek, punktskrift och lämpliga symboler. Anpassningar beställs av utbildningsförvaltningen och tillgänglighetsskapande åtgärder vägs in även i samband med underhållsarbete. Från år 2015 ska alla skolors tillgänglighet åtgärdas utifrån ett system med s.k. etapper och i varje etapp ingår skolor. Att studera som vuxen med funktionsnedsättning Möjligheten att utbilda sig som vuxen med funktionsnedsättning har förbättrats genom insatser från arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsnämndens kärnverksamheter består bland annat av vuxenutbildning i form av undervisning i svenska för invandrare (SFI) och Komvux samt Särvux. Under 2015 har stockholmare deltagit i någon av stadens utbildningar för vuxna ( under 2014). Både inom SFI och Komvux pågår ett aktivt arbete för att kunna erbjuda personer med en funktionsnedsättning möjlighet att studera. Efter kartläggningar på Komvuxcentrum och SFI-centrum har elever fått stöd med hjälpmedel, alternativa studier, enskild undervisning samt särskilda grupper för elever med hörselskada och/eller synskada. Lärvux erbjuder särskild undervisning till personer med utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningsformen har även blivit ett alternativ till ordinarie Komvux eller SFI för elever som av olika anledningar behöver en mer anpassad studieform. Inom Lärvux har antalet betyg och intyg ökat särskilt inom gymnasial särvux. Förslag till förbättringsåtgärder: För att alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen krävs att stadens skolor är tillgängliga för alla och att arbetet med tillgänglighetskapande åtgärder fortsätter skolskjuts för elever med funktionsnedsättning utförs utifrån ett barnrättsperspektiv med god kvalitet

27 27 (48) 5. Tillgänglig arbetsmarknad Stadens mål: Allas arbetsförmåga ska tas tillvara Arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag är bidra till att stockholmare får möjligheter till arbete och studier. Stadens arbetsmarknadsåtgärder är framför allt Jobbtorg Stockholm samt vuxenutbildning. Det beskrivs närmare i rapportens avsnitt Utbildning/Att studera som vuxen med funktionsnedsättning. Socialförvaltningen ansvarar för viss arbetsmarknadsverksamhet inom socialpsykiatri. Fler unga vuxna med funktionsnedsättning har fått stöd av arbetsmarknadsnämnden och fått tillgång till praktik eller arbete. Utvecklingsarbete och metodutveckling inom nämndens samtliga verksamhetsområden har under år 2015 särskilt inriktats mot unga utanför arbetsliv och utbildning, personer med funktionsnedsättning av olika slag, långtidsarbetslösa och personer med bristande kunskaper i svenska. Personer med funktionsnedsättningar är i behov av individuellt anpassade arbetsmarknadsinsatser och effektivt matchningsarbete. Stöd i övergång till arbetslivet Under 2015 har totalt 7606 aspiranter varit inskrivna vid Jobbtorg Stockholm. Därutöver har 1328 tillhört målgruppen för Jobbtorg Resurs där bland annat personer med funktionsnedsättning får extra insatser. Nämnden har under året bedrivit ett aktivt påverkansarbete gentemot arbetsgivare inom och utom staden för att öka antalet anställningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsnämndens kampanj Vidga Vyerna har syftet att skapa ett arbetsgivarnätverk för att öka möjligheterna till och skapa fler karriärvägar för personer med funktionsnedsättningar. Inom kampanjen Vidga Vyerna bjuder nämnden in arbetsgivare till frukostseminarium på temat arbete och funktionshinder. ALFA-verksamheten har goda resultat. Socialnämnden har drivit verksamhet ALFA som arbetar med arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning med evidensbaserad metod Supported Employment enligt Individual Placement and Support (IPS)-metoden.

28 28 (48) Verksamheten drivs med sex anställda och syftet är att hitta ingångar till sysselsättning, studier, praktik och arbete. ALFA har under 2015 gett IPS-stöd till 94 personer. Prioriterade grupper är de unga vuxna under 35 år som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Totalt 74 av 94 IPS-deltagare har genom stödet fått någon form av arbete, praktik- eller studieplats. Resterande har påbörjat biståndsbedömd sysselsättning eller har befunnit i kartläggningsfasen. Staden som arbetsgivare Inom Jobbtorg Stockholm är några insatser särskilt avsatta för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller ingångsanställningar, serviceassistentjobb och I Work -satsning som riktar sig till personer inom daglig verksamhet enligt LSS. Arbetsmarknadsförvaltningens Open Eyes-verksamhet har arbetat med matchning och coachning av arbetssökande med funktionsnedsättning. Pådrivande arbete har fortsatt för att skapa anställningar för personer med funktionsnedsättning i stadens verksamheter. Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade och ett antal företag samt stadens verksamheter har varit samarbetspartners. Både ingångsanställningar, visstidsanställningar och sommarjobb har gett möjligheter till praktik inom staden. Under 2015 har 43 personer haft en s.k. ingångsanställning. En ingångsanställning är en möjlighet för stadens verksamheter att få ekonomiskt stöd när de tar emot en aspirant med någon form av funktionsnedsättning. Både aspirant och arbetsgivare får ett utökat stöd under anställningen. Några av stadens arbetsgivare har etablerat gott samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen med goda resultat kring rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Stockholm Vatten AB utgör ett gott exempel. Bolaget erbjuder årligen två nya praktikplatser/arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. Under året har 917 personer haft en visstidsanställning inom staden varav 276 finansierade genom stadsdelsnämndernas särskilda medel i budget Av visstidsanställningar har 326 utgjorts av en ungdomsanställning. Resultatet för ungdomsanställningarna har dock försämrats jämfört med tidigare år. Handläggarna bedömer att en större andel av ungdomarna har en komplex problematik med erfarenheter av kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nämnden bedömer att en del av dessa unga behöver längre anställningar än sex månader för att bli rustade att fortsätta i annat arbete eller studier.